LÄSA, SKRIVA, RÄKNA. En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄSA, SKRIVA, RÄKNA. En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs 3"

Transkript

1 LÄSA, SKRIVA, RÄKNA En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs 3 Tuulamarja Huisman och Chris Silverström Utvärdering av inlärningsresultat 8/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

2 Utbildningsstyrelsen Ombrytning: Sirpa Ropponen ISBN-13: (häft.) ISBN-10: (häft.) ISBN-13: (pdf) ISBN-10: X (pdf) ISSN Yliopistopaino, Helsingfors

3 SISÄLTÖ SAMMANDRAG...5 TIIVISTELMÄ...9 ABSTRACT...13 FÖRORD UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTVÄRDERINGEN LÄROÄMNENA I LÄROPLANSGRUNDERNA Modersmål och litteratur i läroplansgrunderna Matematik i läroplansgrunderna PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN Planeringen av utvärderingen Utvärderingsuppgifterna och enkäterna Genomförandet i skolorna Utvärderingsmaterialet SKOLORNAS RESULTATRAPPORTER BAKGRUNDSINFORMATION OM... UNDERVISNINGEN OCH ELEVERNA Information från rektorerna Information från lärarna...34 LÄSANVISNING FÖR RESULTATDELEN CENTRALA RESULTAT I MODERSMÅL OCH LITTERATUR En allmän resultatöversikt Delområden i modersmål och litteratur Modersmålsresultaten ur regionalt perspektiv Skillnader mellan skolor Resultat i olika uppgifter Inställningen till ämnet modersmål och litteratur Innehållet i modersmålsundervisningen i årskurs Samband mellan resultat och bakgrundsuppgifter från rektorerna Resultatjämförelse mellan svenska och finska skolor CENTRALA RESULTAT I MATEMATIK En allmän resultatöversikt Delområden i matematik Matematikresultaten ur regionalt perspektiv Skillnader mellan skolor Resultat i olika uppgifter Inställningen till ämnet matematik Innehållet i matematikundervisningen i årskurs Samband mellan resultat och bakgrundsuppgifter från rektorerna

4 8 SKILLNADER OCH LIKHETER I MODERSMÅLS- OCH MATEMATIKRESULTATEN Jämförelse av elevernas kunskaper Jämförelse av elevernas attityder PROFILEN FÖR GODA KUNSKAPER Modersmål och litteratur Matematik RESULTAT I UPPGIFTER SOM TESTADE INLÄRNINGSFÄRDIGHETER Elevernas allmänna inlärningsfärdigheter Modersmåls- och matematikresultaten i förhållande till elevernas allmänna inlärningsfärdigheter RESULTATENS TILLFÖRLITLIGHET Utvärderingsarrangemangen Lärarnas respons på utvärderingen CENTRALA RESULTAT OCH SLUTSATSER...87 KÄLLOR OCH BREDVIDLÄSNINGSLITTERATUR...91 BILAGOR BILAGA 1. Metodlösningar i utvärderingen av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs BILAGA 2. Lärarnas undervisningsmetoder i årskurs 2 (svenskspråkiga skolor) BILAGA 3. Lärarnas undervisningsmetoder i årskurs 2 (finskspråkiga skolor) BILAGA 4. Inslag i lärarnas modersmålsundervisning i årskurs 2 (finskspråkiga skolor) BILAGA 5. Timfördelningen i den grundläggande utbildningen BILAGA 6. Målområden enligt EU:s regionprogram

5 SAMMANDRAG I den utvärdering som Utbildningsstyrelsen anordnade i årskurs 3 deltog 288 finskspråkiga och 51 svenskspråkiga grundskolor. Utvärderingen gällde inlärningsresultaten i modersmål och litteratur (modersmålet svenska), äidinkieli ja kirjallisuus (modersmålet finska) samt matematik. Skolorna var representativt fördelade på olika län, kommuntyper och EU-målområden. Sammanlagt deltog elever, varav 670 från svenskspråkiga skolor. Modersmålsuppgifterna gällde läsförståelse, skrivning och språkkännedom. I mån av möjlighet var uppgifterna gemensamma både på svenska och på finska, men på grund av bland annat språkens struktur fanns vissa skillnader. Uppgifterna i matematik gällde algebra, tal och räkneoperationer samt mätning och geometri. Uppgifterna var desamma för båda språkgrupperna. Den här rapporten innehåller modersmålsresultaten för de svenskspråkiga skolorna samt matematikresultaten för de finsk- och svenskspråkiga skolorna. De finskspråkiga skolornas modersmålsresultat samt alla elevers matematikresultat presenteras på finska i rapporten Huisman (2006) Luen, kirjoitan ja ratkaisen. Peruskoulun kolmasluokkalaisten oppimistulokset äidinkielessä ja kirjallisuudessa sekä matematiikassa. Resultatet i modersmål och litteratur (svenska) var för flickornas del i genomsnitt nöjaktigt (67 % av maximipoängen) och för pojkarna svagare än nöjaktigt (55 %). Flickorna nådde i genomsnitt en nöjaktig nivå i läsning (lösningsfrekvens 62 %) och i skrivning (67 %). I språkkännedom överskred flickornas resultat en nöjaktig nivå (77 %). Pojkarnas resultat i språkkännedom (69 %) låg i genomsnitt på en nöjaktig nivå. I läsning låg pojkarna något under en nöjaktig nivå (57 %) och i skrivning låg de klart under en nöjaktig nivå (50 %). Flickorna förhöll sig positiva gentemot modersmålsämnet, medan pojkarna var negativare än flickorna. Eleverna delades in i fyra grupper, fjärdedelar, utgående från den genomsnittliga resultatnivån. Den elevfjärdedel som hade de svagaste resultaten klarade i genomsnitt hälften av uppgifterna i språkkännedom (lösningsfrekvens 49 %). I läsning och skrivning nådde den här gruppen en dryg tredjedel (37 % respektive 35 %) av poängen. Av alla deltagande elever hade ungefär en fjärdedel tagit del av stödåtgärder i modersmålsämnet. De regionala skillnaderna var mycket små, men skillnaderna mellan skolor var rätt stora. Ungefär hälften av skolorna hade i genomsnitt ett nöjaktigt resultat. Skolornas resultat varierade mellan 45 % och 71 % av maximipoängen. Då skolorna delades in i fjärdedelar enligt den genomsnittliga resultatnivån, var skillnaden 16 procentenheter mellan den svagaste och den bästa fjärdedelen. 5

6 Resultatet i matematik var i genomsnitt nöjaktigt både för flickorna (62 % av maximipoängen) och pojkarna (63 %) i hela materialet (finskspråkiga och svenskspråkiga elever sammanslagna). Eleverna i de svenskspråkiga skolorna hade i genomsnitt 6 procentenheter svagare resultat än eleverna i de finskspråkiga skolorna. Elevernas resultat i mätning och geometri var nöjaktigt (63 %) liksom resultatet i tal och räkneoperationer (65 %). Resultatet i algebra var svagast och i de här uppgifterna fanns det en skillnad mellan könen (pojkar 54 %, flickor 48 %). Det fanns inga skillnader mellan pojkars och flickors attityder till ämnet matematik i hela materialet, men bland de svenskspråkiga eleverna hade flickorna en något negativare attityd än pojkarna. Skillnaderna i elevernas matematikfärdigheter var stora; störst var skillnaderna i algebra. Resultatskillnaden mellan den svagaste och den bästa elevfjärdedelen var både i mätning och geometri samt i tal och räkneoperationer ungefär 40 procentenheter och i algebra 56 procentenheter. Den svagaste elevfjärdedelen klarade endast en fjärdedel av uppgifterna i algebra (lösningsfrekvens 23 %) och under hälften av de övriga uppgifterna. Av de deltagande eleverna hade 21 % tagit del av stödåtgärder i matematik. De regionala skillnaderna var små i fråga om elevernas färdigheter i matematik, men skillnaderna mellan skolor var stora. I hälften av skolorna var den genomsnittliga resultatnivån nöjaktig. Skolornas resultat varierade mellan 31 % och 80 % av maximipoängen. Då skolorna delades in i fjärdedelar enligt den genomsnittliga resultatnivån, var skillnaderna mellan den bästa och den svagaste skolfjärdedelen 18 procentenheter i finskspråkiga skolor och 22 procentenheter i svenskspråkiga skolor. Enligt läroplansgrunderna år 2004 är ett av de centrala syftena med matematikundervisningen i årskurserna 1 2 att eleverna kan motivera och beskriva sina lösningar. Eleverna hade svaga resultat i uppgifter som förutsatte lösningsbeskrivningar. Ungefär var fjärde elev hade inte försökt motivera sin lösning i uppgifter som innefattade lösningsbeskrivningar. Även de elever som motiverade sina lösningar hade ett resultat som klart underskred en nöjaktig nivå (35 % av maximipoängen). Ungefär var sjunde elev tillhörde den svagaste elevfjärdedelen både i modersmål och i matematik. Flickorna var positivt inställda till modersmål och litteratur, medan pojkarna var klart mer negativt inställda till modersmål än till matematik. I samband med utvärderingen genomfördes även ett test som gällde inlärningsfärdigheter. Uppgifterna i testet var enkla, eftersom syftet med dem var att hitta de elever som har speciellt svaga allmänna inlärningsfärdigheter. I de här uppgifterna underskred var sjunde flicka och var fjärde pojke en nöjaktig nivå. De här eleverna klarade både uppgifterna i modersmål och litteratur samt i matematik sämre än de andra eleverna. 6

7 Ungefär hälften av de svenskspråkiga och närmare en tredjedel av de finskspråkiga lärarna ansåg att de nya läroplansgrunderna i modersmål och matematik är alltför krävande. Läroplansgrunderna innehåller profiler för goda kunskaper i slutet av årskurs 2 för båda ämnena. Lärarna kände väl till profilerna och använde dem som stöd i elevbedömningen. I de finskspråkiga skolorna var nästan alla lärare behöriga klasslärare, medan tre av fyra lärare i de svenskspråkiga skolorna var behöriga. Många lärare hade specialiserat sig på förskole- eller nybörjarundervisning. Var fjärde lärare hade specialiserat sig på modersmål och litteratur; var tionde lärare hade specialiserat sig på matematik. Hälften av de lärare som svarade på enkäterna, uppgav att de inte alls har tillgång till skolkurator och var femte har inte tillgång till skolpsykolog. Långt över hälften av lärarna ansåg att skolorna hade kunnat ge tillräckligt med specialundervisning (62 %) och stödundervisning (76 %). Tillgången på skolgångsbiträden var tillräcklig enligt 55 % av lärarna. I de skolor som deltog i utvärderingen hade 5 % av eleverna i årskurs 1 2 fått beslut om överföring till specialundervisning och 5 % hade en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP). Ämnesord: grundläggande utbildning, modersmål och litteratur, matematik, inlärningsresultat, utvärdering, attityder, läsning, skrivning, språkkännedom, tal och räkneoperationer, algebra, mätning och geometri, inlärningsfärdigheter 7

8

9 TIIVISTELMÄ Opetushallituksen järjestämään peruskoulun kolmasluokkalaisten modersmål och litteraturin (äidinkieli ruotsi), äidinkielen ja kirjallisuuden (äidinkieli suomi) sekä matematiikan oppimistulosten arviointiin osallistui 288 suomenkielistä ja 51 ruotsinkielistä peruskoulua. Koulut edustivat kattavasti eri läänejä, kuntaryhmiä ja EU-tavoitealueita. Oppilaita oli yhteensä 5 864, joista 670 oli ruotsinkielisissä kouluissa. Äidinkielen tehtävät käsittelivät lukemisen ymmärtämistä, kirjoittamista sekä kielentuntemusta. Tehtävät olivat mahdollisuuksien mukaan yhteneväiset sekä ruotsiksi että suomeksi, mutta mm. kielen rakenteesta johtuen niissä oli joitakin eroavaisuuksia. Matematiikan tehtävät koskivat algebraa, lukuja ja laskutoimituksia sekä mittaamista ja geometriaa. Tehtävät olivat kummallekin kieliryhmälle täsmälleen samat. Tämä raportti sisältää ruotsinkielisten äidinkielen tulokset sekä ruotsinja suomenkielisten matematiikan tulokset. Suomenkielisten äidinkielen tulokset samoin kuin kaikkien oppilaiden matematiikan tulokset esitetään suomen kielellä raportissa (2006) Luen, kirjoitan ja ratkaisen. Peruskoulun kolmasluokkalaisten oppimistulokset äidinkielessä ja kirjallisuudessa sekä matematiikassa. Äidinkielen (ruotsin) osaamisen yleistaso oli tytöillä keskimäärin tyydyttävää (67 % enimmäispistemäärästä) ja pojilla tyydyttävää heikompaa (55 %). Tyttöjen lukemisen (ratkaisuprosentti 62 %) ja kirjoittamisen (67 %) osaaminen olivat tyydyttävää tasoa ja kielentuntemus oli parempaa kuin tyydyttävää (77 %). Poikien kielentuntemuksen osaaminen oli keskimäärin tyydyttävää tasoa (69 %). Lukemisen taso oli pojilla vähän tyydyttävää heikompaa (57 %) ja kirjoittamisen taso oli selvästi tyydyttävää heikompaa (50 %). Tytöt suhtautuivat äidinkielen opiskeluun myönteisesti, pojat tyttöjä kielteisemmin. Oppilaat jaettiin keskimääräisten tulosten mukaan neljään ryhmään, neljänneksiin. Heikoimmin menestyneen oppilasneljänneksen oppilaat osasivat kielentuntemuksen tehtävistä keskimäärin puolet (ratkaisuosuus 49 %). Lukemisen ja kirjoittamisen tehtävistä tämä oppilasryhmä sai vähän yli kolmanneksen (37 % ja 35 %) pisteistä. Osallistuvista oppilaista noin neljäsosa oli saanut tukiopetusta äidinkielessä ja kirjallisuudessa. Alueelliset erot osaamisessa olivat hyvin pienet, mutta koulujen väliset erot olivat suuret. Noin puolessa kouluista keskimääräinen osaaminen oli tyydyttävää tasoa kokonaisosaamisen vaihdellessa % enimmäispistemäärästä. Kun koulut jaettiin neljänneksiin keskimääräisen osaamisen perusteella, heikoimman ja parhaan neljänneksen osaamisen ero oli 16 prosenttiyksikköä. 9

10 Matematiikan osaamisen yleistaso oli keskimäärin tyydyttävää sekä tytöillä (62 % enimmäispistemäärästä) että pojilla (63 %) koko aineistossa (suomen- ja ruotsinkieliset oppilaat yhdessä). Ruotsinkielisten koulujen oppilaiden keskimääräinen osaaminen oli 6 prosenttiyksikköä heikompaa kuin suomenkielisten koulujen oppilaiden. Mittaamisen ja geometrian osaaminen oli tyydyttävää (63 %) samoin kuin lukujen ja laskutoimitusten osaaminen (65 %). Sen sijaan algebran osaaminen oli heikointa ja sukupuolten osaamisessa oli eroa (pojat 54 %, tytöt 48 %). Poikien ja tyttöjen suhtautumisessa matematiikkaan ei ollut eroja koko aineistossa, mutta ruotsinkielisten koulujen tytöt suhtautuivat jonkin verran kielteisemmin kuin pojat. Matematiikan osaamisessa oli suuria vaihteluita ja eniten vaihteli algebran osaaminen. Heikoimman ja parhaan oppilasneljänneksen keskimääräisen osaamisen ero mittaamisessa ja geometriassa samoin kuin luvuissa ja laskutoimituksissa oli noin 40 prosenttiyksikköä ja algebrassa 56 prosenttiyksikköä. Heikoin oppilasneljännes osasi algebran tehtävistä vain neljänneksen (ratkaisuosuus 23 %) ja muistakin tehtävistä alle puolet. Osallistuneista oppilaista 21 % oli saanut tukiopetusta matematiikassa. Alueelliset erot matematiikan osaamisessa olivat pienet, mutta koulujen väliset erot suuret. Puolet kouluista oli sellaisia, joissa keskimääräinen osaaminen oli tyydyttävää tasoa ja kokonaisosaamisen taso vaihteli % enimmäispistemäärästä. Kun koulut jaettiin neljänneksiin keskimääräisen osaamisen perusteella, erot parhaan ja heikoimman kouluneljänneksen välillä olivat suomenkielisissä kouluissa 18 prosenttiyksikköä ja ruotsinkielisissä kouluissa 22 prosenttiyksikköä. Perusteluiden tekeminen ja esittäminen on opetussuunnitelman perusteiden 2004 mukaan yksi keskeinen matematiikan opetuksen tavoite luokilla 1 2. Perusteluita osattiin heikosti, sillä noin neljännes oppilaista ei ollut yrittänyt perustella pyydetyissä tehtävissä. Nekin oppilaat, jotka esittivät perusteluita, hallitsivat niitä selvästi tyydyttävää tasoa heikommin (35 % enimmäispistemäärästä). Joka seitsemäs oppilas oli sellainen, joka oli heikoimmassa oppilasneljänneksessä sekä äidinkielessä että matematiikassa. Tytöt suhtautuivat äidinkielen ja matematiikan opiskeluun myönteisesti, mutta poikien suhtautuminen äidinkielen opiskeluun oli selvästi kielteisempää kuin matematiikan opiskeluun. Arvioinnissa oli myös yleisiä oppimisvalmiuksia kartoittanut testi. Testin tehtävät olivat helppoja, sillä tarkoituksena oli löytää ne oppilaat, joilla olisi erittäin heikot yleiset oppimisvalmiudet. Joka seitsemäs tyttö ja joka neljäs poika ratkaisi oppimisvalmiustehtäviä tyydyttävää tasoa heikommin. Nämä oppilaat ratkaisivat myös äidinkielen ja matematiikan tehtäviä selvästi muita heikommin. 10

11 Lähes kolmasosa suomenkielisten ja noin puolet ruotsinkielisten koulujen opettajista piti sekä äidinkielen että matematiikan opetussuunnitelman perusteita liian vaativina. Perusteet sisältävät oppiaineittain kuvaukset hyvästä osaamisesta toisen luokan päättyessä. Opettajat tunsivat kuvaukset hyvin ja käyttivät niitä oppilasarviointinsa tukena. Suomenkielisten koulujen opettajat olivat melkein kaikki päteviä luokanopettajia, ruotsinkielisissä kouluissa päteviä oli kolme opettajaa neljästä. Useimmat opettajat olivat erikoistuneet esi- ja alkuopetuksen opettajiksi. Äidinkielen erikoistumisopintoja oli joka neljännellä, matematiikan erikoistumisopintoja noin joka kymmenennellä opettajalla. Puolet vastanneista opettajista sanoi, että heillä ei ollut käytettävissään koulukuraattoria lainkaan ja viidenneksellä ei ollut käytettävissään koulupsykologia. Runsas puolet opettajista koki, että he olivat voineet antaa riittävästi erityisopetusta (62 %) ja tukiopetusta (76 %). Koulunkäyntiavustajien saatavuuden koki riittäväksi 55 % vastaajista. Arviointiin osallistuneissa kouluissa oli 5 % 1 2 luokan oppilaita, joilla oli jo erityisopetuspäätös ja 5 % oppilaita, joilla oli henkilökohtaisen opetuksen järjestämistä koskeva suunnitelma (HOJKS). Asiasanat: perusopetus, äidinkieli ja kirjallisuus, matematiikka, oppimistulokset, arviointi, asenteet, lukeminen, kirjoittaminen, kielentuntemus, luvut ja laskutoimitukset, algebra, mittaaminen ja geometria, oppimisvalmiudet 11

12

13 ABSTRACT The Finnish National Board of Education has completed an assessment of the learning results of third-grade pupils in Finnish language and literature, Swedish language and literature, and mathematics, involving 288 comprehensive schools with Finnish as the language of instruction and 51 with Swedish. The schools constituted a representative sample of provinces, municipal groups and EU Objective regions and had a total of 5,864 pupils, 670 of whom were receiving instruction in Swedish. The tasks in Finnish and Swedish as mother tongues covered reading comprehension, writing and language proficiency. Although the Finnish and Swedish language tests were designed to be as alike as possible, some differences were necessary owing to the different structures of the languages. The mathematics tasks covered algebra, numbers and calculations, and measurements and geometry, and these were identical for both language groups. This report includes the results of the language test in Swedish, together with the mathematics results for both Swedish and Finnish speakers. The results of the language test in Finnish are published in Finnish, together with the mathematics results for all pupils in Huisman (2006) Luen, kirjoitan ja ratkaisen. Peruskoulun kolmasluokkalaisten oppimistulokset äidinkielessä ja kirjallisuudessa sekä matematiikassa. On average, the general standard for mother-tongue proficiency was satisfactory for girls (67% of the maximum score) and below satisfactory for boys (55%). Girls reading (62% of the maximum score) and writing skills (67%) were satisfactory, and their language proficiency was above satisfactory (77%). On average, boys language proficiency (69%) was satisfactory. Their reading skills (57%) were somewhat unsatisfactory and their writing skills (50%) were clearly unsatisfactory. While girls expressed a positive attitude to studying their mother tongue, the attitudes of boys were more negative. On the basis of the results, pupils were divided into four categories or quartiles. Of those falling into the least successful quartile, the pupils were able to complete one half of the tasks on language proficiency (49% of the maximum score) on average. These pupils completed slightly more than one third of the reading (37%) and writing (35%) tasks. About one in four of all participants had received remedial teaching in their mother tongue and literature. Although there were only very minor regional differences in language skills, there were striking differences between schools. In about one half of the schools, the average skills were satisfactory. The overall standard of skills varied between 45 71% of the maximum score. When the schools were divided into quartiles according to average skills, the difference in skills between the poorest and best quartiles was 16 percentage points. 13

14 The general average standard in mathematics was satisfactory for both girls (62% of the maximum score) and boys (63%) (Finnish speakers and Swedish speakers combined). On average, the results of pupils at Swedishlanguage schools were poorer than those of pupils at Finnish-language schools, by 6 percentage points. Pupils demonstrated satisfactory skills in measurements and geometry (63%), and likewise in numbers and calculations (65%). At the same time, however, pupils gave their poorest performances in algebra, and there was a clear gender distinction (boys 54%, girls 48%). On the whole, there was no gender distinction in the attitude to studying mathematics, but among Swedish speakers girls were more negative than boys. There was considerable variation in mathematics skills, the greatest variation being found in algebra skills. The average difference between the poorest and best quartiles was about 40 percentage points in measurements and geometry but 56 percentage points for algebra. The pupils in the poorest quartile were only able to complete one fourth of the algebra tasks (23% of the maximum score), and they were able to complete fewer than half of the other tasks. 21% of the participating pupils had received remedial teaching in mathematics. Although the regional differences in mathematics skills were small, there were considerable differences between schools. In half of the schools, the average standard of skills was satisfactory and the overall standard of skills varied between 31 80% of the maximum score. When the schools were divided into quartiles based on the average standard of skills, the difference between the best and the poorest quartile was 18 percentage points for Finnish-language schools and 22 percentage points for Swedish-language schools. According to the national core curriculum for 2004, teaching pupils in grades 1 and 2 how to work out and present explanations is one of the key aims in mathematics classes. Generally, competence in this was low: one fourth of the pupils had not tried to provide explanations for the problems given. Furthermore, even those who did provide explanations clearly had a less than satisfactory command of them (35% of the maximum score). About one in seven of the pupils tested fell into the poorest quartile in both mother-tongue proficiency and mathematics. Girls had a positive attitude to mother-tongue studies, whereas boys clearly had a more negative attitude to mother-tongue studies than they did to the study of mathematics. The assessment also included a test for determining general readiness to learn. The test tasks were easy, as the purpose was to identify the pupils whose general readiness to learn was especially poor. In these tasks, one in seven girls and one in four boys provided less than satisfactory answers. 14

15 These pupils also fared clearly more poorly than others in the mother tongue and mathematics tasks. According to almost one third of the Finnish-speaking teachers and approximately one half of the Swedish-speaking teachers, the national core curriculum for both mother tongue and mathematics is too demanding. The curriculum includes descriptions of good performance at the end of the second grade in each subject of instruction. The teachers were well acquainted with the descriptions and used them as an aid in their pupil assessment. Nearly all of the teachers in the Finnish-language schools were qualified primary school teachers, whereas in Swedish-language schools only three out of four teachers had formal qualifications. Many of the teachers were specialized in pre-school and primary education. One out of four teachers had specialized training in mother-tongue instruction, whereas only one out of ten teachers had specialized training in mathematics. Approximately one half of the responding teachers pointed out that they had no access to a school social worker, and one in five said that they had no access to a school psychologist. Over one half of the teachers felt that they had been able to provide their pupils with sufficient special-needs teaching (62%) and remedial teaching (76%). 55% of the teacher respondents felt that they had adequate access to special needs assistants. In the schools that took part in the evaluation, 5% of first-grade and secondgrade pupils had already been assigned to special-needs teaching, and 5% had an individual education plan (IEP). Keywords: basic education, mother tongue and literature, mathematics, learning results, evaluation, attitudes, reading, writing, language proficiency, numbers and calculations, algebra, measurements and geometry, learning capacity 15

16

17 FÖRORD Utbildningsstyrelsen genomförde i september 2005 en utvärdering av inlärningsresultaten i ämnena modersmål och litteratur, äidinkieli ja kirjallisuus (modersmålet finska) samt matematik i början av årskurs 3. Enligt den timfördelning för den grundläggande utbildningen som statsrådet har fastställt, infaller det första etappmålet i de här ämnena mellan årskurserna 2 och 3. Utvärderingen genomfördes i början av årskurs 3 för att eleverna skulle ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen under hela årskurs 2 före utvärderingen. Modersmål och litteratur i de svenska skolorna och äidinkieli ja kirjallisuus i de finska skolorna är två skilda läroämnen med egna mål och innehåll i läroplansgrunderna. I utvärderingen av dessa läroämnen användes i mån av möjlighet gemensamma uppgifter, men resultatanalysen och -rapporteringen har gjorts separat. Målen och innehållet i matematik är desamma för finsk- och svenskspråkiga elever. Uppgifterna har därför varit gemensamma för båda språkgrupperna. Också resultatanalysen och -rapporteringen har av den här anledningen gjorts så att svenska och finska elevers resultat har slagits samman. I den här rapporten presenteras resultaten i modersmål och litteratur för de svenskspråkiga skolornas del samt resultaten i matematik för både svenskspråkiga och finskspråkiga skolors del. Resultaten i ämnet äidinkieli ja kirjallisuus (modersmålet finska) presenteras i en parallell finsk rapport (Huisman 2006). Det kapitel om matematik som ingår i den här svenska rapporten är en översättning av motsvarande kapitel i den finska rapporten. Översättningen har vid behov kompletterats med tilläggsinformation om de svenska skolornas resultat. Många sakkunniga har deltagit i planeringen och genomförandet av utvärderingen. Utbildningsstyrelsen har kallat sakkunniga till två arbetsgrupper, en grupp som ledde utvärderingen och en som konstruerade uppgiftsförslag. Ett varmt tack till alla personer vars ämneskunskaper och kunskaper om undervisningen i de första årskurserna har bidragit till att projektet varit framgångsrikt! Speciellt förtjänstfullt har det varit att arbetsgrupperna kunnat beakta den samtidiga utvärderingen av tre ämnen och dessutom de utmaningar som elevernas ålder och individuella utvecklingsskede bjuder på. Vid Utbildningsstyrelsen har Tuulamarja Huisman fungerat som ledare för projektet och skrivit den finska slutrapporten. Stora delar av den svenska rapporten är en översättning av den rapporten. I projektet har Chris Silverström haft en central roll vid rapporteringen av resultaten i modersmål och litteratur samt över huvud taget vid rapporteringen av de svenska skolornas resultat. Specialforskare Jari Metsämuuronen har tillsammans med forskningssekreterarna Sari Ekholm och Anni Ojajärvi ansvarat för metodlösningar och analyser. Hannu-Pekka Lappalainen, Leena Mattila och många 17

18 andra sakkunniga har delat med sig av sin tid för projektet och bidragit med många goda råd. Tuija Koskela har ansvarat för utvärderingsmaterialets layout och för de praktiska arrangemangen, och Sirpa Ropponen har brutit om slutrapporterna. Utbildningsstyrelsens översättare Harriet Wikström och Eva Wahlström har översatt preliminära versioner av avsnitt i den här rapporten. Även många andra personer, t.ex. praktikanter, har jobbat för projektet genom att läsa och analysera material. De viktigaste samarbetsparterna har varit de skolor som deltog i utvärderingen. Ett stort tack till alla skolor för en väl genomförd utvärdering! Speciellt lärarna gjorde ett noggrant arbete inom ramen för projektets tidtabell och genom deras förtjänstfulla arbete har det material som ligger till grund för utvärderingen kunnat samlas in. Tuulamarja Huisman och Chris Silverström 18

19 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTVÄRDERINGEN Utvärderingen i årskurs 3 är en av de nationella utvärderingar av inlärningsresultat som Utbildningsstyrelsen har utfört på uppdrag av undervisningsministeriet. I det finländska utbildningssystemet är utbildningsanordnarna skyldiga att delta i extern utvärdering av det här slaget (enligt lagen om grundläggande utbildning /32). Det primära syftet med utvärderingarna av inlärningsresultat är att följa upp hur målen i läroplanen uppnås och hur jämlikheten i utbildningen verkställs i Finland. Informationen används också för att utveckla undervisningen och läroplansgrunderna samt för att förbättra förutsättningarna för inlärning. Den här utvärderingen är den första utvärderingen som genomförts utgående från de nya läroplansgrunder för åk 1 9 som fastställdes år Redan före år 2004 användes nya läroplansgrunder i årskurserna 1 2. Dessa grunder togs i bruk i årskurs 1 senast (Utbildningsstyrelsens föreskrift 12/011/2002). Den elevgrupp som utvärderingen gällde, de elever som gick i årskurs 3 hösten 2005, hade med andra ord under hela sin skoltid studerat enligt de förnyade läroplansgrunderna. I läroplansgrunderna anges målen för undervisningen enligt läroämne. Dessutom beskrivs det centrala innehållet, med hjälp av vilket målen skall uppnås. De nya läroplansgrunderna avviker från tidigare läroplaner i och med att det i så kallade profiler för goda kunskaper finns beskrivningar av vad som avses med goda kunskaper i ett visst ämne. Det finns profiler för goda kunskaper vid etappmålen i ett ämne. Enligt timfördelningen (förordningen 1435/ , 6 ) finns det tre etappmål i både modersmål och matematik under årskurs 1 9 (se bilaga 5). Tanken är att etappmålen skall förenhetliga och dela upp undervisningen, och att profilen för goda kunskaper skall stödja läraren i elevbedömningen. I utvärderingen har samma principer följts som i Utbildningsstyrelsens tidigare utvärderingar, men vid planeringen och genomförandet har de utmaningar som hänger samman med elevernas ålder och individuella utvecklingstakt beaktats. Uppgifternas representativitet och resultatens allmängiltighet har kunnat säkerställas genom att en stor mängd utbildningsanordnare ingick i utvärderingen. De valdes ut slumpmässigt så att de representerade olika län, kommuntyper och EU-målområden. Skolorna på Åland lämnades utanför det nationella samplet i enlighet med den överenskommelse som ingåtts med den åländska landskapsregeringen. 19

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades

Läs mer

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna). SAMMANDRAG Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen våren 2011. Informationen samlades in med hjälp av ett sampel, som på ett heltäckande

Läs mer

Tabell 1. Skolornas och elevernas fördelning i det genomförda samplet enligt undervisningsspråk.

Tabell 1. Skolornas och elevernas fördelning i det genomförda samplet enligt undervisningsspråk. SVENSKT SAMMANDRAG AV RAPPORTEN LUONNONTIETEELLINEN OSAAMINEN PERUSOPETUKSEN 9. LUOKALLA 2011 (FÖRF. PIRKKO KÄRNÄ, RIIKKA HAKONEN OCH JORMA KUUSELA, UTBILDNINGSSTYRELSEN 2012) SAMMANDRAGET ÄR SKRIVET MED

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur under de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen. Jari Metsämuuronen

Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur under de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen. Jari Metsämuuronen Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur under de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen Jari Metsämuuronen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014

INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 SAMMANFATTNING INNEHÅLL Inlärningsresultaten

Läs mer

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala

Läs mer

MODERSMÅL OCH LITTERATUR I NIO ÅR

MODERSMÅL OCH LITTERATUR I NIO ÅR Chris Silverström MODERSMÅL OCH LITTERATUR I NIO ÅR En utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2005 Utvärdering av inlärningsresultat 2/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29 Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet Svenska som additivt språk Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet 2009 09 11 1 Språket börjar över potatismoset (A.M. Körling 2008) bas utbyggnad

Läs mer

Kundenkät om dagvården i huvudstadsregionen 2011

Kundenkät om dagvården i huvudstadsregionen 2011 Kundenkät om dagvården i huvudstadsregionen 2011 Målet med enkäten och hur den genomfördes Enkäten utredde åsikter om dagvården i fyra kommuner i huvudstadsregionen: Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla.

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9?

VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9? VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9? En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2003 I april 2003 utvärderade Utbildningsstyrelsen

Läs mer

RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Jaakko Rusama RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Utvärdering av inlärningsresultat 7/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Ett sammandrag av rapporten Jaakko Rusama,

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare

Läs mer

SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9

SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 En utvärdering av lärresultat i modersmål och litteratur våren 2014 Chris Silverström Juhani Rautopuro Publikationer 18:2015 SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 En utvärdering

Läs mer

1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet

1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet 1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1 Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet Prata med grannen Talk to your neighbour 2 minuter 2 minutes Upplägg - Content Mötesplatser och samtal Meeting

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Denna sammanställning av stödformerna har gjorts av Pia Vataja. Den som vill läsa mera, hänvisas till grunderna för grundskolans läroplan. Den finns på: www.oph.fi/lagar_och_anvisningar/laroplans-_och_examensgrunder/grundlaggande_utbildningen

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Elever med annan språk och kulturbakgrund

Elever med annan språk och kulturbakgrund Elever med annan språk och kulturbakgrund En guide för rektorn och skolan 2010 Pedersöre kommun Glenn Sundstedt Elever med annan språk och kulturbakgrund en guide för rektorn och skolan Hur kan vi från

Läs mer

NATIONELL UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT I FINSKA I ÅK 9 VÅREN 2001

NATIONELL UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT I FINSKA I ÅK 9 VÅREN 2001 Outi Toropainen NATIONELL UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT I FINSKA I ÅK 9 VÅREN 2001 Utvärdering av inlärningsresultat 1/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen Ombrytning: Sirpa Ropponen ISBN

Läs mer

KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 2013 TIIVISTELMÄ

KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 2013 TIIVISTELMÄ KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 13 TIIVISTELMÄ INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 13 BAKGRUND...

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Sollentuna kommun Sollentuna kommun - Elever åk 8 849 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Eleven studerar enligt verksamhetsområde

Eleven studerar enligt verksamhetsområde Utbildningsanordnare INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Eleven studerar enligt verksamhetsområde Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. punkt 30 1. BASUPPGIFTER Elevens namn

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

INLÄRNINGSRESULTATEN I FRÄMMANDE SPRÅK I DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA 2013

INLÄRNINGSRESULTATEN I FRÄMMANDE SPRÅK I DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA 2013 KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I FRÄMMANDE SPRÅK I DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA 2013 A-lärokursen i engelska samt B-lärokurserna

Läs mer

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1 Tidiga insatser ger goda läsare ett finländskt perspektiv Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

MODERSMÅLSKUNSKAPER, ATTITYDER OCH BETYG En utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur efter årskurs 6 år 2007.

MODERSMÅLSKUNSKAPER, ATTITYDER OCH BETYG En utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur efter årskurs 6 år 2007. MODERSMÅLSKUNSKAPER, ATTITYDER OCH BETYG En utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur efter årskurs 6 år 2007 Chris Silverström Utvärdering av inlärningsresultat 4/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.

Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter. ELEVBEDÖMNING OCH BETYG En elevs visade kunskaper och färdigheter samt visat ansvar och samarbete ska bedömas och betygsättas systematiskt och regelbundet. Bedömningen uttrycker i vilken mån eleven har

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Nacka kommun Internationella Engelska skolan - Elever åk 8 128 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

UTVÄRDERING AV LÄROÄMNET FINSKA I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

UTVÄRDERING AV LÄROÄMNET FINSKA I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Outi Toropainen UTVÄRDERING AV LÄROÄMNET FINSKA I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Inlärningsresultaten i finska enligt A-lärokursen och den modersmålsinriktade lärokursen i årskurs 9 våren 2009 Uppföljningsrapporter

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ektorps skola - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ektorps skola - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016. Nacka kommun Ektorps skola - Elever åk 6 24 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8 9 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Contact by

Contact by SSA111 - Swedish as a Second Language, 1-5 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa111.html Code: SSA111 Date: June Name: Swedish as a Second Language, 1-5 points

Läs mer

KÖNSBUNDEN VARIATION I SKOLELEVERS INLÄRNINGS- RESULTAT OCH ATTITYDER

KÖNSBUNDEN VARIATION I SKOLELEVERS INLÄRNINGS- RESULTAT OCH ATTITYDER Ritva Jakku-Sihvonen KÖNSBUNDEN VARIATION I SKOLELEVERS INLÄRNINGS- RESULTAT OCH ATTITYDER Uppföljningsrapporter 2014:1 Utbildningsstyrelsen Uppföljningsrapporter 2014:1 ISBN 978-952-13-5824-1 (pdf) ISSN-L

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

English. Things to remember

English. Things to remember English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Läroplanen i Lovisa stad Lovisa stad Uppdaterad

Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Läroplanen i Lovisa stad Lovisa stad Uppdaterad Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Läroplanen i Lovisa stad 12.4.2016 Lovisa stad Uppdaterad Innehållsförteckning 1. Utgångspunkter för den undervisning som förbereder för den

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

8 < x 1 + x 2 x 3 = 1, x 1 +2x 2 + x 4 = 0, x 1 +2x 3 + x 4 = 2. x 1 2x 12 1A är inverterbar, och bestäm i så fall dess invers.

8 < x 1 + x 2 x 3 = 1, x 1 +2x 2 + x 4 = 0, x 1 +2x 3 + x 4 = 2. x 1 2x 12 1A är inverterbar, och bestäm i så fall dess invers. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Avdelningen för tillämpad matematik Examinator: Erik Darpö TENTAMEN I MATEMATIK MAA150 Vektoralgebra TEN1 Datum: 9januari2015 Skrivtid:

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Nacka kommun Internationella Engelska skolan - Elever åk 6 5 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 26 Pilen Marknadsundersökningar Mars 26 Våga Visa 26, sida Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 11 november 2005 Nr 864 865 INNEHÅLL Nr Sidan 864 Lag om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen om kamp mot korruption tjänstemän i

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 82 U2 1 (5) Datum Dnr 19.6.2012 ÅLR 2012/5830 Styrelsen för Ålands gymnasium Hänvisning LL (2011:13) om gymnasieutbildning Kontaktperson Överinspektör Bodil Regårdh Ärende

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Hur kan vi säkra våra barns framtid?

Hur kan vi säkra våra barns framtid? Hur kan vi säkra våra barns framtid? Läsglädje April 2014 Satya Brink Svenska KulturfondenS Svensk översättning Emma Dahlbacka How can we ensure the success of our children in the future? Alla läser oavsett

Läs mer

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN UNDERVISNING SOM FÖRBEREDER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2015

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN UNDERVISNING SOM FÖRBEREDER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2015 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN UNDERVISNING SOM FÖRBEREDER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:49 Föreskrifter och anvisningar 2015:49 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGS- RESULTAT I MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅK 9 VÅREN 2001

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGS- RESULTAT I MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅK 9 VÅREN 2001 Chris Silverström UTVÄRDERING AV INLÄRNINGS- RESULTAT I MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅK 9 VÅREN 2001 Utvärdering av inlärningsresultat 4/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen Ombrytning: Sirpa Ropponen

Läs mer

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm 3. Bedömningen i A-finska och mofi Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm Om bedömningen i A-fi och mofi på 60 minuter! Resultaten i utvärderingen 2009 Bedömningens principer i utkastet

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion.

Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion. 2015 AVLÄGGANDE AV LÄMPLIGHETSPROV FÖR LÄRARE Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion. I Utbildningsstyrelsens beslut fastställs vilka av de tre

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 Innehåll 1. LÄROPLANEN... 3 1.2 LÄROPLANENS INNEHÅLL...

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 30 03.05.2016 45 07.06.2016 FÖRSKOLANS LÄROPLAN SVUBS 03.05.2016 30 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström

Läs mer

DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053)

DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053) DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053) Respondents: 28 Answer Count: 9 Answer Frequency: 32,14 % Teaching methods The teaching methods in the course, that is their practical implementation and

Läs mer

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency Kursplan JP1040 Japanska III: Språkfärdighet 15 högskolepoäng, Grundnivå 1 Japanese III: Language Proficiency 15 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter avslutad kurs ska de studerande

Läs mer

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS Fundamentals of Business Administration: Management Accounting Course Code FE3001 Date of decision 2008-06-16 Decision-making

Läs mer

Rapport från Utbildningsstyrelsens utvärderingar i matematik. Rektorsdagarna 2013 Kristian Smedlund, UBS

Rapport från Utbildningsstyrelsens utvärderingar i matematik. Rektorsdagarna 2013 Kristian Smedlund, UBS Rapport från Utbildningsstyrelsens utvärderingar i matematik Rektorsdagarna 2013 Kristian Smedlund, UBS Tre utvärderingar på kort tid A. Onko laskutaito laskussa? (2012) Inlärningsresultat i åk 9 våren

Läs mer

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79 1 DEL B, BILAGA 2 DEL B GYMNASIER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. 4 04 04 01 7 Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 44551665 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer