NATURVETENSKAP/ TEKNIK

Transkript

1 MARIA ENGMAN GRANQVIST SAGAN PETTER OCH HANS FYRA GETTER UR ETT NATURVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV NATURVETENSKAP/ TEKNIK LEK MATEMATIK SPRÅK RÖRELSE SKAPANDE BARNS INFLYTANDE DRAMA NATURVETENSKAP OCH TEKNIK I FÖRSKOLAN MED DIDAKTISK INRIKTNING, FÖRSKOLELYFTET 7,5 hp MARIA ENGMAN GRANQVIST

2 Innehållsförteckning 3. Mål 4. Bakgrund 6. Planering 7. Sagoberättade 8. Sagan i vatten 9. Hävstångsprincipen 10. Vi gör en egen gungbräda 11. Pepparkakshus 12. Bygga Petters hus 13. Koppla lampa 14. Getterna gul, blå, röd och vit 15. Sagolåda med Petter, hans getter, Murre svart, Sixten och trollet Ludenben 16. Vi gör film på Ipad 17. Redovisning och utvärdering 18. Diskussion 20. Litteraturförteckning 2

3 Mål Att genom sagan väcka ett intresse för naturvetenskap och teknik. Att barnen får upptäcka, uppleva och utforska naturvetenskap och teknik vilket gör att barnen utvecklar ett intresse och en förståelse. Genom detta temaarbete kommer vi att beröra: Hävstångsprincipen Bygg och konstruktion Elektricitet Kemiska processer Fysikaliska fenomen Digital teknik Multimedia Magnetism Enkel teknik Hållbar utveckling 3

4 Bakgrund På min förskola har vi i flera år arbetat temainriktat utifrån olika sagor. I år valde boken Petter och hans fyra getter eftersom vi såg ett intresse för rim bland barnen, även en bok som barnen väljer när vi läser. Vi ville sätta ett extra fokus på naturvetenskap och teknik. Genom detta arbetssätt har vi sett att vi fångar många av läroplansmålen Vad står i läroplan om naturvetenskap och teknik? Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar intresse och förståelse för naturens kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utvecklar sin förståelse för naturkunskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och (läroplan för förskola Lpfö rev 2010) Vidare står även detta om andra områden som vi når genom vårt temaarbete Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 4

5 Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.(läroplan i förskolan Lpfö rev2010) Förskolans uppdrag Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Lärandet baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra (läroplan för förskolan Lpfö rev 2010) Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom hjälp med av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta ingriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning (läroplan för förskolan Lpfö rev 2010) 5

6 Planering Detta är en årsplanering på ett temaarbete. Parallellt med sagotemat så följer vi årstidsväxlingar, traditioner och även haft olika experimentgrupper 1 ggr/vecka med 4-5åringarna. Presentation av vårt temaarbete på ett föräldramöte Sagoberättande på olika sätt (bok, magnetsaga, sagolåda, you tube film och sagan i vatten) Konstruera Petters hus av pepparkaksdeg och en juicekartong Tillverka Petter, getter och katter i pepparkaksdeg som sedan målas. Koppla in lampa i Petters hus Konstruera en julbock, geten gul, ute tillsammans med barnen med hjälp av en häststomme och granris Konstruera geten blå, vi upptäcker och utforskar hävstångsprincipen på olika sätt tillsammans Konstruera Geten vit, vi samlar mat (naturmaterial) till geten Konstruera Geten röd, vi samlar smörpaket och gör brödkakor Tillverka en egen gungbräda ute på gården Sagan dramatiseras ute i vår skogsdunge (barn och vuxna och med hjälp av rekvisita) Tillverka egna sagolådor av skokartonger Vi tillverkar Petter, getterna, katterna och trollet Ludenben av olika material till sagolådan Egna filmer på vår Ipad med hjälp av appen Imovie, filmvisning för det andra barnen. Avslutning av vårt temaarbete, öppet hus för föräldrar och syskon. 6

7 Sagoberättande Sagan berättas och framställs på olika sätt: Bok Sagolåda Magnetsaga You-tube film Sagan i vatten LPFÖ utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning 7

8 Sagan i vatten Klipp ut pappersfigurer av vanligt papper (jag kopierade flanofigurer på kopieringspapper) Vik in armar och ben på figurerna Lägg sedan figurerna i vattnet (jag använde en långpanna) en efter en, efter stund börjar figurerna att slå ut. Lägg i figurerna allt efter som sagan berättas, ett annorlunda och spännande sätt att berätta sagan samtidigt som det blir ett experiment. Varför: När vattnet tränger in i papprets fibrer sväller de lite grann. Detta gör att flikarna öppnar sig Barnen fick även prova att rita egna blommor som de sedan klippte ut, vek in kronbladen på, och stoppade i vatten. De fick också ta med blomma hem för att prova experimentet hemma med familjen, väldigt uppskattat! LPFÖ Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska och dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Fysikaliska fenomen 8

9 Hävstångsprincipen Flicka 6 år kommentar efter att hon tittat i boken: om farmors katt och min pappa skulle sitta på varsin sida skulle det inte se ut så där (geten blå i sagan) Vi började utforska och upptäcka hävstångsprincipen. Barnen får tillfällen att ställa egna hypoteser och testa dem. De hämtar nya saker, stora och små som de testar. Inga rätt eller fel, barnen drar sina egna slutsatser utifrån vad som händer. LPFÖ Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska och dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap 9

10 Vi gör en egen gungbräda Vi fortsätter vårt utforskande av hävstången Eftersom alla gungbrädor är borttagna i våra lekparker gör vi en egen av en stubbe och en planka. Vi utforskar vidare med hjälp av två hinkar som vi fyller med olika saker. LPFÖ Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar 10

11 Pepparkakshus Vi ska nu vi konstruera ett hus till Petter, med hjälp av pepparkaksdeg och en juicekartong. Du behöver: Pepparkaksdeg En 1,5l mjölktetra, modell med ett tak Klipp av kartongen en bit från botten. När husmodellen av papper är klar är det dags att ta fram pepparkaksdegen. Kavla ut degen. Rulla husmallen på degen. Skär degen så att den passar till huset. Vik in lite deg över kanterna, fönstren och dörren. Gör likadant med taket. Sätt taket på huset och grädda hela huset i 5-7min i 225grader. Tips! Har du en sladd, ett batteri och en lampa kan du göra belysning i huset. Vi börjar med att göra pepparkaksdeg. Hur gör man? Vad innehåller den? Hur luktar och smakar kryddorna? LPFÖ Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Samt kemiska processer 11

12 Bygga Petters hus med pepparkaksdeg Degen är färdig att kavla ut. Dags att klä in juicekartongen och in med allt i ugnen Vi tar hjälp av en juicekartong, den ska vi sedan klä in med deg Vad händer med degen i ugnen? Här målas den blå geten, vi använder oss av kristyr och vattenfärg Här målas katten Sixten Här är huset färdigt och alla getterna, katterna och Petter LPFÖ Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Samt kemiska processer 12

13 Vi kopplar in en lampa i Petters hus Vi köpte in material för att kunna koppla lampor tillsammans med barnen. Barnen har tidigare fått prova att koppla lampor till vårt dockskåp så denna gång var inte den första. Hur var det man gjorde? Vad behövdes för att lampan ska lysa? Materialet är köpt från Hands-on science AB LPFÖ Fysikaliska fenomen 13

14 Getterna blå, röd, gul och vit Vi konstruerar getter med hjälp av en häststomme och granris. Vi gör den till blå, röd, gul och vit Första geten hette röd Den åt bara smör och bröd Den andra geten hette Blå Den var starkare än två Den tredje geten hette Gul Den var julbock varje jul. Den fjärde geten hette Vit Den var känd för sin aptit LPFÖ Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 14

15 Barnens sagolådor med Petter, hans hus, getter, Murre svart, Sixten och trollet Ludenben Vi skapar med skokartonger, cernitlera, stenar, träknappar, pom-pom bollar, garn, pärlor, piprensare, knappar, papper, kottar, pape-machie, lim och färg. Kontraster Hård - mjuk Lätt - tung Varm kall Liten stor Ljus mörk Spetsig-trubbig Syntet- Naturmaterial LPFÖ Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 15

16 Vi gör film med appen Imovie Barnen får hjälpa till att fotografera stillbilder som ska användas i filmen. Sedan får det sitta två och två och läsa in texten till bilder som sedan kopplas ihop till en film. När filmer blev klara så hade vi filmpremiär för alla barn. LPFÖ Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning 16

17 Redovisning och utvärdering Vi började med att läsa boken för att se vad som fångade barnens intresse, för att sedan går vidare. På föräldramötet i oktober presenterade vi vårt tema och berättade hur vi tänker och varför. Vad berörs genom ett temaarbete. Mycket av arbetet kommer efter hand tillsammans med barnen, barnen är med och styr hur arbetet går vidare. Tycker att det har varit ett bra sätt att starta upp ett temaarbete. Vi involverar både barnen och föräldrarna. Under temaarbetes gång har vi haft barnens dokumentation synligt så att föräldrar och barn har haft tillfälle att samtala och reflektera kring de barnen gör hos oss på dagarna. Dokumentationen gör det möjligt för barn och vuxna gå tillbaka till olika händelser, det kan också bidra till nya infallsvinklar och nya trådar att följa. Föräldrarna kommenterar ofta att det är intressant att följa arbetet fastän de inte är på plats. De små barnen kan titta och peka, vi vuxna kan hjälpa dem att sätta ord på händelser de ser på bilder eller material. Även viktigt att vi lyssnar in vad barnen säger, därifrån kan vi sedan utmana utifrån deras erfarenheter och förståelse. Under året som gått tycker jag att vårt temaarbete har gått bra. Att arbeta temainriktat på detta sätt utifrån t ex en saga gör att vi kan få med många av läroplansmålen, vi kan se sagan ur många infallsvinklar. Sagan har gått som en röd tråd genom verksamheten. Tycker att det har gått bra att involvera alla i barngruppen (1-5 år) En del moment görs bara av de större barnen, då får de extra uppmärksamhet vilket kan vara svårt när man har stora barngrupper och varierade åldrar som vi har. På min förskola anser jag att både barn, vi pedagoger och föräldrar fått upp ögonen för vad naturvetenskap och teknik. Ofta får dessa ämnen lite oförtjänt rykte att vara både krångligt och abstrakt. Det finns många spännande och enkla experiment med saker som man har hemma, vilket gör att barnen kan testa tillsammans med föräldrarna hemma. Det har varit uppskattat från både barn och föräldrar när de fått med sig ett experiment hem för att visa. Barnen blir ofta förvånade att det fungerar även hemma. Har under detta år gjort många upptäckter, en del experiment har gått att göra om lite så har det passat perfekt in i temaarbetet. Anser att målet att väcka ett intresse hos barnen är uppnått. Även i det avseendet att låta barnen upptäcka, uppleva och utforska, och det kommer vi förstås att fortsätta med. 17

18 Diskussion I min diskussion vill jag lyfta fram det jag läst, i min kurslitteratur och annan litteratur. Jag har läst en del andra böcker och uppsatser som verkade intressant. Hans Persson har skrivit två böcker, Teknikgrytan och Russinhissen, dessa är verkligen att rekommendera. Även ett examensarbete, som Annica Spång vid Högskolan i Gävle har skrivit om, Naturvetenskap och teknik i förskolan samt gjort ett konkret arbetsmaterial! Detta är en fantastisk resurs med enkla experiment med bilder och korta förklaringar. Veronica Bjurulf skriver om att tekniken kan upplevas avancerad och komplicerad och det därför att viktigt att vi pedagoger bidrar med att barnen får positiva erfarenheter av teknik. Att vi framhäver vardagstekniken, som finns i barnens vardag. Det gäller för oss att ha teknikglasögonen på och agera medupptäckare. Veronica Bjurlulf påtalar också vikten av att vara en medupptäckande pedagog, någon som möter deras upptäckarlusta. Vår vardagsteknik kan med hjälp av pedagogen bli en rolig lek och ett spännande lärotillfälle. Där kan naturvetenskapliga och tekniska begrepp sättas samman med konkreta upplevelser. Eller som Hans Persson (2013) skriver tekniken finns ju överallt! Inomhus och utomhus, i maten och matematiken, i fysiken och musiken. När det gäller pedagogisk dokumentation tror jag att det är viktigt att barnen är med och fotograferar, ritar eller filmar sitt eget lärande. De blir då delaktiga i sin egen läroprocess. Mia Mylesand skriver att titta tillbaka och försöka förstå vad som är viktigt för barnen gjorde att alla observationer och dokumentationer fick en annan innebörd. Hon påtalar även det är viktigt att ha en kollega att reflektera tillsammans med, för att inte fastna i det egna tyckandet, utan tillsammans förstå bättre. När man dokumenterar måste man vara en god lyssnare. Det är bra om dokumentationen återspeglar hur barnen har tänkt, vad de har gjort och deras hypoteser. Det är viktigt att dokumentationen sedan är tillgänglig för barn och pedagoger så att alla kan reflektera över dem. Genom att i grupp delge dokumentationen blir den reflekterande kunskapen större då det återges på fler än ett sätt. I boken Barn och naturvetenskap(elfström, Nilsson, Sterner, Wehner-Godée) beskrivs ett undersökande och utforskande arbetssätt som jämförbart med naturvetenskapligt. Ett naturvetenskapligt arbete startar oftast med ett upptäckt, eller en fråga. När barn upptäcker något kommer ofta Titta här! Kolla! Eller de barn som väntar med att dela sin upptäckt och i stället tyst och koncentrerat utforskar sin upptäckt ensam ett tag. De upptäcker, utforskar, ställer frågor och hypoteser, som sedan kan prövas. 18

19 Karin Goude Persson skriver i sin bok, förskolan är en miljö där barnen får utveckla en social kompetens och ständigt öva sig i att kommunicera. Begreppen kommunikation och samspel har en stor roll i förskolan, när barnen utforskar tillsammans. Det är så sant det Karin Persson Goude skriver barn upptäcker från morgon till kväll det handlar mest om att hinna se vad de gör. Barnen upptäcker, upplever och utforskar massor av saker, frågan är hur mycket hinner vi pedagoger med att se och fånga upp. Tycker att det har varit intressant när barnen får dra egna slutsatser. Att barnen gissar och prövar, poängen är inte att ha rätt eller fel utan de provar och försöker hitta en förklaring till varför det blir som det blir. Varför blev det så, hur kan det komma sig? Avslutningsvis vill jag citera något från Veronica Bjurulfs bok: mycket som barnen och vi kommer i kontakt med, är ju vardagsteknik, men jag har inte tänkt på det förut. 19

20 Litteraturförteckning Bjurulf, Veronica (senaste upplagan). Teknikdidaktik i förskolan Norstedts förlag Elfström, Nilsson, Sterner, Wehner-Godée Barn och naturvetenskap Liber Mylesand, Mia (senaste upplagan). Bygg och konstruktion i förskolan Lärarförbundets förlag Persson Gode, Karin (senaste upplagan). Upptäck naturvetenskap i förskolan Natur och kultur Persson. H (2012). Russinhissen. Enkla experiment i fysik och kemi. Hands-On Science Text AB. Persson. H (2013). Teknikgrytan. Enkla experiment i teknik. Hands-On Science Text AB. Spång, Annica (2010) Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis, ett arbetsmaterial för förskolan (c-uppsats) Länkar You tube filmen Petter och hans fyra getter Hands-On Science 20