De som avlägger EES-behörighetsprov besvarar under denna tentamensomgång rättsfallsfrågorna 1 och 2 samt teorifrågorna 3a-3b och 4a-4b.

Transkript

1 STRAFFRÄTT/Ämnesstudier Varje fråga besvaras med tydlig handstil antingen på separat ark eller på det linjerade utrymme som angivits för svaret på frågepappret. Texta tydligt ditt namn på varje svarspapper och ange ditt studentnummer. Strukturen för tentamen i straffrättens ämnesstudier har ändrat från och med tenten i oktober Ändringen innebär att det är obligatoriskt att i tenten avlägga straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-4). De andra delområdena det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 5a och 5b), europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 6a och 6b), kriminologi och kriminalpolitik (1,5 sp; fråga 7) och straffrättens grunder (1,5 sp; fråga 8) kan avläggas som skilda studiemoduler (studieperioder) före tentamen i straffrätt genom föreläsningsförhör. Alternativt kan man ändå i straffrättens tentamen avlägga alla nämnda studiemoduler (studieperioder) eller tillsammans med straffrättens allmänna och särskilda del alla de studiemoduler (studieperioder) som inte avklarats enskilt före tenten. Alla studiemoduler (studieperioder) som godkänns bedöms var för sig enligt skalan 1-5. I detta fall bör man få ett godkänt vitsord för varje enskild studiemodul (studieperiod) (samt för tentamen i sin helhet). En godkänd prestation i ett föreläsningsförhör i något delområde i straffrätt före omvandlas till ett vitsord enligt principerna i studiehandboken (s ) vid tillämpning av det nya tentamenssystemet. Om du har avlagt ersättande föreläsningsserier skall du absolut fylla i dina prestationer i bifogade blankett. Eljest känner man inte till att dina föreläsningsförhörsprestationer skall granskas och ersättningar och tilläggspoäng skall räknas dig till godo. För de frågor som du har ersatt med föreläsningsförhör / delprestationer och vilka du nämnt på blanketten behöver du inte lämna in ett skilt svarspapper. Avlagda föreläsningsförhör befriar från att besvara frågor enligt följande: - under vårterminen 2010 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens påföljdssystem: frågorna 5a och 5b - under vårterminen 2010 eller senare avlagd föreläsningsserie i kriminologi och kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt: fråga 7 - under vårterminen 2010 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens grundfrågor (ansvarslära) eller kursen i Tvärminne: fråga 8 - under höstterminen 2011 eller senare avlagd föreläsningsserie om europeisk och internationell straffrätt: frågorna 6a och 6b De som avlägger EES-behörighetsprov besvarar under denna tentamensomgång rättsfallsfrågorna 1 och 2 samt teorifrågorna 3a-3b och 4a-4b. Svarsutrymmet för frågorna 1 2 och 7 8 är begränsat till två sidor per fråga, och de tvådelade frågorna 3 6 besvaras på det utrymme som på frågepappren linjerats ut för svaren. Vid besvarande av frågorna får man använda sig av lagböcker samt övrigt vid lagbokstentamina tillåtet författningsmaterial i enlighet med fakultetens allmänna anvisningar. Då svarsutrymmet på ovan nämnt sätt är begränsat, bör understrykas att innehållet i lagbestämmelser och övrigt till tentamensfordringarna hörande källmaterial enbart skall redogöras för till relevanta delar, och att hänvisningar till lagtexten görs genom

2 nämnandet av vederbörliga stadganden. Vid bedömningen av svaren läggs betoning på hur väl de centrala straffrättsliga problemen identifierats i dem och hur välmotiverat de behandlats. Uppmärksamhet fästs även vid svarens interna konsekvens och tydlighet. Svarens tydlighet förutsätter att styckeindelning brukas. Då svarsutrymmet är två sidor är det skäl att även använda underrubriker, och svaret på en rättsfallsfråga bör helst avslutas med en kort sammanfattning.

3 STRAFFRÄTT/Ämnestudier Studentnummer: Anmäl med denna blankett alla dina ersättande prestationer. - Skriv föreläsarens efternamn på strecket, - ringa in om föreläsningarna ägt rum under höst- eller vårterminen, - skriv på strecket det år kursen avlagts och - ringa in om du då avlagt kursen enligt nya eller gamla tentsystemet. Fråga Ämne Föreläsare Inringa Presteringsår Inringa 5a, 5b Påföljdssystemet ht / vt G / N 6a, 6b Europeisk och internationell ht / vt G / N straffrätt 7 Kriminologi och ht / vt G / N kriminalpolitik 8 Straffrättens grunder / ht / vt G / N ansvarslära

4 Straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-4) 1. Sammanlagt cigarettkartonger hade under 18 månaders tid i fyra omgångar med cirka fyra månaders mellanrum förts in i Finland från Ryssland. Tullen hade inte meddelats om cigaretterna och ingen skatt eller tull hade således bestämts för dem. Uteblivna skatter och tullavgifter uppgick till ett värde på euro. Vid varje införsel hade mängden cigarettkartonger varit ungefär lika stor. Vid de två första tillfällena var cigaretterna förfalskade, dvs. deras tillverkare utgjorde inte innehavaren av den industriella äganderätten till det vederbörliga cigarettmärket. Införsel av förfalskade tobaksvaror till Europeiska gemenskapens område är förbjudet. Ryssarna A och B hade kört bilar lastade med cigaretterna över den rysk-finska gränsen till Finland, medan finnarna M och V med bilar hade förflyttat och transporterat dessa cigaretter inom Finland i syfte att sälja dem för konsumtion. Innan gärningarna uppdagades hade de inte ännu hunnit sälja cigaretterna för konsumtion. M och V hade i Finland kört paketbilarna, i vilka de ifrågavarande olagligt införda cigaretterna var lastade. Cigarettkartongerna var under en del av transporterna inpackade i svarta sopsäckar. Ge din straffrättsliga bedömning av A:s, B:s, M:s och V:s ansvar i fallet. Motiverad ställning skall tas till särskilt följande frågor. Vilka brottsbeskrivningar i strafflagens särskilda del har potentiellt uppfyllts och av vem? Vilka problem uppstår i fallet ur uppsåts- och medverkanslärans synvinkel? Hur bestäms gärningsmanna- och medverkansansvaret i fallet och vad skall då ingå i medgärningsmannens och/eller medverkarens uppsåt? Bedöm även vilka brottsenheter det är fråga om i fallet. Tullstyrelsen, som utgjorde målsägande i fallet, ansåg att det bör tas i beaktande att den gärning som åtalet gällde hade fortgått ända tills cigaretterna överlåts till konsumtion. Ytterligare hade införseln av cigaretterna från utlandet (här Ryssland) enligt tullstyrelsen genomförts av en för detta ändamål organiserad grupp på så vis, att medlemmarnas uppgifter var noga fördelade och alla personer som deltog i införselkedjan hade ytterligare inte känt till varandra eller varandras uppgifter. Sistnämnda faktum skulle enligt tullstyrelsen påverka bedömningen av de åtalade personernas gärningsmanna- och medverkansansvar. M åberopade till sitt försvar, att han inte som enbart bilförare kunde ha känt till tull- och skattelagstiftningarna eller den på dem baserade anmälningsplikten. V å sin sida åberopade, att han inte kunde ses som medgärningsman till den gärning som åtalet gällde, eftersom han enbart hade deltagit i transporten av cigaretterna inom Finland. (Högst 2 sidor; 10 p.)

5 2. För att betala bort gamla narkotikaskulder har Axel och Bertil beslutat att göra ett inbrott i en guldsmedsaffär. Axel har hyrt en lägenhet i sin kusins namn. Kusinen är helt omedveten om detta. I lägenheten har Axel och Bertil samlat den utrustning som behövs för inbrottet. Allt material har införskaffats från Sverige och hämtats hit med bil över Haparanda-Tornio. För att få närmare uppgifter om hur mycket värdeföremål som förvaras i affären och hurudana säkerhetsarrangemang som gäller, har Axel tagit kontakt med en gammal bekant Carolus som arbetar som chaufför i det bolag som äger affären. Carolus blev mycket rädd när han kontaktades av Axel och lovade genast hjälpa. Han tog dock kontakt med polisen som började avlyssna Axels och Bertils telefoner. Efter ett tag stod det klart för polisen att Carolus talade sanning och att Axel och Bertil är farliga personer som verkligen planerar inbrottet. Polisen som vill fälla Axel och Bertil för ett tillräckligt allvarligt brott berättade för Carolus vad han ska säga. Utgående från de erhållna uppgifterna beslöt sig Axel och Bertil för att genomföra inbrottet på morgonnatten mellan 2-3. Bertils släkting David kom också till Finland från Sverige för att ta hand om bytet och se till att det kommer i rätta händer. Med en stulen bil gav sig Axel och Bertil iväg till guldsmedsaffären. David väntade i en annan stulen bil i närheten. När Axel och Bertil tagit sig in i affären, oskadliggjort alarmet och börjat bearbeta kassaskåpet märkte de till sin förvåning att det fanns poliser i lokalen. De rusar ut ur lokalen fastän polisen ropar stanna. Poliskonstapel Eero skjuter några skott mot de flyende utan att dock träffa. Utanför affären stötte de på mera poliser. Poliskonstapel Fredrik tycker sig se ett vapen i Axels hand och skjuter några skott mot Axel. Ett skott träffar Axel i huvudet och gör honom invalid för resten av livet. I verkligheten hade Axel och Bertil inga vapen med sig in i affären. Däremot fanns flera olagliga vapen i den bil som kördes av David. Han märkte snabbt att något gått snett och försvann från platsen till fots. Hur skall fallet straffrättsligt bedömas. Motiverat svar. (Högst 2 sidor; 10 p)

6 3.a. Omständighetsuppsåt ifråga om annat än fara? Är sannolikhetsuppsåt tillämpbart på brottsrekvisitets överiga omständigheter än följden? Klargör även vad som menas med jämviktsuppsåt (Frändes bok; svaret på angivet svarsutrymme; 5 p.)

7 3.b. Avstående från försök och verksam ånger. Klargör framför allt betydelsen av kravet på frivillighet. (Frändes bok; svaret på angivet svarsutrymme; 5 p.)

8 4.a. Handling, underlåtelse och följd (inklusive orsakssammanhang och förutsebarhet) vid dödsvållande (Nuutila och Ojala i Rikosoikeus- verket; svaret på angivet svarsutrymme; sammanlagt 5 p.)

9 4.b. Klargör på basis av vad som framförts i basverket Rikosoikeus om punkten i arbetarskyddbrottets rekvisit (SL 47:1.1), enligt vilken "medelbart" förorsakande och tillåtande av bristfällighet eller missförhållande med inverkan på nivån av arbetssäkerhet bestraffas.(nuutila & Melander i Rikosoikeus-verket; svar inom angivet svarsutrymme; 5 p).

10 Det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 5.a. och 5.b.) 5.a. A (född ) döms idag i TR för 1. olovligt brukande (begånget ) och 2. medhjälp till grov misshandel (begånget ). Åtal för dessa brott har väckts Ur handlingarna framgår att A tidigare lagakraftigt dömts i TR för bedrägeri (begånget ) till 3 månader fängelse. Straffet förklarades villkorligt med en prövotid som utgick och för bruksstöld av motordrivet fordon (begånget ) till 60 dagar fängelse. Straffet förklarades villkorligt med en prövotid som utgår Hurudana gemensamma straff kan TR i dag utdöma åt A? Redogör för de olika alternativ som står till domstolens förfogande. Ange de tillämpliga latituderna för de enskilda brotten och de eventuella gemensamma straffen. Hur skall TR i dag förhålla sig till A:s tidigare villkorliga straff?

11 5.b 1. B döms i tingsrätten för bl.a. äventyrande av trafiksäkerheten till 22 dagsböter. Hur stora blir B:s böter sammanlagt, ifall hans månadslön före debiterade skatter och avgifter är euro och efter debiteringen 1.450? Han försörjer 2 barn. Om dessa böter inte kan indrivas av B, kan böterna förvandlas till fängelse och om svaret är jakande, hur långt blir förvandlingsstraffet? 2. TR har förvandlat D:s (född ) fängelsestraff på 6 mån till 165 timmar samhällstjänst. Efter att han avtjänat 45 timmar bröt han grovt mot sina skyldigheter och TR förvandlar på åklagarens yrkande idag straffet tillbaka till fängelse. Hur långt blir fängelsestraffet?

12 Europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 6.a. och 6.b.) 6.a. Objektet för ömsesidigt erkännande (vilka beslut fattade av andra medlemsstaters rättsliga myndigheter eller dylika kan bli objekt för ömsesidigt erkännande?). Redogör även för frågan, i samband med vilka brott instrumenten om ömsesidigt erkännande blir tillämpliga, och ett hurudant problem med anslutning till legalitetsprincipen som hänför sig till frågan om strafflistor (speciellt i ljuset av EU- domstolens avgörande i Advocaten voor de Wereld). (Melanders lärobok; svaret på angivet svarsutrymme; 5 p.).

13 6.b. Formerna för gärningsmannaskap och delaktighet i den internationella straffrätten, speciellt i ad hoc- tribunalernas (ICTY, ICTR) grundstadgor och praxis samt Internationella brottmålsdomstolens (ICC) grundstadga. (The Oxford Companion to International Criminal Justice -verket, speciellt Bert Swarts artikel).(svaret på angivet svarsutrymme; 5 p.)

14 7. Kriminalpolitik och kriminologi (1,5 sp) Kritisk kriminologi (critical criminology) och dess riktningar enligt Hopkins Burke. (Högst 2 sidor; 10 p.) 8. Straffrättens grunder (1,5 sp) Hur förklarar Fletcher kausalitetsläran i sitt verks 4 kapitel Human causes versus natural events? Vad är hans syn på förhållandet mellan ideologi och kausalitet (Ideology and causation)? (Högst 2 sidor; 10 p.) Resultaten kl. 15