LÄSA, SKRIVA, RÄKNA. En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄSA, SKRIVA, RÄKNA. En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs 3"

Transkript

1 LÄSA, SKRIVA, RÄKNA En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs 3 Tuulamarja Huisman och Chris Silverström Utvärdering av inlärningsresultat 8/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

2 Utbildningsstyrelsen Ombrytning: Sirpa Ropponen ISBN-13: (häft.) ISBN-10: (häft.) ISBN-13: (pdf) ISBN-10: X (pdf) ISSN Yliopistopaino, Helsingfors

3 SISÄLTÖ SAMMANDRAG...5 TIIVISTELMÄ...9 ABSTRACT...13 FÖRORD UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTVÄRDERINGEN LÄROÄMNENA I LÄROPLANSGRUNDERNA Modersmål och litteratur i läroplansgrunderna Matematik i läroplansgrunderna PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN Planeringen av utvärderingen Utvärderingsuppgifterna och enkäterna Genomförandet i skolorna Utvärderingsmaterialet SKOLORNAS RESULTATRAPPORTER BAKGRUNDSINFORMATION OM... UNDERVISNINGEN OCH ELEVERNA Information från rektorerna Information från lärarna...34 LÄSANVISNING FÖR RESULTATDELEN CENTRALA RESULTAT I MODERSMÅL OCH LITTERATUR En allmän resultatöversikt Delområden i modersmål och litteratur Modersmålsresultaten ur regionalt perspektiv Skillnader mellan skolor Resultat i olika uppgifter Inställningen till ämnet modersmål och litteratur Innehållet i modersmålsundervisningen i årskurs Samband mellan resultat och bakgrundsuppgifter från rektorerna Resultatjämförelse mellan svenska och finska skolor CENTRALA RESULTAT I MATEMATIK En allmän resultatöversikt Delområden i matematik Matematikresultaten ur regionalt perspektiv Skillnader mellan skolor Resultat i olika uppgifter Inställningen till ämnet matematik Innehållet i matematikundervisningen i årskurs Samband mellan resultat och bakgrundsuppgifter från rektorerna

4 8 SKILLNADER OCH LIKHETER I MODERSMÅLS- OCH MATEMATIKRESULTATEN Jämförelse av elevernas kunskaper Jämförelse av elevernas attityder PROFILEN FÖR GODA KUNSKAPER Modersmål och litteratur Matematik RESULTAT I UPPGIFTER SOM TESTADE INLÄRNINGSFÄRDIGHETER Elevernas allmänna inlärningsfärdigheter Modersmåls- och matematikresultaten i förhållande till elevernas allmänna inlärningsfärdigheter RESULTATENS TILLFÖRLITLIGHET Utvärderingsarrangemangen Lärarnas respons på utvärderingen CENTRALA RESULTAT OCH SLUTSATSER...87 KÄLLOR OCH BREDVIDLÄSNINGSLITTERATUR...91 BILAGOR BILAGA 1. Metodlösningar i utvärderingen av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs BILAGA 2. Lärarnas undervisningsmetoder i årskurs 2 (svenskspråkiga skolor) BILAGA 3. Lärarnas undervisningsmetoder i årskurs 2 (finskspråkiga skolor) BILAGA 4. Inslag i lärarnas modersmålsundervisning i årskurs 2 (finskspråkiga skolor) BILAGA 5. Timfördelningen i den grundläggande utbildningen BILAGA 6. Målområden enligt EU:s regionprogram

5 SAMMANDRAG I den utvärdering som Utbildningsstyrelsen anordnade i årskurs 3 deltog 288 finskspråkiga och 51 svenskspråkiga grundskolor. Utvärderingen gällde inlärningsresultaten i modersmål och litteratur (modersmålet svenska), äidinkieli ja kirjallisuus (modersmålet finska) samt matematik. Skolorna var representativt fördelade på olika län, kommuntyper och EU-målområden. Sammanlagt deltog elever, varav 670 från svenskspråkiga skolor. Modersmålsuppgifterna gällde läsförståelse, skrivning och språkkännedom. I mån av möjlighet var uppgifterna gemensamma både på svenska och på finska, men på grund av bland annat språkens struktur fanns vissa skillnader. Uppgifterna i matematik gällde algebra, tal och räkneoperationer samt mätning och geometri. Uppgifterna var desamma för båda språkgrupperna. Den här rapporten innehåller modersmålsresultaten för de svenskspråkiga skolorna samt matematikresultaten för de finsk- och svenskspråkiga skolorna. De finskspråkiga skolornas modersmålsresultat samt alla elevers matematikresultat presenteras på finska i rapporten Huisman (2006) Luen, kirjoitan ja ratkaisen. Peruskoulun kolmasluokkalaisten oppimistulokset äidinkielessä ja kirjallisuudessa sekä matematiikassa. Resultatet i modersmål och litteratur (svenska) var för flickornas del i genomsnitt nöjaktigt (67 % av maximipoängen) och för pojkarna svagare än nöjaktigt (55 %). Flickorna nådde i genomsnitt en nöjaktig nivå i läsning (lösningsfrekvens 62 %) och i skrivning (67 %). I språkkännedom överskred flickornas resultat en nöjaktig nivå (77 %). Pojkarnas resultat i språkkännedom (69 %) låg i genomsnitt på en nöjaktig nivå. I läsning låg pojkarna något under en nöjaktig nivå (57 %) och i skrivning låg de klart under en nöjaktig nivå (50 %). Flickorna förhöll sig positiva gentemot modersmålsämnet, medan pojkarna var negativare än flickorna. Eleverna delades in i fyra grupper, fjärdedelar, utgående från den genomsnittliga resultatnivån. Den elevfjärdedel som hade de svagaste resultaten klarade i genomsnitt hälften av uppgifterna i språkkännedom (lösningsfrekvens 49 %). I läsning och skrivning nådde den här gruppen en dryg tredjedel (37 % respektive 35 %) av poängen. Av alla deltagande elever hade ungefär en fjärdedel tagit del av stödåtgärder i modersmålsämnet. De regionala skillnaderna var mycket små, men skillnaderna mellan skolor var rätt stora. Ungefär hälften av skolorna hade i genomsnitt ett nöjaktigt resultat. Skolornas resultat varierade mellan 45 % och 71 % av maximipoängen. Då skolorna delades in i fjärdedelar enligt den genomsnittliga resultatnivån, var skillnaden 16 procentenheter mellan den svagaste och den bästa fjärdedelen. 5

6 Resultatet i matematik var i genomsnitt nöjaktigt både för flickorna (62 % av maximipoängen) och pojkarna (63 %) i hela materialet (finskspråkiga och svenskspråkiga elever sammanslagna). Eleverna i de svenskspråkiga skolorna hade i genomsnitt 6 procentenheter svagare resultat än eleverna i de finskspråkiga skolorna. Elevernas resultat i mätning och geometri var nöjaktigt (63 %) liksom resultatet i tal och räkneoperationer (65 %). Resultatet i algebra var svagast och i de här uppgifterna fanns det en skillnad mellan könen (pojkar 54 %, flickor 48 %). Det fanns inga skillnader mellan pojkars och flickors attityder till ämnet matematik i hela materialet, men bland de svenskspråkiga eleverna hade flickorna en något negativare attityd än pojkarna. Skillnaderna i elevernas matematikfärdigheter var stora; störst var skillnaderna i algebra. Resultatskillnaden mellan den svagaste och den bästa elevfjärdedelen var både i mätning och geometri samt i tal och räkneoperationer ungefär 40 procentenheter och i algebra 56 procentenheter. Den svagaste elevfjärdedelen klarade endast en fjärdedel av uppgifterna i algebra (lösningsfrekvens 23 %) och under hälften av de övriga uppgifterna. Av de deltagande eleverna hade 21 % tagit del av stödåtgärder i matematik. De regionala skillnaderna var små i fråga om elevernas färdigheter i matematik, men skillnaderna mellan skolor var stora. I hälften av skolorna var den genomsnittliga resultatnivån nöjaktig. Skolornas resultat varierade mellan 31 % och 80 % av maximipoängen. Då skolorna delades in i fjärdedelar enligt den genomsnittliga resultatnivån, var skillnaderna mellan den bästa och den svagaste skolfjärdedelen 18 procentenheter i finskspråkiga skolor och 22 procentenheter i svenskspråkiga skolor. Enligt läroplansgrunderna år 2004 är ett av de centrala syftena med matematikundervisningen i årskurserna 1 2 att eleverna kan motivera och beskriva sina lösningar. Eleverna hade svaga resultat i uppgifter som förutsatte lösningsbeskrivningar. Ungefär var fjärde elev hade inte försökt motivera sin lösning i uppgifter som innefattade lösningsbeskrivningar. Även de elever som motiverade sina lösningar hade ett resultat som klart underskred en nöjaktig nivå (35 % av maximipoängen). Ungefär var sjunde elev tillhörde den svagaste elevfjärdedelen både i modersmål och i matematik. Flickorna var positivt inställda till modersmål och litteratur, medan pojkarna var klart mer negativt inställda till modersmål än till matematik. I samband med utvärderingen genomfördes även ett test som gällde inlärningsfärdigheter. Uppgifterna i testet var enkla, eftersom syftet med dem var att hitta de elever som har speciellt svaga allmänna inlärningsfärdigheter. I de här uppgifterna underskred var sjunde flicka och var fjärde pojke en nöjaktig nivå. De här eleverna klarade både uppgifterna i modersmål och litteratur samt i matematik sämre än de andra eleverna. 6

7 Ungefär hälften av de svenskspråkiga och närmare en tredjedel av de finskspråkiga lärarna ansåg att de nya läroplansgrunderna i modersmål och matematik är alltför krävande. Läroplansgrunderna innehåller profiler för goda kunskaper i slutet av årskurs 2 för båda ämnena. Lärarna kände väl till profilerna och använde dem som stöd i elevbedömningen. I de finskspråkiga skolorna var nästan alla lärare behöriga klasslärare, medan tre av fyra lärare i de svenskspråkiga skolorna var behöriga. Många lärare hade specialiserat sig på förskole- eller nybörjarundervisning. Var fjärde lärare hade specialiserat sig på modersmål och litteratur; var tionde lärare hade specialiserat sig på matematik. Hälften av de lärare som svarade på enkäterna, uppgav att de inte alls har tillgång till skolkurator och var femte har inte tillgång till skolpsykolog. Långt över hälften av lärarna ansåg att skolorna hade kunnat ge tillräckligt med specialundervisning (62 %) och stödundervisning (76 %). Tillgången på skolgångsbiträden var tillräcklig enligt 55 % av lärarna. I de skolor som deltog i utvärderingen hade 5 % av eleverna i årskurs 1 2 fått beslut om överföring till specialundervisning och 5 % hade en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP). Ämnesord: grundläggande utbildning, modersmål och litteratur, matematik, inlärningsresultat, utvärdering, attityder, läsning, skrivning, språkkännedom, tal och räkneoperationer, algebra, mätning och geometri, inlärningsfärdigheter 7

8

9 TIIVISTELMÄ Opetushallituksen järjestämään peruskoulun kolmasluokkalaisten modersmål och litteraturin (äidinkieli ruotsi), äidinkielen ja kirjallisuuden (äidinkieli suomi) sekä matematiikan oppimistulosten arviointiin osallistui 288 suomenkielistä ja 51 ruotsinkielistä peruskoulua. Koulut edustivat kattavasti eri läänejä, kuntaryhmiä ja EU-tavoitealueita. Oppilaita oli yhteensä 5 864, joista 670 oli ruotsinkielisissä kouluissa. Äidinkielen tehtävät käsittelivät lukemisen ymmärtämistä, kirjoittamista sekä kielentuntemusta. Tehtävät olivat mahdollisuuksien mukaan yhteneväiset sekä ruotsiksi että suomeksi, mutta mm. kielen rakenteesta johtuen niissä oli joitakin eroavaisuuksia. Matematiikan tehtävät koskivat algebraa, lukuja ja laskutoimituksia sekä mittaamista ja geometriaa. Tehtävät olivat kummallekin kieliryhmälle täsmälleen samat. Tämä raportti sisältää ruotsinkielisten äidinkielen tulokset sekä ruotsinja suomenkielisten matematiikan tulokset. Suomenkielisten äidinkielen tulokset samoin kuin kaikkien oppilaiden matematiikan tulokset esitetään suomen kielellä raportissa (2006) Luen, kirjoitan ja ratkaisen. Peruskoulun kolmasluokkalaisten oppimistulokset äidinkielessä ja kirjallisuudessa sekä matematiikassa. Äidinkielen (ruotsin) osaamisen yleistaso oli tytöillä keskimäärin tyydyttävää (67 % enimmäispistemäärästä) ja pojilla tyydyttävää heikompaa (55 %). Tyttöjen lukemisen (ratkaisuprosentti 62 %) ja kirjoittamisen (67 %) osaaminen olivat tyydyttävää tasoa ja kielentuntemus oli parempaa kuin tyydyttävää (77 %). Poikien kielentuntemuksen osaaminen oli keskimäärin tyydyttävää tasoa (69 %). Lukemisen taso oli pojilla vähän tyydyttävää heikompaa (57 %) ja kirjoittamisen taso oli selvästi tyydyttävää heikompaa (50 %). Tytöt suhtautuivat äidinkielen opiskeluun myönteisesti, pojat tyttöjä kielteisemmin. Oppilaat jaettiin keskimääräisten tulosten mukaan neljään ryhmään, neljänneksiin. Heikoimmin menestyneen oppilasneljänneksen oppilaat osasivat kielentuntemuksen tehtävistä keskimäärin puolet (ratkaisuosuus 49 %). Lukemisen ja kirjoittamisen tehtävistä tämä oppilasryhmä sai vähän yli kolmanneksen (37 % ja 35 %) pisteistä. Osallistuvista oppilaista noin neljäsosa oli saanut tukiopetusta äidinkielessä ja kirjallisuudessa. Alueelliset erot osaamisessa olivat hyvin pienet, mutta koulujen väliset erot olivat suuret. Noin puolessa kouluista keskimääräinen osaaminen oli tyydyttävää tasoa kokonaisosaamisen vaihdellessa % enimmäispistemäärästä. Kun koulut jaettiin neljänneksiin keskimääräisen osaamisen perusteella, heikoimman ja parhaan neljänneksen osaamisen ero oli 16 prosenttiyksikköä. 9

10 Matematiikan osaamisen yleistaso oli keskimäärin tyydyttävää sekä tytöillä (62 % enimmäispistemäärästä) että pojilla (63 %) koko aineistossa (suomen- ja ruotsinkieliset oppilaat yhdessä). Ruotsinkielisten koulujen oppilaiden keskimääräinen osaaminen oli 6 prosenttiyksikköä heikompaa kuin suomenkielisten koulujen oppilaiden. Mittaamisen ja geometrian osaaminen oli tyydyttävää (63 %) samoin kuin lukujen ja laskutoimitusten osaaminen (65 %). Sen sijaan algebran osaaminen oli heikointa ja sukupuolten osaamisessa oli eroa (pojat 54 %, tytöt 48 %). Poikien ja tyttöjen suhtautumisessa matematiikkaan ei ollut eroja koko aineistossa, mutta ruotsinkielisten koulujen tytöt suhtautuivat jonkin verran kielteisemmin kuin pojat. Matematiikan osaamisessa oli suuria vaihteluita ja eniten vaihteli algebran osaaminen. Heikoimman ja parhaan oppilasneljänneksen keskimääräisen osaamisen ero mittaamisessa ja geometriassa samoin kuin luvuissa ja laskutoimituksissa oli noin 40 prosenttiyksikköä ja algebrassa 56 prosenttiyksikköä. Heikoin oppilasneljännes osasi algebran tehtävistä vain neljänneksen (ratkaisuosuus 23 %) ja muistakin tehtävistä alle puolet. Osallistuneista oppilaista 21 % oli saanut tukiopetusta matematiikassa. Alueelliset erot matematiikan osaamisessa olivat pienet, mutta koulujen väliset erot suuret. Puolet kouluista oli sellaisia, joissa keskimääräinen osaaminen oli tyydyttävää tasoa ja kokonaisosaamisen taso vaihteli % enimmäispistemäärästä. Kun koulut jaettiin neljänneksiin keskimääräisen osaamisen perusteella, erot parhaan ja heikoimman kouluneljänneksen välillä olivat suomenkielisissä kouluissa 18 prosenttiyksikköä ja ruotsinkielisissä kouluissa 22 prosenttiyksikköä. Perusteluiden tekeminen ja esittäminen on opetussuunnitelman perusteiden 2004 mukaan yksi keskeinen matematiikan opetuksen tavoite luokilla 1 2. Perusteluita osattiin heikosti, sillä noin neljännes oppilaista ei ollut yrittänyt perustella pyydetyissä tehtävissä. Nekin oppilaat, jotka esittivät perusteluita, hallitsivat niitä selvästi tyydyttävää tasoa heikommin (35 % enimmäispistemäärästä). Joka seitsemäs oppilas oli sellainen, joka oli heikoimmassa oppilasneljänneksessä sekä äidinkielessä että matematiikassa. Tytöt suhtautuivat äidinkielen ja matematiikan opiskeluun myönteisesti, mutta poikien suhtautuminen äidinkielen opiskeluun oli selvästi kielteisempää kuin matematiikan opiskeluun. Arvioinnissa oli myös yleisiä oppimisvalmiuksia kartoittanut testi. Testin tehtävät olivat helppoja, sillä tarkoituksena oli löytää ne oppilaat, joilla olisi erittäin heikot yleiset oppimisvalmiudet. Joka seitsemäs tyttö ja joka neljäs poika ratkaisi oppimisvalmiustehtäviä tyydyttävää tasoa heikommin. Nämä oppilaat ratkaisivat myös äidinkielen ja matematiikan tehtäviä selvästi muita heikommin. 10

11 Lähes kolmasosa suomenkielisten ja noin puolet ruotsinkielisten koulujen opettajista piti sekä äidinkielen että matematiikan opetussuunnitelman perusteita liian vaativina. Perusteet sisältävät oppiaineittain kuvaukset hyvästä osaamisesta toisen luokan päättyessä. Opettajat tunsivat kuvaukset hyvin ja käyttivät niitä oppilasarviointinsa tukena. Suomenkielisten koulujen opettajat olivat melkein kaikki päteviä luokanopettajia, ruotsinkielisissä kouluissa päteviä oli kolme opettajaa neljästä. Useimmat opettajat olivat erikoistuneet esi- ja alkuopetuksen opettajiksi. Äidinkielen erikoistumisopintoja oli joka neljännellä, matematiikan erikoistumisopintoja noin joka kymmenennellä opettajalla. Puolet vastanneista opettajista sanoi, että heillä ei ollut käytettävissään koulukuraattoria lainkaan ja viidenneksellä ei ollut käytettävissään koulupsykologia. Runsas puolet opettajista koki, että he olivat voineet antaa riittävästi erityisopetusta (62 %) ja tukiopetusta (76 %). Koulunkäyntiavustajien saatavuuden koki riittäväksi 55 % vastaajista. Arviointiin osallistuneissa kouluissa oli 5 % 1 2 luokan oppilaita, joilla oli jo erityisopetuspäätös ja 5 % oppilaita, joilla oli henkilökohtaisen opetuksen järjestämistä koskeva suunnitelma (HOJKS). Asiasanat: perusopetus, äidinkieli ja kirjallisuus, matematiikka, oppimistulokset, arviointi, asenteet, lukeminen, kirjoittaminen, kielentuntemus, luvut ja laskutoimitukset, algebra, mittaaminen ja geometria, oppimisvalmiudet 11

12

13 ABSTRACT The Finnish National Board of Education has completed an assessment of the learning results of third-grade pupils in Finnish language and literature, Swedish language and literature, and mathematics, involving 288 comprehensive schools with Finnish as the language of instruction and 51 with Swedish. The schools constituted a representative sample of provinces, municipal groups and EU Objective regions and had a total of 5,864 pupils, 670 of whom were receiving instruction in Swedish. The tasks in Finnish and Swedish as mother tongues covered reading comprehension, writing and language proficiency. Although the Finnish and Swedish language tests were designed to be as alike as possible, some differences were necessary owing to the different structures of the languages. The mathematics tasks covered algebra, numbers and calculations, and measurements and geometry, and these were identical for both language groups. This report includes the results of the language test in Swedish, together with the mathematics results for both Swedish and Finnish speakers. The results of the language test in Finnish are published in Finnish, together with the mathematics results for all pupils in Huisman (2006) Luen, kirjoitan ja ratkaisen. Peruskoulun kolmasluokkalaisten oppimistulokset äidinkielessä ja kirjallisuudessa sekä matematiikassa. On average, the general standard for mother-tongue proficiency was satisfactory for girls (67% of the maximum score) and below satisfactory for boys (55%). Girls reading (62% of the maximum score) and writing skills (67%) were satisfactory, and their language proficiency was above satisfactory (77%). On average, boys language proficiency (69%) was satisfactory. Their reading skills (57%) were somewhat unsatisfactory and their writing skills (50%) were clearly unsatisfactory. While girls expressed a positive attitude to studying their mother tongue, the attitudes of boys were more negative. On the basis of the results, pupils were divided into four categories or quartiles. Of those falling into the least successful quartile, the pupils were able to complete one half of the tasks on language proficiency (49% of the maximum score) on average. These pupils completed slightly more than one third of the reading (37%) and writing (35%) tasks. About one in four of all participants had received remedial teaching in their mother tongue and literature. Although there were only very minor regional differences in language skills, there were striking differences between schools. In about one half of the schools, the average skills were satisfactory. The overall standard of skills varied between 45 71% of the maximum score. When the schools were divided into quartiles according to average skills, the difference in skills between the poorest and best quartiles was 16 percentage points. 13

14 The general average standard in mathematics was satisfactory for both girls (62% of the maximum score) and boys (63%) (Finnish speakers and Swedish speakers combined). On average, the results of pupils at Swedishlanguage schools were poorer than those of pupils at Finnish-language schools, by 6 percentage points. Pupils demonstrated satisfactory skills in measurements and geometry (63%), and likewise in numbers and calculations (65%). At the same time, however, pupils gave their poorest performances in algebra, and there was a clear gender distinction (boys 54%, girls 48%). On the whole, there was no gender distinction in the attitude to studying mathematics, but among Swedish speakers girls were more negative than boys. There was considerable variation in mathematics skills, the greatest variation being found in algebra skills. The average difference between the poorest and best quartiles was about 40 percentage points in measurements and geometry but 56 percentage points for algebra. The pupils in the poorest quartile were only able to complete one fourth of the algebra tasks (23% of the maximum score), and they were able to complete fewer than half of the other tasks. 21% of the participating pupils had received remedial teaching in mathematics. Although the regional differences in mathematics skills were small, there were considerable differences between schools. In half of the schools, the average standard of skills was satisfactory and the overall standard of skills varied between 31 80% of the maximum score. When the schools were divided into quartiles based on the average standard of skills, the difference between the best and the poorest quartile was 18 percentage points for Finnish-language schools and 22 percentage points for Swedish-language schools. According to the national core curriculum for 2004, teaching pupils in grades 1 and 2 how to work out and present explanations is one of the key aims in mathematics classes. Generally, competence in this was low: one fourth of the pupils had not tried to provide explanations for the problems given. Furthermore, even those who did provide explanations clearly had a less than satisfactory command of them (35% of the maximum score). About one in seven of the pupils tested fell into the poorest quartile in both mother-tongue proficiency and mathematics. Girls had a positive attitude to mother-tongue studies, whereas boys clearly had a more negative attitude to mother-tongue studies than they did to the study of mathematics. The assessment also included a test for determining general readiness to learn. The test tasks were easy, as the purpose was to identify the pupils whose general readiness to learn was especially poor. In these tasks, one in seven girls and one in four boys provided less than satisfactory answers. 14

15 These pupils also fared clearly more poorly than others in the mother tongue and mathematics tasks. According to almost one third of the Finnish-speaking teachers and approximately one half of the Swedish-speaking teachers, the national core curriculum for both mother tongue and mathematics is too demanding. The curriculum includes descriptions of good performance at the end of the second grade in each subject of instruction. The teachers were well acquainted with the descriptions and used them as an aid in their pupil assessment. Nearly all of the teachers in the Finnish-language schools were qualified primary school teachers, whereas in Swedish-language schools only three out of four teachers had formal qualifications. Many of the teachers were specialized in pre-school and primary education. One out of four teachers had specialized training in mother-tongue instruction, whereas only one out of ten teachers had specialized training in mathematics. Approximately one half of the responding teachers pointed out that they had no access to a school social worker, and one in five said that they had no access to a school psychologist. Over one half of the teachers felt that they had been able to provide their pupils with sufficient special-needs teaching (62%) and remedial teaching (76%). 55% of the teacher respondents felt that they had adequate access to special needs assistants. In the schools that took part in the evaluation, 5% of first-grade and secondgrade pupils had already been assigned to special-needs teaching, and 5% had an individual education plan (IEP). Keywords: basic education, mother tongue and literature, mathematics, learning results, evaluation, attitudes, reading, writing, language proficiency, numbers and calculations, algebra, measurements and geometry, learning capacity 15

16

17 FÖRORD Utbildningsstyrelsen genomförde i september 2005 en utvärdering av inlärningsresultaten i ämnena modersmål och litteratur, äidinkieli ja kirjallisuus (modersmålet finska) samt matematik i början av årskurs 3. Enligt den timfördelning för den grundläggande utbildningen som statsrådet har fastställt, infaller det första etappmålet i de här ämnena mellan årskurserna 2 och 3. Utvärderingen genomfördes i början av årskurs 3 för att eleverna skulle ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen under hela årskurs 2 före utvärderingen. Modersmål och litteratur i de svenska skolorna och äidinkieli ja kirjallisuus i de finska skolorna är två skilda läroämnen med egna mål och innehåll i läroplansgrunderna. I utvärderingen av dessa läroämnen användes i mån av möjlighet gemensamma uppgifter, men resultatanalysen och -rapporteringen har gjorts separat. Målen och innehållet i matematik är desamma för finsk- och svenskspråkiga elever. Uppgifterna har därför varit gemensamma för båda språkgrupperna. Också resultatanalysen och -rapporteringen har av den här anledningen gjorts så att svenska och finska elevers resultat har slagits samman. I den här rapporten presenteras resultaten i modersmål och litteratur för de svenskspråkiga skolornas del samt resultaten i matematik för både svenskspråkiga och finskspråkiga skolors del. Resultaten i ämnet äidinkieli ja kirjallisuus (modersmålet finska) presenteras i en parallell finsk rapport (Huisman 2006). Det kapitel om matematik som ingår i den här svenska rapporten är en översättning av motsvarande kapitel i den finska rapporten. Översättningen har vid behov kompletterats med tilläggsinformation om de svenska skolornas resultat. Många sakkunniga har deltagit i planeringen och genomförandet av utvärderingen. Utbildningsstyrelsen har kallat sakkunniga till två arbetsgrupper, en grupp som ledde utvärderingen och en som konstruerade uppgiftsförslag. Ett varmt tack till alla personer vars ämneskunskaper och kunskaper om undervisningen i de första årskurserna har bidragit till att projektet varit framgångsrikt! Speciellt förtjänstfullt har det varit att arbetsgrupperna kunnat beakta den samtidiga utvärderingen av tre ämnen och dessutom de utmaningar som elevernas ålder och individuella utvecklingsskede bjuder på. Vid Utbildningsstyrelsen har Tuulamarja Huisman fungerat som ledare för projektet och skrivit den finska slutrapporten. Stora delar av den svenska rapporten är en översättning av den rapporten. I projektet har Chris Silverström haft en central roll vid rapporteringen av resultaten i modersmål och litteratur samt över huvud taget vid rapporteringen av de svenska skolornas resultat. Specialforskare Jari Metsämuuronen har tillsammans med forskningssekreterarna Sari Ekholm och Anni Ojajärvi ansvarat för metodlösningar och analyser. Hannu-Pekka Lappalainen, Leena Mattila och många 17

18 andra sakkunniga har delat med sig av sin tid för projektet och bidragit med många goda råd. Tuija Koskela har ansvarat för utvärderingsmaterialets layout och för de praktiska arrangemangen, och Sirpa Ropponen har brutit om slutrapporterna. Utbildningsstyrelsens översättare Harriet Wikström och Eva Wahlström har översatt preliminära versioner av avsnitt i den här rapporten. Även många andra personer, t.ex. praktikanter, har jobbat för projektet genom att läsa och analysera material. De viktigaste samarbetsparterna har varit de skolor som deltog i utvärderingen. Ett stort tack till alla skolor för en väl genomförd utvärdering! Speciellt lärarna gjorde ett noggrant arbete inom ramen för projektets tidtabell och genom deras förtjänstfulla arbete har det material som ligger till grund för utvärderingen kunnat samlas in. Tuulamarja Huisman och Chris Silverström 18

19 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTVÄRDERINGEN Utvärderingen i årskurs 3 är en av de nationella utvärderingar av inlärningsresultat som Utbildningsstyrelsen har utfört på uppdrag av undervisningsministeriet. I det finländska utbildningssystemet är utbildningsanordnarna skyldiga att delta i extern utvärdering av det här slaget (enligt lagen om grundläggande utbildning /32). Det primära syftet med utvärderingarna av inlärningsresultat är att följa upp hur målen i läroplanen uppnås och hur jämlikheten i utbildningen verkställs i Finland. Informationen används också för att utveckla undervisningen och läroplansgrunderna samt för att förbättra förutsättningarna för inlärning. Den här utvärderingen är den första utvärderingen som genomförts utgående från de nya läroplansgrunder för åk 1 9 som fastställdes år Redan före år 2004 användes nya läroplansgrunder i årskurserna 1 2. Dessa grunder togs i bruk i årskurs 1 senast (Utbildningsstyrelsens föreskrift 12/011/2002). Den elevgrupp som utvärderingen gällde, de elever som gick i årskurs 3 hösten 2005, hade med andra ord under hela sin skoltid studerat enligt de förnyade läroplansgrunderna. I läroplansgrunderna anges målen för undervisningen enligt läroämne. Dessutom beskrivs det centrala innehållet, med hjälp av vilket målen skall uppnås. De nya läroplansgrunderna avviker från tidigare läroplaner i och med att det i så kallade profiler för goda kunskaper finns beskrivningar av vad som avses med goda kunskaper i ett visst ämne. Det finns profiler för goda kunskaper vid etappmålen i ett ämne. Enligt timfördelningen (förordningen 1435/ , 6 ) finns det tre etappmål i både modersmål och matematik under årskurs 1 9 (se bilaga 5). Tanken är att etappmålen skall förenhetliga och dela upp undervisningen, och att profilen för goda kunskaper skall stödja läraren i elevbedömningen. I utvärderingen har samma principer följts som i Utbildningsstyrelsens tidigare utvärderingar, men vid planeringen och genomförandet har de utmaningar som hänger samman med elevernas ålder och individuella utvecklingstakt beaktats. Uppgifternas representativitet och resultatens allmängiltighet har kunnat säkerställas genom att en stor mängd utbildningsanordnare ingick i utvärderingen. De valdes ut slumpmässigt så att de representerade olika län, kommuntyper och EU-målområden. Skolorna på Åland lämnades utanför det nationella samplet i enlighet med den överenskommelse som ingåtts med den åländska landskapsregeringen. 19

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna). SAMMANDRAG Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen våren 2011. Informationen samlades in med hjälp av ett sampel, som på ett heltäckande

Läs mer

MODERSMÅL OCH LITTERATUR I NIO ÅR

MODERSMÅL OCH LITTERATUR I NIO ÅR Chris Silverström MODERSMÅL OCH LITTERATUR I NIO ÅR En utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2005 Utvärdering av inlärningsresultat 2/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014

INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 SAMMANFATTNING INNEHÅLL Inlärningsresultaten

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

UTVÄRDERING AV LÄROÄMNET FINSKA I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

UTVÄRDERING AV LÄROÄMNET FINSKA I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Outi Toropainen UTVÄRDERING AV LÄROÄMNET FINSKA I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Inlärningsresultaten i finska enligt A-lärokursen och den modersmålsinriktade lärokursen i årskurs 9 våren 2009 Uppföljningsrapporter

Läs mer

RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Jaakko Rusama RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Utvärdering av inlärningsresultat 7/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Ett sammandrag av rapporten Jaakko Rusama,

Läs mer

INLÄRNINGSRESULTATEN I FRÄMMANDE SPRÅK I DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA 2013

INLÄRNINGSRESULTATEN I FRÄMMANDE SPRÅK I DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA 2013 KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I FRÄMMANDE SPRÅK I DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA 2013 A-lärokursen i engelska samt B-lärokurserna

Läs mer

SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9

SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 En utvärdering av lärresultat i modersmål och litteratur våren 2014 Chris Silverström Juhani Rautopuro Publikationer 18:2015 SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 En utvärdering

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Elever med annan språk och kulturbakgrund

Elever med annan språk och kulturbakgrund Elever med annan språk och kulturbakgrund En guide för rektorn och skolan 2010 Pedersöre kommun Glenn Sundstedt Elever med annan språk och kulturbakgrund en guide för rektorn och skolan Hur kan vi från

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

ETT VIKTIGT MEN UTMANANDE ÄMNE

ETT VIKTIGT MEN UTMANANDE ÄMNE Chris Silverström ETT VIKTIGT MEN UTMANANDE ÄMNE En utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2003 Utvärdering av inlärningsresultat 3/2004 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Utvärdering av inlärningsresultat i gymnastikundervisningen inom den grundläggande utbildningen år 2003

Utvärdering av inlärningsresultat i gymnastikundervisningen inom den grundläggande utbildningen år 2003 Utvärdering av inlärningsresultat i gymnastikundervisningen inom den grundläggande utbildningen år 23 SAMMANFATTNING AV CENTRALA UTVÄRDERINGSRESULTAT Våren 23 genomförde Utbildningsstyrelsen en riksomfattande

Läs mer

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm?

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm? Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education

Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education Validation of NFIL becomes central for matching individuals to the

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Detta frågeformulär utgör en del av den ovannämda datamängden, arkiverad på Finlands samhällsvetenskapliga

Detta frågeformulär utgör en del av den ovannämda datamängden, arkiverad på Finlands samhällsvetenskapliga KYSELYLOMAKE: FSD2856 KOULUN HYVINVOINTIPROFIILI 2012-2013: ALALUOKAT 4-6 QUESTIONNAIRE: FSD2856 SCHOOL WELL-BEING PROFILE 2012-2013: PRIMARY SCHOOL, GRADES 4-6 Tämä kyselylomake on osa yllä mainittua

Läs mer

Matematik. Kursprov, vårterminen 2012. Lärarinformation för muntlig del. Lärarmaterial Elevmaterial Elevmaterial, engelsk version

Matematik. Kursprov, vårterminen 2012. Lärarinformation för muntlig del. Lärarmaterial Elevmaterial Elevmaterial, engelsk version Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Lärarinformation för muntlig del Lärarmaterial Elevmaterial Elevmaterial, engelsk version 1c Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets-

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

FSD2557 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: alaluokat 4-6

FSD2557 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: alaluokat 4-6 KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2557 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: alaluokat 4-6 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Det andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter

Det andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter Eronen, M. & M. Rodi-Risberg (toim.) 2013. Haasteena näkökulma, Perspektivet som utmaning, Point of view as challenge, Perspektivität als Herausforderung. VAKKI-symposiumi XXXIII 7. 8.2.2013. VAKKI Publications

Läs mer

Genrepedagogik och matematik enligt Reading to Learn. Ett utvecklingsprojekt, Ht 2010

Genrepedagogik och matematik enligt Reading to Learn. Ett utvecklingsprojekt, Ht 2010 Genrepedagogik och matematik enligt Reading to Learn Ett utvecklingsprojekt, Ht 2 1 Teoretisk bakgrund Genrepedagogik och Reading to Learn Projektets vetenskapliga bas finns i den sociokulturella synen

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Föräldrar åk 5 37 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter Danderyds kommun Kevingeskolan - Elever åk 5 59 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

KYSELYLOMAKE: FSD2872 KIRJASTOJEN KANSALLINEN KÄYTTÄJÄKYSELY: AMMATTI- KORKEAKOULUKIRJASTOT 2013

KYSELYLOMAKE: FSD2872 KIRJASTOJEN KANSALLINEN KÄYTTÄJÄKYSELY: AMMATTI- KORKEAKOULUKIRJASTOT 2013 KYSELYLOMAKE: FSD2872 KIRJASTOJEN KANSALLINEN KÄYTTÄJÄKYSELY: AMMATTI- KORKEAKOULUKIRJASTOT 2013 QUESTIONNAIRE: FSD2872 NATIONAL USER SURVEY OF FINNISH UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES LIBRARIES 2013 Tämä

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter Danderyds kommun Ösbyskolan - Föräldrar åk 2 22 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre...

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Åke Walldius, docent i Människa-datorinteraktion, CSC, KTH, 2014-09-04

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Elever åk 5 64 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter Värmdö kommun Brunns skola - Föräldrar åk 5 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Detta frågeformulär utgör en del av den ovannämda datamängden, arkiverad på Finlands samhällsvetenskapliga

Detta frågeformulär utgör en del av den ovannämda datamängden, arkiverad på Finlands samhällsvetenskapliga KYSELYLOMAKE: FSD2643 KOULUN HYVINVOINTIPROFIILI 2010-2011: YLÄLUOKAT 7-9 QUESTIONNAIRE: FSD2643 SCHOOL WELL-BEING PROFILE 2009-2010: LOWER SECON- DARY SCHOOL, GRADES 7-9 Tämä kyselylomake on osa yllä

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter Danderyds kommun Vendestigen - Elever åk 5 12 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Jonna Hahto 27.8.2010 Sammanfattning, översatt av A-S Källund 2 Innehåll Inledning 1 Bibliotekens nationella användarenkät 2010 Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Tillitsfullt ledarskap inom den fria bildningen

Tillitsfullt ledarskap inom den fria bildningen Tillitsfullt ledarskap inom den fria bildningen Ledarskapets delområden, förändring över tid och betydelsen av tillit Vad är fritt bildningsarbete? Vad borde den vara? Vad är ledarskap inom fritt bildningsarbete?

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

SKOLANS SYN PÅ VETENSKAP

SKOLANS SYN PÅ VETENSKAP Jag gör detta utöver mina 100% som lärare. 25% studier tar tyvärr mycket tid från min familj! SKOLANS SYN PÅ VETENSKAP EN ENKÄTUNDERSÖKNING VARJE SKOLA BORDE KNYTAS TILL EN HÖGSKOLA ELLER UNIVERSITET.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete?

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildningsdepartementet Uppdrag:

Läs mer

UTBILDNINGEN I FINLAND

UTBILDNINGEN I FINLAND UTBILDNINGEN I FINLAND 1 Utbildningen i Finland Universitet Gymnasieutbildning Läropliktsutbildning Grundläggan ÅLDER LÄSÅR Förskoleunde eller daghem Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor Yrkeshögskolor

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare FinRA 11.10 2014, SCIRA 50 Linköping Utbildningskonferens Läsning Läsundervisning Läsforskning

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

FSD2559 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: toisen asteen oppilaitokset

FSD2559 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: toisen asteen oppilaitokset KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2559 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: toisen asteen oppilaitokset Kyselylomaketta hyödyntävien

Läs mer