KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(2) Kansli Anna Magnusson, Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde tisdagen den 15 december 2015, Folkets hus Åseda, kl för att behandla följande ärenden: Ärende Anteckningar 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Allmänhetens frågestund Dnr ADM 4. Plan för biblioteksverksamheten i Uppvidinge kommun Dnr BIBL 5. Svar på motion angående ökade möjligheter till strandnära boende Dnr Svar på motion om Uppvidinge gymnasieskola Dnr Livsmedelstaxa Dnr Återredovisning av lönekartläggning Dnr PERS 9. Komplettering av beslut om val av revisor Elisabeth Gruvhagen (C) Dnr FÖRT 10. Anmälan av medborgarförslag angående nybyggnation av bostäder i Åseda Dnr Anmälan av motion angående kommunfullmäktiges tillgänglighet Dnr /. KS 234./. KS 237./. KS 242./. KS 240./. KF /../../.

2 Uppvidinge kommun Datum Sida 2(2) Ärende 12. Anmälan av motion angående arbetskläder till förskolepersonalen Dnr Avsägelse från uppdrag som ledamot i socialnämnden, Gunilla Nikolausson (S) Dnr Anteckningar./../. 14. Fyllnadsval av ledamot i socialnämnden efter Gunilla Nikolausson (S) Dnr Meddelande till kommunfullmäktige Dnr ADM./. Ingrid Hugosson ordförande Anna Magnusson nämndsekreterare

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6(20) Kommunstyrelsen 234 Dnr BIBL Plan för biblioteksverksamheten i Uppvidinge kommun Kommunstyrelsens beslut Föreslå kommunfullmäktige godkänna reviderat förslag till biblioteksplan för Uppvidinge kommun. Sammanfattning av ärendet Förslag till biblioteksplan har remitterats till partigrupperna. Kommunstyrelsens presidium har tillsammans med förvaltningschef och kultur- och fritidschef redigerat förslag till biblioteksplan utifrån de synpunkter som kommit in från centern och kristdemokraterna, socialdemokraterna samt miljöpartiet. Övriga partier har inte inkommit med remissyttranden. Ekonomiska konsekvenser Samtliga förslag ryms inom ramen för biblioteksverksamheten. Beslutsunderlag Uppvidinge kommuns biblioteksplan, Kultur- och föreningsutskottet, 36/2014. Förslag till reviderad biblioteksplan, Tjänsteskrivelse Kultur- och föreningsutskottet, 36/2015 Kommunstyrelsen, 182/2015 Tjänsteskrivelse, kultur- och fritidschef, Yttranden Reviderat förslag till biblioteksplan, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(20) Kommunstyrelsen Fortsättning 234. Sammanträdet ajourneras klockan Beslutet skickas till Fullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Förslag till biblioteksplan Plats för bilder Kommunledningsförvaltningen Kultur-fritid, arbetsmarknad och etablering Box 59, Åseda Besök: Kyrkbacken Tfn: Fax: Mobil: m.uppvidinge.se

6 Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning sid 2 2. Förord sid 4 3. Mål för verksamheten sid 5 4. Organisation sid 6 5. Läsfrämjande verksamhet för barn sid 8 6. Läsfrämjande verksamhet för vuxna och sid 10 tillgänglighet 7. Webb och sociala medier sid Skolbibliotek sid Programverksamhet sid Medieförsörjning sid 20 Bilagor: 1. Länsbibliotekets uppgifter sid Bibliotekslagen sid 34 2

7 3

8 Biblioteket har betydelse för kommunens invånare! Uppvidinge kommuns bibliotek ska erbjuda ett offentligt rum, som är neutralt vad gäller politik, ideologi och religion samt verka för det demokratiska samhället. Här ska finnas en plats som strävar efter att tillgodose alla invånares behov av att utveckla sin förståelse, fördjupa sina kunskaper och öka sin livskvalitet. Samtliga invånare ska kunna känna tillit till biblioteket och ha upplevelsen av att det följer utvecklingen som sker inom området, både vad gäller utbud av medier som av tjänster. I detta dokument har formulerats en plan för bibliotekets roll och utveckling under de närmaste fyra åren. Denna biblioteksplan kommer därför att vara vägledande för såväl kommande politiska beslut som verksamhetsmässiga prioriteringar. I planen framgår också hur biblioteket ska fungera, tillsammans med det omgivande samhället, för att möta framtida utmaningar samt värna om bibliotekets grundvärde och dess betydelse som demokratisk mötesplats. I arbetet med att ta fram planen har avstamp tagits i de styrande lagar, Bibliotekslag och Skollag, som finns samt utifrån de medel och uppdrag som givits till verksamheten. Camilla Ymer Ordförande, Uppvidinge kommuns Kultur- och Föreningsutskott 4

9 Mål för verksamheten Fördjupade beskrivningar av mål och vision samt strategi framgår under respektive avdelning i planen. Handlingsplan för respektive verksamhet arbetas fram i samband med budget och verksamhetsplan och för barn- och ungdomsverksamheten i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen. Sammanfattande beskrivning av bibliotekets mål: Barn och unga Öka antalet aktiva låntagare Jämställdehetsmål är 50 % flickor och 50 % pojkar Öka antalet utlånade barn- och ungdomsböcker Förbättra tillgången till biblioteket i sociala medier riktad till barn och unga. Målen ska uppnås genom ett flertal åtgärder bl.a. att bibliotekets läsfrämjande verksamhet når alla barn genom samverkan med föräldrar, förskola och skola. Biblioteket ska särskilt uppmärksamma de barn och ungdomar som inte självmant hittar till litteraturen och inser dess värde. Vuxnas läsande Öka antalet aktiva låntagare Öka antalet utlånade medier Öka antalet besök på biblioteket och på bibliotekswebben Tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning ska ständigt förbättras. Målen uppnås genom att biblioteket är tillgängligt för människor med funktionsstörning både digitalt och fysiskt samt att öppettider erbjuds både dagtid och kvällstid. Biblioteket samverkar med förvaltningar, studieorganisationer och föreningar för att erbjuda programverksamhet 5

10 som förstärker bibliotekets utbud av litteratur och kultur och för att locka fler till biblioteket. Biblioteket ska särskilt följa medieutvecklingen för att erbjuda människor med funktionshinder, nyanlända och nationella minoriteter medier anpassade efter deras behov. Kvalitetsmål: Biblioteket är öppet för allmänheten 50 tim./vecka. Övrig tid är biblioteket öppet för grupper från förskola, skola och SFI-grupper m.fl. Organisation Uppvidinge bibliotek är benämningen på biblioteksverksamheten i kommunen. Biblioteket består av tjänster, medier och funktioner som är gemensamma för hela verksamheten. Resurser fördelas utifrån ortens storlek efter antal invånare och antal barn i förskola och skola. Samtliga anställda tjänstgör på huvudbiblioteket och har därutöver ansvar för respektive filial samt ett fackområdesansvar såsom personalplanering/bemanning och medieförsörjning, tillgänglighet, webb och sociala medier, systemansvar för biblioteksdatasystemet, barnbiblioteksfrågor, skolbiblioteksfrågor, PR och programverksamhet. För utveckling av verksamheten ska en kontinuerlig fortbildning av personalen anordnas. Geografisk struktur: Huvudbibliotek: Åseda - Integrerat i en F-9 skola + gymnasiebibliotek i ett annex. Filialbibliotek finns på följande orter: Alstermo - integrerat i F-6 skola Lenhovda - integrerat i F-6 skola Norrhult integrerat i F-6 skola Älghult integrerat i 7-9 skola + friskola F-6 nära biblioteket 6

11 Förvaltningstillhörighet Biblioteksverksamheten är en verksamhet som ska vara tillgänglig för alla och med olika uppdrag för olika målgrupper. Verksamheten är organiserad inom kommunstyrelsens verksamhet och har genom de integrerade biblioteken ett nära samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen. Övriga kommunala förvaltningar såsom socialförvaltningen och etableringsverksamheten prioriteras då brukare inom dessa verksamheter räknas till de angelägna grupper som ska prioriteras. Bibliotekens kulturella verksamhet hör nära samman med den allmänna kultur- och fritidsverksamheten i kommunen och är en del av kulturoch fritidsavdelningen inom kommunledningsförvaltningen. Inom kultur- och fritidsverksamheten finns även stöd till de föreningar och studieförbund vilka biblioteken samarbetar med. Vid lokal- och tillgänglighetsanpassning av biblioteket ska särskild hänsyn tas till säkerhetsfrågor både för besökande, skolbarn och personal. 7

12 Läsfrämjande verksamhet för barn, Bibliotekets vision: Det ska vara roligt att läsa Litteratur ska vara en del av barnens liv från att de föds, genom förskoleåldern, skoltiden och upp i vuxen ålder. Barnen ska bli goda läsare, känna läslust och se böcker som en källa till upplevelser för livet. Biblioteket och läsning ska vara en naturlig del i barnens liv både under skoltid och under fritid. För att kunna uppnå denna vision ska biblioteket dagligen arbeta med olika läsfrämjande insatser. Läsfrämjandeplan fastställs i årlig handlingsplan för Uppvidinge bibliotek. Målet är att öka antalet aktiva låntagare bland barn och unga samt öka antalet utlånade barn- och ungdomsböcker. Bakgrund Uppvidinge kommun har gemensamma bibliotek för allmänhet och skola. Biblioteket är en pedagogisk resurs med stor tillgänglighet. Biblioteket ska ge vägledning och stöd vad gäller litteratur och information men även att vara en kulturell och demokratisk mötesplats tillgänglig för barn och unga under deras fritid. Verksamhetsbeskrivning Bibliotekets kärnverksamhet för barn och unga är böcker och läsning. Den övervägande delen av barn- och ungdomsverksamheten sker under skoltid och omsorgstid av jämställdhets- och jämlikhetsskäl. Biblioteket ska även utveckla verksamhet för barn och ungas fria läsning utan koppling till den pedagogiska verksamheten. Huvuduppgiften är att stimulera barn till mer läsning och bättre läsförståelse. Vägen till att bli en god läsare börjar tidigt och barnen ska stimuleras från tidig ålder med olika aktiviteter kring böcker och läsning. 8

13 1-årsbok: Alla 1-åringar i kommunen får ett gåvokort som berättigar till en bok. I samband med besök på biblioteket för att hämta boken visas bibliotekets tjänster och utbud för föräldrar och barn. Sagostunder: På samtliga bibliotek har man sagostunder för barn (3-5 år) i barnomsorgen. Bokkassar kan placeras i förskolan - dessa kan lånas hem av föräldrarna. 6-årsboken: Alla barn som fyller 6 år får en bok av biblioteket. Bokprat, klassbesök, boksamtal, temalåder och depositioner mm. Verksamheten under skoltid planeras med barn- och utbildningsförvaltningen. Fritidsläsning: Biblioteket ska stimulera barn och unga att läsa genom olika främjandeinsatser såsom läsprojekt, lovaktiviteter med läsning, marknadsföring av nya medier, utdelning av barnbokskatalogen, uppmärksamma aktuella frågor och teman på biblioteket samt på webben. Ökad tillgänglighet till digitala och interaktiva tjänster samt förbättrade kommunikationsvägar genom sociala medier. Alternativa läsformer: Allt fler barn och unga behöver stöd i sitt läsande. Att lyssna, eller att använda ljud och tryckt text parallellt, är ett bra hjälpmedel för många. En utökning av antalet titlar av Bok & DAISY (talbok) görs fortlöpande. Biblioteket ska underlätta för barn och unga att få tillgång till digitala talböcker från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Integration böcker på andra språk: Bokinköp ska göras för barn i kommunen som har ett annat modersmål än svenska. Plats för bild 9

14 Läsfrämjande verksamhet för vuxna och tillgänglighet. Bibliotekets öppettider fördelas på förmiddag, eftermiddag och kväll för att nå så stor flexibilitet för den enskilde som möjligt. Öppettider och övriga lokalfrågor ska planeras utifrån säkerhet för allmänhet, skolbarn och personal. Bibliotekets webbplats är tillgänglig 24 timmar om dygnet för information och självservice i form av reservation och omlåning samt nedladdning av e-böcker och streaming av e-ljudböcker. Bibliotekets medier är gemensamma för samtliga bibliotek oavsett ort och bibliotekets medier transporteras till låntagarens bibliotek. Bibliotekets lokaler är placerade och utformade så att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta sig till och ta sig fram i lokalerna. Det finns litteratur för alla målgrupper. Om man har en läsnedsättning eller svenska som andra språk ska man hitta böcker och andra medier på biblioteket, även digitala tjänster i form av datorer tillgängliga för allmänheten. Uppsökande verksamhet Målet är att starta Boken kommer-verksamhet. Kontakter tas med föreningar och kyrkans väntjänst för att påbörja ett samarbete. Det är en tjänst som alla som inte kan komma till biblioteket ska kunna använda sig av, oberoende var i kommunen de bor. Läsfrämjande verksamhet Biblioteket ska genom olika former av digitala kontakter såsom e- postgruppen Bokälskaren, interaktiv webb, kommunens webb och sociala medier nå allmänheten med nyhetsbrev och lästips. Vuxna låntagare erbjuds delta i läskampanjer och delta i programverksamhet med anknytning till läsning. Läsfrämjande vuxna Samverkan med folkbildningsorganisationer och föreningar syftar till att få fler att läsa mer och att fler ska tycka att läsa är roligt, intressant och berikande. Samarbete med studieförbund angående läsombud, 10

15 bokklubbar, programverksamhet samt pröva-på digitala tjänster stöttar den demokratiska uppgiften som biblioteken har. Verksamhetsutveckling ska i ske i samverkan med Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg. Syftet är att via biblioteken utveckla arbetet med vuxnas läsning av skönlitteratur vilket Uppvidinge bibliotek deltar i med en ansvarig bibliotekarie, marknadsföringsinsatser och deltagande i programverksamhet. Plats för bilder 11

16 Webben: Biblioteket som en fysisk mötesplats har varit naturlig länge. Som ett alltmer använt och växande komplement till detta finns det digitala 24- timmars-biblioteket. För att kunna möta de förändrade kraven på en modern webbplats ska biblioteket i samverkan med 12 andra bibliotek i Kronobergs och Blekinge län delta i arbetet med att utveckla den gemensamma webbplattformen. Webbplatsen ska vara lättillgänglig för låntagare som vill söka litteratur och andra medier, sköta låneärenden, bläddra bland nyinkomna böcker, få tematips och inspiration till ny läsning. Användarna kan i lugn och ro reservera medier på webben för att sedan hämta på sitt lokala bibliotek och får på det viset tillgång till hela kommunens bokbestånd. Besökaren i det digitala biblioteket kan vara aktiv och dela med sig av sina läsupplevelser genom att bland annat sätta betyg på och skriva recensioner av en viss bok. Därutöver kan besökare göra listor över böcker som de har läst eller vill läsa (minneslistor), tagga (lägga till nyckelord) och bli tipsad om nyinkomna medier (nyhetsservice). Bibliotekspersonalen skriver regelbundet boktips som publiceras på webben och webbplatsen blir en del i det lässtimulerande arbetet. Arbetet med webb ska vara en ständigt pågående process. I takt med att surfande allt mer flyttar från datorn till mobila enheter (smartphone, surfplatta) förändras kraven på hur en webbplats måste vara uppbyggd och konstruerad. En anpassning till struktur och layout till storleken på skärmfönstret på den enhet man surfar från är ett mål för arbetet. Innehållet på webbplatsen kommer därför att förändras i takt med utvecklingen och i samverkan med övriga bibliotek i regionen. 12

17 Sociala medier Uppvidinge bibliotek driver en blogg (Läshunger) med boktips för vuxna. Bloggens utseende ska förändras i takt med efterfrågan och teknisk utveckling för att förbli intressant för bibliotekets kunder även i framtiden. För att erbjuda rätt service ska biblioteket ta ställning till ett flertal frågor och planera utifrån de möjligheter som ges. Aktuell plan ska finnas med i budget/verksamhetsplan utifrån samverkansmöjligheter inom regionen och övriga verksamheter i kommunen. Plats för bild 13

18 Skolbibliotek Inklusive förskolans biblioteksservice Förord Skolbiblioteksplanen har utarbetats i biblioteksplanegruppen. Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har utsett representanter till utredningsgruppen. I övrigt har ansvariga bibliotekarier deltagit i planeringen. Vision : Skolbiblioteket är ett fungerande instrument i lärandeprocessen. De lagar som styr verksamheten är: Skollagen: Varje skola ska ha ett skolbibliotek. Bibliotekslagen: Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bl.a. genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Bibliotekslagen föreskriver dessutom särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna samt personer som inte har svenska som första språk. Skolinspektionen: Kriterier för skolbibliotek. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i nära anslutning till den egna skolenhetens lokaler. Biblioteket används kontinuerligt som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket har litteratur och annan information för detta syfte. Biblioteket omfattar såväl böcker som informationsteknik och övriga medier. Biblioteket innehåller både facklitteratur och skönlitteratur för att fylla sina olika funktioner. Biblioteket är anpassat till elevernas behov och till funktionshindrades, invandrares och andra minoriteters behov. 14

19 Uppvidinge bibliotek som skolbibliotek Integrerade folk- och skolbibliotek har delvis skilda uppdrag vilket gör att verksamheten ska anpassas till båda uppdragen. Biblioteket är tillgängligt inom båda verksamhetsformerna samtidigt. Skolan har tillgång till biblioteksverksamheten under hela skoldagen genom kvalitetstid och förtroendetid. Kvalitetstid Bibliotekets personal finns på plats och ger stöd i det läsfrämjande arbetet samt i det pedagogiska arbetet med att ge eleverna informationskompetens. Förtroendetid Lärare och övrig pedagogisk personal har tillgång till biblioteket under hela skoldagen med lärare som ansvarig på plats. Utlåning sker då med ett självservicesystem. Bibliotekets verksamhet Verksamheten planeras av ett samarbetsråd/biblioteksråd inom respektive område för att uppnå målen enligt skollagens, bibliotekslagens samt skolinspektionens bestämmelser. Läsfrämjande uppgifter Bokprat och övrig litteraturpresentation samt sagostunder. Bemannade bibliotekstider för gymnasiet, årskurser F-9 och förskolan, individuell rådgivning. Läsfrämjandeplan för barn och unga Stöd till pedagoger inom skola och förskola. Medieförsörjning i enlighet med plan. 15

20 Pedagogiska uppgifter Barn- och utbildningsförvaltningens tillgång till bibliotekets verksamhet såsom interaktiva tjänster, medietips och övrig information förutsätter tillgång till datorer/läsplattor/bredband. Kompletterande skriftligt material finns vid behov. Skolans IT-ansvar innebär att skolan i olika ämnen implementerar IT-kompetens, källkritik, användandet av IT för eget skapande och informationssökande. IT-pedagogerna ansvarar för verksamheten och bibliotekspersonalen bidrar med specialistkompetens. Bibliotekens satsning på IT-tjänster ger ökad tillgänglighet till medier, databaser på efterfrågan samt interaktiva tjänster via bibliotekets webb. Bibliotekets IT-verksamhet såsom bibliotekswebb, sociala medier m.m. medför möjlighet för enskilda elever och pedagoger att använda bibliotekets tjänster under skoltid såväl som fritid. Tjänster och resursfördelning Bibliotekarier bemannar samtliga skolbibliotek. Resurser i form av kvalitetstid och öppettider under skoltid samt öppettider för allmänheten fördelas efter ortsstorlek samt antal barn i skola och förskola. Säkerhet för allmänhet, skolbarn och personal ska beaktas vid all verksamhetsplanering. Samtliga medier är gemensamma för Uppvidinge bibliotek enligt medieförsörjningsplanen. 16

21 Styrning/Ledning Skolledning ansvarar för att respektive skola har tillgång till skolbibliotek. Kultur- och fritidschef/bibliotekschef ansvarar för att verksamheten uppfyller de krav som ställs utifrån bibliotekslagens och skollagens kriterier för skolbibliotek samt att biblioteksservicen är likvärdig för alla kommunens skolor. Ansvarig nämnd är kommunstyrelsen och dess kultur- och föreningsutskott. Biblioteksråd Inom varje verksamhetsområde (rektorsområde) finns ett samarbetsråd/ biblioteksråd, som planerar verksamheten i en handlingsplan. Sammankallande är ansvarig bibliotekarie. Representant för samtliga stadier samt för förskolan utses av respektive förskolechef/rektor. Biblioteksrådet gör en verksamhetsplan/handlingsplan för varje läsår. Möjlighet till kompetensutveckling både inom förskole- och skolverksamheten och biblioteksverksamheten bevakas för att bredda kunskapen om verksamheterna. Utvärdering Verksamhetsberättelse tillställs respektive rektor samt förvaltningens ledningsgrupp. Verksamhetsberättelse tillställs kommunstyrelsen i samband med Uppvidinge biblioteks verksamhetsberättelse. Verksamhetens statistik redovisas till Kungliga biblioteket i ordinarie statistik (Sveriges officiella statistik). 17

22 Efterord Skolbiblioteksplanen ingår i den övergripande planen för biblioteksverksamheten i Uppvidinge kommun. Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har godkänt planen. Anna Andrén, förskolechef Lena Nelson, rektor Ann-Charlotte Thour, medieinköp, biblioteksdatasystem och bemanning Annika Persson, kultur- och fritidschef 18

23 Programverksamhet Vision Biblioteket ska erbjuda ett varierat utbud av program i form av föreläsningar, författarbesök, aktivitetskvällar och utställningar. Biblioteket ska samarbeta med föreningar, studieförbund, kulturarbetare och enskilda. Program ska genomföras av såväl professionella som mer hobbyutövande föreläsare, konstnärer och konsthantverkare med både lokal och nationell förankring. Folkbiblioteken är en viktig del av det lokala kulturlivet och en mötesplats för kulturella upplevelser både för barn, ungdomar och vuxna samt en arena för lokala kulturaktörer. Målgrupp: De flesta av programmen ska inrikta sig till vuxna. En del av våra program ska även vända sig till barn och ungdomar. Programmen ska anpassas till bibliotekets målgrupp och genomföras på ett sådant sätt så att besökarna vill komma tillbaka och bli aktiva låntagare. Program för barn kompletterar barnkulturgruppens utbud för alla förskole- och skolbarn. Målen uppnås genom att: Genomföra ett författarbesök/år Öka antalet besökare vid program genom aktiv marknadsföring via webb, sociala medier, annonsering och kundanpassad information Öka antalet utställningar Genomföra två offentliga teaterföreställningar, för 4-5-åringar/år Anpassa program till målgrupp och efterfrågan 19

24 Medieplan Varför medieplan? Medieplanen ligger till grund för inköp, magasinering och gallring av bibliotekets medier. Med en aktuell medieplan får bibliotekspersonalen bättre kunskap om mediebeståndet och ett dokument att arbeta efter, följa upp och utvärdera. Medieplanen hjälper också till att bättre tillgodose användarnas behov. Medieplanen ska kunna läsas utan tillgång övriga delar av biblioteksplanen varför en del grundfakta finns i båda dokumenten. Uppvidinge bibliotek Uppvidinge bibliotek består av 5 integrerade folk- och skolbibliotek, ett gymnasiebibliotek samt en webbplats med självservice och interaktiva tjänster som är tillgänglig dygnet runt. Huvudbiblioteket ligger i Åseda. Biblioteket har gemensamt bokbestånd och gemensam reservationskö. Boktransporter mellan huvudbibliotek och filialer sker en gång i veckan. Etiska riktlinjer och inköpspolicy Biblioteket tar inte ställning i partipolitiska eller religiösa frågor. Biblioteket köper inte in eller tillhandahåller medier som stöder rasism, förföljelse av oliktänkande, könsfördomar, sexism eller spekulativt våld eller som på annat sätt strider mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Bibliotekets mediebestånd ska genomsyras av allsidighet, kvalitet och aktualitet, liksom ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Här ska finnas ett utbud för alla åldrar, på olika språk, i olika format samt anpassade medier för biblioteksanvändare som är barn/ung, eller har funktionsnedsättning eller som inte har svenska som modersmål. Biblioteket ska spegla det samtida samhället och noggrant följa den tekniska utvecklingen av nya medieformat och hjälpmedel. Inköpsrutiner Vilka leverantörer biblioteket använder för inköp av medier styrs av den gemensamma upphandlingen i Krononbergs län. 20

25 All bibliotekspersonal är delaktig i medieinköpen och lämnar och förmedlar önskemål om inköp. Inköpsansvarig bibliotekarie sammanställer samtliga önskemål och fördelar inköpen för att på så sätt se till att medieanslaget används effektivt och för att säkerställa ett så allsidigt utbud som möjligt. Samtliga leveranser sker till Åseda bibliotek där iordningställs och registreras medierna i biblioteksdatasystemet. Medierna transporteras därefter till filialbiblioteken en gång i veckan. Alla barn- och ungdomsböcker genreindelas för att öka tillgängligheten för bibliotekskunden. Om det finns fler än tre reservationer på samma titel ska alltid kompletteringsköp övervägas. Inköpsförslag Biblioteksanvändaren är en viktig medaktör i medieurvalet och personalen ska ha respekt inför biblioteksanvändarens behov av information, kunskap och upplevelser. Det är enkelt att lämna inköpsförslag: på biblioteket, via hemsidan, telefon eller e-post. Besked om önskat inköpsförslag ska lämnas till låntagaren så snart som möjligt. Varje inköpsförslag bedöms individuellt utifrån bibliotekets etiska riktlinjer och inköpspolicy samt hur väl mediet passar in i bibliotekets bestånd. Biblioteket kan neka inköp om det redan finns liknande titlar i vårt bestånd. Kompletterande medieförsörjning - fjärrlån Varje fjärrlåneansökan ska i första hand ses som ett inköpsförslag. Ett fjärrlån får aldrig ersätta det kommunala ansvaret utan ska endast användas i kompletterande syfte. Det är det långivande biblioteket som bestämmer om utlån ska ske och hur lång lånetiden blir. Medier/titlar som redan finns i kommunens bestånd fjärrlånas inte. Litteratur för studerande I takt med att de vuxenstuderande blir allt fler ökar också efterfrågan på speciallitteratur. För många distansstuderande fungerar det lokala 21

26 folkbiblioteket som deras studiebibliotek vilket ställer krav på både kompetens och utbud. Biblioteket försöker så långt det är möjligt att hjälpa de studerande med studielitteratur, men då utbudet är begränsat och efterfrågan stor är det inte alltid som litteraturen finns tillgänglig. Högskole- och universitetsbiblioteken lånar inte ut kurslitteratur som fjärrlån, vilket också begränsar tillgången. Sedan ett par år tillbaka avsätter Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg en summa pengar varje år som regionens bibliotek kan använda för inköp av till exempel studielitteratur och böcker på andra språk än svenska. Det är många titlar som efterfrågas och biblioteket kan inte köpa in allt som efterfrågas, men biblioteket har som ambition att göra ett urval och köpa in de titlar som efterfrågas mest. Biblioteket prioriterar litteratur på grundnivå; mer avancerad litteratur beställs i de fall det är möjligt som fjärrlån. Litteratur, som finns tillgänglig för gratis nedladdning, fjärrlånas inte. Litteratur kan, istället för fjärrlån eller inköp av fysiskt exemplar, i vissa fall erbjudas som e-bok, om den finns hos vår e-boksleverantör. Magasinering Uppvidinge bibliotek har inget nationellt bevarandeuppdrag/ansvar. De medier som magasineras avgörs utifrån efterfrågan, användbarhet samt bevarande av lokalt producerad litteratur. Bibliotekets huvudmagasin ligger i källaren på Lenhovda bibliotek och det finns också ett mindre utrymme i nära anslutning till Åseda bibliotek som fungerar som närmagasin. Placering i magasin är ett aktivt val och inte en hållplats på vägen till gallring. I magasin placeras den litteratur som inte efterfrågas så ofta: klassiker, äldre svensk skönlitteratur av kända och etablerade författare samt lokal litteratur. Barn- och ungdomsböcker placeras endast i undantagsfall i magasin; detsamma gäller facklitteratur för vuxna. 22

27 Tidskrifter sparas i ett år med undantag av specialtidskrifter som sparas i tre år. Gallring Gallring är minst lika viktigt som inköp för att hålla bibliotekets bestånd aktuellt och tillförlitligt och det är viktigt att det sker kontinuerligt. Biblioteket har begränsat utrymme och bokbeståndet kan inte tillåtas att växa ohämmat. I samma takt som nya böcker köps in måste äldre böcker gallras för att ge plats åt bibliotekets nyförvärv. Gallringskriterier: Föråldrat eller missvisande innehåll Nyare upplaga finns Aktuellare information finns (kan även vara i annan medieform) Inaktuell Sliten/trasig Dubblett Få utlån eller inte utlånad på länge Förutom kontinuerlig genomgång av beståndet görs årligen större gallringar utifrån följande schema: År 1: vuxen skönlitteratur År 2: vuxen facklitteratur År 3: barnlitteratur (skön- och facklitteratur) Vid gallring är det viktigt att utgå från hela kommunens mediebestånd för att behålla både bredd och allsidighet. Även bibliotekets ljudböcker och DVD-filmer måste gallras regelbundet. Tryckta böcker Över 90 % av det som lånas på kommunens bibliotek är tryckt material: skönlitteratur, facklitteratur samt barn- och ungdomslitteratur. 23

28 Biblioteket strävar efter att ha ett brett och varierat utbud av såväl äldre som nyare skönlitteratur för vuxna. Efterfrågade böcker köps i flera exemplar, medan övriga böcker köps i färre exemplar som fördelas mellan biblioteken. Biblioteket ska tillhandahålla facklitteratur för vuxna på alla nivåer från de allra enklaste till de mer avancerade, men med tonvikt på populärvetenskap som vänder sig till en bred läsekrets. Facklitteratur köps, med få undantag, i endast ett exemplar till kommunen. Enligt bibliotekslagen är barn och ungdomar en prioriterad målgrupp för folkbiblioteken. Biblioteket ska därför erbjuda ett attraktivt bestånd av barn- och ungdomböcker som speglar samtiden. Tillgängligheten ska vara hög vilket innebär att varje titel köps till flera (ibland alla) bibliotek. Facklitteraturen ska vara saklig, tillförlitlig och anpassad till målgruppen. Biblioteket ska erbjuda skönlitteratur inom olika genrer och svårighetsgrader och sträva efter att lyfta fram både det populära och det mindre kända. Tidningar och tidskrifter Dagstidningar finns på biblioteken i Åseda, Lenhovda, Nottebäck samt Alstermo. Dessa sparas en månad. Som komplement abonnerar biblioteket också på databasen Library Pressdisplay som innehåller 3000 dagstidningar i fulltext från 100 länder på 60 olika språk. Biblioteket erbjuder även ett urval tidskrifter inom olika ämnesområden. Senaste numret kan läsas på plats; äldre nummer lånas ut. Ljudböcker Då utgivningen av ljudböcker är relativt liten i förhållande till den totala bokutgivningen är utbudet begränsat. Detta gäller i synnerhet ljudböcker för barn. Biblioteket köper de flesta titlar som erbjuds och inköp sker av ljudböcker i både cd-format och mp3. Ljudböcker i cd-format placeras på de olika filialbiblioteken (ej gymnasiebiblioteket), mp3 ljudböcker placeras på huvudbiblioteket i Åseda. 24

29 E-media och databaser Biblioteket abonnerar på följande databaser: Alex, Arkiv Digital, Artikelsök, Bibliotekens guide i sökteknik, Burksök, Global Grant, Landguiden, Library Press Display, Mediearkivet samt NE. Av dessa kan Alex, Global Grant och Library Press Display användas utanför biblioteket. Biblioteket databaser på svenska och de databaser som erbjuds via länsbiblioteket. Biblioteket har avtal med Elib när det gäller e-böcker och e-ljudböcker. En arbetsgrupp väljer aktivt ut de titlar som ska erbjudas låntagarna och dessa görs sedan tillgängliga via webbplatsen. Lånetiden är 28 dagar och man kan låna max 2 e-böcker/e-ljudböcker per vecka. Nya titlar läggs till i vår katalog varje månad. Anslaget för e-böcker är uppdelat per kvartal för att det ska vara möjligt att låna e-böcker under större delen av året. DVD Bibliotekets DVD-utbud består av ett antal filmer från olika delar av världen. Ambitionen är att erbjuda och synliggöra kvalitetsfilm som annars inte är så lätt att få tag på och på så sätt komplettera det filmutbud som finns i lokalsamhället. Biblioteket köper endast in spelfilmer (inga faktafilmer). En särskild satsning görs när det gäller filmer för barn. DVD-filmerna är placerade på biblioteket i Åseda; filialerna plockar regelbundet depositioner för att kunna erbjuda ett levande bestånd på respektive bibliotek. Filmhyra: 20 kronor för tre dagar; barnfilmer lånas utan kostnad. Anpassade medier Enligt bibliotekslagen ska Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras behov och 25

30 förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Biblioteket köper varje år in ett urval av nya böcker tryckta med stor stil. Inköpen styrs till stor del av det begränsade utbudet och aktuell efterfrågan. Även böcker på lätt svenska köps till kommunens bibliotek. I dagsläget finns flera förlag på marknaden, så tillgången till lättlästa böcker för vuxna är god. Biblioteket har valt att inte bygga upp stora fysiska bestånd av Daisytalböcker. Istället laddas talböcker ned direkt från MTMs webbplats (MTM=Myndigheten för tillgängliga medier) när efterfrågan finns. Dessa talböcker sparas och utrustas i ett enklare utförande endast om bedömningen görs att fler förväntas efterfråga samma titel. Biblioteket erbjuder också låntagare egen nedladdning från MTM enligt de riktlinjer som finns. För att få möjlighet att prova de hjälpmedel som finns på marknaden har biblioteket köpt in ett antal Daisy-spelare som talbokslåntagare får låna under en begränsad tid. En Daisy-spelare är en fristående spelare där låntagaren kan lyssna på och navigera i talboken. Lokalsamlingen Den lokala samlingen innehåller böcker och andra medier om Småland med tonvikt på Uppvidinge kommun. Biblioteket har ett särskilt ansvar att bevaka, köpa in samt bevara den lokala litteraturen och här finns både fack- och skönlitteratur med koppling till kommunen. Ambitionen är att samlingen ska vara så komplett som möjligt. Biblioteket ska köpa all utgivning av hembygdsböcker från kommunen och även annan litteratur som bedöms vara av lokalt intresse. Äldre litteratur placeras i magasin och endast dubbletter gallras. 26

31 Referenslitteratur Behovet av referenslitteratur har minskat och stora referenssamlingar har spelat ut sin roll. På bibliotekets referenshylla placeras allmänna uppslagsverk samt mer omfattande uppslagsverk inom respektive fackområde. Här ska man också kunna hitta olika slags ordböcker i det svenska språket samt ordböcker på skolspråken. Viss lokal litteratur (framförallt årsskrifter som ges ut av kommunens hembygdsföreningar) ska även finnas som referensexemplar. Andra språk än svenska Enligt bibliotekslagen ska Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och lättläst svenska. I kommuner med stort asylmottagande är det ofta svårt att hålla jämna steg med de språk som efterfrågas. Språkgrupper växlar och det är inte alltid möjligt att förutse vilka språk som kommer att talas i kommunen. För biblioteken är det alltid en omställningstid vilket ställer till med problem. Ibland kan det vara svårt att hitta leverantörer och i en del länder är bokutgivningen mycket liten eller i det närmaste obefintlig. Långa leveranstider förekommer också. En annan svårighet är att veta vad det är för litteratur/vad vi ska köpa in här får vi förlita oss på de nationella hjälpkanaler som finns. För vissa språk är det möjligt att beställa kompletterande depositioner från länsbiblioteket och Internationella biblioteket. I de fall efterfrågan är större än beståndet är dock detta inte möjligt. I första hand prioriterar vi inköp av litteratur för barn och ungdom. För barn och unga köper vi in litteratur på följande språk: albanska, arabiska, persiska, serbokroatiska, somaliska, thailändska samt Sveriges officiella minoritetsspråk. Övriga språk köps vid efterfrågan. 27

32 För vuxna köper vi in litteratur på följande språk: albanska, arabiska, persiska, serbokroatiska, somaliska, thailändska samt Sveriges officiella minoritetsspråk. Övriga språk köps vid efterfrågan. När det gäller skolspråken köper vi in efter följande prioriteringsordning: engelska, italienska, franska, tyska samt spanska. Gåvoböcker Biblioteket tar endast i undantagsfall emot bokgåvor från allmänheten. Det är alltid biblioteket som avgör om gåvan ska införlivas i beståndet. Kulturrådsböcker Sändningar från Kulturrådet kommer fyra gånger om året och innehåller ett exemplar av samtliga titlar som får litteraturstöd. Det är både barn- och vuxenböcker, skön- och facklitteratur. Skönlitteratur för vuxna som vi redan har i tillräckligt antal exemplar används som i arbetet med läsfrämjande insatser, övriga böcker införlivas i beståndet. Dessa böcker görs iordning för utlån i ett enklare utförande. Böckerna görs tillgängliga under en begränsad period (max två år); därefter införlivas de i det ordinarie beståndet eller gallras. Mål för nyttjande av bibliotekets bestånd: Lån/invånare Lån/invånare ska ligga på rikssnittet. Cirkulationstal Cirkulationstal talar om hur många gånger mediebeståndet i snitt är utlånat varje år. Cirkulationstal 2014 Mål cirkulationstal Vuxen skön 0,9 2 Vuxen fack 0,6 1 Barn skön 1,6 3 28

33 Barn fack 1 2 DVD vuxen 1 3 DVD barn 2,5 5 Ljudböcker vuxen 2 5 Ljudböcker barn 0,9 3 Cirkulationstal 2014 Mål cirkulationstal albanska barn 1,4 arabiska barn 2,9 engelska barn 0,9 franska barn 0,1 persiska barn 0,8 serbokroatiska barn 0,3 somali barn 1,1 spanska barn 0,2 thai barn 0,8 tyska barn 0,5 albanska vuxen 2,2 arabiska vuxen 1,2 engelska vuxen 0,8 franska vuxen 0,7 29

34 italienska vuxen 0,8 persiska vuxen 0,4 serbokroatiska vuxen 0,2 somali vuxen 0,5 spanska vuxen 0,1 thai vuxen 0,5 tyska vuxen 0,3 Det är inte meningsfullt att sätta cirkulationsmål för medier på andra språk än svenska då det även inom dessa avdelningar måste finnas ett rimligt urval att välja mellan. Nyförvärv gallring Motsvarande antal inköpta medier som köps in ska gallras. Beståndets ålder 0-2 år 3-5 år 6-10 år 11 år - Vuxen skön 17 % 15 % 18 % 50 % Vuxen fack 15 % 12 % 18 % 55 % Barn skön 25 % 20 % 22 % 33 % Barn fack 13 % 10 % 12 % 65 % 30

35 DVD vuxen 33 % 24 % 39 % 4 % DVD barn 40 % 14 % 43 % 3 % Ljudböcker vuxen 33 % 25 % 36 % 6 % Ljudböcker barn 19 % 21 % 55 % 5 % Mål: Tryckta böcker: Målet är 40-60; dvs. 40 % av beståndet ska vara yngre än 5 år; 60 % av beståndet ska vara äldre än 5 år, vilket visar att biblioteket har möjlighet att erbjuda aktuell litteratur enligt efterfrågan. DVD och Ljudböcker: Målet är 60-40; dvs. 60 % av beståndet ska vara yngre än 5 år; 40 % av beståndet ska vara äldre än 5 år. Efterord Medieförsörjningsplanen är ett viktigt styrinstrument och används i planering för inköp av litteratur för till biblioteket men även för uppföljning i den årliga statistiken. Medieförsörjningsplanen ingår som en del i biblioteksplanen för att göra verksamheten känd för både beslutsfattare och för brukare. I det regionala samarbetet är planen viktig för att följa upp medielånen mellan kommunerna vilket sker en gång per år och undersökningen görs för hela sydostsamarbetet i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län. 31

36 Uppvidinge kommun bakgrundsfakta till medieförsörjningsplanen Antal invånare: (2014) 75 % bor i tätort Största tätorten är Åseda med 2510 invånare: övriga tätorter: Lenhovda (1754 inv.), Norrhult-Klavreström (1208 inv.), Alstermo (846 inv.) och Älghult (452 inv.) (2013) Befolkningstäthet: 8 invånare/kvadratkilometer (ca 80 % av kommunens areal utgörs av skog) 16 % av kommunens befolkning är 0-14 år, 60 % är år, 24 % är över 65 år 18 % av de boende i kommunen är utrikes födda Antal asylsökande i kommunen uppgick den 1/ till 682, men antalet varierar mellan personer. De efterfrågar framförallt tillgång till internet samt nybörjarkurser i svenska. Då vi inte har fått några extra ekonomiska resurser för att täcka deras behov, har vi inte möjlighet att köpa in medier i den utsträckning som skulle behövas Kommunen tar varje år emot personer med uppehållstillstånd År 2014 minskade kommunens befolkning med 66 personer Utbildningsnivå: andel högutbildade: 11,2 % (kvinnor 16,1 %, män 6,8 %); andel lågutbildade: 21,2 % (kvinnor 16 %, män 25,8 %) Kommunen har större inpendling än utpendling Flest arbetstillfällen finns inom näringsgren tillverkning och utvinning (Uppvidinge Kommunfakta 2014, SCB) I kommunen finns fyra F-6 skolor (varav en friskola), en F-9 skola, en 7-9 skola samt gymnasieskola och Komvux. Kommunen bedriver också SFI-undervisning. Barnomsorg finns i Åseda, Älghult, Lenhovda, Norrhult, Alstermo och Fröseke. 32

37 Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg (BiBK) ansvarar för de regionala biblioteksutvecklingsfrågorna. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg är en aktör inom kultursamverkansmodellerna i Blekinge och Kronoberg och ska bidra till en dynamisk utveckling av bibliotek, kultur och lärande inom Blekinge och Kronoberg. Utgångspunkten är den enskilda invånarens behov och uppdraget ska utföras i samverkan med lokala, regionala och nationella aktörer och kännetecknas av insatser på såväl bas- som spetsnivå. Den regionala biblioteksverksamheten styrs av Bibliotekslagen (SFS 2013:801) och de regionala kulturplanerna. I Bibliotekslagens 11 står att varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Genom omvärldsbevakning, information, rådgivning, samordning, kompetensutveckling, utvecklingsinsatser och stöd till mediesamverkan stödjer och stärker BiBK kommunbiblioteken i Blekinge och Kronoberg. BiBK stödjer bibliotekens mediesamarbete genom att avsätta medel för inköp av medier och transporter mellan biblioteken samt samordning och subventionering av datatjänster. Sedan många år har folkbiblioteken i Blekinge och Kronoberg ett organiserat lånesamarbete. Lånesamarbetet gäller alla typer av media inklusive talböcker, mångspråkig litteratur och musikinspelningar och bygger på ett generöst förhållningssätt. Det finns riktlinjer och rutiner för lån mellan biblioteken. Detta samarbete gäller också folkbiblioteken i Kalmar län och 25 bibliotek binds samman i ett transportsystem med sändningar tre gånger i veckan. Sedan våren 2013 har biblioteken bibliotekswebbar med integrerade kataloger. BiBK upphandlade och projektledde arbetet. BiBK administrerar en länsgemensam webbsida som underlättar fjärrlån i de två länen. Det fortsatta utvecklingsarbetet styrs av en styrgrupp bestående alla bibliotekschefer, arbetet samordnas av BiBK. 33

38 Svensk författningssamling Bibliotekslag; utfärdad den 31 oktober Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde 1 I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av: 1. folkbibliotek, 2. skolbibliotek, 3. regional biblioteksverksamhet, 4. högskolebibliotek, 5. lånecentraler, och 6. övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Ändamål 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Ansvarsfördelning 3 Bibliotekshuvudmän är kommunerna, landstingen, staten och, i fråga om vissa skolor, enskilda. 1. För folkbibliotek ansvarar kommunerna. 2. För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800). 3. För regional biblioteksverksamhet ansvarar landstingen och de kommuner som inte ingår i ett landsting. 4. För högskolebibliotek vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) ansvarar staten. 5. För lånecentraler ansvarar staten. 1 Prop. 2012/13:147, bet. 2013/14:KrU2, rskr. 2013/14:26. SFS 2013:801 Utkom från trycket den 12 november SFS 2013: För övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet ansvarar den som enligt särskilda bestämmelser är huvudman för verksamheten. Om ett kommunalt eller statligt bibliotek drivs av någon annan än huvudmannen ansvarar huvudmannen för att den som driver biblioteket följer bestämmelserna i denna lag. Prioriterade grupper 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån 34

39 deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Folkbibliotek 6 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. 9 På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. Första stycket hindrar inte att folkbiblioteken tar ut 1. ersättning för kostnader för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster, och 2. avgift för de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. Skolbibliotek 10 Enligt 2 kap. 36 skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. 3 Regional biblioteksverksamhet SFS 2013: Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Högskolebibliotek 12 Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska svara för biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan. Lånecentraler 13 För en kompletterande informations- och medieförsörjning ska det finnas en eller flera lånecentraler. Samverkan 14 I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. 15 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande. 35

40 Skyldigheten att avgiftsfritt ställa litteratur till förfogande gäller inte för folk- eller skolbibliotek. 16 Bestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar hindrar inte att folk- eller skolbibliotek avgiftsfritt ställer litteratur till förfogande för ett bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet som är beläget utanför kommungränsen. Biblioteksplaner 17 Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Uppföljning 18 Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014, då bibliotekslagen (1996:1596) ska upphöra att gälla. 4 SFS 2013:801 Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2013 På regeringens vägnar FREDRIK REINFELDT BEATRICE ASK (Kulturdepartementet)B 36

41 Uppvidinge KOMMUN tjänsteskrivelse Revidering av plan för biblioteksverksamheten Dnr 297 /2014 Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna reviderat förslag till biblioteksplan för Uppvidinge kommun. Bakgrund Förslag till biblioteksplan har remitterats till partigrupperna. Kommunstyrelsens presidium har tillsammans med förvaltningschef och kultur- och fritidschef redigerat förslag till biblioteksplan utifrån de synpunkter som kommit in från centern och kristdemokraterna, socialdemokraterna samt miljöpartiet. Övriga partier har inte inkommit med remissyttranden. Ekonomiska konsekvenser Samtliga förslag ryms inom ramen för biblioteksverksamheten Beslutsunderlag Uppvidinge kommuns biblioteksplan, Kultur- och föreningsutskottet, 36/2014. Förslag till reviderad biblioteksplan, Tjänsteskrivelse Kultur- och föreningsutskottet, 36/2015 Kommunstyrelsen, 182/2015 Tjänsteskrivelse Reviderat förslag till biblioteksplan, Kommunledningsförvaltningen Kultur-fritid, arbetsmarknad och etablering Box 59, Aseda Besök: Kyrkbacken Tfn: Fax: Mobil: m.uppvidinge.se