DESIGNVERKSTAD SOM SOCIAL MOTOR När Elevens val gav nya möjligheter till möten. SAMARBETSLÄRANDE Mycket mer än att arbeta i grupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DESIGNVERKSTAD SOM SOCIAL MOTOR När Elevens val gav nya möjligheter till möten. SAMARBETSLÄRANDE Mycket mer än att arbeta i grupp"

Transkript

1 # ÅRGÅNG 16 DESIGNVERKSTAD SOM SOCIAL MOTOR När Elevens val gav nya möjligheter till möten SAMARBETSLÄRANDE Mycket mer än att arbeta i grupp MAJAS MANIFEST Höj volymen och våga drömma EN UTMANING FÖR SYDKOREA Vad händer när imitatören hamnar först?

2 Hulk... smash! INNEHALL NR1/14 4/ SAMARBETSLÄRANDE MER ÄN ATT BARA JOBBA TILLSAMMANS. När jag lämnar min son på förskolan så säger han inte hej till personalen. Han knyter nävarna, lyfter armarna, gör ett jämfotahopp och säger Hulk smash! Men han menar hej. Och när han har smashat runt litegrann, sätter sig han sig och käkar frukost med kompisarna. (Ja, efter att han har blivit liten igen, förstås. Hulken kan inte äta frukost, bara Bruce Banner.) Våra sociala ritualer ser måhända olika ut, men syftet är väl alltid detsamma kan man tänka. Vi ser varandra, säger hej, byter några ord om annat än jobbet och skolan och knyts ihop. Vikten av en väl fungerande social samvaro som en del av en god miljö för lärande känns som en självklarhet, och just därför blir den ibland också underskattad. Självklar är inte detsamma som automatisk. I det här numret av Inblicken finns flera exempel på hur vi aktivt arbetar med den sociala samvaron i sig, men också hur den används som ett medvetet verktyg. För faktum är: Bland grundskolans många uppdrag finns att sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Utan varandra är vi chanslösa så säg hej, eller för all del... smash. Trevlig läsning! Anders Nord, redaktör VÄRT ATT TÄNKA PÅ:»Har jag inte röd färg så tar jag grön.«pablo Picasso 26/ 10/ 6 / HOPP OM LYFT FÖR MATEMATIKEN Fridaskolorna har 42 lärare som deltar i Matematiklyftet. Vad händer där? 8 / DESIGNVERKSTAD GER NYA SOCIALA MÖJLIGHETER Läs om hur Elevens val i Mölnlycke blev till någonting med mervärde. 12 / PROV: VILKEN SOCIAL PERSONLIGHET ÄR DU? 14 / HEMSKT MYCKET HEJ Enligt en nyligen timad undersökning är hejfrekvensen på Fridaskolan i Trollhättan 98,2%. Therese Mattson kåserar om vad ett gott socialt klimat kan bestå av. 15 / HALLÅ TRAFIKANT! 20/ 16 / MIN BERÄTTELSE CARINA STRANDBERG Carina Strandeberg är lärare på Fridaskolan i Trollhättan och har varit med sedan starten / MAJAS MANIFEST Maja Sigfeldt har gått på Fridaskolan i Vänersborg och sedan på Fridagymnasiet och arbetar nu som journalist på SVT. Vad tog hon med sig? 20 / STACKARS SYDKOREA Håkan Johansson, koncernchef, om riskerna med att bli bäst på att imitera utifrån ett aktuellt exempel. 22 / VAD ÄR VIKTIGAST FÖR DIG DEN HÄR TERMINEN? 24 / RICKARD TAR GYMNASIET PERSONLIGT 26 / PLUTTRA FÖRSKOLANS DIGITALA DOKUMENTATION TIDNINGEN INBLICKEN NR 1, VÅRTERMINEN 2014 ges ut av Frida Utbildning AB med syfte att spegla verksamhet och aktuell skolutveckling REDAKTÖR och ANSVARIG UTGIVARE Anders Nord REDAKTION Frida Utbildning AB, Box 225, Vänersborg GRAFISK FORM Anders Nord TRYCK Cela Grafiska AB FOTOGRAFER Erica Augustsson, Adam Strandberg-Hassellind, Peter Wahlström UPPLAGA 3500 exemplar OMSLAGSBILD Erica Augustsson, FOTO: ERICA AUGUSTSSON 2 Inblicken 1/ Inblicken 1/2014 3

3 Anna Malmsköld, matematiklärare på Fridaskolan i Uddevalla, berättar om hur en ny syn på samarbete gjorde väsentlig skillnad: elever som lärde av varandra, befäste och fördjupade sina kunskaper och... hade roligt! TEXT: ANNA MALMSKÖLD, FRIDASKOLAN UDDEVALLA // FOTO: PETER WAHLSTRÖM Min första kontakt med samarbetslärande välte omkull mina föreställningar om vad samarbete var. Jag brukade definiera samarbete som grupparbete, men efter att ha läst mer och tagit del av kloka föreläsare så fick begreppet en annan innebörd. Samarbete är det samspel vi människor ständigt befinner oss i. Vi lär när vi utmanas av varandras tankar och det är en naturlig del av människors utveckling. Vi vill lära när vi märker att någon kan något spännande. Våra elever gör det här hela tiden i skolan, på raster och sin fritid. Så varför använder jag då inte detta mer i min undervisning? Jag borde låta eleverna få större plats för att visa varandra vad de kan och därigenom kunna väcka nyfikenhet hos andra. För att lyckas med detta behövde jag hitta en annan och bättre struktur på min undervisning. I Lgr11 finns syften med matematik formulerade som handlar om att undervisningen ska bidra till elevernas förmåga att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang, något som också speglas i de förmågor som eleverna ska utveckla. Utifrån detta försökte jag hitta en annan struktur i min matematikundervisning, även om samtalet och grupparbetet alltid har varit centralt för mig. John Hattie skriver i Synligt lärande att lärande i smågrupper inom klassen som knyts till särskilda uppgifter är en viktig påverkansfaktor för studieresultaten. Utifrån detta skapade jag grupper i min 3:a där utgångspunkten var att skapa så goda möjligheter som möjligt för samarbete. Jag var noga med att tillfällena när vi träffades skulle ha en struktur som eleverna kände igen och blev trygga i formen för, till exempel, inledning och avslutning blev konstanter. När vi först startade med med de nya formerna och förutsättningarna kunde jag känna att eleverna tyckte att det kändes lite obekvämt att prata så mycket med varandra om sina tankar i matematik. Nu handlade det inte bara om att berätta om svaret på en uträkning, utan också om att värdera sina tankar och bedöma sin insats. Men under tiden som gick märktes att eleverna blev trygga i igenkännandet. När det gäller själva matematikinnehållet, påverkades även det av att utgångspunkten nu var samarbetslärande, och i stället för att få uppgifter som var ganska färdiga i sin utformning, fick eleverna nu uppgifter som var mer öppna och som inte alltid hade introducerats med långa genomgångar.»vi vill lära när vi märker att någon kan något spännande.«eleverna sattes samman i blandade grupper, och oavsett innehållet i uppgifterna, var de konstruerade så att de var tvungna att samtala, diskutera och visa med materialet (en uppgift handlade om att med hjälp av till exempel äpplen, snören eller legobitar visa en halv, en tredjedel och en fjärdedel). Teorier testades och uppfattningar omvärderades. Många situationer uppstod där elever var både lärare och lärande. Elever växlar omedvetet mellan rollerna och det leder till en djupare förståelse av kunskaper. Det är i kommunikationen mellan barnen som de blir medvetna om att det finns en annan ståndpunkt än den de själva har. Jag upptäckte att det som lärare är lättare att lyssna och att se varje elev eftersom jag kan ägna en stund åt varje grupp. Någon månad in i den nya ordningen kom ett oemotsägligt bevis på att eleverna såg och uppskattade nyttan med detta sätt att arbeta. De var fullt upptagna med att försöka konstruera ett så högt och stabilt torn som möjligt, och följande kommentar kom: Jag vet! Vi går ihop och arbetar med tornen så blir det ännu bättre! Som lärare blir jag alldeles varm i hjärtat: eleverna känner att samarbetslärandet är ett verktyg som hjälper dem att komma längre och att nå bättre resultat. Därför är det viktigt att vi i skolan skapar tillfällen för eleverna att lära tillsammans och av varandra. 4 Inblicken 1/ Inblicken 1/2014 5

4 Talförmåga När lyfter man? Räcker det att springa tillräckligt fort och sedan hoppa högt nog? Eller måste man tillämpa Bernoullis ekavation och ta hänsyn till Coandăeffekten? Se där, en av skolans roligaste utmaningar: hur får man hjärta och hjärna att mötas, riktigt på riktigt? Just nu pågår runt om i landet en unik, forskningsbaserad satsning på matematikämnet som går under namnet Matematiklyftet. Under detta läsår deltar ungefär 2100 skolor och Fridaskolorna medverkar givetvis. TEXT: ANNA MALMSKÖLD, FRIDASKOLAN UDDEVALLA // FOTO: PETER WAHLSTRÖM På Fridaskolorna deltar 42 matematiklärare från grundskolan i den nationella satsningen Matematiklyften. Fortbildningen leds av två matematikhandledare och på Fridaskolan har vi dessutom förmånen att få arbeta tillsammans med Bengt Johansson, som tidigare var föreståndare för NCM (Nationellt centrum för matematik). Bakgrunden till Matematiklyftet är vikande nationella resultat i matematikämnet. Undersökningar har, bland annat, visat att undervisningen ofta präglas av allt för mycket individuellt arbete. Regeringen gav ett uppdrag till Skolverket, vilket bestod i att utforma en didaktisk fortbildning. Förutom bättre kunskapsresultat genom stärkt undervisningskvalitet, är ett syfte med Matematiklyftet att utveckla det kollegiala lärandet. På Fridaskolan har vi valt att fokusera på området Problemlösning under inledningen. Målet för just det här fokusområdet är att kunna använda problemlösning för att synliggöra elevernas matematiska förmågor. Höstterminen 2013 inleddes med att vi försökte att definiera vad ett problem är, alltså vilken skillnad som finns mellan ett så kallat rikt problem och en rutinuppgift, vilket ledde till många spännande»det skapas goda förutsättningar för att utveckla undervisningen.«samtal och insikter. Under hösten arbetade lärarna vidare med att utveckla olika strategier för elevernas problemlösning och tränade sina egna förmågor att ställa frågor som hjälper elever vidare i sitt tänkande. På regelbundna träffar diskuterar man olika undervisningssituationer och didaktiska frågor, och lärarna får då möjlighet att granska sin egen och andras undervisning, och det skapas påtagligt goda förutsättningar för att utveckla undervisningen. Det finns ett stort engagemang bland Fridaskolornas lärare och en längtan efter att få diskutera didaktiska frågor som man sedan kopplar till undervisningen i klassrummet. Skolan vilar på en vetenskaplig grund, och genom Matematiklyftet får lärare ett bra underlag för att utveckla sin undervisning. Därigenom kan våra elever få en ännu större tilltro till sina förmågor som då även ska leda till förbättrade kunskapsresultat. Är du nyfiken och vill veta mer och ta del av det pågående arbetet är du välkommen att titta in på 6 Inblicken 1/ Inblicken 1/2014 7

5 Designverkstad ger nya sociala möjligheter. Elevens val i ett nötskal. I skollagens 10:e kapitel står att undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I skolförordningens 9:e kapitel framgår att eleverna ska erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Sittplatser helst riktigt bekväma med möjligheter till formella och, inte minst, informella samtal är en väsentlig del av den sociala samvaron på alla arbetsplatser. Så hur gynnar man ett gott socialt klimat med hjälp av timplaner och kunskapskrav? Jo, med Intresseval: Designverkstad. TEXT: DANIEL AROSENIUS, FRIDASKOLAN MÖLNLYCKE // FOTO: ERICA AUGUSTSSON Under hösten har årskurs 9 på Fridaskolan i Mölnlycke haft intresseval en gång i veckan, där designverkstad har varit en av valmöjligheterna. Uppdraget för de som valde designverkstad var att skapa nya sittplatser på skolan som skulle utformas efter elevernas egna idéer. I början av projekttiden fick eleverna, åtta killar och två tjejer, titta på nätet och låta sig inspireras av arkitektur, design och konsthantverk. Därefter påbörjades arbetet med att ta fram egna skisser och att mäta det som sedan skulle byggas. Efter sju veckors arbete var soffan färdig. Nu står den på en yta där elever i Ligger inte på latsidan. Början på en riktigt skön hörna. Egendesignad, egenbyggd och egentligen något som borde vara ett givet inslag på alla arbetsplatser. årskurs 5 och 9 spenderar en hel del tid, vilket gör att många elever kan använda den nya soffan under en skoldag. Det som är kvar att göra är att sy kuddar så att soffan blir skön att sitta i, berättar eleverna Niclas Mattsson och Johan Selén som valde designverkstad som intresseval. De är båda överens om att det är kul med praktiskt arbete och poängterar att det har varit bra att intressevalets lektion var längre än vanliga lektioner. Jag lärde mig något nytt inom träslöjd och är mer noggrann nu. Jag har också blivit bättre på att dra egna slutsatser om vilka material och verktyg som behövs, berättar Niclas. Träslöjdslärare Kalle Skanselid är nöjd med hur projektet har utvecklats så här långt, även om de bara har hunnit halvvägs. Projekt med många elever inblandade kräver en del planering av mig, då alla måste känna sig delaktiga på ett eller annat sätt. Samtidigt märker man vilka elever som har ett eget driv och vilka som har svårare att komma vidare. Nästa gång kommer jag att lägga ännu mer tryck på planeringsfasen: Vart vill vi och hur? För visst kommer det bli en nästa gång, intygar Kalle.»Jag lärde mig något nytt inom träslöjdoch är mer noggrann nu«8 Inblicken 1/2014 Inblicken 1/

6 RAST SOM SOCIALT VERKTYG. Rasten är bra för då leker man med kompisar. Man får också chans att leka med nya kompisar, säger en kille i 1:an. Hur gör vi för att gynna dessa möjligheter? Lars Andersson berättar. Ring så samtalar vi En annan tid och plats, och ett annat ringsamtal än det som det berättas om i texten nedan men likväl en perfekt illustration. Det här tycks för övrigt vara ett formspråk som alla talar. TEXT: LARS ANDERSSON, FRIDASKOLAN VÄNERSBORG // FOTO: ERICA AUGUSTSSON F-5-eleverna tycker till om sina raster. Nä, det är ingen pulka. Det är en stridsarena. Vi är alla genier upp till tioårsåldern, som Aldous Huxley uttrycke saken. Hösten 2013 kände vi att det var dags att vidareutveckla barnens raster och dess aktiviteter. Vi ville inspirera mer: Vi tänkte att vi skulle vara två vuxna, utöver ordinarie rastengagerade, som skulle dra igång nya aktiviteter på rasterna. En annan anledning till vår idé om att vidareutveckla barnens rastverksamhet var att fånga upp de barn som inte alltid hittade någon aktivitet. Vi ville dessutom ge barnen nya aktiviteter som de kunde vidareutveckla, utan de vuxnas inblandning allt för att barnen skulle få träna självständighet och nyfikenhet. Utifrån mängder av aktiviteter som vi genomfört med eleverna (både introduerat nya och påmint om gamla) kubbstafett, dopphandboll, dunkgömme, fotbollsbrännboll bland många, många andra har det varit extra kul att se hur barnen har dragit igång olika aktiviteter själva. Det vi sett under tiden som vi haft dessa aktiviteter är att de barn som är mest representerade är de äldre barnen bland F-5, flest barn från 3-5 alltså. Vi kan se att de yngre barnen lättare hittar egna aktiviteter och leker mer rollekar än de flesta av de äldre som istället lockas av regellekarna. Det vi också sett är att en aktivitet kan starta med få elever, men att det sedan växer till ett ganska stort antal under lekens gång. De goda exemplen sprider sig med andra ord, och leken tycks vara ett behov vi har... och något som man aldrig växer ifrån. För roligt på rasterna, det har vi allihop. Barn är, som bekant, trogna leverantörer av klokheter och sanningar. Vi passade givetvis på att fråga våra yngsta elever: Vad har man egentligen rasten till? Rasten är ett skönt sätt att ta paus och få frisk luft, svarar en tjej i 2:an, och det är väl onekligen en bra sammanfattning av en rast. Flera andra elever svarar på liknande sätt det märks att de är vana att vara ute och tycker att det är roligt Rasten är bra för då leker man med kompisar. Man får också chans att leka med några nya kompisar, svarar en kille och får stort medhåll. De vuxnas idéer om rast som socialt verktyg i all ära, men här finns även starka självreglerande krafter, ingen tvekan om det. En elev levererar den ljuvliga paradoxen: Man får springa av sig så att man får ork till nästa lektion. Det är bara att ta åt sig. RINGSAMTALET ett vardagsverktyg utöver det vanliga. På whiteboardtavlan presenteras dagen då barnen i åk 3 kommer in i klassrummet på morgonen. Vi börjar med ett ringsamtal. Eleverna är väl förtrogna med begreppet ringsamtal och vet precis vad som gäller. De hämtar sina stolar och sätter sig vant i en ring i mitten av klassrummet. TEXT: MARIE AHL, FRIDASKOLAN UDDEVALLA // FOTO: PETER WAHLSTRÖM Idag har vi bestämt att vi ska prata om vilka kunskaper man behöver ha med sig när man ska åka ut och tågluffa när man blir stor och har slutat skolan, en enkel konkretisering av vår egen tågluffarmetafor och en bra träning på att se sammanhang. Till en början tittar barnen sig mest runt och undrar nog vad fröken egentligen är ute efter... Strax räcker en flicka upp handen och säger med iver: Man ska kunna matte för att kunna köpa en tågbiljett. Härligt, säger jag, och nu börjar de andra också att komma i gång. Man måste kunna andra språk om man ska resa ut i världen, säger någon. Och man måste kunna klockan för att kunna passa tågtiderna, fortsätter någon annan. Man måste visa respekt för andra, om man behöver dela hotellrum med någon. Samtidigt som barnen nu bubblar ur sig en mängd kloka idéer försöker jag hinna med att dokumentera och skriver för fullt ned allt på datorn. I ringsamtalet får vi med oerhört många viktiga delar, så många att man ibland får bestämma sig för ett fokusområde. Bland annat får eleverna social träning då de övar att tala i grupp och lyssna på varandra. De får öva på att respektera varandras olikheter och olika åsikter. Viktig kunskap förmedlas, inhämtas och diskuteras, perspektiven breddas och nyanserna blir fler. Och vi lärare får under ringsamtalet med oss ett fantastiskt bedömningsunderlag att bygga vidare på. 10 Inblicken 1/ Inblicken 1/

7 PROV Vilken social personlighet är du? Ett gott socialt klimat som en del av en god miljö för lärande är en viktig del i Fridas verksamhet, givetvis alldeles oavsett om det är förskola, skola eller gymnasium det handlar om och alla bidrar vi till det. Med hjälp av följande fyra scenarier kan du ringa in var i dessa sociala processer som du själv befinner dig. Om du har alla rätt, får du dessutom ge dig en kram. PROVKONSTRUKTÖR: ELIS BENGTSSON // FOTO: ERICA AUGUSTSSON A) Du ska berätta för klassen om din favoritförfattare och du är förberedd till tänderna. Men hur är känslan i magen? Du känner dig Stressad! Det här är det värsta som finns. Innerst inne vet du att du kommer att klara det fint, men just nu känns det som att svettfläckarna växer exponentiellt vilket de såklart inte gör, men ändå. 2. Rätt okej! Det är inte ditt favoritsätt att redovisa på, men du känner ändå att du gör det bättre och bättre för varje gång. Du funderar på hur du kan testa något nytt i din redovisning för att överraska de andra och roa dig själv. 3. Peppad! Det här är det roligaste som finns. Allas blickar är riktade mot dig, vilket underlättas av att du tagit med en rejäl ficklampa som du använder som spotlight på dig själv. Du uppmanar alla att uppdatera Instagram under redovisningen. B) Att arbeta tillsammans med andra är ju inte ett ovanligt inslag, varken i skolan eller arbetslivet. Men när det är dags för grupparbete, brukar din spontana reaktion vara 1. Åh, nej! Du gör hellre jobbet själv. Även om du ibland kan ana att andra människor kan bidra med nya kunskaper och pigga perspektiv, är det ändå mest ett besvär. Du kan nöja dig med eventuellt sämre möjligheter till kunskapsutveckling mot att få göra det på ditt sätt. 2. Åh, nja Visst, det kan väl finnas fördelar med att jobba ihop, men du är rätt övertygad om att det finns en del nackdelar också. Och vad händer om man ska jobba ihop med några som man inte känner? Lära känna varandra, eller vad?! 3. Åh, ja! Förutom att det är roligt att jobba tillsammans med andra tänker du att fler hjärnor alltid är bättre än en och du gillar när dina idéer utmanas av andras tankar. Du köper med en påse godis till nästa sittning med gänget för att ni ska ha lite trevligt under tiden som ni lyfter varandra till nya nivåer. C) Om du skulle fundera på det där med vänner och kompisar, så är det sannolikt att du skulle tänka ungefär att Du har några få, men väldigt nära vänner, och det finns inte utrymme för särskilt många fler. Ni kan prata om allt, stöttar varandra i vått och torrt och träffas både i skolan och på fritiden, vilket är lite för sällan. Att adoptera varandra är ett alternativ som ni har övervägt flera gånger. 2. Du har flera nära vänner och många kompisar. Du trivs oftast i andras sällskap, men ibland känner du ett behov av att också få vara för dig själv. Du gillar John Donnes dikt No Man Is An Island men kan tänka dig att läsa den på en öde ö. 3. Du känner alla, och ser det som en bra början. Du är intresserad av alla typer av människor och tycker att ju mer olika ni är desto mer utvecklas du. Som vuxen tänker du dig att det bara finns ett jobb för dig: generalsekreterare för FN. Eller möjligen taxichaufför det viktiga är att du får träffa nya människor. D) Att gå till personalrummet på skolan gör dig Nervös. Du vet ju vilka typer som kan tänkas finnas där. Dessutom tänker du att du kanske stör men å andra sidan: hade de inte stängt dörren om de ville vara ifred? Du bestämmer dig för att övertala en kompis att gå dit istället. Möjligen kan du tänka dig att gå med, men stå snett bakom. 2. Nyfiken... men lite stressad. Man vet ju aldrig vilka typer som kan tänkas finnas där. I bästa fall drar vaktmästaren ett bra skämt som du kan sno och i värsta fall, tja, hamnar du i soffan mellan två NO-lärare. Det är en chansning, men det brukar gå bra. 3. Glad. Du vet ju precis vilka typer som finns där och förutom att du vet att du alltid är välkommen, så är det ju kul att skoja lite med folk i personalrummet. Du funderar på om du till och med skulle kunna charma till dig en bulle. Klart du kan! Räkna ihop dina poäng och kolla facit! 0-12 POÄNG DU HAR ALLA RÄTT! Japp, som du säkert redan har listat ut: här finns lika många personligheter som det finns personer, men alla är lika värdefulla och alla ingår i samma sociala sammanhang. Du kan var mer eller mindre utåteller inåtriktad, det spelar ingen roll, och det ena eller andra är självfallet inte bättre eller sämre. Man har olika många vänner, är olika road av att stå i centrum för uppmärksamheten, och tycker olika om att arbeta ensam eller tillsammans med andra. Det viktigaste är självfallet att vi trivs på jobbet (det blir ju så mycket lättare då, eller hur?) och till ett gott socialt klimat bidrar alla på olika, men precis lika viktiga, sätt. 12 Inblicken 1/2014 Inblicken 1/

8 hög grad av försiktighet och stor uppmärksamhet. Trollhättan Ivriga skoltrafikpoliser stoppade alltså bilarna som kom och rutorna vevades förvånat ner. Föräldrarna blev mycket överraskade men framför allt blev de glada. Det är trots allt inte alla förmiddagar man erhåller en kexchoklad eller en plopp som belöning. Det är sannerligen inte heller alla dagar som man får träffa så trevliga och unga poliser som tar sitt uppdrag med så enormt stort allvar. HEMSKT MYCKET HEJ. Hejfrekvensen på Fridaskolan i Trollhättan landade i den senaste mätningen på 98,2% en siffra många skulle vara nöjda med men som vi, lite med glimten i ögat, ser som ett utvecklingsområde. Hejandet har blivit samlingsordet för ett av de viktigaste verktygen vi har, men vad består det av och vilken roll spelar relationen i en god miljö för lärande? TEXT: THERESE MATTSON, FRIDASKOLAN TROLLHÄTTAN // FOTO: ERICA AUGUSTSSON Man kan fråga sig vad det är som vi elever, föräldrar och personal gör som upprätthåller vårt omtalade goda sociala klimat år efter år. Kanske är det att öppenheten byggs in huset och lokaler formas så att det blir många tillfällen till möten, planerade och spontana? Dörrarna till klassrummen må vara öppna eller stängda, men stora fönster ger alltid insyn för den nyfikne och man är alltid välkommen in. Eller är det kanske för att jag som pedagog på Fridaskolan, i ryggmärgen fått inpräntat en attityd av genuin nyfikenhet och att bygga frågor på nyss givna svar? Tillsammans formar man en kultur, och om detta förhållningssätt hela tiden är aktivt och medvetet positivt, nyfiket och tolerant mot människors olikheter, ja då blir det en trygg kultur som formas på skolan.»...en attityd av genuin nyfikenhet...«men kanske är det ändå alla spontana möten och samtal som utgör stommen i det sociala klimatet. Respekten för varandra som gör att en kvarglömd skruvdragare i korridoren får ligga kvar, tills den som la den där behöver den igen. Kulturen som andas att man är trygg för alla vill varandra väl och att det är okej att vara som man är. Måhända är validiteten av hejtestet inte så mycket att skryta med, men väl faktumet att elevskyddsombuden genomför en sådan undersökning. För visst är det ett sätt att, mitt i vardagen, betona vikten av ett aldrig så litet hej. Elevrådet HALLÅ TRAFIKANT! En helt vanlig torsdagsmorgon stod de där, i alldeles för stora reflexjackor. Lite småkallt, regn i luften, dunkelt morgonljus. Med de var laddade till tänderna... TEXT & FOTO: HENRIK KAMP, FRIDASKOLAN TROLLHÄTTAN Klockan närmade sig åtta och de var redo och visste vad de skulle uträtta. Fraserna var inövade med trevlig betoning: Hej! Jag heter Melker och är från elevrådet. Tack för att du kör rätt. Varsågod här får du en chokladbit av mig. Ha en trevlig dag! Personerna i de gula västarna kom nämligen från Fridaskolans elevråd, det som samlar eleverna från förskoleklass till och med åk 5. Vi hade tillsammans bestämt oss för att premiera de föräldrar som körde rätt slinga på parkeringen och inte bara körde rätt, utan även att de framförde sitt fordon med en Det blev en trevlig morgonstund där faktiskt alla bilister klarade kontrollen. För visst är det mycket trevligare att belöna bra insatser än att klandra de som inte gör rätt. Och nog är det roligare att överraska positivt än att förmana tveksamt beteende i veckobrev eller liknande skrifter. Jag ska alltid köra rätt! ropade en nöjd förälder genom sidorutan, på väg till jobbet. Vad får jag för chokladbit i morgon? undrade en annan godissugen mamma. En inte alldeles oviktig bieffekt blev att vi uppmärksammade trafiksäkerheten på skolan och därigenom eliminerar olycksriskerna. Att det dessutom blev en god stämning på parkeringen gör ju inte saken sämre och visst kommer vi att plötsligt stå där igen, kanske förr än man anar och sprida god stämning. Nästa uppdrag? Snart är det dags att dela ut clementiner till alla elever som cyklar med hjälm. Kom ihåg var ni läste det först: Snälla trafikpoliser slår till igen! 14 Inblicken 1/ Inblicken 1/

9 Min berättelse. Carina Strandberg, lärare Grannen tittar in. Jag måste bara fråga... Vad gör du vid datorn timme in och timme ut? Jo, vi har sådana där stora, moderna fönster på vårt hus, sådana där som de i alla hundra inredningsprogram på TV säger ska sudda ut gränsen mellan inne och ute. De pratar mindre om det omöjliga i att bevara några hemligheter vid köksbordet. Jag läser, svarar jag, 74 fantastiska reseberättelser... TEXT: CARINA STRANDBERG, FRIDASKOLAN TROLLHÄTTAN // FOTO: LINNÉA LARSSON 74 fantastiska reseberättelser skrivna av 74 lika fantastiska årskurs 9-elever. Jag berättar för henne om resan vi gjort till Tyskland; om Rügen med sina otroliga stränder och vilda natur och den pittoreska badorten Binz, där vi byggde sandskulpturer på stranden. Jag berättar om besöket på Sachsenhausens koncentrationsläger där historien grep tag i oss och aldrig låter oss glömma och så om slutdestinationen: det spännande och storslagna Berlin. Reste ni med 74 elever? 15-åringar? Är ni galna? Ja, kanske lite. Jag dröjer vid orden, för hur ska man egentligen förklara att det går så enastående bra att ge sig ut på äventyr med en hel hop ungdomar? Hur ska man förklara att vår idé att forma ungdomarna till ansvarstagande tågluffare bär frukt? Att alla vuxna arbetar mot samma mål med samma riktlinjer? Jag har haft glädjen och nöjet att följa flera årskullar och ta adjö av dem i 9:an och göra många resor ut i Europa. Oj, vad mycket frukt jag har fått skörda! Och så mycket kul på jobbet! Min egen Fridaresa började höstterminen Jag skulle arbeta i årskurs 7 med elever som kom nya från en mängd olika skolor och som valt att börja på Fridaskolan. Vad roligt vi hade! Det rådde en härlig nybyggaranda i både bokstavlig och bildlig bemärkelse. Klassrum byggdes upp. De första veckorna hade vi bara stolar, som snälla föräldrar hjälpte till att skruva ihop. Först flera veckor in på terminen kom borden, böcker och skrivmaterial. Jobbigt? Jo, men kanske lite. Fast framförallt kul och utmanande att vi var tvungna att tänka nytt och annorlunda, som de tågluffare vi var och är. Vi hade ringsamtal och lärde känna varandra. Vi hade en massa lektioner utomhus. Vi gjorde studiebesök och vi var på cykelläger och sov i militärtält. Vi planerade områdesarbeten och ställde till med kabaré om Romartiden. Jobbade vi mycket? Japp! Hade vi roligt? Japp! Lärde vi oss något nytt? Verkligen! Dessutom blev vi sammansvetsade. Vi vuxna med både varandra och ungdomarna. Vi jobbade tillsammans och slog våra kloka huvuden ihop när det dök upp bekymmer. Och vi gladdes åt våra gemensamma framgångar. Tillsammans skapade vi ett socialt klimat där vi trivdes och utvecklades. Så fortsatte resan; med roliga och utmanande områdesarbeten av skiftande slag, läger och kaba- réer, med utbildning i systemteori, storsatsning på IKT och en dator till varje elev i de högre årskurserna. Vi lärde oss att göra frivolter ; att se på företeelser ur olika perspektiv och vi fick en ny läroplan. Datorer, projektorer och paddor har inneburit en revolution. Det är fantastiskt och väldigt långt från den blytunga Tandbergs rullbandspelare som fanns till buds i början av min yrkeskarriär. För att inte tala om dåtidens bildband som man fick snurra fram bild för bild. Oavsett läroplan, teknisk utrustning och andra förändringar så kommer man tillbaka till det kitt som håller ihop allt: det sociala klimatet. Det är min övertygelse att en kunskapsutveckling får bättre fart i ett gott socialt klimat. Varje elev ska känna sig välkommen till sin arbetsplats, bli sedd och bekräftad för den hon eller han är. Jag är mycket stolt över Fridaskolan! Här tar man sin kaffekopp och kan hänga med såväl kollegor som elever och snacka om livet och allt möjligt Här finns ett klimat att växa i och en stark förmåga att se möjligheter i stället för hinder. Här råder en övertygelse att barnen och ungdomarna kan, vill och vågar. Det är ett levande jobb vi har, vi som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar. Jag har verkligen så roligt på jobbet! Tonåringar utmanar. Ingen dag är den andra lik och ofta känner jag mig ung till sinnet; fortfarande efter snart 30 år i yrket. Det är som en kollegas härliga 5-åring sa senast vi sågs på en fika: Nä... jag tycker inte att du är en tant, man kan mer säga att du är en ganska gammal tjej. Tack, Elin! Det var ett väldigt fint beröm.»det är min övertygelse att en kunskapsutveckling får bättre fart i ett gott socialt klimat.«16 Inblicken 1/2014 Inblicken 1/

10 Majas manifest Om ett personligt gymnasium Namn: Maja Sigfeldt Ålder: 22 Utbildning: Åk 7-9 Fridaskolan i Vänersborg. Sedan Samhäll/kultur på Fridagymnasiet. Efter det Journalistprogrammet i Sundsvall. Yrke: Journalist på SVT. TEXT: MAJA SIGFELDT // FOTO: ANDERS NORD Ännu en kull studenter lämnar Fridagymnasiet. Två stenhuggare blev tillfrågade om vad de arbetade med. Den förste stenhuggaren svarade: Jag hugger sten. Den andre stenhuggaren sa: Jag är här för att bygga en katedral. Jag sitter på nyhetsredaktionen och telefoner ringer överallt. Redaktören försöker få tag i teamet ute på fältet. Jag och en kollega försöker få i ordning en livesändning på webben. Mitt i allt detta skriver min förebild, och före detta lärare, Jerker Sagfors till mig på Facebook (vi är fb-vänner, tro det eller ej). Han vill att jag ska skriva en text åt er. Trots allt som händer så släpper jag nyhetspulsen för ett ögonblick och ler tog jag studenten. Det är ju alldeles jättenyss men samtidigt är det väldigt länge sedan. Efter att jag sprang ut på trapporna från Fridagymnasiet (alldeles på tok för fnittrig) så har jag hunnit plugga till journalist och har jobbat på en rad olika nyhetsredaktioner runt om i Sverige. Jag vill gärna tro att jag har blivit en bättre, smartare och klokare människa sedan studenten. Samtidigt inser jag att grunden lades redan när jag som sjundeklassare på Fridaskolan i Vänersborg fick lära mig att ta tillbaka makten över mig själv och hur jag vill definiera mig. Att som tonårig få claima makten över sitt eget liv, det är både viktigt och något som vi uppmuntrades till. Att vara tonårig suger för det mesta, men Fridagymnasiet blev en frizon för mig och många andra. På kontoren kunde vi vårda systerskapet, prata filosofi och feminism, ha fötterna på bordet och bygga grymma spellistor. Vi kunde drömma och planera. Att inte vara ständigt övervakad av en lärare i en lektionssal är lika viktigt som att ha en mentor som alltid finns där för dig när du behöver stöd. Min mentor under gymnasietiden heter Magnus och han fanns alltid där för mig, oavsett om jag var ett påstridigt pretto eller ett nervvrak som gick in i väggen. Jag hoppas att ni som läser det här förstår vilken tur ni har som får gå på en skola där lärare verkligen bryr sig på riktigt. Även om ni kanske inte tror mig när ni läser detta. Ta till vara på frizonerna som ni har. Vårda systerskapet och broderskapet. Glöm inte att ni kommer få alla verktyg ni kan tänkas behöva. När ni ramlar ut på trapporna och tar studenten kommer ni vara bättre rustade än de flesta vuxna. Ni kommer vara mer kreativa. Ni kommer vara starka. Så höj volymen och våga drömma. Höj volymen, våga drömma! 18 Inblicken 1/ Inblicken 1/

11 En typisk skoldag. BBC berättade i samband med PISA-publiceringen 2013 om Hye-Min Park, en vanlig 16-årig tjej i Seoul och hennes skoldag: Väckarklockan ringer 06:30, skola mellan 08:00 och 16:00. Hem för att äta, sedan skoldagens andra skift hos privatlärare 18:00-21:00. Därefter två timmars självstudier på skolan, och sedan hem igen för att komma i säng runt 02:00. Sedan upp igen vid 06:30... Frågan är: När ska man hinna med att gunga högre än senast? STACKARS SYDKOREA. Sydkorea ligger i topp i den senaste PISA-studien (Programme for International Student Assessment). De parkerar sig i toppen inom länderna inom OECD när det gäller 15-åringars kunskaper inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Hur kan man i skenet av detta då tycka synd om Sydkorea? Välkommen att läsa vidare för att avgöra om jag kan reda ut det hela. ningar och oförutsedda händelser och att vi tillsammans anstränger oss för att få till kreativa lösningar. Att inta ett aktivt förhållningssätt och att anstränga sig för att få relevant information innebär att vi tillsammans kan verka för att åstadkomma en god miljö för lärande och utveckling. En skoldag på Frida i Sverige Visionen och en god miljö för utveckling och lärande präglar skoldagen på Frida. De yngre eleverna börjar och avslutar oftast sin dag på fritids. På morgonen är det frukost och en stunds samvaro eller lek som dominerar. Även de äldre eleverna är välkomna att äta frukost och umgås med varandra och med personalen. Efter morgonens bestyr startar det mer formella lärandet med det centrala innehåll och förmågor et cetera som beskrivs i kursplanerna. Ofta är det ämnesövergripande uppdrag som eleverna får ta sig an för att skapa en helhet i sitt lärande. Under en skolvecka får också eleverna utmaningar inom de praktisk-estetiska ämnena (bild, slöjd, musik, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa) med möjligheter att uppöva sin kreativitet och sin skapande förmåga. På eftermiddagen återvänder de yngre eleverna (åk F -5) till fritids för ett mellanmål och sedan följer en mängd valbara aktiviteter. Det handlar då om kreativt arbete med bild och form, teater, idrott, snickeri eller musik. Vissa dagar kan det också innebära utflykter i närområdet allt från skogsdungar till pulkabackar eller badhus. De äldre eleverna sticker iväg från skolan och ägnar sin tid åt olika aktiviteter, allt från idrott till kulturella aktiviteter. Men också mycket social samvaro (plus läxor och annat ). desorienterade och att Sydkoreas ekonomi inte längre är spikrak tillväxten bromsar in. I Sydkorea arbetar de vuxna i snitt två timmar längre per dag jämfört med i Sverige. Barnen går i skola och efter skoldagens slut fortsätter i stort sett alla elever till hagwon kvällsskolor där de tillbringar hela kvällen. Det ger tydligtvis resultat som också visar sig i PISAstudien. Det jag funderar på är dock hur deras liv ter sig och om det här sättet att bete sig är bärkraftigt på lång sikt. Sydkorea verkar ha allt som vi inte har i Sverige. Förutom att vi har kreativitet och det vi kan kalla fritt skapande, vilket aldrig någonsin har värderats eller betygssatts i skolan. När Park Geun-Hye blev president för ett år sedan (februari 2013) insåg hon att det viktigaste uppdraget för henne var att vända den inbromsning som skett i Sydkoreas ekonomi. Hennes recept var att Sydkorea måste vara innovationsdrivet och att på olika sätt uppmuntra och satsa på ett kreativt förhållningssätt. Kanske att Sydkorea kommer att lyckas med att vända trenden, men samtidigt har man byggt upp en kultur som inte uppmuntrar till kreativitet och innovation vi får se hur det går Åter till Frida För mig framstår det som en paradox att Sverige verkar sträva efter att ta efter Sydkorea samtidigt som Sydkorea verkar sträva efter att ta efter Sverige. Det är självklart viktigt att ge eleverna goda kunskaper i traditionell mening. Samtidigt måste vi ge dem kunskaper som kan sammanfattas i begreppet bestående värden det som inte betygssätts men som kanske är det viktigaste för framgång på sikt. TEXT: HÅKAN JOHANSSON, KONCERNCHEF // FOTO: ERICA AUGUSTSSON På Frida lägger vi stor vikt vid att skapa en god miljö för lärande och utveckling samt värdegrundsfrågor. Föräldrar, elever och besökare ska kunna urskilja de värden som Frida står för, till exempel genom det bemötande man får. Blir du sedd känner du dig välkommen bemöts du med respekt och genuin nyfikenhet? Finns det en social öppenhet ser personalen dig? Märks det på eleverna att det finns klara sociala spelregler för hur man samarbetar och bemöter varandra? Känner eleverna att personalen har en stark tilltro till deras förmåga att lära? Fridaskolorna styrs av en tydlig vision att utbilda tågluffare en vision som genomsyrar varje del av verksamheten. Vi har som främsta mål att de barn och ungdomar som, tillsammans med sina föräldrar, har valt att genomföra sin skolgång hos Frida ska utvecklas till ansvarstagande och skapande individer. Konkret innebär det en förväntan att våra elever kommer att utmana och delta i de demokratiska processer och utmaningar som ett framtida samhälle kommer att erbjuda. Den förväntan vi gemensamt delar är därför att vi, i en föränderlig omvärld, måste vara beredda på utma- Sydkorea, då? Den sydkoreanska utvecklingen har kallats Miraklet på Hanfloden. Receptet har varit att vara den snabbaste efterföljaren. Om Apple har kommit med en ny produkt så har Samsung svarat med att göra en liknande men billigare. Samma sak inom bilindustrin om en ny häftig version av en bil från Europa lanseras så har Hyuandi fixat en liknande men till ett lägre pris... Ett litet problem har dock uppstått de sydkoreanska företagen har slagit i taket. Vad gör man (som världens bästa efterföljare) när man helt plötsligt ligger först? Resultatet har blivit att företagen har börjat att bli Några av de bestående värden som vi vill att våra elever får med sig är en hög demokratisk kompetens, förmåga att ta ansvar i vid mening, ha erövrat nyckelkompetensen lära att lära, är väl insatta i värdegrundsfrågor, har en god samarbetsförmåga, stor ekologisk besinning, god omvärldsuppfattning samt en utvecklad kreativitet och entreprenörsanda. Jag är inte orolig för Sveriges framtid mer orolig är jag i så fall för Sydkoreas. När jag ser vad vi gör för att utveckla elevernas kreativitet och skapande förmåga känner jag mig lugn inför framtiden. 20 Inblicken 1/ Inblicken 1/

12 TEXT & FOTO: ADAM STRANDBERG HASSELLIND & VINCENT ISETORP ÅK 9. EVELINA, ÅK 1. Det viktigaste tycker jag är att ha kul och jag ska ha extra kul på min födelsedag som är den första maj. Det viktigaste är också att träffa kompisar. Jag kommer att ha barnkalas som är hemma hos mig och så ska jag börja i taekwondo. ANEL, ÅK 9. Det viktigaste för mig i skolan är att få godkänt i ämnena och att klara alla nationella prov. Det viktigaste på fritiden är att lyckas i fotbollen, jag skulle vilja gå på ett gymnasium där jag kan få spela fotboll. Och så jag ser även fram emot vår Europaresa då vi kommer åka till Tyskland och Polen och träffa andra elever, och lära oss mer om andra världskriget och besöka Auschwitz. COLIN, ÅK 8. Det viktigaste är att få bra betyg och klara skolan. Sen spelar jag fotboll också och där så är mitt mål att komma med i Västgötalaget och utvecklas som fotbollsspelare och person. Jag ska även skaffa mopedkörkort vilket kommer att innebära att jag lättare kan ta mig från punkt A till punkt B. ARJA, KONTOR- & SERVICE. Det allra viktigaste för mig under våren är att tänka mer på hälsa och träning inför en resa i sommar. Jag vill komma igång med rutiner som innebär mer träning, att jag äter hälsosammare och där jag har mer egenfokus. På jobbet vill jag försöka vara kvar längre i alla härliga, spontana möten och samtal med elever och personal. Hinner man med dem, ordnar sig allt annat också. ELISA, ÅK 1. Jag ska kanske börja i tennis, det verkar roligt, och så ska jag fortsätta i gymnastiken. Hemma ska jag leka med mina syskon och läsa en bok jag lånat från skolan som jag tror är jättebra. Det ska bli kul! SIDNEY, ÅK 6. Det viktigaste? Att få gjort allting som jag ska göra på lektionerna. Och så vill jag bli bättre i truppgymnastik och kanske få en och annan medalj, förhoppningsvis. Jag arbetar också som advertiser på min kompis app-företag, så honom vill jag stötta så mycket som möjligt. 22 Inblicken 1/ Inblicken 1/

13 Det första som möter mig är Hagaparken, som ramar in de vackra husen nära Vänersborgs centrum. Alltför ofta kan hemmablindheten råda, men just idag tänker även jag på hur höstens färger intagit närområdet runt min arbetsplats, Fridagymnasiet. Som lärare försöker jag vara på plats i god tid, men nu kommer jag samtidigt med en stor grupp elever från närmaste bussen. Hej hej och god morgon - några hälsningar brukar det alltid bli. Hej du, gick det bra igår? hörs från köket; vår kock har fått syn på en elevoch samtalet från igår fortsätter där det slutade TEXT: RICKARD JANVEDEN, FRIDAGYMNASIET // FOTO: PETER WAHLSTRÖM Fridagymnasiet är en skola som rymmer elever med många olika bakgrunder. De flesta av eleverna kommer från tätorterna Vänersborg eller Trollhättan, men vid lusläsning av hemadresserna kan man finna de flesta orter runtomkring, samt även några lite längre bort. De med längst resväg tycker uppenbarligen att skolan är värd den extra ansträngningen att uthärda en längre bussresa. Kompisar, arbetssättet eller kanske studiemiljön argumenten för varför man trivs varierar beroende på vem man pratar med. Slår upp datorn och scannar av dagen: en lektion med naturtreorna och så några elevmöten som är inbokade innan lunch. Glömde kolla vilken mat det var i matsalen, men behöver inte vara orolig det är alltid gott, hur nu det går till. Efter lunch lektion igen och därefter egen planeringstid innan jag avslutar med ytterligare en lektion. Kollar mejlen, har fått en förfrågning angående ett möte. Den här gången från GYMNASIET: RICKARD TAR DET PERSONLIGT en elev som har akut behov av hjälp, vilket måste prioriteras. Får iväg en plats och en tid då vi kan ses. Från mitt kontor, centralt beläget i skolan, kan jag se elever skynda till lektionssalar. Någon av mina mentorselever tittar in och undrar över något som är på gång. Lite information utbyts i hast men sedan är det dags att gå för oss båda. I sju år har skolan varit igång och inför det förra läsåret utökades lokalerna så att man nu huserar i tre våningsplan i det sekelgamla huset. Vackert på utsidan, modernt och funktionellt på insidan. Här ska kunskaper stötas och blötas genom möten och just därför är hela huset fullt av mötesplatser. Varje elevkontor är ett potentiellt kunskapscenter, där dialoger elever emellan förväntas ge kunskapsutvecklingen en rejäl skjuts. De virtuella mötesplatserna är också närvarande kanske inte i huset, men i systemet. Varje Roligt på jobbet. Det finns flera oberoende undersökningar som tydligt visar att folk som har roligt på jobbet faktiskt skrattar mer. elev bemästrar och begagnar sig av digitala verktyg, liksom av de teoretiska aspekterna av hur effektiv inlärning kan ske. Allt för att eleven själv ska kunna styra sitt eget lärande och maximera sin egen chans att lyckas. Inleder med en gemensam fråga. Alla pratar med någon i närheten och efter en stund återkopplar vi vilka tankar som dykt upp. Förhoppningsvis har intresse väckts, liksom de morgontrötta. De flesta av eleverna har kikat på uppgiften inför lektionen och vi kan ge oss i kast med dagens utmaningar. Efter en runda bland eleverna tar jag återigen upp en gemensam diskussion och så fortsätter det. Någon känner sig osäker på något, vi sätter vi oss och reder ut begreppen. Innan vi skiljs åt får eleverna komma med synpunkter på hur redovisning av kunskaperna ska gå till. Vissa dagar präglas för lärarna av elevmöten. Det som avhandlas på dessa möten är till stor hjälp för eleven. Det underlättar samtidigt lärarens arbete betydligt genom att denne kan möta individuella behov på ett smidigt sätt. Det kan handla om svårigheter att möta grundläggande krav eller om att finjustera redan inövade förmågor. Går man en runda i skolan ser man genom glasdörrarna många exempel på dessa kunskapsfokuserade möten. Men även en annan sida blir tydlig: det sker mycket umgänge också. Det fikas och det handlas i cafét. Kaffe dricks och soffor nyttjas flitigt. Schackspelets återstående pjäser vittnar om att vitt nyss led ett svidande nederlag.»varje elevkontor är ett potentiellt kunskapscenter, där dialoger elever emellan kan ge kunskapsutvecklingen en rejäl skjuts.«lastar på från salladsbuffén och inser att jag inte får plats med tillräckligt av varmrätten det blir till att snart hämta om. Några elever sitter och pratar om en uppgift och vid bordet intill sitter några från ledningsteamet inbegripna i diskussion med några lärare. Jag väljer elevbordet idag. Känner mig privilegierad som får ha en så positiv arbetsmiljö med så trevliga elever. Det bådar gott inför eftermiddagen. Och läsåret. Amen. 24 Inblicken 1/ Inblicken 1/

14 Mölnlycke Förskolans digitala dokumentation. Pluttra är ett digitalt verktyg som finns på alla våra Frida Förskolor, och där dokumenteras barnens utveckling i ord, ljud och bild. Från Mölnlycke kommer den här berättelsen om hur Pluttra fungerar i vardagen. TEXT: DANIEL AROSENIUS, FRIDASKOLAN MÖLNLYCKE // BILD: PETER WAHLSTRÖM P å förskolan i Mölnlycke används dokumentationsverktyget Pluttra flitigt i den dagliga verksamheten. Detta digitala verktyg har blivit en naturlig del av vardagen på förskolan och fungerar som en bro mellan förskolan och hemmet, vilket pedagogerna är mycket nöjda med. Sussi Jansson och Madde Thulin på Frida Förskola i Mölnlycke berättar om hur de som pedagoger använder Pluttra och vilka fördelar de ser med detta verktyg. Pluttra finns både på nätet och som en app till mobil och läsplatta, vilket gör att det är lätt att använda regelbundet. En av funktionerna som Sussi och Madde använder är det som kallas bloggen. Där lägger de kontinuerligt upp bilder och texter från verksamheten som sedan föräldrar och barn kan läsa hemma. 26 Inblicken 1/2014 Barnen tycker att det är väldigt roligt att använda Pluttra och vill ofta själva visa sina föräldrar vad de har gjort i förskolan under dagen, berättar Sussi i en kort paus mellan filmvisning och uteaktivitet. Samtidigt stimulerar bloggen till samtal om skoldagen mellan föräldrar och barn, eftersom föräldrarna har mer insyn i verksamheten genom att läsa i Pluttra. En annan fördel med Pluttra är att pedagogerna kan koppla genomförda aktiviteter till mål i läroplanen på ett tydligt sätt. Detta gör att föräldrarna får en insyn i det pedagogiska arbetet på förskolan och till och med kan skriva kommentarer direkt i Pluttra. Wow, är det därför ni gör detta! har varit en positiv kommentar från några föräldrar, berättar Sussi. Madde ser även fördelarna med att kunna dokumentera barnens individuella utveckling direkt i Pluttra. Pedagogerna kan lägga upp text, bilder och filmklipp i varje barns mapp som fungerar som deras individuella portfolio. Denna funktion bidrar till att barnen får en överblick över sina framsteg. Det är roligt att barnen ser Pluttra som sin egen blogg, avslutar Madde. Pluttra hittar man på webben, men finns även som app för surfplattor och smarta telefoner. Inblicken 1/

15 Har du en kompis som är kreativ, modig, rolig, ärlig eller bara bäst? Vi har gjort en sajt för att hylla alla dom som går sin egen väg. Här kan du skicka en personlig och uppmuntrande film till någon du tycker förtjänar det. Hyllaenkompis.nu Box 225, Vänersborg

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 Välkommen till Sylteskolan en mötesplats där äventyr och kunskap väntar på dig! Vi vet att kunskap kommer så mycket lättare när intresse och glädje finns. Därför arbetar

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Välkommen till Vidåkersskolan

Välkommen till Vidåkersskolan Välkommen till Vidåkersskolan Vidåkersskolan Vidåkersskolan är kommunens enda högstadieskola åk 7-9. Det går ca 300 elever på skolan. Den ligger i ett vackert naturområde vid Vingåkersån och några minuters

Läs mer

DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS

DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS Du är mitt i tonåren. Framtiden kommer att vara fylld av utmaningar, stora förändringar och tuffa beslut. Så varför inte ägna de närmaste åren åt det du gillar

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer