Funderar du på skilsmässa eller har du redan skilt dig?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Funderar du på skilsmässa eller har du redan skilt dig?"

Transkript

1 Funderar du på skilsmässa eller har du redan skilt dig? Innehållsförteckning Sida Ansökan om skilsmässa Separation från sambo Separation då det förekommer våld i relationen Här får du hjälp Tingsrätt Rättshjälpsbyrå Folkpensionsanstalt Bostadsbyrå Barnatillsyningsman Borgånejdens familjerådgivningscentral Borgå stads familjerådgivning Socialarbete Borgå skyddshem Hur barn upplever skilsmässan Hur ska man berätta om skilsmässan för barnen? Fostringsgemenskap efter skilsmässan Adresser på nätet Syftet med denna broschyr är att ge information om skilsmässofrågor. Här hittar du praktiska råd för de olika skedena av skilsmässoprocessen samt uppgifter om var du kan få hjälp. Broschyren är skriven både för barnfamiljer och par utan barn.

2 En skilsmässa påverkar alla parter för en lång tid framåt. Det är viktigt att fundera på vad man försöker lösa med skilsmässan. Kan problemet lösas genom skilsmässa eller förorsakar skilsmässan flera problem? Att skilja sig medför vanligtvis mycket starka känslor som t.ex. förtvivlan och ångest, men också ofta en känsla av lättnad. Ifall man bestämmer sig för att skiljas, är det viktigt att alla familjemedlemmar tryggt kan bearbeta känslor och tankar kring skilsmässan och vid behov be om utomstående och opartisk hjälp. Hur barn klarar separationen är beroende av föräldrarnas förmåga att psykiskt behandla situationen. Undersökningar har visat att föräldrarnas inställning till varandra efter skilsmässan är avgörande för barnets möjligheter att hantera skilsmässan. Det värsta är om grälen fortsätter efter separationen. Obearbetade saker kan leda till att föräldrarna, eller den ena föräldern, trots skilsmässan fortfarande psykiskt sitter fast i gamla problem och interna stridigheter. Det här hindrar de frånskilda makarna från att komma på fötter igen och hitta en ny inriktning i sina egna liv och försvårar barnens möjlighet att klara sig ur krisen till ett balanserat liv. Det bästa man kan göra för barnens framtid och sitt eget välmående är att söka hjälp för att få slut på grälen. Ansöka om skilsmässa Ansökan om skilsmässa lämnas in till tingsrättens kansli på hemorten. Ytterligare information om processen hittar du under rubriken tingsrätt. Separation från sambo I fråga om separation från sambo behöver ingen ansökan inlämnas till tingsrätten, eftersom gällande lag inte känner till samboförhållanden. Om paret har barn kan föräldrarna lämna in avtal gällande barnens vårdnad, boende, umgänge och underhåll till tingsrätten för fastställande eller alternativt komma överens om saken med barnatillsyningsmannen. Detta gäller såväl separation från sambo som skilsmässa. Separation då det förekommer våld i relationen En skilsmässa löser nödvändigtvis inte våldsproblemet utan kan tillfälligt öka risken för våld. Att se till säkerheten framhävs även i fråga om barnen. Våldet skadar barnet även om det inte riktar sig direkt mot barnet. Våldsoffret har ofta begränsad självbestämmanderätt och därför är utomstående stöd ofta nödvändigt. Det är viktigt att våga tala om våldet med olika aktörer (t.ex. rättshjälpsbyrån, barnatillsyningsman, socialbyrån). Det är svårare att skilja sig från en våldsam än från en icke-våldsam partner. Enligt en undersökning leder ofta först det fjärde eller femte försöket att frigöra sig till en separation. Även för våldsutövaren är skilsmässan en förkrossande motgång med känslor av övergivenhet m.m. Personen behöver hjälp för att hitta ickevåldsamma handlingsmodeller. 1 2

3 Här får du hjälp Tingsrätten tfn En ansökan om skilsmässa inlämnas till tingsrätten. Ansökan kan inlämnas av bägge makarna tillsammans eller av endera maken. Ifall endera maken lämnat in ansökan ensam, ger tingsrätten den andra maken möjlighet att bli hörd. Maken/makan har rätt att utverka äktenskapsskillnad efter en betänketid. Betänketiden börjar då makarnas gemensamma ansökan om skilsmässa inlämnats till tingsrättens kansli eller då ansökan som gjorts av endera maken delgivits den andra parten. Efter minst sex månader verkställs skilsmässan om makarna kräver det med en gemensam ansökan eller om endera maken kräver det. Denna s.k. ansökan i andra skedet bör göras senast ett år efter att betänketiden börjat. Om makarna under de senaste två åren utan avbrott bott på olika adresser, har makarna rätt att ta ut skilsmässa utan betänketid. I samband med ansökan om skilsmässa kan man kräva att underhållsbidraget, vårdnaden om barn och umgängesrätten fastställs. Tingsrätten bör också på eget initiativ behandla frågan om hur vårdnaden och umgängesrätten av makarnas barn ska arrangeras med tanke på barnens bästa. Ifall föräldrarna inte ingår ett avtal som barnatillsyningsmannen fastställer, fattar tingsrätten beslut om ärendet på begäran av föräldrarna. Rättshjälpsbyrån Borgå rättshjälpsbyrå ger rättshjälp, dvs. advokattjänster, avgiftsfritt eller mot nominell avgift till personer som till följd av sin ekonomiska ställning inte själv kan stå för sina advokatkostnader eller saknar rättsskyddsförsäkring. Rättshjälpsbyråns tjänster omfattar juridisk rådgivning och andra nödvändiga juridiska åtgärder, t.ex. förhandla med annan part, fungera som ombud vid rättegång samt upprätta avtal. Det är värt att vända sig till rättshjälpsbyrån om skilsmässoparterna inte kan komma överens om sin förmögenhet, omsorgen och underhållet av barnen o.s.v. Rättshjälpsbyrån kan också hjälpa till med att upprätta bodelning om parterna kommit överens om saken. Denna tjänst förutsätter tidsbeställning. I rättsfall (s.k. processuellt ärende), t.ex. tvister om vårdnad och underhåll av barn, är det även möjligt att vända sig till ett privat biträde. I detta fall ser biträdet till att söka rättshjälp. Man bör ändå beakta att ärenden som berör bodelning eller avskiljande av egendom är icke-processuella till sin natur och i sådana fall kan rättshjälpsbyrån ge rättshjälp. Du kan även ansöka om rättshjälp på webben (https://asiointi.oikeus.fi). På webben finns ytterligare information om rättshjälp och ansökningsprocessen. På internet finns dessutom en räknare med vilken kunden själv preliminärt kan granska om han/hon är berättigad till rättshjälp. Folkpensionsanstalten tfn (öppet klockan ) Att flytta isär påverkar de flesta sociala förmåner. Då ni flyttar isär ska ni meddela er nya adress och flyttdagen till magistraten så fort som möjligt. Det graderade barnbidraget och tillägget för ensamförsörjare utbetalas huvudsakligen på basis av uppgifter i befolkningsregistret. Vid behov hör Folkpensionsanstalten bägge parterna i fråga om utbetalning av barnbidrag. Största delen av ansökningarna och granskningarna kan skötas elektroniskt på FPA:s webbplats Tjänsten fungerar med bankkoder. Klienterna kan kontakta FPA:s kontaktcentraler mån-fre klockan 8-18; t.ex. boende och barnfamiljer (se telefonkatalog eller webb-plats för ytterligare information). 3 4

4 Bostadsbyrå Du kan vända dig till bostadsbyrån med frågor om hyres- och bostadsrätts bostäder. Barnatillsyningsman tfn eller (kl eller enligt överenskommelse) tel Vid skilsmässa eller separation från sambo kan klienter hos barnatillsyningsmannen upprätta eller fastställa skriftliga avtal gällande vårdnaden av barnet, boendet, umgängesrätten och underhållet. Barnatillsyningsmannen fattar inte beslut om innehållet i avtalet, utan föräldrarna bör sinsemellan nå enighet. Syftet med avtalet är att trygga barnets bästa, en tillräcklig utkomst samt en nära relation mellan barnet och bägge föräldrarna. Vårdnad: Gemensam vårdnad innebär att föräldrarna tillsammans svarar för uppgifter som berör vårdnaden av barnet och tillsammans fattar viktiga beslut om bl.a. barnets skola/daghem, boendeort, religion (religionsfrihetslagen 3), för- och efternamn, pass, hälso- och sjukvård och modersmål. Utgångspunkten är att barnets vårdnadshavare också är barnets intressebevakare. Intressebevakningen omfattar att se till barnets förmögenhet och att företräda barnet i ärenden som berör barnets förmögenhet. Boende: Oberoende av vårdnadsarrangemangen kan barnet ha endast en officiell adress. Då man kommer överens om boendeorten är det viktigt att beakta barnets önskemål och åsikter, men valet och ansvaret får inte överföras på barnet. På basis av den officiella boendeorten fastställs bl.a. hemkommun, daghem, skola, skolskjuts, barnbidrag (om inte föräldrarna kommer överens om annat), bostadsbidrag och kommunen som ska fastställa vårdnads- och umgängesavtalet. förhållande till föräldern. Umgänget bör trygga barnets rätt att leva ett lugnt och sedvanligt liv. Förutsägbarheten är viktig för barnet. Underhåll: Barnet har rätt till tillräckligt underhåll. I enlighet med sin förmåga svarar föräldrarna för underhållet av barnet med beaktande av föräldrarnas ålder, arbetsförmåga, möjlighet till förvärvsarbete, tillgångar samt övrig underhållsskyldighet som fastställts i lag. Föräldrarna står även för utbildningskostnader för barn som fyllt 18 år, om kostnaderna anses vara skäliga (s.k. utbildningsavtal). Borgånejdens familjerådgivningscentral tidsbeställning må-to 9-12 tel Centralen erbjuder vuxna personer och par diskussionshjälp för att utreda situationen då man funderar på skilsmässa, under skilsmässoprocessen eller efter skilsmässa. Även barnen kan delta i familjesamtal. Det vore bra att söka hjälp så tidigt som möjligt, innan problemen blir för stora. Det är möjligt att ansöka om medling i familjefrågor i vilket skede av skilsmässan som helst. Med medling avses diskussioner med vilka man strävar efter att hitta en rättvis lösning som alla familjemedlemmar godkänner. En opartisk person kan hjälpa till att se helheten och stöda familjen att bygga upp sin egen lösning. Förtroendet är viktig i medlingen och i eventuella rättegångar kan därför diskussionerna inte användas mot den andra parten. En användbar arbetsform är skilsmässogrupper, ordnas t.ex. tillsammans med Borgå stads familjerådgivning. Umgänge: Det är barnet som har umgängesrätt, inte föräldern. Beslut om umgänge skall inte fattas schematiskt, utan varje umgängesrätt bör fastställas på basis av barnets individuella livssituation. Vid beslut om umgängesrätt bör man beakta bl.a. barnets ålder och utvecklingsskede samt tidigare kontakt och 5 6

5 Borgå stads familjerådgivning tel Familjerådgivningen hjälper barnfamiljer då föräldrar oroar sig för hur skilsmässan påverkar barnet och funderar på hur man på bästa sätt stöder barnet. Familjerådgivningens personal träffar föräldrarna enskilt eller tillsammans samt hjälper föräldrarna att se skilsmässosituationen utgående från barnet att gå igenom tankar och känslor som hör till skilsmässan. Vid familjerådgivningen kan man även träffa t.ex. hela familjen efter skilsmässan och tillsammans behandla vad som hänt och i synnerhet barnens känslor. Personalen kan erbjuda barnen individuellt stöd och en möjlighet att bearbeta föräldrarnas skilsmässa med en utomstående vuxen under sina egna individuella besök samt kamratstöd i skilsmässogruppen för barn. Familjerådgivningen har också arrangerat skilsmässogrupper för vuxna tillsammans med Borgånejdens familjerådgivningscentral. Hur barn upplever skilsmässan Socialarbete tel Vid skilsmässa och separation från sambo ger socialarbetarna handledning och rådgivning angående praktiska ärenden, t.ex. varifrån och hur man skall söka bostad samt hurdant ekonomiskt stöd man kan få. På tingsrättens begäran ger socialväsendet en utredning av omständigheterna som berör vårdnaden av barnet, boende och umgängesrätt. Socialväsendets uppgift är att skaffa information och förmedla den vidare till domstolen för ett beslut där. Utredningen siktar på att skaffa så objektiv information som möjligt om sådana faktorer och förhållanden som kan vara betydelsefulla då ärendet avgörs. I texten används äktenskap och skilsmässa även för samboförhållande och separation från samboförhållande. Ofta är skilsmässan en ny förvirrande erfarenhet, som barnet inte har verkliga färdigheter att förstå. Ju mindre korrekt information barnet får, desto mer börjar barnets fantasi komma med förklaringar till det skedda. Barns skilsmässobekymmer skiljer sig mycket från vuxnas bekymmer. Barnet kan fundera på t.ex. om hon/han i fortsättningen får träffa sina vänner, hur hon ska ta sig till sina fritidsintressen, hur leksakerna ska förvaras på två olika platser, kommande semesterresor eller var sällskapsdjuren placeras. Borgå skyddshem Skyddshemmet är en trygg plats tel Utöver sorg, besvikelse och hat är en central skilsmässokänsla hos barnet även skuld. Barn har en omogen och självcentrerad slutledningsförmåga och barnet strukturerar den omkringliggande världen för personer som utsatts för våld socialjouren i Östra Nyland i nära relationer och då det är mycket starkt utgående från sig själv. Av denna orsak kan barnet lätt, tel , 24h omöjligt eller rent av farligt att eller nästan utan undantag, skuldbelägga sig själv för skilsmässan. Om stanna hemma till följd av våld, hot eller rädsla. Till skyddshemmet kan man komma när som och om igen bör man poängtera för barnet att hon/han inte är orsaken till skilsmässan. Föräldrarna kan hjälpa barnet genom att på något sätt 7 helst, personalen finns på plats 24 h/dygn. Ingen remiss behövs. förklara den verkliga orsaken till skilsmässan. 8

6 Med tanke på barnets uppväxt och utveckling är föräldrarnas förmåga till föräldraskap viktig. I skilsmässosituationen och den personliga kris som föräldrarna går igenom försämras ofta förmågan till föräldraskap, detta gäller alla livskriser. Föräldrarna använder mycket energi till att klara skilsmässan och bygga upp ett nytt liv, vilket naturligt nog är bort från den tid som föräldrarna normalt använder för att vara tillsammans med barnen och närvarande för dem. Barnen kanske tvingas vara alltför mycket ensamma och att bli vuxna för snabbt. Tyvärr sker detta inte i takt med barnets normala utveckling utan av tvång, vilket ofta senare visar sig vara overkligt och därmed blir barnet vuxet senare och utvecklingen fördröjs. Mycket små barn kan lida av föräldrarnas skilsmässa främst för att de inte får föräldrarnas fulla uppmärksamhet då de fortgående behöver trygghet och omsorg. Under eller efter en skilsmässosituation tänker föräldrarna kanske inte tillräckligt mycket eller fortgående på barnet och barnets behov. Barnet förstår inte varför föräldrarnas uppmärksamhet förändrats och drar slutsatsen att hon/han lämnats ensam för att hon/han inte är särskilt värdefull eller viktig. Då ett litet barn erfar att föräldrarnas uppmärksamhet minskat, upp-lever barnet att hon/ han inte längre är lika viktig för föräldrarna. Detta kan ha en stor betydelse för barnets självbild och självkänsla. Häpnadsväckande länge önskar barnet att föräldrarna ska återförenas. Barnets desperata försök att få föräldrarna att återförenas eller få föräldern att flytta tillbaka hem kan förorsaka häpnadsväckande beteende hos barnet. Barnets önskan om att förena familjen är barnets naturliga strävan att göra sig hel. I synnerhet då föräldrarnas gemensamma och delade föräldraskap inte förverkligas efter skilsmässan, kan barnet mycket starkt hoppas på att föräldrarnas återförening skulle lösa barnets behov av att uppleva bägge föräldrarnas närvaro i sin egen vardag. Då föräldrarna skiljer sig stöder man barnet genom att också efter skilsmässan ge henne/honom en möjlighet att leva normalt och vardagligt på sin egen utvecklingsnivå. Ju mindre skilsmässan ändrar på barnets vardag och rutiner, desto bättre. Redan att föräldrarna flyttar isär är en så stor förändring för barnet att det är bäst att försöka minimera alla andra förändringar. För barnet är det bäst att hon/han får fortsätta i samma daghem eller skola, med samma fritidsintressen och fortsättningsvis höra till samma vardagliga kamratkrets. Man hjälper barnet också genom att hon/han fortfarande äter kvällsmåltid vid samma tidpunkt eller får lyssna på samma godnattvisa. En skilsmässa är ofta en helt oförutsägbar erfarenhet för barnet (trots att barnet kan ha anat saken, kan hon/han inte ha anat sina kommande känslor) och rubbar känslan av trygghet och kontinuitet; genom att bevara rutinerna stöder man barnet att känna att vissa saker är bestående. Hur ska man berätta om skilsmässan för barnet? För barnet är diskussionerna om skilsmässan med föräldrarna mycket viktiga och kan ha långtgående följder för hur barnet i sin egen värld tänker på skilsmässan. Om det är möjligt ska föräldrarna tillsammans berätta om skilsmässan; detta är det första konkreta tecknet på att barnet även framöver får behålla bägge föräldrarna och att man kan prata om saken med bägge två. Det är viktigt att klart berätta om planerna att skiljas, konkret förklara vad det betyder och när det kommer att ske. Föräldrarna borde sträva efter att komma med någon förklaring till varför detta skett och varför man kommer att skiljas samt berätta att orsakerna till skilsmässan finns hos föräldrarna och inte barnet. I synnerhet småbarn kan fundera på vad i deras beteende som förorsakade skilsmässan och även vad hon eller han kunde gjort annorlunda för att förhindra skilsmässan. Av denna orsak är det bra om föräldrarna poängterar för barnet att hon inte på något sätt skulle ha kunnat förhindra skilsmässan. Det är viktigt att berätta om konkreta planer som berör barnets vardag och om framtida arrangemang. 9 10

7 Då föräldrarna berättar om att äktenskapet avslutas med skilsmässa kan de samtidigt berätta för barnet om förhållandet mellan man och kvinna. Denna modell kommer barnet att bära med sig resten av livet. Av denna orsak är det viktigt att föräldrarna - endera då de berättar om skilsmässan eller senare - förklarar att de vid vigseln trodde att äktenskapet skulle hålla, om deras dåtida drömmar och hur glada de var då barnet föddes. Om det är möjligt kan även en frånskild förälder konstatera för barnet att föräldern är glad för att barnets mamma eller pappa är just den hon eller han är. Ibland kan föräldrarnas energi nästan helt och hållet rikta sig till att behandla den egna ångesten. Inte heller i sådana fall får barnet lämnas helt ensamt. Skilsmässan är en förvirrande situation som barnet inte kan förstå. Också de vuxna kan vara så förvirrade att de inte kan ge barnet förklaringar och svar. Då kan man åtminstone berätta att ingen riktigt vet hur allt ska gå till, men allt kommer nog att ordna sig. Trots att man bör berätta för barnet att allt ordnar sig, får man inte komma med tomma löften. T.ex. får man inte lova barnet att bägge föräldrarna fortsättningsvis kommer att vara lika starkt närvarande i barnets liv, om så inte är fallet. Fostringsgemenskap efter skilsmässan Nuförtiden blir alltfler barn föräldrarnas bestående tvistefrö efter skilsmässan, vilket enligt forskare nästan utan undantag skadar barnets utveckling. I synnerhet småbarn befinner sig i en svår situation då föräldrarna öppet förhåller sig fientligt mot varandra. Alla föräldrar, både de som bor tillsammans och de som bor isär, säger ibland otrevliga saker om varandra inför barnen. En viss ilska och olika åsikter kan barnet dock förstå - föräldrarna skulle ju inte skiljas från varandra om ingenting vore på tok. Det är skadligt för barnet om den andra föräldern svartmålas fortgående och ingenting positivt förs fram. Det är mycket tungt för barnet att bära den börda som föds av hatet och underskattningen mellan föräldrarna. I nästan alla undersökningar och texter som berör föräldrars skilsmässa sägs att de viktigaste faktorerna för att barnet ska klara sig är hurdant förhållande föräldrarna har och hur föräldrarna kan samarbeta. För att barnet ska klara sig behövs regelbunden kontakt med och gott förhållande till bägge föräldrarna. Det är viktigt att bägge föräldrarna respekterar barnets förhållande till den andra föräldern. Även om äktenskapet tar slut fortsätter det gemensamma föräldraskapet efter skilsmässan. Fostringsgemenskap efter skilsmässan innebär att de frånskilda stöder den andras föräldraroll som mamma eller pappa, utan att blanda sig i den tidigare makans/makens nya liv. Detta är ofta utmanande, eftersom den f.d. partnerns beslut om sitt eget liv (t.ex. förmögenhet, semester, boende) även framöver påverkar ens liv och vardag. Ofta behövs god förhandlingsförmåga ännu mer efter skilsmässan än då man bodde under samma tak

8 Adresser på nätet: (oikeusministeriö) (mannerheimin lastensuojeluliitto) (väestöliitto) (lastensuojelun keskusliitto) (Folkhälsan) Broshyren har sammanställts av: Borgåstads familjerådgivning och barnatillsyningsmän, Rättshjälps byrån i Borgå samt Borgånejdens familjerådgivningscentral Illustrationer: Filippa Hella Lay out: Ulrika Andersson

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? vårdnad, boende och umgänge barns behov i olika åldrar Det är viktigt att båda föräldrarna gör sitt bästa för att en separation och tiden därefter blir så skonsam

Läs mer

Klientens ställning och

Klientens ställning och Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Uppdaterad 2006-11-14 Här finns en övergripande information om vad som gäller vid beräkning av underhållsbidrag till

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Exempe. Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4. Makans uppgifter. Makens uppgifter. Gemensamma barn under 18 år, under gemensam vårdnad

Exempe. Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4. Makans uppgifter. Makens uppgifter. Gemensamma barn under 18 år, under gemensam vårdnad 1 empel Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4 Makans uppgifter FÖR EFTER ADRESS POSTNUMMER OCH ORT Makens uppgifter FÖR EFTER ADRESS POSTNUMMER OCH ORT Gemensamma barn under 18 år, under gemensam

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013 Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Alla skilsmässor är olika men ändå lika... Vari består olikheterna? Alla individer är olika Tidigare

Läs mer

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så 1234 skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Så skiljer du dig En skilsmässa är ofta en stor sorg. Men ibland finns det ingen annan utväg. Hur vet

Läs mer

FÖRÄLDRAGUIDE INFORMATION OCH STÖD FÖR BARNFAMILIJER I SKILSMÄSSA

FÖRÄLDRAGUIDE INFORMATION OCH STÖD FÖR BARNFAMILIJER I SKILSMÄSSA FÖRÄLDRAGUIDE INFORMATION OCH STÖD FÖR BARNFAMILIJER I SKILSMÄSSA 978-951-9424-81-1 Till Till läsaren läsaren Denna guide är avsedd för föräldrar som överväger och bearbetar en skilsmässa samt deras närmaste.

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Leva i nyfamilj. Ny familj Nya möjligheter

Leva i nyfamilj. Ny familj Nya möjligheter Leva i nyfamilj Ny familj Nya möjligheter 1 Vad är en nyfamilj? En familj där två vuxna bildar familj och den ena eller båda har barn från tidigare relationer 2 2013 Föreläsning perheaikaa.fi 3 Skilsmässa

Läs mer

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010 14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

att skiljas när man har barn

att skiljas när man har barn Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Finspångsgatan 51, 163 53 Spånga, fax 08-760 58 95, e-post: sos.order@special.lagerhus.se Artikelnr 1999-00-015 Socialstyrelsen på Internet:

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER

KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER Bästa mamma och pappa, Livet i en småbarnsfamilj kan innehålla många glädjeämnen, men ibland kan vardagen vara ganska så tung. Det kan vara nyttigt för föräldrarna

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Vad är rättshjälp? Innehåll

Vad är rättshjälp? Innehåll Rättshjälp 1 Innehåll Vad är rättshjälp? Vad är rättshjälp?... 3 Rättsskydd i din försäkring... 5 Rådgivning... 6 Ung i rättssamhället... 7 Ny i Sverige... 7 Snabbguide till rättshjälp... 8 Vem kan få

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

att skiljas när man har barn

att skiljas när man har barn Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-32 GRAFISK

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

att skiljas när man har barn

att skiljas när man har barn att skiljas när man har barn Att skiljas när man har barn Samarbetssamtal, avtal och familjerådgivning I 5 kap. 3 socialtjänstlagen står att kommunen skall sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Betalningsföreläggande och handräckning

Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Har du lånat ut pengar som du inte får tillbaka? Får du inte betalt för en faktura? Flyttar inte din uppsagda hyresgäst?

Läs mer

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling. Juli 2005 Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Läs mer

Intressebevakarens uppdrag

Intressebevakarens uppdrag Intressebevakarens uppdrag Innehåll Intressebevakarens viktigaste uppgifter... 3 Intressebevakarens rätt till arvode... 5 Omprövning av behovet av intressebevakning... 5 Hur upphör intressebevakarens uppdrag?...

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer

STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation

STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation Har ni separerat eller har ni problem i er relation? Riskerar ni att dra in barnen i er konflikt? Det finns stöd och hjälp både till er

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Barn- och utbildningsförv.

Läs mer

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Uppgifter som föräldrarna i egenskap av intressebevakare för sitt barn ska sköta Vad innebär intressebevakning och vem är intressebevakare för ett barn? Vem

Läs mer

SOCIALSERVICE OCH HEMVÅRD

SOCIALSERVICE OCH HEMVÅRD GRANKULLA STAD SOCIALSERVICE OCH HEMVÅRD Social- och hälsovård 22.1.2010 Social- och hälsovård 1 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Målet för social- och hälsovården är att upprätthålla och främja kommuninvånarnas

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Infotillfälle ang. intressebevakning

Infotillfälle ang. intressebevakning Infotillfälle ang. intressebevakning 02.05.2012 LAGSTIFTNING Lag om förmyndarverksamhet (442/99), Förordning om förmyndarverksamhet (889/99) SYFTE Syftet är att övervaka sådana personers rätt, som inte

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Handbok för biologiska föräldrar som överväger adoption

Handbok för biologiska föräldrar som överväger adoption Handbok för biologiska föräldrar som överväger adoption 2 Den här handboken är avsedd för dig som överväger att lämna ditt barn för adoption. En adoption är ett stort beslut som påverkar alla berörda parter.

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2006 T 308-05 KLAGANDE LS Ombud: Advokat GH MOTPART MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat YB SAKEN Vårdnad ÖVERKLAGADE

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN PH4_plus 1 *1409901* FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN Denna familjeutredningsblankett är avsedd för dig som är vårdnadshavare i barnets hemland för ett ogift, under 18-årigt

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,

Läs mer

Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi

Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi Skuldsanering Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi Ungefär så brukar vi förklara skuldsanering ett sätt för dig som är svårt skuldsatt att få ordning på din ekonomi. Med den här broschyren

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12. RÄTTSHJÄLP OCH FÖRSVARARE B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.2009/1008) I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Några viktiga gränser

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Några viktiga gränser Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boende kostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Helsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet

Helsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 25.9.2015 8/2015 Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet 1.1.2016 En del av de bestämmelser i barnskyddslagen som ändrades i samband med

Läs mer

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer