Fortum Värme, Värtaverket

Transkript

1 Fortum Värme, Värtaverket Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan enligt 11 kap. miljöbalken

2 Miljökonsekvensbeskrivning 2 (25) Administrativa uppgifter Författare: : Beställare: Magdalena Nilsson, Bergab Ulf Wikström, Hållbarhetschef vid Fortum Värme samägt med Stockholms stad

3 Miljökonsekvensbeskrivning 3 (25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Grundvattenbortledning är en vattenverksamhet som hanteras av miljöbalken Vilka effekter kan vattenverksamheten få? Skador förebyggs Vattenverksamheten kontrolleras under bygg- och driftskede Sammanfattande bedömning INLEDNING Avgränsningar METODIK Effekter och konsekvenser av grundvattenbortledning Sättningar i mark Skador på byggnader med trägrundläggning Spridning av föroreningar Energibrunnar Natur-, kulturobjekt och fornlämningar PLANERINGSUNDERLAG Miljödomar Kommunala planer Riksintressen och skyddade områden Miljömål Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål Miljökvalitetsnormer BESKRIVNING AV OMRÅDET Lokalisering Bebyggelse och markanvändning Natur- och kulturmiljö Berggrund Jordlager Ytvatten Grundvatten Objekt som påverkar grundvattenförhållandena Objekt som kan vara känsliga för grundvattennivåsänkning BESKRIVNING AV VATTENVERKSAMHETEN Anläggningar Bortledning av vatten Infiltration av vatten ALTERNATIV Nollalternativ Alternativa utformningar PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER FÖR DEN SÖKTA VERKSAMHETEN Inläckage Influensområde... 20

4 Miljökonsekvensbeskrivning 4 (25) 8.3 Påverkan på grundvattennivåer Konsekvenser av grundvattennivåsänkning Uppfyllande av miljömål och miljökvalitetsnormer Befintliga domar Planförhållanden och områdesskydd Natur- och kulturmiljö Miljöfarlig verksamhet Utsläpp av vatten Buller Vibrationer SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Tätningsåtgärder Skyddsinfiltration KONTROLLPROGRAM SAMRÅD OCH INFORMATIONSINSATSER BILAGA 1 KOMMUNALA PLANER BILAGA 2 HYDROGEOLOGISK UTREDNING

5 Miljökonsekvensbeskrivning 5 (25) 1 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum) innehar för sin verksamhet ett antal tunnlar och bergrum vid Värtaverket i Hjorthagen, Stockholms kommun. Verksamheten ska utökas med ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk och inför detta har ytterligare tunnlar anlagts i området. Denna miljökonsekvensbeskrivning ingår i ansökningshandlingarna för tillståndsprövning av den vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken som driften av berganläggningarna vid Värtaverket medför. Vattenverksamheten består i bortledning av det grundvatten som tränger in i berganläggningarna som följd av att de är belägna under omgivningens grundvattennivåer. Som en skyddsåtgärd kan det bli aktuellt att utföra tillförsel av vatten till grundvattenmagasinet, infiltration, för att upprätthålla grundvattennivåer i omgivningen. Denna miljökonsekvensbeskrivning berör ingen byggverksamhet, då samtliga berganläggningar är färdigsprängda, utan behandlar vattenverksamheten vid drift av de inom Värtaverket förekommande berganläggningarna. 1.1 Grundvattenbortledning är en vattenverksamhet som hanteras av miljöbalken Bortledande av grundvatten och infiltration av vatten till grundvattenmagasinet samt anläggningar för detta är tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalkens elfte kapitel. Ansökan om tillstånd för dessa verksamheter sker hos mark- och miljödomstolen. I ansökan om tillstånd ska det ingå en miljökonsekvensbeskrivning. I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs vilka effekter och konsekvenser som vattenverksamheten kan medföra och vilka åtgärder som planeras för att förebygga skador på miljö och egendom. I processen att ta fram miljökonsekvensbeskrivningen ingår att genomföra samråd med berörda myndigheter, organisationer och allmänhet samt med enskilda som kan bli särskilt berörda av verksamheten. 1.2 Vilka effekter kan vattenverksamheten få? Att grundvatten läcker in och bortleds från anläggningarna kan få till följd att grundvattennivåer i berg och i jordlager sjunker. Ur skadesynpunkt är det grundvattennivåsänkningar i jord som är kritiskt, då det kan ge upphov till att sättningar i mark utbildas. Detta kan orsaka skada på byggnader, markförlagda ledningar och andra anläggningar som inte är fast grundlagda. Grundvattennivåsänkningar kan också orsaka att grundvattnets naturliga flödesriktning förändras. Om en förändring av strömningsförhållandena sker kan det ge konsekvenser i form av spridning av befintliga föroreningar till nya områden. En grundvattennivåsänkning i berg kan påverka effektuttaget i energibrunnar. Inga energibrunnar har identifierats inom influensområdet.

6 Miljökonsekvensbeskrivning 6 (25) 1.3 Skador förebyggs Berget har tätats under tunneldrivningen genom att cementbaserade tätningsmedel tryckts in i bergets sprickor. På detta sätt har volymen inläckande vatten begränsats. För att förhindra skador som kan uppkomma vid en grundvattennivåsänkning kommer återföring av vatten genom infiltration vid behov att utföras. Det vatten som bortleds från anläggningar där det finns risk att vattnet kan vara förorenat genomgår lokal rening innan det leds vidare. Vattenkvaliteten kontrolleras i enlighet med tidigare lämnat tillstånd för miljöfarlig verksamhet, M Vattenverksamheten kontrolleras under bygg- och driftskede Kontroller utförs enligt ett befintligt kontrollprogram för uppföljning av omgivningspåverkan, upprättat inför anläggandet av det nya kraftvärmeverket. Kontrollprogrammet innefattar inläckagemätningar, mätningar av grundvattennivåer i omgivningen, sättningsmätningar, kontroll av volym bortlett vatten samt kvalitetskontroll på bortlett vatten. När det nya kraftvärmeverket är driftsatt fortlöper kontrollerna enligt kontrollprogrammet, men i och med att förhållandena stabiliseras kan frekvensen för mätningarna komma att revideras i samråd med tillsynsmyndigheten. 1.5 Sammanfattande bedömning 2 INLEDNING Vattenverksamheten utförs i ett sedan lång tid tillbaka exploaterat område där befintliga undermarksanläggningar haft en dränerande verkan under lång tid. I det fall att en ökning av volymen bortlett vatten skulle riskera orsaka en skadlig grundvattennivåsänkning kan denna risk effektivt motverkas genom infiltration. Den omfattande uppföljning av vattenverksamhetens påverkan på omgivningen som utförts under anläggningsskedet för det nya kraftvärmeverket har gett en mycket god kännedom om de hydrogeologiska förhållandena i området. Endast lokala effekter på grundvattennivåer i området har observerats. I berörda områden har kompletterande utvärderingar av skaderisker utförts, och anläggningar för att motverka skadliga grundvattennivåer genom infiltration finns redan på plats. Vattenverksamheten kommer sammanfattningsvis att leda till begränsade effekter på grundvattenförhållandena. Ingen eller ytterst begränsad påverkan på byggnader och omgivande miljö förväntas till följd av vattenverksamheten. Fortum producerar värme, kyla och elkraft vid Värtaverket i Hjorthagen i Stockholms kommun. Verksamheten ska utökas med ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, som är under uppförande, vilket föranlett att nya bergtunnlar och bergrum anlagts. I dom M erhölls tillstånd för bortledning av grundvatten från berganläggningarna av miljödomstolen.

7 Miljökonsekvensbeskrivning 7 (25) I den prövotidsutredning som pågått under byggskedet har det framkommit att volymen inläckande vatten till anläggningarna är större än prognostiserat. En betydande orsak till detta är att inläckaget till de tunnlar som fanns sedan tidigare inom Värtaverket uppdagats vara större än beräknat. Det har också framkommit att inträngande vatten till de sedan tidigare befintliga tunnlarna delvis leds bort via två pumpgropar som inte innefattas i den befintliga domen. Med anledning av detta ansöker Fortum om ett nytt tillstånd för bortledande av grundvatten från bergutrymmen inom Värtaverket, från fyra huvudpumpgropar. Ansökan innefattar lagligförklaring av de två pumpgropar som inte ingår i befintligt tillstånd samt yrkande om tillstånd att utföra skyddsinfiltration av vatten för att vid behov kunna motverka en grundvattennivåsänkning. Bortledande av grundvatten och tillförsel av vatten till grundvattenmagasinet samt anläggningar för dessa verksamheter är vattenverksamheter enligt miljöbalkens elfte kapitel. Vattenverksamheten är tillståndspliktig och prövas av mark- och miljödomstolen. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör underlag för tillståndsprövningen av vattenverksamheten. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar befintliga anläggningar, och berör således inte någon byggverksamhet. 2.1 Avgränsningar 3 METODIK Denna miljökonsekvensbeskrivning behandlar huvudsakligen effekterna och konsekvenserna av den bortledning av grundvatten som är nödvändig för att länshålla bergutrymmen inom Värtaverket. Den behandlar även infiltration av vatten till grundvattenmagasinet, vilket kan bli aktuellt att utföra för att upprätthålla grundvattennivåer i omgivningen, samt övriga åtgärder för att förebygga skador på miljö och egendom. En översiktlig beskrivning av miljöfarlig verksamhet med anknytning till vattenverksamheten ingår också. För en mer utförlig beskrivning av anläggningarnas totala miljöpåverkan hänvisas till dom M Geografiskt avgränsas miljökonsekvensbeskrivningen till det område som kan komma att påverkas av vattenverksamheten. Detta område benämns som influensområde. Miljökonsekvensbeskrivningens process syftar till att identifiera den påverkan verksamheten ger samt vilka effekter och konsekvenser den kan medföra. För Värtaverkets vattenverksamhet är den centrala aspekten att bortledningen av inläckande grundvatten kan orsaka grundvattennivåsänkningar i omgivningen. För att motverka att verksamheten orsakar negativa konsekvenser utförs skadeförebyggande åtgärder. Dessa åtgärder beskrivs också i miljökonsekvensbeskrivningen.

8 Miljökonsekvensbeskrivning 8 (25) 3.1 Effekter och konsekvenser av grundvattenbortledning Grundvattenbortledningen kan orsaka effekter i form av grundvattennivåsänkningar och ändrade strömningsmönster för grundvattnet. Möjliga konsekvenser av detta beskrivs nedan. Bedömt utfall för den sökta verksamheten redovisas i avsnitt Sättningar i mark Om grundvattenbortledningen orsakar en sänkning av grundvattennivån i sättningsbenägen mark kan sättningar utbildas. Sättningar kan ge skador på byggnader, ledningar och anläggningar som inte är fast grundlagda. Grundvattennivåsänkningar kan orsaka sättningsrörelser i lerhaltiga jordar på grund av att lerlagrets portryck minskar vilket gör att lerlagret trycks ihop, det konsolideras. Differentialsättningar, när sättningsrörelsens storlek varierar inom samma område, orsakar ofta problem i lerjordar. Ett objekt som delvis står på sättningsbenägen lera och delvis på fast mark får ofta större skador än om hela objektet stått på sättningsbenägen lera. Sättningar kan ge upphov till fasadskador på byggnader och svårigheter att öppna och stänga dörrar och fönster. Sättningar kan också orsaka skador på ledningar, i form av ledningsbrott eller att ledningens lutning förändras vilket kan försämra funktionen hos självfallsledningar. Skaderisken är störst för styva ledningar som vatten- och avloppsledningar och fjärrkyla-, fjärrvärme- och gasledningar. Elledningar, teleledningar eller bredband bedöms inte vara känsliga för mindre sättningar. För att identifiera områden med potentiellt sättningskänslig mark har jordartskartor, utförda sonderingar samt befintliga utredningar för den aktuella verksamheten och andra verksamheter i området inventerats. Därtill har en inventering av byggnaders grundläggning inom områden med sättningskänslig lera utförts Skador på byggnader med trägrundläggning Byggnader med trägrundläggning kan skadas av en grundvattennivåsänkning om denna innebär att trägrundläggningen kommer i kontakt med syre. Syret kan påskynda nedbrytningsprocessen av träet. Inga fastigheter med trägrundläggning har identifierats inom influensområdet Spridning av föroreningar Ändrade strömningsmönster för grundvattnet kan orsaka att föroreningar sprids till nya områden. Markföroreningar förekommer dock främst i fyllnadsjorden ovan leran, och eventuell påverkan från grundvattenbortledningen berör i första hand grundvattenmagasinet under leran varför risken för föroreningsmobilisering är liten. Vattenkvalitetskontroller utförs regelbundet enligt befintligt kontrollprogram och påvisar att inga föroreningar förekommer i grundvattnet Energibrunnar En sänkning av grundvattennivån kan orsaka ett minskat energiuttag i energibrunnar. En inventering i SGU:s brunnsarkiv samt i Stockholms kommuns uppgifter om

9 Miljökonsekvensbeskrivning 9 (25) bergvärmeansökningar har genomförts. Inga energibrunnar har identifierats inom influensområdet Natur-, kulturobjekt och fornlämningar En grundvattennivåsänkning kan påverka natur- och kulturobjekt om dess värden är beroende av grundvattennivån. Natur-, kulturobjekt och fornlämningar har inventerats i olika databaser från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Inför den tidigare prövningen gjordes en inventering av skyddsvärda arter inom området. 4 PLANERINGSUNDERLAG 4.1 Miljödomar Fortum innehar tre miljötillstånd kopplade till befintlig verksamhet vid Värtaverket och anläggandet av det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket: Tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, mål nr. M , meddelades den 7 november 2007 av Nacka tingsrätt. Tillståndet avser bortledande av grundvatten för det planerade kraftvärmeverket och befintliga anläggningar. Domen överklagades och vann laga kraft den 28 december Tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken, mål nr. M , meddelades den 7 november 2007 av Nacka tingsrätt. Tillståndet avser fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen. Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till utökad muddring i Lilla Värtan vid Energihamnen, mål nr. M , meddelades den 18 jan 2013 av Nacka tingsrätt. Övriga i området förekommande verksamheter med gällande tillstånd relevanta för den planerade verksamheten anges nedan: Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken, mål nr. M , meddelades den 21 juni 2005 av Stockholms tingsrätt och ger Vägverket (numera Trafikverket) tillstånd till bortledande av grundvatten för Norra Länken. Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken, mål nr. M , meddelades den 13 december 2006 av Stockholms tingsrätt och ger Stockholms kommun tillstånd till bortledande av grundvatten för kraftledningstunneln mellan Hjorthagen och Fisksjöäng. Tillstånd enligt miljöbalken, mål nr. M , meddelades den 19 april 2011 av Svea hovrätt och ger Stockholms hamn AB tillstånd till hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen Frihamnen. Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken, mål nr. M , meddelades den 31 mars 2008 av Nacka tingsrätt och ger Stockholms kommun tillstånd till grundvattenbortledning vid anläggande av trafikplats, vilken utgör den första etappen för en ny hamnpåfart mellan Norra länken och Värtanområdet.

10 Miljökonsekvensbeskrivning 10 (25) 4.2 Kommunala planer Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken, mål nr. M , meddelades den 3 november 2014 av Nacka tingsrätt och ger Stockholms kommun tillstånd till grundvattenbortledning i samband med utförandet av ny hamnpåfart mellan Norra länken och Värtanområdet. Den 15 mars 2010 antog kommunfullmäktige en ny översiktsplan för Stockholm; Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm. Planen vann laga kraft den 10 april I denna utpekas Norra Djurgårdsstaden, vari Hjorthagen utgör ett delområde, som ett omfattande stadsutvecklingsområde där nya bostäder och arbetsplatser ska kombineras med hamnverksamheten och annan strategisk infrastruktur. Det uttrycks också att Norra Djurgårdsstaden är ett miljöprofilområde, där hållbar storstadsutveckling, klimatsmart livsstil och innovativ energiteknik ska komma att utvecklas. Inom det för den aktuella verksamheten berörda området finns ett antal gällande detaljplaner och pågående planläggningsprojekt. Dessa redovisas i bilaga Riksintressen och skyddade områden Områden som har speciella värden eller förutsättningar vilka bedömts vara betydelsefulla ur ett nationellt perspektiv klassas som riksintresse enligt miljöbalken. Områden kan utpekas som riksintressen på grund av sina speciella natur- eller kulturvärden eller för att de är av betydelse för ett speciellt nyttjande. Ett riksintresses värde eller betydelse får inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet. Hela Stockholms innerstad, till vilket berört område inräknas, är enligt 3 kap. 6 miljöbalken område av riksintresse för kulturmiljövård på grund av sin egenskap av politiskt, administrativt och kulturellt centrum sedan medeltiden. I området förekommer flera riksintressen för kommunikationer enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Dessa utgörs av Värtabanan, som är en järnväg av riksintresse, Lidingöbron (väg 277) och den nya delen av E20, Norra länken, som är vägar av riksintresse samt farleden Kanholmsfjärden Värtahamnen med tillhörande ankringsområde som är av riksintresse för sjöfart. Värtahamnen och Frihamnen, som ligger utanför bedömt influensområde, är en del av Stockholms hamnar vilket utgör ett riksintresse för sjöfart. Nationalstadsparken som utgör ett riksintresse enligt 4 kap. 7 miljöbalken angränsar till aktuellt område, men ligger utanför influensområdet för den aktuella verksamheten. Inom aktuellt område finns inga utpekade riksintressen för naturvård eller friluftsliv. Inga skyddade områden i form av Natura 2000-områden, naturreservat eller nyckelbiotoper har identifierats inom aktuellt område. Det förekommer heller inga forn-/kulturlämningar inom influensområdet.

11 Miljökonsekvensbeskrivning 11 (25) 4.4 Miljömål Nationella miljömål Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som beskriver den kvalitet miljön ska ha år 2020 inom olika områden. Miljökvalitetsmålen syftar till att främja en hållbar utveckling. Av dessa mål bedöms två vara tillämpliga för denna vattenverksamhet; Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Målet för grundvatten av god kvalitet är att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. En av preciseringarna för målet avser grundvattennivåer och anger att grundvattennivåerna ska vara sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. Målet för hav i balans samt levande kust och skärgård innebär att Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och att den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar Regionala miljömål Inom Stockholms län har sex av de 16 nationella miljömålen valts ut för prioriterade insatser i länet, där arbete pågår för att ta fram handlingsplaner och strategier. Efterhand planeras för att fler mål ska ingå bland de för prioriterade insatser. De i nuläget utvalda målen består av Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv Lokala miljömål Den 30 januari 2012 antog Stockholms kommunfullmäktige ett nytt miljöprogram som gäller för perioden Miljöprogrammet innehåller sex inriktningsmål och 29 detaljerade delmål som syftar till att styra och samordna stadens egen verksamhet i en miljöanpassad riktning. De sex inriktningsmålen utgörs av Miljöeffektiva transporter, Giftfria varor och byggnader, Hållbar energianvändning, Hållbar användning av mark och vatten, Miljöeffektiv avfallshantering samt Sund inomhusmiljö. Stockholm stad har, med EU:s ramdirektiv för vatten som grund, tagit fram ett program för vattenvårdsarbetet under perioden Vattenprogrammet innehåller mål och åtgärder för att uppnå renare vatten i Stockholms sjöar och vattendrag samt värna och utveckla vattenområdena ur rekreationssynpunkt. Vattenområdet Lilla Värtan och även dess vik Husarviken, som angränsar till berört område för denna vattenverksamhet, är med i vattenprogrammet. För dessa gäller målet att kvaliteten på tillrinnande vatten ska vara sådan att god vattenstatus uppnås.

12 Miljökonsekvensbeskrivning 12 (25) 4.5 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Det finns idag miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, luftkvalitet och vattenkvalitet. EU:s ramdirektiv för vatten reglerar miljökvalitetsnormer för vatten. Direktivet syftar till att alla vattenförekomster, både yt- och grundvatten, ska ha god status. I enlighet med direktivet har samtliga vattenförekomster över en viss storlek klassificerats med avseende på den nuvarande kemiska statusen samt ekologisk (för ytvatten) alternativt kvantitativ (för grundvatten) status. God status ska uppnås till år 2015, alternativt år 2021 om tidsfrist har medgetts. Lilla Värtan är klassificerat som ett kraftigt modifierat vatten med hänsyn till den påverkan som följer av hamnverksamheten. Lilla Värtan har bedömts ha måttlig ekologisk potential och uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormerna för Lilla Värtan anger att god ekologisk potential ska uppnås till år 2021 och att god kemisk ytvattenstatus ska uppnås till år I den översyn som pågår av de nu gällande miljökvalitetsnormerna föreslås bedömningen av Lilla Värtans ekologiska potential och kemiska status kvarstå. I förslaget ska den ekologiska potentialen och den kemiska statusen vara god år Lilla Värtan ligger dock utanför bedömt påverkansområde. Ingen grundvattenförekomst med fastställda miljökvalitetsnormer finns inom aktuellt område.

13 Miljökonsekvensbeskrivning 13 (25) 5 BESKRIVNING AV OMRÅDET 5.1 Lokalisering Figur 1. Översiktskarta med aktuellt område inringat. Värtaverket är beläget inom fastigheten Nimrod 7, med den tillhörande Energihamnen inom fastigheterna Shanghai 1, Singapore 3, Alexandria 3 och 4, Port Said samt Ladugårdsgärde 1:9 och 1:40, i stadsdelen Hjorthagen i nordöstra Stockholm, se figur 1 för orientering. Delar av berganläggningarna är belägna inom fastigheterna Hjorthagen 1:3 och Hjorthagen 1:5. Området avgränsas i söder och i öster av Lidingövägen. Norr och väster om området ligger Norra Djurgården. 5.2 Bebyggelse och markanvändning Hjorthagen började bebyggas i samband med gas- och elverkets etablering i slutet på 1800-talet och blev då en arbetarförort och industristadsdel. Nu har det gamla gasverket lagts ned och det planeras för förtätning och nya bebyggelser i området. I Värtaverkets närområde finns bostäder, en förskola, en kommunal grundskola, en konstskola och ett äldreboende. Hjorthagens idrottsplats ligger delvis inom verksamhetens influensområde. Värtaverket angränsar till annan industriverksamhet i

14 Miljökonsekvensbeskrivning 14 (25) Värtahamnen. En järnväg, Värtabanan, finns väster och sydväst om kvarter Nimrod. Väster om Värtaverket går tunnelbanan i berg mot Ropsten. 5.3 Natur- och kulturmiljö 5.4 Berggrund 5.5 Jordlager 5.6 Ytvatten Aktuellt område är präglat av industriell verksamhet och det biologiska värdet bedöms vara lågt. Området domineras av hårdgjorda ytor och vegetationen är begränsad. I icke bebyggda delar återfinns vissa partier med lövträdsbestånd. I en inventering utförd i samband med den tidigare tillståndsprövningen konstaterades att det inom området finns ett antal mycket gamla ekar. Nationalstadsparken som befinner sig strax utanför influensområdet har stor betydelse för de boende i Hjorthagen. I övrigt har området ett begränsat friluftsliv och rekreationsvärde. Hjorthagsparken, som utgör en rest av den skogsmark som tidigare fanns i Hjorthagen, är delvis svårtillgänglig på grund av snårig vegetation och brant terräng men utgör ett visst rekreationsvärde för de närboende. Hjorthagens kyrka och det tillhörande församlingshemmet återfinns inom influensområdet och är byggnader med kulturhistoriskt värde. Dessa byggander är blåklassade av Stadsmuseet, vilket innebär att dess kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminne i kulturmiljölagen. Inom Värtaverkets fastighet Nimrod 7 återfinns två byggnader som är blåklassade för sitt industrihistoriska värde. Geologin i området karaktäriseras av en bergplint av huvudsakligen ådrig gnejs med inslag av granitiska partier och gångar av pegmatit. Gnejsen har en markerad förskiffring, brant orienterad i NV-SE. Graniten är grå eller röd och medelkornig. Svaghetszoner är orienterade i NV-SE längs förskiffringen och uppvisar ofta lervittring och avsnitt med rostbildning. Bergpartierna mellan svaghetszonerna bedöms generellt vara av god kvalitet ur bergbyggnadssynpunkt. En större krosszon löper längs med Lidingövägen söder om verksamheten. Underjordsverksamheten vid Värtaverket är beläget i ett höjdparti med berg i dagen omgärdat av lägre belägna jord- och vattentäckta områden i norr och öster samt jordtäckta områden i väster och söder. Längs med Lidingövägen i söder löper en lerfylld dalgång, tillika krosszon med stora lerdjup. Från denna lerfyllda dalgång löper vikar med lerfyllda svackor längs svaghetszoner med NV-SO riktning upp mot berget vid Hjorthagen. I svackorna består jordlagerföljden av lera och morän på berg. I dalgången längs med Lidingövägen består jordlagren av fyllningsjord, morän och lerlager, vilka ställvis är mycket mäktiga. Närmaste ytvattenrecipient är Lilla Värtan, som utgör en del av Saltsjön. Lilla Värtan sträcker sig från Fjäderholmarna i söder till sunden mot Edsviken och Stora Värtan i

15 Miljökonsekvensbeskrivning 15 (25) 5.7 Grundvatten norr. Vattenuttag respektive vattenåterföring i Lilla Värtan sker från flertalet industriella anläggningar i närområdet. Lilla Värtan utgör även recipient för dagvatten från staden. Saltsjöns vattenståndsvariationer redovisas i Hydrogeologisk utredning (Bilaga 2). Grundvatten i berg förekommer i bergets sprickor. Ursprungligen har grundvattenytan troligen speglat topografin och sannolikt har ytvattendelare och grundvattendelare då sammanfallit. Beroende på mänsklig verksamhet, såsom dränering av grundvatten till tunnlar och bortledning av regnvatten via dagvattensystemen är grundvattensituationen i berg troligen kraftigt påverkad sedan lång tid tillbaka. Grundvatten i jord förekommer i friktionsjord under leran och lokalt i fyllning ovan leran. Det finns flera separata grundvattenmagasin i jord inom området. Inom hamnplanet är grundvattennivån ungefär i nivå med Lilla Värtan. Grundvattennivån stiger mot höjdpartierna. En grundvattentröskel återfinns i lersvackan i höjd med Lidingöbron. Därifrån strömmar grundvattnet åt söder respektive norr. En annan tröskel finns längs Lidingövägen i höjd med Kungliga Tennishallen där grundvattnet strömmar österut mot Lilla Värtan respektive västerut för att sedan vika norrut mot Husarviken. 5.8 Objekt som påverkar grundvattenförhållandena Inom aktuellt område sker och har historiskt sett skett förändringar i grundvattennivåerna till följd av schaktning, tunneldrivning och ledningsarbeten. Grundvattensituationen i området är komplicerad beroende på att det finns många undermarksanläggningar i området som under lång tid haft en dränerande inverkan. Närheten till Lilla Värtan resulterar i att inströmning till respektive utströmning från grundvattenmagasinet sker beroende av havsnivån. 5.9 Objekt som kan vara känsliga för grundvattennivåsänkning Objekt som har en grundläggning på sättningskänslig lera, på träpålar eller direkt på mark där jorden består av sättningskänslig lera kan vara känsliga för en grundvattennivåsänkning. Inför anläggandet av det nya kraftvärmeverket genomfördes en inventering av grundläggningsförhållandena för samtliga fastigheter inom influensområdet. Byggnader med okänd grundläggning i lersvackan upp för dalgången mot Hjorthagen klassificerades då som riskobjekt, se figur 2. Inom utredningarna för denna ansökan har nya uppgifter om grundläggning inhämtats från stadsarkivet. Nya sonderingar har utförts för att dokumentera jordlagerföljd och mäktighet. För att analysera lerans egenskaper och bedöma dess sättningskänslighet har lerprover tagits.

16 Miljökonsekvensbeskrivning 16 (25) Slutsatsen från de nya undersökningarna är att leran i detta område är fast och inte av en karaktär som är känslig för grundvattennivåsänkningar. Därmed riskerar byggnaderna i lersvackan upp för dalgången mot Hjorthagen inte att skadas vid en grundvattennivåsänkning. Figur 2. Läge för fastigheter som tidigare varit klassade som riskobjekt men där vidare utredningar visar att fastigheterna inte är känsliga för en grundvattennivåsänkning. I influensområdets södra delar förekommer lera som bedömts vara sättningskänslig. I denna dalgång finns markförlagda ledningar varav vissa inte har en fast grundläggning. På grund av flertalet byggprojekt i området kommer de flesta av dessa ledningar successivt att omläggas. Riskobjekt i detta område utgörs av en vatten- och avloppsledning som omlagts så att den delvis är fast grundlagd och delvis är tryckt genom leran. Utredning av lerans sättningskänslighet avseende påförande av last och grundvattennivåsänkning har gjorts inom projekt Norra länken inför den belastningsökning på ledningen som projektet orsakar genom provisoriska vägbankar och efterföljande permanent uppfyllning. Utifrån denna utredning beräknas sättningar utvecklas i området främst beroende av den påförda tyngden. En grundvattennivåsänkning kan dock ytterligare bidra till sättningsrörelserna. Projekt Norra länken har försett denna ledning med en cellplastkonstruktion som minskar belastningen i övergångarna mellan tryckt och pålad ledning. I det fall att vattenverksamheten vid Värtaverket i framtiden orsakar en grundvattennivåsänkning som riskerar skada ledningen finns förberedelser för att utföra infiltration och på så sätt motverka detta.

17 Miljökonsekvensbeskrivning 17 (25) Figur 3. Läge för vatten- och avloppsledning som klassificerats som riskobjekt inom ramarna för den sökta verksamheten. Inom dalgången återfinns också järnvägsspåret, som är grundlagd på mark delvis bestående av sättningskänslig lera. Järnvägsspåret påverkas främst av den belastning och de vibrationer som spårtrafiken orsakar och spårjusteras av denna anledning vid behov. 6 BESKRIVNING AV VATTENVERKSAMHETEN 6.1 Anläggningar Värtaverket består idag av fyra värmeverk, två kraftvärmeverk, en gasturbin för elproduktion samt en anläggning för fjärrkyla. Bränslen ankommer per båt, väg och järnväg till bränsledepån lokaliserad i Fortum Värmes Energihamn vid Värtahamnen. Ett bergtunnelsystem för transport av bränslen mellan hamnen och förbränningsanläggningarna samt för lagring av bränslen finns sedan tidigare i området. Värtaverket ska nu utökas med ett nytt kraftvärmeverk som ska eldas med biobränsle, i första hand flis. Det biobränsleeldade kraftvärmeverket ska tas i kommersiell drift under år För det nya kraftvärmeverket och hanteringen av bränslet för denna har nya bergtunnlar sprängts ut. För en detaljerad beskrivning av Värtaverkets berganläggningar hänvisas till Teknisk beskrivning. Lokaliseringen för bergtunnelsystemet, inklusive de nyanlagda delarna, visas nedan i figur 4.

18 Miljökonsekvensbeskrivning 18 (25) Figur 4. Läge för tunnlar och bergrum inom Värtaverket. Tunnelmynningar har dolts med anledning av att anläggningarna har säkerhetsklassning. 6.2 Bortledning av vatten Det grundvatten som tränger in i berganläggningarna samlas i fyra huvudpumpgropar. Tre av dessa används i de sedan tidigare befintliga tunnlarna och en ny har installerats i samband med byggnationen av det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket för att avleda tillkommande inläckage till de nyanlagda delarna. Från tre av dessa pumpgropar pumpas vattnet till lokala reningsanläggningar där det genomgår sedimentation och oljeavskiljning innan det förs ut på spillvattennätet och vidare till Henriksdals reningsverk. Från den fjärde, som tar upp vatten från ett område där ingen verksamhet bedrivs, pumpas vattnet till Lilla Värtan. I byggskedet har berört vatten innehållit kväverester från sprängningarna, cementrester från förstärkningsarbeten och även haft ett förhöjt ph på grund av de betongarbeten som pågått. I och med att byggnationsskedet avslutats upphör dessa effekter på vattenkvaliteten. I det befintliga tillståndet för miljöfarlig verksamhet (M ) regleras villkor för vilken kvalitet vattnet behöver innehålla för att släppas till spillvattennätet respektive till recipienten Lilla Värtan. I nuläget planeras vattnet även fortsättningsvis ledas till Henriksdals reningsverk. Vattnet flödes- och kvalitetskontrolleras i enlighet med M innan det pumpas vidare från reningsanläggningen till stadens spillvattensystem.

19 Miljökonsekvensbeskrivning 19 (25) 6.3 Infiltration av vatten För att förhindra att skadliga grundvattennivåer uppkommer kan det bli aktuellt att utföra tillförsel av vatten till grundvattenmagasinet. Anläggningar för infiltration finns installerade. De har vid behov använts under byggskedet för det nya kraftvärmeverket. Utförd infiltration har då effektivt motverkat skadliga grundvattennivåer. Två anläggningar är belägna i närhet till riskobjektet i dalgången vid Lidingövägen. Dessa har en total infiltrationskapacitet överstigande 300 l/min vilket säkerställer att det finns erforderligt vattenflöde för att motverka eventuella grundvattennivåsänkningar i detta område. 7 ALTERNATIV 7.1 Nollalternativ För den infiltration som utförts har kommunalt vatten använts. Projektering pågår för att eventuellt kunna använda rent länshållningsvatten för infiltration. Prövningen gäller befintliga anläggningar och nollalternativet motsvaras i detta fall av att den befintliga domen innehålls, vilket innebär att allt inträngande vatten inte kan bortledas. Följden av detta skulle vara att delar av berganläggningarna vattenfylls vilket försvårar eller omöjliggör delar av den befintliga verksamheten. Nollalternativet innebär att det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket inte kan tas i bruk. Även utrymmen som används i verksamheten idag, innan det nya kraftvärmeverket är driftsatt, skulle påverkas med påföljande konsekvenser för värmeproduktionen i centrala Stockholm. 7.2 Alternativa utformningar Eftersom prövningen gäller en befintlig anläggning är inga alternativa lokaliseringar för bergtunnlarna aktuella. Vad gäller tekniska alternativ utförs grundvattenbortledningen genom pumpning av vatten från pumpgropar belägna i lågpunkter. Någon alternativ metod för grundvattenbortledningen har inte identifierats. Berget har kontinuerligt tätats under anläggningsarbetet. Att utföra ytterligare tätningar bedöms inte vara ett alternativ till att ansöka om tillstånd att utföra infiltration, se avsnitt 9.1. I nuläget är inga grundvattennivåer avsänkta och inget behov av åtgärder föreligger. Att ha beredskap för att utföra infiltration är ett effektivt skydd som vid behov snabbt kan motverka eventuella framtida uppkomna avsänkningar.

20 Miljökonsekvensbeskrivning 20 (25) 8 PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER FÖR DEN SÖKTA VERKSAMHETEN 8.1 Inläckage Förväntat inläckage till berganläggningarna, det vill säga den volym vatten som slutligen behöver bortledas, har beräknats utifrån de mätningar som utförts kontinuerligt under byggnationsskedet för det nya kraftvärmeverket. Mätningarna har bestått i veckovisa avläsningar av flödesmätare samt kontrollmätningar genom momentana flödesmätningar i anlagda mätdammar och pumpgropar. En konservativ uppskattning utifrån dessa mätningar ger en total flödesvolym på ca 230 m 3 /dygn (alt m 3 /månad) från Värtaverkets berganläggningar. I Hydrogeolisk utredning redovisas bakgrunden till denna uppskattning. 8.2 Influensområde Det område där grundvattennivån kan påverkas till följd av verksamhetens anläggningar kallas influensområde. Inför byggnationen av de nya bergtunnlarna prognostiserades ett influensområde utifrån observerade sprickzoner i berget, inläckage till de tunnlar som redan fanns i området samt utifrån hydrauliska randvillkor och beräkningsmodeller. Inläckaget till de äldre tunnlarna har under utredningens gång visat sig vara underskattat, men eftersom influensområdet är konservativt tilltaget har det verkliga influensområdet ändå rymts inom det prognostiserade. I den omgivningskontroll som utförts under byggnationstiden har det kunnat konstateras att det faktiska influensområdet är mindre än vad som bedömts inför byggandet av det nya kraftvärmeverket. Det faktiska influensområdet har fastställts genom den uppföljning av omgivningspåverkan som utförts under byggnationstiden för det nya kraftvärmeverket. Bedömningen baseras främst på grundvattenobservationer i området, se Hydrogeologisk utredning (Bilaga 2). Söderut har påverkansområdet begränsats mot krosszonen längs Lidingövägen och österut mot ytvattendelaren. Mot norr och öster om berget av Hjorthagen begränsas bedömt påverkansområde av närheten till Saltsjön. Influensområdet för Värtaverkets berganläggningar visas i figur 5.

21 Miljökonsekvensbeskrivning 21 (25) Figur 5. Influensområde för Värtaverkets berganläggningar. I vissa delar överlappas influensområdet av andra grundvattenpåverkande verksamheters influensområde. Fortum har kontakt och samverkan med övriga aktörer i området. 8.3 Påverkan på grundvattennivåer I Hydrogeologisk utredning (Bilaga 2) beskrivs påverkan inom olika grundvattenmagasin. Sammanfattningsvis kan noteras att vattenverksamheten framförallt kan påverka grundvattenmagasinet söder om berganläggningarna. Här konstaterades avsänkta nivåer längs Lidingövägen under tiden för arbeten med schaktet för det blivande pannhuset. Eftersom en sättningskänslig vatten- och avloppsledning är förlagd här utfördes infiltration i närområdet. Grundvattennivåerna har inte legat under den framtagna åtgärdsnivån för ledningen. Anläggandet av tunnlar för det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket har också visat påverkan på grundvattennivåer i lersvackan upp från dalgången mot Hjorthagen. Här observerades en avsänkning i början av tunneldrivningen, men nivåerna har upprätthållits med hjälp av infiltration av vatten. Sedan en tid tillbaka har ingen infiltration behövt utföras då grundvattennivåerna har stabiliserats kring samma nivåer som före tunneldrivningen.

22 Miljökonsekvensbeskrivning 22 (25) Grundvattenobservationer i berg visar en kortvarig och lokal sänkning av grundvattennivån väster om pannhusschakten. Detta var under ett tidigt skede av tunneldrivningen. 8.4 Konsekvenser av grundvattennivåsänkning Det objekt som identifierats som känsligt för en grundvattennivåsänkning utgörs av en vatten- och avloppsledning i den södra dalgången. Detta område har identifierats som ett område där grundvattennivån kan påverkas. Risk föreliggar för att ledningen kan komma att skadas om grundvattennivån avsänks. Då åtgärder för att motverka uppkomst av skada på ledningen är vidtagna inom projekt Norra länken har denna risk minskats, men kan inte uteslutas. Ingen infiltration pågår i området för nuvarande, då grundvattennivåerna är inom spannet för normala variationer. Det bedöms dock vara nödvändigt att ha förberedelser för att kunna utföra infiltration till detta område för att kunna motverka risk för skada på det känsliga objektet om grundvattennivån åter blir avsänkt. En annan möjlig konsekvens av en grundvattennivåsänkning är att grundvattnets flödesmönster förändras. Detta skulle kunna resultera i spridning av föroreningar. Uppföljningen av vattenverksamheten visar att inga förändrade grundvattenflöden uppstått och således inte orsakat någon mobilisering av föroreningar. 8.5 Uppfyllande av miljömål och miljökvalitetsnormer De nationella miljömål som är relevanta för den aktuella verksamheten är främst Grundvatten av god kvalitet samt Hav i balans samt levande kust och skärgård. Verksamheten berör målen genom att inläckande grundvatten till tunnlarna bortleds samt genom att bergets sprickor tätats vid anläggandet av tunnlarna. I första hand har cementbaserade tätningsmedel använts och i undantagsfall kemikaliska tätningsmedel. Grundvattnet i området nyttjas inte för dricksvattenförsörjning, och det finns inte heller några sjöar och vattendrag som kan påverkas i området. Tillämpningen här gäller att grundvatten ska ha god kvantitativ och kvalitativ status. Stockholm stad har mål som säger att vattenområden ska värnas, bland annat beskrivs att kvaliteten på tillrinnande vatten till Lilla Värtan och Husarviken ska vara sådan att god vattenstatus uppnås. Lilla Värtan omfattas även av miljökvalitetsnormer för ytvatten. Verksamheten bedöms inte påverka vattenförekomsterna. Genom att volymen inläckande vatten minskats genom tätningar av tunnlarna, att det finns en beredskap för att utföra infiltration vid behov samt genom den uppföljning av omgivningspåverkan som utförs bedöms verksamheten inte strida mot miljömålen. 8.6 Befintliga domar Aktuell verksamhet påverkar ej övriga aktörers möjlighet att genomföra sin tillståndsgivna verksamhet.

23 Miljökonsekvensbeskrivning 23 (25) 8.7 Planförhållanden och områdesskydd Aktuell verksamhet strider inte mot gällande översiktsplan eller detaljplaner. Inget riksintresse bedöms påverkas negativt av planerad verksamhet. 8.8 Natur- och kulturmiljö Den sökta vattenverksamheten utförs inom redan exploaterat markområde där undermarksanläggningar sedan lång tid haft en dränerande inverkan. De skyddsvärda ekar som finns inom området tar upp vatten från markvattenzonen och är således inte beroende av grundvattennivå. Vattenverksamheten bedöms inte påverka områdets naturmiljö. Inga kulturhistoriskt värdefulla objekt med grundläggning känslig för grundvattensänkning förekommer i området. Vattenverksamheten bedöms därför inte påverka områdets kulturmiljö. 8.9 Miljöfarlig verksamhet För en beskrivning av Värtaverkets totala miljöpåverkan hänvisas till dom M Nedan beskrivs kort den miljöfarliga verksamhet som har koppling till vattenverksamheten Utsläpp av vatten I den nuvarande verksamheten pumpas huvuddelen av det inläckande vattnet till spillvattennätet och Henriksdals reningsverk. Villkor för kvalitet på bortfört vatten är reglerat i tillståndet för miljöfarlig verksamhet (M ). Dessa villkor medger också att vattnet förs ut till recipient. Det inläckande vattnet planeras även fortsättningsvis omhändertagas på det nuvarande sättet och således planeras inget förorenat vatten släppas ut till Lilla Värtan. Om detta skulle komma att ändras bedöms ingen negativ påverkan på Lilla Värtan inträffa, då vattnet innehåller de kvalitetskrav som lämnats av domstolen Buller Vattenverksamheten bedrivs i anläggningar under jord och vattenverksamheten i sig genererar inte något buller. Vad gäller Värtaverkets verksamhet i helhet regleras bullerstörningar i tillståndet för miljöfarlig verksamhet (M ). Bergrum och tunnlar är utsprängda och det tillkommer således inget buller från sprängningsarbeten. Det byggarbete som kvarstår i form av färdigställande av ovanmarkanläggningar för det nya kraftvärmeverket hanteras med tillsynsmyndigheten, Stockholms kommun, med stöd av Naturvårdverkets allmänna råd (2004:15) om buller från byggplatser Vibrationer Vattenverksamheten orsakar inga vibrationer. För det nya kraftvärmeverket är allt berg utsprängt och inga vibrationer genereras således längre av anläggningsarbetet.

24 Miljökonsekvensbeskrivning 24 (25) 9 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 9.1 Tätningsåtgärder För att begränsa volymen inläckande vatten har berget runt tunnlarna tätats i samband med anläggandet. Tätningsåtgärderna har utförts enligt villkor i befintlig miljödom (M ). Tätningen har främst genomförts i form av förinjektering med cementsuspension, vilket är en konventionell metod vid svenska tunnelbyggen. Förinjektering utförs i borrhål vid tunnelfronten och innebär att cementsuspension trycks in i bergets sprickor så att en förinjekteringsskärm bildas i berget innan sprängning. Vid behov har förinjekteringen kompletterats med efterinjektering efter sprängning. Efterinjektering har utförts för att täta synliga läckage. Vid efterinjekteringar har cementsuspension använts, och i vissa fall godkända kemiska tätningsmedel. Tätning av läckande bulthål har utförts kontinuerligt vid behov i olika tunneldelar. Om ytterligare tätningsåtgärder skulle utföras finns en risk att berget skadas. Injekteringsmedel förs in i berget med tryck. För att föra in mer tätningsmedel i redan tätat berg krävs ett högre tryck. Trycket kan ge upphov till att nya sprickor öppnas och på så vis kan nya vattenförande zoner skapas. Ytterligare injektering kan på så sätt få motsatt önskad effekt. Hur tät en tunnel är, är inte ett direkt mått på hur stor påverkan den ger på omgivningen. Eftersom olika områden är olika känsliga för grundvattenbortledning innebär inte ett stort inläckage i en del av tunneln nödvändigtvis att en skadlig påverkan uppstår i omgivningen. Den volym vatten som läcker in i anläggningarna har konstaterats orsaka en begränsad påverkan i omgivningen. Risken att skada berget vid ytterligare tätningsåtgärder överväger de fördelar som skulle kunna erhållas i form av en minskad omgivningspåverkan. Ur skyddssynpunkt bedöms en riktad åtgärd i form av infiltration i ett känsligt område vara en mer platsanpassad metod för att förhindra skadlig omgivningspåverkan. 9.2 Skyddsinfiltration För att förhindra negativa konsekvenser av grundvattenbortledningen kan återföring av vatten till grundvattenmagasinet via borrade brunnar, s.k. infiltration, bli aktuell. Temporär infiltration har utförts under byggnationstiden och kommer att utföras även i driftskedet om behov uppstår. 10 KONTROLLPROGRAM Ett kontrollprogram för grundvatten finns framtaget och har reglerat utförda kontroller inför och under byggnationstiden av det nya kraftvärmeverket. Det är ett levande dokument som i samråd med tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, kan komma att revideras vartefter behoven av kontroll förändras. När byggnationstiden är avslutad är tanken att kontrollprogrammets omfattning stegvis ska trappas ned. Kontroller kommer göras under hela drifttiden men i lägre frekvens.

25 Miljökonsekvensbeskrivning 25 (25) Nuvarande kontrollprogram innefattar mätningar av grundvattennivåer inom influensområdet, mätningar av volym inläckande vatten till berganläggningarna, sättningsmätningar samt flödes- och kvalitetskontroll av bortlett vatten. 11 SAMRÅD OCH INFORMATIONSINSATSER Fortum har genomfört samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Samråd genomfördes med Länsstyrelsen i Stockholms län den 12 juni Skriftligt samråd med samtliga fastighetsägare inom influensområdet, övriga sakägare, berörda statliga myndigheter och organisationer, Stockholm kommun samt med allmänheten har genomförts under perioden 31 oktober 25 november Inbjudan till samråd inklusive sändlista och skriftligt samrådsunderlag skickades ut till samtliga som bedömts kunna bli berörda av den planerade verksamheten. Samrådet kungjordes i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet den 31 oktober 2014 samt i Mitt I Östermalm den 4 november 2014, med information om den planerade verksamheten. Det skriftliga detaljerade samrådsunderlaget har funnits tillgängligt via Fortums hemsida från och med den 20 oktober 2014; Samrådsredogörelse för de genomförda samråden bifogas till ansökan och i denna sammanfattas även erhållna synpunkter. Länsstyrelsen har den 10 december 2014 beslutat att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet bifogas ansökan. Under byggnationstiden för det nya kraftvärmeverket har Fortum regelbundet sänt ut informationsblad till de närboende med aktuell information om vad som händer i projektet. Det finns också en hemsida för projektet med det nya kraftvärmeverket där intresserade kan ta del av fakta, artiklar och aktuell information om projektet;

26

27 Miljökonsekvensbeskrivning 1 (3) Bilaga 1 BILAGA 1 KOMMUNALA PLANER Gällande detaljplaner för området: Stadsplan, Pl för delar av stadsdelarna Hjorthagen och Ladugårdsgärdet (Värtahamnen mm), laga kraft Planen medger att området i huvudsak ska nyttjas för hamnverksamhet och industri. Planen syftar bland annat till att möjliggöra ett ur brandsynpunkt lämpligt utnyttjande av området. Stadsplan, Pl ändrad stadsplan för kv. Nimrod m.m. inom stadsdelen Hjorthagen, laga kraft Ändringen innebär en ökning av byggnadsrätten för att möjliggöra en nybyggnad av ett kraftvärmeverk. Gällande detaljplan, Dp för del av kv. Nimrod inom stadsdelen Hjorthagen, laga kraft Detaljplanen ändrar pl så att område som ej får bebyggas ges byggrätt för att uppföra en ny restaurang. Gällande detaljplan, Dp A för Norra Länken, delen Värtan inom stadsdelarna Norra Djurgården, Ladugårdsgärdet och Hjorthagen, laga kraft Planen möjliggör fortsatt utbyggnad av Norra Länken. Gällande detaljplan, P för ny trafikplats vid Hjorthagen (Ladugårdsgärdet 1:9 mm), inom stadsdelarna Hjorthagen och Ladugårdsgärdet, laga kraft Planen möjliggör en ny utformning av planerad trafikplats vid Lidingövägens anslutning till Norra länken. Stadsplan, Pl ändrad stadsplan för kv. Elektriciteten m.m. inom stadsdelen Hjorthagen, laga kraft Ändringen innebär att viss parkmark tilläggs kvarteret samt överförs till industriändamål. Gällande detaljplan, Dp för del av Kv. Hagelbössan m.m. inom stadsdelen Hjorthagen, laga kraft Planen överför skolbyggnaden med tillhörande skolgård från parkmark till kvartersmark. Stadsplan, Pl ändrad stadsplan för del av kv. Drevkarlen m.m. inom stadsdelen Hjorthagen, laga kraft Ändringen avser ändring från område avsett för att anlägga en ny skola till område avsett för hyreshusbebyggelse. Stadsplan, Pl ändrad stadsplan för del av kv. Hjorthagen m.m. inom stadsdelen Hjorthagen, laga kraft Ändringen innebär att gränsen mot Lidingövägen flyttas in för att möjliggöra en breddning av Lidingövägen samt vissa förändringar avseende byggnadsrätten i kvarteret. Stadsplan, Pl ändrad stadsplan för del av stadsdelen Hjorthagen, laga kraft Ändringen innebär en uppluckring av bebyggelsen invid Hjorthagshöjdens norra och nordöstra sluttningar, utökning och omändring av kvarteret Spåret till idrottsområde och omändring av bebyggelsen utanför Ahlsells- och Wenströmsvägarna. Planen tillskriver att delar av området ska