ALNARPS NÖTKÖTTSDAG. 3 december Partnerskap Alnarp. Effektiv produktion TILLVÄXT NÖTKÖTT

Transkript

1 ALNARPS NÖTKÖTTSDAG Effektiv produktion 3 december 2013 Biosystem och teknologi (BT), LRF-Skåne, Partnerskap Alnarp Partnerskap Alnarp TILLVÄXT NÖTKÖTT

2

3 Välkommen till Alnarps Nötköttsdag Effektiv produktion Tisdagen den 3 december 2013 Alnarps Nötköttsdag vänder sig till nötköttsproducenter, rådgivare, lärare, studenter, forskare och andra intresserade inom nötköttsbranschen. - En mötesplats för att skapa kontakter och att lyfta behovet av tillämpbar forskning för utveckling av företagandet inom nötkött. Dagen arrangeras av Biosystem och teknologi (BT) SLU-Alnarp i samarbete med LRF-Skåne, Tillväxt Nötkött och Partnerskap Alnarp. Lokal: Aulan, Alnarpsgården, SLU, Alnarp Moderator: Anna Kristoffersson 8.30 Registrering Kaffe med fralla 9.30 Välkomna Skillnader i effektivitet hos olika nötköttsföretag Gordana Manevska Tasevska, AgriFood Economics Centre, Lund Arbetstidsåtgång i svensk ungnötsproduktion Elise Bostad, SLU, Alnarp Byggnadsplanering för god effektivitet och ett praktiskt exempel Maria Mickelåker, Hushållningssällskapet Kristianstad och Camilla Persson, Nötköttsproducent Bensträckare Lunch Samma liggbås under hela uppfödningsperioden och Underlätta tillsyn av betesdjur med hjälp av GPS Anders Herlin, SLU, Alnarp Ekonomiskt hållbar dikalvsproduktion idag och imorgon Pernilla Salevid, LRF Hållbara nötköttsföretag en tillväxtmotor Inger Pehrson, projektledare, REKS, Agroväst Resurseffektiv grovfoderutfodring av dikor Mikaela Jardstedt, SLU, Skara Lönsamhet & säker tillförsel i värdekedjan: Lärdomar från tre europeiska länder (McDonald-projekt) Ellinor Isgren, SLU, Alnarp, Erika Järlesäter, Lantmästare och Josefin Weber, Lantmästare Bensträckare Aktuell fråga Nya CAP Hur påverkas produktionen? Lars-Erik Lundkvist, LRF Avslutning därefter Kaffe och kaka den 3 december

4 Deltagarförteckning Alnarps Nötköttsdag den 3 december 2013 Efternamn Förnamn Organisation/ort Andersson Anne Nils Holgerssongymnasiet Andersson Anders Lomma Andersson Christer Tomelilla Andersson Karin Nils Holgerssongymnasiet Andersson Marie Bollerups lantbruksinstitut Andersson Roland Tomelilla Andreasson Benny Höör Andreasson Örjan Hallaröd Bengtsson Håkan Kullen Limousin & Islandshästar Bengtsson Magnus Bjuv Bergman Johan Stiftelsen Stina Werners fond/göholms gård Bergsten Christer BT/SLU Alnarp Bjerström Cissi Skånesemin Blomqvist Patrik Löberöd Bostad Elise BT/SLU Alnarp Brogård David Sävsjö Brynell Mårten Enekulla Gård Dahlgren Carl Axel KC Ranch Dahlgren Kerstin KC Ranch Danielsson Christer Smedstorp Elvstrand Bengt The Absolut Company AB Emilsson Christian Rydaholm Friberg Olof HIR Malmöhus Grahm Hans-Åke Ystad Gunnarsson Birgitta Hushållningssällskapet Kristianstad Gustafsson Bengt f.d. SLU, Alnarp Henrysson Paul Tollarp Herlin Anders BT/SLU Alnarp Hägg Helena Svenska Foder AB Hörgerud Henrik Hörja Ingvarsson Hans Enekulla Gård Isgren Ellinor AEM/SLU Alnarp Jakobsson Emil Lantmästarprogrammet Jardstedt Mikaela HMH/SLU Skara Jeppsson Marie Länsstyrelsen i Skåne Järlesäter Erika Lantmästare Jönsson Lars Blentarp Jönsson Linda KLS Ugglarps Kristoffersson Anna Veberöd Lantz Adam Rydaholm Lindkvist Karin Länsförsäkringar Skåne Lundkvist Lars-Erik LRF Ländin Helena Hushållningssällskapet Kristianstad Löfquist Ingela Hushållningssällskapet Kristianstad Magnusson Madeleine BT/SLU Alnarp Manevska Tasevska Gordana AgriFood Economics Centre Meiner Mie Länsstyrelsen Skåne Mickelåker Maria Hushållningssällskapet Kristianstad den 3 december

5 Mårtensson Per-Ola Tomelilla Mårtensson Therese Handelsbanken Skog och lantbruk Nilsson Rebecca Svenska Foder AB Nilsson Staffan Ljungbyhed Nylander Daniel Rydebäck Nylander Emma Rydebäck Ohlsson Per Ystad Ohlsson Victoria Scan AB Olsson Krister Sjöbo Olsson Lennart Ljungbyhed Olsson Magnus Lövestad Olsson Sofie Lövestad Olsson Ulf Munka Ljungby Pehrson Inger REKS, Agroväst Persson Anita LRF Skåne Persson Camilla Hörby Persson K-G Glimåkra Persson Maths Tomelilla Petersson Anders Landshypotek Petersson Leif Troedstorp Lantbr AB Philipsson Björn LRF Konsult Hässleholm Ramel Hans Övedskloster Robertson Palle KLS Ugglarps Salevid Pernilla LRF Sellergren Ann-Sofie SEGRAgymnasiet Sjögren Fia Rydaholm Sundgren Sofie Skånesemin Svensson Anne Lantmännen ek. för Svensson Bo Ljungbyhed Thelin John-Börje Anderslöv Walters Mårten Skåne-Tranås Weber Josefine Lantmästare Wilhelmsson Marie Löberöd Wilhelmsson Per-Ola Löberöd Wraghe Alexander A.Wraghes Maskinstation Yngvesson Jonas KLF Österlund Henrik Hencol AB Studerande vid Naturbruksgymnasium Flera elever från Önnestadsgymnasiet Flera elever från Nils Holgerssongymnasiet Andersson Gustaf Stora Segerstad & Värnamo Naturbruksgymnasium Emilsson Tobias Stora Segerstad & Värnamo Naturbruksgymnasium Gustafsson Malin Stora Segerstad & Värnamo Naturbruksgymnasium Hinders Erik Stora Segerstad & Värnamo Naturbruksgymnasium Karlsson Johan Stora Segerstad & Värnamo Naturbruksgymnasium Kattlunds Andreas Stora Segerstad & Värnamo Naturbruksgymnasium Lindström Hans Stora Segerstad & Värnamo Naturbruksgymnasium Zetreus Johan Stora Segerstad & Värnamo Naturbruksgymnasium den 3 december

6 Lantmästarstuderande Åk 2, SLU, Alnarp Andersson Andersson Andersson Aspernäs Bjuremark Brahme Carlsson Carström Claesson Ekberg Eriksson Erlandsson Gustafsson Gustafsson Hansson Hemmesåker Håkansson Insulander Jansson Johansson Johansson Johansson Jonsson Jutell Jönsson Kallings Larsson Lindesson Lindqvist Ljungberg Lundbäck Malmberg Nilsson Nilsson Olsson Olsson Pettersson Rosenqvist Schack Schneider Sjögren Skyggeson Sundbäck Svensson Svensson Tobiasson Torstensson Van der Hert Widin Örde Daniel Filip Oskar Martin Pontus Gunnar Emil Anna Malin Joel Emil Per Johan Karl Henrik Sebastian Alexander Ted Fredrik Albin Gerda Sofie Jonas Carolina Olof Erik Robert Anton Emma Fredrik Victor Malin Henrik Pelle Erik Fredrik Rebecka Henrik Annie Lisa Linnea Fredrik Jim Erica Johan Johan Fredrik Angelica Ida Arvid den 3 december

7 Innehåll Skillnader i effektivitet hos olika nötköttsföretag 9 Gordana Manevska Tasevska, AgriFood Economics Centre, Lund Arbetstidsåtgång i svensk ungnötsproduktion 15 Elise Bostad, SLU, Alnarp Byggnadsplanering för god effektivitet och ett praktiskt exempel 21 Maria Mickelåker, Hushållningssällskapet Kristianstad och Camilla Persson, Nötköttsproducent Samma liggbås under hela uppfödningsperioden 27 Anders Herlin, SLU, Alnarp Underlätta tillsyn av betesdjur med hjälp av GPS 33 Anders Herlin, SLU, Alnarp Ekonomiskt hållbar dikalvsproduktion idag och imorgon 37 Pernilla Salevid, LRF Hållbara nötköttsföretag en tillväxtmotor 47 Inger Pehrson, projektledare, REKS, Agroväst Resurseffektiv grovfoderutfodring av dikor 51 Mikaela Jardstedt, SLU, Skara Lönsamhet & säker tillförsel i värdekedjan: Lärdomar från tre europeiska länder 57 Ellinor Isgren, SLU, Alnarp, Erika Järlesäter, Lantmästare och Josefin Weber, Lantmästare Nya CAP Hur påverkas produktionen 63 Lars-Erik Lundkvist, LRF Fakta om nötköttsproduktion i Sverige 69 den 3 december

8 den 3 december

9 Skillnader i effektivitet hos olika nötköttsföretag Alnarps Nötköttsdag, effektiv produktion Gordana Manevska-Tasevska, AgriFood Economics Centre December, 3, 2013 Baseras på: Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? AgriFood, Policy-brief 2013:04 och Hur mycket kan svenska nötköttsproducenter minska sina kostnader? (kommande) Studie ramverk: Bästa-praxis teknik Bondens och gårdens egenskaper Regionala förutsättningar Pelare I Effektivitet Pelare II Effektivitet = jordbrukarens möjlighet att öka sina intäkter utan att kostnaderna ökar ( output effektivitet) eller = jordbrukarens möjlighet att minska sina kostnader utan att intäkter minskar ( input effektivitet) Studie 1: Intäkter = f (produktion, priser och stöd) Studie 2: Intäkter = f (produktion, priser) utan Effektiviteten mäts i relation till de mest effektiva gårdarna i urvalet, ingen internationell jämförelse den 3 december

10 Hur mäts effektiviteten? Output effektivitet Input effektivitet y2 x2 En av de mest effektiva gårdarna C A B Fronten av mest effektiva gårdar Teknisk effektivitet A B Fronten av mest effektiva gårdar 0 y1, y2 produkter y1 0 x1, x2 insatser x1 Syfte och data Mäta effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Analysera hur jordbrukarnas egenskaper, egenskaper hos gårdarna, regionala skillnader och gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) påverkar effektiviteten FADN; och ; Antalgårdar i studierna: 841 / 381. den 3 december

11 Genomsnittlig effektivitet hos svenska nötköttsproducenter Hur mycket skulle kunna intäkterna kunna öka ( ) kostnaderna kunna minska (prelim.) EFFEKTIVITET 83 (17%) 75 (25%) FÖRBÄTTRINGAR Använda kapacitet befintlig teknik; Teknikförändringar kravs. Största skillnader mellan gårdarna finns för energi och djurhanterings kostnader 2) Jordbrukarna kan spara mest på kostnader för foder till djuren. Effektivitetsutvecklingen för de svenska gårdarna Tekniska förbättringar av gårdar vs. Förbättring av teknisk effektivitet under perioden Kan bönder följa den tekniska utvecklingen? Spannmål 4% TE för spannmåls producenter minskar (svårigheter att tillämpa ny teknik/ metoder) Mjölk 2,2% Nötköt 2,6 Gris 2,9% TE för mjölk, nötköt och gris producenter ökar: 15%, 21%, and 7% (balanserad tillämpning av ny teknik). den 3 december

12 Spelar regionindelningen roll? FADN: 710: Slättbygdslän; 720: Skogs och mellanbygdslän; 730: Län i norra Sverige Betesregion 3: Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län Betesregion 2: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län Betesregion 1: Skåne, Blekinge och Halland Spelar regionindelningen roll? (utan och med stöd) 100% 80% Regionala skillnader i effektivitet genomsnittlig effektivitet 100% utan stöd med stöd 80%. effektivitet 60% 40% 20% 0% 60% 40% 20% 0% den 3 december

13 Faktorer som påverkar gårdarnas effektivitet (utan stöd, prelim.) Typ av variabel Variabel Effekt LFA område (utan och med stöd) Region Betesregion 2 Betesregion 3 Betesarea/djur Specialisering Ekonomisk storlek Omställning ekologisk produktion Djurtäthet Egenskaper Antal djur > 2 år hos gården Antal djur 1 2 år Ingen effekt Antal djur < 1 år Ingen effekt Självförsörjningsgrad för foder Nära signifikant Ekologisk produktion Ingen effekt Kapital användning Lån/djurenhet Ingen effekt Investeringar/djurenhet Ingen effekt Positiv inverkan på TE Negativ inverkan på TE Effektivitetspåverkan av policyåtgärder inom GJP (stöd ) Stöd Spännmol Mjölk Nöt Gris Stödberoende (%) TE TE TE TE Direktstöd (%) Miljöstöd (SEK) Kvalitetsstöd (SEK) Kompensationsbidrag (SEK) Uttagen areal (SEK) Övriga stöd inom LBP Investering stöd (SEK) Bidrag arbetskraft (SEK) TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE Positiv inverkan på TE Negative inverkan på TE den 3 december

14 Tack! den 3 december

15 Arbetet i svensk ungnötsproduktion Alnarps nötköttsdag 3 december 2013 elise.bostad@slu.se Syfte Effektiv och säker ungnötsproduktion Analysera arbetstiden för de mest förkommande arbetsmomenten Analysera fysisk ansträngning relaterad till arbetsmomenten Analysera motivationsfaktorer bland nötköttsproducenterna den 3 december

16 Material och metod Enkäter Mellankalvsproduktion mellankalvar/år svarsfrekvens 59/155 (45%) mellankalvar/år svarsfrekvens 31/51 (61%) Ungtjursproduktion ungtjurar/år svarsfrekvens 101/241 (42%) Gårdsbesök 10 av de 20 största mellankalvsproducenter ( 500 kalvar/år) 2 mindre gårdar (100 kalvar/år) 7 av 40 producenter som hade 250 ungtjurar per år Arbetsmoment Specifikt för mottagningsoch slutgödningsstall Utfodring Ströning Utgödsling Tvätt Hela uppfödningstiden Mottagning Flyttning Sjukdomsbehandling Vägning Slaktmärkning Slaktleverans Administrativt arbete den 3 december

17 Arbetstidsåtgång Mellankalvsproduktion Table 1. Arbetstidsåtgång på små (S) ( kalvar/år), medelstora (M) ( kalvar/år) och stora (L) ( kalvar/år) gårdar. Min/kalv/dag n 1 25% kvartil Median 75% kvartil Mottagningsstallet S b 3.5 M a 1.3 L a 1.0 Slutgödningsstallet S b 1.5 M a 0.5 L a 0.4 Djurhantering + administration S M L Antal gårdar. ab Signifikant skillnad mellan värdena (inom varje byggnadstyp) (P<0.05). Arbetstidsåtgång Mellankalvsproduktion Tabell 2. Arbetstidsåtgång (min/kalv/dag) på små, medelstora och stora mellankalvsgårdar min/kalv/dag n 1 25% kvartil Median 75% kvartil S ( kalvar/år) b 2.1 M ( kalvar/år) a 0.9 L ( kalvar/år) a Antalet gårdar. ab Signifikant skillnad mellan värdena den 3 december

18 Arbetstidsåtgång Ungtjur Tabell 3. Arbetstidsåtgång (min/tjur/dag) i olika kategorier av ungtjursuppfödning min/ungtjur/dag n 1 25% kvartil Median 75% kvartil Insättningsålder (variation) 21 dagar (7 61) dagar (56 92) dagar ( ) dagar ( ) Antal gårdar Stress och olycksrisker en problematisk kombination Belastningsbesvär 51% (mellankalv) og 65% (ungtjur) Övre extremiteter, rygg nedre del Belastningsbesvär hos ungtjursproducenter (p<0.05): Arbetstid (>median) Fysisk ansträngning (>median) Olycksfall relaterat till nötköttsproduktionen 20% av mellankalvsuppfödarna 39% av ungtjursuppfödarna Ströning, vägning, flytt den 3 december

19 Stress och olycksrisker en problematisk kombination Table 5. Två arbetsmiljöfaktorer som ansågs vara mindre bra eller dåliga av mer än 25% av mellankalvs och/eller ungtjursuppfödarna. Arbetsmiljöfaktorer Mellankalv (%) 3.1 Medelvärde (st.av.) b (0.6) a,b Signifikant skillnad Mellankalvsuppfödning (n = 59), Ungtjursuppfödning (n=101). Olycksrisk Ungtjur (%) Mellankalv (%) Stress / oro Ungtjur (%) Dålig Mindre bra Bra Mycket bra a (0.6) 2.8 (0.8) 2.7 (0.8) Tack för uppmärksamheten Tack för hjälpen! elise.bostad@slu.se den 3 december

20 den 3 december

21 Maria Mickelåker, Hushållningssällskapet Byggnadsplanering logistik Logistiken utanför och i bygganden är A och O Rutiner som man gör dagligen och kanske flera gånger per dag skall vara tidseffektiva. Sällansaker kan hellre få ta längre tid Byggnadsplanering för god effektivitet och praktiskt exempel Nötköttsdagen Alnarp 3 dec 2013 Foder Gödsel Besök Maskiner Byggnadsplanering planlösning Olika system är olika effektiva Investering vs arbetstid Tänk igenom planlösningen som att du jobbar i den Hur rör du dig? Hur driver/flyttar du djur? Både utlastning, vägning, sjukt djur Hur strör du? Hur gödslar du ut? Hur fodrar du? Tänk både på tiden och säkerheten Behövs två man? När i så fall? Antal djur/grupp? Bör passa slaktbilen? den 3 december

22 Byggnadsplanering byggstyrning God planering i grunden spar tid och missförstånd under bygget Vem gör vad Vem har ansvar för vad Vem har du som beställare skrivit kontrakt med Ha en tidsplan Byggnadsplanering vart lägger ni tiden? 0,80 Integrerade besättningar 1,60 1,40 Utfodring Balar på foderbord + skottkärra Upprullare/rundbalsfräs/halmrivare + skottkärra/kraftfoderautomater Bogserad blandarvagn 0,70 1,20 Stationär blandare Minuter per djur & dag 0,60 0,50 0,40 0,30 30 dikor integrerad 38 dikor integrerad 55 dikor integrerad 65 dikor integrerad 97 dikor integrerad 150 dikor integrerad Minuter per djur & dag 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 Automatisk rälshängd fodervagn 0,20 0,00 0,10 0,00 Administration Betesdrift Utfodring Utgödsling & ströning Övrigt arbete i stallet den 3 december

23 Camilla Persson, Nötköttsproducent EMP Lantbruk EMP Produktion Antal sålda djur, då och nu 300, 430 Varför förändring? Vad var viktigt i planeringen? Hämtar från 5 antal besättningar Logistik ute Kalvstall då och efter avvänjning Maskiner Halm 23

24 Kalvstall nu Rutiner nya stallet Rutiner nya stallet Strö Utfodring Logistik djur Utfodring Utgödsling Storlek grupper Rutiner nya stallet Strö Utfodring Logistik djur Utfodring Utgödsling Storlek grupper 24 Strö Utfodring Logistik djur Utfodring Utgödsling Storlek grupper

25 Rutiner nya stallet Rutiner nya stallet Strö Utfodring Logistik djur Utfodring Utgödsling Storlek grupper Rutiner nya stallet Strö Utfodring Logistik djur Utfodring Utgödsling Storlek grupper Rutiner nya stallet Strö Utfodring Logistik djur Utfodring Utgödsling Storlek grupper 25 Strö Utfodring Logistik djur Utfodring Utgödsling Storlek grupper

26 Rutiner avvanda Strö Utfodring Logistik djur Utfodring Utgödsling Storlek grupper Tid, nu och då Innan 3,5 min/kalv och dag (inkl allt) Innan 2,3 h/kalv fram till avvänjning Innan och nu 1,5 h/avvand fram till slakt Dagliga rutiner Nu 0,75 min/kalv och dag i dagliga rutiner Ej med att lära dricka tex Då 1,5 min/kalv och dag i dagliga rutiner Ej med disk tex Halva tiden Tid för utgödsling har ökat pga att man kan gödsla mellan grupper nu, är dock effektivt Har tid till finslipning nu Djurhälsa och tillväxt Aktivitet + - Logistik djur + Utfodring + djuröga! Strö +++ Utgödsling + kan gödsla ut Storlek grupper + Tillväxten svår att säga något om då stallet är nytt men det känns som de pillar i sig mer och är mer aktiva än innan Effektiv vs kostnad Tidsbesparing, min/kalv Dagliga rutiner minskar Roligare arbete Kostnad 1,15 Mkr + lite el + vvs Ca 9000 kr/plats Blev det som ni tänkt er? Ströloft Ljus via öppen nock Slänt drickstaton för brant Krubbor hade räckt till kraftfoder 26

27 Samma liggbås under hela uppfödningsperioden Anders Herlin Agenda Problematiken med liggbås till växande nötkreatur Försök med justerbara detaljer i liggbåset Resultat Diskussion och slutsatser Inhysning av växande ungdjur Djupströbädd tillgång till halm eller annat material Spaltgolvsboxar med gummigolv endast i värmeisolerade stallar 17 Liggbås Små mängder strö Mer ytor för rörelser än box Men Samspel mellan djurets storlek och båsets dimensioner Liggbås i olika storlekar, flytt av djur till avdelningar med större liggbås när de blir större. Utformning av båset är av betydelse Djurvälfärden kan äventyras pga dålig utformning och hygien Indikationer på sämre djurhälsa, hälta, dödlighet Längre arbetstid jmf box (14 s/djur och dag) L100 liggbåsets storlek Högsta vikt Längd* Bredd 250 1,70 0, ,90 1, ,00 1,10 *Båset ska vara 0,30 m längre om båsavskiljaren och frontväggen hindrar djuret från att föra huvudet åt sidan eller framåt när det reser sig. Liggbåsets dimensionering och design Utgår ifrån Djurens storlek Plats för liggande i olika positioner Plats för läggande Plast för resning 6 sidor i ett liggbås 1 underlag 1 front 2 långsidor 1 baksida, entré 1 ovansida Principer för liggbåsets dimensionering och utformning Dimensions AND Design of the free stall I, ii, iii = Free zones Liggytans längd = (0,95 * kroppslängd + 0,15) + huvud och resningsutrymme = mankhöjd(h) * 0,32 (eller H * 0,56) - enl CIGR 27

28 Dimensionering efter kroppsstorlek enl. CIGR Djurens vikt Kroppslängd 1,31 1,42 1,51 1,59 Mankhöjd 1,19 1,27 1,33 1,38 Båslängd 1,78 1,90 2,01 2,10 Båsbredd 1,01 1,08 1,13 1,17 Liggytans längd 1,39 1,50 1,58 1,66 Liggbåset delar för att kontrollera djurets position i liggbåsets längsled Nackbom Bringplanka Kombination nackbom + bringplanka Huvudbom Båsavskiljare Nackbom Bringplanka Huvudbom H Fråga: Kan liggposition och därmed hygien hos avvanda köttraskalvar i för stora liggbås, kontrolleras av nackbom eller bringplanka som placerats efter djurens storlek, eller en kombination av dessa Material och metoder 36 avvanda tjurkalvar (Charolais) uppdelade i 2 grupper på 18 djur var I genomsnitt 300 kg levande vikt Liggbåsstorlek 2120 x 1120 mm Manipulationer av nackbom och bringplanka och kombination av dessa Kontroll Nackbom 1,70 m Bringplanka 1,37 m från bakkant - höjd 90 mm - metallrör (45 mm) på ovanpå en 45 mm träregel Nackbom1,37 m från bakkant Kombination av Nackbom 1,37 m och Bringplanka 1,37 m Nackbom 1,70 Nackbom 1,37 Registreringar Bringplanka 1,37 Nackbom 1,37 & Bringplanka 1,37 Hygien på liggyta: gödselförekomst, mängd och placering, spridd gödsel, vätska Djurhygien: poängsättning av övre och nedre del av bakbenet, vänster sida enbart Beteende: liggande med IceTag loggar, 5 djur per grupp, 5 dagar per djur 28

29 Gödselhög Diameter 10 cm = 1, eller del av eller multiplar (max 4) Position i liggbåset: främre eller bakre del Spridd gödsel Som procent av totala ytan i liggbåset, som är täckt med spridd gödsel Vätska Som procent av totala ytan i liggbåset, som är täckt med vätska, mestadels urin Exempel Bedömning av djurhygien Poängsättning 1 till 4 på nedre del av bakben (has och skenben) & lår och bakdel Beteende 1 3 Tidsbudget registrerad med IceTag % lying 2 4 (Videofilmning skall anayseras) 29

30 Resultat Förekomst av gödselhögar 0/1 Hel gödselmängd - poäng ,4 1,2 1 0,8 0,6 a b b b 20 0,4 10 0,2 0 Nackbom 1,33 Nackbom 1,70 Bringplanka, 1,33 Bringplanka 1,33 & Nackbom1,33 Chi2; p> Nackbom 1,33 Nackbom 1,70 Bringplanka, 1,33 Bringplanka 1,33 & Nackbom1,33 Gödselplacering i liggbåset Nackbom1,33 40 Bringplanka 1,33 30 Nackbom 1, P<0.001 Inget Bakre del Främre del Båda delarna Nackbom 1,33 & Brinkplanka 1,33 Spridd gödsel, % av liggbåsyta Vätska, % yta av liggbåsytan a a a b Nackbom 1,37 Nackbom 1,70 Bringplanka, 1,37 Bringplanka 1,33 & Nackbom1, a ab bc c Nackbom 1,33 Nackbom 1,70 Bringplanka, 1,33 Bringplanka 1,33 & Nackbom1,33 30

31 Djurhygien Beteende Liggande per dag, i %, medel 60% Inga statistiska skillnader ,5 2 1,5 1 Nackbom 1,37 Nackbom 1,70 Bringplanka, 1, ,5 Bringplanka 1,37 & Nackbom1, Övre ben Nedre ben 0 Nackbom 1,37 Nackbom 1,7 m Bringplanka 1,37 Nackbom, 1,37 + Neckbar1330 Neckbar1700 Brisket board1330 Neckbar1330 and Bringplanka Brisket board1330 1,37 Tidsåtgång 00:00:10 00:00:09 00:00:07 00:00:05 00:00:03 00:00:02 00:00:00 Skötseltid per bås Nackbom 1,37 Bringplanka 1,37 Nackbom 1,70 Bringplanka & Nackbom 1,37 Diskussion & slutsatser Begränsningar i längsled I liggbås minskar gödselkontaminering Begränsningar i form av både nackbom och bringplanka jusetared efter kroppslängd var mest effektiv Djur som vänder sig runt i liggbåset var den största orsaken till att framdelen I båset blev gödselbemängd Additional studies will give answers if behaviour was affected 31

32 32

33 Underlätta tillsyn av betesdjur med hjälp av GPS Anders Herlin Agenda Tillsyn och GPS som verktyg i djurskötseln Studie i Blekinge Resultat Diskussion och slutsatser Inledning Tillsyn av betesdjur 1kap, 5 Svåröverblickbara naturbetesmarker - lång tid finna djur Andra metoder har föreslagits som att locka fram djur med foder GPS Positionsbestämning med hjälp av satellit Avstånd med exakt tidsmätning och triangulering Totalt 27 sateliter används För säker position krävs >5 satelliter On-Line tillgång till mobilnätet Energitillgång bestämmer antalet positioner och uppkoppling - Batteri - Solpanel Störningar pga tät vegetation, träd GPS i djurskötseln Från forskning till övervakning Billigare utrustning rangelands i USA Markvård range management vattenhål, djurtäthet, fålla/stängsling Sjukdomsspridning fästingburna sjukdomar Predatorkontroll GPS på vargarna Bevakning eller förflyttning av betesdjur Virtuellt stängsel Slipper stängsel Innehåller GPS, uppkoppling till basstation och ljudsignaler för kon att reagera på Prototyp: 33

34 Studieområde: vid Ronneby Ca Ha Stor andel skog GPS-enheter Contact RDT från Followit Lindesberg AB Förutsätter mobiltäckning Positioner i Google Maps Smartphone 2 positioner per dag (upp till 96) räcker 8 månader, uppladdningsbart batteri Geofence-funktion larm om djuren utanför bestämt område Används i rennäringen Kostnad 3875 abonnemang från 2a året kostar 600 kr Även en norsk GPS enhet provades under kort tid GPS-enhetsanvändning 5 ungnöt (Highland Cattle och Hereford) Positioner kl: 07/13; 08/14; 09/15; 10/16; 11/17 Förlorade tidigt enheten kl 07/13 En enhet på nacken med hjälp av motvikt, resten under halsen 4 maj till 22 oktober djuret med GPSenheten på nacken utsläppt 20/6 Ej använt GPS-position vid 55 tillfällen Resultat GPS-enheten skall finnas på djurets nacke! Andel avgivna positioner % Under halsen På nacken 07/13 08/14 09/15 10/16 11/17 Använda positioner för tillsyn Positioner vid tillsyn Tidsåtgång och tillsynsutfall Med GPS-position: 55 minuter ± 31min, minst 5 minuter, längst 3:05 men oklart om när tillsynsarbetet påbörjades relativt GPS-positionen Utan hjälp av GPS-position på kända ställen Brukaren hade stor hjälp av GPS-positionerna Fann ej djuren vid 2 tillfällen sen kväll Alla djur hittades inte vid 9 tillfällen 34

35 Diskussion - slutsatser Använda effektiv GPS-enhet utvecklad och prövad för ändamålet Väga flera billigare enheter med få positioner per dag mot en/få enheter med flera/många positioner per dag kr till kr Energitillgången, batteriet, begränsar antalet positioner solfångare möjligt inom snar framtid Enheten skall sitta på nacken! Mobiltäckning i betesmarken stor variation påverkas av terräng och skog Använda smartphone/läsplatta GPS-enheten kan påverka elektroniska öronmärken 35

36 36

37 Ekonomiskt hållbar dikalvsproduktion idag och imorgon! Pernilla Salevid Innehåll i presentationen: En studie om: Framtidsutsikter för hållbar dikalvsproduktion 1. Delfistudie 2. Modellberäkningar 3. Intervjuer Idag: Grön konkurrenskraft Imorgon:?! Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 37

38 Produktionsvolymen understiger importvolymen på nötkött Källa: Jordbruksverket, Framtidsutsikter för hållbar dikalvsproduktion Pernilla Salevid Avd. för produktionssystem Inst. för husdjurens miljö och hälsa Skara

39 Delfistudie med huvudfrågan: Hur skapar man lönsamma dikalvsföretag? En intervju gjord av lantbrukare, rådgivare och forskare 2009 Högre pris på kalvar Lägre byggkostnad pga skaleffekt Lägre foderkostnad Gårdsstöd för bete måste stanna hos djurhållaren Några trodde att uppgiften var omöjlig - spridning på resultat med kr/ko! Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund Delfistudiens mest lönsamma förslag på produktionsmodeller för dikalvsproduktion: 1. Ekologisk produktion med allt bete på naturbetesmarker och ekologisk merbetalning, ca 100 kor. 2. Konventionell produktion med utedrift, allt bete på naturbetesmarker och stor besättning, ca 200 kor. Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund 39

40 Stämmer delfipanelens förslag när man räknar på det? Löneförmågan beräknades i en besättning med 100 dikor, i flera olika produktionsmodeller, i områdena Gsk, Ss och Nn Kalvningstidpunkt Kostorlek Ekologiskt / konventionellt Vinterstall / Utedrift Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund Löneförmågan i modellföretag, nyinvestering för 100 dikor, Gsk Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund 40

41 Justerad löneförmåga, 2009, Gsk Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund Stämde modellberäkningarna med verkligheten? Telefonintervju med svar av 20 st större dikalvsföretag ( kor): Ja - Vi har utvecklat vårt företag till dagens storlek för att öka lönsamheten Ja - Företag inom LFA områdena var mer positiva inför framtiden jmf med de utanför. Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund 41

42 Stämde beräkningarna med verkligheten? Nej Det finns ingen mark att arrendera / köpa i närområdet Nej Kostnaden för mark är högre än beräknat Nej Myndigheternas krav på betesmarken har skapat krångel och osäkerhet Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund Idag KOMMER SNART! 42

43 Historiskt högt svenskt dikalvspris är ändå lägst Källa: Agri Benchmark Beef, Svensk dikalvsproduktion kämpar mot höga kostnader - marken avgörande Kostnader = staplar Intäkter = prickar Källa: Agri Benchmark Beef,

44 Imorgon? Sid 15 Lantbrukarnas Riksförbund Hur påverkas resultatet av det vi fått reda på om framtida gårdsstöd? Förslag JBV nov 2013; 50 dikor i olika regioner Region kr Region 3 - +/- 0 Region kr Sid 16 Lantbrukarnas Riksförbund 44

45 Många viktiga politiska beslut framför oss men Dikoföretagen blir sakta större men färre Dikoföretag specialiserar sig mer på kalvproduktion och mindre på slutgödning Dikoföretagen sänker kostnader och ökar intäkter genom att samarbeta mera Markkostnaden blir en joker i dikoföretagen Sid 17 Lantbrukarnas Riksförbund TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Pernilla Salevid

46 46

47 Hållbar utveckling lokalt och globalt en överlevnadsfråga REKS Regional nöt- och lammköttsproduktion en tillväxtmotor Inger Pehrson FNs Klimatrapport sept. 2013: Människans klimatpåverkan bekräftad Konsekvenserna allvarligare än man tidigare trott Bakgrund Reform av den gemensamma jordbrukspolitiken efter Man vill: Trygga livsmedelsförsörjningen Öka jordbrukets ekonomiska och ekologiska konkurrenskraft Bekämpa klimatförändringarna Främja innovation Stödja sysselsättning och tillväxt Samhället behöver en uthållig nöt- och lammköttsproduktion! Många utmaningar för producenterna: Dyra insatsmedel Prispressande import Svår struktur Omfattande lagkrav Utfasning av EU-stöd Nödvändig integration; köttproduktion och att producera miljönytta mot ersättning Klimatfrågan krav på reduktion + negativ mediedebatt 47

48 Mål Projektet har som mål att stärka den ekonomiska tillväxten genom långsiktigt hållbara företag med nötoch lammköttsproduktion. Mål, forts. Projektet ska ge ökade kunskaper om hur klimatbelastningen ser ut och vad som kan göras för att minska den genom t ex optimal utfodring av dikor, ungnöt och får. Långsiktig hållbarhet förutsätter att man minskar klimatbelastningen utan att ge avkall på andra hållbarhetskriterier. Projektet ska också bidra till ökade kunskaper i konsumentledet, dvs butik, restauranger och offentlig sektor, så att fler genom medvetna val kan medverka till en hållbar utveckling. Projekttid: Projektledning: Agroväst, Skara Samarbetspartners: AgroTech, Århus, Köpenhamns Universitet, Århus Universitet, Universitetet för miljö och biovetenskap, Ås, Sveriges Lantbruksuniversitet och Hushållningssällskapet Halland Programområde Totalbudget: 2,8 milj Finansiering: Europeiska regionala utvecklingsfonden genom Interreg IV A-programmet (Öresund-Kattegat- Skagerak) Västra Götalandsregionen Skaraborgs Kommunalförbund Återförda handelsgödselskatter via Jordbruksverket De ingående samarbetspartnerna 48

49 Målbild 2.1 Modell för att förutsäga foderkonsumtionsförmåga Aktivitet 3.2 Hållbarhetsprofil - bakgrund 2.3 Resurseffektiv utfodring av högavkastande tackor 3.3 Hållbarhetsprofil 3.1 Sammanställning av resultat 2.2 Resurseffektiv utfodring av dikor 2.4 Resurseffektiv produktion av ungnöts- och kalvkött 4.1 Marknadsaspekter 3.3 Kvalitetssäkrad rådgivning Vi måste jobba gemensamt i hela livsmedelskedjan för att stärka hållbarheten i nötköttsproduktionen och konsumtionen. Det går inte att bara minimera eller maximera enskilda faktorer utan vi måste optimera de viktigaste. Allt hänger ihop i komplexa samband. Hållbarhetsprofilen är ett försök till verktyg för att möjliggöra detta. Med hjälp av andra aktörer 4.2 Kompetensutveckling av rådgivare och producenter 4.3 Information och kunskapsspridning i livsmedelskedjan Hållbarhetsprofil, testversion Ekonomi Ansvarsfull produktion Resursutnyttjande Biodiversitet Djurvälfärd Miljö Klimat Hållbarhetsprofil Hållbarhetsprofil - metod Hållbarhetsindexet har utvecklats som prototyp till en dynamisk modell Arbetet har skett vid AgroTech, Århus i samarbete med Århus universitet. Val av indikatorer, värdering och viktning av dessa och av delindex har gjorts i dialog med övriga partners och andra experter. Data har insamlats och registrerats i verktyget AnalysPlattform. Data från gårdar i Danmark och Sverige har samlats in för att testa och utveckla modellen. Utmaning: Hållbarhetsprofilen ska gå att använda i praktiken! Foto: Jens Tønnesen m.fl. 49

50 Exemel på hållbarhetsprofiler olika former av nötköttsproduktion (två svenska gårdar och tre danska) Aktivitet 2.4 Resurseffektiv produktion av ungnöts- och kalvkött Presentation vid konferensen Greenhouse Gases & Animal Agriculture, juni 2013 i Dublin (Lisbeth Mogensen, Århus University) Mjölkrasungtjurar resp. Dansk kalv Økonomi (ej S) Ansvarlig produktion Dyrevelfærd Klima Ressource Biodiversitet (ej S) Miljø Dyrevelfærd 10 Dikor Økonomi (ej S) 8 6 Klima 4 2 Ansvarlig produktion 0 Ressource Biodiversitet Miljø Mer på gång, bl a Modellering gällande foderkonsumtion till grund för nya moduler i NorFor (Nordiskt fodervärderingssystem) Sammanställning av resultat från utfodringsförsök med högavkastande tackor Tack för uppmärksamheten! Erfarenheter av klimatcertifiering på gårdsnivå Följ oss på reks.nu 50

51 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Bakgrund Tidigare fältprojekt på två gårdar Kraftig överutfodring av dikor, framförallt under lågdräktighet, i jämförelse med nu gällande utfodringsnorm Doktorand Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Arnesson och Salevid, 2011 Bakgrund Minskad överutfodring leder till Lägre foderkostnader Minskad risk för feta kor och kalvningssvårigheter Mindre förluster av näringsämnen till omgivningen, framförallt kväve Projektmål - Ge ökade kunskaper hos djurhållare och rådgivare om val av foder till dikor för att minska onödig överutfodring - Verifiera om gällande utfodringsnormer för dikor stämmer eller inte - Ge underlag för ett nytt rådgivningsverktyg, NorFor, för utfodring av dikor 51

52 Två utfodringsförsök Götala Nöt- och lammköttscentrum Används för forskning och utbildning Verksamheten väl förankrad i omvärlden SLU i Skara Studie 1 Höst 2012 Studie 2 Stallperiod 2013/14 Utfodringsförsök 1 Syfte Jämförelse av foderintag och foderutnyttjande hos två raser av lågdräktiga dikor, Hereford och Charolais Utfodringsförsök 1 Foder Vilka egenskaper ska fodren ha? Lågt innehåll av energi och protein Högt innehåll av fiber (NDF) Låg smältbarhet på fibern NDF Herefordko och kalv på Götala Hereford och Charolais på Götala nöt- och lammköttscenter Hög NDF koncentration och låg NDF smältbarhet ger ts-intag idisslingstid per kg ts 52

53 Detta ger oss grovfoder som Utfodringsförsök 1 Tre grovfoder Gräs/klöver Rörflen Helsäd havre Bild. Sven Larsson begränsar konsumtionen fyller vommen stimulerar idissling Skörd i sent utvecklingsstadium Rundbalar med tillsatsmedel Utfodrade i fri tillgång 3 veckor på respektive foder Skörd av rörflen i Alboga 2012 Utfodringsförsök 1 Datainsamling Foderintag Smältbarhet Kväveutnyttjande Idisslingstid Resultat utfodringsförsök 1 Näringsinnehåll försöksfoder Gräs/klöver Rörflen Helsäd TS (%) Energi (MJ/kg ts) 10,37 8,15 7,6 Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) ADF (g/kg ts) ADL (g/kg ts) VOS/IVOS (%) 76,8 62,9 50,1 53

54 Resultat utfodringsförsök 1 Foderintag Charolais högre ts-intag jämfört med Hereford (p<0,05) Ingen skillnad mellan raserna när ts-intaget uttrycks per kg kroppsvikt Högst konsumtion av gräs/klöver > helsäd > rörflen (p<0,05) Tabell 1. Daglig konsumtion av försöksfodren, kg ts/dag Gräs/klöver Helsäd havre Rörflen Charolais 15,4 12,6 11,9 Hereford 14,1 11,3 11,0 Resultat utfodringsförsök 1 Idisslingstid Längst idisslingstid per dag på rörflen och gräs Rörflen gav längst idisslingstid per kg ts Ingen skillnad mellan raserna Rörflen Helsäd Gräs/klöver Min/dag 582 a 532 b 598 a Min/kg ts-intag 51 a 43 b 40 c Min/kg NDF-intag 78 a 79 a 71 b Resultat utfodringsförsök 1 Korna konsumerade dubbelt så mycket energi på gräs/klöverensilaget jämfört med sitt behov enligt norm % av energibehovet Dagligt intag av energi i förhållande till kornas behov Sammanfattning försök 1 Rörflen skördad i blomning och helsäd av havre skördad i degmognad verkar vara lämpliga foder till lågdräktiga dikor Ingen skillnad i konsumtion eller idissling mellan de två raserna Charolais Hereford 50 0 Gräs/klöver Rörflen Helsäd 54

55 Pågående utfodringsförsök 13/14 Undersöka om gällande utfodringsnormer för dikor stämmer eller inte Studera kornas kväveutnyttjande på olika grovfoder Beräkna lönsamheten vid användandet av olika typer av grovfoder Frågor? Hereford, 36 kor Gräs, rörflen, Hykor, halm Resultat kommer under 2014 Tack för er uppmärksamhet! 55

56 56

57 Strukturer och strategier för lönsam produktion och säker tillförsel av inhemskt nötkött Lärdomar från McDonald s europeiska leverantörskedjor Ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, McDonald s Sverige, Sveriges Nötköttsproducenter & LRF Presentation Alnarps Nötköttsdag, 3 december 2013 Ellinor Isgren Erika Järlesäter Josefine Weber Bakgrund & syfte LU SLU Producent Förädling Köpare McDonald s LRF Projektets upplägg Styrgrupp med representanter från SNP, LRF, McDonald s & Lunds Universitet (+SLU) kontinuerlig avstämning Litteraturgenomgång vad är ländernas förutsättningar och vad kan spela roll i en kedja? Tre examensarbeten (lantmästare) Intervjuer med personer inom hela kedjan i 3 länder Lantbruk, slakteri, vidareförädling, McDonald s och organisationer Till sist intervjuer i Sverige Produktion av nötkött har sjunkit i Sverige samtidigt som efterfrågan ökat: lönsamhetsproblem bland producenter, tillförselproblem bland köpare Med hjälp av McDonald s leverantörskedjor kartlägga hur inköp av nötkött sker i Österrike, Storbritannien, och Irland för att säkerställa tillgång till inhemskt nötkött Kedjeperspektiv: Ökad produktion kräver lönsamhet & framtidstro i alla led hur kan strukturer & strategier i leverantörskedjan bidra? Slutmål att ge konkreta rekommendationer om & för hela kedjan gällande av lämpliga strategier och åtgärder Sveriges Nötköttsproducenter Rekommendationer Med litteraturens hjälp hittades tre faktorer som blev projektets utgångspunkt Vad påverkar en leverantörskedjas prestation? Pengaflödet: Finns det förutsättningar för lönsamhet i alla led? Producent Förädling Köpare Fördelning och nyttjande av makt: Vem har inflytande och hur används det? 3 kandidatuppsatser Relationskvalitet: Vill/kan aktörerna samarbeta och kommunicera med varandra? Resultat & intryck från Österrike Josefine Weber Nötköttsproduktion i Österrike Självförsörjningsgrad på ca 140 procent Sverige har ca 50 procent Det produceras årligen ton kött Vilket har en viktig ekonomisk betydelse Totala inkomsten av jordbruksprodukter är 7,15 miljarder Euro Nötköttsproducenterna står för ca 13 procent Småskalig produktion och ofta kombinerad mjölk & köttproduktion 57

58 Aktörstruktur i den österrikiska leverantörskedjan Utmärkande för den österrikiska kedjan Producentgrupp Stor hjälp för bönderna Aktörernas beroende av varandra Aktörssamarbete Aktörerna syn på maktfördelningen i kedjan Livsmedelskedjorna Intervjuer gjordes med aktörer från kedjans alla delar samt AMA Marketing Hantering av maktfördelning i kedjan Med hjälp av information mellan aktörerna Samarbetet i leverantörskedjan Relationer Tillfredställelse Aktörernas olika roller Faktorer som spelar in i maktfördelning Mitt uppsatsämne: Fördelning och användning av makt Makt i leverantörskedjan Mellan aktörer Leverantörskedjans uppbyggnad och funktion Samarbetet Producentgruppen Slutsatser: Vad kan vi lära av Österrike? Långsiktiga relationer Ärlighet Transparens Vi känsla Alla måste må bra (hjulperspektivet) Resultat & intryck från Irland Erika Järlesäter Producentgruppens roll 58

59 Nötköttsproduktion på Irland En av Irlands viktigaste delar inom lantbruk Irland är den 5e största producenten i världen av nötkött med en självförsörjningsgrad på 820% Produktion på många och små enheter (ca prod.) med betesdrift Mycket beroende av stöd, ca 80% av vinsten genom olika bonusar 30 st slakthus = 1,6 miljoner djur per år. Störst är de familjeägda slakterierna ABP Ireland, The Kepak group och Dawn Meats McDonalds största köparen av irländskt nötkött och en stor exportör Allt kött, ost, mjölk och ägg på McDonalds är irländskt Alla råvarorna kommer från gårdar som är certifierade enl. Bord Bia (the Irish Food Board) Bord Bia kontrollerar och reglerar djurvälfärd, miljö, antibiotikaanvändning, spårbarhet och livsmedelshygien Mitt uppsatsämne: Förtroende och belåtenhet i leverantörskedjan Hur kan relationer byggda på förtroende och belåtenhet påverka leverantörskedjan positivt och negativ? Vad kan man lära sig av detta och hur kan det användas för att förbättra produktion och affärer? Dessa blev intervjuade Ansvarige för inköp av nötkreatur på slakteriet The Kepak group (The Kepak group är verksam inom lamm, nötkött, färdigmat samt handel med 9 st produktionsanläggningar i Irland och Storbritannien. Familjeägt.) Ansvarige för inköp av nötkreatur på slakteriet The ABP group (The ABP group är verksam inom nötkött, nötköttsprod., färdigmat, proteinproduktion. Familjeägt.) Specialist inom nötköttsproduktion på IFA Irish farmers association (De för lantbrukarnas talan, håller sig uppdaterade inom politiska frågor, produktion, priser och lagar. Samt håller i diverse utbildningar och kurser för lantbrukare.) Lantbrukare 1: 600 tjurar, drivs av far & son, levererar till Kepak group Lantbrukare 2: 650 tjurar, 1 anställd sköter gården, levererar till Kepakgroup Lantbrukare 3: 80 kor + kalvar, drivs av far & son, levererar till ABP group Lantbrukare 4: 500 tjurar, drivs av 3 släktingar, levererar till the ABP group Leverantörskedjan Utmärkande för den irländska kedjan Alt. 1 Lantbrukare Oberoende agent Slakteri Inte många skrivna avtal goda relationer och ömsesidigt förtroende mellan slakteri och lantbrukare Slakterierna är väldigt måna om sina producenter, ordnar träffar och utbildningar om kvalitét och produktion Alt. 2 Lantbrukare Producentgrupp Slakteri Producentgrupper som sköter förhandlingar mellan lantbrukare och slakterier. Krav på att vara certifierade och arbeta för ökad kvalitet är ett krav för att få vara med Alt. 3 Lantbrukare Slakteri Öppenhet mellan aktörerna i leverantörskedjan 59

60 Reflektioner Vad kan vi lära oss av Irland? Goda relationer alla kände alla på slakteriet, även lantbrukarna Slakterierna satsar på sina producenter genom utbildningar och kommunikation Irländska lantbrukare är duktiga på att producera kött av hög kvalitet IFA jobbar hårt för att driva sina medlemmars frågor Irländare är patriotiska och köper mest inhemska livsmedel Många är beroende av betesdriften och blir mycket sårbara de år då väderleken är dålig Flertalet lantbrukare är äldre och skulle behöva ge plats för den yngre generationen Irländsk nötköttsproduktion är till stor del beroende av stöd från EU Att bli bättre på att samarbeta och hjälpas åt för att höja vår produktion Det kan göras genom så kallade producentgrupper där man förhandlar tillsammans för att få bättre villkor och priser Arbeta med att få en högre kvalitet och en jämnare produktion av nötkött i Sverige Att slakterierna måste satsa mer på sina producenter och föra en dialog med dem Tack för mig! Skillnader och likheter länderna emellan Självförsörjning Besättn strl (diko) Besättn strl (mjölkko) Kött från mjölkdjur Förädling koncentr. Handel koncentr. Per capita konsumt. Sverige Österr. Irland Storbrit. 52% 140% 800% 82% * * %?* 50% 50% 5 70% 5 68% 5 75% 9 44% 87(50) 83(35) 70(28) 64(30) Nöjda producenter och låga transaktionskostnader Anammande av lärdomar från de tre länderna Nisch kedjor? Status quo i fråga om de identifierade utmaningarna Sammanfattande modell för våra slutsatser + - Stödjande strukturer Förtroende Engagemang Transparens Organisation på producentnivå Långsiktiga inköpsstrategier med kedjeperspektiv Samarbete & kommunikation Slutgiltiga målsättningar Tillförsels stabilitet Lönsamhet genom hela kedjan Specifika strategier & verktyg Utveckling, utbyte och överföring av kunskap Ekonomiska signaler genom kvalitetsorienterade klassningsoch betalningsmodeller Feedback från köpare till slakterier till producenter Långsiktig konkurrenskraft Gemensamma satsningar på produktutveckling & marknadsföring Utbyte av information kring prognoser & framtida planer Producentorienterad förädling inkl. kontraktsformerna Eftersträvade utfall Effektivitetsförbättringar och bättre utnyttjande av kedjemedlemmars kompetens Marknadsorienterad produktion tack vare ekonomiska incitament och tillgång till information Differentiering och kommunikation av mervärden Längre planerings horisont och mindre osäkerhet på alla nivåer dvs, inga enkla svar.. En inblick i studiens resultat Samarbete & kommunikation mellan kedjans nivåer o Många problem & utmaningar orsakas inte, och kan inte lösas, av en enskild aktör o Kunskapsöverföring mellan och inom leden, harmonisering av kvalitetsarbete, ekonomiska signaler, förståelse för de övriga aktörernas behov & agerande o Underlättar påverkan utåt både konsumenter & politiskt Genom o Företagens övergripande mål och filosofier o Specifika projekt/satsningar 60

61 En inblick i studiens resultat, forts. Organisation inom producentledet: Österrike 6 producentföreningar som i sin tur arbetar med varandra Gemensam förhandling = mer balanserad kedja En mängd aktiviteter runtomkring, inom producentledet, inom kedjan, och utåt Underlättar kontakt mellan producenter & övriga kedjan En inblick i studiens resultat, forts. Kvalitetssäkring & märkning ses som måste och uppskattas tack vare att de: o utvecklades utifrån efterfrågan & innebär mervärde o märks på bondens betalning & medför små kostnader o marknadsförs effektivt Annorlunda utgångsläge i Sverige? Företags egna kvalitetssäkringssystem o Kvalitetssäkring för en specifik kedja mer direkt sätt för företag (som McDonald s) att påverka produktion och kvalitet o Kan vara rörigt med många system I våra slutsatser & rekommendationer betonar vi särskilt Behov av tydligare kommunikation, och mer samarbete genom hela värdekedjan & särskilt mellan nivåerna Potentialen i att skapa bättre balans i kedjan genom organisation på producentnivå Affärsrelationen producent slakteri: en nyckelfaktor i förändring Differentiering inom segmentet svenskt nötkött Effektiv kommunikation av de kvalitetsegenskaper som produceras Utveckling av betalningsmodeller och informationsöverföring Skapa incitament och förutsättningar att producera enligt marknadens efterfrågan Tack! Rapporterna finns i SLUs öppna databas Epsilon: Hela rapporten Josefines arbete: Erikas arbete: Kontakt: ellinor.isgren@slu.se 61

62 62

63 Tidsplan December 2013: Beslut om tillämpningsregler på EU-nivå December 2013: Förslag från regeringen om genomförande av CAPreformen sänds ut på remiss Årsskiftet 2013/14: Regeringen skickar förslag om nytt landsbygdsprogram till EU-kommissionen Sommaren 2014: Regeringen meddelar kommissionen om svensk tillämpning av gårdsstödet m m Nya CAP hur påverkas produktionen? Lars-Erik Lundkvist, LRF SAM 2014: nya regler om investeringsstöd, projektstöd m m SAM 2015: nya regler om gårdsstöd, miljö- och LFA-ersättningar etc Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Viktiga delar i CAP-reformen Omfördelning av direktstöd (gårdsstöd) Kopplade stöd (max 13% i Sverige) Förhöjt gårdsstöd till unga lantbrukare Förgröning av direktstöd Ny stödrättsutdelning eller ej Flexibilitet (budgetmässig) mellan direktstöd och LBP Landsbygdsprogrammets storlek och utformning EUs budget (miljarder Euro 7-årsbudget, fasta priser) Dagens Förändring budget EU Sverige Totalbudget % CAP - Direktstöd % -15% - Landsbygdspr % -21% Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund Vad innebär förändringarna i budgeten konkret? Gårdsstödet Minskar med 2-3% i löpande penningvärde. (150 Mkr/år) Landsbygdsprogrammet Minskar med 7-8% i löpande penningvärde. (375 Mkr/år) Totalt jordbruksstöd Minskar med ca 5% i löpande penningvärde. (525 Mkr/år) JORDBRUKSPOLITISKA ERSÄTTNINGAR 2011 OCH 2012, Mkr Gårdsstöd LFA-stöd Betesmarker Vallodling Ekologisk odling Kväveläckage Kulturmiljö Övr miljöersättningar Djurvälfärd gris Investeringsstöd, startstöd Förädlingsstöd Landsbygdsutveckling SUMMA Jordbrukets bruttointäkt ca Mkr Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund 63

64 Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund Förgröning av direktstöd Obligatoriskt, 30% av direktstödet Undantag förgröning: Under 15 ha, hela gården gräsmark, EKO-produktion Villkor -Växtföljd, ha 2 grödor, över 30 ha 3 grödor -5% eko-areal (buffertzon, träda, landskapselement m m) -Skötsel av permanenta gräsmarker (95%) på landsnivå Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund Utjämning av direktstöd inom länder Alternativ Full utjämning av gårdsstödet till 2020 = Kommissionens grundförslag. Dagens 5 regioner i Sverige kan behållas. Begränsad utjämning, min 33% utjämning av tilläggsbelopp (Tunnelmodell). Alternativ modell max 30% sänkning av gårdsstödet. Olika modeller för utjämning av gårdsstöd Gård med genomsnittligt stödrättsvärde, /ha Stöd efter utjämning: Kommissionens förslag Förändring -40% -20% +20% +54% Tunnelmodell Förändring -15% -10% +3% +13% Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund Typgårdar - effekter av gårdsstöds utjämning och kopplat nötstöd (800 kr/djur) Kommissionens grundförslag full utjämning på 5 år inom 5 regioner Tunnelmodell begränsad utjämning Kommissionens grundförslag samt 800 kr/nötkreatur, 5 eller 1 region Olika modeller för utjämning av gårdsstöd, effekt på gårdsstödet år 5 Full utjäm- Tunnel- 800 kr nötstöd ning 5 reg modell 5 reg 1 reg Nöt 130 tjurar 75 ha (slätt) -53% -31% -39% -52% 35 kor 45 tj 66ha (skog) -47% -25% -31% -23% 44 kor 22 tj 93 ha (norr) -26% -19% -11% 0% Mjölk 100 kor 145 ha (slätt) -19% -14% -4% -27% 45 kor 100 ha (norr) -31% -21% -25% -15% Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund 64