KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN TRANÄNGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN TRANÄNGEN"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN TRANÄNGEN LÄSÅRET

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...4 Organisation och förutsättningar...4 Utveckling och lärande...5 Yngre barn...5 Verksamhetsmål...5 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...6 Resultat...7 Analys...7 Utvärdering...8 Åtgärder för utveckling...8 Yngre barn...8 Verksamhetsmål...8 Process/insatser...9 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...9 Resultat...10 Analys...10 Utvärdering...11 Åtgärder för utveckling...11 Äldre barn...11 Verksamhetsmål...11 Process/insatser...12 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...12 Analys...13 Utvärdering...13 Åtgärder för utveckling...13 Mål Äldre barn...14 Verksamhetsmål...14 Process/insatser...14 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...14 Resultat...14 Analys...15 Utvärdering...15 Åtgärder för utveckling...15 Förskola och hem...16 Resultat enkät...16 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet...17 Kultur- och utbildningsnämndens mål...17 Bedömning av förskolans kvalitet...18 Sammanfattning

3 Inledning Förskolans vision Vi vill att alla barn och vuxna ska känna sig välkomna och trygga. Vi ser alla barn som kompetenta, barn som vill och kan lära redan från början.vi strävar efter att ha varierat material och en stimulerande inne och utemiljö för lek och lustfyllt lärande. Barns intresse utgör grunden för det pedagogiska arbetet på förskolan, vi tar tillvara barns tankar och teorier. Vi vill erbjuda många olika uttrycksmöjligheter. Förskolans värdegrund Vår förskola ska vara fri från diskriminering och kränkande behandling. Vi vill att alla barn och vuxna ska känna sig delaktiga i en jämställd, demokratisk förskola. Vi ska respektera och lyssna till varandra, och vara hjälpsamma. Vi ser varandras olikheter som en tillgång. Under läsåret har förskolan arbetat i projekt. På Karamellen har de äldre barnen haft projekt som att vara en bra kompis, tema -is och vardagsteknik. På Nallen har de yngre barnen arbetat utifrån projektet Möte med olika bilder. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Vi har flaggor på väggen från de länder som barnen har anknytning till. Vi har inte tillfört fler flaggor från t.ex. semesterorter eller faktaböcker om olika länder. På Nallen har vi satt upp bilder på barn från olika kulturer för att visa på att vi kan se olika ut. Vi har under läsåret arbetat med mer åldersblandade grupper på Karamellen och på så vis fått med även de yngsta barnen i våra projektarbeten. Förskolan har utvecklat arbetet med ipaden. Barnen och pedagogerna använder aktivt ipaden som ett naturligt verktyg för dokumentation i verksamheten. På grund av långa heltids- och deltidssjukskrivningsperioder hos personalen har det varit svårt att förändrat arbetsfördelningen mellan oss pedagoger för att lättare kunna följa upp en grupp av barn. Karamellen har haft många olika vikarier framför allt under eftermiddagstid vilket inneburit att vi inte har kunnat erbjudit barnen att arbeta med projekten under hela dagen i den utsträckning vi hade önskat. På Nallen har vi gått utanför förskolegården på promenad och utflykt med barngruppen eller en mindre grupp barn vid några tillfällen. På grund av antalet små barn har det dock inte blivit i den utsträckning som vi velat. Vi har inspirerat och utmanat barnen genom att ta bilder i barnens närmiljö. Vi har tillfört mer material att bygga med i utebyggen. Vi har införskaffat en projektor och filmduk som vi har använt i olika sammanhang tillsammans med barnen. Föräldrarna har blivit mer delaktiga i projekt och fått fler möjligheter att reflektera tillsammans med sina barn med hjälp olika bild/film dokumentationer och genom fler föräldrar/månadsbrev. 3

4 Underlag och rutiner Till grund för utvärdering och kvalitetsarbete ligger följande: Kartläggning Projekt Arbetsplaner/reflektionsprotokoll Dokumentation av barns lärande och utveckling Reflektioner från barn och vuxna Observationer av hur verksamheten fungerar. Diskussioner i arbetslagen Föräldramöten Utvecklingssamtal Svar från enkäter till vårdnadshavare samt frågor till barnen Organisation och förutsättningar Förskolan Tranängen är en åldersindelad tvåavdelningsförskola. Förskolan har 36 barn inskrivna varav 15 barn på Nallen och 21 barn på Karamellen. Nallen har barn i åldrarna 1-3 år och Karamellen har barn i åldrarna 3-6 år. Personaltätheten är 2,95% per avdelning inklusive planeringstid 8 timmar/avdelning och vecka. På Tranängen arbetar fem förskollärare och två barnskötare. På förskolan finns ett tillagningskök med kokerska men under vårterminen har beslut tagits om att Tranängen blir mottagningskök. Under den senare delen av vårterminen har vi fått mat från Alléskolans kök. Kök och städ har utförts av flera olika personer och i olika kombinationer. Ledningen består av förskolechef som gör regelbundna verksamhetsbesök på förskolan. Förskolechefen deltar också på arbetsplatsträffar. Under höstens föräldramöte gick en förfrågan ut till föräldrar angående föräldraråd. Det fanns inget intresse från föräldrarna. Enheten har tillgång till vikariesamordnare och vikarier vid behov. Vikariepoolen som tagits bort har inneburit att vi fått flera olika vikarier. Förskolan har tillgång till ett elevhälsoteam som kan konsulteras vid behov. Teamet består av specialpedagog, kurator och en tal och språkpedagog som arbetar mot förskolan. Det finns också centralt placerade psykologer i kommunen. Rutiner för samverkan mellan BVC och socialtjänst finns. I och med att en förskollärare blev föräldraledig, började en ny förskollärare på förskolan i augusti. Båda avdelningarna har under läsåret haft långa hel- och deltidssjukskrivningsperioder hos personalen. Detta har inneburit många olika vikarier under läsåret. Pedagogerna på Nallen har inte alltid kunnat ta ut reflektionstid då vi haft många vikarier och barngruppen har krävt att vi varit närvarande tillsammans med barnen. Två av pedagogerna har under läsåret deltagit i en studiecirkeln om matematik. En pedagog har deltagit i språknätverk. Samma pedagog har också deltagit i Läsrörelsens projekt Berätta, Leka, Läsa. Nallens avdelning har varit delaktig i detta projekt som riktar sig till de yngre barnen tillsammans med hem och familj. 4

5 Tre av pedagogerna fick en föreläsning projekterande arbetssätt i förskolan. Föreläsningen gavs av Reggio Emilia institutet. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Mål 1 Yngre barn Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Verksamhetsmål Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla sitt intresse, skapa mening och kommunicera om bilder och ordbilder med hjälp av olika medier. Metoder Filma och fota med ipaden Observation Reflektionsprotokoll Samtal/Diskussion Process/insatser Barnens lek och lärande har utmanats genom att: vårt arbetssätt är projektinriktat utifrån barnens intressen och funderingar. vårt förhållningssätt präglas av att vi är medforskande, tillåtande och lyssnande pedagoger vi reflekterar runt barnens kommunikation med ord och med kroppen t.ex. gester, mimik, ljud,samspel vi har sett över vilka bilder och texter vi erbjudit barnen utifrån deras intresse vi har använt oss av olika medier t.ex. flanellograf, böcker, Ipad, filmer, fotoskärm vi har gett barnen tid att reflektera runt bilder och ordbilder i olika situationer och 5

6 aktiviteter t.ex. vid bokläsning, drama, samling etc. föräldrarna blir mer delaktiga i projektet och att de får möjligheter att reflektera tillsammans med sina barn bl.a. genom fler föräldrabrev och ett gemensamt arbete kring projektet berätta, leka läsa. Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande I vår språkmiljö finns möjlighet att använda sig av olika former av bilder, texter, medier. Vi har filmat när barnen berättar sagor, de har också varit med och gjort filmer ur olika böcker som det sedan går att berätta till. Filmerna finns i Ipaden och är lätta att titta, samtala om och inspireras av att jobba vidare med. Vi har tittat på korta filmer som barnen är intresserade av, samtalat om och sedan gjort stillbilder som barnen själva berättar till. Vi har sett hur olika barnen kan tänka kring samma handling. Vi har dragit ut namnlappar/ordbilder som finns att använda sig av i skrivhörnan. Flera barn skriver och letar bokstäver och har ett intresse för ordbilder. När vi var på promenad tog vi bilder på olika skyltar, en del kände igen ordbilden Ica Alle och Post sedan tidigare för andra var det nytt. När vi sedan tittat i ipaden ser, samtalar och berättar de vidare för oss pedagoger och kamrater om vad de upplevt. Vi har olika bilder som sitter på väggarna som knyter an till projektet, bl.a. barnens alster som de skapat, mönster de upptäckt, vilken frukt de vill ha, siffror, bokstäver, bilder på barnen i samlingen, olika bilder från sagor som barnen är intresserade av t.ex. Cars, Barbapappa. Det blir ofta en naturlig mötesplats att samtala om olika bilder och utveckla intresset kring dessa. Vi har gamla kameror och mobiltelefoner tillgängligt. Barnen använder dem i sin lek att ta kort med.. Man hör uttryck som jag sms-ar och ska bara kolla på telefonen först. Vi är med i ett läsprojekt som riktar sig till de yngsta barnen i förskolan, Berätta, leka, läsa vilket bygger på att vi på olika sätt arbetar med en bok som heter Gummi-Lisa på förskolan och tillsammans med hem och familj. När vi dramatiserar boken med hjälp av rekvisita har barnen tyckt det vari spännande. De har uppskattat olika saker men särskilt spännande har de tyckt att det varit när hajen kommer och nästan äter upp lillebror, det återkommer de till i sin egen lek och när de berättar för varandra. Barnen har tyckt att det varit roligt och vill leka med ankorna i sin vattenlek och även använda materialet i sin lek När barnen har lekt med materialet och rekvisitan har de uttryckt sig på olika sätt, både utifrån handlingen i boken och utifrån egna upptäckter som de gjort i lek, teater, samling eller målning i samspel med varandra. Reflektioner som, det plaskar, det pruttar, ankan sjunker inte, hajen äter upp lillebror, jag räddar den. Jag vill ha alla, det är många, får de plats (i säckarna), det fick de! Får jag låna den gula, var är den blå? Den simmar, hej vad heter du? Kom mina ank-kompisar, var är ditt hem, jag fryser, hajen tar fågeln, hjälp, Hemma pekar på bilderna, Gummi-Lisa åkte rutschkana! Vi har fått in några reflektioner från föräldrarna i det gemensamma arbetet kring boken om 6

7 Gummi-Lisa vilket visar på vad barnen och föräldrarna samtalat om hemma..flera har pratat om att ankorna säkert kände sig rädda när de ramlade av båten, att det var spännande med hajen, och bläckfisken och att ankorna blev lyckliga när de fick någonstans att bo och någon som tog hand om dem. Barnen pekar, bläddrar och berättar stora delar av boken själva, flera har fastnat för olika detaljer som t.ex. trollets solglasögon och, kartan. Resultat Barnen har utifrån sin förmåga fått ökad förståelse för bilders och texters kommunikativa budskap. Barnen är intresserad av böcker, de tittar på bilderna, pekar och berättar utifrån sin egen förmåga. De väljer böcker och läser för varandra i lek och olika situationer under dagen. Vi har bekräftat vad barnen skrivit/ ritat genom att vi tagit bilder på det de gjort och sedan samtalat om dessa. Barnens ordförråd har gradvis ökat vilket gjort att kommunikationen mellan barn och vuxna också vidgats. Samtalet och berättandet har möjliggjort en språklig utveckling. I och med att vi tagit bilder på olika symboler i vår närmiljö, mönster på barnens tröjor och mössor samt andra bilder de är intresserade av t.ex. traktorer, djur seriefigurer, leksaker osv har barnen fått redskap och hjälp att kunna kommunicera och vidareutveckla samtalet De har jämfört, sett likheter och skillnader och reflekterat tillsammans. Barnen har med hjälp av böcker och reflekterande samtal lärt sig att sätta ord på och uttrycka sina känslor som t.ex. arg, ont ledsen, jag vill inte, de använder sig av dessa ord i bl.a. i roll leken mer nu än tidigare. Barnen har också på bild fått uttrycka hur man ser ut när man är glad, arg eller ledsen. Dessa bilder sitter uppe på väggen och har lett till många samtal. I och med att vi arbetat utifrån boken om Gummi-Lisa med en händelsekedja, en början och ett slut, samtalat och berättat i stor utsträckning har barnen också fått tid, varit delaktiga och fått möjlighet att utveckla sitt eget berättande. De har fått nya erfarenheter och lärt sig nya ord och fraser, jämfört olika materiel och bilder med varandra. Boken väcker känslor om att ta hand om varandra och att inte ha någonstans att bo, det är resonemang som vi använder tillsammans med barnen i vår vardag. Vi har gjort föräldrarna delaktiga i läsprojektet, de får kontinuerlig information om vad som händer, vi har bett dem skriva ner tankar eller reflektioner som uppstått hemma när de läst boken tillsammans med barnen. Analys Genom att vi gett barnen tid och möjlighet att använda, bilder, texter och medier av olika slag både enskilt och tillsammans med andra. har läsupplevelse, nyfikenhet och intresse för detta fördjupats. De har fått möjlighet att samtala om innehåll och bilder, ställa frågor och kommentera och delge varandra olika upplevelser utifrån erfarenheter. I projektet Möte med olika bilder har vi märkt att barnen upptäckt fler bilder i sin vardag. De vill att vi ska ta kort på ordbilder, eller mönster på tröjan som de sedan vill titta på eller 7

8 berätta för sin kompis om. Några barn har upptäckt skuggbilder på väggen när solen lös in. Eftersom vi haft ipaden som ett hjälpmedel i vardagen har vi på ett bra sätt kunna reflektera tillsammans med barnen i anslutning till upplevelse, lek eller aktivitet. Vi pedagoger har hjälpt barnen att klä deras upplevelser i ord. De blir på så sätt också delaktiga och aktiva i sitt eget berättande. Det har också gjort det lättare för barnen att återberätta ett händelseförlopp. Barnen är engagerade i arbetet med boken, det märks att de läst och samtalat om den hemma. Ute i hallen har vi bilder hämtade från boken, flera barn samlas där och berättar om vad som händer med Gummi-Lisa pekar och visar utifrån sin förmåga. När barnen reflekterat kring boken hemma med sina föräldrar har det kommit upp andra saker än vad som kommit fram på förskolan. Samarbetet med förskola hem har gjort att läsprojektet gjort barnen intresserade av en historia och kunnat reflekterat vidare kring den med olika hjälpmedel. Vi presenterade vårt projekt på föräldramötet i oktober och bad föräldrar om att ta med någon bild eller urklipp som barnen är intresserade av hemma men det är ett fåtal som visat intresse för det. Nästan alla barn har familjetavlor vilket är positivt i arbetet med projektet. Utvärdering På en skala 1-5 värderar vi vår måluppfyllelse till 4. Åtgärder för utveckling Vi vill utveckla dokumentations arbetet med Ipaden tillsammans med barnen. Vi vill fortsätta att arbeta med en bok eller liknande tillsammans med föräldrarna. Mål 2 Yngre barn Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Verksamhetsmål Vi vill ge barnen möjlighet att upptäcka, undersöka, iaktta och förstå samband mellan sig själv, naturen och miljön. 8

9 Metoder Med ipaden filma och fota Observationer Reflektionsprotokoll Samtal/Diskussion Process/insatser Barnens lek och lärande utmanas genom att: vårt arbetssätt är projektinriktat utifrån barnens intressen eller funderingar, vårt förhållningssätt präglas av att vi är medforskande, tillåtande och lyssnande pedagoger barnen får möjlighet att undersöka och upptäcka, iaktta naturen och miljön när vi besöker skogen eller på promenader i närmiljön. vi ger barnen tid att visa och berätta om sina erfarenheter och reflektera runt det upptäckta eller erfarna i vardagliga situationer och aktiviteter t.ex. efter promenader, besök i skogen, vid måltider, blöjbyten, påklädning, bokläsning, skapande eller samling. vi läser böcker och tittar på bilder och utmanas med nya frågeställningar och utforskningar att söka kunskap om t.ex. vad händer med sopor och skräp, var är löven som satt på träden? barnen får möjlighet att ta med sig naturmaterial från skogen eller promenader att skapa med. Vi tillför också annat material som skräp att skapa med. Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Utifrån barnens tankar och erfarenheter kring den miljö de möter i sin vardag på förskolan eller hemma, har barnen fått möjlighet att bl.a. studera ett träd vid olika årstider. Barnen reflekterade över att löven de plockat och hoppat i, har olika färger på hösten och de målade och tryckte löven med olika färger. De upptäckte att löven ramlat ner på marken, att trädets grenar blev tomma på vintern, att trädet börjar knoppas på våren och att löven kommer tillbaka. De undersökte maskar som kommit fram på marken när de regnat och upptäckt sniglar och snäckor som de studerat närmare i ett akvarium. Vi har hittat skräp i naturen som vi tagit med till förskolan. I samtal med barnen föreslog de att vi kunde måla på skräpet för att ta tillvara på de. När barnen reflekterade kring skräpet vi hittade, gav flera barn förslag på att vi kunde gå och panta burkar och petflaskor på ICA eller Konsum för de hade de gjort hemma. Barnen fick plocka i burkarna och flaskorna i pantmaskinen, få kvittot och de var med att köpa ballonger för pant pengarna. Barnens intresse av sopbilen som tömmer sopor varje vecka är stort och de tittar gärna vid staketet när sopbilen kommer. De leker gärna med en leksakssopbil och läser boken om Halvan som tömmer sopor. Barnen ser mjölkpaketet som står på matbordet varje dag, vi pedagoger får läsa och barnen tittar och pekar på bilder och symbolerna. Ett barn ville måla på ett mjölkpaketet och då började vi att samla på mjölkkartonger, några barn ville göra en kruka, de sågade av 9

10 mjölkpaketet med en bågsåg, målade de och därefter hade de jord, frön och vatten i krukan. Några barn tror att det ska komma en blomma där sedan. På en vårpromenad hämtade vi, tillsammans med några barn, grodägg i bäcken bredvid förskolan som vi haft i ett akvarium. Barnen har fått möjlighet att undersöka förvandlingen från grodägg till stora grodyngel. De vill gärna mata de och studerar hur de utvecklas och blir större, de letar efter ögon och mun, vi har tittat på bilder i ipaden och några barn har även hämtat hem några grodägg. När det var snö ute, lekte och smakade barnen på snön, de byggde och samlade is. Vi valde därför att ta in snö för att experimentera med den. Flera av barnen visste inte vad det var, några tyckte att det var läskigt, kallt och huttrade, någon trodde det var sand. Vi lät snön stå inne över natten och det var spännande vad som skulle hända. Flera av barnen såg förvånade ut, den är borta, det är vatten, är den där ute, de känner att de blir blöta. Vi har också experimenterat med vatten, ställt ut vatten och gjort olika isformar som barnen undersökt, smakat på, byggt med, räknat och lekt med både inne och ute vid flera tillfällen. Barnen har då reflekterat att de var hårt, halkigt, det droppar när man håller det i handen, det smakar kallt, de sitter ihop. Barnen har de delgett varandra med hjälp av bilder och filmer på ipaden och utdragna bilder, hur processen med snö, is och kyla eller värme gått till. I leken med isbitar har barnen reflekterat över att de halkat iväg, gick sönder och försökte limma ihop de, det vart kallt på handen när de byggde med de, de satte på sig fingervantar, de lasta isbitar på lastbilar, upptäckte att handtaget var kallt och ätit isglass. Barnen har upptäckt vad som sker i naturen, is på ekoparkens sjö, is på gräset, sett när takdroppet frös till istappar, att solen tinar upp isen och snön och barnen samlade vattnet i hinkar från vattenpölar eller från takdroppet. Resultat Barnen har delgett varandra sina erfarenheter kring skräp i naturen och sopsortering. Barnen har sett ett samband mellan sig själva och miljön genom att de t.ex. tagit vara på skräp de hittat i naturen eller återanvänt förpackningar att skapa med t.ex. gjort en ljuslykta av glasburkar eller blomkruka av mjölkpaket man kan planera frö i. Barnen har blivit medvetna om vad man får och inte får göra i naturen t.ex. att inte kasta skräp, att man får plocka blommor,stenar, pinnar och löv, att man är rädd om djuren som man vill studera närmare. Barnen har blivit medvetna om att man har ett val, man kan få pengar att handla för om man pantar burkar och flaskor i affären. Barnen har fått uppleva att naturen förändras med årstiderna att löven ramlat ner från grenar,att det kommit knoppar och sedan löv igen. Barnen har skapat med olika naturmaterial och experimenterat och lekt med vatten, snö och is och då konstaterat olika förändringar av materialet beroende av värme eller kyla. Barnens nyfikenhet och upptäckarlust har stärkts kring naturupplevelser, sopsortering och miljön. Barnen har velat använda sig av filmer eller bilder från en ipad när de har reflekterat över det upplevda. Analys Alla barn har deltagit i olika projekt och vi pedagoger har varit lyssnande och medforskande. Vi pedagoger har utgått utifrån barnens intressen och gett de möjlighet att utforska och 10

11 undersöka olika fenomen i naturen, t.ex. is, snö, vatten, löv, knoppar, maskar, sniglar och grodyngel. Vi har reflekterat över barnens stora lust att utforska natur och miljö och därför gett barnen möjlighet att delge varandra sina egna erfarenheter vid olika situationer och aktiviteter. Med hjälp av böcker, bilder och filmer från ipaden har barnen kunnat reflekterat mer kring de olika upplevelserna. I och med att vi plockade skräp och synliggjorde för barnen att skräp inte hör hemma i naturen, har de funderat och kommit på förslag vad de kunde göra med förpackningar och burkar. Barnen har upptäckt att man kan sopsortera och det blev meningsfullt för barnen att använda och skapa med skräp eller panta burkar och få pengar man kan handla för. Barnen har önskat att skapa med olika skräp och naturmaterial och det har vi gjort i så stor utsträckning som möjligt genom att vi delat upp barnen i mindre grupper. Genom att vi har ett förhållningssätt som är tillåtande har barnen fått möjlighet att experimenterat och lekt med vatten, snö och is både inne och ute samt utforskat små djur på nära håll i ett akvarium för att själva få iaktta, upptäcka och förstå olika samband i naturen. Det har varit svårt att hinna med att följa upp alla barns reflektioner och undringar kring naturen och miljön samt att komma iväg till skogen. Vi pedagoger har inte kunnat tagit den reflektionstid vi behövt för att driva projekten framåt i den utsträckning som vi önskat. Utvärdering På en skala 1-5 värderar vi vår måluppfyllelse till 3,5. Åtgärder för utveckling Barnen ska i större utsträckning få chans att dokumentera sitt arbete och det gemensamma kunskapsskapandet på olika sätt. Vi vill utmana barnen med mer naturupplevelser och försöka komma iväg utanför förskolegården med alla eller med en mindre grupp med barn. Vi vill fortsätta barnens intresse för sopsortering och vårt miljöarbete på förskolan. Mål 1 Äldre barn Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Verksamhetsmål Verksamhetsmålet är att barnen utvecklar intresse samt ökad förståelse för användandet av 11

12 de olika medierna, utvecklar intresse för bilder, texter och en vilja att samtala om det. Vidare att barnen blir mer delaktiga i att dokumentera sin vardag. Vi vill tillsammans med barnen upptäcka och utforska ipadens möjligheter. Process/insatser Vi har arbetat med pedagogisk dokumentation och arbetet har varit projektinriktat, där vi har lyssnat till barnens tankar, vi har ställt öppna frågor samt tagit utgångspunkten i barnens frågor, tankar erfarenheter och teorier. Vi har haft kontinuerliga möten tillsammans med barnen där vi har erbjudit dem olika valmöjligheter och där de har fått möjlighet att reflektera över arbetet, bl. a genom att berätta för varandra och visa sina alster, på projektorn. Vi har arbetat i mindre grupper för att barnen lättare ska komma till tals och då vi pedagoger tydligare har kunnat få syn på barnens lärande, delat in barnen i läs grupper som har varit åldersindelade, läst böcker och samtalat om och pratat om det som kommit upp utifrån barnens perspektiv. Vi har ingått i ett samarbete med Örebro konstfrämjande, vilket innebar att vi fick låna konstverk av dem. Dessa har vi arbetat med tillsammans med barnen, vi har samtalat om motiven på konstverken. Vi har använt oss av olika appar som puppet pals, som är en app som används till att förändra befintliga bilder, det går att klippa ut och klistra in nya detaljer till bilden. My story är en app som används till att göra egna böcker. Barnen har dokumenterat sitt arbete på flera olika sätt, de har bl.a. skrivit egna texter till sina foton och bilder. De har också använt appar till att göra dokumentation. Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Barnen har under arbetets gång arbetat i mindre grupper och utmanats i sin förmåga att förmedla tankar erfarenheter samt upplevelser. Arbetet med projekten organiserades så att barnen erbjöds olika aktiviteter utifrån deras intressen, i mindre grupper. På mötena har vi brainstormat, tagit reda på barnens tankar om det aktuella. På mötena har barnen haft möjlighet att berätta för varandra om sitt arbete och visa sina alster för varandra. Vi pedagoger har inte på förhand bestämt exakt vilken kunskap som ska uppstå i barnens tolkande och utforskande, men vi har strävat mot målen i Lpfö 98. Vi strävar mot att att vara lyssnande och dokumenterande pedagoger som tar tillvara på barnens intressen samt nyfikenhet. Det blev utgångspunkt till det fortsatta arbetet. Resultat Barnen har utvecklat sitt intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, det märks i vardagen genom att barnen stannar upp på t.ex. en boksida och uttalar sina tankar om bilden. De läser för varandra, hela böcker utifrån bilderna. Barnen intresserar sig för bokstäver. 12

13 Barnen frågar inte i samma utsträckning som tidigare om de får spela på ipaden. De frågar istället om de kan använda ipaden till att ta en bild på sitt bygge, eller stilleben eller om de kan ta ipaden för att söka fram bilder på t.ex. olika ormar, eller om de vill ha fram en viss låt text. Barnen stannar upp vid varandras bilder och kommenterar och samtalar om bilderna. Ett ökat intresse för vad som står där och där i boken har uppkommit. Då vi har erbjudit bilder utifrån barnens populärkultur som t ex från barnprogrammet Labyrint har bidragit till att barnen tillsammans och med oss har tittat på bilderna och samtalat om hur de ser ut samt en vilja till att rita av har kommit till stånd. Analys Barnen har utvecklat sitt intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, då vi har erbjudit dem möjligheter till att arbeta med detta. Barnen har fått möjlighet till att delta i läs grupper med efter följande samtal om boken. Grupperna delades in efter ålder samt intresse. Vi har arbetat med flanosagor, då framförallt med de yngre barnen för att på så sätt konkretisera samtal om känslor och hur man är en bra kompis. Läs grupperna har bidragit till att barnen sitter och läser för varandra och upplever och samtalar med varandra om bilderna de ser. Arbetet i de mindre grupperna gav tillfälle till att tolka bilderna i t.ex. böckerna. Vi har också uppmuntrat barnen att skriva egna texter till sina bilder och dokumentationen runt projekten, på både ipaden och med penna. Vi har erbjudit barnen att arbeta med ipaden som sökmotor. Barnen har alltmer frågat efter ipaden i syfte att använda den som ett verktyg att dokumentera sina byggen, stilleben eller bara till att ta bilder på sin omgivning i vardagen. Vi har använt ipaden till att göra e- berättelser. Barnen har ökat sin förståelse för att ipaden har olika användningsområden. Barnen har nu kännedom om att den kan användas som sökmotor för varierade ändamål, se på bilder, söka kunskap, använda appar men också för att dokumentera det dagliga arbetet på avdelningen, så som att fota sina byggen, sig själva men också filma. Vi har tagit vara på barnens intresse för Tv programmet Labyrint, vi har skrivit ut bilder på karaktärerna i programmet, barnen har sinsemellan och med oss delgett och berättat om programmet, de har fått möjlighet att titta, samtala och tolka bilderna och ritat av dem. Utvärdering På en skala 1-5 värderar vi vår måluppfyllelse till 3. Åtgärder för utveckling Som åtgärd för utveckling ser vi att vi behöver bli bättre på att möjliggöra så att projektet lever under hela dagen, skapa fler förutsättningar i förskolans miljö Vi behöver också få in ipaden ytterligare i dokumentations arbetet tillsammans med barnen. 13

14 Mål 2 Äldre barn Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Verksamhetsmål Vi vill att barnen ska få möjlighet att upptäcka, urskilja, reflektera och utforska teknik. Barnen ska också ges möjlighet att ställa frågor och ha tankar och teorier om teknik. Process/insatser För att nå målet har vi arbetat med pedagogisk dokumentation. Vi har med hjälp av den pedagogiska dokumentationen fått syn på barnens frågor, tankar och teorier om teknik och visat på hur vi kan gå vidare i arbetet. Arbetet har varit projektinriktat. I projektarbetena har barnen getts utmaningar utifrån målet. Vi har haft kontinuerliga möten med barnen där de kan delge sin dokumentation och fått möjlighet att reflektera över arbetet. Vi har arbetat i mindre grupper för att barnen lättare ska kunna komma till tals och för att vi pedagoger tydligare ska kunna få syn på barnens lärande. Barnen har dokumenterat sitt arbete genom att rita, skriva och fotografera. Vi pedagoger har läst litteratur och artiklar om ämnet teknik. Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Barnen har fått möjlighet att upptäcka, urskilja och reflektera över teknik i vardagen. Barnen har fått ställa frågor och har haft tankar och teorier om teknik. Vi kan se en ökad förståelse för begreppet teknik. Vi har arbetat projektinriktat och med pedagogisk dokumentation. Barnen har arbetat i mindre grupper. Vi pedagoger har inte på förhand strävat efter exakt vilken kunskap som barnen ska erövra men vi har strävat efter vårt uppsatta mål och försökt vara lyssnande pedagoger. Vi har lyssnat till barnen och lagt fokus på deras intresse och frågor. Resultat Barnen har i olika projektarbeten fått möjlighet att urskilja teknik i vardagen och till viss del fått möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Ett av projekten har handlat om isens funktion och uttryck. Utifrån barnens önskan har vi tillsammans tillverkat islyktor. Barnen har gjort ritningar utifrån sina teorier om hur man gör en islykta och sedan getts möjlighet att testa sina teorier. Barnen har också testat olika sätt att få ett hål i islyktan för ljuset att stå. Barnen har också fått utmaningen att rädda isen från 14

15 att smälta och testat olika teorier, t. ex lindat in isen i papper, lägga isen i vatten m.m. Vi har tagit tillvara på barnens tankar om vad teknik kan tänkas vara och låtit arbetet utgå därifrån. Vi har då samtalat och undersökt tekniska hjälpmedel så som sax, såg och hammare och dess funktion. Samtalen har bland annat handlat om vad föremålet används till, vad det är gjort av, vem som uppfann dem och varför och hur vi skulle göra om vi inte hade verktyget i fråga. Vi har gjort teknikpromenader i utemiljö för att kunna urskilja teknik runt omkring oss. Vi har tagit tillvara på barnens intresse för barnprogrammet Labyrint och använt oss av det i arbetet med teknik. Barnen har utmanats i att bygga egna labyrinter i utemiljö. Tillfällena för barnen att utforska hur enkel teknik fungerar har varit få. Projektgrupperna har under läsåret varit mer åldersblandade än tidigare. Analys Barnens förmåga att urskilja teknik i vardagen har utvecklats då vi utgått från deras egna tankar om vad teknik kan tänkas vara. Barnens tidigare erfarenheter och egna tankar om vad teknik är har hela tiden varit utgångspunkt för arbetet. Våra möten och samtal kring ämnet har bidragit till att öka barnens förståelse för teknik. På mötena har barnen fått möjlighet att reflektera, komma med frågor och delge sin dokumentation. Barnens egna dokumentation om arbetet med teknik har gett upphov till ytterligare reflektion och samtal kring teknik. Teknikpromenaderna har bidragit till att barnen gjort upptäckter på teknik som finns i vår vardag. Barnens intresse för barnprogrammet Labyrint har motiverat dem till att bygga egna labyrinter. Då vi inte haft möjlighet och tid att iordningställa miljö och material i den utsträckning vi önskat har de tillfällen för barnen att utforskande enkel teknik varit få. Barnen har dock till viss del erbjudits att testa olika verktyg och vardagliga tekniska hjälpmedel. De mer åldersblandade grupperna har bidragit till att fler barn fått möjlighet att delta i de olika projektarbetena. De yngre barnen har därför deltagit mer aktivt i projekten. Utvärdering På en skala 1-5 värderar vi vår måluppfyllelse till 3. Åtgärder för utveckling Som åtgärd för utveckling ser vi att vi behöver bli bättre på att erbjuda en miljö som 15

16 stimulerar barnen att arbeta med teknik. En miljö som erbjuder material där barnen kan testa sina idéer och tankar kring ämnet. Vi behöver också tänka kring hur vi ytterligare kan ta in teknik i våra projektarbeten. Vi pedagoger behöver ytterligare kunskap om teknik. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Resultat enkät Enkät vårdnadshavare förskola 2014 Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt 100% Personalen bemöter mig på ett bra sätt. 91,6% Jag får kontinuerlig information om vad som händer i mitt barns grupp. Informationen till mig om förskolans/dbvs mål och verksamhet är bra. Jag har en bra dialog i mina kontakter med förskolans personal. Mitt barn har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten på förskolan/dbv 91,6% 91,7% 91,7% 50% Endast 12 vårdnadshavare på Tranängen svarade på enkäten. Av Nallens 15 barn har 9 vårdnadshavare svarat och av Karamellens 21 barn har 3 vårdnadshavare svarat. Vi anser att den låga svarsfrekvensen inte ger en rättvis bild av vårdnadshavarnas uppfattning om verksamheten. På föräldraenkäten för läsåret svarade 25 av 28 familjer. Resultatet av föräldraenkäten kommer vi att diskutera under hösten

17 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Alla blivande förskoleklassbarn på södra sidan av Hallsberg har under vårterminen träffats tre gånger i Svenssons hage för att lära känna varandra och för att knyta nya kontakter. Under slutet av vårterminen har vi lekt på skolgården och ätit mat i matsalen vid ett tillfälle. De har träffat sin nya fröken och bekantat sig med lokalen vid ett tillfälle. Ansvarig för förskoleklassbarnen har träffat förskoleklassläraren för ett överlämningssamtal på gruppnivå. Där fick vi möjlighet att berätta om hur vi arbetat med bl.a. projektarbeten, språk, matematik och värdegrund i förskolan. På KUT-dagen i januari träffade vi förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för en gemensam diskussion kring matematik. Från förskolan önskar vi ytterligare samarbete mellan förskoleklasslärarna inför övergången. Kultur- och utbildningsnämndens mål Inom barnomsorg och skola har barn/elever och personal tillgång till den ITutrustning och det IT-stöd som krävs för uppfyllande av undervisning inklusive kommunikation med vårdnadshavarna. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Andelen förskolor och skolor i Hallsbergs kommun som har Grönt flagg certifiering skall årligen öka. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 17

18 Bedömning av förskolans kvalitet Normer och värden Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Personalen erbjuder få tillfällen till träning i att leva sig in i andra barns situation. Få reflektioner görs tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Lite kommunikation finns och tillrättavisningar präglar kontakten mellan barn och vuxna Personalen erbjuder till viss del till träning i att leva sig in i andra barns situation. Till viss del görs reflektioner tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan personal och barn präglas av viss ömsesidig respekt Personalen ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andra barns situation. Många tillfällen ges också till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan vuxen och barn sker på barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde Språklig begreppsförmåga Barnen får få möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och träna ords betydelse Barnen får vissa möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också vid vissa tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ibland leka med ord och träna ords betydelse Barnen får många möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också många tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ofta leka med ord och träna ords betydelse Matematisk begreppsförmåga Barnen får sällan eller aldrig möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas sällan i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas sällan i att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får sällan träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får vissa möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas också till viss del i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också till viss del att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ibland träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får många möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas ofta i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också ofta att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ofta träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställnin 18

19 Naturvetenskapliga och tekniska förmågor Barn får sällan möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas sällan i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får sällan möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får ibland möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ibland i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också ibland möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får många möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ofta i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också många möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barns inflytande Barnen får sällan möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Få tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges få möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får till viss del möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Vid vissa tillfällen ges barnen möjlighet att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges till viss del möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får många möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Många tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges många möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Pedagogisk dokumentation Varje barns lärande följs i låg grad upp och dokumenteras. Förskolan vidtar få aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Att genomföra ständiga förbättringar är inte naturligt för verksamheten Förskolan har i låg grad en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns inga eller få tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs till viss del upp och dokumenteras. Förskolan vidtar till viss del aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är till viss del naturligt för verksamheten Förskolan har till viss del en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns till viss del tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs upp och dokumenteras kontinuerligt. Förskolan vidtar hela tiden aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är naturligt för verksamheten Förskolan har en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. 19

20 Sammanfattning Förskolan Tranängen har ett projektinriktat arbetssätt som utgår från barnens intresse och där de tar tillvara på barnens tankar och teorier för att driva projektet vidare. För dem är det viktigt att kunna erbjuda barnen stimulerande miljöer för lek och lustfyllt lärande. Under året har de yngsta barnen varit delaktiga i Läsrörelsens Berätta, Leka, Läsa projekt. Det sammanföll väl med ett av förskolans prioriterade mål att utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Pedagogerna har fångat upp vad barnen är intresserade av i boken och stimulerat och utmanat dem därifrån. Boken som man utgick från i projektet fick alla barn med sig hem. Detta ökade samarbetet med hem och föräldrarna blev mer delaktiga i projektet. Barnen har getts tid och möjlighet för upprepning, fördjupning och reflektion i det prioriterade målet vilket skapat en hög måluppfyllelse. De äldre barnen deltog i ett mindre Konstprojekt vilket gav dem tillfälle att samtala och inspireras av olika motiv. De har arbetat mycket med ipad med bilder, texter och film. Pedagogerna har också tillvaratagit barnens egna kultur för att uppmuntra berättande och skrivande. Förhållningssättet präglas av pedagoger som är medforskande, tillåtande och lyssnande. Barnen delas in i mindre grupper för att lättare utgå från deras intresse och för att ge dem mer tid till att förmedla tankar erfarenheter och upplevelser. De reflekterar kontinuerligt för att se hur de ska stimulera och utmana barnen vidare. Detta leder till att verksamheten ständigt utvecklas. Under året har förskolan arbetat med ipad. Detta har utvecklat och underlättat deras dokumentationsarbete. Reflektion tillsammans med barnen i anslutning till upplevelse, lek eller aktivitet har de kunnat gjort på ett bra sätt med hjälp av ipad. På så sätt blir de också mer delaktiga och aktiva i sitt berättande. Barnen har uppmuntrats till att använda ipaden som en sökmotor för varierade ändamål och också för att dokumentera det dagliga arbetet. Detta har gjort att barnen ser fler användningsområden för ipad och efterfrågar den för andra ändamål än spel. Under året har båda avdelningarna haft långa hel- och deltidssjukskrivningar vilket gjort att man inte kunnat utnyttja reflektionstiden fullt ut. De har heller inte kunnat genomföra allt i den utsträckning som man har tänkt. Under en period har de tagit in extra personal för att underlätta och hinna med arbetet. I matrisen bedömning av förskolans kvalitet har varje avdelning reflekterat runt de olika målen och kan tydligt se vad de behöver arbeta mer med. Ett genomsnitt på förskolan har sedan markerats i matrisen. Vårt arbete med barns inflytande under många år ger hög måluppfyllelse men är ständigt ett mål vi reflekterar runt. De flesta pedagoger har deltagit i kommunens satsning med matematikcirklar. Vi får inte stanna upp i arbetet med att utveckla barnens matematiska begreppsförmåga utan hålla det arbetet aktuellt. Vi kommer att fortsätta att utveckla ipad som ett arbetsverktyg bl.a. i dokumentationsarbetet tillsammans med barnen. Dokumentationsmöjligheter med ipad bidrar också till att öka föräldrars insyn i verksamheten och därmed deras delaktighet. Vi vill fortsätta att arbeta med något material tillsammans med föräldrar då vi såg positiva effekter av detta i projektet 20

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN BJÖRKÄNGEN LÄSÅRET 2013-2014

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN BJÖRKÄNGEN LÄSÅRET 2013-2014 KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN BJÖRKÄNGEN LÄSÅRET 2013-2014 Innehållsförteckning Inledning...4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...4 Underlag och rutiner...4 Organisation och förutsättningar...5

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Inledning och organisation Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Enhet: Fiolbackens förskola Förskolans/skolans namn samt ev. logga: Fiolbackens förskola ekonomisk

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Dokumentera med ipad i förskolan

Dokumentera med ipad i förskolan Dokumentera med ipad i förskolan "Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt - om och om igen - och vi gör oss synliga för oss själva." Monica Niemi Dokumentera med text och bild

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Köpings kommun. Läsår 2014 2015. Senast ändrat 2014-09-19

Köpings kommun. Läsår 2014 2015. Senast ändrat 2014-09-19 Köpings kommun Arbetsplan för Förskolan Maskrosen Läsår 2014 2015 Ulrica Zarins 2014 09 19 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Sångsvanens förskola Tranan Övergripande På Sångsvanens förskola avdelning Tranan arbetar 2 förskollärare, 100

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN SAGOBACKEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN SAGOBACKEN KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN SAGOBACKEN LÄSÅRET 2013-2014 Teman under året: Konst, Babblarna och Gummi-Lisa 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98 FÖRSKOLAN Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan I denna utgåva av läroplan för förskolan är samtliga

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Skolförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Eklanda 2 förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet "Mölndal är den hållbara staden där alla får

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor Brage, Saga och Ymer förskolor 1 Vision På Brage Saga och Ymer förskolor strävar vi efter att se kunskap som något som skapas i samspel, i dialog mellan människor och mellan människan och hennes omvärld.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola

Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola Köpings kommun Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola Läsår 2014 2015 Heléna Henkel Inga Lill Alfredsson Anette Ericsson Elisabeth Larsson 2014 09 19 Vad är en arbetsplan? Förskolan är

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 13/14

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 13/14 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 13/14 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Claes Olsson, Ordförande Hasse Lundell, Ekonomiansvarig Birgitta Olsson, Arbetande styrelseledamot

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation..

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer