Strategi för skolutveckling i Oskarshamns kommun med hjälp av digitala verktyg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi för skolutveckling i Oskarshamns kommun med hjälp av digitala verktyg"

Transkript

1 Strategi för skolutveckling i Oskarshamns kommun med hjälp av digitala verktyg Skolor i tiden, lustfyllt lärande och hög måluppfyllelse Antagen av bildningsnämnden

2 2 (21) Förord Detta dokument är resultatet av ett omfattande förberedelsearbete där chefer och medarbetare diskuterat vilka utvecklingsbehov förskola och skola i Oskarshamns kommun har när det gäller arbetet med ny teknik, utifrån kraven som skollag och läroplaner ställer. Utifrån det identifierade behovet, prioriterade Barn och utbildningsnämnden frågan 2011 och slog fast i de kommunala verksamhetsmålen att ny teknik som redskap för högre måluppfyllelse är en framgångsfaktor för ökad tillväxt. Nämnden beslutade att en handlingsplan för investerings, drifts och kompetensutvecklingsbehov för hur ny teknik kan leda till högre måluppfyllelse skulle tas fram. I ett första skede gjordes en kostnadskalkyl för inköp av digitala verktyg. Kalkylen kompletterades av områdescheferna och en Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg formulerades. Därefter processades strategin på respektive skolområde. Sedan tog IT-chef, utvecklingsledare och ekonom vid för att utveckla dokumentet och sammanföra verksamhet och ekonomi. Strategin för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg kommer att vara ett komplement till Oskarshamns kommuns övergripande e-strategi och innehåller övergripande riktlinjer för hur alla verksamheter inom bildningsnämndens utbildningsdel ska förhålla sig till arbetet med digitala verktyg. Syftet är att innehållet i strategin ska leda till att: Ge alla barn och elever lika förutsättningar för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle Skapa goda lärmiljöer där tekniken är ett naturligt inslag för att utveckla barns och elevers lust till livslångt lärande. Ge barn och unga i Oskarshamns kommun de bästa förutsättningarna för ett gott liv. Oskarshamn Matz Ingvarsson Förvaltningschef

3 3 (21) Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Begrepp... 4 Inledning... 6 IKT-utveckling på vetenskaplig grund... 6 Omvärldsanalys Var är vi i dag?... 9 Risker och framgångsfaktorer... 9 Ur ett pedagogiskt perspektiv... 9 Ur ett hälsoperspektiv Syftet med att använda digitala verktyg i verksamheten/undervisningen Vart ska vi? 13 Införande Hur gör vi? Inköp och underhåll Förskolans och skolans lokala organisation för skolutvecklingsfrågor med IKT-fokus Hur blev det? Litteratur... 20

4 4 (21) Begrepp Nedan förklaras de teknikbegrepp som används i dokumentet. App Alternativa verktyg Digital kompetens Digitalt verktyg Lärresurs Lärplatta E-strategi Framtids- Kompetens (21:st Century Skills) App är en förkortning av applikation och ett samlingsnamn för de extraprogram som kan laddas ned till mobiltelefonen eller surfplattan och på det sättet bredda användningsområdet för de tekniska enheterna. Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM använder begreppet alternativa verktyg som samlingsnamn för de verktyg som tagits fram för att underlätta lärandet, exempelvis talsyntes, rättstavningsprogram, ljudningsprogram mm. Tidigare använde SPSM begreppet kompensatoriska verktyg. Digital kompetens är ett begrepp som myntats av EUkommissionen för att beskriva den IT-kunskap som behövs för att kunna ta del av informationssamhället. Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Digital kompetens bygger på grundläggande färdigheter för användning av datorer för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa, utbyta information och för att kommunicera och samarbeta via internet. I dag kan ett digitalt verktyg vara en dator, en surfplatta, en smart telefon, en kamera, en kommunikationsyta (facebook, twitter, annan kommunikationsplattform), projektor, tv mm. Digitalt läromedel. Begreppet används inom skol-sverige och är detsamma som läsplatta, surfplatta, pekplatta. Ett dokument vars syfte är att effektivisera förvaltningsarbetet i Oskarshamns kommun, öka servicen till medborgarna via digitala medier samt ge ökad insyn och delaktighet i det demokratiska arbetet med hjälp av IT. Den samling kompetenser som människan spås behöva för att klara sig bra i det framtida samhället förutom traditionella kompetenser som att läsa, räkna och skriva. Kompetenserna är kreativitet, kritiskt tänkande, problemlösning, beslutsfattande, lärande, kommunikation, samverkan, informations och kommunikationskompetens, medborgarskap, personligt och socialt ansvar.

5 5 (21) IKT Multimedia Molntjänst Försiktighetsprincipen SAMR-modellen OECD Skoldatatek SPSM Beprövad erfarenhet 1:1-satsning Ett begrepp som i pedagogiska sammanhang används allt oftare istället för IT. IKT fokuserar på den del av IT som handlar om kommunikationen mellan människor. IKT står för informations och kommunikationsteknik. Begreppet används för att beskriva en samverkan av flera olika medier, exempelvis ljud, bild, text och video. En extern lagringsplats som gör att användaren själv slipper investera i dyra programvaror samtidigt som han/hon kommer åt informationen var han/hon än befinner sig där nätet finns. "Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön". SAMR står för substitution, augmentation, modification och redefinition. Modellen används för att synliggöra hur tekniken kan användas för att utveckla undervisningen och lärandet. OECD är en internationell organisation som arbetar för samarbete mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. Skoldatateksverksamhet innebär att kommunen organiserar en övergripande verksamhet som ansvarar för och arbetar med IT och specialpedagogik. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll Högskoleverket (2008). Satsning där varje elev utrustas med en egen dator.

6 6 (21) Inledning Bredband är i dag en lika nödvändig infrastruktur som tillgång till vägar, järnvägar och elnät var för 100 år sedan. IT har förändrat sättet att jobba inom nästan alla områden i samhället och digital kompetens är nu en förutsättning för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Riksdagen har beslutat att Sverige, på alla nivåer, ska arbeta för att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vi vet att införandet av digitala verktyg i skolan, i sig självt, inte är lösningen. Det höjer inte kvaliteten och resultaten automatiskt, men genom att nyttja de digitala verktygen på ett pedagogiskt och systematiskt sätt kan vi erövra helt nya, helt nödvändiga vägar till lärande. Det ställer krav på förskolan och skolan vilka ska rusta barn och elever för det som väntar dem efter skolan. Arbetslivet. Vuxenlivet. Våra barn, elever, kommuninvånare, samhälle och näringsliv har rätt till en förskola och skola som ligger i samhällsutvecklingens framkant. Förutsättningarna finns: 16 procent av alla tvååringar använder nätet varje dag. 90 procent av alla 12-åringar använder nätet varje dag. 100 procent av alla 16-åringar använder nätet varje dag. (Svenskarna och internet 2012) Eleverna ska utan kostnad kunna ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. (Skollagen 2010:800) Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. (Lpfö 98/10) Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11) Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Gy 11) IKT-utveckling på vetenskaplig grund All verksamhet i skola och förskola ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Befintlig forskning tyder på att användningen av digitala verktyg i verksamheten/undervisningen kan bidra till ökad måluppfyllelse om rätt förutsättningar finns. Det krävs en demokratisk grundsyn, en tydlig ledning, fungerande och ändamålsenlig teknik, pedagogisk- och teknisk kompetens samt stor motivation hos politiker, chefer och medarbetare. Med detta som bakgrund står det klart att en satsning på digitala verktyg måste inledas med en diskussion om den pedagogiska grundsynen som genomsyrar verksamheten (Steinberg 2013). Det är den pedagogiska grundsynen som kommer avgöra hur vi väljer att utnyttja teknikens möjligheter och i en förlängning hur elevernas måluppfyllelse kommer att påverkas.

7 7 (21) Vad innebär nedanstående begrepp för chefer och medarbetare i Oskarshamns kommuns förskolor och skolor? Hur syns förhållningssättet till dessa begrepp i den dagliga verksamheten/undervisningen? Värdegrund Alla människors lika värde, solidaritet mellan människor, jämställdhet, jämlikhet, individens frihet och integritet. Syn på lärande och kunskap Hur lär sig barn/elever? När lär sig barn/elever? Vilken roll spelar den vuxne/läraren för barnets/elevens lärande? Hur kan lärandet gynnas? Vad innebär begreppet kunskap? Syn på demokrati Vad innebär skolans demokratiska uppdrag? Vilka förmågor/färdigheter behöver barnen/eleverna utveckla för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle? Hur kan/bör skolan arbeta för att främja dessa förmågor/färdigheter? När eleverna får tillgång till internet och andra digitala verktyg på lektionstid ändras några av den traditionella skolans förutsättningar gällande den vuxnes inflytande på (Steinberg 2013): - Vad eleven ska lära sig (innehåll) - Hur eleven ska lära sig (metod) - Var eleven ska lära sig (plats) - När och hur länge eleven ska lära sig (tid) - Vem som ska lära eleven (ledare) - Med vem eleven ska lära sig (grupp) Kommer de nya möjligheterna att utnyttjas eller kommer den nya tekniken regleras och paketeras in i gamla strukturer? John Steinberg (2013) skriver att: Det som digitaliseringen och internet gör är att utmana den traditionella instrumentella synen på kunskap, hur lärande går till och hur personlig utveckling sker. Det dolda budskapet som internet ropar ut är att du kan välja vad du vill lära dig, hur du vill lära dig, när du vill lära dig, med vem du vill lära dig och av vem du vill lära dig. Internet är ett av de kraftigaste verktyg för demokratisering som världen någonsin uppfunnit. Diskussionen kan sedan fortsätta gällande: Vilka behov ska de digitala verktygen uppfylla? Vad ska förändras när vi inför de digitala verktygen i verksamheten? Vilka förmågor ska tränas? Hur kan läroplanens intentioner om digitala verktyg uppfyllas? Länk: Hur hänger ämneskunskaper, teknikkunskaper och förmågan att undervisa ihop?

8 8 (21) SAMR-modellen SAMR-modellen är framtagen av forskaren Ruben Puentedura. Den visar hur lärande med digitala verktyg kan ske på olika sätt. På den första nivån Ersättning flyttas det som tidigare gjordes på papper över till datorn. Eleverna skriver exempelvis sin gloslista i ett worddokument istället för i glosboken. På andra nivån Förbättring nyttjas de tekniska funktionerna för att förbättra eller underlätta arbetet. Lärare och elever använder exempelvis powerpoint och interaktiva skrivtavlor för att förstärka sina presentationer. Kommunikation sker via e-post och elever och lärare delar kanske ett konto på en molntjänst där skoluppgifter hämtas och lämnas. På tredje nivån Förändring flyttas fokus från tekniken till uppgiften. De digitala verktygen förändrar själva sättet arbetet görs på. En text kan exempelvis delas av en klass på google drive och redigeras och kommenteras direkt av klasskompisarna. På så sätt lär eleverna av varandra. Kommunikation och samarbete är viktiga ingredienser här. På fjärde nivån Omdefiniering handlar det om att göra saker som i stort sett är omöjliga att göra utan digitala verktyg eller tillgång till nätet, exempelvis samarbeta med andra utanför klassrummet. På så sätt kan uppgifterna bli mer på riktigt. Länk till: Mer information om SAMR-modellen Länk till: Hur kan lärandet förändras om man använder digitala verktyg?

9 9 (21) Omvärldsanalys Var är vi i dag? Nationellt Nästan alla lärare i svensk gymnasieskola och tre av fyra lärare i grundskolan har tillgång till egen arbetsdator (Skolverket, IT-användning och IT-kompetens i skolan 2013). Krånglande IT-utrustning och bristande stöd för hur IT kan användas i undervisningen begränsar ofta lärares användning av IT i undervisningen eller i den övriga rollen som lärare (Skolverket, IT-användning och IT-kompetens i skolan 2013). Elever som har fått en egen dator av skolan (1:1) använder i mycket högre utsträckning dator i olika ämnen och för olika skoluppgifter. De får också mer undervisning i källkritik och säker internetanvändning. 1:1 gynnar också elever i behov av särskilt stöd (Skolverket: IT-användning och IT-kompetens i skolan, Skolverket: Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskolan) Lokalt i Oskashamns kommun Långt ifrån alla lärmiljöer inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning har ett fungerande trådlöst nätverk. Bristen på digitala verktyg för medarbetare och elever försvårar arbetet med den mängd digitala program som används både i undervisningen och som administrativt stöd för bland annat ekonomiuppföljning och kvalitetsarbete. Att medarbetare och administratörer/chefer arbetar i olika nät försvårar samarbetet. Användandet av Informations och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen bygger på varje lärares intresse, tillgång och kunskaper och skiftar därmed från lärare till lärare vilket i sin tur gör elevernas tillgång till IKT mycket ojämn. Risker och framgångsfaktorer Ur ett pedagogiskt perspektiv Att inleda ett strategiskt skolutvecklingsarbete med fokus på digitala verktyg 2013 innebär att det finns många andra kommuner att lära av. Det finns en mängd faktorer som visat sig betydelsefulla för om en satsning på digitala verktyg ska få önskad eller utebliven effekt. Forskningen har ringat in följande framgångsfaktorer:

10 10 (21) Huvudmannens ansvar Huvudmannen behöver ta ett tydligt ansvar för finansieringen av digitala verktyg, både när det gäller hårdvara (datorer, lärplattor, telefoner med mera), infrastruktur och kompetensutveckling, ansvar för att tekniken fungerar och stödja skolledningarna med att lyfta fram kvalitetssäkrade arbetsmetoder. Huvudmannen behöver också ansvara för att det finns tydliga riktlinjer som säkerställer en trygg digital arbetsmiljö. Skolledningens ansvar Skolledningen behöver ta ett tydligt ansvar för att planera och följa upp utvecklingen av arbetet med digitala verktyg och göra tydliga insatser inom särkskilt identifierade förbättringsområden. Skolledningen behöver säkerställa att personal och elever som arbetar med digitala verktyg gör det i en trygg arbetsmiljö. Skolledningen behöver också stödja utvecklingen och/eller spridningen av gemensamma lärresurser (digitala läromedel) samt kvalitetssäkra arbetsmetoderna som används. Lärarens ansvar Läraren behöver vara engagerad och veta hur han/hon ska använda de digitala verktygen i undervisningen. Ju mer läraren använder de digitala verktygen på ett strukturerat sätt i undervisningen, ju tydligare resultatförbättringar, enligt forskningen. Läraren behöver utgå från styrdokumenten och använda sig av kvalitetssäkrade arbetsmetoder, lärresurser samt jobba målmedvetet för att minska distraktionen från sociala medier. Om dessa förutsättningar inte ges, är risken mycket stor att de goda effekterna uteblir. Forskare vid Örebro universitet har mellan 2010 och 2013 följt skolor i 11 kommuner som genomfört 1:1-satsningar. Forskningsteamet beskriver i årsrapporten för 2012 att de fortfarande, fem år efter införandet av 1:1 ser omoget IT-användande i en del verksamheter där ovanstående aktörer brustit i ansvar. Där har datorns införande inte förändrat undervisningen särskilt mycket. Med rätt förutsättningar kan måluppfyllelsen öka Om Oskarshamns kommun ger medarbetare och barn/elever i förskolan och skolan det stöd och de förutsättningar som krävs för god och mogen användning av digitala verktyg i verksamheten/undervisningen, vad händer då med barnens och elevernas lärande? Jan Hylén (2013) skriver att forskningslitteraturen visar på i huvudsak tre typer av effekter. Förbättrade resultat i enskilda ämnen, som matematik, NO och språk Förbättrade framtidskompetenser som att kunna kommunicera, analysera och värdera information (förmågorna i läroplanerna) Minskad frånvaro, ökad motivation, förbättrad kommunikation mellan hem och skola

11 11 (21) Arbetsmetoden Att Skriva sig till läsning, ASL har bevisad effekt på elevernas inledande läs och skrivutveckling, ett område där chefer och medarbetare i Oskarshamns kommun behöver hitta sätt att utveckla elevernas förmågor, utifrån betygsresultaten i grundskolan. ASL går ut på att barn/elever lär sig läsa och skriva med hjälp av datorns tangentbord och först senare under skoltiden skriver för hand. (Östling, Gisterå, Lavsund mfl 2013). Länk till: Språklek med lärplatta och dator på förskolan sammanfattade den brittiska skolmyndigheten ett antal studier i rapporten The impact of ICT in schools a landscape review. IT visade sig särskilt ha positiva effekter på elevernas begreppsförståelse inom NO och matematik. Ju mindre eleverna använde datorerna, desto svårare hade forskarna att se några positiva effekter. I John Hatties (2011) forskningsöversikt över vilka faktorer som påverkar elevernas resultat, framkommer att fortlöpande, framåtsyftande bedömning av elevens förmågor och kunskaper i relation till målen (återkoppling på olika sätt) har stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Denna bedömning eller återkoppling kan på många sätt utvecklas och underlättas tack vare de digitala verktygen Länk till: Ett exempel där en lärare använder ett digitalt verktyg för att fånga upp elevernas förförståelse, skapa ett aktivare klassrumsklimat och få en tydligare uppfattning om elevernas lärande. Stärkta framtidskompetenser Även framtidskompetenserna stärks när digitala verktyg används i undervisningen (Hylén 2013). Elevernas kommunikationsförmåga, metakognitiva förmåga och förmåga att hantera information ökar. Dessa kompetenser är desamma som skolans och förskolans styrdokument säger att eleverna ska få förutsättningar att utveckla. Ökat lärande i klassrummet 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället till följd av bristande läs och skrivförmåga och all forskning visar att det är ett förebyggande arbete och tidiga insatser som är avgörande. Genom att låta alla elever få tillgång till alternativa verktyg som talsyntes, ljudningsprogram, rättstavningsprogram, kan de utveckla sitt lärande med stöd av det verktyg som passar dem bäst. Möjligheterna att stanna kvar i klassrummet ökar för de elever som i dag behöver uppsöka en annan plats för att få del av de alternativa verktygen. När alla elever har tillgång till samma verktyg blir det heller inte utpekande att behöva använda dem. Idor Svensson som forskar på alternativa verktyg som stöd för läs och skrivutveckling vid Linnéuniversitetet spår att läs- och skrivsvårigheter inte kommer att vara ett lika stort problem om tio år eftersom de alternativa verktygen kommer att ses som vilka hjälpmedel som helst. I dag är de alternativa verktygen också förenade med mycket små kostnader. Det finns redan i dag ett antal kommunlicenser i Oskarshamns kommun som skulle kunna nyttjas av fler elever utan någon extra kostnad. Det som behövs är flera digitala verktyg så att flera kan använda programvaran.

12 12 (21) För att kunna dra nytta av teknikens möjligheter på ett pedagogiskt och systematiskt sätt är pedagogernas egen tillgång till digitala verktyg avgörande. I dag har inte alla pedagoger i Oskarshamns kommun tillgång till en arbetsdator/lärplatta som möjliggör god planering och kommunikation, vilket är en förutsättning för att kunna göra ett gott arbete. Ur ett hälsoperspektiv Den ökade användningen av trådlös teknik medför en ökad mängd mikrovågsstrålning som människan exponeras för. Det finns en rad myndigheter som utfärdat rekommendationer för att begränsa exponeringen, särskilt för barn och unga. Bildningsnämnden i Oskarshamns kommun ansvarar för att hålla sig uppdaterad kring utvecklingen på detta område och anpassa verksamheten utifrån de råd och uppmaningar som svenska myndigheter ger. Svenska strålsäkerhetsmyndigheten Svenska strålsäkerhetsmyndigheten har formulerat mobilråd för mobiltelefonanvändare. Syftet med råden är att minska exponeringen för radiovågor genom att använda handsfree, att hålla ut mobilen från kroppen under samtal och att ha god täckning under samtal (ju sämre täckning, desto högre strålning). Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar även att försiktighetsprincipen tillämpas vid användningen av mobiltelefon eftersom forskning på detta område inte helt kan utesluta negativa hälsoeffekter. Försiktighetsprincipen definieras i Miljöbalken (2 kap 3 ). Svenska strålsäkerhetsmyndigheten skriver på sin hemsida att det inte finns några kända hälsorisker kopplade till exponering från trådlösa datornätverk. Strålsäkerhetsmyndigheten uppdaterade sin hemsida Europarådet resolution 1815 från 2011 I resolutionen från 2011 råder Europarådet sina medlemsländer att vidta alla rimliga åtgärder för att minska allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, i synnerhet för mikrovågsstrålning från mobiltelefoner och särskilt barns och ungdomars exponering med tanke på de negativa hälsoeffekter denna strålning kan medföra. Europarådet råder också sina medlemsländer att ge barn tillgång till trådbundet internet, särskilt i skolor och strikt reglera skolbarnens användning av mobiltelefoner. Vidare skriver Europarådet att medlemsländerna särskilt bör uppmärksamma dem som är elöverkänsliga och skapa ytor som är fria från elektromagnetisk strålning. Forskarna vid Örebro universitet har i projektet UnosUno (2013) också tittat på hur elevernas hälsa påverkas i samband med användningen av digitala verktyg. Huvudvärk, nack- och ryggont är de mest frekventa åkommorna som eleverna beskriver. Forskarna poängterar dock att dessa hälsoproblem mycket väl kan ha flera orsaker än användningen av digitala verktyg i skolan, men att de är av sådan omfattning och art att de inte ska ignoreras i sammanhanget.

13 13 (21) Kunskapsfördjupning Behovs & nulägesanalys Införandeplan Syftet med att använda digitala verktyg i verksamheten/undervisningen Vart ska vi? I en rad forskningsrapporter framkommer att digitaliseringen och globaliseringen av samhället ställer krav på nya kompetenser. De sedan tidigare grundläggande förmågorna läsa, skriva och räkna gäller fortfarande men de räcker inte. Både EU och Partnership of 21st Century Skills lyfter fram den digitala kompetensen som en ny nyckelkompetens för livslångt lärande. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Mogen användning av digitala verktyg är en framgångsfaktor för att uppnå följande syften: Att ge alla barn och elever lika förutsättningar för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle Att skapa goda lärmiljöer där tekniken är ett naturligt inslag för att utveckla barns och elevers lust till livslångt lärande. Att ge alla barn och elever i Oskarshamns kommun de bästa förutsättningarna för ett gott liv. Målen med implementeringen av digitala verktyg är: Dessa delmål anges utifrån implementeringsmodellen på sid 15. Chefer och pedagoger når en förståelse för hur användningen av digitala verktyg förändrar förutsättningarna för lärandet. Chefer och pedagoger når en förståelse för vilken roll digitala verktyg behöver ha i verksamheten/undervisningen utifrån styrdokumenten. Rektorer/förskolechefer leder arbetet med att upprätta en plan för enhetens utvecklingsarbete med digitala verktyg i verksamheten/undervisningen. Skaffa och installera teknik Teknisk träning Pedagogisk träning och prövande användning Organiserad pedagogisk utveckling Mogen användning Chefer, pedagoger och barn/elever har tillgång till fungerande adekvat utrustning i den omfattning som krävs för att uppfylla målen i styrdokumenten och denna strategi. Chefer och pedagoger hanterar de digitala verktygen på ett ändamålsenligt sätt och upplever sin tekniska kompetens (för att arbeta med det aktuella verktyget i sin verksamhet/undervisning) som tillfredställande. Pedagoger upplever sig ha tillräckligt stor kännedom om hur de hittar användbara digitala lärresurser och använder dessa regelbundet. Mer än 60 procent av alla pedagoger använder de digitala verktygen i verksamheten/undervisningen rutinmässigt. Pedagogerna strävar efter att använda etablerade och kvalitetssäkrade metoder och lärresurser. Det finns en likvärdig digital lärmiljö i kommunens förskolor och skolor.

14 14 (21) Chefer och pedagoger är digitalt kompetenta och arbetar tillsammans med etablerade och kvalitetssäkrade metoder där tekniken används på bästa sätt. Cheferna behöver inte längre vidta särskilda åtgärder för att sprida god teknikanvändning eftersom de rutinmässiga arbetssätten innehåller teknikbaserad innovation som ett grundval. Alla barn och elever använder modern teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande på ett likvärdigt sätt. Alla elever upplever att digital teknik används som stöd för lärande i undervisningen. Övergripande mål för arbetet med digitala verktyg i verksamheten/undervisningen: Ökad måluppfyllelse (resultat i enskilda ämnen och verksamhetsförbättringar) Förbättrade framtidskompetenser som att kunna kommunicera, analysera och värdera information (förmågorna i läroplanerna) Ökad motivation och lust att lära Ökad förmåga hos lärare/pedagoger att utveckla verksamheten på ett tidsenligt sätt Införande Hur gör vi? Varje rektor och förskolechef i Oskarshamns kommun behöver i möjligaste mån ges förutsättningar att inleda satsningen på digitala verktyg när de anser sin verksamhet redo. Tidpunkt för detta kommer variera mellan enheterna beroende på hur övrig verksamhetsutveckling planerats. Att införandet sker successivt har enligt forskning tydliga fördelar då införandet kan utvärderas löpande och processen justeras allt eftersom (Wallin, Limén 2013). Som stöd i planeringen av införandeprocessen har rektor och förskolechef tillgång till nedanstående implementeringsmodell. Förvaltningschef, områdeschef, IT-avdelning och utvecklingsledare finns också tillgängliga som stöd för rektor och förskolechef under hela utvecklingsarbetet. Hur lång tid processen kommer att ta från kunskapsfördjupning till mogen användning kommer att variera beroende på hur politiker, chefer och medarbetare tillsammans kommer att ta ansvar för att satsningen ska lyckas. Implementeringsmodell Implementeringsmodellen är inspirerad av analysföretaget Gartners modell för implementering av ny teknik. Modellens faser är inte statiska. De går in i varandra. Hur lång tid varje fas tar är individuellt från enhet till enhet och från individ till individ. Modellens syfte är att utgöra ett stöd till huvudman, chefer och medarbetare i planeringen och uppföljningen av arbetet med digitala verktyg.

15 15 (21) Inledande kunskapsfördjupning och planering 1) Rektor och förskolechef inleder arbetet med att fördjupa sig i forskning och praktisk användning av digitala verktyg i verksamheten/undervisningen tillsammans med sina medarbetare och med stöd av förvaltningschef, områdeschef och utvecklingsledare. 2) Rektor och förskolechef analyserar enhetens nuläge och utvecklingsbehov. Vilka ämnen/områden behöver enheten stärka? 3) Utifrån det identifierade behovet planerar rektor och förskolechef för hur digitala verktyg ska användas som stöd för att uppfylla behoven. Om rektor och förskolechef har en kollega som identifierat samma behov, kan satsningen planeras gemensamt. Införandet planeras utifrån implementeringsmodellens faser. Det är viktigt att medarbetarna görs delaktiga i planeringsarbetet så att organisationens samlade kunskap tas tillvara. (Coffey, Horner 2012). Vilka digitala verktyg enheterna behöver, hur många och hur de ska användas, bedömer rektor och förskolechef utifrån enhetens behov och tillgänglig forskning. 4) Senast 1 september 2014 lägger enheterna upp sina planer på Google drive. Länk till information om google drive: Där kommer förvaltningschefen att läsa dem och ställa frågor tillbaka om något behöver förtydligas. Övriga enheter kommer att kunna ta del av kollegornas planer och kan på så vis få tips till sitt eget arbete. Om den ekonomiska situationen kommer att kräva det, kommer förvaltningschefen att prioritera i vilken ordning enheterna får klartecken att inleda sitt arbete. Förvaltningschefen prioriterar enheter som gjort ett grundligt förarbete (kunskapsfördjupning, behovs- och nulägesanalys) och tydligt och konkret beskriver sina förbättringsbehov (utifrån nuläget) och planer för hur digitala verktyg ska användas för att uppfylla behoven (nå en högre måluppfyllelse utifrån styrdokumenten).

16 16 (21) Övergripande tidplan År Händelse Ansvarar Deltar i arbetet 2013 Strategi för skolutveckling antas 2014 Överbrygga skola och administrativt nät Bildningsnämnden IT-chef Förvaltningschef IT-chef och referensgrupp från BF Ref. grupp från BF 2014 Windows 7-migrering IT-chef Ref. grupp från BF 2014 Nätverksutbyggnad (Trådlöst nätverk) 2014 Kunskapsfördjupning och planering av arbetet med digitala verktyg i verksamheten Digitala verktyg till medarbetare installeras. 250 stycken Teknisk träning av medarbetare inleds Utifrån enheternas behovsbeskrivningar tas ett antal valbara elevkoncept fram Digitala verktyg till barn/elev installeras. Utskriftsfunktion, applikationsportal, servicepunkt Digitala verktyg till resterande pedagoger. 50 stycken Nätverksavgift införs för alla medarbetare Ökad bandbredd till 2018 skolorna 2018 Uppföljning, Utvärdering och revidering av Strategin för skolutveckling IT-chef Rektor Förskolechef Rektor Förskolechef IT-chef Rektor Förskolechef IT-chef Rektor Förskolechef Förvaltningschef IT-chef IT-chef Rektor Förskolechef IT-chef IT-chef IT-chef Bildningsnämnden Ref. grupp från BF Förvaltningschef Områdeschef Utvecklingsledare Pedagoger Förvaltningschef Ref. grupp från BF Förvaltningschef Områdeschef, IT-avd, Utvecklingsledare Ref. grupp från BF Områdeschef Utvecklingsledare Ekonom Pedagoger Ref. grupp BF Förvaltningschef Ref. grupp från BF Ref. grupp från BF Ref. grupp från BF Förvaltningschef

17 17 (21) Kostnadskalkyl Det är enheternas behov som ska styra verksamheterna, inte antalet digitala verktyg. Eftersom det i dagsläget inte är klarlagt exakt hur enheterna planerar att uppfylla behoven med hjälp av digitala verktyg, går det inte att beräkna en exakt siffra för hur mycket satsningen kommer att kosta. Nedan angivna kalkyl bygger på beräkningar gjorda av ITavdelningen och beskriver ett schablonmässigt behov. En tydligare bild över behovet kommer att redovisas när alla enheter lämnat in sina planer i september Aktiviteterna i ovanstående tidplan kommer att utgöra underlag till kommande äskanden. Schablonmässig kostnadsberäkning Nätverksavgift, kostnad per dator och anställd Överbrygga skola och adminnät Digitalt verktyg för barn/elev (dator/lärplatta) Ökad bandbredd till skolorna (totalkostnad) Windows 7-migrering Nätverksutbyggnad Övriga digitala verktyg i lärmiljöerna Utskriftsfunktion, applikationsportal, servicepunkt Totalt kr kr kr kr kr kr kr kr kr Ovanstående beräkning bygger på detta behov: Alla medarbetare ska ha tillgång till en egen bärbar dator eller en lärplatta. I förskolan ska det finnas en dator eller lärplatta per fem barn I förskoleklass, fritidshem och åk 1-3 ska det finnas en dator eller lärplatta per två elever Från och med åk 4 till och med gymnasiet ska varje elev ha tillgång till en dator I särskolan ska det från åk 1 till och med gymnasiet finnas en dator eller lärplatta per elev Inom vuxenutbildningen ska det finnas tillgång till arbetsdator för varje studerande. Inköp och underhåll När det gäller IT-utrustning till medarbetarna är avsikten att under 2014 införskaffa 250 digitala verktyg (dator eller lärplatta). Från och med 2014 ska personalen ingå i det administrativa nätet och då också omfattas av den så kallade nätavgiften som används för finansiering av IT inom administrationen. När det gäller enheternas elevsatsningar på digitala verktyg, tar IT-avdelningen med stöd av förvaltningschef, rektor/förskolechef och medarbetare fram ett par grundpaket (exempelvis för dator och lärplatta) utifrån enheternas kravspecifikationer. Enheterna kan sedan välja mellan dessa och komplettera med behovsspecifika programvaror. Enligt fastställda riktlinjer köps all IT-utrustning in av IT-avdelningen, för att säkerställa att rätt utrustning köps utifrån gällande avtal alternativt upphandlas med korrekt kravbild. IT-avdelningen bistår även med att ta fram budgetkalkyler för planerade satsningar inom ramen för denna strategi, samt lämna rekommendationer på hur finansiering och leverans bör genomföras för olika områden/etapper.

18 18 (21) Utgångspunkten i övrigt är att befintlig infrastruktur ska nyttjas där så är möjligt och att IT-avdelningen lämnar rekommendation på vilka delar som bör driftas av IT-avdelningen eller eventuellt läggas ut på entreprenad. Det är viktigt att understryka att dessa satsningar sällan eller aldrig är engångsinvesteringar utan kräver avsatta budgetmedel över tid utifrån avskrivningar, nyinvesteringar samt drift- och underhållskostnader. Förskolans och skolans lokala organisation för skolutvecklingsfrågor med IKT-fokus För att kunna arbeta framgångsrikt mot målen behövs en väl fungerande organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Samarbete, öppenhet och förståelse för varandras arbetsuppgifter och de olika verksamheternas behov är några av förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete. Kommunens IT-råd. En medarbetare per förvaltning sammanträder i IT-rådet som leds av IT-chefen. En utvecklingsledare representerar bildningsförvaltningen. IT-rådet är beredande organ åt verksamhetsledningen i IT-frågor och samordnar IT-frågor som rör flera verksamheter i kommunen. Bildningsnämnden. Bildningsnämnden ansvarar för finansieringen av digitala verktyg både när det gäller hårdvara (datorer, lärplattor, telefoner med mera) och generell kompetensutveckling i inledningsskedet av projektet. IT-chefen. IT-chefen ansvarar för planering och investering av hårdvara, mjukvara och infrastruktur. IT-chefen ansvarar också för att service och digitala verktyg håller god kvalitet. Förvaltningschefen. Förvaltningschefen är förtrogen med aktuell forskning och ansvarar för att planera, följa upp och utvärdera det övergripande arbetet med digitala verktyg. Förvaltningschefen arbetar för en god IT-kompetens i kommunen och använder själv digitala verktyg för att lyfta fram förskolor och skolor i Oskarshamns kommun. Förvaltningschefen stödjer skolledningarna i att lyfta fram kvalitetssäkrade arbetsmetoder och lärresurser via utvecklingsledarna. Förvaltningschefen ansvarar för övergripande kompetensutveckling och för att det finns tydliga riktlinjer som säkerställer en trygg digital arbetsmiljö. Förvaltningschefen värderar digital kompetens vid löneöversyn och nyanställning. Områdeschef. Områdeschefen håller sig förtrogen med aktuell forskning. Områdeschefen stödjer förskolechefer och rektorer i skolutvecklingsarbetet med hjälp av digitala verktyg. Områdeschefen använder sig av digitala verktyg för att förmedla kommunens och skolområdenas mål och uppdrag. Områdeschefen värderar digital kompetens vid löneöversyn och nyanställning. Rektor/förskolechef. Rektor/förskolechef håller sig förtrogen med aktuell forskning och stödjer medarbetarna i utvecklingen och/eller spridningen av gemensamma lärresurser och ansvarar för att arbetsmetoderna som används kvalitetssäkras med hjälp av

19 19 (21) utvecklingsledarna. Rektor/förskolechef planerar, leder, beslutar i och följer upp skolutvecklingsfrågor med digitala verktyg inom den egna enheten utifrån riktlinjerna i den övergripande skolutvecklingsstrategin. Rektor/förskolechef använder sig av digitala verktyg för att förmedla skolans mål och uppdrag och värderar digital kompetens vid löneöversyn och nyanställning. Rektor/förskolechef ansvarar även för att det finns tydliga riktlinjer som säkerställer en trygg digital arbetsmiljö. Utvecklingsledare. Utvecklingsledaren är förtrogen med aktuell forskning och tar ett särskilt ansvar för den gemensamma kompetensutvecklingen gällande digitala verktyg. Utvecklingsledaren stödjer skolledningarna i utvecklingen och/eller spridningen av gemensamma lärresurser och kvalitetssäkrade arbetsmetoder. Utvecklingsledaren ansvarar för att driva skolutveckling med hjälp av strategiska grupper av pedagoger, exempelvis vid IKT-arenan. IKT-ansvarig. Varje skolenhet eller förskoleenhet kan utse en IKT-ansvarig. Den IKTansvariges uppdrag kan skifta beroende på vilka behov som finns på den aktuella enheten men han/hon bör ha förmåga att utgöra ett tydligt stöd för skolledning och övriga kollegor när det gäller skolutveckling med hjälp av digitala verktyg, inte enbart besitta en teknisk kompetens. Den IKT-ansvarige ansvarar även för att sprida goda exempel från sin egen enhet vid de möten som utvecklingsledarna bjuder in till med syfte att utbyta erfarenheter och utveckla verksamheten. IKT-Arena. Mötesplats för enheternas IKT-ansvariga och utvecklingsledarna som syftar till att diskutera gemensamma utmaningar och lyfta goda exempel på framgångsrikt arbete med digitala verktyg. IKT-arenan är ett beredande organ åt rektorsgruppen/förskolechefsgruppen och leds av utvecklingsledarna. Skoldatatek. Skoldatatekets personal som har särskild kompetens inom specialpedagogik kopplat till IT bjuds in till varje IKT-arena. Pedagog. Pedagogen tar initiativ till att lära sig mer om lärande med hjälp av digitala verktyg. Pedagogen utvecklar sina arbetssätt med hjälp av digitala verktyg och nyttjar regelbundet metoder och lärresurser som genom forskning visat sig ha god inverkan på elevernas lärande. Pedagogen granskar de digitala lärresurserna och arbetsmetoderna lika kritiskt som traditionella läromedel och metoder för att säkerställa att de möjliggör hög förståelse och höga betyg. Pedagogen delar med sig av sina erfarenheter till skolledning och kollegor och lyfter goda exempel vid APT och liknande. Pedagogen jobbar aktivt för att minska distraktionen från social medier. Hur blev det? Utvecklingsledarna följer upp och utvärderar satsningen på övergripande nivå i enlighet med bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Rektor och förskolechef följer upp och utvärderar satsningen på enhetsnivå i det systematiska kvalitetsarbetet.

20 20 (21) Litteratur Högskoleverket (2008) Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Rapport 2008:8R. Hylén, Jan (2013) Digitalisering i skolan en kunskapsöversikt. Stockholm. Ifous och FoU skola/kommunförbundet i Skåne Trageton, Arne (2012) Att skriva sig till läsning IKT i förskoleklass och skola. Stockholm. Liber AB Pettey, Christy (2012) Gartner Identifies the Top 10 strategic Technology Trends Orlando. Gartner Inc. Grönlund Åke, Englund Tomas, Andersson Annika, Wiklund Matilda, Norén Isabella (2013) Unos Uno årsrapport Örebro universitet Kroksmark, Tomas (red) (2013) Den trådlösa pedagogiken. Lund. Studentlitteratur AB. Östling Mats, Gisterå Elsy-May, Lavsund Margareta mfl (2013) It i lärandet för att nå målen. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).SE Stiftelsen för internetinfrastruktur (2012) Svenskarna och internet 2012 Statens medieråd (2013) Småungar och medier 2012/13 Skolverket (2013) It-användning och It-kompetens i skolan, dnr :124 Skollagen 2010:800 Strålsäkerhetsmyndigheten, Mobilråd https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/magnetfalt--tradlosteknik/mobiltelefoni/mobilrad/ Europarådet (2011) Resolution 1815: The potential dangers of electromagnetic fields and their effect on the environment Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 Gymnasieskola 2011 (2011). Västerås. Edita

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

Göteborgsskolor ITiden

Göteborgsskolor ITiden Göteborgsskolor ITiden IKT-strategi Göteborgs Stad En skola som ger alla barn möjlighet att forma och verka i morgondagens samhälle Målbild för skola och förskola Göteborg, Sektorscheferna februari 2012

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor Ann Hellenius ann.hellenius@stockholm.se @annhellenius pedagogstockholmblogg.se/sthlmisit Ann Hellenius Mattias Olsson mattias.olsson@stockholm.se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt?

Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt? Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt? Snabb översikt av läget i Ale. Sen Ht -11 har samtliga elever på Ale gymnasium tillgång till egen dator Vuxenutbildningen har mycket god tillgång på moderna

Läs mer

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03 E-strategin på buf s strategier och mål för informations- och kommunikationsteknologi i Botkyrkas förskolor och grundskolor. Tryckt 2009-04-03 s e-strategi 1. Vad är det vi vill? 1 Vision 1 Syfte 2 Hur

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentägare Agneta Forsvik Lundmark Dokumentnamn Verktyg för arbetet med digitalt lärande i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN. Digital agenda 2014-2016. för Barn och utbildning

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN. Digital agenda 2014-2016. för Barn och utbildning BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Digital agenda 2014-2016 för Barn och utbildning 1 Digital agenda 2014-2016 för Barn och utbildning Vision Under ledorden Tillsammans i en lärmiljö som utmärks av engagemang,

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning

Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning Tjänsteskrivelse 1 (13) Datum 2014-10-13 Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning Förslag till plan för införande av elevdatorer i grundskolan Bakgrund Bildningsnämnden har gett bildningsförvaltningen

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

IT-handlingsplan för Årsunda Skola IT-handlingsplan för Årsunda Skola November 2013 IT-handlingsplan för Årsunda Skola Innehållsförteckning: s.3 Ur LGR 11 Övergripande information Prioriterade arbetsområden läsåret 13-14 s.4 Frågeställning

Läs mer

IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT

IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT Norge Sverige Förskola För- och grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Vi styr mot kvalitet Attraktiva enheter Ändamålsenlig kvalitet väl rustade barn/elever/deltagare

Läs mer

Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet

Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet Regeringsbeslut I:2 2015-09-24 U2015/04666/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet Regeringens beslut Statens skolverk

Läs mer

IT-STRATEGIPLAN. för förskola och skola. Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 74

IT-STRATEGIPLAN. för förskola och skola. Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 74 IT-STRATEGIPLAN för förskola och skola Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 74 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Nuläge... 2 Mål och riktlinjer... 3 Rekommendationer... 8 1 Inledning

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor IKT-strategi för s grundskolor och förskolor Innehållsförteckning Inledning Tidsperspektiv Oberoende av device, tid och rum Kvantitet kontra kvalitet Ledarskap Kompetensutveckling Entreprenöriellt lärande

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer