3 19 mars Nr 18 Hemtjänstval inom äldreomsorgen för hemtjänstens service och omvårdnad. Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige

Transkript

1 3 19 mars 2009 Nr 18 Hemtjänstval inom äldreomsorgen för hemtjänstens service och omvårdnad Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Bakgrund Kommunstyrelsen gav i augusti 2006 Kommunledningskansliet i uppdrag att utreda möjligheterna att införa förenklad biståndshandläggning och kundval inom äldre- och handikappomsorgen. Kommunens inriktningsutredning var klar under våren 2007 och remissrunda hölls samma år. Samtidigt tillsatte regeringen en nationell utredning som utmynnade i en helt ny lagstiftning - Lagen om valfrihetssystem, LOV. Ny utredning utgår från LOV och innehåller efterfrågad detaljnivå. Den nya utredningens förslag har varit på remiss under hösten 2008 med följande svar: Nio av kommundelsnämnderna samt Socialnämnden tillstyrker förslaget, en av kommundelsnämnderna tillstyrker med synpunkter. I samtliga nämnder har oppositionen reserverat sig. Pensionärsorganisationerna SPRF, PRO Målsryd-Gånghester, PRO Norrby, PRO Tullen-Byttorp och PRO Göta tillstyrker/är positiva med synpunkter. PRO Sjöbo anger att man har grunduppfattningen att enbart kommunen ska utföra äldreomsorg men är ändå positiva till förslaget med vissa synpunkter. Pensionärsorganisationen PRO Ljushult avstyrker liksom de fackliga organisationerna Kommunal, SKTF, Vårdförbundet och SACO. I bifogad utredning har inkomna synpunkter beaktats. Syfte Hemtjänstvalets syfte är att öka valfriheten för den enskilde att välja utförare samt att öka mångfalden av aktörer inom hemtjänsten. Borås Stad har generellt en hög kvalitet i äldreomsorgen enligt olika undersökningar. Trots det upplever många brukare att de i praktiken har svårt att påverka sin hjälp på grund av regler och organisationstänkande. Vissa äldre avstår helt från eller skjuter fram starten av hemtjänst. Med nya grupper pensionärer på väg in i hemtjänsten ställs också större krav på inflytande och en mer individanpassad verksamhet. Kommunens införande av förenklad biståndshandläggning ger brukaren större inflytande över innehållet i insatserna och större flexibilitet vid själva utförandet. Med det nu föreslagna hemtjänstvalet ges den enskilde äldre även möjlighet att välja den utförare som hon anser håller högst kvalitet. Äldre personer är precis som tidigare i livet kapabla att själva fatta beslut om sin vardag. Lagen om valfrihetssystem LOV innebär en formaliserad upphandling med löpande annonsering i nationell databas. Kommunen utformar förfrågningsunderlaget inklusive kvalitetskrav och fast ersättningsnivå. De externa utförare som uppfyller kraven erhåller kontrakt. Utförare som ej erhåller kontrakt har möjlighet att överpröva hos Länsrätten. Genom den nya Lagen om valfrihetssystem garanterar kommunen via upphandling och uppföljningar att extern utförare håller en fastställd godkänd kvalitetsnivå. Kraven motsvarar de som ställs på kommunens egenregi. Eftersom ersättningen är lika innebär det att utförarna konkurrerar med att erbjuda högre kvalitet. Den enskilde äldre får mandat att själv avgöra vad som är bra. Är hon inte nöjd med utföraren har hon rätt att byta. Kan brukaren inte välja, är det kommunen som utför hemtjänstinsatserna. Kommunen ska precis som tidigare att kunna erbjuda alla de insatser som brukaren behöver och externa utförare kompletterar kommunal hemtjänst, som alternativ för de brukare som önskar. För att valfriheten ska bli reell måste det finnas olika utförare att välja mellan. Därför innehåller förslaget möjlighet för personal som önskar att avknoppa för att exempelvis utveckla nya kvalitetsprofiler, arbeta med specifikt kulturellt innehåll eller med speciell inriktning. För etablerade företag kan breddning av utbudet

2 B 34 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 vara intressant och för företag inom vård- och omsorgssektorn att etablera sig i Borås. Nya företag förväntas växa fram. Innehåll och avgränsningar Förslaget skulle kunna gälla många olika insatser och för brukare i alla åldrar. Utredningen har funnit det lämpligare att starta med en hanterlig del av verksamheten. Avgränsning har gjorts till att gälla hemtjänstens service- och omvårdnadsinsatser inklusive delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser och för brukare från och med 65 års ålder. Arbetet ska utföras under dag- och kvällstid mellan klockan Övriga insatser och tider svarar kommunens utförare för. Ekonomi och personal Timersättningen ska baseras på faktiska kostnader inom äldreomsorgen i Borås Stad. Timersättning utbetalas till utföraren för faktisk utförd tid hos respektive brukare men får ej vara större än maximal uppdragstid per månad. Timersättningen hanteras i ett separat ärende. Kommunen har en positiv och generös inställning till personal som önskar driva egen verksamhet inom hemtjänstvalet. Därför utökas möjligheten till tjänstledigt till nio månader för dem som själva vill bedriva näringsverksamhet och för dem som vill följa med som anställda i nystartade verksamheter. Tjänstledigheten är utan löneförmåner. Vid eventuell återgång eller uppsägning ska detta meddelas tre månader i förväg eller enligt annan i avtal gällande uppsägningstid. Bryts tjänstledigheten i förtid ska detta meddelas en månad innan återgång. Antalet brukare beräknas följa befolkningsunderlaget och därför förmodas den totala hemtjänstkostnaden ej ändras på grund av förslaget. Men beroende på tillgången av externa utförare och på vad brukarna faktiskt väljer kommer behovet av kommunala utförarenheter hos respektive kommundelsnämnd att variera. Omfördelning av personal kan bli aktuellt. Start, genomförande och uppföljning Hemtjänstvalet föreslås starta Förfrågningsunderlaget utformas med utredningen som grund och läggs snarast upp i Kommarkollegiets databas för att intressenter ska kunna förbereda sig och få sina ansökningar godkända. Kommunstyrelsen tillsätter en central grupp för löpande ansökningsgranskning. Första avtalsperioden är från ingånget avtal till ett år in i nästa mandatperiod, Därefter förlängs avtalen per år. Ett IT-system för registrering och uppföljning (Mobipen) har upphandlats och implementeras i kommunen under våren. Systemet ska användas av alla utförare. Under våren arbetas även riktlinjer, informationsmaterial och webblösningar fram. Kommunstyrelsen fattar i mars beslut om timersättningens storlek. Den första uppföljningen av hemtjänstvalet görs efter cirka ett år i samband med årsredovisningen och ska presenteras Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Införa hemtjänstval inom kommunens äldreomsorg för hemtjänstens service och omvårdnad inklusive delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Beslutet baseras på Lagen om valfrihetssystem, LOV, och träder i kraft Uppdra åt kommundelsnämnderna och Socialnämnden att ge möjlighet till utökad tjänstledighet för personal som önskar bedriva näringsverksamhet eller följa med som anställd till nystartad verksamhet. Tjänstledigheten gäller nio månader och inom hemtjänstvalet. Uppdra åt Kommunstyrelsen att svara för beslut om tillämpning och verkställighet Uppdra åt Kommunstyrelsen att ansvara för beslut om godkännande av externa utförare. Uppdra åt Kommunstyrelsen att fastställa timersättningen. Uppdra åt Kommunstyrelsen att göra en uppföljning ett år efter start och presentera denna för Kommunfullmäktige. Mot beslutet reserverar sig Rose-Marie Liljenby Andersson (S), Micael Svensson (S), Petter Löberg (S), Lena Palmén (S), Lennart Andreasson (V) och Ulf Olsson (S) till förmån för Lena Palméns yrkande (bilaga). KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Bilaga Ingegerd Eriksson Alternativt förslag Hemtjänstvalet Socialdemokraterna och Vänsterpartiet avstyrker förslaget om hemtjänstval. Vi gör det av många olika skäl och redogör för en del av våra synpunkter och invändningar i denna reservation. Verklig valfrihet är inte rätten att välja bland ett antal hemtjänstföretag. Verklig valfrihet är rätten att ha inflytande över vilken hjälp man får och hur och när den utförs. Kommunens ansvar är att använda skattemedel på ett effektivt och klokt sätt för att få ut mesta möjliga välfärd per satsad krona. Systemet med hemtjänstval har en annan utgångspunkt att använda skattepengar till att göra det möjligt för privata företag och stora vårdkoncerner att tjäna pengar på de äldres behov av vård och omsorg. De pengar kommunen satsar på äldreomsorg ska gå till äldreomsorg och inte till aktieutdelningar eller annan form av privat ekonomisk vinning. Systemet med hemtjänstval kräver en omfattande administrativ apparat med upphandlingar och certifieringar, vilka även ska följas upp regelbundet. Hemtjänstval kommer, i likhet med friskolor, att medföra ökade totala kostnader för verksamheten och försvåra planeringen. Den kommunala verksamheten kan vi följa upp och snabbt förändra om så krävs. Den flexibiliteten finns inte i ett system med hemtjänstval. Vi har inte heller samma kontroll över personalens utbildningsnivå, och än svårare blir det när underentreprenörer anlitas.

3 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 B 35 Enligt en artikel i Dagens Samhälle visade det sig att hälften av de 60 företag som anlitades inom hemtjänsten i Nacka saknade årsredovisningar, även många av de övriga företagen visade upp stora brister i sin redovisning. Vi tror inte att Nacka kommun medvetet lät bli att följa upp företagen, det visar snarare på att en mängd mindre seriösa företag tog chansen att tjäna snabba pengar i samband med att tillfälle erbjöds. Även om Borås Stad har ambitionen att kontrollera såväl vårdkvalité som ekonomisk redovisning innebär ett hemtjänstvalsystem att den totala kontrollen över verksamheten försämras. Ett annat motiv för hemtjänstval är att ge möjlighet till avknoppning för egen personal. Med tanke på det omfattande administrativa arbete och ansvar som följer vid en avknoppning har vi svårt att tro att intresset bland personalen är omfattande, även om kommunen frångår de arbetsrättsliga spelreglerna och tillåter tjänstledig personal syssla med konkurrerande verksamhet upp till 9 månader. I inledningen kan vi läsa att Borås Stad generellt sett har en hög kvalitet i äldreomsorgen, enligt olika undersökningar. Varken vårdtagare eller personalen har efterfrågat ett hemtjänstvalsystem, ändå ska det piskas igenom av ideologiska skäl. När det gäller vård och omsorg finns det andra måttstockar än avkastning på insatt kapital som är avgörande för kvalitén. Marknadskrafterna löser inte alla problem i samhället, vilket det senaste kapitalistiska sammanbrottet är ett talande bevis för. Vi förstår inte varför majoriteten har så dåligt samvete för äldreomsorgen att de till varje pris vill bjuda ut den till privata aktörer. Beror det möjligen på dåligt självförtroende i rollen som arbetsgivare? Ge istället personalen ett större förtroende att utveckla den dagliga verksamheten tillsammans med vårdtagarna. De privata alternativ vi har prövat inom äldreomsorgen har inte varit lyckosamma ur kvalitetssynpunkt. Vård och omsorg låter sig inte beskrivas i fyrkantiga termer och lämpar sig sällsynt illa för upphandlingar och privatiseringar. Riksrevisionsverkets har gett ut rapporten RiR 2008:21 Statens styrning av kvalitet i privat äldreomsorg vilken är mycket kritisk. I sammanfattningen står det att läsa: Andelen privata utförare inom äldreomsorgen har ökat och regeringen vill stimulera fler aktörer att starta företag. Det ställer stora krav på den att denna marknad byggs upp, regleras och följs upp på ett sådant sätt att socialtjänstlagens krav på god kvalitet uppnås. Riksrevisionen har granskat om regeringen, Socialstyrelsen och länsstyrelsen skapat förutsättningar för god kvalitet och insyn i privat bedriven äldreomsorg. Kommunerna har huvudansvaret för planering, finansiering och drift av äldreomsorgen. Staten har ett övergripande ansvar för det offentliga åtagandet och ansvarar därmed för att förutsättningarna för god kvalitet är tillfredställande. Riksrevisionens granskning visar att varken regeringen, Socialstyrelsen eller länsstyrelserna fullt ut tagit sitt ansvar att inom sina respektive ansvarsområden skapat förutsättningar för god kvalitet och insyn i privat bedriven äldreomsorg. För de äldre innebär detta en risk för att detta kan påverka kvaliteten i den privat bedrivna äldreomsorgen. Man har även dragit slutsatserna att lagstiftningen skiljer sig åt mellan privata och offentliga utförare, utförarna omfattas inte alltid av Socialstyrelsens föreskrifter. Vidare gäller inte meddelarfrihetens skydd mot efterforskning och repressalier från arbetsgivaren inom privat verksamhet. Det är även oklart om personalen omfattas av samma skydd för sin yttrandefrihet som offentliganställda har gentemot sin arbetsgivare. Sammantaget innebär detta en risk för att missförhållanden inom privat äldreomsorg inte upptäcks. Vi kan inte ställa oss bakom förslaget om hemtjänstval då det finns för många osäkerhetsfaktorer i kvalitet både för brukare och personal. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill att alla med trygghet ska kunna se fram mot ålderdomen. Alla som behöver stöd ska få det. Omsorg ska utgå från individens behov och förutsättningar. Rätt till inflytande och valmöjligheter över den egna omsorgen är en självklarhet. Genom vidareutbildning, kompetensutveckling, inflytande och ansvar vill vi göra personalen delaktig i en utvecklingsprocess där ledordet är kvalitet med nöjda brukare, anhöriga och personal. Vi vill stärka kvaliteten genom att i stället för skenbara s kvalfrihetsreformer utveckla den kommunala äldreomsorgen utifrån de äldres behov samtidigt som vi vill öka de äldres och anhörigas inflytande. Socialdemokraterna är övertygade om att denna utveckling av verksamheten är möjlig och bäst kan göras inom nuvarande organisation om viljan finns. Beslutsförslag: Majoritetens förslag att föreslå Kommunfullmäktige att införa hemtjänstval avslås och utredningen om hemtjänstval läggs till handlingarna Lena Palmén Socialdemokraterna Lennart Andreasson Vänsterpartiet

4 B 36 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 Hemtjänstval Ett valfrihetssystem inom äldreomsorgen - väg till framtidens äldreomsorg Definitioner: LOV Utförare Kommunal utförare Extern utförare Lagen om valfrihetssystem (reglerar Borås Stads hemtjänstval Kommunala och externa utförare Hemtjänstgrupper i kommunal regi Personalkooperativ, ekonomisk förening, företag (som t ex enskild firma, handelsbolag) som erhållit kontrakt med Borås Stad inom hemtjänstvalet 1. Sammanfattning Borås Stad har generellt en hög kvalitet i äldreomsorgen enligt olika undersökningar. Trots det upplever många brukare att de i praktiken har svårt att påverka sin hemtjänst på grund av regler och organisationstänkande. Med nya grupper pensionärer på väg in i hemtjänsten ställs krav på större inflytande och en mer individanpassad verksamhet. Kommunens införande av förenklad biståndshandläggning ger brukaren större makt över innehållet i insatserna och större flexibilitet vid själva utförandet. Med det nu föreslagna hemtjänstvalet ges brukaren även makt att välja den utförare som hon anser håller högst kvalitet. Är brukaren inte nöjd med sin utförare har hon rätt att byta. Genom den nya Lagen om valfrihetssystem garanterar kommunen via upphandling och uppföljningar att extern utförare håller en fastställd godkänd kvalitetsnivå. Motsvarande krav ställs på kommunens egenregi. Syftet med hemtjänstvalet är att öka valfriheten för den enskilde att välja sin utförare öka mångfalden av aktörer inom hemtjänsten och därigenom öka kvaliteten för den enskilde äldre genom kvalitetskonkurrens mellan olika utförare öka effektiviteten ge möjlighet till avknoppning för egen personal I princip kan all verksamhet som ej är myndighetsutövning eller strategisk ledningsfunktion upphandlas och erbjudas brukarna genom ett valfrihetssystem. Kommunens uppdrag är att tillse att de tjänster som medborgarna efterfrågar finns att tillgå. Hur de utformas och vem som tillhandahåller tjänsterna är inte det primära. Det politiska ansvaret är att på bästa sätt använda skattemedel för att få god kvalitet till bra priser. 2. Bakgrund Borås Stad föreslås införa hemtjänstval inom äldreomsorgen fr o m den 1 april Hemtjänstvalet baseras på den nya Lagen om valfrihetssystem som togs i bruk den 1 januari Borås Stad har i tidigare inriktningsutredning visat att en lämplig avgränsning kan vara hemtjänstens service och omvårdnad inklusive delegationer/ordinationer avseende hälso- och sjukvård. Förslaget kompletterar det i april 2008 införda förenklad biståndshandläggning där enskild brukare ges inflytande över vad, när och hur hennes hemtjänstinsatser ska utföras. Med hemtjänstvalet ges brukaren även beslutsrätt över vem som ska utföra hennes insatser. Denna utredning utgår från tidigare inriktningsutredning, innehåller detaljer som efterfrågades vid tidigare remissomgång och förslaget är justerat enligt propositionens förslag. Kommunen har erhållit maximalt stimulansmedel på 2 miljoner för utredningsarbete, informationsinsatser och IT-system för uppföljning av Socialstyrelsen. 3. Lagen om valfrihetssystem Förslaget om Lagen om valfrihetssystem (LOV) tillkom eftersom många kommuner upplevde att Lagen om upphandling (LOU) inte alltid passar för äldre- och handikappomsorgens verksamhet. Bland annat begränsades möjligheten för mindre utförare att kunna svara på upphandlingar på grund av administrativ tidsåtgång och bristande upphandlingskunskap. LOU är inte heller utformad för vårdtagarens individuella val. Tidigare valde många kommuner därför att auktorisera lämpliga företag, vilket konstaterades ej ha tillräckligt juridiskt stöd. Lagen om valfrihetssystem formaliserar innehållet i en auktorisationsprocess och är en för verksamheten anpassad upphandlingsmodell där kommunens kravspecifikation motsvarar de krav man ställer på sina egna utförargrupper. LOV reglerar förhållandet mellan kommunen och externa utförare. Annonsering ska ske i nationell databas hos Kammarkollegiet. I lagen ingår grundläggande krav på utförare som till exempel att följa svensk lagstiftning, föreskrifter och anvisningar. Dessa krav kompletteras med relevanta och proportionella kvalitetskrav som kommunen ställer. När en utförare som svarat på förfrågningsunderlaget bedöms uppfylla ställda krav, skrivs kontrakt mellan utförare och kommunen. Möjlighet till överprövning finns för utförare som ej erhåller kontrakt. Det finns ingen garanti för utförare att få ett visst antal brukare, visst antal timmar eller ett visst geografiskt område som i en LOU-upphandling. Kommunen kan inte heller begränsa antalet utförare. Styrning sker genom utformning i förfrågningsunderlaget som till exempel innehåll i valfrihetssystemet, nivå på ställda kvalitetskrav, kontraktslängd, ersättningssystem. Ersättning utgår till kommunens egenregi och till extern utförare enligt samma principer. Externa utförare som erhållit kontrakt presenteras tillsammans med kommunens egenregi på kommunens hemsida och i informationsmapp. Kommunen ska garantera medborgaren information och transparens vid utvärderingar. Informationsmappen utgör underlag då brukaren efter biståndsbeslut/överenskommelse avgör vem hon vill ska utföra insatserna. Är hon missnöjd med sin utförare har hon möjlighet att byta. Idag finns inte den möjligheten. Valfrihetssystem bygger på att utförargrupperna, kommunala som externa, strävar efter att göra ett gott arbete så att brukaren är nöjd och stannar kvar, det vill säga utförarna konkurrerar med kvalitet. Personalen söker efter utvecklingspotentialer som kommer brukaren till gagn. På så sätt skapas positiva kvalitetsspiraler. 4. Kommunens ansvar Strategiskt ansvar Strategisk planering, styrning och uppföljning är ett ansvar för Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. I hemtjänstvalet åvilar kravspecifikation vid upphandling, kontraktskrivande/uppsägning av kontrakt samt kommunövergripande verksamhetsuppföljning dessa centrala funktioner.

5 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 B 37 Kommundelsnämndernas ansvar Äldreomsorgen styrs av lagstiftning för området, främst Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Lagstiftning samt avtal mellan kommunen och regionen reglerar kommunens ansvar för enskilda personer. Kommunen kan aldrig lägga ut den så kallade myndighetsutövningen på annan part. I Borås svarar kommundelsnämnderna för äldreomsorgens myndighetsutövning. I denna ingår biståndsbeslut/överenskommelser, överklagningshantering, uppföljning av enskilda ärenden och kvalitetsuppföljning av verksamhet inom nämndens geografiska område. Verkställighet Kommunen kan välja att lägga ut verkställigheten av sina biståndsbeslut och sina hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta kan ske via upphandling av entreprenader (LOU) eller genom ett valfrihetssystem (LOV). Kommunen har dock alltid yttersta ansvar för sina medborgare. En kommun kan ha flera valfrihetssystem. LOV kan löpa parallellt och samverka med traditionella upphandlingar enligt LOU. Idag är det endast Sjöbo kommundelsnämnd som har hemtjänst/hemsjukvård på entreprenad, med omförhandlat kontrakt som garanterar brukarnas valfrihet efter politiskt beslut om hemtjänstval. Kommunens utförarverksamhet ses som en helhet. Arbetet organiseras så att de behov som brukarna har, ska kunna tillgodoses genom anpassning och samarbete inom kommundelarna. Personalen i kommundelsförvaltningarna måste hålla isär myndighetsutövningen och utförande av verksamhet i den stund hemtjänstvalet träder i kraft. Det innebär att neutralitet ska råda i myndighetsutövningen vid kontakter med kommunens egenregi och externa utförare. 5. Beskrivning av hemtjänstvalets innehåll Hemtjänstvalets avgränsningar Hemtjänstvalet gäller personer från 65 års ålder med nedan definierade insatser och tider. Alla andra insatser svarar kommunen för. Hemtjänstvalets innehåll Följande tjänster ingår i hemtjänstvalet och extern utförare anger i ansökan vilka av dessa tjänster de åtar sig: Service I service ingår insatserna städning, inköp/övriga ärenden, tvätt/ klädvård samt enstaka ledsagning. Serviceinsatserna anpassas till brukarens behov och kan disponeras om efter hennes önskemål och prioriteringar i enlighet med överenskommelse eller traditionellt biståndsbeslut. Maximal uppdragstid är 8 timmar per månad vid överenskommelse eller beslutad tid vid traditionellt biståndsbeslut. Omvårdnad inklusive delegerad/ordinerad hälso- och sjukvårdsinsats I omvårdnad ingår insatserna personlig omvårdnad, egenvård, hjälp vid måltider, sociala aktiviteter/regelbunden ledsagning samt trygghetsbesök. Omvårdnadsinsatserna anpassas till brukarens behov och kan disponeras om efter hennes önskemål och prioriteringar i enlighet med överenskommelse eller traditionellt biståndsbeslut. Maximal uppdragstid fastställs vid överenskommelse enligt kommunens ADL-skattningsskala eller vid traditionellt biståndsbeslut via beslutad tid. Utförare som åtar sig omvårdnadsinsatser ska dessutom kunna utföra av kommunens legitimerade personal (arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska) delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Hälso- och sjukvårdsarbete ska utföras enligt rutiner och riktlinjer från medicinskt ansvariga sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAS/MAR). Medverkan i katastrof- eller krisberedskap Extern utförare åtar sig att utföra uppdraget även under höjd beredskap, krig, katastrof eller kris på samma sätt som kommunens egenregi samt medverka i kommunens beredskapsplanering under fredstid. Tider Extern utförare ska kunna erbjuda sina brukare insatser inom tidsramarna: Serviceinsatser utförs normal dagtid under vardagar Omvårdnadsinsatser inkl delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs alla dagar mellan klockan Insatser under övrig tid svarar normalt kommunens personal för. Dock finns möjlighet att avtala utökad tid för extern utförare i enskilt ärende för att till exempel åtgärda larm under dagtid eller vara nattvak hos brukare som utföraren redan arbetar hos. Kontinuiteten för brukare bör eftersträvas. 6. Utförares åtagande Kapacitetstak Extern utförare anger i ansökan omfattningen av sitt åtagande i timmar per månad. Om redan befintlig brukare får ett utökat vårdbehov kan utförare under en period behöva utföra timmar över sitt kapacitetstak. Brukaren ska ej behöva byta utförare. Geografisk utformning Kommunens nyckelkodsområde utgör minsta geografiska område som kan väljas. Val av geografiskt område görs utifrån webbkarta vari tätort respektive glesbygd visas. Utförare anger i ansökningstext tydligt det område man vill verka i: hela kommunen en eller flera kommundelar en eller flera nyckelkodsområden (statistikområden) valfri kombination av dessa Presentation på webb och i informationsmapp För presentation används kommunens blankett med fasta rubriker. Språket ska hållas vårdat. Kommunens uppföljningsresultat kommer senare att läggas in som en parameter i presentationen. Reklam och marknadsföring I eventuella egna foldrar eller informationsmaterial ska tydligt anges att de eventuella tilläggstjänster som erbjuds ej ingår i hemtjänstvalets insatser. Direktriktad marknadsföring till enskild äldre genom oanmälda hembesök eller telefonpåringning tillåts ej. 7. Grundläggande krav enligt lov Uppfylla svensk lagstiftning och svenska myndigheters föreskrifter Utförare ska uppfylla svensk lagstiftning och svenska myndigheters föreskrifter. Utförare ska vara registrerad för lagstadgade avgifter och skatter. F-skattesedel ska bifogas ansökan. Utförare ska vara registrerad i bolagsregister om sådan registreringsskyldighet föreligger.

6 B 38 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 Utförare får inte ha avgifts- eller skatteskulder till Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten. Vid upphandlingar samverkar Borås Stad med Skatteverket, genom att Skatteverket inför upphandlingar och under avtalstidens gång lämnar information till kommunen om skattestatus avseende extern utförare. Ansvarsförsäkring Extern utförare ska inneha ansvarsförsäkring som håller Borås Stad skadeslös vid person- och egendomsskador eller vid andra skadeståndskrav som orsakas vid fel eller försummelse av personal anställd hos utförare. Brukares skadeståndsanspråk riktas till kommunen som kräver ersättning hos utföraren. Enskild brukare ska inte behöva genomföra en process direkt gentemot sin utförare. Vara väl förtrogen med lagstiftning, föreskrifter och anvisningar inom verksamhetsområdet Lagstiftning, politiska beslut och nationella direktiv kan komma att ändras under avtalstiden. Utförare ska hålla sig à jour och i takt med utvecklingen förändra sin verksamhet i önskad riktning. Utförare ska följa Borås Stads politiska beslut inom området och styrdokument som t ex Äldreomsorgsplan, mål angivna i budget och medborgarkontrakt. Målbeskrivningar, kvalitetskrav och anvisningar kan justeras över tid. Översyn av text i förfrågningsunderlag görs varje år och kompletteras/detaljeras i kommunens riktlinjer. 8. Krav på personal Personalkompetens och kompetensutveckling Utföraren ska ha för arbetsuppgifterna adekvat kompetens och erfarenhet. Vid omvårdnadsinsatser är det lämpligen omvårdnadsprogrammet, föreslagen utbildning till äldreassistent eller likvärdig utbildning och vid serviceinsatser för verksamheten lämplig utbildning. God kännedom om Socialtjänstlagen och om äldres behov ska finnas. Personal ska kunna läsa, skriva och göra sig förstådd på svenska för att kunna ta till sig instruktioner och klara lagstiftningens krav på dokumentation. Utförare ska också tillse att personalen har erforderlig datakunskap för att kunna hantera arbetsredskap och dokumentation i IT-system. Respektive utförare svarar för sin personals kompetens och utveckling av denna. Extern utförare kan efter överenskommelse och till självkostnadspris eventuellt erbjudas platser för kompetensutveckling eller påbyggnadsutbildning vid kommunens utbildningstillfällen. Den utförare som tar på sig omvårdnadsinsatser, tar också på sig ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Utförare ska då ha en för verksamheten ansvarig verksamhetschef enligt SOSFS 1997:8. Frånvaro/arbetstoppar Etablerade/genomarbetade rutiner ska finnas för att personalmässigt hantera frånvaro och arbetstoppar. Utförare kan anlita underleverantörer och svarar för att såväl egen personal som underleverantörers arbete håller god kvalitet, uppfyller kommunens krav samt följer kommunens anvisningar. Utförare ska redovisa vilka underleverantörer som anlitas. Kollektivavtal Extern utförare som har anställd personal bör ha kollektivavtal. Borås Stad strävar för egen del efter att personalen inom äldre- och handikappomsorgen också ska få möjlighet att arbeta enligt önskad tjänstgöringsgrad. Respektive utförare har det fulla arbetsgivaransvaret för sin personal och kommunen förutsätter att utföraren har en god arbetsmiljö. Meddelarfrihet Personal hos de externa utförare som kommunen anlitar ska åtnjuta meddelarfrihet och för övrigt kunna påtala missförhållanden utan repressalier, på samma sätt som inom kommunens egenregi. Meddelarfriheten avser insatser hos brukarna, ej övriga förhållanden inom företaget. 9. Krav för kvalitet, rättssäkerhet och trygghet Utförare ska bedriva verksamheten i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kommunikation med Borås Stad Utförare ska kunna kommunicera med kommunen på ett systematiskt säkert och enkelt sätt via IT. Kommunens aktuella styrdokument, informationsmapp och blanketter kommer att finnas på Borås Stads hemsida. Kommunikation om brukare ska ske på säkerställt sätt, för övrigt används e-post. Tid- och insatsregistrering Av vem brukare fått sin hjälp, vilka insatser det varit, tid som har använts för att utföra dessa insatser hos/för brukaren samt avvikelser från planerad/beställd insats (ändrad/ej utförd) ska registreras i det IT-system Borås Stad tillhandahåller för registrering. Samma system ger underlag för ersättningar till utförare och avgifter till brukarna. Utförare ska ersätta åverkan eller onormalt slitage på arbetsredskap. Respektive utförare svarar för utbildningskostnader och för att lära sin personal använda systemet. Data i tillhandahållet IT-system ägs av Borås Stad. Dokumentation som kvalitetsarbete - social dokumentation Utförare ska dokumentera och ha rutiner för åtgärder som behövs för att hålla god kvalitet. Social dokumentation ska grunda sig på länsstyrelsens rekommenderade standard och i överenskommelse med Borås Stad. Den ska innehålla informationssamtal, genomförandeplan, avvikelser samt händelser av betydelse. Dokumentation gällande brukare ska ske på svenska. För övriga dokument svarar respektive utförare för översättningar om dessa skrivs på annat språk än svenska. Verkställighetsdokumentation av SoL-insatser eller av delegerade/ ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser ska ske i de IT-system som Borås Stad använder, för närvarande Mobipen och Magna Cura Äho. Registreringssystemet tillhandahålls kostnadsfritt av Borås Stad medan kostnader för verksamhetssystem och vissa tekniska lösningar (t ex uppkoppling mot kommunens infrastruktur) debiteras utföraren självkostnadspris inklusive moms. Brukarens trygghet Utförare ska ha säkerställda och etablerade/genomarbetade rutiner som skapar trygghet för de brukare man arbetar hos. Enskild brukare ska aldrig behöva ifrågasätta att sekretessen hålls, fundera över om nycklar förvaras på ett säkert sätt, vara rädd för att släppa in någon i sin bostad för att ID-handling saknas eller att personal går

7 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 B 39 in när hon ej är hemma. Hon ska kunna lita på att behandlas med respekt och integritet samt utifrån sin egen vilja och behov. Sekretess och värdegrund Utförare ska följa Socialstyrelsens anvisningar inom området samt hålla genomgång och upprätta sekretessavtal med samtliga anställda inklusive underleverantörer. Utförare ska omfatta och arbeta utifrån den värdegrund som avspeglas i Socialtjänstlagen och övrig lagstiftning. Säkerhetssystem Identifikationssystem ska finnas. Det ska finnas system för identifiering av personal för att öka säkerheten för brukare när hon mottar hjälp. All personal inklusive vikarier ska kunna uppvisa ID som innehåller tydligt fotografi, namn, titel samt utförargrupp. Privata medel Utförare ska vara väl insatt i och följa Borås Stads riktlinjer om privata medel. Nyckelhantering Utförare ska säkerställa sin nyckelhantering. Rutiner ska finnas för säkerställd nyckelhantering till exempel med kvitto vid mottagande, låst skåp och utkvitteringsrutin. Klagomålshantering Utförare ska ha klagomålshantering som är känd av brukare och personal med rutin för mottagande, svar, enskild åtgärd, statistik samt kvalitetsutveckling. Utredning, uppföljning och vidtagna åtgärder ska dokumenteras och rapporteras in till respektive nämnd. Anmälan av missförhållande Anmälan om missförhållande enligt Lex Sarah ska göras direkt till kommunen och därefter följa kommunens rutiner. Utförare ska omgående vidtaga de åtgärder som utredningen kräver efter anmälan av missförhållande. Samarbete Brukare ska kunna vara säker på att aldrig hamna mellan stolarna i ett akut läge då flera utförare/vårdgivare utför olika insatser hos henne. Därför är utförare skyldig att skyndsamt meddela förändringar i insatsbehov till Borås Stads biståndshandläggare samt förändringar i brukares hälsotillstånd eller vid akuta sjukvårdsbehov till respektive huvudman inom kommunen eller regionen. Vid brukarens akuta sjukdomstillstånd ska utförare medverka till att nästa vårdgivare skyndsamt får all nödvändig information. Samarbete ska på lämpligt sätt ske med övrig personal som utför insatser hos brukaren. Med lämpligt sätt avses regelbundna gemensamma planeringar och daglig överrapporteringar av avvikelser mellan arbetspass vid insatser dygnet runt. Rent praktiskt kan det handla om att omvårdnadspersonalen finns på plats för hjälp med måltiderna då matdistributionen levererar varm mat. I övrigt avstämning minst en gång per månad. 10. Speciella krav vid omvårdnadsarbete och hälsooch sjukvårdsinsats Eftersom många brukare både har insatser enligt Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen ska utförare vara väl förtrogen med vad detta innebär. Utförare som åtagit sig omvårdnadsinsatser kan inte neka utföra insatser på delegation/ordination från kommunens legitimerade personal. Beställning ska verkställas omgående för brukare med pågående hälso- och sjukvårdsinsats. Många brukare har insatser av kommunens nattpersonal. Avrapportering och dokumentation måste därvidlag fungera mycket väl. Kvalitetsarbete Vid omvårdnadsarbete ska utförare ha etablerade/genomarbetade rutiner för regelbunden kvalitetsutveckling enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem avseende Socialtjänstlagen (2006:11). Utförare av hälso- och sjukvårdsinsatser ska dessutom ha ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Det av Borås Stads nämnder antagna ledningssystemet eller eget likvärdigt system kan användas. Delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser Utförare ska utföra delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser med god kvalitet och på ett patientsäkert sätt. Avvikelser från gällande plan eller delegation/ordination ska omgående rapporteras till ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal. Utförare ska i övrigt följa MAS/MAR:s rutiner och riktlinjer. Den dokumentation som görs av omvårdnadspersonal gällande delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser ingår i den kommunala hälso- och sjukvårdsjournalen. All dokumentation ska ske enligt gällande rutiner. Avvikelsehantering enligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård ska följa MAS/MAR:s rutin för avvikelsehantering. Utförare ska samverka med kommunen och regionen och arbeta i enlighet med de föreskrifter och överenskommelser som kommunen träffar med andra vårdgivare. 11. Valprocess Information och jämförelser Grunduppgifter och kort utförarpresentation enligt fastställd mall kommer att publiceras på Borås Stads hemsida och i tryckt mapp för hemtjänstval. Informationen används då brukare ska välja sin utförare. Informationen kommer att kompletteras av Nöjd Kundindex eller annan jämförande uppföljningsstatistik/kvalitetsuppföljningar. Spärr kommer att finnas då brukarantalet är för lågt för att kunna säkra enskildas integritet. Beskrivning av brukares val Brukare kan få sitt bistånd genom förenklad biståndshandläggning eller traditionellt biståndsbeslut. Kommunen tillhandahåller mapp för hemtjänstval. Ansvarig kommunal biståndshandläggare är behjälplig i valsituationen med opartisk information. Hon ska uppträda neutralt och får ej favorisera någon utförare. Alla brukare som har hemtjänst kommer efter starten av hemtjänstvalet uppmanas att aktivt välja utförare i samband med uppföljning. Detta ingår som en del av informationen. Skyldighet att ta uppdrag Om brukare bor inom det geografiska upptagningsområdet, om utförare tillhandahåller efterfrågad tjänst och det finns utrymme till kapacitetstaket är externa utföraren skyldig att ta emot uppdraget.

8 B 40 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 Bortval av enskild person inom uppgivna ramar är ej möjligt att göra. Extern utförare kan endast åta sig arbete hos sina egna närstående inom hemtjänstvalsystemet om kommunen godkänner det. Med närstående avses här den närmaste familjekretsen. Arbete hos närstående hänvisas för övrigt till kommunens Närståendestöd. Utförare åtar sig att följa biståndsbesluten på det sätt Borås Stad utformat dem. Det innebär att brukarna själva ska kunna planera sin vardag och leva ett aktivt liv, ska behandlas med respekt och integritet samt kunna känna trygghet och ha tillit till den personal som arbetar hos dem. Verkställighet Beställning ska verkställas snarast inom 48 timmar efter mottagande av uppdrag om inget annat avtalas. I dokumentationen ska framgå när uppdraget påbörjades. Utförd tid får ej överstiga maximal uppdragstid som anges i överenskommelse/biståndsbeslut. Så kallad tvingande tid ska hållas, därutöver ska tiderna i möjligaste mån anpassas efter brukarens behov. Dubbelbemanning ska godkännas i förväg av biståndshandläggaren. Inom tidramen finns normalt utrymme för tillfällig förändring av behov, vilket regleras under månaden. Tid vid planerad frånvaro omdisponeras av utföraren. Utförare ansvarar för att akuta behov, som oundgängligen måste tillgodoses, omedelbart åtgärdas. Avvikelser/händelser av vikt noteras i tid- och insatsregistreringen. Övergår utförd tid brukarens maximala uppdragstid under en kortare period t ex vid influensa vid månadsskifte ska biståndshandläggaren meddelas för ställningstagande om eventuella tilläggstimmar. Förändringar som bedöms varaktiga ska alltid meddelas handläggaren för ny bedömning. Oplanerad frånvaro (bomtid) Vid oplanerad frånvaro kontaktas biståndshandläggaren senast nästkommande vardag. Är orsaken att brukare tackar nej till insats samma dag ersätts utföraren med planerad tid. Vid brukares akuta sjukhusvistelse eller dödsfall ersätts de två första dagarna med planerad tid. Ickeval Ickeval, dvs om brukaren inte kan eller vill välja, innebär att kommunens egenregi utför uppdraget. Omval Brukare kan när hon/han så önskar göra omval utan att behöva ange skäl därför. Byten sker skyndsamt, dock senast inom 14 dagar. 12. Kontrakt Ansökan och kontrakt Ansökan ska göras på kommunens ansökningsblankett. Komplettering som bifogas ska följa förfrågningsunderlagets uppställning. Kontrakt utformas av Borås Stad efter granskning av ansökan och efter kontakt med sökande extern utförare. Beslut om godkännande fattas på delegation av Kommunstyrelsen inom en månad efter inkommen ansökan, under semesterperiod inom två månader. Varje år görs en översyn av kravspecifikationen utifrån förändringar i lagstiftning, regelverk m m. Politiska beslut kan komma att skärpa kraven. Samtliga kvalitetskrav ska uppfyllas vid avtalstecknande och utförare ska kunna redovisa efterlevnad vid varje uppföljningstillfälle. Redovisningen ska följa det sätt Borås Stad beslutar. Kompletterande praktiska upplysningar och detaljer kring rutiner lämnas utföraren i riktlinjer i samband med avtalstecknande. Utförare ska vara kommunen behjälplig vid uppföljningar och underlätta kvalitetsgranskning i enskilda ärenden. Vid påtalade brister ska tidsatt handlingsplan läggas upp och fullföljas för att kontrakt ska fortsätta gälla. Kontraktslängd Kontraktslängd är från datum vid ingånget avtal till och med Därefter förlängs kontraktet automatiskt ett år i taget om ej uppsägning sker. Gör kommunen ändringar i förfrågningsunderlaget som påverkar utförare ska detta meddelas i god tid. Uppsägningstid Uppsägningstid är ömsesidigt tre månader. Vid politiskt beslut om att hemtjänstvalet avskaffas gäller kontraktet kontrakttiden ut. Om kommunen säger upp kontraktet ska skäl anges. Kontraktets upphörande Kontraktet upphör att gälla om extern utförare ej varit aktiv under ett kalenderår, det vill säga ej haft något uppdrag alls. Vid grav försummelse kan kontraktet sägas upp med omedelbar verkan. Det kan vara om utförare ej följer krav ställda i LOV, exempelvis ertappas med oegentligheter, ej följer kommunens krav och regler, exempelvis fått indragen F-skattesedel, inställt sina betalningar eller gjort konkurs. Det kan också vara att vid uppföljning visat bristande kvalitet, ha bristande dokumentation eller ej följt överenskommen åtgärdsplan. Information om förändringar Planerade förändringar som kan påverka innehållet i kontraktet ska meddelas Borås Stad. Volymändringar som parterna är överens om kan innebära att kontraktet behöver förhandlas om under löpande kontraktstid. Utförares kontaktuppgifter Utförare ska svara på de uppgifter som frågas efter på ansökningsblanketten. Dessutom ska underlag till informationsmapp och webb lämnas på därför avsedd blankett. 13. Uppföljning Uppföljning, inspektion och granskning Utförare ska medverka eller bistå huvudmannen med det underlag som behövs för att denne ska kunna genomföra uppföljning, inspektion och granskning. Kommunen/huvudmannen ska också tillförsäkras information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs (3 kap 19 a i Kommunallagen). Utförare ska vid förfrågan lämna erforderlig information/underlag till kommunen. Strategisk uppföljning/utvärdering sker generellt och lika oavsett om det är kommunal eller extern utförare. Utföraren ska vara behjälplig vid insamling av nationell statistik eller annan nationell uppföljning, liksom insamling av underlag för kommunens nyckeltal, SCB-statistik eller annan statistik för planering och

9 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 B 41 uppföljning. Uppföljning mot äldreomsorgsplan sker en gång per år. Kvalitetsuppföljningar t ex nöjd kundindex, brukarenkäter och annan uppföljning kommer att genomföras. Förfrågningsunderlag och kontrakt följs upp och förnyas en gång per år. Granskning av utförare sker under året inför avtalsförlängning. MAS/MAR har rätt att när som helst granska kvalitet och patientsäkerhet i utförarens hälso- och sjukvård. Granskning kan ske av exempelvis - hur lagar, förordningar, föreskrifter, regelverk och sekretess efterföljs - hur rutiner efterlevs och hur arbetet konkret utförs - hur rättssäkerhet och likabehandling efterlevs i dokumentation (insatsnivå, social dokumentation, klagomålshantering, avvikelsehantering, Lex Sara, anmälan om personskada m m) - utförargranskning (personaldimensionering, kvalitetssystem, resultatredovisning, verksamhetsinnehåll, samverkan, informationsöverföring) - kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården - brukarintervjuer eller enkäter: nytta/nöjdhet/trygghet för den enskilde (trygghet/säkerhet, bemötande/integritet, inflytande/ delaktighet, kontinuitet, information) En första detaljerad uppföljning av hemtjänstvalet sker lämpligen efter cirka ett år i samband med årsredovisning. Resultatet ska presenteras för Kommunfullmäktige. Samverkan Kommunen kallar till samverkansmöte minst en gång per år och vid behov för att gemensamt diskutera rutiner och eventuella förbättringsmöjligheter. Samverkansmöten kan utformas som öppna temamöten där representanter för alla utförare inbjuds eller som enskilda samverkansmöten mellan enskild utförare och huvudman. Därutöver kan parterna kalla till samverkansmöte när behovet så påkallar. 14. Ekonomi Principer för ersättningar inom hemtjänstval Efter överenskommelse eller beslut enligt Socialtjänstlagen väljer brukaren önskad utförare. Borås Stad utfärdar en beställning som bevis på att vald utförare har rätt till offentlig finansiering enligt kommunens ersättningsregler. Ersättning till utförare inom hemtjänsten utgår ifrån redovisade utförda timmar hos brukaren. En avstämning görs mot maximal uppdragstid. Redovisning av den utförda tiden ska göras med hjälp av Borås Stads tidredovisningssystem, Mobipen, som även tillhandahålls externa utförare. Endast utförda timmar, som registrerats i Mobipen, utgör grund för ersättning. Utföraren ska senast tre arbetsdagar månaden efter tjänsten utförts lämna underlag för utbetalning av ersättning. Kommunen ska, under förutsättning att fullständiga uppgifter från utföraren inkommit inom utsatt tid, omkring den 20:e varje månad betala den ersättning till utföraren som denne enligt underlaget har rätt till. För sent inkommet underlag betalas ut nästkommande månad, ej därefter. Vid eventuell försening orsakat av kommunens datasystem sker utbetalning efter överenskommelse. Ingen ersättning betalas ut i förskott. Ersättningen utgörs av en av kommunen årligen fastställd timersättning som i princip är den samma för kommunala som externa utförare. Ersättningen avser inte bara att täcka den tid som utföraren är hos, utan även all kringtid och transporttid. Ersättningen ska täcka utförarens samtliga kostnader för personal, lokaler, kapitalkostnader och övriga kostnader. Vissa differenser mellan den interna och externa ersättningen kan förekomma, t ex för att kommunen får göra avdrag för moms vilket de externa utförarna inte kan, kommunens utförargrupper utför vissa uppgifter som inte ingår i hemtjänstvalet, kommunens yttersta ansvar samt för att kommunen som arbetsgivare har möjlighet att besluta om personalpolitiska mål som innebär en merkostnad för de kommunala utförargrupperna. Ersättningen per timme kommer att differentieras mellan ersättning för tätort och ersättning för glesbygd. Denna differentiering syftar till att vara ett incitament för att externa utförare ska verka och därmed också möjliggöra valfrihet för brukarna i glesbygdsområden. Vilka områden som definieras som glesbygdsområden följer SCB:s definition av tätort, och med gräns vid mer än 500 invånare. Undersökningar, som tidigare gjorts inom kommunens verksamhet, visar att skillnaden i tidsåtgång i tätort kontra glesbygd inte är nämnvärd. Däremot är transportkostnaderna högre i glesbygd, eftersom det oftast krävs bil för transport mellan brukarna. Beslut om ersättningsnivåer fattas årligen av Kommunstyrelsen, senast i november månad innan det nya verksamhetsåret börjar. Detta gäller under förutsättning att principiella förändringar inte görs. Justering av ersättningen kan även vara nödvändig på grund av förändringar i t ex ny lagstiftning, politiska beslut, nya bidragsformer eller dylikt. Externa utförare får inte kräva eller acceptera någon betalning för hemtjänst utöver den som utgår från kommunen, med undantag för tilläggstjänster som faktureras brukaren direkt av utföraren. Avgifter för serviceinsatser, omvårdnadsinsatser och hemsjukvårdsinsatser tillfaller kommunen. Rutiner för rapportering av underlag för avgifterna i Mobipen kommer att finns upprättade, och förmedlas till utförarna. Ekonomiska konsekvenser Bakgrunden till förslaget om valfrihet inom hemtjänsten är inte att det ska göras besparingar inom verksamheten, men inte heller att det skall skjutas till medel. Utgångspunkten är istället att brukarna skall få möjlighet att påverka vem som utför hemtjänstinsatser åt dem. Priset per utförd timme skall fastställas utifrån hur det ser ut i verksamheten idag, dvs utan några besparingskrav om man ser till totala verksamheten i kommunen. Däremot har de olika kommundelsnämnderna olika utgångspunkter, vilket medför att det i vissa kommundelsnämnder kan krävas anpassningar i utförargrupperna till det fastställda priset. Det gäller dock att komma ihåg att inte all verksamhet ingår i hemtjänstvalet, och att dessa tillkommande delar då ska ersättas utanför det fastställda ersättningssystemet. Kommundelsnämnderna bör organisera verksamheten utifrån ett köp-/säljsystem för att kunna hålla neutralitet och säkra likabehandling gentemot externa respektive kommunala utförare. En sådan omorganisation bör inte betyda någon extra kostnad för kommundelsnämnden, utan snarare borde effekten bli en större kostnadsmedvetenhet i både beställarledet och utförarledet.

10 B 42 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 Även myndighetsutövningen kan behöva se över sin organisation och sitt arbetssätt, eftersom fler utförare även medför fler kontaktytor. Det har i någon kommun t ex visat sig att sjuksköterskorna inte kunde dela upp vårdtagare sinsemellan enbart utifrån antal, utan de fick även ta hänsyn till vilka som är utförare för att undvika för mycket gångtid mellan möten mm. Om inte organisationen anpassar sig till sådana förändringar, blir följden en kostnadsökning för verksamheten. I andra kommuner, som har fritt val i hemtjänsten, får utföraren ersättning för faktiskt utförd tid upp till den maxgräns som utgörs av den beslutade/beviljade tiden. I och med att Borås Stad har infört förenklad biståndsbedömning, finns inte något direkt tak för hur mycket tid som ska användas för insatserna. Detta gör att utföraren i viss mån själv kan påverka omfattningen av sitt uppdrag, vilket i sin tur medför en risk för tvister om vilken tid som krävs för att utföra den gjorda beställningen och därmed ersättningens storlek. Hur detta ska hanteras gentemot utförarna, måste klargöras när rutiner för beställning/överlämnande av uppdrag utformas. I kommunens myndighetsansvar ligger också uppföljningsansvar och kontroll av både externa och interna utförare. Detta ansvar finns redan idag, så i sak är det ingen förändring. Beroende på antalet externa utförare, kan det eventuellt bli en extra kostnad för uppföljningen men den torde bli marginell. Det krävs en kommungemensam metod för uppföljning, så den blir systematisk och likvärdig för alla utförare. Detta borde dock också innebära marginella kostnader eftersom verksamheten arbetar med detta redan idag. Ett system med valfrihet inom hemtjänsten kräver omfattande informationsinsatser till brukare, anhöriga, personal, utförare och samhällsmedborgare i övrigt, särskilt i inledningsfasen. Kommunen har ansökt om att få del av de särskilda stimulansmedel som staten har avsatt för just detta ändamål, och i Borås Stads budget för 2009 avsätts resurser centralt för kostnader som kan tillkomma utöver vad stimulansmedlen täcker. 15. Personalfrågor i samband med avknoppning inom hemtjänsten Allmänt En avknoppning innebär i det här sammanhanget att personal på eget initiativ startar företag eller kooperativ och bedriver hemtjänst där brukarna själva väljer utförare. När kommunen avknoppar hemtjänst i samband med införande av hemtjänstval är avknoppning inte att betrakta som övergång av verksamhet. De avknoppade företagen övertar inte verksamhet direkt från kommunen. Istället är det brukarna som väljer utförare. Tjänstledighet Anställda som startar eget företag För att ge bättre förutsättningar för personal att avknoppa verksamhet och starta egna företag eller att börja arbeta i den avknoppade verksamheten finns ett behov av att förstärka möjligheten till tjänstledighet och att inta en generös hållning i prövning av bisyssla inom konkurrerande verksamhet. Enligt Lag 1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet gäller följande: 3 En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under högst sex månader för att själv eller genom juridisk person bedriva näringsverksamhet. Arbetstagarens verksamhet får dock inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten får inte heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. En arbetstagare har rätt till ledighet endast under en period hos en och samma arbetsgivare. Kommunen ska som arbetsgivare i samband med bisyssleprövning avseende konkurrerande verksamhet vid avknoppning inta en generös hållning. Det förbud mot konkurrerande verksamhet som finns i lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet, ska inte tillämpas vid avknoppning i Borås Stad. Den eller de som skall äga och/eller leda den avknoppade verksamheten har rätt till tjänstledighet under högst 9 månader. Längre tjänstledigheter kan medföra personalplaneringsproblem inom kommunens hemtjänst. Anställda som bildat eget företag för att konkurrera med kommunens hemtjänst kan placeras inom annan verksamhet än hemtjänst under förberedelsetiden fram till dess att man börjar bedriva verksamhet i sitt företag. Anställda som byter arbete till avknoppat företag Normalt beviljas inte tjänstledighet för att börja arbeta hos annan arbetsgivare. Men för att ge bättre startmöjlighet startmöjligheter för avknoppade företag kan undantag från de personalpolitiska riktlinjerna medges i detta fall. Kommunens personal kan beviljas tjänstledighet under högst 9 månader utan löneförmåner (lön, semester, pension, övertidsersättning, ob etc) för att följa med till en ny arbetsgivare i samband med avknoppning. Detta gäller endast vid avknoppningstillfället och vid övergång till avknoppat företag. Vid anställning hos ej avknoppat företag gäller sedvanliga tjänstledighetsregler enligt kommunens personalpolitiska riktlinjer. Vill personal återgå till den kommunala anställningen skall detta meddelas minst 3 månader innan tjänstledighetens slutdatum. Den anställde ska minst 3 månader (eller annan i avtal gällande uppsägningstid) innan tjänstledighetens slutdatum meddela att man inte kommer att återgå till sin kommunala anställning. Sker inte detta avslutas anställningen i Borås Stad i samband med sista datum för tjänstledigheten. Om tjänstledigheten avbryts i förtid skall detta meddelas minst 1 månad innan återgång. Varje arbetstagare som har intresse av att avknoppa kommunal verksamhet ges möjlighet till ledighet för att delta i information, rådgivning och seminarier om att starta eget. Om information infaller under ordinarie arbetstid ges tjänstledigt med lön. Kompensation för information under ledig tid utges ej. Hantering av ev övertalighet Om många brukare väljer annan utförare än kommunen kan det medföra att det uppstår övertalighet inom kommunen. Det beror också på hur många anställda som väljer en anställning hos ett avknoppat företag. Eventuell övertalighet behandlas i enlighet med gällande rutiner för hantering av övertalighet inom kommunen. I första hand sker en omplacering till vakanta tjänster. Det är viktigt att utnyttja alla uppkomna vakanser för att kunna placera personal på ordinarie befattningar. De uppkomna vakanta tjänsterna ska besättas av övertalig personal. Om övertaligheten inte kan lösas inom förvalt-

11 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 B 43 ningen samordnar Kommunledningskansliet arbetet med placering av den övertaliga personalen. Men anställningstryggheten kan inte garanteras. Vid arbetsbrist måste personal i sista hand sägas upp. Eftersom det finns ett stort antal vikarier och timavlönade inom hemtjänsten är det inledningsvis sannolikt inte aktuellt med uppsägningar på grund av arbetsbrist. Istället kan personal behöva omplaceras. 16. Samordning av funktioner inom kommunen En organisationsöversyn pågår inom kommunen. Utredningsgruppen har ännu inte lämnat förslag och ska därmed inte föregripas. Hemtjänstvalet innebär dock att några funktioner behöver samordnas för att uppnå en optimal verksamhet. Upphandling och uppföljning Kommunstyrelsens förvaltningar ansvarar för strategisk styrning, uppföljning av verksamheten samt upphandling. Uppföljning sker generellt och lika oavsett utförare. Upphandling och avtal följs upp och justeras en gång per år i samband med budget. För att utvärdera de ansökningar som inkommer utses en central upphandlingsgrupp och kompletteras av representant från vardera verksamhetscheferna och MAS/MAR. Beslut fattas enligt gängse delegationsordning. En första uppföljning av hemtjänstvalet sker lämpligen efter cirka ett år. Kommundelsnämndernas ansvar för brukarnära uppföljning Kommundelsnämnderna har myndighetsansvar och därmed ansvar för den brukarnära uppföljningen. All uppföljning ska vara utförarneutral. Eventuellt samarbete mellan de olika nämnderna beslutar dessa själva om. Patient- och delegerings-/ordinationsansvar Kommundelsnämnderna har hälso- och sjukvårdsansvar. I det ingår legitimerad personal med patient- och delegationsansvar för såväl kommunala som externa utförares brukare. Lämpliga rutiner kring vårdplanering, dokumentation, delegation/ordination, patientuppföljningar, överrapportering, observationer m m ska vara kvalitetssäkrade och utförarneutrala. Team för att ta emot nya brukare vid hemgång från sjukhus Uppdrag att under året arbeta fram ett förslag om samlat utförarneutralt hem från sjukhus team utifrån erfarenheter i det stimulansmedelfinansierade hemrehabiliteringsprojektet som avslutas vid årsskiftet 2009/2010 och grundförslaget i inriktningsutredningen. Brukare som skrivs ut från sjukhus, med påverkat hälsotillstånd och kanske helt förändrad livssituation, känner ofta oro för hemkomsten och orkar ej aktivt välja utförare. Ett tillfälligt team med flexibelt stöd under de första veckorna där ett genomtänkt rehabiliterande förhållningssätt genomsyrar hjälpen kan skapa trygghet och erbjuda ett bättre alternativ än korttidsplats. När situationen är mer stabil kan val av utförare ske. Förslaget utarbetas i samverkan med sjukvården. Ansökan om nya stimulansmedel för år 2010 kan bli aktuellt. En uppföljning av kostfrågor pågår inom kommunen. Av den anledningen berörs ej matdistributionen av hemtjänstvalet Från Kommunledningskansliet Remissvar synpunkter på förslag om hemtjänstval inom äldreomsorgen Diarienummer: 2006/KS0562 Remisstid: Remissinstanser: Berörda nämnder, pensionärsorganisationer, berörda handikapporganisationer, berörda fackliga organisationer och näringsliv Tillstyrker: Kommundelsnämnderna Brämhult, Centrum, Dalsjöfors, Fristad, Göta, Norrby, Sandhult, Trandared, Viskafors samt Socialnämnden tillstyrker förslaget om införande av hemtjänstval utan förbehåll. Sjöbo kommundelsnämnd tillstyrker med synpunkter. Pensionärsorganisationerna SPRF, PRO Målsryd-Gånghester, PRO Norrby, PRO Tullen-Byttorp och PRO Göta tillstyrker/är positiva med synpunkter. PRO Sjöbo har grunduppfattningen att enbart kommunen ska utföra äldreomsorg men är ändå positiva till förslaget med vissa synpunkter. Avstyrker: Reservationer från oppositionen (S) och (V) har redovisats i följande kommundelsnämnder: Brämhult, Centrum, Dalsjöfors, Fristad, Göta, Norrby, Sandhult, Sjöbo, Trandared, Viskafors samt Socialnämnden. Pensionärsorganisationen PRO Ljushult avstyrker. Fackliga organisationerna Kommunal, SKTF, Vårdförbundet och SACO avstyrker i ett gemensamt yttrande. Avstår: Pensionärsorganisationerna SKPF och SPF, Handikapporganisationernas SamarbetsOrganisation, Almega vårdföretagen och Nyföretagarcentrum. Inkomna synpunkter från remissinstanserna, nämndernas yttrande i sammanfatting: KDN Brämhult Förslaget innebär ett större inflytande över insatsernas utformande för den enskilde. Detta i valet mellan utförare. Därtill kommer en valmöjlighet för omvårdnadspersonalen att inte enbart se kommunen som arbetsgivare. Konkurrensutsättningen innebär kvalitetshöjning. Förslaget är väl genomarbetat. Efter genomförandet bör dels en kontrollfunktion införas centralt för att säkerställa kvalitet, dels bör en utvärdering göras en tid efter införandet för att fånga om det blev som tänkt. KDN Centrum Hemtjänstvalet innebär möjlighet att välja utförare och att byta utförare. Denna möjlighet till valfrihet anser nämnden är mycket betydande för den enskilde brukaren. Tillsyn och granskning bör ske standardiserat och kommunövergripande. Detta anser nämnden sker lämpligast i en central funktion. Eftersom kommunens personal ansvarar för natten och åtgärdar trygghetslarmen är det mycket viktigt att det finns rutiner för hur all överrapportering mel-

12 B 44 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 lan kommunen och privata utförare organiseras och dokumenteras på ett säkert sätt. På grund av att ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser delas mellan kommundelsnämnderna och utförarna måste säkra former skapas för samverkan mellan den legitimerade personalen och utförarna. För att uppnå tillräcklig hög patientsäkerhet krävs att patientansvar och delegeringsansvar följs åt. I patientansvaret ingår att informera, handleda och följa upp delegerade och ordinerade insatser. I delegeringsansvaret ingår att följa upp att gällande delegeringar är säkra. Detta medför behov av viss omorganisation av kommundelarnas legitimerade personal så att utsedda personer följer utförarna. KDN Dalsjöfors Förslaget kommer innebära ett större inflytande över insatsen för den enskilde. Genom den nya Lagen om valfrihetssystem (LOV) garanterar kommunen via upphandling och uppföljningar att privat utförare håller en fastställd godkänd kvalitetsnivå. Kravet på personalens kompetensnivå bör en lägsta nivå på utbildning vara 75% över ett helårsperspektiv. Sverige har idag, likt övriga Europa en lågkonjunktur. Om och hur den kommer att påverka införandet av ett hemtjänstval, där syftet är att skapa fler små vårdoch omsorgsutövare, är osäkert. Kommunens egen hemtjänst bör ekonomiskt kompenseras för det yttersta ansvar som kommunen har genom lagstiftning. KDN Fristad Kommundelsnämnden tillstyrker förslaget om införandet av hemtjänstval inom äldreomsorgen. Syftet med förslaget är att öka valfriheten för den äldre men också att öka mångfalden av aktörer inom hemtjänsten. KDN Göta Kommundelsnämnden ser positivt på förslaget. Syftet är att öka den äldres valfrihet i utförandet av service- och omvårdnadsinsatser och att öka mångfalden av aktörer inom hemtjänsten. Den enskildes egna val avgör ytterst vad som är god kvalitet vilket leder till att konkurrensutsättningen blir kvalitetshöjande. Förslagets påverkan på ekonomin är svår att bedöma då timpris för utförda insatser inte fastställts. Omställningskostnader för övertalig personal kan leda till merkostnader för kommundelen. En central kontrollfunktion bör införas för att säkerställa kvalitén av såväl kommunala som externa utförare. Översyn av kommundelens organisation och biståndshandläggarens roll krävs. KDN Norrby Norrbys kommundelsnämnd ser positivt på förslaget om kundval/ hemtjänstval. Kommundelsnämnden anser att respekten för äldre människors valfrihet är viktig inom äldreomsorgen. KDN Sandhult Sandhults kommundelsnämnd ser positivt på förslaget om kundval/hemtjänstval. Kommundelsnämnden anser att respekten för äldre människors valfrihet är viktig inom äldreomsorgen. KDN Sjöbo Borås Stad föreslås införa hemtjänstval inom äldreomsorgen fr o m den 1 april Hemtjänstvalet baseras på den nya Lagen om valfrihetssystem (LOV) som beräknas träda i kraft den 1 januari Det som enligt förslaget skall ingå i hemtjänstvalet är matdistribution, hemtjänstens service samt hemtjänstens omvårdnad inklusive delegationer/ordinationer avseende hälso- och sjukvård. Syftet med hemtjänstvalet är att ge brukaren makt över vem som ska utföra hennes insatser vilket i förlängningen innebär att den enskilde upplever sig ha större möjlighet än idag att påverka insatsernas utformning. Borås Stad har sökt stimulansmedel på 2 miljoner kronor för utredningsarbete, informationsinsatser och IT-system för uppföljning och erhållit dessa av Socialstyrelsen. Införandet av hemtjänstvalet kommer att innebära att kommundelarna/nämnderna får dubbla ansvar; både beställare och utförare; vilket kan komma att komplicera styrning och uppföljning av verksamheten. Ett införande av hemtjänstval kommer att innebära förändringar i arbetsprocesser och rutiner, detta förändringsarbete kommer under 2009 kräva både tid och resurser. För Sjöbo innebär också införandet att viss verksamhet kommer att tas över från Attendo Care. Enligt förslaget skall beslut om ersättningsnivåer fattas årligen av Kommunstyrelsen senast i november månad innan det nya verksamhetsåret börjar. Så är inte fallet inför I remissen finns varken förslag på vilken timpeng som ska gälla 2009 eller vilken modell man kommer använda. Detta innebär att verksamheten idag inte kan beskriva vilka ekonomiska konsekvenser ett eventuellt införande får. Förenklad handläggning gäller för personer över 70 år och enligt förslaget skall hemtjänstvalet gälla de över 65 år. För att göra det enklare för brukarna och även biståndsbedömarna anser vi att det bör vara samma åldersgräns för både förenklad handläggning och hemtjänstval, dvs 65 år. För att ge bättre förutsättningar för personal att avknoppa verksamhet och starta egna företag eller börja arbeta i den avknoppade verksamheten finns ett antal förslag som skall göra detta möjligt. Om många av äldreomsorgens anställda utnyttjar dessa möjligheter kan det innebära ökade kostnader för verksamheten. Dessutom kan det innebära att kompetensnivån sjunker då fastanställda ersätts med vikarier under tjänstledigheten. I en övergång kan det bli övertalighet beroende på om många brukare väljer en annan utförare än kommunen. I första hand kommer en omplacering ske till vakanta tjänster. KDN Trandared Kommundelsnämnden Trandared ser positivt på förslaget om hemtjänstval. Genom förslaget uppfylls syftet att ge den enskilde ökad valfrihet genom att välja sin utförare av beviljade/överenskomna insatser. Nämnden anser också att genom konkurrens mellan olika utförare kan också den upplevda kvaliteten för den enskilde äldre öka. Nämnden framför dock vissa synpunkter från verksamheten på förslaget. KDN Viskafors Kommundelsnämnden Viskafors tillstyrker remissen om kundval inom äldre- och handikappomsorgen. Nämnden ser positivt på syftet med hemtjänstvalet, att öka valfriheten för den enskilde att välja sin utförare och att öka mångfalden av aktörer inom hemtjänsten. Nämnden tror på en kvalitetsökning för den enskilde genom kvalitetskonkurrens. Nämnden tror också att hemtjänstvalet kan leda till ökad effektivitet i verksamheten samt att det är positivt att ge möjlighet till avknoppning för egen personal. Socialnämnden Socialnämnden ser positivt på den enskildes ökade möjlighet att kunna påverka valet av utförare till sina vård och omsorgsinsatser

13 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 B 45 genom hemtjänstvalet. För att säkerställa att en likvärdig bedömning av följsamhet till avtal och att krav på kvalitet uppnås bör tillsyn och granskning ske standardiserat och kommunövergripande. Detta sker lämpligast i en central funktion. Pensionärsorganisationen Sveriges Pensionärers Riksförbund SPRF Pensionärsorganisationens yttrande, här sammanfattat Sveriges Pensionärers Riksförbund SPRF är i grunden positiv till kundval och den enskildes påverkan på hemtjänsten. SPRF har följande invändningar: SPRF ansluter sig till MAS/MAR:s riskanalys och bedömning som behöver bearbetas ytterligare, dels anser SPRF att matdistributionen bör ligga hos Borås Stad och dels att valfrihet bör kunna erbjudas även i kommunens egen organisation. SPRF anser att man i avsaknad av redovisad ekonomisk analys och rådande ekonomiska samhällsläge bör avvakta med ett så genomgripande beslut för Borås Stad och föreslår istället att Borås Stad ska genomföra en försöksverksamhet enligt förslaget i någon av kommundelarna. Pensionärsorganisationen Borås Samorganisation av PRO Pensionärsorganisationens yttrande, här sammanfattat PRO Samorganisation Borås-Bollebygd har valt att lämna yttrande från sex stycken PRO-föreningar. PRO Ljushult säger nej till privatisering av vård och omsorg och vill istället att kommunen utvecklar och förnyar genom exempelvis intraprenader med internt kundval. PRO Göta ser positivt på förändringar men är oroliga för att dessa görs baserat på ideologiska teorier utan att man noga utrett effekterna. Ett system med valfrihet leder inte automatiskt till högre kvalitet för att det finns fler utförare utan kommunen behöver ställa krav på utbildning och kompetens. PRO Göta anser att meddelarfrihet ska finnas för privatanställda på samma sätt som för kommunanställda. PRO Målsryd-Gånghester tillstyrker förslaget med vissa reservationer: Tiden mellan beslut och införande är alldeles för kort för att kunna starta denna ansvarsfulla verksamhet och föreslår därför att starten senareläggs till halvårsskiftet eller hösten Vad gäller meddelarfrihet anser PRO Målsryd-Gånghester att bör ska byts till skall. Föreningen är tveksam till att kommunen utför insatserna nattetid p g a att brukaren då möter ytterligare en personalgrupp. Man är dock beredda på att pröva det under en inkörningsperiod. PRO Sjöbo har fortfarande uppfattningen att enbart kommunerna skall utföra äldreomsorg och att detta leder till bästa äldreomsorgen för alla, men är positiva om LOV kan genomföras på vissa villkor och kan ge mer av mångfald av utförare och möjlighet att välja det som passar bäst för brukaren. Invändningar är ev ökade kostnader, ev sämre politisk kontroll, ev sämre omsorg för vissa. Därför måste kommunen ha krav på god insyn i verksamheten och styra var etableringar sker. PRO Norrby tillstyrker förslaget eftersom föreningen tror att konkurrens kan höja kvalitén inom äldreomsorgen. Vissa synpunkter bör beaktas: Väl medvetna om EU-regler anser föreningen att det är viktigt att privat utförare är svenskbaserad så att kontroll hos Skatteverket kan göras och att skatt betalas i Sverige. Matdistribution ska ske genom kommunens försorg. Vid utförarens åtagande är det en fördel för brukarens personalkännedom om utföraren väljer en stadsdel. PRO Norrby anser att utföraren ska redovisa vilka underleverantörer som anlitas och att vandelsintyg visas vid all rekrytering. Föreningen anser att det ska finnas skallkrav på kollektivavtal och meddelarfrihet. PRO Tullen-Byttorp stödjer förslagssammanställningen och har följande synpunkter: inte får inte bli större omsättning av personal och kommunens uppföljning är mycket viktig. Valfriheten är positiv för de pensionärer där personkemin inte fungerar. Fackliga organisationerna Kommunal, SKTF, Vårdförbundet, SACO Fackliga organisationers gemensamma yttrande, här i förkortad sammanfattning Sett ur kvalitetsperspektivet är de fackliga organisationerna mycket skeptiska till hemtjänstval. Det finns oro för att ansvaret för kvalitet läggs på kunden. Man anser att kommunen idag visar påfallande flathet inom den egna styrningen av nämnder som ej följer Kommunstyrelsens fattade beslut och undrar om kommunen klarar att styra/kontrollera privata utförare efter givna direktiv. I yttrandet hänvisas bl a till Riksrevisionens rapport (RiR 2008:21) angående regering, socialstyrelse och länsstyrelserna där det påtalas att nationellt stöd till kommunerna inte är tillfredsställande. Sett ur ett personalperspektiv: Fackliga organisationer kräver att det ska tecknas kollektivavtal för privatanställd personal. Att initialt uppvisa att motsvarande försäkringar tecknats är ingen garanti för att inbetalningen av dessa fortsätter vid svikande ekonomi. Kommunens skrivning omöjliggör för de små nystartade/avknoppade verksamheterna då man kräver etablerade rutiner vilket man inte kan ha direkt vid start. De fackliga organisationerna har synpunkter på att arbetsgivaren går utanför de arbetsrättsliga spelreglerna på arbetsmarknaden även om det i detta fall ändå tolkas till arbetstagarens favör. Andra frågor som framhålls är meddelarfriheten som för privatanställda inte är grundlagsskyddad och anmälningsvägen för Lex Sarah och vid avvikelsehantering. I yttrandet efterlyser man mer tydlighet i hur kommunens granskning ska gå till. Man hänvisar till MAS/MAR:s riskanalys gällande vårdsäkerhet och anser att konsekvenser vid delegationer behöver utredas mer noggrant då legitimationer och anställningar kan riskeras vid brister. Ur ett personalkvalitativt perspektiv: De fackliga organisationerna anser att förslaget att driva vård och omsorg i privat regi med fullgod kvalitet för arbetstagare och brukare är omöjligt. Yrkesstoltheten i verksamheterna riskerar att bli lidande. Levereras dålig kvalitet mår personalen dåligt (utifrån yrkesstolthet) och så leder det till utbrändhetssyndrom = sjukskrivning. Övriga har ej inkommit med svar.

14 B 46 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 Från Kommunledningskansliet Kundval och förenklad biståndshandläggning Vägar till framtidens Äldreomsorg Sammanfattning All kommunal verksamhet är till för medborgarna och det är medborgarnas gemensamma resurser som finansierar verksamheten. Kommunens uppgift är att åstadkomma en effektiv hushållning och följa det politiska uppdraget inom gällande lagstiftning. Inom äldreomsorgen ska kommunen tillgodose uppkomna behov med högsta möjliga kvalitet och med respekt för den enskildes egna val och integritet. Idag sker handläggningen med utredning och biståndsbeslut. Insatserna utförs främst med egen personal och med strävan att underlätta personalens utveckling och arbetstillfredställelse i god arbetsmiljö. Kommunstyrelsen gav i augusti Kommunledningskansliet i uppdrag att utreda möjligheten att införa förenklad biståndshandläggning samt kundval inom hemtjänst och hemsjukvård i ordinärt boende. Syftet är att ge den enskilde större inflytande och valfrihet, förenkla administrationen samt ge andra leverantörer möjlighet att erbjuda sina tjänster och därmed skapa kvalitetskonkurrens. En grupp med tre verksamhetschefer, blocksekreterare och utredare tillsattes. Representanter för Centrala pensionärsrådet, fackliga representanter samt Mas/Mar (medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive för rehabilitering) har utgjort referensgrupper. Utredningens ambition är att kunna utgöra underlag för ett politiskt inriktningsbeslut. Den är därför medvetet översiktlig och beskriver vad som kan göras men inte konkret hur. Utredningstiden har ej varit tillräcklig för ekonomiska beräkningar, att ta fram styrdokument m m. Dessa får utarbetas senare i dialog med verksamheten. Samma gäller även de insatser som ej tagits med i denna utredning. Gruppens förslag har utarbetats utifrån erfarenheter från andra kommuner och egen analys. Genom förslaget myndigförklaras den enskilde brukaren genom enklare handläggning där enskild själv avgör sitt behov av stöd större eget ansvar för utformning av insatser möjlighet att välja utförare Förslag Att vid årsskiftet 2007/2008 införa förenklad biståndshandläggning där överenskommelser ersätter formell utredning och beslut för ärendena trygghetslarm, matdistribution samt hemtjänstens service och omvårdnad införa tre nya yrkesroller för nuvarande handläggare: informatör/ äldrelots, biståndshandläggare samt kvalitetscontroller införa ett kommunalt hemrehabiliteringsteam för en trygg och snabb rehabilitering de första åtta veckorna efter vårdtagares sjukhusvistelse Att under 2008 införa kundval för ärendena matdistribution, hemtjänstens service och omvårdnad samt möjliggöra delegationer av sjukvårds- och rehabiliteringsinsatser till vald utförare införa auktorisation för godkännande av privata utförare införa lika villkor för alla utförare av kundvalsinsatser Förslaget om förenklad biståndshandläggning av hemtjänstens serviceinsatser omfattar maximalt 8 timmar per månad och gäller från 75 års ålder. För övriga insatser gäller att den enskilde ska vara 65 år. Samma ålder gäller för kundval oavsett om grunden finns i ett formellt beslut eller i en överenskommelse. Tidsplan för förberedelser och genomförande Tidsplanen för förberedelser och genomförande bör vara minst två år. Förslaget kommer att kräva utökade resurser: för detaljplanering, ingående kostnadsberäkningar, utarbetande av styrdokument, regler för auktorisation, ersättningsmallar, utformning av överenskommelser, stöd för personal inför eventuell avknoppning, informationsspridning, dialog med verksamheten och allmänhet. Uppdrag och syfte Kommunstyrelsen gav i mitten av augusti 2006 Kommunledningskansliets avdelning för verksamhetssamordning i uppdrag att utreda möjligheten att införa kundval i hemtjänst och hemsjukvård inom ordinärt boende. Syftet med kundvalsmodellen är att öka den enskildes valfrihet och skapa möjligheter för andra leverantörer med viss kvalitet att erbjuda tjänster. Kommunstyrelsen gav samtidigt uppdraget att undersöka möjligheten att förenkla biståndshandläggningen vid hemtjänst. Syftet här är att ge den enskilde ett inflytande genom att man själv får bedöma vilket behov man har men också att förenkla administrationen. I uppdraget ligger att genomlysa de olika delarna utifrån ett helhetsperspektiv. Utgångspunkt har varit att eventuellt frigjorda medel återanvänds inom äldreomsorgen där behov finns och att eventuell övertalighet ska regleras via naturlig avgång. Utredningen beräknades ta tre månader och ska återrapporteras till Kommunstyrelsen. P g a den korta utredningstiden och ämnets komplexitet är utredningen endast tänkt att ligga som grund för ett politiskt inriktningsbeslut. Noggrann genomarbetning av detaljer måste därför ske då beslut om inriktning är fattat. För att åstadkomma en allsidig diskussion har en grupp satts samman bestående av utredare, blocksekreterare för majoritetspartierna samt tre verksamhetschefer. Utöver denna har tre referensgrupper arbetat en med fackliga representanter, en med pensionärsrepresentanter och en med medicinskt ansvariga sjuksköterskor/medicinskt ansvarig för rehabilitering. Efter utredningens sammanfattning, uppdrag och syfte presenteras äldreomsorgens förutsättningar och bakgrund. Så följer en genomgång av de olika modeller som gruppen tittat närmare på, därefter sker analys av olika parametrar. Till sist redovisas den Boråsmodell vi lägger som förslag samt referensgruppernas synpunkter. Förutsättningar Grundläggande lagstiftning Socialtjänstlagen Kommunernas ansvar för äldreomsorg regleras i Socialtjänstlagen (SoL). Lagen är en ramlag som omfattar dels ett ansvar för enskilda

15 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 B 47 och dels ett övergripande planeringsansvar. Den enskilde har inom skälig levnadsnivå rätt att få hjälp med det som hon/han inte själv klarar eller som kan tillgodoses på annat sätt. Kommunen ska genom hemtjänst, dagverksamheter och annat underlätta för den enskilde att bo kvar hemma och ha kontakt med andra. Begreppet hemtjänst omfattar såväl insatser i ordinärt som särskilt boende. Hemtjänst innefattar dels uppgifter av servicekaraktär, dels uppgifter som är mer inriktade mot personlig omvårdnad inklusive sociala aktiviteter. Hemtjänst utgår som bistånd och kan överklagas då sökande ej är nöjd med ett beslut. Hur insatserna ska verkställas utarbetas tillsammans med den enskilde. Både myndighetsutövningen och verkställigheten omfattas av dokumentationsskyldighet. Avvikelser ska noteras och åtgärdas om vårdtagaren ej får beslutade insatser. Därutöver kan även avgiften överklagas. Rättssäkerheten är inbyggd i Socialtjänstlagen. Hälso- och sjukvårdslagen Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer (äldreboenden) eller bostäder med särskild service (LSS-boenden) samt inom dagverksamheter. Kommunen har även ansvar för de personer i ordinärt boende som har rätt till kommunal hemsjukvård. I samband med detta ska kommunen erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar ej läkarnivå. Kommunens Mas/Mar (medicinskt ansvarig sjuksköterska/rehabiliteringsansvarig) har tillsynsansvar för att verksamheten uppnår god vårdsäkerhet. Sekretesslagstiftning Både SoL och HSL omfattas av sekretess. Det innebär att offentlighetsprincipen ställs åt sidan i individuella ärenden och att kommunal personal omfattas av yppandeförbud i enskilda ärenden inom dessa båda lagstiftningar. Den enskilde avgör vad som är till men för honom/henne och brott mot sekretessen kan innebära domstolsprövning. För externa leverantörer kan sekretess skrivas in i avtalet men sanktionsmöjligheter är svårare att genomdriva. Lag om servicetjänster Lagen innebär att den kommun som önskar kan erbjuda hushållsnära tjänster till alla medborgare inom en åldersgrupp from 67 års ålder. Det gäller enbart servicetjänster av olika karaktär - dels hemtjänst som exempelvis städning/tvätt/inköp, dels så kallade fixartjänster för skadeförebyggande som gardinupphängning, mindre snickeriarbeten. Kommunen beslutar kostnaden maximalt upp till självkostnadspris, och tjänsten är ej momsbefriad. Ingen dokumentation krävs och tjänster enligt denna nya lagstiftning är ej överklagningsbar utöver laglighetsprövning. Tjänsterna kan utföras i egen drift eller på entreprenad. Kommunallagen Intressant ur detta sammanhang är likställighetsprincipen det vill säga att alla kommuninnevånare ska behandlas lika. Det innebär att om kommunen vill erbjuda hushållsnära tjänster, måste alla exempelvis över en viss ålder erbjudas oavsett behovet av insatsen. Likställighetsprincipen styr naturligtvis även utformningen av regelverk vid införandet av förenklad biståndshandläggning och kundval. Lag om offentlig upphandling Upphandling enligt LOU sker normalt då kommunen bjuder in externa leverantörer att utföra insatser inom äldreomsorgen. Upphandling kan ske via ramavtal för specifikt uppdrag exempelvis hemtjänst inom ett geografiskt område eller drift av ett äldreboende, eller ramavtal för avrop enligt kundvalsmodellen. För kundvalsmodellen finns ej något utarbetat regelverk för upphandling. Hemtjänstens olika insatser finns uppsplittrat under olika paragrafer. Som längst kan ett avtal gälla i fem plus två år innan en ny upphandling måste göras. Auktorisation/certifiering Om auktorisation/certifiering istället sker ska företaget ha F-skattesedel och länsstyrelsens tillstånd att bedriva verksamhet. Sedan godkänns utföraren av kommunen genom auktorisation/certifiering enligt de regler kommunen ställer. Auktorisation/certifiering innebär att nya företag kan släppas in efterhand och att någon upphandling ej behöver ske. LOU behöver ej tillämpas. Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (prop 2005/06:115) I mars 2006 kom den tidigare regeringens proposition om hur man vill utveckla äldreomsorgen de kommande tio åren. Förslaget är uppdelat i sex olika utvecklingsområden som efterhand är tänkt förstärkas i lagstiftning. De olika utvecklingsområdena är: bättre vård och omsorg för de mest sjuka, trygghet i boendet, den sociala omsorgen, nationell likvärdighet och lokal utveckling, förebyggande arbete samt personalområdet. Vad gäller HSL-området skärps kraven bland annat för bättre samverkan och samordning mellan huvudmän, demensvård och ohälsa bland äldre. Inom SoL området diskuteras biståndsprövning, hemtjänst i ordinärt boende, forskning och utveckling, tillsyn, upphandling, teknik samt rättssäkerhet. Bland det förebyggande arbetet nämns servicetjänster. Inom personalområden nämns kompetensutveckling, rekrytering och arbetsmiljö. Den nya regeringen har därefter signalerat om någon form av fritt val /kundval och bedömt att det under 2008 behövs 300 mnkr för denna reform. Även medel för avknoppning ställs till kommunernas förfogande under år Någon omfattande information om vad detta innebär finns inte i skrivande stund, endast att det ligger med i långtidsplaneringen. Demografiska trender och behov av hjälp i olika åldrar Befolkningsprognos I Sverige och Europa talas ofta om en annalkande ålderspuckel som kommer att kräva alltmer av den gemensamma ekonomin. Den äldre generationen kostar samhället resurser på två sätt dels genom pensioner och dels genom behov av insatser. Vad gäller pensionerna har Sverige sjösatt ett system som ser ut att hålla på sikt även om de enskilda pensionerna inte värdesäkras som tidigare. Här handlar det dels om att ökad livslängd med bibehållen pensionsålder innebär fler år med pension, dels om hur stora olika åldersgrupper är i förhållande till varandra. Den stora fyrtiotalistgenerationen ska försörjas under en längre tid av en svagt ökande skara förvärvsverksamma. Vad gäller samhällets insatser som sjukvård, hemtjänst, färdtjänst och annat finns två skolor dels den som säger att ökad livslängd innebär att vi lägger friska år till livet och att det är de sista fem åren som kostar resurser, dels den som säger att detta kan vi inte veta eftersom varje generation bär med sig sina speciella livsvillkor. Behov av insatser ska mötas med personal att utföra insatserna. Tillgången till omvårdnadspersonal kan förvärras om inte yrket görs mer attraktivt.

16 B 48 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 Hur kommer då Borås Stads äldre befolkning att utvecklas de kommande 35 åren? För att få en översikt har kommunens statistiker plockat fram en prognos som naturligtvis blir mer osäker ju längre bort i tiden siffrorna avser. Försörjningskvoten visar fördelningen mellan medborgare i förvärvsverksam ålder och antal pensionärer. I sista kolumnen visas andelen äldre i procent av totalbefolkningen. Som synes planar andelen äldre-äldre (80-w år) ut för Borås del de kommande 10 åren medan de yngre pensionärerna ökar i antal. Trots en positiv totalbefolkningsökning innebär en åldrande befolkning att färre ska försörja en allt större grupp äldre. Möjligtvis kan trenden att personer över 65 år väljer att fortsätta arbeta ännu en tid till viss del motverka nergången i försörjningskvot. Prognos: Beräknad total befolkning varav år varav år varav år varav 90-w år Försörjningskvot Andel äldre av totalbefolkningen ,22 18,09% ,05 19,08% ,91 19,84% ,81 20,16% ,72 20,53% ,58 21,40% Behov i olika åldrar Behovet av olika insatser ser olika ut i olika åldrar. Tittar vi på variablerna hemtjänst, matdistribution, korttidsboende samt särskilt boende så ligger toppen på en normalkurva för fattade beslut (nya eller omprövningar) i gruppen år medan det för trygghetslarm ligger i gruppen år. För dagverksamhet finns flest fattade beslut i gruppen år. Flest personer inskrivna i kommunens sjukvård är gruppen år. I tabellen nedan visas hur behovet ökar av olika insatser med ålder. Utgångspunkt har tagits i antal pågående ärenden vid årsskiftet 2005/2006 som är mest rättvisande. Procentsatserna visar hur stor andel av den egna åldersgruppen som har behov av en viss insats. Sista kolumnen visar den mer vanliga statistiken hur stor andel i pensionärskollektivet som behöver insatser. Tanken med presentationen är att visa konsekvenserna då befolkningen åldras, t ex ökar gruppen över 90 år med ca 30 % under de närmaste 25 åren så ökar behovet av hemtjänstradikalt mycket mer än ökningen på ca 35 % för gruppen mellan år. Ännu starkare åldersrelaterat samband finns för hemsjukvård och särskilt boende. Behov av insatser relaterat till egna åldersgruppen årsskiftet 2005/2006: år år 90-w år Alla 65-w år Antal personer Hemtjänst 3,3% 18,2% 33,1% 8,9% 41 Trygghetslarm 4,1% 25,2% 49,2% 12,2% 43 Korttidsvistelse 1,1% 3,9% 6,9% 2,2% 45 Matdistribution 2,3% 13,2% 30,7% 6,7% 48 Dagverksamhet 0,4% 2,1% 2,3% 1,0% 60 Särskilt boende 2,3% 12,5% 38,9% 7,0% Inskrivna, HSL 6,7% 31,4% 82,1% 17,4% Marknadsförutsättningar Ett relativt stort utbud av småföretag med inriktning på städning finns på marknaden i Borås. Om dessa kan vara intresserade av att ta på sig serviceinsatser hos kommunens äldre är ännu inte undersökt. Några större omvårdnadsföretag finns redan etablerade. För att få igång marknaden kan kommunen dels rikta information till intresserade företag och dels underlätta och stödja avknoppningar för kommunanställda. Viktiga ingredienser i detta är information om företagsformer, kontaktvägar vid företagsstart, möjlighet att ta med sig sina vårdtagare. På sikt bör målet vara att alla utövare har exakt lika villkor oavsett om det är mindre eller större företag eller kommunala grupper. Bakgrund Äldre- och handikappomsorgens organisation i Borås Stad Sedan 1992 finns det tio kommundelsnämnder i Borås Stad med ansvar för var sitt geografiskt område. Uppdelningen innebär att varje nämnd är en egen juridisk myndighet. Bland kommundelsnämndernas uppgifter ingår äldreomsorg som består av två samverkande delar: beslut och omsorgsinsatser enligt Socialtjänstlagen och vårdinsatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Beslut fattas i den kommundel där vårdtagaren bor och utförandet sker normalt i samma kommundel. Ett omfattande samarbete har utvecklats mellan kommundelsförvaltningarna - främst vad gäller verkställighet av särskilt boende, vissa specialisttjänster och utvecklingsarbete. Sedan

17 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 B 49 ett antal år tillbaka kan utförandet av olika insatser inom ett geografiskt område ske av privat företag som kommunen har avtal med. Exempel på entreprenader är hemtjänstdistrikt inom Göta och Sjöbo kommundelar och ett äldreboende inom Norrby kommundel. År 2005 drogs omsorgen för personer under 65 år ur kommundelsnämndernas ansvar och lades tillsammans med Individ och familjeomsorg i en Socialnämnd. Denna är en facknämnd, specialiserad på frågor som berör yngre personer med sociala, fysiska och psykiska handikapp. För kommunens hälso- och sjukvård finns medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvarig för rehabilitering. Dessa är placerade på Socialnämndens förvaltning, liksom kvälls- och nattorganisationen sjuksköterskor. Övrig hälsooch sjukvård bedrivs inom respektive kommundelnämnd men även här sker ett omfattande samarbete. Kommundelarna och socialnämnden har sedan våren 2006 även på försök erbjuda så kallad fixartjänst. Tjänsterna kan avropas av alla kommuninnevånare som fyllt 67 år. Avgränsningen för dessa tjänster är att de ej ska konkurrera med kommersiella företags verksamhet och inte heller ersätta de tjänster som hemtjänsten ger. Under projektet är vissa av tjänsterna gratis, vissa erbjuds mot ersättning. Alla tjänsterna som utförs för den enskilde utgår från ett holistiskt synsätt där olika processer hålls ihop, och där antal inblandade personer minimeras i möjligaste utsträckning. Det innebär att samma lilla grupp som utför omvårdnad enligt SoL-beslut även kan ha fått delegation att utföra sjukvårdande insatser. Det innebär också att personalen arbetar förebyggande, använder sin kunskap inom olika områden för att signalera till ansvarig person (arbetsledare eller sjuksköterska) om något ej verkar normalt. Sociala omsorgsinsatser De sociala insatserna består av: Hemtjänstinsatser - service, sociala aktiviteter, personlig omvårdnad Övriga insatser enligt Socialtjänstlagen, t ex särskilda boenden och korttidsplatser Kommunfullmäktiges lokala beslut om övriga tilläggstjänster, t ex närståendestöd och Action Förenklad biståndshandläggning Modeller för en förenklad biståndshandläggning Förenklad biståndshandläggning innebär att utredning och beslut i myndighetsutövningen inom SoL görs enklare. Kommunen bestämmer vilka regler som ska gälla och därför finns det olika modeller i olika kommuner. Den enskilde har inom ramen sedan möjlighet att avropa de insatser hon/han anser sig behöva. Makt förs härmed över till den enskilde medborgaren. Kommunen gör regelbundna uppföljningar så att den enskilde får vad hon/han har rätt till och undersöker att kvaliteten på insatserna hålls. Om parterna inte är överens om att behovet alls finns eller vid utformning av arbetsplan, om stor osäkerhet finns hos den enskilde, i mycket komplexa ärenden eller den enskilde så önskar görs en formell biståndshandläggning med utredning och beslutet som därmed kan överklagas till Länsrätten. Rättssäkerheten vid förenklad biståndshandläggning ligger alltså i att samma insats alltid ska kunna erbjudas som vanlig biståndshandläggning enligt SoL 4 kap 1. Här följer en genomgång av de olika modeller som gruppen tittat på: Linköpingsmodellen har funnits sedan 1992 och målet har varit kristallklart - att myndigförklara linköpingsborna. Modellen grundas på en mycket tydlig och konsekvent organisation med tre nivåer: politiskt övergripande styrnivå (kommunledningskansli), beställarnivå (äldrenämnd) för enskilda ärenden och utförarnivå för produktion/verkställighet (utförarnämnd/entreprenörer). Modellen innebär att en medborgare över 75 år generellt har rätt att utan biståndsbedömning avropa de insatser som kommunen har beslutat om inom uppsatta regler. Inom hemtjänsten skiljer Linköping mellan servicetjänster och personlig omvårdnad. Båda typerna utförs av kommunen eller entreprenader i det geografiska område där den enskilde bor. För servicetjänsterna räcker det med att konstatera att den enskilde har uppnått 75 års ålder, därefter skrivs ett serviceavtal. Den enskilde har rätt till maximalt 8 timmar service per månad. För personlig omvårdnad görs först en ADL-bedömning innan avtal skrivs, sedan är antalet timmar i princip obegränsat utifrån den enskildes behov. Det är arbetsledaren i det geografiska området där den enskilde bor som skriver på avtalen för kommunens räkning, även då området ligger på entreprenad. Vid tveksamheter sker en vanlig biståndshandläggning av biståndshandläggaren. Förenklad biståndshandläggning räknas inte som myndighetsutövning och är en pragmatiskt avvikelse från Linköpings tydliga organisation. Målet har varit att minska beslutsledet med en nivå. Besluten vilar på Socialtjänstlagen och den nya Lagen om servicetjänster är inte aktuell att gå över till. Erfarenheter av Linköpingsmodellen: Makten över insatserna har i stor utsträckning överlämnats till den enskilde och hans/hennes utförargrupp. Kommunens övergripande roll har förstärkts med tydligare styrregler och bättre uppföljning. Risk för överkonsumtion finns inte för personlig omvårdnad, snarare tvärtom. För serviceinsatserna håller timkostnaderna för den enskilde nere ev önskemål om överkonsumtion. Det har inte funnits något mål att sänka kommunens totala kostnader. Vid jämförelse med lika stora kommuner ligger Linköping relativt lågt. Korgmodellen kallas den typ av förenklad biståndshandläggning som finns i Helsingborg. Man skiljer mellan serviceinsatser och omvårdnadsinsatser. Vårdtagaren kan därför ha olika personal som arbetar med olika saker parallellt med varandra. Servicehandläggaren respektive biståndshandläggaren gör en sedvanlig utredning enligt SoL om behov och bakgrund men styr inte över vilka insatser kommunen ska ge. Det utarbetas istället av vårdtagaren och omvårdnadspersonalen gemensamt och kan därför variera över tiden. Om vårdtagare och utförare inte är överens om insatser eller tidåtgång kopplas biståndshandläggaren in. Besluten är öppna i tid (tills vidare-beslut) och innehåll (vilka insatser), och följs normalt upp efter ett halvår. Vård och omsorgsnämnden arbetar helt med anslagsbudget och uppföljning sker av faktisk utförd tid. Kommunen anser ej att de gjort någon besparing i handläggartid eller ekonomi, men det har heller inte varit ambitionen. Vinsterna är dels att den enskilde kan uppleva större frihet och trygghet och dels att personalen anser sig ha fått ett roligare arbete. Kommunen poängterar att allt har skett i en process som har tagit flera år.

18 B 50 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 Erfarenheter av korgmodellen: Personalen uttrycker att de är mycket nöjda med arbetssättet, även om det var svårt för biståndshandläggaren i början att lita på att omvårdnadspersonalen kunde hantera insatsupplägget. Kvaliteten i insatserna har höjts. Man framhåller att den delade organisationen med service för sig har varit nödvändig. Nytta har man också haft av tidigare standardisering av insatstiden. Helsingborg har även en rehabmodell. Vårdplanering vid utskrivning från sjukhus har samordnats och ett hemvårdsteam utför alla insatser under upp till de tolv första veckorna vid hemgång efter sjukhusvistelse. Vårdtagaren erbjuds så mycket hjälp och stöd hon/han anser sig behöva under denna tid. Innehållet är inte definierat och när hemvårdsteamet anser sig klara övergår ärendet till biståndshandläggaren. Syftet är att skapa trygghet i den enskildes nya förändrade vardag och därigenom minska behovet av korttidsplatser. Modellen innebär att den enskildes egna förmågor förstärks där så är möjligt. Erfarenheter av rehabmodellen: Arbetssättet innebär att vårdtagarna upplever större trygghet och att behovet av korttidsplatser har minskat. Emmabodamodellen är utarbetad tillsammans med FoU i Kalmar Län. Modellen innebär att man arbetar med en sammanhållen biståndshandläggning/utförande där de sociala aspekterna poängteras. Biståndshandläggaren är också arbetsledare för utförandegruppen. Behov av serviceinsatser ses som en del i ett åldrande som senare kräver mer omfattande omvårdnadsinsatser. Kontakt etableras då behov av serviceinsatser konstateras, och då vårdtagaren är trygg med utförandegruppen kan den efterhand fånga andra behov. Därför ska olika typer av insatser inte splittras och man arbetar mycket med att finslipa bemötande och attityder. Att hålla ihop insatserna på detta sätt innebär att kommunen behåller helheten på en hand och kan sägas vara motsatsen till den marknadsanpassade kundvalsmodellen. Erfarenheter av Emmabodamodellen: Vårdtagaren styr över vad som ska göras från dag till dag och bemötandet från personalen har blivit mer respektfullt. Behov fångas upp innan det har utvecklats till problem. Kundval Modeller för kundval inom hemtjänsten Genom kundval överlåter politikerna styrningen av produktionen till medborgarna som genom sina köp av service och omvårdnad styr fördelningen och omfattningen mellan olika utförare. Detta görs via fiktiva checkar /voucher. Vouchern är det bevis som ger den valde utföraren rätt till offentlig finansiering. Hur ersättningen utformas begränsar valfriheten. Vouchern som den enskilde tilldelas kan motsvaras av ett visst belopp, ett visst antal timmar, bestämda sysslor eller en kombination av dessa. Om biståndsbeslutets insatser översätts i ett kronbelopp har den äldre möjlighet att helt styra över tiden fram tills beloppet är slut. Om insatserna omvandlas till ett visst antal timmar, har den äldre också inflytande över när, hur och vad som ska göras men är begränsad i omfattning/antal timmar. Om vouchern ställs på ett visst antal insatser utan tidsbegränsning kan utförandet ta längre tid än med kommunens egna utförare och därmed bli dyrare för skattebetalarna. Två incitament är nödvändiga för att kundval ska fungera: dels måste den äldre göra ett aktivt val och dels måste det finnas valmöjligheter. Här redovisas de modeller som gruppen tittat på: Nackamodellen har fungerat sedan Två styrprinciper finns: dels det politiska uppdraget (politiska mål, kommunal finansiering, myndighetsutövande, uppföljning och medborgarföreträdande) och dels produktionen (kommunal eller privat). Modellen bygger på att kommunen gör en regelrätt biståndsbedömning, beräknar insatserna i tid samt utfärdar fiktiva checkar som vårdtagaren kan använda hos det företag hon/han väljer ska utföra hjälpen. Nacka har ett femtiotal leverantörer varav ca 30 är aktiva. Företagen ska ha F-skattesedel, vara godkända av Länsstyrelsen och får därefter auktorisation hos kommunen som gäller tv. Ingen upphandling sker. Avtalet finns därmed mellan den enskilde och företaget. Vårdtagarna väljer med plånboken, är man inte nöjd med utförandet väljer man ett annat företag. Ca 70 % av hemtjänsten utförs privat och ca 30 % av kommunen. Företagen måste ta alla uppdrag men kan begränsa i tid och geografiskt område. Endast ett företag är begränsat enbart till serviceinsatser. Många är fåmansföretag med speciella språk och kulturkunskaper, och några är avknoppning från kommunal verksamhet. Kravet för auktorisation är att ledningen har omvårdnadsutbildning/undersköterska/liknande. Villkoren är lika för kommunalt utförande som för privata utförare. Räcker inte egen personal till eller om man saknar viss kompetens, kan underleverantörer anlitas. Företagen har ansvar för sina underleverantörers arbete. För hemtjänst under nattetid har upphandling gjorts och sköts av ett företag för hela kommunen. I Nacka har primärvården ansvar för hemsjukvården. Erfarenheter av Nackamodellen: Nacka uppger att det tog lång tid innan modellen kom igång ordentligt och att ingen övertalighet har förekommit. Nacka uppger också att ersättning per timme ligger relativt lågt vilket sporrar till flexibilitet, får utföraren tid över letar man aktivt efter andra arbetsuppgifter att fylla tiden med. Företagen får 6 % högre ersättning än kommunens utförare för att kompensera för momsen. Kvaliteten har blivit högre men däremot kan kommunen inte se någon direkt kostnadsbesparing i verksamheten. För att minska ev överutnyttjande har timpriset för vårdtagaravgiften lagts högt, men det slår inte längre igenom lika starkt sedan maxtaxan kom Uppföljning sker varje år men även med speciella riktade undersökningar. Stockholm Stad och ca åtta Stockholmskommuner har liknande system för kundval. Vanlig biståndsbedömning görs även här. Stockholm Stad har valt offentlig upphandling enligt LOU och har därmed egna avtal med utförande företag. Man betonar att företagen ska ta ansvar för helheten i vidare mening med bred kompetens och avsättning i tid för att kunna tolka uppkomna behov. Har valt företag inte egen kompetens kan de anlita underleverantörer, vars arbete de ansvarar för. Avgränsningar i olika leverantörers kapacitet kan gälla geografiska områden, olika typer av insatser/tjänster eller avgränsningar i dygnstid. Kapacitetstak kan också innebära att ny vårdtagare inte kan anlita önskad utförare. Erfarenheter från Stockholm Stad: Ett mindre antal företag finns etablerade i Stockholm än i Nacka trots att Stockholm är betydligt större. De företag som finns är ofta profilerade på någon speciell vårdtagargrupp, t ex har man mycket goda erfarenheter av judiska

19 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 B 51 församlingens äldregrupp där kvaliteten med råge överträffar kommunens egen. Ekonomiskt har kundvalsmodellen inte nämnvärt pressat kommunens kostnader. Följande brister påtalas vid en jämförelse som gjorts av Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum på uppdrag av Socialstyrelsen: Möjlighet att göra aktiva val begränsas ofta då valet ska göras i en situation där det skett en stor förändring av hela livssituationen och där många haft ett ordentligt nersatt allmäntillstånd. Val av utförande företag är inte den viktigaste frågan när man är på väg hem från en sjukhusvistelse. Marknadsföringen ger inte heller så mycket stöd eftersom den dels anses vara för likartad, dels inte tillräckligt utförlig och dels orkar den enskilde sällan läsa all skriftlig information. Tidspressen i en akut situation upplevs påfrestande, speciellt då förstahandsvalt företag inte kan ta emot fler vårdtagare. Vid omval har den enskilde däremot erfarenhet och vet bättre vad man vill och värdesätter. Kommunen bör ställa krav på utförarna vad gäller klagomålshantering, dokumentation, arbetsplaner och kvalitetssystem. Dessa variabler bör finnas med i uppföljning/utvärdering av företagen för att rättssäkerheten för den enskilde kan anses fullgod. Resultat från Nackas och Stockholm Stads utvärderingar är att kommunerna inte alltid har kännedom huruvida gällande styrdokument verkligen följs av utförarna. Det gäller tillämpningsanvisningar, auktorisationsbestämmelser, lagstiftning, föreskrifter och kvalitetsmål. Brukarundersökningarnas resultat skiljer sig inte från resultat vid kommunalt utförande. Mölndalsmodellen innebär kundval av serviceinsatser där kommunen inte är med och konkurrerar. Kommunen verkställer alla omvårdnadsinsatserna och privata utförare alla serviceinsatserna. Uppdelningen har baserats på att kommunen inte ska ha konkurrensfördelar jämfört med övriga. Att både vara uppdragsgivare och ansvara för uppföljning samtidigt som man konkurrerar som utförare anses ej lämpligt. Biståndshandläggningen görs på sedvanligt sätt och tillgången på leverantörer anses god. Företagen upphandlas enligt LOU. Erfarenheter av Mölndalsmodellen: Att dela på service och omvårdnad har förenklat verksamheten för Mölndals kommun. Erfarenheterna är också att fördelningen på olika serviceutförare är mycket ojämn, ett alternativ är extremt ofta önskat. Alingsåsmodellen följer i stort Nackas modell men med skillnaden att man i kommunen har ansvar för hemsjukvården. Kommunen skiljer mellan service och omvårdnad, och företagen kan auktoriseras på olika nivåer. Delegerade sjukvårds- och rehabiliteringsinsatser kan utföras av företagspersonalen då legitimerad personal försäkrat sig om att det finns reell kunskap. Lika villkor och ersättningar gäller för företag som för både kommunala grupper. Erfarenheter av Alingsåsmodellen: Alingsås har haft kundval i ett år och det har varit trögt att komma igång. Först nu finns det antal alternativ som innebär att den enskilde upplever att hon/han kan göra de aktiva val som man önskar. En oväntad positiv konsekvens vid införandet av kundvalsmodellen är att det på grund av diskussioner kring prissättning blev nödvändigt med en grundlig genomarbetning och genomlysning av hela kommunens äldreomsorg. Detta är man idag tacksam över. Modeller för kundval inom hemsjukvården Ingen kommun med kundval inom hemsjukvården inkl legitimerad personal har kunnat hittats. Sjukvård lämpar sig inte lika naturligt för kundval som hemtjänst. Patienten har själv inte alltid möjligheter att avgöra om en behandling är relevant för de problem hon/han har. Med en extern leverantör blir det oklart vem som avgör vilka insatser som ska utföras, i vilken mängd och till vilket pris. HSL saknar formella beslut att mäta mot och det blir därmed svårare än vad gäller SoL att göra kostnadsuppföljningar. Kommunens tillsynsansvar kan komma att växa om legitimerad personal inkluderas. Att samtidigt införa förenklad biståndsbedömning och kundval för SoL och kundval för HSL kan bli rörigt. Utredningen är därför tveksam till att fn införa kundval inom hemsjukvården. I många kommuner har, precis som i Borås Stad, hela distrikt inkl HSL-insatser och/eller äldreboende lagts ut på entreprenad. Kommunens Mas/Mar har uppföljningsansvaret. Genom konkurrensutsättning vid upphandling kan kostnaderna pressas och ekonomin kan även jämföras med tidigare kommunalt utfall. Mas/Mar bedömer att dessa entreprenader fungerar lika bra som kommunala enheter. En sammanhållen organisation fångar upp sköra vårdtagare i tid och med rätt insatser oavsett om ansvaret ligger hos privat entreprenad eller kommunen. Däremot finns det inget reellt val för den enskilde i geografiska eller organisatoriska entreprenader. Några kommuner med kundval har möjliggjort delegationer från egen legitimerad personal till omvårdnadspersonal i valt företag. Kommunens sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut har då kvar sitt sjukvårdsansvar och hantera frågor som kommer upp. Denna modell ställer höga krav på säkra system för delegering, handledning, gemensam planering, dokumentation, uppföljning och utbildning. Modeller för förenklad biståndsbedömning och kundval för yngre personer med funktionshinder/fysisk eller psykisk sjukdom För personer under 65 år används oftast Lagen om särskilt stöd och service (LSS) som grund för insatser. Dessa rättighetsinsatser är undantagna i denna utredning. Däremot finns insatser enligt SoL och HSL, framförallt inom socialpsykiatrin. Gruppen är ytterst sårbar och har ibland inga stödfunktioner i det egna kontaktnätet på samma sätt som äldre och personer inom LSS. I psykisk sjukdom ligger dessutom ofta svårighet att se det egna behovet eller att ta tillvara möjliga insatser från samhället. Konsekvenserna med förenklad biståndshandläggning och kundval är på denna korta utredningstid ej överblickbara. Utredningen har inte heller hittat någon speciell modell för dessa grupper. Analys och slutsatser Kommunal äldreomsorg har ifrågasatts, förnyats, omvandlats och utvecklats sedan starten under det tidiga 1950-talet. Idag är vi långt ifrån fattigvårdstänkandet. Pensionärer ses som ekonomiskt och socialt självständiga individer som tar personligt ansvar för och själva styr sina liv. På ett plan har myndighetstänkandet levt kvar biståndsbedömningen som ska fördela offentliga resurser på ett rättvist sätt och ge rätt till skälig levnadsnivå. Diskussionen om hur kommunen tillhandahåller välfärd har alltmer aktualiserats på senare år. Om den enskilde ses som en kapabel och tänkande person bör hon/han också kunna avgöra vad som passar henne/honom bäst.

20 B 52 Kommunfullmäktiges handlingar 19 mars 2009 Några kommuner har valt att förenkla biståndshandläggningen, låta den enskilde slippa en väl noggrann granskning före ett formellt beslut samt överlåta inflytande över innehållet i insatserna till henne/honom tillsammans med utföraren. Andra kommuner har valt att låta den enskilde istället bestämma vem som ska utföra beslutade insatser via kundval. Borås Stad ser att det finns möjlighet att göra båda delarna om tillräcklig omsorg läggs i styrinstrumenten förenklade regelverk och uppföljning. Utredningens avgränsningar Utredningens bedömning är att kundval i ordinärt boende för HSLinsatser som kräver legitimerad personal kan innebära svårigheter och konsekvenser för vårdsäkerhet, tillsynsansvar, kommunens organisation och ekonomi. Utredningen avråder kundval inom detta område. Däremot kan delegerade insatser utföras av den hemtjänstgrupp som den enskilde valt. Legitimerad personal inom kommunen har då kvar sitt ansvar. Även om kontaktytorna blir större för delegerande personal väger kontinuiteten för den enskilde över. Bedömning har gjorts att förenklad biståndshandläggning och kundval för yngre personer med funktionshinder/fysisk eller psykisk sjukdom bör utredas i särskild ordning. Denna utredning ser möjliga utvecklingsområden men också svårigheter och konsekvenser. Utredningen tar därför ej ställning i frågan. I utredningsuppdraget ingår ej dagverksamhet, korttidsboenden och permanenta boenden. Gruppen ser dock att denna verksamhet mycket väl skulle kunna drivas på entreprenad inklusive HSL-insatser i större skala än vad som sker idag. Vad gäller närståendestöd och Action vilar dessa på Kommunfullmäktiges beslut, varför regelverk kring dessa beslut finns och bör ej rivas upp. Kvalitet för den enskilde Redan idag får alla som söker trygghetslarm och matdistribution. Ansökningar om hemtjänstens service och omvårdnad visar mycket få avslag. Medborgaren söker hjälp när han/hon anser att det behövs. Ingenting pekar därför på att utvecklingen skulle innebära ett överutnyttjande. Erfarenheter från andra kommuner har inte heller visat på något överutnyttjande. Information vid förfrågningar för säkerhets skull resulterar ofta i att den enskilde känner sig trygg med att veta att hjälp finns att få den dag man behöver. Alla typer av ärende tar mycket tid att handlägga med omfattande utredningar. Sökanden upplever sig ibland befinna sig i ett underläge i beslutsprocessen trots att ärendet avslutas med ett bifall. Det finns många skäl till förenkling för dessa ärenden. Utredningen har valt att lägga gränserna för antal timmar så att serviceinsatserna rimligen ska hinnas med. Åldersgränsen för servicetjänster är 75 år och har för övrigt lagts ännu lägre dels på grund av att behoven kommer i olika kronologisk ålder och dels för att skapa trygghet. Förenklad biståndshandläggning och kundval innebär att den enskilde själv kan avgöra vilka insatser hon/han behöver upp till rimlig nivå och vilken grupp hon önskar ska utföra dessa insatser. Hur tiden planeras och disponeras avgör den enskilde tillsammans med utföraren. För servicetjänster behålls de riktlinjer som har med arbetsmiljö att göra, övrig detaljstyrning tas bort. Allt detta innebär att den enskilde får betydligt större formellt inflytande över sina insatser. Hon/han har därmed också större möjligheter att ställa krav på hur insatserna utförs. Flexibiliteten ökar genom att justeringar enkelt kan göras dag för dag. Om den enskilde inte är nöjd med kvaliteten har hon/han själv makten att byta utförare. Som trygghet finns dessutom alltid möjligheten att få en vanlig biståndshandläggning som mer exakt fastställer insatserna och hur/när dessa ska utföras. Ett större ansvar läggs på den enskilde att själv klara/orka bestämma och organisera arbetet, godkänna insatser och tid, vara beredd att byta utförare och att vara aktiv om något inte är bra. Vi har tagit fasta på den kritik som riktats mot svårigheten att välja då någon precis kommit hem från sjukhus och har därför skapat en ny modell för ett tryggt och rehabiliteringsinriktat omhändertagande. Framtidens pensionärer har andra behov än dagens generation. Utredningsgruppen har därför försökt att låta blicken vandra från nutid till om fem, tio, femton år och kanske ännu längre fram. Bara i Kommundel Brämhult finns 59 olika nationaliteter samlade. Många av dem har behov att få kommande hemtjänst utförd på det egna språket och med god kännedom om den egna kulturen. Med kundval skapas möjlighet att kunna välja. Nya pensionärsgenerationer kommer att ställa andra krav och utredningen ser att med profilering från utförarna kan differentierade behov bättre tillgodoses. Tilläggstjänster som den enskilde själv betalar kan utgöra en sådan profilering. Tillläggstjänster kan t ex vara fönsterputs, storstädning, rastning av hund, massage, hårvård, gemensamma utflykter/aktiviteter. Personalfrågor Den grupp som påverkas mest av förenklad biståndshandläggning är biståndshandläggarna. Minskad administration innebär att gruppens storlek måste anpassas. Både Linköping och Helsingborg hävdar att minskningen inte är så stor eftersom andra arbetsuppgifter kräver biståndshandläggarnas kunskap. Biståndshandläggare uppger att de har fått roligare arbetsuppgifter och att det har skapats utrymme för att vidareutveckla deras kompetens mot information/uppsökande/förebyggande arbete, kvalitetsuppföljningar och långsiktigt utvecklingsarbete. Mer tid läggs i kontakter med kommunens äldre istället för med administration. Eventuell övertalighet bör hanteras genom naturlig avgång. Även Helsingborgs omvårdnadspersonal anser att förenklad biståndshandläggning har givit dem roligare arbetsuppgifter, med mer ansvar och med möjligheter till utveckling. Den idag stressande detaljstyrningen av arbetsmoment överges. Planering av insatser och disponering av tid lämnas till vårdtagaren tillsammans med hans/hennes kontaktperson att hitta kreativa och hållbara lösningar på. Arbetsledarens roll blir mer stödjande och mer att arbeta med förutsättningar t ex att lägga arbetstidsscheman som följer vårdtagargruppens behov och mer långsiktig personalplanering. Representant för Helsingborgs omvårdnadspersonal säger också att delningen i omvårdnadsinsatser och serviceinsatser har varit positivt eftersom man då har kunnat välja vilka arbetsuppgifter som passar varje anställd bäst. För omvårdnadspersonalen innebär kundvalssystem inte att gruppen som sådan minskar utan att antalet arbetsgivare istället successivt blir fler. En del väljer att avknoppa och starta egna företag med möjlighet till större arbetstillfredsställelse, andra väljer fortsatt