LÄSA, SKRIVA, RÄKNA. En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄSA, SKRIVA, RÄKNA. En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs 3"

Transkript

1 LÄSA, SKRIVA, RÄKNA En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs 3 Tuulamarja Huisman och Chris Silverström Utvärdering av inlärningsresultat 8/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

2 Utbildningsstyrelsen Ombrytning: Sirpa Ropponen ISBN-13: (häft.) ISBN-10: (häft.) ISBN-13: (pdf) ISBN-10: X (pdf) ISSN Yliopistopaino, Helsingfors

3 SISÄLTÖ SAMMANDRAG...5 TIIVISTELMÄ...9 ABSTRACT...13 FÖRORD UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTVÄRDERINGEN LÄROÄMNENA I LÄROPLANSGRUNDERNA Modersmål och litteratur i läroplansgrunderna Matematik i läroplansgrunderna PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN Planeringen av utvärderingen Utvärderingsuppgifterna och enkäterna Genomförandet i skolorna Utvärderingsmaterialet SKOLORNAS RESULTATRAPPORTER BAKGRUNDSINFORMATION OM... UNDERVISNINGEN OCH ELEVERNA Information från rektorerna Information från lärarna...34 LÄSANVISNING FÖR RESULTATDELEN CENTRALA RESULTAT I MODERSMÅL OCH LITTERATUR En allmän resultatöversikt Delområden i modersmål och litteratur Modersmålsresultaten ur regionalt perspektiv Skillnader mellan skolor Resultat i olika uppgifter Inställningen till ämnet modersmål och litteratur Innehållet i modersmålsundervisningen i årskurs Samband mellan resultat och bakgrundsuppgifter från rektorerna Resultatjämförelse mellan svenska och finska skolor CENTRALA RESULTAT I MATEMATIK En allmän resultatöversikt Delområden i matematik Matematikresultaten ur regionalt perspektiv Skillnader mellan skolor Resultat i olika uppgifter Inställningen till ämnet matematik Innehållet i matematikundervisningen i årskurs Samband mellan resultat och bakgrundsuppgifter från rektorerna

4 8 SKILLNADER OCH LIKHETER I MODERSMÅLS- OCH MATEMATIKRESULTATEN Jämförelse av elevernas kunskaper Jämförelse av elevernas attityder PROFILEN FÖR GODA KUNSKAPER Modersmål och litteratur Matematik RESULTAT I UPPGIFTER SOM TESTADE INLÄRNINGSFÄRDIGHETER Elevernas allmänna inlärningsfärdigheter Modersmåls- och matematikresultaten i förhållande till elevernas allmänna inlärningsfärdigheter RESULTATENS TILLFÖRLITLIGHET Utvärderingsarrangemangen Lärarnas respons på utvärderingen CENTRALA RESULTAT OCH SLUTSATSER...87 KÄLLOR OCH BREDVIDLÄSNINGSLITTERATUR...91 BILAGOR BILAGA 1. Metodlösningar i utvärderingen av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs BILAGA 2. Lärarnas undervisningsmetoder i årskurs 2 (svenskspråkiga skolor) BILAGA 3. Lärarnas undervisningsmetoder i årskurs 2 (finskspråkiga skolor) BILAGA 4. Inslag i lärarnas modersmålsundervisning i årskurs 2 (finskspråkiga skolor) BILAGA 5. Timfördelningen i den grundläggande utbildningen BILAGA 6. Målområden enligt EU:s regionprogram

5 SAMMANDRAG I den utvärdering som Utbildningsstyrelsen anordnade i årskurs 3 deltog 288 finskspråkiga och 51 svenskspråkiga grundskolor. Utvärderingen gällde inlärningsresultaten i modersmål och litteratur (modersmålet svenska), äidinkieli ja kirjallisuus (modersmålet finska) samt matematik. Skolorna var representativt fördelade på olika län, kommuntyper och EU-målområden. Sammanlagt deltog elever, varav 670 från svenskspråkiga skolor. Modersmålsuppgifterna gällde läsförståelse, skrivning och språkkännedom. I mån av möjlighet var uppgifterna gemensamma både på svenska och på finska, men på grund av bland annat språkens struktur fanns vissa skillnader. Uppgifterna i matematik gällde algebra, tal och räkneoperationer samt mätning och geometri. Uppgifterna var desamma för båda språkgrupperna. Den här rapporten innehåller modersmålsresultaten för de svenskspråkiga skolorna samt matematikresultaten för de finsk- och svenskspråkiga skolorna. De finskspråkiga skolornas modersmålsresultat samt alla elevers matematikresultat presenteras på finska i rapporten Huisman (2006) Luen, kirjoitan ja ratkaisen. Peruskoulun kolmasluokkalaisten oppimistulokset äidinkielessä ja kirjallisuudessa sekä matematiikassa. Resultatet i modersmål och litteratur (svenska) var för flickornas del i genomsnitt nöjaktigt (67 % av maximipoängen) och för pojkarna svagare än nöjaktigt (55 %). Flickorna nådde i genomsnitt en nöjaktig nivå i läsning (lösningsfrekvens 62 %) och i skrivning (67 %). I språkkännedom överskred flickornas resultat en nöjaktig nivå (77 %). Pojkarnas resultat i språkkännedom (69 %) låg i genomsnitt på en nöjaktig nivå. I läsning låg pojkarna något under en nöjaktig nivå (57 %) och i skrivning låg de klart under en nöjaktig nivå (50 %). Flickorna förhöll sig positiva gentemot modersmålsämnet, medan pojkarna var negativare än flickorna. Eleverna delades in i fyra grupper, fjärdedelar, utgående från den genomsnittliga resultatnivån. Den elevfjärdedel som hade de svagaste resultaten klarade i genomsnitt hälften av uppgifterna i språkkännedom (lösningsfrekvens 49 %). I läsning och skrivning nådde den här gruppen en dryg tredjedel (37 % respektive 35 %) av poängen. Av alla deltagande elever hade ungefär en fjärdedel tagit del av stödåtgärder i modersmålsämnet. De regionala skillnaderna var mycket små, men skillnaderna mellan skolor var rätt stora. Ungefär hälften av skolorna hade i genomsnitt ett nöjaktigt resultat. Skolornas resultat varierade mellan 45 % och 71 % av maximipoängen. Då skolorna delades in i fjärdedelar enligt den genomsnittliga resultatnivån, var skillnaden 16 procentenheter mellan den svagaste och den bästa fjärdedelen. 5

6 Resultatet i matematik var i genomsnitt nöjaktigt både för flickorna (62 % av maximipoängen) och pojkarna (63 %) i hela materialet (finskspråkiga och svenskspråkiga elever sammanslagna). Eleverna i de svenskspråkiga skolorna hade i genomsnitt 6 procentenheter svagare resultat än eleverna i de finskspråkiga skolorna. Elevernas resultat i mätning och geometri var nöjaktigt (63 %) liksom resultatet i tal och räkneoperationer (65 %). Resultatet i algebra var svagast och i de här uppgifterna fanns det en skillnad mellan könen (pojkar 54 %, flickor 48 %). Det fanns inga skillnader mellan pojkars och flickors attityder till ämnet matematik i hela materialet, men bland de svenskspråkiga eleverna hade flickorna en något negativare attityd än pojkarna. Skillnaderna i elevernas matematikfärdigheter var stora; störst var skillnaderna i algebra. Resultatskillnaden mellan den svagaste och den bästa elevfjärdedelen var både i mätning och geometri samt i tal och räkneoperationer ungefär 40 procentenheter och i algebra 56 procentenheter. Den svagaste elevfjärdedelen klarade endast en fjärdedel av uppgifterna i algebra (lösningsfrekvens 23 %) och under hälften av de övriga uppgifterna. Av de deltagande eleverna hade 21 % tagit del av stödåtgärder i matematik. De regionala skillnaderna var små i fråga om elevernas färdigheter i matematik, men skillnaderna mellan skolor var stora. I hälften av skolorna var den genomsnittliga resultatnivån nöjaktig. Skolornas resultat varierade mellan 31 % och 80 % av maximipoängen. Då skolorna delades in i fjärdedelar enligt den genomsnittliga resultatnivån, var skillnaderna mellan den bästa och den svagaste skolfjärdedelen 18 procentenheter i finskspråkiga skolor och 22 procentenheter i svenskspråkiga skolor. Enligt läroplansgrunderna år 2004 är ett av de centrala syftena med matematikundervisningen i årskurserna 1 2 att eleverna kan motivera och beskriva sina lösningar. Eleverna hade svaga resultat i uppgifter som förutsatte lösningsbeskrivningar. Ungefär var fjärde elev hade inte försökt motivera sin lösning i uppgifter som innefattade lösningsbeskrivningar. Även de elever som motiverade sina lösningar hade ett resultat som klart underskred en nöjaktig nivå (35 % av maximipoängen). Ungefär var sjunde elev tillhörde den svagaste elevfjärdedelen både i modersmål och i matematik. Flickorna var positivt inställda till modersmål och litteratur, medan pojkarna var klart mer negativt inställda till modersmål än till matematik. I samband med utvärderingen genomfördes även ett test som gällde inlärningsfärdigheter. Uppgifterna i testet var enkla, eftersom syftet med dem var att hitta de elever som har speciellt svaga allmänna inlärningsfärdigheter. I de här uppgifterna underskred var sjunde flicka och var fjärde pojke en nöjaktig nivå. De här eleverna klarade både uppgifterna i modersmål och litteratur samt i matematik sämre än de andra eleverna. 6

7 Ungefär hälften av de svenskspråkiga och närmare en tredjedel av de finskspråkiga lärarna ansåg att de nya läroplansgrunderna i modersmål och matematik är alltför krävande. Läroplansgrunderna innehåller profiler för goda kunskaper i slutet av årskurs 2 för båda ämnena. Lärarna kände väl till profilerna och använde dem som stöd i elevbedömningen. I de finskspråkiga skolorna var nästan alla lärare behöriga klasslärare, medan tre av fyra lärare i de svenskspråkiga skolorna var behöriga. Många lärare hade specialiserat sig på förskole- eller nybörjarundervisning. Var fjärde lärare hade specialiserat sig på modersmål och litteratur; var tionde lärare hade specialiserat sig på matematik. Hälften av de lärare som svarade på enkäterna, uppgav att de inte alls har tillgång till skolkurator och var femte har inte tillgång till skolpsykolog. Långt över hälften av lärarna ansåg att skolorna hade kunnat ge tillräckligt med specialundervisning (62 %) och stödundervisning (76 %). Tillgången på skolgångsbiträden var tillräcklig enligt 55 % av lärarna. I de skolor som deltog i utvärderingen hade 5 % av eleverna i årskurs 1 2 fått beslut om överföring till specialundervisning och 5 % hade en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP). Ämnesord: grundläggande utbildning, modersmål och litteratur, matematik, inlärningsresultat, utvärdering, attityder, läsning, skrivning, språkkännedom, tal och räkneoperationer, algebra, mätning och geometri, inlärningsfärdigheter 7

8

9 TIIVISTELMÄ Opetushallituksen järjestämään peruskoulun kolmasluokkalaisten modersmål och litteraturin (äidinkieli ruotsi), äidinkielen ja kirjallisuuden (äidinkieli suomi) sekä matematiikan oppimistulosten arviointiin osallistui 288 suomenkielistä ja 51 ruotsinkielistä peruskoulua. Koulut edustivat kattavasti eri läänejä, kuntaryhmiä ja EU-tavoitealueita. Oppilaita oli yhteensä 5 864, joista 670 oli ruotsinkielisissä kouluissa. Äidinkielen tehtävät käsittelivät lukemisen ymmärtämistä, kirjoittamista sekä kielentuntemusta. Tehtävät olivat mahdollisuuksien mukaan yhteneväiset sekä ruotsiksi että suomeksi, mutta mm. kielen rakenteesta johtuen niissä oli joitakin eroavaisuuksia. Matematiikan tehtävät koskivat algebraa, lukuja ja laskutoimituksia sekä mittaamista ja geometriaa. Tehtävät olivat kummallekin kieliryhmälle täsmälleen samat. Tämä raportti sisältää ruotsinkielisten äidinkielen tulokset sekä ruotsinja suomenkielisten matematiikan tulokset. Suomenkielisten äidinkielen tulokset samoin kuin kaikkien oppilaiden matematiikan tulokset esitetään suomen kielellä raportissa (2006) Luen, kirjoitan ja ratkaisen. Peruskoulun kolmasluokkalaisten oppimistulokset äidinkielessä ja kirjallisuudessa sekä matematiikassa. Äidinkielen (ruotsin) osaamisen yleistaso oli tytöillä keskimäärin tyydyttävää (67 % enimmäispistemäärästä) ja pojilla tyydyttävää heikompaa (55 %). Tyttöjen lukemisen (ratkaisuprosentti 62 %) ja kirjoittamisen (67 %) osaaminen olivat tyydyttävää tasoa ja kielentuntemus oli parempaa kuin tyydyttävää (77 %). Poikien kielentuntemuksen osaaminen oli keskimäärin tyydyttävää tasoa (69 %). Lukemisen taso oli pojilla vähän tyydyttävää heikompaa (57 %) ja kirjoittamisen taso oli selvästi tyydyttävää heikompaa (50 %). Tytöt suhtautuivat äidinkielen opiskeluun myönteisesti, pojat tyttöjä kielteisemmin. Oppilaat jaettiin keskimääräisten tulosten mukaan neljään ryhmään, neljänneksiin. Heikoimmin menestyneen oppilasneljänneksen oppilaat osasivat kielentuntemuksen tehtävistä keskimäärin puolet (ratkaisuosuus 49 %). Lukemisen ja kirjoittamisen tehtävistä tämä oppilasryhmä sai vähän yli kolmanneksen (37 % ja 35 %) pisteistä. Osallistuvista oppilaista noin neljäsosa oli saanut tukiopetusta äidinkielessä ja kirjallisuudessa. Alueelliset erot osaamisessa olivat hyvin pienet, mutta koulujen väliset erot olivat suuret. Noin puolessa kouluista keskimääräinen osaaminen oli tyydyttävää tasoa kokonaisosaamisen vaihdellessa % enimmäispistemäärästä. Kun koulut jaettiin neljänneksiin keskimääräisen osaamisen perusteella, heikoimman ja parhaan neljänneksen osaamisen ero oli 16 prosenttiyksikköä. 9

10 Matematiikan osaamisen yleistaso oli keskimäärin tyydyttävää sekä tytöillä (62 % enimmäispistemäärästä) että pojilla (63 %) koko aineistossa (suomen- ja ruotsinkieliset oppilaat yhdessä). Ruotsinkielisten koulujen oppilaiden keskimääräinen osaaminen oli 6 prosenttiyksikköä heikompaa kuin suomenkielisten koulujen oppilaiden. Mittaamisen ja geometrian osaaminen oli tyydyttävää (63 %) samoin kuin lukujen ja laskutoimitusten osaaminen (65 %). Sen sijaan algebran osaaminen oli heikointa ja sukupuolten osaamisessa oli eroa (pojat 54 %, tytöt 48 %). Poikien ja tyttöjen suhtautumisessa matematiikkaan ei ollut eroja koko aineistossa, mutta ruotsinkielisten koulujen tytöt suhtautuivat jonkin verran kielteisemmin kuin pojat. Matematiikan osaamisessa oli suuria vaihteluita ja eniten vaihteli algebran osaaminen. Heikoimman ja parhaan oppilasneljänneksen keskimääräisen osaamisen ero mittaamisessa ja geometriassa samoin kuin luvuissa ja laskutoimituksissa oli noin 40 prosenttiyksikköä ja algebrassa 56 prosenttiyksikköä. Heikoin oppilasneljännes osasi algebran tehtävistä vain neljänneksen (ratkaisuosuus 23 %) ja muistakin tehtävistä alle puolet. Osallistuneista oppilaista 21 % oli saanut tukiopetusta matematiikassa. Alueelliset erot matematiikan osaamisessa olivat pienet, mutta koulujen väliset erot suuret. Puolet kouluista oli sellaisia, joissa keskimääräinen osaaminen oli tyydyttävää tasoa ja kokonaisosaamisen taso vaihteli % enimmäispistemäärästä. Kun koulut jaettiin neljänneksiin keskimääräisen osaamisen perusteella, erot parhaan ja heikoimman kouluneljänneksen välillä olivat suomenkielisissä kouluissa 18 prosenttiyksikköä ja ruotsinkielisissä kouluissa 22 prosenttiyksikköä. Perusteluiden tekeminen ja esittäminen on opetussuunnitelman perusteiden 2004 mukaan yksi keskeinen matematiikan opetuksen tavoite luokilla 1 2. Perusteluita osattiin heikosti, sillä noin neljännes oppilaista ei ollut yrittänyt perustella pyydetyissä tehtävissä. Nekin oppilaat, jotka esittivät perusteluita, hallitsivat niitä selvästi tyydyttävää tasoa heikommin (35 % enimmäispistemäärästä). Joka seitsemäs oppilas oli sellainen, joka oli heikoimmassa oppilasneljänneksessä sekä äidinkielessä että matematiikassa. Tytöt suhtautuivat äidinkielen ja matematiikan opiskeluun myönteisesti, mutta poikien suhtautuminen äidinkielen opiskeluun oli selvästi kielteisempää kuin matematiikan opiskeluun. Arvioinnissa oli myös yleisiä oppimisvalmiuksia kartoittanut testi. Testin tehtävät olivat helppoja, sillä tarkoituksena oli löytää ne oppilaat, joilla olisi erittäin heikot yleiset oppimisvalmiudet. Joka seitsemäs tyttö ja joka neljäs poika ratkaisi oppimisvalmiustehtäviä tyydyttävää tasoa heikommin. Nämä oppilaat ratkaisivat myös äidinkielen ja matematiikan tehtäviä selvästi muita heikommin. 10

11 Lähes kolmasosa suomenkielisten ja noin puolet ruotsinkielisten koulujen opettajista piti sekä äidinkielen että matematiikan opetussuunnitelman perusteita liian vaativina. Perusteet sisältävät oppiaineittain kuvaukset hyvästä osaamisesta toisen luokan päättyessä. Opettajat tunsivat kuvaukset hyvin ja käyttivät niitä oppilasarviointinsa tukena. Suomenkielisten koulujen opettajat olivat melkein kaikki päteviä luokanopettajia, ruotsinkielisissä kouluissa päteviä oli kolme opettajaa neljästä. Useimmat opettajat olivat erikoistuneet esi- ja alkuopetuksen opettajiksi. Äidinkielen erikoistumisopintoja oli joka neljännellä, matematiikan erikoistumisopintoja noin joka kymmenennellä opettajalla. Puolet vastanneista opettajista sanoi, että heillä ei ollut käytettävissään koulukuraattoria lainkaan ja viidenneksellä ei ollut käytettävissään koulupsykologia. Runsas puolet opettajista koki, että he olivat voineet antaa riittävästi erityisopetusta (62 %) ja tukiopetusta (76 %). Koulunkäyntiavustajien saatavuuden koki riittäväksi 55 % vastaajista. Arviointiin osallistuneissa kouluissa oli 5 % 1 2 luokan oppilaita, joilla oli jo erityisopetuspäätös ja 5 % oppilaita, joilla oli henkilökohtaisen opetuksen järjestämistä koskeva suunnitelma (HOJKS). Asiasanat: perusopetus, äidinkieli ja kirjallisuus, matematiikka, oppimistulokset, arviointi, asenteet, lukeminen, kirjoittaminen, kielentuntemus, luvut ja laskutoimitukset, algebra, mittaaminen ja geometria, oppimisvalmiudet 11

12

13 ABSTRACT The Finnish National Board of Education has completed an assessment of the learning results of third-grade pupils in Finnish language and literature, Swedish language and literature, and mathematics, involving 288 comprehensive schools with Finnish as the language of instruction and 51 with Swedish. The schools constituted a representative sample of provinces, municipal groups and EU Objective regions and had a total of 5,864 pupils, 670 of whom were receiving instruction in Swedish. The tasks in Finnish and Swedish as mother tongues covered reading comprehension, writing and language proficiency. Although the Finnish and Swedish language tests were designed to be as alike as possible, some differences were necessary owing to the different structures of the languages. The mathematics tasks covered algebra, numbers and calculations, and measurements and geometry, and these were identical for both language groups. This report includes the results of the language test in Swedish, together with the mathematics results for both Swedish and Finnish speakers. The results of the language test in Finnish are published in Finnish, together with the mathematics results for all pupils in Huisman (2006) Luen, kirjoitan ja ratkaisen. Peruskoulun kolmasluokkalaisten oppimistulokset äidinkielessä ja kirjallisuudessa sekä matematiikassa. On average, the general standard for mother-tongue proficiency was satisfactory for girls (67% of the maximum score) and below satisfactory for boys (55%). Girls reading (62% of the maximum score) and writing skills (67%) were satisfactory, and their language proficiency was above satisfactory (77%). On average, boys language proficiency (69%) was satisfactory. Their reading skills (57%) were somewhat unsatisfactory and their writing skills (50%) were clearly unsatisfactory. While girls expressed a positive attitude to studying their mother tongue, the attitudes of boys were more negative. On the basis of the results, pupils were divided into four categories or quartiles. Of those falling into the least successful quartile, the pupils were able to complete one half of the tasks on language proficiency (49% of the maximum score) on average. These pupils completed slightly more than one third of the reading (37%) and writing (35%) tasks. About one in four of all participants had received remedial teaching in their mother tongue and literature. Although there were only very minor regional differences in language skills, there were striking differences between schools. In about one half of the schools, the average skills were satisfactory. The overall standard of skills varied between 45 71% of the maximum score. When the schools were divided into quartiles according to average skills, the difference in skills between the poorest and best quartiles was 16 percentage points. 13

14 The general average standard in mathematics was satisfactory for both girls (62% of the maximum score) and boys (63%) (Finnish speakers and Swedish speakers combined). On average, the results of pupils at Swedishlanguage schools were poorer than those of pupils at Finnish-language schools, by 6 percentage points. Pupils demonstrated satisfactory skills in measurements and geometry (63%), and likewise in numbers and calculations (65%). At the same time, however, pupils gave their poorest performances in algebra, and there was a clear gender distinction (boys 54%, girls 48%). On the whole, there was no gender distinction in the attitude to studying mathematics, but among Swedish speakers girls were more negative than boys. There was considerable variation in mathematics skills, the greatest variation being found in algebra skills. The average difference between the poorest and best quartiles was about 40 percentage points in measurements and geometry but 56 percentage points for algebra. The pupils in the poorest quartile were only able to complete one fourth of the algebra tasks (23% of the maximum score), and they were able to complete fewer than half of the other tasks. 21% of the participating pupils had received remedial teaching in mathematics. Although the regional differences in mathematics skills were small, there were considerable differences between schools. In half of the schools, the average standard of skills was satisfactory and the overall standard of skills varied between 31 80% of the maximum score. When the schools were divided into quartiles based on the average standard of skills, the difference between the best and the poorest quartile was 18 percentage points for Finnish-language schools and 22 percentage points for Swedish-language schools. According to the national core curriculum for 2004, teaching pupils in grades 1 and 2 how to work out and present explanations is one of the key aims in mathematics classes. Generally, competence in this was low: one fourth of the pupils had not tried to provide explanations for the problems given. Furthermore, even those who did provide explanations clearly had a less than satisfactory command of them (35% of the maximum score). About one in seven of the pupils tested fell into the poorest quartile in both mother-tongue proficiency and mathematics. Girls had a positive attitude to mother-tongue studies, whereas boys clearly had a more negative attitude to mother-tongue studies than they did to the study of mathematics. The assessment also included a test for determining general readiness to learn. The test tasks were easy, as the purpose was to identify the pupils whose general readiness to learn was especially poor. In these tasks, one in seven girls and one in four boys provided less than satisfactory answers. 14

15 These pupils also fared clearly more poorly than others in the mother tongue and mathematics tasks. According to almost one third of the Finnish-speaking teachers and approximately one half of the Swedish-speaking teachers, the national core curriculum for both mother tongue and mathematics is too demanding. The curriculum includes descriptions of good performance at the end of the second grade in each subject of instruction. The teachers were well acquainted with the descriptions and used them as an aid in their pupil assessment. Nearly all of the teachers in the Finnish-language schools were qualified primary school teachers, whereas in Swedish-language schools only three out of four teachers had formal qualifications. Many of the teachers were specialized in pre-school and primary education. One out of four teachers had specialized training in mother-tongue instruction, whereas only one out of ten teachers had specialized training in mathematics. Approximately one half of the responding teachers pointed out that they had no access to a school social worker, and one in five said that they had no access to a school psychologist. Over one half of the teachers felt that they had been able to provide their pupils with sufficient special-needs teaching (62%) and remedial teaching (76%). 55% of the teacher respondents felt that they had adequate access to special needs assistants. In the schools that took part in the evaluation, 5% of first-grade and secondgrade pupils had already been assigned to special-needs teaching, and 5% had an individual education plan (IEP). Keywords: basic education, mother tongue and literature, mathematics, learning results, evaluation, attitudes, reading, writing, language proficiency, numbers and calculations, algebra, measurements and geometry, learning capacity 15

16

17 FÖRORD Utbildningsstyrelsen genomförde i september 2005 en utvärdering av inlärningsresultaten i ämnena modersmål och litteratur, äidinkieli ja kirjallisuus (modersmålet finska) samt matematik i början av årskurs 3. Enligt den timfördelning för den grundläggande utbildningen som statsrådet har fastställt, infaller det första etappmålet i de här ämnena mellan årskurserna 2 och 3. Utvärderingen genomfördes i början av årskurs 3 för att eleverna skulle ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen under hela årskurs 2 före utvärderingen. Modersmål och litteratur i de svenska skolorna och äidinkieli ja kirjallisuus i de finska skolorna är två skilda läroämnen med egna mål och innehåll i läroplansgrunderna. I utvärderingen av dessa läroämnen användes i mån av möjlighet gemensamma uppgifter, men resultatanalysen och -rapporteringen har gjorts separat. Målen och innehållet i matematik är desamma för finsk- och svenskspråkiga elever. Uppgifterna har därför varit gemensamma för båda språkgrupperna. Också resultatanalysen och -rapporteringen har av den här anledningen gjorts så att svenska och finska elevers resultat har slagits samman. I den här rapporten presenteras resultaten i modersmål och litteratur för de svenskspråkiga skolornas del samt resultaten i matematik för både svenskspråkiga och finskspråkiga skolors del. Resultaten i ämnet äidinkieli ja kirjallisuus (modersmålet finska) presenteras i en parallell finsk rapport (Huisman 2006). Det kapitel om matematik som ingår i den här svenska rapporten är en översättning av motsvarande kapitel i den finska rapporten. Översättningen har vid behov kompletterats med tilläggsinformation om de svenska skolornas resultat. Många sakkunniga har deltagit i planeringen och genomförandet av utvärderingen. Utbildningsstyrelsen har kallat sakkunniga till två arbetsgrupper, en grupp som ledde utvärderingen och en som konstruerade uppgiftsförslag. Ett varmt tack till alla personer vars ämneskunskaper och kunskaper om undervisningen i de första årskurserna har bidragit till att projektet varit framgångsrikt! Speciellt förtjänstfullt har det varit att arbetsgrupperna kunnat beakta den samtidiga utvärderingen av tre ämnen och dessutom de utmaningar som elevernas ålder och individuella utvecklingsskede bjuder på. Vid Utbildningsstyrelsen har Tuulamarja Huisman fungerat som ledare för projektet och skrivit den finska slutrapporten. Stora delar av den svenska rapporten är en översättning av den rapporten. I projektet har Chris Silverström haft en central roll vid rapporteringen av resultaten i modersmål och litteratur samt över huvud taget vid rapporteringen av de svenska skolornas resultat. Specialforskare Jari Metsämuuronen har tillsammans med forskningssekreterarna Sari Ekholm och Anni Ojajärvi ansvarat för metodlösningar och analyser. Hannu-Pekka Lappalainen, Leena Mattila och många 17

18 andra sakkunniga har delat med sig av sin tid för projektet och bidragit med många goda råd. Tuija Koskela har ansvarat för utvärderingsmaterialets layout och för de praktiska arrangemangen, och Sirpa Ropponen har brutit om slutrapporterna. Utbildningsstyrelsens översättare Harriet Wikström och Eva Wahlström har översatt preliminära versioner av avsnitt i den här rapporten. Även många andra personer, t.ex. praktikanter, har jobbat för projektet genom att läsa och analysera material. De viktigaste samarbetsparterna har varit de skolor som deltog i utvärderingen. Ett stort tack till alla skolor för en väl genomförd utvärdering! Speciellt lärarna gjorde ett noggrant arbete inom ramen för projektets tidtabell och genom deras förtjänstfulla arbete har det material som ligger till grund för utvärderingen kunnat samlas in. Tuulamarja Huisman och Chris Silverström 18

19 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTVÄRDERINGEN Utvärderingen i årskurs 3 är en av de nationella utvärderingar av inlärningsresultat som Utbildningsstyrelsen har utfört på uppdrag av undervisningsministeriet. I det finländska utbildningssystemet är utbildningsanordnarna skyldiga att delta i extern utvärdering av det här slaget (enligt lagen om grundläggande utbildning /32). Det primära syftet med utvärderingarna av inlärningsresultat är att följa upp hur målen i läroplanen uppnås och hur jämlikheten i utbildningen verkställs i Finland. Informationen används också för att utveckla undervisningen och läroplansgrunderna samt för att förbättra förutsättningarna för inlärning. Den här utvärderingen är den första utvärderingen som genomförts utgående från de nya läroplansgrunder för åk 1 9 som fastställdes år Redan före år 2004 användes nya läroplansgrunder i årskurserna 1 2. Dessa grunder togs i bruk i årskurs 1 senast (Utbildningsstyrelsens föreskrift 12/011/2002). Den elevgrupp som utvärderingen gällde, de elever som gick i årskurs 3 hösten 2005, hade med andra ord under hela sin skoltid studerat enligt de förnyade läroplansgrunderna. I läroplansgrunderna anges målen för undervisningen enligt läroämne. Dessutom beskrivs det centrala innehållet, med hjälp av vilket målen skall uppnås. De nya läroplansgrunderna avviker från tidigare läroplaner i och med att det i så kallade profiler för goda kunskaper finns beskrivningar av vad som avses med goda kunskaper i ett visst ämne. Det finns profiler för goda kunskaper vid etappmålen i ett ämne. Enligt timfördelningen (förordningen 1435/ , 6 ) finns det tre etappmål i både modersmål och matematik under årskurs 1 9 (se bilaga 5). Tanken är att etappmålen skall förenhetliga och dela upp undervisningen, och att profilen för goda kunskaper skall stödja läraren i elevbedömningen. I utvärderingen har samma principer följts som i Utbildningsstyrelsens tidigare utvärderingar, men vid planeringen och genomförandet har de utmaningar som hänger samman med elevernas ålder och individuella utvecklingstakt beaktats. Uppgifternas representativitet och resultatens allmängiltighet har kunnat säkerställas genom att en stor mängd utbildningsanordnare ingick i utvärderingen. De valdes ut slumpmässigt så att de representerade olika län, kommuntyper och EU-målområden. Skolorna på Åland lämnades utanför det nationella samplet i enlighet med den överenskommelse som ingåtts med den åländska landskapsregeringen. 19

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades

Läs mer

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna). SAMMANDRAG Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen våren 2011. Informationen samlades in med hjälp av ett sampel, som på ett heltäckande

Läs mer

Tabell 1. Skolornas och elevernas fördelning i det genomförda samplet enligt undervisningsspråk.

Tabell 1. Skolornas och elevernas fördelning i det genomförda samplet enligt undervisningsspråk. SVENSKT SAMMANDRAG AV RAPPORTEN LUONNONTIETEELLINEN OSAAMINEN PERUSOPETUKSEN 9. LUOKALLA 2011 (FÖRF. PIRKKO KÄRNÄ, RIIKKA HAKONEN OCH JORMA KUUSELA, UTBILDNINGSSTYRELSEN 2012) SAMMANDRAGET ÄR SKRIVET MED

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG

INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG Innehåll Inlärningsresultaten i hälsokunskap i slutet av den grundläggande utbildningen 2013...... 3 Eleverna

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Innehåll 1. Utgångspunkterna för den undervisning som förbereder för den 3 grundläggande utbildningen 2. Den förberedande

Läs mer

Sammandrag i vare sig historia eller samhällslära historia

Sammandrag i vare sig historia eller samhällslära historia Sammandrag Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i historia och samhällslära i slutet av den grundläggande utbildningen våren 11. Uppgifterna samlades in genom stratifierat urval i två

Läs mer

LukiMat Informationstjänst

LukiMat Informationstjänst LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen

Läs mer

Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur under de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen. Jari Metsämuuronen

Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur under de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen. Jari Metsämuuronen Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur under de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen Jari Metsämuuronen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara

Läs mer

INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014

INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 SAMMANFATTNING INNEHÅLL Inlärningsresultaten

Läs mer

Kvalitetsenkät 2019: Grundläggande utbildning

Kvalitetsenkät 2019: Grundläggande utbildning Kvalitetsenkät : Grundläggande utbildning Innehåll 1. Bakgrundsinformation Respondenter: vem svarade på enkäten 2. Enkätens resultat Skolans ledning Personal och ekonomi Läroplanen och läsårsplanen styr

Läs mer

MODERSMÅL OCH LITTERATUR I NIO ÅR

MODERSMÅL OCH LITTERATUR I NIO ÅR Chris Silverström MODERSMÅL OCH LITTERATUR I NIO ÅR En utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2005 Utvärdering av inlärningsresultat 2/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

Utveckling av bedömningskulturen. Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017

Utveckling av bedömningskulturen. Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017 Utveckling av bedömningskulturen Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017 Bedömningens två uppgifter Att leda, stödja och sporra i studier och inlärning, samt att utveckla elevens

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i

Läs mer

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29 Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet Svenska som additivt språk Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet 2009 09 11 1 Språket börjar över potatismoset (A.M. Körling 2008) bas utbyggnad

Läs mer

3 Förskoleklass. Innehåll. Innehåll

3 Förskoleklass. Innehåll. Innehåll Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Förskoleklass 3 Förskoleklass Innehåll Fakta om statistiken... 50 Kommentarer till statistiken... 51 3.1 Elever i förskoleklass läsåren 2004/05 2010/11. Fördelade efter

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Utbildningsstatistisk årsbok 2013

Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Förskoleklass 3 Förskoleklass Innehåll Fakta om statistiken... 52 Kommentarer till statistiken... 53 3.1 Elever i förskoleklass läsåren 2005/06 2011/12. Fördelade efter

Läs mer

Modersmål och litteratur i åk Sammandrag av utvärderingsresultaten

Modersmål och litteratur i åk Sammandrag av utvärderingsresultaten Modersmål och litteratur i åk 9 2014 Sammandrag av utvärderingsresultaten Jan Hellgren / Chris Silverström 12.9.2018 Material Ca 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor i den pappersbaserade

Läs mer

Kundenkät om dagvården i huvudstadsregionen 2011

Kundenkät om dagvården i huvudstadsregionen 2011 Kundenkät om dagvården i huvudstadsregionen 2011 Målet med enkäten och hur den genomfördes Enkäten utredde åsikter om dagvården i fyra kommuner i huvudstadsregionen: Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla.

Läs mer

VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9?

VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9? VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9? En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2003 I april 2003 utvärderade Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Info om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian

Info om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian Info om övergången till sjuan Läsåret 2018 2019 Från sjuan till nian Innehåll 4 5 Viktiga datum 6 7 Hur sker övergången till årskurs 7? 8 9 Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9? 10 11 Språkstudier 2

Läs mer

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß! 1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska

Läs mer

Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna

Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna Nationella utvecklingsdagar för specialundervisning 21-22.4.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Pedagogiska modellblanketter Tre

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma

Läs mer

Kursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching

Kursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching Kursplan EN1088 Engelsk språkdidaktik 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 English Language Learning and Teaching 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomgången kurs ska studenten

Läs mer

FK Electrodynamics I

FK Electrodynamics I FK8003 - Electrodynamics I Respondents: 18 Answer Count: 6 Answer Frequency: 33,33 % 5. Overall impression Overall I am satisfied with this course 4 3 (50,0%) Don't know 0 (0,0%) 6. Student contribution

Läs mer

3 Förskoleklass Pre-school class

3 Förskoleklass Pre-school class 3 Pre-school class Sida/ Page Tabell/ Table 48 Inledning Introduction 49 3.1 Elever i förskoleklass läsåren 1999/2000 Pupils in pre-school classes by organiser, 2003/04 fördelade efter huvudman, kön sex

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever Särskilt begåvade elever En handlingsplan för att utveckla undervisningen i de svenskspråkiga skolorna i Borgå Tammerfors 31.8.2018 ÅH Behovet föddes Ur utvärderingen av de svenska skolornas verksamhet

Läs mer

Matthew Thurley Industriell bildanalys (E0005E) Response rate = 65 %

Matthew Thurley Industriell bildanalys (E0005E) Response rate = 65 % Matthew Thurley Industriell bildanalys (E000E) Response rate = % Survey Results Legend Relative Frequencies of answers Std. Dev. Mean Question text Left pole % % Right pole n=no. of responses av.=mean

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Jaakko Rusama RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Utvärdering av inlärningsresultat 7/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Ett sammandrag av rapporten Jaakko Rusama,

Läs mer

1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet

1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet 1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1 Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet Prata med grannen Talk to your neighbour 2 minuter 2 minutes Upplägg - Content Mötesplatser och samtal Meeting

Läs mer

SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA PETER NYSTRÖM

SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA PETER NYSTRÖM SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA 20161212 PETER NYSTRÖM Seminarium PISA VARTÅT LUTAR DET? Let others have the higher test scores. I prefer to bet on the creative, can-do spirit of the American people, on its

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare

Läs mer

Läsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan

Läsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan Läsåret 2019 2020 Från sjuan till nian Info om övergången till sjuan Välkommen till sjunde klassen Hej! Du har säkert funderat på hur det blir att börja i sjuan. Mycket kommer att kännas välbekant, men

Läs mer

Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan

Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan Leena Nissilä De nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen i de finländska skolorna betonar betydelsen av språk och kommunikation i inlärningen

Läs mer

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students

Läs mer

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,

Läs mer

Anders Persson Philosophy of Science (FOR001F) Response rate = 0 % Survey Results. Relative Frequencies of answers Std. Dev.

Anders Persson Philosophy of Science (FOR001F) Response rate = 0 % Survey Results. Relative Frequencies of answers Std. Dev. Anders Persson Philosophy of Science (FOR00F) Response rate = 0 % Survey Results Legend Relative Frequencies of answers Std. Dev. Mean Question text Left pole % % Right pole n=no. of responses av.=mean

Läs mer

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1 Tidiga insatser ger goda läsare ett finländskt perspektiv Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9

SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 En utvärdering av lärresultat i modersmål och litteratur våren 2014 Chris Silverström Juhani Rautopuro Publikationer 18:2015 SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 En utvärdering

Läs mer

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018 Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4

Läs mer

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45

Läs mer

Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.

Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter. ELEVBEDÖMNING OCH BETYG En elevs visade kunskaper och färdigheter samt visat ansvar och samarbete ska bedömas och betygsättas systematiskt och regelbundet. Bedömningen uttrycker i vilken mån eleven har

Läs mer

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Sollentuna kommun Sollentuna kommun - Elever åk 8 849 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4. Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga Material 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag

Läs mer

UTVÄRDERING AV LÄROÄMNET FINSKA I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

UTVÄRDERING AV LÄROÄMNET FINSKA I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Outi Toropainen UTVÄRDERING AV LÄROÄMNET FINSKA I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Inlärningsresultaten i finska enligt A-lärokursen och den modersmålsinriktade lärokursen i årskurs 9 våren 2009 Uppföljningsrapporter

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Diarienummer: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 Dnr: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 1 (25) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Om de nationella

Läs mer

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens

Läs mer

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Denna sammanställning av stödformerna har gjorts av Pia Vataja. Den som vill läsa mera, hänvisas till grunderna för grundskolans läroplan. Den finns på: www.oph.fi/lagar_och_anvisningar/laroplans-_och_examensgrunder/grundlaggande_utbildningen

Läs mer

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies

Läs mer

KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 2013 TIIVISTELMÄ

KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 2013 TIIVISTELMÄ KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 13 TIIVISTELMÄ INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 13 BAKGRUND...

Läs mer

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2

Läs mer

INLÄRNINGSRESULTATEN I FRÄMMANDE SPRÅK I DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA 2013

INLÄRNINGSRESULTATEN I FRÄMMANDE SPRÅK I DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA 2013 KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I FRÄMMANDE SPRÅK I DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA 2013 A-lärokursen i engelska samt B-lärokurserna

Läs mer

Elever med annan språk och kulturbakgrund

Elever med annan språk och kulturbakgrund Elever med annan språk och kulturbakgrund En guide för rektorn och skolan 2010 Pedersöre kommun Glenn Sundstedt Elever med annan språk och kulturbakgrund en guide för rektorn och skolan Hur kan vi från

Läs mer

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,

Läs mer

Contact by

Contact by SSA111 - Swedish as a Second Language, 1-5 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa111.html Code: SSA111 Date: June Name: Swedish as a Second Language, 1-5 points

Läs mer

Ekerö kommun Tappströmsskolan - Elever åk 8 Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 2016

Ekerö kommun Tappströmsskolan - Elever åk 8 Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 2016 Ekerö kommun - Elever åk 8 87 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Akers friskola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Akers friskola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun - Elever åk 8 21 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Solskiftesskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Solskiftesskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun - Elever åk 8 82 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1 Överföring av förskoleverksamhet All förskoleverksamheten i Nykarleby stad har genom beslut i stadsfullmäktige 38 18.05.2000 överförts att administreras

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

English. Things to remember

English. Things to remember English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är

Läs mer

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

Resultat från Skolenkäten hösten 2018 Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Nacka kommun Internationella Engelska skolan - Elever åk 8 128 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

Eleven studerar enligt verksamhetsområde

Eleven studerar enligt verksamhetsområde Utbildningsanordnare INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Eleven studerar enligt verksamhetsområde Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. punkt 30 1. BASUPPGIFTER Elevens namn

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta

Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Presentationens innehåll Om PISA 2012 Elevernas socioekonomiska bakgrund Resultatnivån

Läs mer

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

NATIONELL UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT I FINSKA I ÅK 9 VÅREN 2001

NATIONELL UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT I FINSKA I ÅK 9 VÅREN 2001 Outi Toropainen NATIONELL UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT I FINSKA I ÅK 9 VÅREN 2001 Utvärdering av inlärningsresultat 1/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen Ombrytning: Sirpa Ropponen ISBN

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 15.9.

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 15.9. Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga Material Ca 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor

Läs mer

Ekerö kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Uppgårdskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Ekerö kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Uppgårdskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016. Ekerö kommun Uppgårdskolan - Elever åk 8 76 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Täby kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Näsbyparksskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Täby kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Näsbyparksskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016. Täby kommun - Elever åk 8 75 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer