en tidning från nya moderaterna i östergötland # En moderat skolresa ETT SKOLPOLITISKT TEMANUMMER AV MODERATERNA I ÖSTERGÖTLAND

Transkript

1 om en tidning från nya moderaterna i östergötland # En moderat skolresa ETT SKOLPOLITISKT TEMANUMMER AV MODERATERNA I ÖSTERGÖTLAND

2 # ALLA BEHÖVS om LEDARE En skola på rätt väg Den här tidningen skickas till medlemmar i Moderata Samlingspartiet i Östergötland fyra gånger per år. Om handlar om politik, Östergötland och nya moderaterna. Om du har frågor, funderingar, synpunkter eller förslag; tveka inte att kontakta oss. Tidningen är tryckt hos LTAB med vegetabiliska färger på svanenmärkt papper. Tänk på miljön och lämna tidningen till återvinning när du inte vill ha den längre. Utgiven av Nya Moderaterna i Östergötland Nygatan 31 B Linköping ostergotland@moderat.se Ansvarig utgivare Christian Gustavsson christian.gustavsson@moderat.se Redaktör Björn Bergdahl bjorn.bergdahl@moderat.se Grafisk form & Layout Martin W. Landl LANDL VISUELL KOMMUNIKATION Under slutet av förra året presenterades Pisa-undersökningen, en internationell mätning som mäter 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Den visar att svenska elever fortsätter att tappa kunskaper i jämförelse med många andra länder. Det är en allvarlig signal, men det gäller att dra rätt slutsatser. Skolan har under decennier haft många problem att brottas med. Färre elever som nått kunskapsmålen, negativa attityder till betydelsen av utbildning och skola, stökiga skolmiljöer och elever som lämnas att ta för stort eget ansvar för sitt lärande. Tillsammans med en allt stressigare arbetsmiljö och en dålig löneutveckling har också möjligheten att rekrytera och behålla bra och erfarna lärare i skolan försämrats. Tyvärr finns inga enkla lösningar som ger snabba kunskapsresultat. Istället för att söka snabba lösningar på komplexa problem måste vi fortsätta arbeta långsiktigt. Det lokala ledarskapet har stor betydelse för utvecklingen och i de kommuner där moderaterna finns med i ledningen vet vi det. I Alliansstyrda Linköping, i motsats till många rödgröna kommuner, ser vi en positiv kunskapstrend. Meritvärdet i åk 9 ökar sedan 2008 och nådde sitt högsta värde någonsin under Pojkarna, som tidigare halkat efter, förbättrar nu markant sina resultat. Därför är det viktigt att dra rätt slutsats. Pisa-resultaten visar inte att förändringen av svensk skola måste sluta, utan att den måste genomföras. Den visar inte att fritt val av skola skapar problem, utan att brist på valfrihet gör det. Men att förändra lagar och reglementen kommer inte ensamt ge resultat om vi inte har kompetenta och engagerade lärare i klassrummen. Där har vi politiker lite att bevisa, genom hur vi lönesätter goda pedagogiska resultat och i vår förmåga att vara långsiktiga i skolans förändringsarbete. Senaste året har en arbetsgrupp, under ledning av Caroline Unéus från Motala, arbetat med att utveckla vår regionala skolpolitik. Förslagen har varit ute på remiss hos våra föreningar i länet och under våren blir resultatet en del av vårt handlingsprogram för hela Östergötland. Jag tror nämligen inte att vi kan ha ett viktigare löfte inför 2014 än en bättre förskola och skola, som ger våra barn och ungdomar den utbildning de förtjänar i hela Östergötland! CHRISTIAN GUSTAVSSON Foto: Emil Henestål

3 POLITIK TEMA Valfokus i Västerås Första helgen i februari samlades 450 valledare från hela landet i Västerrås för två dagar av inspiration, kunskapsinhämtning och laddning inför valrörelserna Ett antal engagerade talare varvade av ministrar som berättade om sina bästa kampanjtips. Här är några utav höjdpunkterna under Valfokus. En modern skolpolitik för alla Fredrik Reinfeldts tal Den som är bäst på jobben är den som ska vinna valet och vi ska vara bäst på jobben sa statsministern i sitt engagerade och energifyllda anförande. Att ta bort handelshinder i Europa för att främja svensk export och ordning och reda i ekonomin var också något som betonades. Det är genom att fler kommer i arbete som fler kan få friheten att forma sina egna liv men också som vi får möjlighet att finansiera våra gemensamma ambitioner när det gäller vård, skola och omsorg. Lansering av Hallå Sverige -appen Under helgen landserades Hallå Sverige appen som innehåller olika funktioner för att underlätta vid framförallt samtalskampanjen. Med några enkla knapptryck kan du rapportera in dina samtal med också se statistik över hur det går för dig, din förening/kommun, Östergötland och Nya Moderaterna i stort - allt samlat i lättöverskådliga topplistor. Här finns också nyheter med dagsaktuell politik riktat till dig som kampanjar och kortfakta om nära 100 politiska områden. Appen laddas enkelt ner via: modapp.moderat.se/info/ Lansering av kampanjhandboken Samtidigt landserades också Kampanjhandboken där du får tips och idéer på hur du kan kampanja lokalt. Det handlar om hur du bygger upp en lokal valplan, utformar det lokala budskapet och når ut i media. Om samtalskampanjer, personvalskampanjer och kampanjer i sociala medier. Boken avslutas med 53 konkreta kampanjtips från olika delar av landet. Kontakta länsförbundet om du vill ha ett exemplar. Så vann Høyre i Norge I förra årets val till Stortinget gick Høyre fram med 9,6 procentenheter till 26,8 % och Erna Solberg är numera Norges statsminister. Gunnar Kongsrud från vårt systerparti pratade om hur man hade lyckats. Hans viktigaste budskap var att vi borde fokusera på våra lösningar på verkliga problem för vanliga människor och undvika att kritisera andra. Det skulle göra att vi uppfattades som varmare och mer positiva. Ett annat budskap var att val vinns i mötet med människor totalt hade Høyre gjort samtal genom dörrknackning. Dörrknackning i varje förening En som förövrigt var ute tidigt och knackadedörr, redan 2006, var migrationsminister Tobias Billström som beskrev sin dörrknackningskampanj. I årets valrörsle kommer han att gå ut och knackadörr i samtliga föreningar i Malmö, som är hans valkrets. Inspirerad av detta så valde undertecknad att redan samma helg gå ut med en utmaning till alla föreningar i Östergötland innan den 14 september i år vill jag komma ut och knackdörr i samtliga föreningar i Östergötland totalt finns 29 geografiska föreningar i länet. Så när ni har satt datum för samtalskampanjerna hör av er till mig jag kommer! FREDRIK SJÖSTRAND Just nu genomgår Sverige den största skolreformen någonsin. Moderaterna tillsammans med alliansen reformerar alltifrån läroplan, kursplaner, lärarutbildning till elevernas betyg. Redan efter två år i reformen har vi kommit en bra bit på vägen men processen är lång och att vända kunskapstrenden i skolan kommer att ta tid. Med fortsatt målmedvetet arbete både på kommunal och riksnivå kommer svensk skola inom ett antal år kunna ge de bästa förutsättningar för våra barn och unga. Moderat skolpolitik kännetecknas av att kunskap sätts i centrum. Skolan är platsen där kunskap förmedlas. Under många år har svensk skola nedprioriterat kunskap och skolan har istället varit en arena för social samvaro. Men kunskap är viktig för att den enskilda individen ska kunna klara sig i dagens samhälle. Framförallt ger kunskap människor verktyg att kunna bryta och förebygga utanförskap och komma till egen försörjning. När vi ger alla barn och ungdomar samma förutsättningar för att nå kunskapsmålen så utjämnar vi också livschanserna. Vi gör ungdomarna förberedda för arbetslivet och vi ger dem möjlighet att, med sin utbildning, vara konkurrenskraftiga, för både svensk och internationell arbetsmarknad. Varje elev är unik och moderat skolpolitik vill sätta varje elev i centrum. För att göra det måste skolan präglas av flexibilitet och valfrihet. Skolan måste vara lyhörd och hitta individuella lösningar som gör att varje elev kan komma så långt som möjligt. Lärarna är avgörande i svensk skola. Lärarna måste tillåtas att vara lärare och undervisning och planering måste prioriteras. Lärarna måste ges regelbunden fortbildning så de kan fördjupa sina ämneskunskaper och vidareutveckla sina undervisningsfärdigheter. All undervisning ska baseras på vetenskaplig grund och genom väl beprövad erfarenhet. Moderaterna har också arbetet hårt för att skapa rätt förutsättningar för studiero och trygghet i skolan. Om alla elever ska kunna tillgodogöra sig kunskap måste de känna sig välkomna till skolan. Ingen får stå utanför på grund av mobbing eller av andra orsaker. Moderaterna vill ge alla människor en bra start därför är förskolan, skolan och gymnasiet avgörande för hur människor ska lyckas senare i livet. Fortsättning på nästa uppslag

4 OM TEMA PISA Under hösten kom den så kallade PISA-rapporten (Programme for international student Assessment). PISA är en internationell undersökning, där hela 65 OECD-länder medverkar. PISA mäter hur väl skolan i olika länder lyckats rusta femtonåriga elever att möta framtiden. PISA-undersökningen riktas till tre ämnesområden; läsförståelse, matematik och naturvetenskap. PISA-testerna är utformade på ett sätt som gör att eleverna måste kunna tillämpa sina kunskaper i olika sammanhang. Barnen ska kunna förstå processer, tolka och reflektera information och lösa problem. Man kan kort säga att PISA mäter det livslånga lärandet. ranking i jämförelse med andra OECD-länder när det gäller PISA-resultaten. Framförallt har pojkar och lågpresterande elever försämrat sina resultat. Flera alliansstyrda kommuner i Sverige går dock emot trenden och ökar istället resultaten i skolan. Linköping är en av dessa kommuner medan den vänsterstyrda kommunen Norrköping visar på sjunkande skolresultat. Sverige har tappat de försämrade PISA-resultaten kan vara många men moderaterna tror bland annat att införandet av den så kallade flumskolan på 70-talet där lärarnas auktoritet nedvärderades och vuxenvärldens ändrade attityd till vad skolan hade för roll kan ha bidragit till att dagens ungdomar inte ser betydelsen av att studera. Skolan har inte haft någon verklig betydelse. Genom skolreformen alliansen nu genomför upprioriteras skolans betydelse, lärarna- och rektorernas roll och kunskapen sätts i centrum. Gryts skola räddades genom kommunalt beslut skärgården får fortsätta leva Anledningarna till Gryts skola ligger i Valdemarsviks kommun och är kommunens minsta skola. Här går 20 elever i olika åldrar. Hälften av barnen i Gryts skola bor på öar utan fast landförbindelse. Flera av barnen startar redan sin skoldag med skolbåt strax efter sex på morgonen. Den politiska majoriteten med (S), (V) och (MP) och det lokala nybyggarpartiet föreslog inför verksamhetsåret 2014 en nedläggning av Gryts skola. Alliansoppositionen ville att skolan skulle prioriteras och få leva kvar. och nedläggningen blev känd i Gryt skapades en stor oro i samhället. Demonstrationer genomfördes, skyltar sattes upp och många insändare som handlade om vikten av skolans varande i Gryt publicerades. Det samlades också in väldigt många namnunderskrifter för en folkomröstning och ortsbors undrade över om majoriteten verkligen förstod vad de föreslog. Slutligen bildades också en facebookgrupp. När budgetförslaget Skolan ska vara kommunal Under den här mandatperioden har moderaterna tillsammans med övriga Allianspartier beslutat att förbättra villkoren för lärare och att prioritera upp kunskap genom reformer som förstärker skollagen, förtydligar kursplaner, ändrar betygsnivåer och ställer högre krav på lärarutbildningarna. Moderaterna har däremot ingen gemensam överenskommelse med allianspartierna att återförstatliga lärarkåren. Reformen som svensk skola nu genomgår är stor och omfattande och i nuläget behöver alla som finns i skolan personal och elever arbetsro för att reformen ska få sätta sig. Vi behöver inga nya reformer som tar kraft och tid från huvuduppdraget. Frågan om att återförstatliga skolan har väckts som ett resultat av att kommunerna inte sägs klara av att leverera en likvärdig utbildning för alla elever. Men moderaterna anser inte att ett förstatligande av skolan är en garanti för att skolan ska bli bättre. Det är mer konstruktivt att ta fasta på den skola vi har. Genom att stärka lärarna i sin undervisning och kommunerna i sitt huvudmannaskap så har vi goda möjligheter att utveckla skolan. Staten har fortfarande huvudansvar gällande utformning av skollag och styrdokument. Moderaterna tror också att en centralisering ökar avståndet mellan beslutsfattare, lärare och elever. Ofta är det avgörande att lokala politiker har nära anknytning och kunskap om verksamheterna för att besluten ska landa rätt. Att besluten som rör skolor och förskolor tas i kommunerna är därför rätt. Då kan politiker ta beslut som utgår från hela kommunens behov och då kan enskilda kommuninvånare vara med och påverka besluten lättare. Anna Nilsson, gruppledare för moderaterna i Valdemarsvik berättar; skulle få finns kvar om vi kunde gå med på resterande budgetförslag. Vi i den borgerliga oppositionen ville precis som invånarna ha kvar skolan. Gryts skola måste ses som en skärgårdsskola och den måste få lov att vara liten. I Gryts skola går också relativt många elever om man jämför med andra skärgårdsskolor. Grytsborna tillsammans med oss politiker i oppositionen lyckades på så sätt rädda skolan. Men bara tillfälligt. Dess öde hänger samman med vem som vinner valet i höst. Vi ansåg att konsekvenserna för kommunen, skärgården och vår turistnäring kunde bli många om skolan stängdes. Om man bortprioriterar service till bofasta i skärgården så kommer det på sikt inte att finns någon bofast befolkning kvar. Risken är då att företag som jobbar med turistnäring försvinner, arbetstillfällen förvinner och landskapet växer igen. Vill vi ha en levande skärgård så måste det finnas en skola. Genom målinriktat oppositionsarbete fick vi dagen innan budgetfullmäktige ett erbjudande av majoriteten. Skolan Grytsborna har valt att skicka in en ansökan om att driva friskola och de förhandlar i nuläget med kommunen om att få köpa skolbyggnaderna. Gryts skola är ett bra exempel på hur lokala politiker tar beslut som kan påverka positivt i en bygd. Med en statligt ägd skola blir ett sådant arbete försvårat. TEXT & BILD: SOPHIA JARL

5 OM TEMA Spännade utveckling i Ödeshög Norrköpings elevers olika behov kräver Efter en spännande dag i Ödeshögs skolor känner jag att det kommer ta tid att smälta intrycken. Detta är verkligen en kommun där skolan har fått ta plats och det med den äran. Modern teknik finns överallt. Skolan jobbar efter principen ett till ett, vilket innebär att alla elever från årskurs 4 har sin egen dator. Lektionssalarna är utrustade med nya så kallade smartboards som gör att lärarna kan spara ner det de har skrivit på svarta tavlan och lärt ut under lektionerna. Kunskap som också kan laddas ner av elever som vill repetera det som gåtts igenom eller av elever som varit borta. Ja, till och med den nya förskolan Skeppet är utrustad med ny teknik. Men som en lärare uttryckte saken: självklart blir ingen skola bra av bara datorer, det måste vara en fungerande skola i grunden och det intrycket fick jag verkligen med mig. I den nyrenoverade förskolan fanns förutom omsorg ett stort fokus på att stimulera barnens intresse och nyfikenhet enligt mottot se tänka göra. Det fanns också ett påtagligt engagemang Hans Wågbrant är lärare med ansvar för IT-utveckling bland personalen för forskning och för att utveckla sin pedagogik som baseras på Reggio Emilia. Intressant var också förskollärarnas fokus på att ge barnen ett matematiskt språk och då på ett sätt som successivt ska förbereda barnen för skolan. På lågstadiet fick jag vara med på ett elevråd där tio fantastiska ungar från 7 till 10 år förde en seriös diskussion om alltifrån gemensamma regler i bollekar till skolgårdens utformning. Tillbaka på högstadieskolan fick jag ta del av ett intensivt värdegrundsarbete som pågått sedan många år. Det var elever som berättade om projekt skolan driver om alltifrån nätmobbning, utanförskap till rasism. Ca 15 elever hade också varit med på en resa till Auschwitz. De berättade mycket gripande om vad de hade sett och hur de hade upplevt studieresan. Vidare fick jag höra om elever som förbereder sina egna utvecklingssamtal och skriftligt får reflektera över sitt lärande varje termin. Dagen avslutades med att jag fick vara med på en samling där en av regeringens viktiga satsningar för att öka kunskaperna i matematik omsattes i praktisk handling. Det så kallade mattelyftet. Det var sex mattelärare som satt sig på skolbänken för att via kollegialt lärande, lärare som lär lärare, kunna förbättra sin undervisning. Lärarna i Ödeshög var mycket nöjda med sin fortbildning. En uppfattning de delar med 80 % av svenska mattelärare enligt en undersökning som Lärarnas riksförbund nyligen har gjort. Rektor såg nu med stor förväntan fram emot en motsvarande satsning regeringen utlovat för att lyfta läsningen. Besöket i Ödeshög blev en intensiv skoldag varvad med många viktiga samtal om pedagogisk utveckling. Det händer verkligen mycket spännande i svenska skolor. BETTY MALMBERG FOTO: Sofia Johansson snabba beslut Allt fler människor från andra länder väljer att bosätta sig i Norrköping. Det ökar trycket på skolan och förskolan att kunna ta emot barn från andra kulturer och med annat modersmål än svenska. Barnens behov kan man bäst ta reda på genom skola och förskola eftersom barnen spenderar mycket tid i skolan. På Matteusskolan i Norrköping går många nyanlända barn i olika åldrar. Barnen kommer från Somalia, Iran och Irak, från Syrien och flera andra länder. Många av barnen bär en otrygg ryggsäck från krig och förtryck. På skolan finns ett team av starkt sammansvetsade lärare och pedagoger som sluter upp runt barnen och försöker hitta vägar för att få både barn och föräldrar att känna sig välkomna till Norrköping. Genom att undervisa de nyanlända barnen i grundskolans alla ämnen på svenska och med hjälp från modersmålslärare har man hittat en väg att få eleverna snabbare integrerade i de ordinarie klasserna. Dels genom språkduschen av det svenska språket och dels genom att inte utesluta ämneskunskaperna. Behoven i Norrköpings skolor förändras mycket över verksamhetsåren och förändringarna beror nästan helt på barnens specifika behov. Vissa år har Norrköping ett större behov att kunna omdestinera resurser mellan förskolor och skolor för att elevgrupperna ändras. Då är det också viktigt att vägen till beslutsfattare och beslut är korta och effektiva. I Norrköping har vänstermajorieten ett gott utgångsläge med driven, duktig personal och med möjlighet att nyttja sina lokala mandat hur skolorna ska drivas. Tyvärr har man valt att prioritera ned resurserna till skolan och efter tjugo vänsterstyrda år är resultaten i skolan dåliga. Skolan utvecklas bäst utifrån lokala förutsättningar men kräver att kommunerna prioriterar utbildning för att säkerställa en likvärdig skola över hela landet. Det vi inte avsätter som resurser i förskola och skola får vi avsätta i mångdubbla sociala insatser senare i livet. SOPHIA JARL

6

7 MUF ÖSTERGÖTLAND MUF ÖSTERGÖTLAND MUF ÖSTERGÖTLANDS NYA DISTRIKTSSTYRELSE 2014 DO:N HAR ORDET den 1-2 februari VAr det dags för årets distriktstämma. traditionsenligt höll den till i linköpings stadshus, där diskussionerna var hetare än någonsin under två dagars tid. här nedan presenterar vi den nyvalda distriktstyrelsen. 1. Jag studerar affärsjuridik vid Linköpings universitet. Uppvuxen utanför Skänninge men flyttade till Linköping när jag började studera på gymnasiet. 2. Under det kommande året vill jag vara med och se till att alla kommuner i Östergötland styrs av Alliansen. Utöver det kommer jag jobba för att hela universitetet målas blått i höst! 19 år, linköping Catarina Kärkkäinen LEDAMOT 19 år, LINKÖPING 2. Under året som vi har framför oss kommer mitt fokus att ligga på att vi anordnar bra utbildningar för medlemmar i hela MUF Östergötland. Jag kommer även jobba för att många unga kandidater från MUF står på listorna till kommun och landsting. 2. Jag vill ta mig an MUF Östergötlands mediala utmaningar och genom dessa lägga grunden för valvinst på alla olika nivåer! 1. Glad och vetgirig Link öpingsbo som utöver MUF pluggar statsvetenska p samt är engagerad i diverse utrikespolitiskt inrik tade föreningar. 2. Att Moderaterna får ett starkt väljarstöd i EP-valet (också att MUF:s kandidat Carl-Oskar Bohlin blir invald) och att vi vinner alla valen den 14 september! 17 år, NORRKÖPING 1. Glad 19-åring som pluggar Hållbar Utveckling på Folkungaskolan. Tycker om retorik och skrivande och brinner för ökad frihet och jämställdhet. Christopher Rydaeus MSU-ORDFÖRANDE 1. Jag är en miljöintresserad grabb som gärna spelar tennis på sommaren och åker skidor på vintern. Jag tycker att Vem vet mest är det bästa som hänt svensk television. 19 år, LINKÖPING 2. Jag vill att vi ska synas överallt i distriktet under året och stötta lokalföreningarna i deras arbete att vinna val. Zebulon Carlander LEDAMOT 2. Vi måste tillsammans se till att alla unga människor i Östergötland känner till oss, våra idéer och får frågan om ett medlemskap. Jag tänker också se till att hetsa partiet mer än någonsin att vara ute för att träffa väljare. Många val ska vinnas och det måste vi göra tillsammans! 22 år, linköping 1. Jag är en lantis från Finspång rar som jobbar på lantbruk och stude i Norrköping. Brinner för regionala frågor såsom länets sjukvård. Petter Nordström LEDAMOT 1. Glad och hetsig tjej som studerar beteendevetenskap i Linköping. Älskar mjölk, är rädd för kossor och tycker att PRIDE är något av det roligaste på hela året. Ludwig Tiderman 2:e vice distriktsordförande 18 år, FINSPÅNG John Weinerhall 1:e vice distriktsordförande 22 år, linköping JESSICA HÄGGROTH Distriktsordförande 1. Vem är du? 2. Vad vill du åstadkomma under det kommande året? från Norrköping 1.. Jag är en 17-årig ung kille frihet. allt av st främ och t spor r som älska värvar alla 2. Jag vill att MSU Östergötland ande året. komm det r unde r idée våra r som dela vänstern om mot en kamp tar vi att även Jag vill vinner den. skolan och elevers valfrihet och Jag säger ofta att jag är stolt och glad över att få leda ett så fantastiskt distrikt, efter årets distriktsstämma kan jag inte annat än att lyfta det igen. MUF Östergötland är ett distrikt där vi värnar om varandra, där vi skrattar så vi gråter och där våra olika åsikter bidrar till den fantastiska hets som finns hos oss. Under årets distriktsstämma har medlemmarna i distriktet verkligen visat att allt detta stämmer mer än någonsin och att alla är otroligt taggade på valvinst. Med många propositioner och motioner blev det långa, intensiva, kloka och roliga debatter under helgen. Det var högt i tak och både gamla men framförallt nya ansikten talade starkt för sina idéer i talarstolen. Allt från jobb till landsbygden, rätten till sin egen kropp, EU och skolfrågan debatterades bland annat. Stämman var en helg full med glädje och värme, till och med ett par tårar rann nog längts våra kinder när något alldeles speciellt hände i slutet av stämman. Som en stor förebild, en stöttepelare och en människa som än idag har sitt hjärta hos MUF Östergötland utsågs Gunilla Carlsson till ny hedersordförande. En glad, stolt och tårögd Gunilla fick ta emot stående ovationer från stämman. Hennes varma ord om distriktet och hennes tacksamhet fick nog både en och annan att också fälla en tår. Det känns tryggt, roligt och otroligt bra att ha Gunilla vid våran sida även fortsatt framåt! Nu blickar vi framåt mot det som ska bli Moderata Ungdomsförbundet i Östergötlands absolut bästa år. Vi ska ut på alla länets skolor, vi ska vinna debatterna mot de andra ungdomsförbunden och vi ska hetsa partiet mer än någonsin. Det är många val som ska vinnas och det ska vi göra tillsammans! JESSICA HÄGGROTH JESSICA.HAGGROTH@MODERAT.SE

8 INTERVJU Christofer Fjellner MODERAT EUROPAPARLAMENTARIKER Ålder: 37 Bostadsort: Stockholm Familj: Flickvännen Erika från Åland, halvfranska bonusbarnet Gaspard och dottern Ebba. En genuint europeisk familj med andra ord. Utbildning: Statsvetenskap och nationalekonomi i Lund och Uppsala Fritidsintressen: Passionerad synthare som till min förvåning upptäckt att jag är trädgårdsintresserad och gillar att påta i trädgården. FOTO: Peter Knutson Vilken är den största utmaningen för oss Moderater i EU-valet? Den stora utmaningen är att få våra medlemmar att engagera sig och våra sympatisörer att gå och rösta. För med tanke på hur lågt valdeltagandet varit, 45,5%, lär det parti som får flest av sina egna sympatisörer till valurnorna vinna valet. Och därför borde ju detta egentligen vara den enklaste och roligaste kampanjen att engagera sig i. Tänk att en röst egentligen är värd dubbelt så mycket som i ett riksdagsval! Hur skall vi lyckas i valet? Vi måste våga lita på våra moderata kärnbudskap där vi redan har hög trovärdighet. Moderater håller hårt i skattepengar, bekämpar politisk klåfingrighet och byråkrati. Det gör vi i riksdagen, kommuner, landsting och även i Europaparlamentet. För jag är övertygad om att det är politiker med dessa kvaliteter de allra flesta väljare vill ha fler av särskilt i Europaparlamentet. Ska det gå bra för oss moderater i valen i september måste hela partiet engagera sig redan i europaparlamentsvalet i maj. För vi måste göra ett bra valresultat i maj om vi ska lyckas i september. Lyckas vi med att förklara det kommer vi att ha de mest engagerade valarbetarna i europarlamentsvalet. Vilka frågor bedömer du kommer att ha störst inverkan i EU-valet? Jag tror att enskilda men väldigt olika sakfrågor kommer att vara viktiga för enskilda väljare. Det kan vara allt i från att man vill rösta på en kandidat som förstår jordbrukets villkor till att man vill ha någon som arbetar för HBT-personers rättigheter. Det är därför jag försöker engagera mig i många sakfrågor som jag vet berör svenska och moderata väljare. Den övergripande frågan väljarna bör ställa sig i valet är dock vilket EU och Europa vi vill ha. Vill vi ha mer av öppenhet och frihandel och fri rörlighet eller mindre. Ska EU kosta mer eller mindre. Jag har en enkel men viktig princip. Det som är bra med EU är gratis och det som är dåligt är hur dyrt som helst. Det är därför jag värnar de fyra friheterna och bråkar om varenda budgetökning EU överväger. Socialdemokraterna verkar dock resonera precis tvärtom, då de röstar för ett dyrare EU och högre svensk EU-avgift. Hur tror du att det kommer att gå för oss? Jag tror att vi kommer att få ett bättre valresultat än i förra valet. Jag kommer kämpa för att vi ska få minst 25 procent och fem mandat! Hos MUF Östergötland pratar man om att EU endast skall ägna sig åt de fyra friheterna fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital. Hur ser du på det? Ja, detta är vad EU bör fokusera på. Men för att garantera de fyra friheterna behöver vi dock gemensamma regler på ett antal områden. Ska vi ha fri rörlighet för människor inom unionen behöver vi ju till exempel gemensamma regler för invandring och asyl. Dessutom finns det några, om än få, andra områden där vi vinner mycket på att agera gemensamt. Detta gäller kampen mot gränsöverskridande miljöproblem, men även utrikespolitiken, där vi får större möjlighet att påverka andra länder om vi gör det gemensamt med resten av Europa. Kan EU vara en part för att minska arbetslösheten i Europa, och i så fall hur? Verkligen! Den fria handeln och den fria rörligheten i Europa är avgörande för att bekämpa arbetslösheten, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Över 50% av svensk tillväxt kommer från export och allt fler människor arbetar under en period i livet i något annat EUland. Det är därför det är så allvarligt när socialdemokraternas försöker göra det svårare för människor från ett EUland att arbeta i ett andra EU-land. Den fria rörligheten inom EU är ju inte bara en möjlighet för en polsk lastbilschauför att arbeta i Göteborg utan även förutsättningen för svenska ungdomar att jobba till exempel i London. EU är den institution som måste garantera den fria rörligheterna då medlemsländerna vill begränsa den. Men vi kan inte ta detta för givet - vi behöver fler moderater i Europaparlamentet för att få ett starkare skydd för den fria rörligheten. Varför har vissa EU-länder klarat sig bättre än andra i krisen? Vissa länder, såsom Sverige, hade redan gjort hemläxan och genomfört viktiga strukturella reformer innan krisen. Vi hade en ekonomi som var rustad för att möta krisen. Vi, tillsammans med till exempel Tyskland och Lettland, premierade också under krisen ordning och reda i statsfinanserna framför underbalanserade budgetar och stimulanspolitik på lånad kula. Socialdemokraterna kritiserade givetvis detta, och ville se större underskott i medlemsländerna och en större EU-budget för att möta krisen. Och hur gick det med de länder som följde det receptet, såsom Spanien, Portugal och Grekland. Just det. Nästan samtliga länder som Socialdemokraterna kritiserade klarade sig bättre än de länder som de menade var föredömen. Vilken historisk person skulle du helst vilja träffa? Frédéric Bastiat. Varför? Han var en frihandelsvänlig fransman och sådana växer sannerligen inte på träd. Han skulle kanske kunna hjälpa mig förstå hur jag skulle övertyga mina kollegor om en mer frihandelsvänlig linje. Kan du berätta något om dig själv, som inte så många känner till? Min anfader var den kände prästen Anders Fjellner som var den förste samen som läste till präst. Vad gör du helst en helt ledig dag? Jag har en nyfödd dotter som jag ger all tid jag har. Slutligen, var kan vi hitta och följa dig på sociala medier? Min kampanjsida Fjellner 2014 på på Twitter CFjellner på Instagram. Jag skickar även ut ett kort nyhetsbrev varje vecka till intresserade om vad jag jobbar med just nu.

9 REGIONALT REGIONALT Redo att leda Den nya regionen I snart 8 år har Marie Morell haft det politiska ansvaret för Landstinget i Östergötland. Tillsammans har Alliansen och Vrinnevilistan kapat vårdköerna. Enligt öppna jämförelser så har Östergötland den näst bästa medicinska kvalitén efter alliansstyrda Kronoberg. Landstingets medarbetare blir generellt nöjdare och nöjdare med sin arbetsplats från år till år enligt medarbetarenkäten. Landstinget i Östergötland idag har en urstark ekonomi och har därför kunnat tillföra extra resurser varje år där behoven är som störst. Detta har också gjort det möjligt att rusta landstinget för morgondagens hälso- och sjukvård genom omfattande investeringar på Universitetssjukhuset, Vrinnevisjukhuset, i Finspång och i Vadstena. Just nu pågår arbetet med hur den politiska organisationen ska se ut för den nya regionen. Arbetet är ännu inte klart men OM kan avslöja att det troligen blir en organisation bestående av tre nämnder samt en regionsstyrelse. Nedan finner du en förenklad bild av hur den nya regionens politiska organisation skulle kunna se ut. Regionfullmäktige (RF) De 101 ledamöterna väljs av östgötarna den 14 september i år. Beslutar om övergripande strategiska frågor, budget, skattesatts och strategiskplan för regionen samt väljer övriga politiska organ. Regionstyrelse (RS) Regionutvecklingsnämnd (RUN) Ansvarar för kulturfrågor (Kulturplanen), attraktivitet, besöksnäring/turism, landsbygdsutveckling, näringslivsutveckling, innovation, matchning och kompetensplattformen. Budget, ca 200 miljoner kr. Men just nu går en stor del av Maries tid åt till bildandet av Region Östergötland, ett arbete som hon leder. Från och med 2015 är hon redo att axla ansvaret för Sveriges tredje största region efter Västra Götaland och Skåne. OM har därför ställt några frågor till Marie om vad den nya regionen innebär. Bereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige och har det övergripande tillsynsansvaret över nämnderna. Fungerar som ägarstyrelse för den verksamhet som drivs i egen regi, inkl. forskning, personalfrågor, investeringar och regionens bolag. Budget, ca 700 miljoner kr. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) RF Beställarnämnd för all hälso- och sjukvård och tandvård. Analyserar behoven i befolkningen och skriver utifrån detta överenskommelser med den egna verksamheten, genomför upphandlingar och beslutar om vårdval. Fördelar resurser till hälso- och sjukvården samt följer upp resultatet. Budget, ca 9,7 miljarder kr. Marie, kan du kort beskriva, vad innebär det att Östergötland blir en region? Det innebär att landstinget övertar ansvaret för frågor om regional utveckling, som t ex infrastruktur, näringslivsutveckling och kultur, som idag hanteras av regionförbundet Östsam. Samtidigt avvecklas Östsam och landstinget får, enligt lagen, rätt att kalla sig region. Men innebär det inte bara att landstinget tar tillbaka det ansvar man hade innan Östsam bildades? Delvis, men många av de frågor som Östsam jobbar med idag hanterades tidigare av länsstyrelsen eller av kommunerna dessa frågor kommer också att bli den nya regionens ansvar. Vilka är de viktigaste fördelarna med att den nya regionen? Att vi får mer kraft i den regionala utvecklingen i Östergötland när ansvaret blir mera samlat. När det gäller t ex näringslivsutvecklingen ligger Östergötland idag efter andra jämnförbara län här har de nuvarande regionerna som Skåne och Västra Götaland haft en starkare utveckling till stor del på grund av att man är en region. Men hur kommer den nya regionen att påverka medborgarna? Förhoppningsvis genom vi får en större kraft när gäller utveckling för tillväxt, innovationer, kultur och attraktivitet. En annan viktig aspekt är också att östgötarna direkt kan välja de politiker som ska utforma politiken, och kan därigenom också utkräva ansvar i allmänna val. Avslutningsvis, vad händer med sjukvården när landstinget ersätts av en region? Regionen kommer även fortsättningsvis att ha ansvaret för hälso- och sjukvården i länet, som kommer att utgöra mer än 85 % av regionens budget. Samhällsplaneringsnämnd (SPN) Beställare av kollektivtrafiken i länet (kollektivtrafikmyndighet). Ansvar även för översiktlig planering och andra infrastrukturfrågor, inkl länstransportplanen (LTP). Budget, ca 800 miljoner kr. RS HSN SPN RUN