Datakommunikation o Datornät

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datakommunikation o Datornät"

Transkript

1 End host Application End host Application Datakommunikation o Datornät Presentation Session Transport Network Network Network Presentation Session Transport Network En introduktion till kursen: TDBC64 Datakommunikation och Datornät C, 5 poäng vid Umeå universitet Data link Data link Data link Data link Physical Physical Physical Physical One or more nodes within the network Torbjörn Wiberg, UmU 1 Disposition av föreläsning 1o2 Registrering Om schema, labbar, tentor mm Om datornät och kurs Några begrepp Tjänsteutbud Prestandamått Principer för datornäts arkitektur Torbjörn Wiberg, UmU 2

2 Om datornät och kurs Registrering Schema, labbar, tentor mm Om datornät och kurs Vad är ett datornät? Hur är datornätet organiserat? Vilken kvalitet har datornätet? Vad handlar kursen om? Datornätshistoria Internet Några begrepp Tjänsteutbud Prestandamått Principer för datornäts arkitektur Torbjörn Wiberg, UmU 3 Vad är ett datornät? Ett datornät är ett nätverk av datorer Syftet att kunna ebjuda applikationer för kommunikation (e-post, videokonferens) få tillgång till en avlägsen resurs (skrivare, superdator) fördela tillgängliga resurser (distribuerade system) Kraven på nättjänsternas varierar kraftigt med användning. Datornätet ska rättvist kunna fördela sina resurser Torbjörn Wiberg, UmU 4

3 Hur är datornätet organiserat? Vilken utsträckning har nätet? lokalt i ett rum, i ett hus, på campus avgränsat till en organisation the Internet Vem har kontrollen över nätet? användarens organisation en operatör, flera, många, ingen autonoma nät som samarbetar ett nät med en ledning distribuerade system Är användarens dator och applikationsdatorerna en del av nätet? transparenta moln eller ej kommunikationssubnät värddatorer (hosts) Torbjörn Wiberg, UmU 5 Vilken kvalitet har datornätet? Datornätsparametrar av intresse för kvalitet: bandbredd genomströmning (throughput) fördröjning (delay, latency) variationer i dessa garantier för min/max (Quality of Service) felfrekvenser/felhantering tillgänglighet Parametrar för vad? nätet som helhet dator kommunikationssubnät dator dator mellan nät Vad ska man tänka på när man upphandlar en internet-tjänst? e/obs/obs_spec.html Torbjörn Wiberg, UmU 6

4 Vad handlar kursen om? I boken nämns att ett näts kvaliteter kan ses ur minst tre personers perspektiv: applikationsprogrammerarens nätverksarkitektens nätverksoperatörens Kursen handlar om principer för datornätsarkitektur grunderna för programmering av nätapplikationer Det betyder att i första hand de två första personernas perspektiv belyses. Utgångspunkten är att nätresurserna är begränsade Avvägningar mellan aspekter av kvalitet måste göras i designen av ett datornäts arkitektur och i programmering av nätverksapplikationer Vilka tjänster i nätet ska prioriteras Vad får olika val av parametrar i en nätverksarkitektur för konsekvenser för nätets kvalitet Torbjörn Wiberg, UmU 7 Datornätshistoria Arpanätet 1969 DoD Advanced Research Project Agency bbn imp, tac, host ftp, mail, telnet Ehternet (1976) SUN Stanford University Network SNA, DecNet, EARN Sunet (1979), Nordunet Terminalnät - Nunet Campusnät - Umnet kabeltv-nät fibernät radiolan ISP NFS, www, Torbjörn Wiberg, UmU 8

5 Internet Ett nätverk av autonoma datornät policies i gränserna Store-and-Forward Struktur för datoradresser och domännamn Björn Eriksen ICANN IETF internet-standarder TCP/IP utvecklas ständigt - routing CCITT televerkens sammanslutning ISO OSI Open Systems Interconnect Torbjörn Wiberg, UmU 9 Några begrepp Registrering Om schema, labbar, tentor mm Om datornät och kurs Några begrepp Noder och länkar Meddelanden och paket Datornätstopologier Switch och router Multiplexering Tjänsteutbud Prestandamått Principer för datornäts arkitektur Torbjörn Wiberg, UmU 10

6 Noder och länkar Nod = värddator eller dator i kommunikationssubnätet (KSN) Noder förbinds fysiskt med länkar Punkt-till-punkt Multi-access-länk Längden på en länk är begränsad och beror av mediet Antalet noder som kan anslutas till en länk är ofta begränsat Kommunikation sker inte bara direkt utan förmedlas ofta av mellanliggande noder Paketförmedlande nät (packet switching, jfr brev) eller kretskopplande nät (circuit switching, jfr telefonsamtal) Torbjörn Wiberg, UmU 11 Den fysiska överföringen Fibrer, koaxialkablar, twisted pairs (som för telefoner) och radio. Elektriska signaler och ljus. Elektriska signaler klingar av snabbare och måste återgenereras. De klingar av snabbare i twisted pairs än i koaxialkablar. Hög hastighet innebär flera fel. >100Mbps i twisted pairs (koppar) Elektriska signaler störs av elektromagnetiska fält. De är dessutom själva störkällor. Ljus är relativt okänsligt för elektromagnetiska fält. Ljusöverföring kan ske i terrabits/sek (10 upphöjt till 12). Radio - mark och satellit Satellit ms fördröjning för geostationära satelliter Bredband och basband Basband unyttjar kabeln helt själv Bredband - datasignalen överlagras på en bärvåg av en viss frekvens. Kan sända flera bärvågor på kabeln (en form av multiplexering), för att till exempel medge kommunikation samtidigt i två riktningar, eller som resursdelning mellan applikationer. Basband används ibland i lokala nät och i radionät. Bredband har fått en helt annan betydelse i samhällsdebatten Torbjörn Wiberg, UmU 12

7 Meddelanden och paket Kommunikationen i ett datornät sker genom att diskreta meddelanden utväxlas En länk i ett nät används för meddelanden från olika datorer till olika datorer Store-and-forward network ett meddelande tas emot, buffras i väntan på att länken ska bli ledig och skickas vidare I ett kretskopplat nät reserveras plats från starttill slutnod Torbjörn Wiberg, UmU 13 Datornätstopologier Träd Stjärna Buss Ring Maskformigt nät Den fysiska topologin kan skilja sig från den logiska Medium Radio, satellit, koaxialkabel, partvinnad kabel, fiber Sammanhang (Connectivity) helst större än 2 Hierarkiskt (rekursivt), noder är nät Normalt kombinationer av topologier Vanligtvis hierarkiska nät som binds samman till ett maskformigt internät Närmast värdarna förekommer stjärnor, ringar o bussar Torbjörn Wiberg, UmU 14

8 Switch och router I maskformiga nät väljer man väg genom nätet Internet är ett maskformigt nät av nätverk En switch är en dator i KSN som aldrig ställs inför uppgiften att välja mellan flera vägar. En router är en dator i KSN som gör vägval En router är ofta ansluten till flera nätverk eller ingår i ett maskformigt KSN Vägvalsalgoritmer Unika namn o adresser IP-adresser: Domännamn: oxe.cs.umu.se DNS domännamnserver DNS är ett distribuerat system Torbjörn Wiberg, UmU 15 Multiplexering För att dela på en kanal Tidsmultiplexering statisk fördelning låg utnyttjandegrad garanterad andel (QoS) Frekvensmultiplexering dito Statistisk multiplexering dynamisk fördelning högre utnyttjandegrad risk för överbelastning o trafikstockning alla måste få kommunicera -> paket av maximal storlek mål: rättvisa, effektivitet o prioritet Torbjörn Wiberg, UmU 16 L1 L2 L3 Switch 1 Switch 2 R1 R2 R3

9 Tjänsteutbud Registrering Om schema, labbar, tentor mm Om datornät och kurs Några begrepp Tjänsteutbud virtuella kanaler typiska kommunikationsmönster bandvidd och genomströmning tillgänglighet och kommunikationsfel Prestandamått Principer för datornäts arkitektur Torbjörn Wiberg, UmU 17 Virtuella kanaler Application Channel Application Vilket tjänsteutbud ska erbjudas användare/ applikationsprogrammerare? Virtuella kanaler där processer kan kommunicera Vilken funktionalitet ska erbjudas inom ramen för tjänsten? garanti för felfrihet meddelanden anländer i samma ordning de sänts insynskydd Följande bilder rör funktionalitet i virtuella kanaler Torbjörn Wiberg, UmU 18

10 Typiska kommunikationsmönster Application Channel Application Client/Server-mönster Request/Reply filöverföring web video-on-demand frame grabber bildfrekvens vad klarar nätet Interaktivitet som mönster video-konf chat e-learning-appl Båda mönstren använder virtuella kanaler filöverföring ström av fildelar Hur många separata kommunikationsabstraktioner ska vi stödja? få - svårt att tillgodose behoven många tungt att underhålla flera abstraktionsnivåer vad ska de lägsta abstraktionerna stödja Vad ska KSN stödja och vad ska lämnas till applikationerna ett enkelt KSN är snabbt men kan leda till större overhead i applikationen Torbjörn Wiberg, UmU 19 Bandvidd och genomströmning Bandvidd = Bandbredd bps Egentligen - Den högsta kommunikationshastighet en kanal är dimensionerad för I praktiken Den hastighet som sändnings/mottagningsutrustningen är inställd på (förenklat: klockans hastighet) Genomströmning bps Hastigheten på det faktiska kommunikationsströmmen genom en kommunikationskanal mätt över en rimlig tidsperiod Ethernet har bandvidden 10Mbps, medan genomströmningen totalt knappast överskrider 6 Mbps för en applikation kanske genomströmningen är 1 Mbps (beroende på antalet anslutna datorer på kabeln och på vilken konkurrens som råder om de tillgängliga 10 Mbps) Torbjörn Wiberg, UmU 20

11 Tillgänglighet och kommunikationsfel Vad kan gå fel datorstopp länkavbrott elektromagnetiska störningar bitfel pga att man ligger nära toleransgränser buffer overflow programfel Bitfel 1:10Mbit Cu 1:10000Gbit - fiber Skadade paket Paketförlust Upptäcka och korrigera fel paritet, checksummor, signaturer omsändning på länken eller genom hela virtuella kanalen sänka belastningen välja en annan väg svårt att skilja på överbelastad och trasig länk X / Torbjörn Wiberg, UmU 21 Prestandamått Registrering Om schema, labbar, tentor mm Om datornät och kurs Några begrepp Tjänsteutbud Prestandamått bandbredd och fördröjning bitar på väg = bandbredd * fördröjning högre hastighet men samma fördröjning applikationers behov Principer för datornäts arkitektur Torbjörn Wiberg, UmU 22

12 Principer för datornäts arkitektur Registrering Om schema, labbar, tentor mm Om datornät och kurs Några begrepp Tjänsteutbud Prestandamått Principer för datornäts arkitektur Några egenskaper hos datornät Abstraktion som idé Skiktindelad arkitekturmodell Protokoll o interface OSI-stacken IP-stacken Nästade data Multiplexering Internet-protokoll Torbjörn Wiberg, UmU 23 Skiktad arkitektur 1996 Addison-Wesley Publishers Ltd Addison-Wesley Publishing Company Inc. Skikt med uppdelat ansvar I botten fysiska medier I toppen applikationer med behov av datornätstjänster Protokoll mellan skikt på samma nivå i olika noder Interface api mot ett skikt från ett överordnat OSI/TCP-IP-stacken två standardiserade uppsättningar skikt OSI televerken IP internet, IETF Nästade data header o payload kinesisk ask Multiplexering i vissa skikt Torbjörn Wiberg, UmU 24

13 Protokoll Konvenansregler. Kommunikation med väldefinierade ramar och tolkningar. Ta av sig skorna eller ej. Hur tolkas det av den man besöker? Vokabulär, dialog, syntax, semantik. 3-vägshandskakning. Syftet är att man ska komma överens om en gränsyta mellan kommunicerande parter som bas för interoperabilitet. Standardprotokoll, leverantörsprotokoll, de facto standarder. Standardieringsarbete innefattar ofta kompromissande. Det är inte alltid så lämpligt. IETF standardisering, allra mest på lägre nivåer Torbjörn Wiberg, UmU 25 Protokollnivåer Fel o felhantering fysisk nivå - signal, signalnivåer, typ av signal, medium, kontakter datalänksnivå - ("felfri") sändning av ett block av information mellan två direkt förbundna noder nätverksnivå - vägval för nästa hopp i nätet transportnivå - ("felfri") överföring från start till slutnod applikationsnivån - t.ex ftpprotokoll, www-protokoll. OSI-stacken (modellarkitektur), IP-stacken (Internets dominerande protokoll). "Felfri" överföring. Fel inträffar Vilken frekvens, hur upptäcka och hur korrigera o hantera? Felfrekvensen är kopplad till utnyttjandegraden av resurserna hög utnyttjandegrad ger större risk för fel. (Utnyttjande av länkars kapacitet, buffertutrymmen, beräkningskapacitet i datorer. Bitfel, buffer overflow, datorerna hinner inte med. Låg utnyttjandegrad - dåligt utnyttjande av resurserna. finn en balans, ligg på gränsen där det kan inträffa fel ibland. Ansvaret för hantering fördelas Finns på datalänksnivån, transportnivån och applikationsnivån Torbjörn Wiberg, UmU 26

14 Genomströmning och fördröjning Genomströmning bps. Fördröjning sekunder. Vissa nät har (relativt) hög genomströmning, andra låg fördröjning. Utbytesförhållande. Dåliga nät - låg genomströmning och hög fördröjning. Olika multimedier har olika behov. CONS virtuell linje CNLS utan uppkoppling Torbjörn Wiberg, UmU 27

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade

Läs mer

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet OSI-modellen Skiktade kommunikationsprotokoll Informationsteknologi Jakob Carlström Open Systems Interconnect Standardiserad av ISO 98 Referensmodell, inte protokollstandard skikt Har påverkat utvecklingen

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se>

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Syfte: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade nätverk, virtuellt kretskopplade

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET Kapitel 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Finns Internet? Och varför fungerar det då? 2 Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2

Läs mer

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW

Läs mer

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö. Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt)

Läs mer

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society (ISOC). Består av ett

Läs mer

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson 2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW YHUELIRJDWIRUPHOEODG PLQLUlNQDUHRFKVNULYPDWHULDO

Läs mer

Datakommunikation I 5p

Datakommunikation I 5p kommunikation I 5p Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Datorkommunikation Många förkortningar Många detaljer (t.ex. protokollspecifikationer)

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,

Läs mer

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll 1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept

Läs mer

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet

Läs mer

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl) Performance QoS Köteori Jens A Andersson (Maria Kihl) Internet Består av ett antal sammankopplade nät som utbyter data enligt egna trafikavtal. Alla delnät som utgör Internet har en gemensam nämnare: Alla

Läs mer

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion OH slides B: Media and Electrical Interfaces Mainly about the physical layer (Layer 1) DTE A Lager 5-7: Applikation Session Presentation 4. Transport Many of the following slides includes figures from

Läs mer

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster Radionät Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,

Läs mer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Från användare till användare. (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

Stora IT-dagen. Lund, 20 November 2002. Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se

Stora IT-dagen. Lund, 20 November 2002. Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se Stora IT-dagen Lund, 20 November 2002 Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se Dagens Internet i Sverige Karaktär: Spridda bredbandsöar Fragmentarisk uppbyggnad

Läs mer

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Jens A Andersson Att hitta bitfel Checksumma CRC, Cyclic Redundancy Check Paritetsbit(ar) 5

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs

Läs mer

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål Föreläsning 8 Mål Förstå nyttan av multiplexering Förstå olika multiplexeringssätt Förstå begreepet transportnätverk Förstå begreppen PDH, SDH, SONET Känna till grundprinciperna bakom ATM Multiplexering

Läs mer

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar 2.1 DATALINK-NÄTVERK Fysisk koppling av värdar Hårdvarubyggklossar Ett nätverk uppbyggs av noder och länkar Noder: CPU Cache nätverks adaptor Minne I/O buss Nätverks adaptorn överför data mellan nätets

Läs mer

ÖVERGÅNG TILL KOMMUNIKATIONSTORGET 2.0

ÖVERGÅNG TILL KOMMUNIKATIONSTORGET 2.0 ÖVERGÅNG TILL KOMMUNIKATIONSTORGET 2.0 Kommunerna i Västra Götaland har sedan 2008 haft en förbindelse med Västra Götalandsregionen kallad Kommunikationstorget. Via Kommunikationstorget går datatrafiken

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

ETS130 2015 Fördjupningsuppgiften Ämnen

ETS130 2015 Fördjupningsuppgiften Ämnen ETS130 2015 Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom data- och telekom. Få en djup förståelse för detta ämne.

Läs mer

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Datum Vår referens Sida 2011-03-28 Dnr: 11-3053 1(5) 1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress:

Läs mer

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson ARP (1) 2 ARP (2) 3 1 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet?

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett

Läs mer

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Kommunikation 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Några årtal (1800-talet) Telegrafen https://www.youtube.com/watch?v=drlxz GMWnfI https://www.youtube.com/watch?v=jt9zm _-2S6g 1972 försvinner all manuell

Läs mer

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Anders Rafting Enheten för Robust kommunikation, Nätsäkerhetsavdelningen, PTS Agenda Om infrastrukturen för elektronisk kommunikation Om behovet

Läs mer

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Kapitel 13: (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande

Läs mer

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet

Läs mer

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Vi på Wexnet tror att fri konkurrens leder till bättre kvalitet, bättre service och lägre priser. Vi sätter kunden i centrum! Wexnet bygger ett täckande

Läs mer

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll Datorkommunikation, grundbegrepp Skiktade kommunikationsprotokoll Protokoll Förbindelseorienterat (connection-oriented) och förbindelselöst (connectionless). Uni-, multi- och broadcast. Skiktade kommunikationsprotokoll

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox. FRÅGOR & SVAR ANGÅENDE INTERNET Vad är en domän? Sytemet delar upp t.ex www.gy.varmdo.se i domäner dom läses från höger till vänster allt så.se först som står från vilket land den är i från i detta tillfälle

Läs mer

6. Blandade uppgifter

6. Blandade uppgifter 6. Blandade uppgifter 1. En digital TV-signal skall överföras på en analog kanal. TV-källan sänder bilder i form av en matris på 480x500 bildelement (pixels) med 32 olika intensitetsnivåer och med bildfrekvensen

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-06-03

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3) Kihl & Andersson: 4.1-4.3, 4.5 Stallings: 6.1-6.5, 7.1-7.2, (7.3) (eller digital signal) Om en sändare bara skickar en bitström över länken skulle mottagaren ha väldigt svårt för att tolka datan. Det krävs

Läs mer

Allt om datalogging och datakommunikation!

Allt om datalogging och datakommunikation! PLC8D:1 Allt om datalogging och datakommunikation! Data Logging Data Logging, HMI Tools File Transfer Elementär datakommunikation Elementär datakommunikation, E-Designer och Ethernet PLC8D:2 Data Logging

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Datorbaserad mätteknik

Datorbaserad mätteknik Datorbaserad mätteknik Distribuerade mät- och kontrollsystem I 1:32 Mätbuss för instrumentering - GPIB (IEE-488) Skapades av Hewlett-Packard vid sent 60-tal HP-IB (Hewlett-Packard Interface Bus) Kom att

Läs mer

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Inlämningsuppgift till seminariekursen i datakommunikation och distribuerade system. Ola Lundgren d99eol@dtek.chalmers.se 790502-8531 Mattias Thorén d99torez@dtek.chalmers.se

Läs mer

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Tjänsteleverantörerna (Telia/Boxer) levererar 100 Mbit/s till ert hus. Detta innebär dock inte att ni har möjlighet att använda

Läs mer

Allt om datalogging och datakommunikation!

Allt om datalogging och datakommunikation! Allt om datalogging och datakommunikation! Data Logging Elementär datakommunikation PLC8D:1 Elementär datakommunikation, E-Designer och Ethernet PLC8D:2 Data Logging Data Logging innebär att data samlas

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 8 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-02 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Börje Josefsson [BJ] SUNET

Börje Josefsson [BJ] SUNET Börje Josefsson [BJ] SUNET bj@sunet.se Internetdagarna, Oktober 2006 Introduktion Börje Josefsson Sida # 2 SUNET Skall ge universitet och högskolor tillgång till nationell och internationell

Läs mer

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition

Läs mer

TDDD80. Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS. Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA)

TDDD80. Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS. Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA) TDDD80 Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA) Internet Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv

Läs mer

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001 Presentation Fredrik Nyman PacketFront Vad är PacketFront Svenskt företag, bildat 2001 Bakgrund: Bredbandsbolaget, Cisco, (Tele2/Netcom) Accessroutrar och hemma-switchar för bredbandsnät Prisbelönt provisionerings

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

Internet och kommunikation. Kommunikation

Internet och kommunikation. Kommunikation Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

TPTEST program för mätning av genomströmningskapaciteten

TPTEST program för mätning av genomströmningskapaciteten TPTEST program för mätning av genomströmningskapaciteten Jan Berner, IT-kommissionen jan.berner@itkommissionen.se TPTEST Bakgrund: - Generell specifikation av Internettjänst - Frågor från användare (privatpersoner

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad

Läs mer

Anna Brunström. Hur kan man minska fördröjningarna över Internet? Karlstad University Computer Science

Anna Brunström. Hur kan man minska fördröjningarna över Internet? Karlstad University Computer Science Anna Brunström Hur kan man minska fördröjningarna över Internet? Problemet Agenda Bakgrund Bandbredd snabbhet Vikten av fördröjningar och var de kan uppstå RITE Exempel på resultat Summering Innan Internet

Läs mer

1. Internets Applikationer 8 poäng

1. Internets Applikationer 8 poäng 1. Internets Applikationer 8 poäng 1a) Det som kallas för sockets används för att komma åt och leverera tjänster från Internets applikationer. Ponera att en värddator C kör webbserver med portnummer 80

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Konfigurera Routern manuellt

Konfigurera Routern manuellt Konfigurera Routern manuellt Den här guiden beskriver hur du ställer in din Internetanslutning mot Belkin Routern. Steg 1. Stäng av din Kabel eller ADSL-modem. I det fall det inte finns en på- och avstängningsknapp

Läs mer

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Föreläsning 7 Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-11-26 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on Grundläggande nätverksteknik F1: Introduk6on Mål E:er genomgången kurs skall studenten Förstå sy:e och funk6on med nätverk Kunna beskriva teori och funk6on med vanliga nätverksenheter och nätverksprotokoll

Läs mer

Din manual NOKIA C111 http://sv.yourpdfguides.com/dref/824115

Din manual NOKIA C111 http://sv.yourpdfguides.com/dref/824115 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för NOKIA C111. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information, specifikationer,

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda ARPANET

Läs mer

Internets historia i Sverige

Internets historia i Sverige Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.

Läs mer