FÖR DIG SOM ARBETAR INOM SKATTEVERKET. Vad händer när

Transkript

1 FACKTIDNINGEN 3/09 FÖR DIG SOM ARBETAR INOM SKATTEVERKET Vad händer när Svininfluensan slår till? Skatteyrket har tittat närmare på verkets beredskap Framtidsbilden är tänkt att ge en samlad bild av Skatteverkets utveckling de närmaste fyra åren.

2 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Skatteverket sparar in absurdum Hösten lät vänta på sig och högtrycket låg kvar till i slutet på september. Högtryck har det också varit på Skatteverket. Det började med beslut om nedläggning av växeln i Sollefteå. I stället för att se växelpersonalen som ett resurstillskott till skatteupplysningen riskerar 20 medarbetare att bli av med jobbet. Därefter beslutades om en tidplan för avveckling av fastighetstaxering i Östersund, Linköping och Stockholm. Drygt 30 medarbetare tvingas byta arbetsuppgifter eller byta arbetsort med långa pendlingsavstånd som följd. Ett mycket stort kompetenstapp inom det området blir följden av det beslutet. Nästa beslut gällde rikskoncentration av handläggning av utomlands bosatta fastighetsägare och handläggning av alkoholremisser. I stället för att lägga arbetsuppgifterna i Sollefteå och rädda jobben där väljer ledningen att lägga uppgifterna i Mariestad och Härnösand. Konsekvensen av det blir att medarbetare där får byta till arbetsuppgifter som kan uppfattas som "sämre" än dem man har i dag. Proteststormen från medarbetarna i den frågan slog orkanen Gudrun med hästlängder. Uppe på allt detta så kom förslag på att helt upphöra med tryckning av Skatteverkets handledningar fr.o.m Böcker i pappersform ska helt slopas till förmån för nätupplagor. Proteststormen från medarbetarna i den frågan slog orkanen Gudrun med hästlängder. Varför kommer ledningen med ett så drastiskt beslut. Tidningsutgivare slutar väl inte producera papperstidningar för att de också finns tillgängliga på nätet. Många av de beslut som nu tas tycks ha ett enda syfte och det är att spara pengar och få ihop myndighetens ekonomi. Med stora underskott som orsakats av för stora kostnader för IT-utvecklingen letas besparingar in absurdum. Att under lång tid ha underlåtit att vidareutveckla myndighetens egna IT-tjänstemän har man i stället valt att ta in privata konsultbyråer till betydande kostnader. Kärnverksamheten får nu betala för att ledningen inte hållit kostnadsramarna för IT-utvecklingen. Men det finns något att glädjas åt; utanför skiner fortfarande solen från en klarblå himmel. innehåll 3 Svininfluensa på Skatteverket Hur långt har Skatteverket hunnit i sin planering inför den stundande pandemin. 6 Varför inte sätta personalen i karantän? Ånyo har Lars-Göran Fridlund läst och inspirerats av Grönköpings veckoblad. 6 Siws sing-along När Siw Westling gick i pension komponerade hon en historisk odyssé över sina år i Skatteverket. 7 Framtidsbild Så här tror ST inom Skatteverket att de närmaste åren ter sig, riv ut och klistra upp. 11 Konferens i Östersund Avdelningsstyrelsen träffades och planerade sin verksamhet. 11 Take-off inom Verksamhetsstöd 12 Nedläggning i Sollefteå Skatteverkets växel läggs ned i Sollefteå verksamheten kommer att enbart koncentreras till Mariestad. Omslagsbild. XCH Ing-Marie Sandin Ordförande ST inom Skatteverket

3 SVININFLUENSAN Hur långt har Skatteverket kommit i sin planering inför det allmänt förväntade stora utbrottet av svininfl uensan. Kommer Sverige stå stilla när personalen ligger hemma och hostar? På de närmaste sidorna reder vi ut begreppen. TEXT OCH BILD LARS-GÖRAN FRIDLUND Influensa är en virussjukdom med symptom som feber, ont i muskler och leder, huvudvärk och torrhosta. Varje år orsakar influensan större eller mindre epidemier beroende på spridning av virus med gradvis förändrade egenskaper. Den årliga influensaepidemin varar ofta 6 8 veckor och andelen sjuka varierar normalt mellan 2 och 15 procent av befolkningen. Ibland uppträder nya genetiska variationer av influensavirus som snabbt får en global spridning i så kallade pandemier. Utmärkande för en pandemi är en hög sjuklighet på procent av befolkningen. Texten är hämtad från Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen Stannar skattesverige med Svininfl uensan Med anledning av den förväntade influensan H1N1 eller svininfluensa som den populärt kallas har Skatteyrket tittat närmare på hur långt Skatteverket kommit i sin planering. I detta sammanhang har det varit intressant att även belysa Skatteverkets ställningstaganden och den syn vi har inom ST. Vi har därför under Arbetsgivarverkets information till statliga myndigheter lagt in Skatteverkets svar på frågeformulär tillställt Länsstyrelsen i Stockolm, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Socialstyrelsen i kursiv text. Arbetsgivarverkets information med anledning av den nya influensan (pandemin) Arbetsgivarverket har i sin rådgivningsroll fått ta emot ett stort antal frågor från olika myndigheter som förbereder sig för dels hur de ska hantera eventuell smittspridning på arbetsplatsen, dels hur de ska klara verksamheten om arbetsplatsen under ett antal veckor drabbas av stor personalfrånvaro på grund av influensan. Nedan har vi sammanfattat de vanligaste frågeställningarna. 1. Arbetsgivares skyldighet att göra riskbedömning För att minimera risken för smittspridning ska alla arbetsgivare göra en riskbedömning i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan och överkänslighet (AFS 2005:1). Det gäller att planera för hur man hanterar ett utbrott av den smittsamma sjukdomen på arbetsplatsen, identifiera vilka arbetsuppgifter som måste utföras och se till att personalen som utför dessa arbetsuppgifter arbetar under så säkra förhållanden som möjligt. Vidare bör alla medarbetare informeras om vad som gäller. Varje arbetsplats måste riskbedömas utifrån den verksamheten som bedrivs. Om arbetsgivaren saknar kompetens att göra en riskbedömning ska man ta hjälp av expertis utifrån, till exempel företagshälsovården. Riskbedömning ska ske i samverkan med skyddsombudet. 2. Att planera för en pandemi En pandemi kommer att medföra många problem i samhället och kan försvåra för en myndighet att bedriva sin verksamhet på grund av stor personalfrånvaro. Det är därför viktigt att myndigheten förbereder sig för att minska effekterna av de påfrestningar som kan uppstå. Det är särskilt viktigt för de myndigheter som bedriver samhällsviktig verksamhet. Som ett stöd för olika aktörer att planera för och bygga upp en beredskap för att hantera pandemi har Krisberedskapsmyndigheten utarbetat en vägledning inför kriser: Frågor om planering inför ett eventuellt utbrott av den nya influensan är av sådan art att det är lämpligt att i förväg diskutera dessa frågeställningar med de lokala arbetstagarorganisationerna. 3/09 3

4 Frågeformulär från Länsstyrelsen Skatteverket via säkerhetsstaben har under sommaren enbart fyllt i ett frågeformulär från Länsstyrelsen i Stockholms län som delgivits Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Socialstyrelsen med bl.a. följande svar på frågor. Frågeunderlaget har gåtts igenom med representanter för PE, PA, VE, kommunikationsstaben och säkerhetsstaben. 1. Har er organisation en fastställd pandemiplan (eller motsvarande kontinuitetsplan)? Nej, ingen särskild pandemiplan. Generellt kan noteras att vi inte anser att det behövs särskilda krisplaner för detta scenario. Det finns ingen samlad, total krisplan som omfattar detta scenario. En händelse av denna typ skulle hanteras i linjen med tillgängliga resurser och arbetsuppgifter skulle fördelas runt om i landet utifrån grad av tillgänglighet på personal. Händelsen skulle få begränsade effekter med ev. längre handläggning för kontoren. Det skulle möjligen vara tidskritiskt vid stora arbeten som t.ex. momsutbetalningar. Belastningen mot Skatteverket sjunker troligtvis också pga. att allmänheten också är sjuk. Däremot har regionernas krisledningsgrupper en plan som är känd i respektive regions chefsorganisation. Det finns en separat krisplan för myndighetens ITverksamhet. Om nej på fråga 1: Pågår en pandemiplaneringsprocess? Om ja, när beräknas den i så fall vara klar/fastställd? Nej, ingen sådan process pågår. 2. Har ni identifierat vilka delar av er organisation som utgör samhällsviktig verksamhet? Ja 3. Har ni beräknat hur mycket personal som krävs för att upprätthålla er samhällsviktiga verksamhet?(minimibe manning) Nej 4. Har ni planlagt hur personalbemanning av er samhällsviktiga verksamhet ska ske vid stora personalbortfall? Nej. Se svar under fråga Har ni identifierat och samverkat med dem som er verksamhet är beroende av? Skatteverket har inga sådana samhällsviktiga beroenden. Se även svar under fråga Hur bedömer ni er förmåga att bedriva er samhällsviktiga verksamhet under nedanstående förutsättningar? Under en period av 6-8 veckor är minst 15 procent av de anställda frånvarande på grund av influenspandemi. Pandemin når sin kulmen under veckorna 2 och 3, då 50 procent av de anställda är frånvarande. Alternativ X God förmåga: verksamheten fortsätter i stort sett som normalt. Vissa brister: verksamheten fortsätter med mindre störningar. Bristfällig: verksamheten fortsätter bedrivas med stora störningar. Mycket bristfällig: verksamheten kan bedrivas med mycket stora störningar eller avstannar helt. Bedömd förmåga och övriga kommentarer: Omprioriteringar kan behövas men verksamheten kan klaras med befintlig organisation. Skatteverket anser att scenariot inte innebär en kris i Skatteverkets verksamhet. Om händelsen ändå skulle betraktas som en kris så är den sammantagna bedömningen att vår förmåga ligger någonstans mellan god och god med viss brist eftersom de flesta komponenter uppfylls. 7. Vilka åtgärdsbehov har identifierats för att säkerställa er samhällsviktiga verksamhet under en influensapandemi? Vissa rutiner avseende betalningsrutiner behöver eventuellt säkerställas. 8. Vilka av de identifierade åtgärdsbehoven kan inte genomföras inom egen organisation eller med närstående part på grund av otillräckligt mandat, lagstiftning etc? Vi måste säkerställa att betalningsförmedlingstjänsterna fungerar. Vi styr inte tredje part där utkontrakterad verksamhet bedrivs. 4 3/09

5 Hur känd är planen egentligen? Skatteyrket har frågat Elvira De Paoli Mohr på säkerhetsstaben beträffande det som sägs i SKV svaret intill "att regionernas krisledningsgrupper har en plan som är känd i respektive regions chefsorganisation". Frågan har ansetts nödvändig eftersom kännedomen om detta sviktar i chefsleden, åtminstone ibland de chefer Skatteyrket varit i kontakt med. Det kan därför kännas tryggt att ge alla chefer och medarbetare som till äventyrs inte vet hur krisorganisationen ser ut, följande information: Regionernas krisorganisation är i de flesta fall lika med regionledningarna och de ansvarar själva för vilka som ska ingå i krisledningsorganisationen. De regionala krisledningsorganisationerna är även förstärkta med en säkerhetsrådgivare. De svarar för alla typer av kriser inom ramen för sitt linjeansvar, säger Elvira. Varje region har även en krisledningsplan som man ansvarar för och som ska hållas uppdaterad. När regionernas krisledningsförmåga inte längre räcker till eskaleras frågan till Eskaleringsgruppen på HK och därefter tar, vid behov, Central krisledning över. Svininfluensan, nu även kallad Baconfeber i folkmun, väntas nå sin kulmen i veckorna två och tre nästa år. SKATTEYRKETS SLUTSATS Skatteyrkets slutsatser blir i stort att Skatteverket klarar sig bra oavsett hur en pandemi utvecklar sig, eftersom Skatteverket inte bedriver någon väsentlig verksamhet som behöver särskild planering. Om en annan krissituation än en pandemi skulle uppstå så står vi väl rustade förutsatt att involverade deltagare i regional krisledning känner till sin roll och sitt ansvar. Det känns dock som om Skatteverkets beredskap mot interna faror överskuggat de externa hoten. En särskild fråga som i skrivande stund inte blivit klarlagd är huruvida Skatteverket kan tillmötesgå ST:s yrkande att all personal som vill bliva vaccinerade ska få gratis vaccinering på arbetsplatsen via aktuell företagshälsovård. Yrkandet baseras på att många större arbetsgivare av verksamhetsmässiga och personalpolitiska skäl valt att hantera frågan på detta sätt oavsett priset för vaccinering. Idag finns inget svar på detta yrkande men personalstaben tror att vi måste hantera frågan inom ramen för de huvudavtal som tecknats med huvudleverantörerna för företagshälsovården Feelgood, Haluxa och Previa då tjänsten vaccination finns i basavtalen. Zoltan Szilassy på personalstaben har till uppgift att samordna frågan för ett ställningstagande. Vilken viljeinriktning och vilket ställningstagande Skatteverket tar är idag oklart. 3/09 5

6 SMÅTT OCH GOTT...appropå grisinfluensan Inte ens i Grönköpings grannsocken Brylunda går man säker för den så kallade grisinfl uensan. Som synes hanteras frågan något mer beslutsamt där än i övriga landet. Varför dra planeringen inför stundande infl uensa i långbänk, när man för enkelhetens skull kan dra vissa lärdomar och omedelbart försätta hela Skatteverket i karantän? TEXT LARS-GÖRAN FRIDLUND I ALLIANS MED GRÖNKÖPINGS VECKOBLAD ANNO JUNI 2009 Siws Skatteverks sing-along Siw Westling slutade sin anställning på Skatteverket i Stockholm som glad pensionär. Vid avtackningen framförde hon och några vänner bl a ett potpurri av melodier med egen text hämtad från åren på skatten. Det blev många härliga skratt från publiken: För 20 år sen börja jag att jobba på ett litet verk, så tidigt upp i ottan att jag knappt hann komma ur min särk. Jag startade på Taxmedverkan, det som nu är våran bas, mitt första, stora, tunga lyftkalas! Man slet så svetten lackade, från morron och till kväll, att rätta alla väntrum, sådan var vår chefs appell, Och foga samman var liten bunt med skatteskyldigs yrkade strunt, som lätt passera helt utan koll i Juni - sedlar! Och resten vi fi xa till prydliga buntar och buntar och buntar och buntar omigen! De växte till oöverskådliga luntar, som fl yttades upp och ner i hyllorna... igen!!! En del la man si och andra la man så, en del var utan KU och dom lade jag för mig, en del hade träff i profi l och i kontur, dom la man raskt åt sidan i en särskild hög för sig. för buntiluntandeloj, så himla skoj! Men år 94 och tack vare datan, så sá man att grundhanteringen den skulle bort. Man skyllde på arbetsbrist, då pengarna tröto, drygt 100-tal kollegor, de varslades - helt kort! En del bröt ihop, en del gav glädjetjut, en del fi ck stora skälvan, en del fi ck mord i blick! En del gick direkt och andra kom tillbaks! Vi medelråttor blev som nå t, som (s)katten släpat in! För arbetsbristelitvist, så himla trist! Och regissören till detta strama men tragikomiska lilla drama, länsskattechefen Bert, som pös iväg till EBM. Stackars kollegor omorganiserade bort av Bert. Jaa, det var den lille Bert, Bert, Bert, som han ruva på sin stjärt, stjärt, stjärt! Han i lönndom spridde planer på att få fl er att gå, det blir bättre så. För var assistents resurs är knapp, ersätts lätt av någon data-atrapp! Så robotjobbare i skattens spår, den ljusa framtid var igår! Han sá det med ett leende och med en glimt i ögonvrån, vi fi ck ha överseende att Staten trampa oss på tå n. Ja rre va på tå n! Vi hade haft en jättefest för mer än spänn per gäst. Ja rre va per gäst! Så n trevlig fest vi hade, säj? så nu har vi ej plats för dig!!! Så jag blev pank och fågelfri, men tänkte ej beklaga det öde, som ej stått mig bi, jag ville blott behaga den Storebror, som spolat mig så grymt och många andra! Vi lämnades att tiga still, vi kan ej Staten klandra!!! Men lyckan stod mig bi och jag tog åter nya tag, och hamnade i Jakobsberg, tänk lilla jaaaaaaaaag!!! Men lyckan stod mig bi och jag tog åter nya tag, och hamnade i Jaboksberg tänk en så n dag! Jo gissa nu kära vänner, vad tror ni sedan det är som händer? Jo alla fl yttades runt omkring till nytt kontor igen. Jag kom till Skrapan jag, fi ck börja med gula granskningen. Jag granska gulingar, som besatt jag hade pippi till tusen, så alla medborgare fi ck fnatt jag neka avdrag för... musen, liksom för lösgom och fågelholk och toalettbesök på resa. För varje träff fi ck hos mig gehör, de fl esta bifall var glesa. För allt granskas enligt träffat paket, träffpaket, de e nå t konstigt med det. Träff granskas resten struntar man i, vi blundar och håller färgen! Nu så var det slut på granskningstider, nu så var det färdigt inom kort. Personalliggarbesöken blev min nya arbetslott! Och med tusen nya prylar uti väskan på min arm, rusa hon runt på restauranger, fi ngret ständigt vilande på ett larm. Den första gång jag såg dig, det var i fjol till maj, på våran Personalliggarenhet. Du låg där frisk och laddad och varm som smultronpaj, så gruvligt lockande och farligt het! Jag tänkte, Herre Kors, hur ska jag nånsin våga trycka på denna apparat, som tycktes andra vilja smycka! Mitt första tryck fi ck godkänt och många andra med! Tills ett, av misstag, gick till närpolisen! För ingen larmar som Kent och jag, vi larmar med stor behag! Men nu har jag tryckt färdigt och står på urladdning! Ja det blir till att söka upp en pensionärsliggarenhet och försöka ladda ett trygghetslarm! 6 3/09

7 Framtidsbilden är ett planeringsverktyg för såväl fackliga förtroendemän som för verksamhetens VP-arbete. Den är också tänkt att ge en samlad bild av Skatteverkets utveckling på fyra års sikt. TEXT LINDA ENGLUND OCH EEVA ÖRTENBLAD Framtidsbild från ST inom Skatteverket Framtidsbilden är framtagen tillsammans med ST:s avdelningsstyrelse och är delvis en beskrivning av den kända verkligheten. Där tar vi hänsyn till kända och förväntade förändringar med en omvärldsanalys i botten. För tydlighetens skull har vi gjort ett urval. Det är också en kvalificerad gissning mot bakgrund av fakta i form av direktiv, utredningar, tagna beslut samt förväntade politiska beslut. Med tanke på att Skatteverket kommer att få en ny generaldirektör vid årsskiftet är det en del ställningstaganden som är osäkra. Vilka idéer eller visioner vill han eller hon förverkliga med Skatteverket? IT-utvecklingen är också ett område som är svårt att förutse eftersom verket har en ansträngd ekonomi kommande åren. Skatteverket bedömer att det är möjligt att få en ekonomi i balans till utgången av Vi har därför lagt in budetunderskott som en streamer längst ner i framtidsbilden. Avsikten är att ge en bra grund för att fackligt möta framtiden inom Skatteverket. Det ger också enskilda medlemmar möjligheter att finna vägar för sin egen kompetensutveckling. Att kunna se utvecklingsmöjligheter i förändrade yrkesroller var grundmotivet till att ST skapade den första framtidsbilden år ETT LEVANDE MATERIAL Framtidsbilden ska vara ett levande material eftersom omvärlden och framtiden står inför ständiga förändringar. Den är ett led i ST:s fortsatta arbete med att möta framtida teknik, nya yrkesroller, arbetssätt och organisation. Vår förhoppning är att Du som läsare ska ha nytta av bilden, för att på hemmaplan skaffa idéer om vad som ska komma. Du har då förhoppningsvis lättare att ställa om till nya utmaningar och vara mer förberedd när det blir aktuellt. Skatteverket står ständigt inför förändringar och det är då viktigt att tänka på att förändringsarbete är en process och inte ett tillstånd. ST försöker analysera vilka konsekvenser dessa förändringar får för medarbetarna och för att lägga upp den fackliga strategin med stöd av framtidsbilden. Pensioneringstakten ökar successivt inom staten och Skatteverket. Sedan ett par år tillbaka har vi därför lagt in totalt beräknade avgångssiffror för att få med detta faktum i helheten. MEDLEMSDEBATT Det är viktigt att Du som medlem får möjlighet att ta till Dig framtidsbilden i sin helhet. Till din hjälp har vi lagt in kommentarer till flertalet av bilderna då de ibland är kortfattade och kanske inte alltid lätta att förstå. Har du ändå funderingar eller saknar något så hör av dig så kan vi komma med ett förtydligande. ST vill gärna ha en öppen debatt om konsekvenser och andra funderingar. Använd vår medlemsdatabas eller tidningen Skatteyrket till att föra ut Din åsikt om vår framtida förvaltning! Vi har som alltid högt i tak. Välkommen med Ditt bidrag! Lite historik Hösten 1991 tog ST de första samlade stegen mot en framtidsbild. I ST-SKATT:s tidning Skatteyrket nr presenterade ST-SKATT sin första Framtidsbild för åren 1992 till Vi konstaterade då att Framtidsbilden var ett i högsta grad levande material. Var gång ST inom Skatteverket har bearbetat bilden sedan våren 1992 har förskjutningar och förändringar uppträtt. Nu är det dags att presentera en ny Framtidsbild för åren 2010 till 2014 och framåt. FRAMTIDSBILD Vad betyder de olika delarna i Framtidsbilden? FYRA GRUNDBEGREPP Bilden är indelad efter de fyra begreppen Verksamhet, Personal, Organisation och Teknik. Dessa begrepp är styrande för ST:s helhetssyn på förändringsarbetet inom Skatteverket. En förändring inom ett område får även återverkningar i de övriga tre. INDELNING I GENOMFÖRANDEÅR Vi har delat in bilden i åren 2010 till 2013 samt 2014 och framåt. Händelser som skrivits in i bilden, är upptagna på det år då ST tror att förändringen slagit igenom fullt ut. MOLN PÅ FRAMTIDSHIMLEN Det finns markerat en del moln. I dessa har vi beskrivit olika former av problem och öppna frågor som dykt upp i diskussionen. PERSONALKONSEKVENSER I några rutor har vi satt in beteckningen PK. De ska utläsas som PersonalKonsekvenser. Vi menar att dessa händelser medför personalkonsekvenser i samband med genomförandet. Vår definition är då strikt att personalen alternativt resurserna kommer att öka eller minska. ST har inte gjort några mer exakta beräkningar av dessa personalkonsekvenser. PK 3/09 7

8 PROVSIDAN Verksamhet Framtidsbild Omvärld: Allmänna val Ny generaldirektör Certifierade kassaregister Ökad outsourcing Ytterligare koncentrationer Problem: Geografiskt avstånd för medborgarna Registerkvalitet 10 PK PK Omvärld: Registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik 11 Ta hem rationaliseringseffekter Folkbokföring på lägenhet Problem: Maskinell hanteringsgrad ej uppnådd i TINA och Folke Upprätthålla produktionen PK Om kos Sk M Personal Organisation Medarbetarflexibilitet Visstidsanställda till enklare arbeten T-kompetens 10 Problem: Otydligare utvecklingsvägar Kompetensöverföring Kompetensflykt Lågt förtroende för ledning/styrning Låg intern rörlighet Beräknade avgångar: Löneavtal 2010, klart 2011 Granskning av företag/ej företeelser Problem: Koncentrerade enformiga arbetsuppgifter Frihetsgrader i arbetet Brist på förtroende för lönepolitiken 11 Beräknade avgångar: In ar St U ch Blandade sektioner/en sektionschef Mer kontroll branschvis Händelsestyrd riktad information Nyföretagarservice på alla orter Problem: Omorganisation ej i takt med pensioneringar Nyföretagarverksamhet på alla orter Resterande servicekontor PK Ko kv Ar Te Fö ge M se Teknik Företagsombud SKD Elektronisk företagsregistrering Mammut PK Problem: Teknikutveckling i otakt, exempelvis Tina,Boris och Folke Elektroniskt utbyte mellan myndigheter Alla har dubbla skärmar Vi Pu Ku EM El N ko Budgetunderskott Budgetunderskott Budgetunderskott Budgetunderskott Bu 8 3/09

9 2014 ST inom Skatteverket PROVSIDAN K 12 Omvärld: Fullgörandekostnader 25% lägre för företag Skatta.se Min skattesida Omvärld: Nytt system för tilldelning av IP-adresser Mångkulturell förvaltning Enhetligt årsbegrepp Tyst godkännande Återinföra uppgiftslämnandet kapital/förmögenhet All moms redovisas i SKD/bilaga Kapitalvinst automatiskt beräknad Schablonbeskattning viss näringsverksamhet Budget i balans 12 Individanpassad arbetsmiljö Statstjänstemannarollen Utvecklingsplan för avgående chefer Ledarskap enligt profilen Rätt lön Förtroende i lönepolitiken Balans mellan arbete och fritid Attraktiv arbetsplats Barnomsorg och annan personalservice på arbetet Beräknade avgångar: 822 Koncentration av kvalificerad eko-verksamhet Arbetsskattekontroll Teamarbete Förändrad kontorsstruktur genomförd Materiellt kunniga sektionschefer Medborgarmöten på fler platser Översyn servicekontor Färre skattekontor Problem Konkurrens om arbetskraft 2014 D ecentralisering/omorganisation Skattenämnder avskaffas 24-timmars myndighet Ett gemensamt statligt VE PK Ny förfarandeskattelag Virtuella mötet utvecklat Punktskatter handläggs bara i Kuling EMCS Elektronisk företagsakt Nytt urvalssystem ersätter kontur/profil Skanning alla dokument PK Omprövningar hanteras elektroniskt Enhetligt PK användargränssnitt Alla har dockningsbara datorer 2014 Gemensamt ärendehanteringssystem Nytt fastighetstaxeringssystem Nytt tidredovisningssystem KU-hantering i Tina INK1 i Tina IT-stöd borgenärsarbete Moms one-stop-shop Puma integreras i Tina t Budgetunderskott Budgetunderskott Budgetunderskott Budgetunderskott 3/09 9

10 FRAMTIDSBILD Kommentarer till Framtidsbilden Det geografiska avståndet för medborgarna ökar eftersom Skatteverket koncentrerar handläggningen av vissa arbetsuppgifter Den nya organisationen ställer krav på flexibla medarbetare eftersom de ska arbeta med många olika arbetsuppgifter, utifrån verksamhetens behov Visstidsanställda används till enklare arbetsuppgifter eftersom en del framtida arbetsuppgifter inte kommer att kräva den höga kompetens vi hittills rekryterat T-kompetens är ett kompetensbegrepp som ST inom Skatteverket lanserat i sitt personalutvecklingsarbete. Vi menar att majoriteten av medarbetarna bör ha en generalistkompetens motsvarande överliggaren på T:et. Samtidigt strävar individen efter att få fördjupa och specialisera sig inom något område motsvarande benet i T:et För att klara kompetensbehovet i framtidens Skatteverk behöver kompetensöverföring mellan generationerna ske på ett strukturerat sätt. Inom den närmsta tioårsperioden kommer 75% av personalen att gå i pension Beräknade avgångar initierade av medarbetaren själv, förväntade pensionsavgångar samt besparingar på VE enligt beräkningar gjorda i rapporten SKV Ekonomi Elektronisk företagsregistering sker via webbsidan: verksamt.se. Det är en portal för företagare som utvecklats av Tillväxt-, Bolags-, samt Skatteverket att de ska få hjälp att redovisa arbetsgivaravgifter Medborgaren kan logga in med e-legitimation till "Min skattesida" som visar alla uppgifter som finns redovisade hos Skatteverket Statstjänstemannarollen: Statsförvaltningen behöver tjänstemän med god förvaltningskunskap, god förmåga att kommunicera, integritet, gott omdöme och ett etiskt förhållningssätt som väcker respekt Arbetsskattekontroll avser kontroll av underlagen för sociala avgifter, avdragen skatt och skatt på tjänst för fysiska personer som arbetsgivaren lämnar månadsvis på individnivå Teambaserat arbetssätt innebär att samla olika kompetenser i ett och samma team RKP har fasats ut och deras funktion har tagits över av materiellt kunniga sektionschefer. Vid behov kan handläggarna själva kontakta de rättsliga specialisterna Med virtuella möten, via tex. Communicator (webbkameror) kan medarbetarna sitta kvar på sina arbetsorter och samverka i team, nätverk och tillfälliga projekt. Flexibiliteten och geografisk obundenhet underlättar anpassningen till förändringar i omvärlden. Flytta arbetsuppgifterna flytta inte människorna! Handläggningssystemet för punktskatter, Bris, avvecklas och samtliga punktskatter handläggs i Kuling Nytt elektroniskt meddelandesystem över gränsöverskridande transporter med temporärt skattebefriade varor, EMCS, införs 2013 Rätt lön med hänsyn till det arbete man utför med hänsyn till arbetets svårighetsgrad och hur arbetet utförs Medborgarmöten på fler platser eftersom Skatteverket har ökad tillgänglighet via telefon, internet, besök mm. Vi får färre skattekontor på grund av att 1,5 person av 10 återrekryteras Omprövningar skannas in. Diarieföring, uppläggning av akter sker maskinellt. Omprövningar hanteras elektroniskt Förhoppningsvis möter användaren detta år ett enhetligt användargränssnitt i alla verksamhetssystem oberoende av när de är utvecklade 2014 Uppgifter om moms bryts ut ur inkomstdeklarationen och redovisas separat antingen i SKD eller i särskild bilaga Ett gemensamt statligt Verksamhetsstöd där man köper och säljer tjänster mellan olika myndigheter En ny förfarandeskattelag ersätter de "förfarandelagar" vi har i taxeringslagen (1990:324), skattebetalningslagen (1997:483) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Mammut är ett elektroniskt system för återbetalning av moms mellan alla EUländer 2011 Nyföretagarverksamhet på alla orter är kopplat till att vi ska arbeta mer på fältet och att nyföretagarna har många frågeställningar Alla planerade servicekontor är etablerade 2012 En webbaserad tjänst, Sk(r)atta.se, erbjuds företag som har anställda för Förkortningar och projektnamn vad betyder dessa ord? KONTUR/PROFIL: IT-stöd för urval vid taxering. E-SKD: Elektronisk SKatteDeklaration TINA: Taxering I Ny Applikation. Ett nytt taxeringssystem. EMCS: Excise Movement and Control System. Kontrollsystem inom EU. RKP: Regional KontaktPerson FOLKE: Nytt IT-system för folkbokföring. SKD: SKatteDeklaration (redovisning av moms och arbetsgivaravgifter) KULING: datasystem för punktskatter VE: VErksamhetsstöd 10 3/09

11 Avdelningsstyrelsens planeringskonferens i Östersund KONFERENS I slutet på augusti begav sig avdelningsstyrelsen till Östersund för sin första träff efter ombudsmötet i juni. TEXT LENA BERNTSON Att valet föll på just Östersund beror på att vår styrelseledamot Anders arbetar där och styrelsens tanke är att i fortsättningen åtminstone två gånger om året åka till en ort där någon i styrelsen arbetar. Styrelsen har efter ombudsmötet fyra nya medlemmar av nio vilket är mycket och en stor utmaning att snabbt arbeta samman till en väl fungerade grupp. I Östersund saknades Bodil Nilsson som nyss blivit mamma och är hemma och tar hand om sin lilla dotter Hanna. Planeringskonferensen inleddes med att vi fick presentera oss närmare för gruppen. Vi hade alla träffats tidigare men för den skull känner man inte varandra så väl. Att känna till varandras familjeförhållanden och intressen är en viktig del för att kunna förstå varandra bättre i olika situationer. ANSVARSOMRÅDEN Det finns många arbetsuppgifter inom en avdelningsstyrelse som ska fördelas. Styrelsen gick igenom verksamhetsplanen som beslutades på ombudsmötet och fördelade ansvarsområden. Styrelsen utsåg en arbetsgrupp som ska se över vår egen organisation där medlemmar är spridda på flera orter och regioner som t ex inom VE. En arbetsgrupp ska titta på ekonomin för att se hur vi bättre kan tillvarata våra resurser. Samtidigt ska gruppen se om vi kan bättre koppla styrelseaktiviteter till budgeten. Vi hade också ett konstituerande möte. OFFICE COMMUNICATOR Vi passade också på att få en genomgång och demonstration av hur Communicator fungerar av Rolf Lindegren. Detta är ett alldeles utmärkt komplement till videokonferenser som det idag finns begränsat antal av inom Skatteverket. Vi satt inte helt isolerade i tre dagar utan den ena dagen passade vi på att bjuda all personal på bullar till eftermiddagsfikat. Vi fick då också möjlighet att prata med personalen som arbetar i Östersund och de fick tillfälle att ställa frågor. Detta är en viktig del på våra kommande möten ute i landet. STORSJÖODJURET Östersund är en mycket vacker stad där den ligger intill Storsjön. På en kvällspromenad utmed stranden spanade vi efter att Storsjöodjuret skulle dyka upp men det enda vi hittade var en bok om det lilla barnodjuret som heter Birger som stack upp ur sjön för han var så nyfiken. Det hade nog inte varit någon större fara att möta honom. En intressant plats att besöka i Östersund var Jamtli, vilket är ett friluftsområde med kulturhistoriska byggnader samt ett inomhusmuseum med fasta och tillfälliga utställningar. Museet var först med att arbeta med levande historia och gestaltar vardagslivet som det var förr. I Jamtli förvaras Överhogdalsbonaderna med Överhogdalstapeten. De är världens äldsta och bäst bevarade vikingatida bildvävnader och är en dokumentation av folkliga traditioner mellan vikingatid och medeltid. De hittades vid en restaurering i Överhogdals kyrka år De är från år e Kr och beräknas vara ca 100 år äldre än den världskända Bayeuxtapeten. Det var intressant att få se dessa bonader och försöka tolka de olika bilderna. Museet är ett av länets mest populära turistmål och för den som har vägarna förbi kan avdelningsstyrelsen verkligen rekommendera ett besök. Verksamhetsstöd VE har haft en heldags "Take off" för all personal. Ur Stefan Bergmarks, chef för VE, inledning är detta citat hämtat: Vi ska bli den svenska statsförvaltningens IKEA-företag som utför tjänster kostnadseffektivt. Han glömde dock ställa frågan till medarbetarna om de från och med nu vill jobba på ett IKEA-företag. Ett glatt fikagäng från likvidsektionen i Östersund. Take off för Verksamhetsstöd Och så här recenserade en medarbetare dagen: Take-offen var välplanerad och det flöt på helt OK. Vi ska nu ha kunden i fokus, fick vi vid upprepade tillfällen höra. Man hade kunnat byta ut "kunden" mot "Jesus" och hux flux skulle vi vara på ett väckelsemöte med Livets Ord. Det som hade stört i så fall var antagligen Caroline af Ugglas som fick hela församlingen att sjunga i kör, bl a Ebba Gröns 800 grader. Tidigare har vi haft användaren i fokus. Men användarna har helt försvunnit ur VE's FOTO EEVA ÖRTENBLAD vokabulär. Jag tror att det just är användarna som i slutändan kommer att drabbas av denna starka fokusering på kunden. Man sänker kostnaderna vilket resulterar i sämre produkter och sämre tillgänglighet. Kunden är alltså inte samma sak som användaren. Med tanke på att vissa medarbetare, bl a diarieförarna i Stockholm, inte fick delta i Take-offen så tror redaktionen, inte att det var Jesus som stod för budskapet. För Jesus utestängde ingen av sina lärjungar. 3/09 11

12 UPPSÄGNINGAR Besvikelsen är stor hos personalen vid telefonväxelsektionen i Sollefteå efter arbetsgivarens besked den 10 september att växelsektionen med 20 medarbetare ska avvecklas under perioden april juli TEXT LARS-GÖRAN FRIDLUND Dystra besked till personalen vid telefonväxeln i Sollefteå Motivet för nedläggningen är enligt arbetsgivaren en förväntad minskning av telefonsamtal i storleksordningen 50 procent, efter det att Skatteverket skapat "en ingång" till verket via Skatteupplysningen (SU), samt m.h.t. att Kronofogden avbryter sitt deltagande i växelsamarbetet. Besvikelsen inom Sollefteå kommun är minst lika stor då man i princip inte sett skymten av ersättningsjobb som stannat på orten sedan försvarsnedläggelsen för några år sedan. Glädjen var däremot stor 2005 då växeln invigdes och då Länsstyrelsen i Västernorrland hjälpte till att lämna bidrag till etableringskostnader med 2,5 miljoner - men det var då det. DEN ENES BRÖD ÄR DEN ANDRES DÖD Av två befintliga telefonväxlar valde arbetsgivaren att lägga ner växeln i Sollefteå och behålla telefonväxeln i Mariestad. Valet grundade sig på att ett regionalpolitiskt åtagande som man ansåg sig ha beträffande Mariestad samt att kommunikationerna i teletrafik via bredbandsuppkopplingar bedömts vara säkrare i fallet Mariestad. Att beslutet skulle ha något att göra med Arbetsmiljöverkets kritik av Skatteverket efter en anmälan av skyddsombudet i Sollefteå tillbakavisas bestämt. Beträffande valet av Sollefteå konstaterar medarbetarna på orten att problemet trots allt delvis lösts genom beslutet om nedläggelse av den växel där kritiken framförts. Arbetsmiljöverkets föreläggande att göra något åt missförhållandena till senast den 16 november får därmed anses komma växeln i Mariestad tillgodo. Förhoppningen blir att efter den 16 november så kommer inga medborgare att kopplas till en röstbrevlåda utan alla kommer fram till SU, eller att växelpersonalen åtminstone vet vad man ska säga till de som inte kommer fram till rätt adress utan att få skäll. Som en parantes kan nämnas att den 28 september var det fullt i kön till SU redan kl. 09:00 på morgonen så tiden för åtgärdande av problemen är knapp. Huruvida de regionalpolitiska skälen stämmer eller inte kan diskuteras. I SKU 1 97/98 skulle frågan om arbetstillfällen i Västra Götaland mellan i huvudsak Göteborg och Mariestad lösas inomregionalt sedan Göteborg valts till huvudort i regionen. Huruvida teletrafiken är säkrare utifrån vissa orter låter vi vara osagt. Hur som haver finns i dag i princip inga krav på en myndighet att ovillkorligen ta regionalpolitisk hänsyn om "verksamheten" kräver något annat. Så i princip torde verksamheten kunna kräva att all verksamhet som Skatteverket bedriver, med beaktande av koncentrationsfördelar, förläggs inom en radie på några hundra meter från Vretens tunnelbanestation i Solna. VAD HÄNDER DÅ I MARIESTAD? Telefonväxelsektionen blir kvar och nya arbetstillfällen i form av GD fastigheter tillkommer från Västra Götaland och resten av landet, men inga nyrekryteringar ska ske utan det handlar enbart om att frågan ska lösas genom omfördelning av underskott i budget. Innebörden av detta besked torde vara att Mariestad tappar hela eller delar av nuvarande verksamhet för att i stället få dessa GD fastigheter. Är då Mariestad en vinnare i sammanhanget? Enligt ST:s synsätt finns ingen vin- 12 3/09

13 Besvikna medarbetare i Sollefteå efter arbetsgivarens dystra besked BILD PATRICKE WESTLUND Enligt ST:s synsätt finns ingen vinnare utan snarare två förlorare varav Mariestad är minst förlorare om man nu kan tala om gradering, eftersom man trots allt inte riskerar uppsägningar i nuläget. nare utan snarare två förlorare varav Mariestad är minst förlorare om man nu kan tala om gradering, eftersom man trots allt inte riskerar uppsägningar i nuläget. ST tar normalt inte ställning för arbetsgivarens val av orter vid nedläggelse. I det här fallet uppstår dock ett undantag från denna princip, då våra förslag till lösningar blivit bättre för både Sollefteå och Mariestad. I första hand har vi ansett att båda sektionerna ska vara kvar eftersom personalen i växlarna inte bara kan koppla medborgare till rätt ställe eller en röstbrevlåda utan även svara på speciella frågor och handlägga vissa ärenden inom ramen för SU:s verksamhet. Redan idag har SU svårt att klara sitt åtagande och enligt verksamhetsplaneringen för SU så ökar behovet av kontorsstöd från dgr under 2009 till uppskattade dgr för år 2010 om målen ska hållas. Eftersom Skatteverkets rekryteringspolicy går ut på att vissa människor saknar bildningsförmåga så föll naturligtvis detta förslag inte i god jord. Detta trots att växelpersonalen redan idag i mån av tid arbetar med guidning på hemsidan, utskick av ROT-blanketter, svarar på folkbokföringsfrågor, adresser etc. Med adekvat internutbildning skulle givetvis den lägst avlönade personalen inom Skatteverket kunna göra en stor insats. I andra hand har vi ansett att om växelsektionen i Sollefteå ska läggas ner så borde i vart fall koncentrationen av GD fastigheter lokaliseras till Sollefteå. Inte heller detta förslag möttes med någon större entusiasm och inte heller med någon hållbar motivering. Förmodligen därför att verket redan från början bestämt sig för att spara pengar och Sollefteå var ett ställe att spara på oavsett hur verksamheten drabbas. "TIPS FRÅN COACHEN" Vårt tips är att inte spara på produktiv verksamhet utan kanske mer rikta fokus mot de stora pengarna där det verkligen går att spara. Vad som åsyftas är framförallt de fantasisummor som bränts på misslyckade IT satsningar som alla (men framförallt de mest sårbara) i dåliga tider ska vara med att betala. 3/09 13

14 AGENDA Vinnare i sommarkrysset agenda ST inom Skatteverket /HÖSTEN 2009 OKTOBER 20 Organisationsgrupp 27 Möte storföretagsregionen 28 CPO NOVEMBER 2 Skatteupplysningskonferens 4-5 Utbildning ST:s hemsida 4 Ordförandedag ST Vinnare i sommarkrysset, varsin trisslott kommer på posten. Sven V Johansson, Skattekontoret Jönköping Anna Ögren, Skattekontoret Örnsköldsvik Berit Källström, Skattekontoret Uppsala Barbro Pehrson, Växeln Mariestad Marita Andersén, Skatteupplysningen Karlskrona 5 CPO 9-10 Avdelningsstyrelse 11 PAN 11 Verksledningsträff Ekonomigrupp 19 CPO 23 Internutredningsrådet ÅRGÅNG 14 Utges av Fackförbundet ST inom Skatteverket Box 5308, Stockholm Ansvarig utgivare Ing-Marie Sandin ing-marie.sandin@skatteverket.se, telefon , Redaktion Lars-Göran Fridlund lars-goran.fridlund@skatteverket.se, telefon , Lena Berntson lena.berntson@skatteverket.se, telefon , Linda Englund linda.englund@skatteverket.se, telefon , Layout Winform AB Tryck Rolf Tryckeri AB, Skövde Upplaga exemplar, ISSN Ordförandekonferens ST 27 Centrala arbetsmiljökommittén DECEMBER 8 CPO 9 Satsa Friskt 14 Avdelningsstyrelse Ordförandekonferens Tidningen är öppen för alla i Skatteverket. Ditt bidrag ska vara i wordformat och undertecknat med ditt namn. Skriver du under signatur måste du ändå uppge ditt namn för ansvarig utgivare. ST förbehåller sig rätten till text- och bildmaterial. Vi förbehåller oss rätten att stryka ner inkomna bidrag. Tidningen får fritt citeras med angivande av källa. 14 3/09

15 PROVSIDAN avdelningsstyrelsen Ordförande Ing-Marie Sandin Företagsenhet 5, STOCKHOLM Tel: , Fax: E-post: Vice ordförande Lars-Göran Fridlund Skattekontoret, Box 500, SUNDSVALL Tel: , Fax: E-post: Sekreterare Lena Berntson Skattekontoret, Box 29, BORÅS Tel: , Fax: E-post: Ledamot Kerstin Nilsson Skattekontoret Box Norrköping Tel: , Fax: E-post: Ledamot Bodil Nilsson Upplysningssektion 3 Box Helsingborg Tel Fax: E-post: bodil.nilsson@skatteverket.se Ledamot Anders Nilsson Skattekontoret Östersund Tel , Fax: E-post: anders.m.nilsson@skatteverket.se Ansvarsområden/ arbetsgrupper Arbetsmiljö: Ing-Marie Sandin Kerstin Nilsson Chefer/ledare: Ing-Marie Sandin Medlemsvård/rekrytering: Pär Bergström Anders M Nilsson Löne- och villkorsfrågor: Lena Berntson Ing-Marie Sandin Lars-Göran Fridlund Trygghet Ing-Marie Sandin Lars-Göran Fridlund Ledamot Linda Englund Skattekontoret Södra Långg 12, Åmål Tel: Fax: E-post: linda.englund@skatteverket.se Ledamot Eeva Örtenblad Skatteverket Uppsala Tel , Fax: E-post: eeva.ortenblad@skatteverket.se Ledamot Pär Bergström Skattekontoret Box Skellefteå Tel , Fax: E-post: par.bergstrom@skatteverket.se Frågor Om du har frågor är du alltid välkommen att kontakta STs representant på din arbetsplats. E-post till skatteyrket: lars-goran.fridlund@skatteverket.se linda.englund@skatteverket.se lena.berntson@skatteverket.se 3/09 2/04 15

16 Den nya avdelningsstyrelsen Här kommer en kort presentation av avdelningsstyrelsen som den ser ut efter ombudsmötet i juni. FOTO GUN SMED TEXT LENA BERNTSON Ing-Marie Sandin är ny ordförande. Hon har arbetat fackligt sedan många år tillbaka i Stockholmssektionen och varit ordförande under drygt 10 år, en post som hon nu har avsagt sig för att på heltid ägna sig åt avdelningsstyrelsearbetet. I vår avdelning har hon varit ledamot i nio år varav de sex senaste som vice ordförande. Privat bor hon med sambo i Stockholm, men tillbringar mycket tid i huset på Gotland. I familjen ingår också två vuxna söner. Lars-Göran Fridlund eller Fridde som han alltid kallas är vice ordförande. Basen för det fackliga arbetet är som ordförande i Östersundssektionen. Fridde har varit ordförande där under mycket lång tid. I avdelningsstyrelsen har han suttit som ledamot de senaste sex åren. Fridde arbetar i Sundsvall där han även bor med sin sambo, men är gärna i stugan som är belägen på Alnön. Lena Berntson är liksom tidigare sekreterare men kommer nu också att vara kassör. I avdelningsstyrelsen har Lena suttit i sex år och är dessutom vice ordförande i Västra regionen. Dessförinnan var hon ordförande i Älvsborgs län samt i en del av den sammanslagna Västra regionen. Arbetsorten är Borås och vintrarna tillbringas i Bollebygd men större delen av somrarna i stugan utanför Uddevalla. Familjen består av man, vuxen dotter med familj samt hemmavarande son. Från vänster, Ing-Marie Sandin, Eeva Örtenblad, Kerstin Nilsson, Anders Nilsson, Linda Englund, Pär Bergström, Bodil Nilsson, Lena Berntson och Lars-Göran Fridlund. Linda Englund är ledamot i styrelsen. Hon har varit med i avdelningsstyrelsen i fyra år och är nu vice ordförande i Mittregionen. Hon har också varit ordförande i Örebroregionen innan sammanslagningen. Sedan förra året är Linda även suppleant i ST:s förbundsstyrelse. Linda bor tillsammans med dotter och son i Säffle men arbetar i Åmål där sommarstugan också finns. Särbon, som befinner sig långt bort från Säffle, bor i Jönköping. Kerstin Nilsson är också ledamot i avdelningsstyrelsen sedan två år tillbaka i tiden. Under många år har hon varit ordförande i Östra regionen och även tidigare innan sammanslagningen till regioner. Kerstin har sin placering i Norrköping där hon själv också bor. Pär Bergström är nyvald ledamot. Han är idag vice ordförande i den nordligaste av våra sektioner nämligen Luleåsektionen. Arbetsmässigt befinner han sig sedan några år tillbaka på kontoret i Skellefteå där han också har bott. Under den längre utlandsresa som han och hustrun nu är ute på funderar de på var de ska bosätta sig i framtiden. Hustrun arbetar nämligen i Umeå. Anders Nilsson är nästa nyvalda ledamot. Hans fackliga grund idag är som ledamot i Östersundssektionen där Fridde är ordförande. Anders arbetar på kontoret i Östersund och bor med familjen som består av sambo och två döttrar i Brunflo. Eeva Örtenblad är vår tredje nya ledamot. Hennes fackliga bakgrund är att hon är ledamot av sektionsstyrelsen i Mälardalsregionen. Eeva arbetar i Uppsala där hon också Fyll i bor medlemsansökan tillsammans med på STs webbplats sambo och son. Bodil Nilsson slutligen är den fjärde nya ledamoten. Bodil är sedan några år vice ordförande i den Södra sektionen och arbetar i Helsingborg där hon också bor tillsammans med sambo, dennes son samt den gemensamma lilla nyfödda dottern. Bodil är mammaledig åtminstone under resten av detta år. ST inom Skatteverket ST inom Skatteverket är en av de största avdelningarna i Fackförbundet ST. De flesta av STs omkring medlemmar arbetar inom statliga verksamheter, till exempel på myndigheter, i affärsverk, på högskolor och universitet eller i statligt ägda bolag. ST är fackförbundet för alla som jobbar på Skatteverket. Vi välkomnar alla anställda att bli medlemmar, oberoende av utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Idag är vi cirka medlemmar. Det gör oss till ett fack att räkna med. Vi genomför lokala förhandlingar och har överläggningar med arbetsgivaren. Och vi jobbar med frågor som är viktiga för dig. Bli medlem du också så blir vi ännu starkare ute på våra arbetsplatser. Vill du också bli medlem? Under dina sex första månader som ny medlem betalar du bara 50 kronor per månad i förbundsavgift plus a-kasseavgift 143 kronor i månaden. Som medlem i ST inom Skatteverket har du nära till facket. Vi har nio sektioner, en på huvudkontoret och en på varje skatteregion. Om du har frågor är du alltid välkommen att kontakta STs representant på din arbetsplats. Du kan också ringa eller mejla till ST Direkt. Telefon: E-post: stdirekt@st.org. Öppet alla vardagar kl