Regional samverkanskurs RSK. Metoder och verktyg för planeringsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional samverkanskurs RSK. Metoder och verktyg för planeringsprocessen"

Transkript

1 Regional samverkanskurs RSK Metoder och verktyg för planeringsprocessen

2 MSB:s kontaktperson: Thomas Bengtsson,

3 3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Disposition MSB:s stöd för effektiva räddningsinsatser RSK Centrala samverkanskurser Regionala övningar Löparen En modell för länets utbildnings- och övningsplanering Trestegsmodellen med läsanvisningar Steg 1 Länets risk- och sårbarhetsanalys Steg 2 Behovsanalys Steg 3 Planera aktiviteter Processen att ta fram en RSK Läsanvisningar Steg 1 Uppdraget Steg 2 Övergripande planering Steg 3 Praktiska förberedelser Steg 4 Genomförande Steg 5 Utvärdering Steg 6 Återkoppling Steg 7 Återrapportering Exempel Mallar Kontaktpersoner... 38

4 4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Räddningsverket 1 har enligt instruktionen (Förordning med instruktion för Statens räddningsverk, 1988:1040) haft ett ansvar att verka för god samordning i samhällets räddningstjänst. MSB har motsvarande uppgift. Uppgiften har fullgjorts genom ett stöd till samordning och samverkan sedan 1980-talet. Stödet har bestått av utbildningar och övningar, Regionala samverkanskurser, Regionala räddningstjänstövningar och Högre räddningstjänstkurs gjordes en behovsanalys inom området effektiva räddningsinsatser vilket medförde att en översyn av stödet för samordning och samverkan påbörjades Översynen bedrevs i projekt USSER (Utveckling av stöd till samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser). Översynen resulterade i ett nytt koncept som presenterades och implementerades inom ramen för projekt ISSER (Implementering av stöd till samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser) under 2007 och Information om projektet kan läsas i slutrapporten 2 Samordning och samverkan. Stöd genom utbildning och övning för effektiva räddningsinsatser. Det nya konceptet framgår av bild 1 och består av Centrala samverkanskurser, Regionala samverkansövningar med räddningstjänstinslag och Regionala samverkanskurser. Detta arbete är ett av resultaten ifrån delprojektet RSK. Texterna, som är skrivna av Ingemar Ryberg från Räddningsverket Revinge och Thomas Bengtsson från Räddningsverket Sandö, bygger på författarnas egna erfarenheter men även på erfarenheter från genomförda RSK:er runt om i landet. Leif Alfredsson från Räddningsverket Karlstad har varit en stark drivkraft för att förverkliga detta arbete. 1 Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphörde den 31 december I stället startade en ny sammanhållen myndighet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) den 1 januari MSB ansvarar för frågor om samhällets säkerhet när det gäller skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. 2 Samordning och samverkan Stöd genom utbildning och övning för effektiva räddningsinsatser Resultatrapport, projekt ISSER (Dnr )

5 5 Bild 1. Resultatet av projekt USSER/ISSER består av ett koncept innehållande tre delar 1.2 Syfte Detta arbete är tänkt att vara ett stöd, främst till länsstyrelser, vid planering och genomförande av regionala samverkanskurser, i fortsättningen kallade RSK, för att förbättra den regionala krishanteringsförmågan. Arbetet är tänkt att fungera både som ett uppslagsverk och som en inspirationskälla med praktiska tips och checklistor inför planering och genomförande av regionala samverkanskurser. Arbetet tar också upp åtgärder efter en genomförd utbildning. Arbetet, som ska kunna nyttjas både av projektledaren såväl som enskilda projektmedlemmar, ger praktiska tips på: Planering av utbildningen. Genomförande av utbildning. Utvärdering och återrapportering av utbildning.

6 Disposition Arbetet är uppdelat i fem kapitel där varje kapitel utgörs av en eller flera digitala filer. Kapitel 1 beskriver MSB:s stöd för effektivare räddningsinsatser. Utöver stödet till RSK, beskrivs centrala samverkanskurser, CSK, och regionala övningar, RÖ, samt rapporteringssystem för detta, Löparen. Kapitel 2 beskriver en modell för länets långsiktiga utbildnings- och övningsplanering baserat på den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Kapitel 3 presenterar en modell för att planera, genomföra, utvärdera och återrapportera en RSK. De olika momenten beskrivs i en 7- stegsmodell med tydliga avgränsningar i skedena; före, under och efter kursen. Kapitel 4 innehåller exempel på dokument som kan vara av värde i planeringsprocessen till exempel kursplan, PM och kursintyg. Den som genomfört Handledarutbildning RSK känner igen sig då huvuddelen av dokumenten härstammar från denna kurs. Dokumenten finn på Kapitel 5 innehåller mallar av de exempeldokument som presenteras i kapitel 4. Dokumenten finn på Arbetet publiceras på MSB:s webbplats: Arbetet ska inte ses som ett statiskt dokument utan kommer hela tiden att uppdateras och göras levande. 1.3 MSB:s stöd för effektiva räddningsinsatser RSK Allmänt MSB:s roll är att stödja länsstyrelserna i planeringsprocessen. Detta stöd utformar sig i ekonomiskt stöd, metodstöd och en handledarutbildning för att driva processarbetet enligt en handledning med verktyg. Behovet av en RSK ska ta ansats från länets risk- och sårbarhetsanalys, RSA. Stöd Ekonomiskt stöd MSB lämnar i dag ett ekonomiskt stöd på kr för genomförande av en RSK. Stödet utbetalas efter genomförd kurs och efter inlämnat underlag enligt överenskommelse.

7 7 Metodstöd Metodstöd, som ges i form av detta arbete, har utformats parallellt med handledarutbildningen. Metodstödet beskriver en modell för långsiktig planering (långtidsplan) och processen för framtagning av en behovsprövad RSK. Förslag på utbildningspaket, goda exempel samt mallar och exempel finns också i metodstödet. Metodstödet som uppdateras regelbundet finns tillgängligt på MSB:s webbsida Handledarutbildning Under genomfördes tre handledarutbildningar som belyste planeringsprocessen för en RSK. I framtiden kommer efterfrågan att styra antalet utbildningar. Handledarutbildningarna vänder sig i första hand till personer med begränsad erfarenhet av planeringsarbetet runt en RSK. Dessa personer kan vara: Handläggare vid en länsstyrelse som ska leda/delta i arbetet kring RSK. Deltagare från andra aktörer än länsstyrelsen som ingår i kursledningen för RSK. Deltagare från regionala rådet eller motsvarande. Lärare vid MSB:s verksamhetsställe i Sandö och Revinge. Handledarutbildningens syfte är att: Presentera en modell för länets övnings- och utbildningsplanering där risk- och sårbarhetsanalysen samt långtidsplanen spelar en väsentlig roll. Ge kursdeltagaren metoder och verktyg för att kunna planera en RSK. Bidra till nätverksskapande. Efter genomförd utbildning ska kursdeltagaren kunna leda/delta i processen kring planeringen av en RSK. Målet med handledarutbildningen är att ge kursdeltagaren en: Grundläggande färdighet att använda länets risk- och sårbarhetsanalys som underlag för att analysera behovet av en RSK. Grundläggande färdighet att formulera länsstyrelsens uppdrag till arbetsgruppen för genomförande av en RSK. Grundläggande färdighet att använda seminarieövning (table top) som övningsform vid genomförandet av en RSK. Grundläggande färdighet att genomföra och utvärdera en RSK enligt 7- stegsmodellen. God färdighet att planera en RSK enligt 7-stegsmodellen.

8 8 Kursplanen finner du på Centrala samverkanskurser Centrala samverkanskurser, CSK, är tänkta att förmedla en generell kunskap avseende samordning och samverkan inom olycks- och krisberedskapsområdet. Konceptet CSK består av fyra olika kurser samt årligt samverkansseminarium. Konceptet på samverkans-utbildningar har anpassats till samhällsutvecklingen och ett förändrat behov hos aktörerna. Det består av ett modulsystem där man väljer olika kurser utifrån den roll man har vid olyckshantering. Bild 2, Smörgåsbordet av de delkurser som ingår i CSK-konceptet Kurserna ska kunna genomföras i olika delar av landet (södra, mellersta och norra) för att bidra till att formella regionala nätverk skapas. CSK är ett modulsystem där man väljer olika kurser efter behov. Valet av kurser görs utifrån roll och ansvar i den egna organisationen vid olyckor och extra ordinära händelser. Efter genomgångna kurser inbjuds deltagarna till årliga samverkansseminarier inom aktuella ämnen (gäller deltagare som tidigare gått CSK eller HRK). Samverkansseminarierna har som syfte att sprida erfarenheter från inträffade händelser och att bidra till att formella nätverk skapas inom olycks- och krisberedskapsområdet. Det första samverkansseminariet är planerat till MSB kommer att svara för CSK kostnader och därmed vara ansvarig för dess kvalitet. Kursdeltagarna svarar själva för kost och logi samt litteratur

9 9 vid kurserna. Respektive arbetsgivare svarar för arbetstid, resa till och från kursplatsen samt eventuella traktamenten Regionala övningar Regionala samverkansövningar, RÖ, har anpassats till rådande övningsmodell för lednings- och samverkansövningar inom samhällets krishantering. En RÖ ska utgå från behovet i det geografiska området baserat på den regionala risk- och sårbarhetsanalysen, RSA. Dessa kan genomföras som traditionella "skarpa" övningar med många organisationer inblandade eller som rena teoretiska spel eller både och. Övningarna kan omfatta flera län med flera länsstyrelser inblandade exempelvis en vårflod som drabbar flera län eller kärnkraftsolycka. Övningar för räddningstjänsten kan utgöra en delkomponent för andra typer av övningar inom området svåra påfrestningar på samhället (krishantering) Löparen Löparen är Räddningsverkets datorstöd för att administrera ekonomisktoch personellt stöd till länsstyrelsen. Till systemet hör också en användarhandbok. Användarhandboken finner du på Systemet LÖPAREN finner du här: Mer om LÖPAREN finner du på:

10 10 2. En modell för länets utbildnings- och övningsplanering 2.1 Trestegsmodellen med läsanvisningar Behov av gemensamma utbildnings- och övningsaktiviteter ska utgå från den samlade risk- och sårbarhetsanalysen i länet och kan beskrivas i en processnurra enligt figur 1. Processen startar med analys av behovet hos berörda utifrån risk- och sårbarhetsanalysen i regionen/länet där gemensamma åtgärder i beredskapen (före, under, efter), som behov av utbildning och övningar identifieras. Detta kan ske för en period på tre år eller mera i en långtidsplan. Utbildningen bör stimulera samordning och samverkan med fokus mot de behov som analyseras i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. När regionala rådet har identifierat ett gemensamt behov av regional utbildning samordnar man resurserna för att åtgärda detsamma. Utbildningar planeras efter en tidsplan där lärarlag/-föreläsare kvalitetssäkras. Länsstyrelsen bör ansvara för administrering, planering, genomförande och återkoppling av en RSK. Därutöver kan varje verksamhetsansvarig utbilda egen personal efter behov. 3 Steg 2 Behovsanalys Steg 1 Presentera länets riskoch sårbarhetsanalys Steg 3 Planera aktiviteter t ex RSK, utbildning eller övning. Figur 1 En modell i tre steg för planering av länets utbildnings- och övningsaktiviteter 3 Utveckling av stöd avseende samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser delrapport Regional samverkanskurs (RSK) Räddningsverket

11 Steg 1 Länets risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsens roll Inom krishanteringssystemet har länsstyrelsen ett områdesansvar på regional nivå för arbetet med allvarliga kriser i fred samt under höjd beredskap. Med område avses det geografiska området motsvarande länet. Sektorsansvariga myndigheter har en skyldighet att samverka med länsstyrelsen som områdesansvarig myndighet. Områdesansvaret innebär också att länsstyrelsen ska samverka med och ge stöd till de aktörer som är primärt ansvariga för krishanteringen. Det innebär däremot inte att länsstyrelsen tar över andra aktörers ansvar. Länsstyrelsens geografiska områdesansvar utvecklas närmare i dokumentet Geografiskt områdesansvar länsstyrelsens roll i samhällets krisberedskap. Länsstyrelsen ska hålla sig underrättad om händelseutvecklingen under en kris genom att inhämta, sammanställa, analysera och förmedla lägesinformation och tillsammans med berörda aktörer skapa en gemensam lägesbild. Det ligger också på länsstyrelsens ansvar att verka för att berörda organisationer samordnar sin information. Det regionala områdesansvaret innebär också att länsstyrelsen ska se till att ansvariga aktörers åtgärder är samordnade vid en kris och att nödvändiga resurser görs tillgängliga och samutnyttjas på ett effektivt sätt. Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, FSO, har länsstyrelsen ansvar för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och får vid omfattande kommunala räddningsinsatser ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Vid räddningsinsatser som även innefattar statlig räddningstjänst ansvarar länsstyrelsen för att dessa samordnas. Regionala rådet De regionala råden 4 för krisberedskap och skydd mot olyckor består av representanter för kommuner, landsting, myndigheter, företag och organisationer. Huvuduppgiften för råden är att stödja länsstyrelserna och att säkerställa att nödvändig samordning sker kontinuerligt samt under och efter en kris. Genom råden skapas förutsättningar för en gemensam bedömning av läget vid kriser och av behovet av åtgärder. Verksamheten i råden bör även ligga till grund för en utveckling av gemensamma rutiner för rapportering och sammanhållen information samt samordnad utbildnings- och övningsverksamhet. 5 4 Observera att namnet på rådet varierar mellan olika län, men i detta arbete används namnet regionala rådet. 5 Regeringens proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle, s. 54 f

12 12 Risk- och sårbarhetsanalysen Risk- och sårbarhetsanalyser är en sammansättning av två typer av analyser nämligen riskanalys och sårbarhetsanalys. Nedan beskrivs i korthet respektive analysform för sig samt likheter och skillnader mellan dessa. 6 Riskanalys Begreppet risk definieras ofta som en sammanvägning av sannolikheten för att en oönskad händelse ska bli verklighet och de konsekvenser en händelse kan få. Riskanalyser omfattar således att identifiera olika förhållanden och händelser som kan ge upphov till skada samt att uppskatta deras potentiella konsekvenser för olika skyddsvärda objekt, såsom organisationer, verksamheter, människor och miljö. Sannolikhets- och konsekvensbedömningarna ligger sedan till grund för identifieringen av riskreducerande åtgärder. Slutligen värderas och prioriteras de riskreducerande åtgärderna utifrån ett kostnads- och nyttoresonemang. Traditionella metoder för riskanalyser har sitt ursprung i ett objektivistiskt, eller naturvetenskapligt, förhållningssätt där man försökt undvika att subjektiva uppfattningar färgar resultatet. I analyser av tekniska system kan man utnyttja kvantitativa metoder, eftersom förhållandet orsak-effekt oftast är tydligt och konsekvenserna relativt lätta att beräkna. Då det skyddsvärda objektet är ett samhälle som utgörs av en mängd inbördes beroende tekniska system som påverkas av och påverkar sin omgivning (människor, djur, miljö) blir dock exakta uträkningar av olika riskkällors potentiella konsekvenser eller samhällets förmåga att hantera olika typer av påfrestningar omöjliga att genomföra. Här blir det i stället nödvändigt med kvalitativa ansatser där analyserna vilar på bedömningar av experter och personer med sakkunskaper om de risker som ska värderas. Sårbarhetsanalys Medan riskanalysen syftar till att storleksbestämma risken, sätter sårbarhetsanalysen det skyddsvärda systemet i fokus. I stället för att ställa frågan om vilka konsekvenser en viss riskkälla kan ge upphov till och hur sannolikt det är att riskkällan utlöses, försöker man identifiera vad som är skyddsvärt, vad som kan hota det skyddsvärda, vilka angreppspunkterna är och hur förmågan ser ut att stå emot och hantera olika former av påfrestningar. Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt ett system påverkas av en händelse och graden av sårbarhet bestäms av förmågan att förutse, hantera, motstå och återhämta sig från händelsen. Vad som tydligare lyfts fram i en sårbarhetsanalys jämfört med en riskanalys är den förebyggande och skadereducerande förmågan, medan riskanalysen betonar en riskkällas sannolikhet och potentiella konsekvenser. 6 Texten kopierad i sin helhet från asp [ ]

13 13 En tydlig koppling mellan de två analysformerna är att risker som identifierats vid riskanalyser kan användas som underlag för att bedöma ett objekts eller systems sårbarhet. Beståndsdelar i en risk- och sårbarhetsanalys Som beteckningen förespeglar syftar en risk- och sårbarhetsanalys till att omfatta såväl innehållet i en riskanalys som i en sårbarhetsanalys. Det finns ingen vedertagen standard för hur en risk- och sårbarhetsanalys ska vara utformad, men det går ändå att identifiera ett antal centrala moment i en sådan analys. Ett moment är att kartlägga vad som är skyddsvärt. Här definierar vi det vi vill skydda och gör avgränsningar i system, tid och rum. Ett annat moment är att identifiera vilka riskkällor, hot och oönskade händelser som kan finnas och på vilket sätt dessa kan skada det vi vill skydda. Ett tredje moment är att kartlägga förmågan att motstå och hantera hoten (vidtagna förebyggande och skadereducerande åtgärder). Ett fjärde moment är att ge förslag på åtgärder som reducerar risk- och sårbarhet, såväl förebyggande som skadereducerande. Ett femte moment är att undersöka vilka effekter de föreslagna åtgärderna kan ge. Ett sjätte moment är att värdera aktuell och ökad hanteringsförmåga mot tänkbara konsekvenser samt att göra en nytto-kostnadskalkyl som underlag för prioritering mellan föreslagna åtgärder. Observera att de olika momenten inte behöver utföras i den ordning som har presenterats här. Man kan ha olika ambitionsnivå och välja att genomföra några av momenten ett år och andra moment senare. Aktuella författningar Gällande författningstext kan finnas på Notisums hemsida. Några relevanta författningar kopplade till risk- och såbarhetsanalyser finns nedan. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion

14 Steg 2 Behovsanalys Riskmatrisen Den övergripande riskanalysen sammanställts i en riskmatris, vilket ger en bild av de inventerade händelsernas uppskattade risknivå. Siffrorna i matrisen motsvarar respektive inventerad händelse enligt en icke rangordnad lista. 1. Omfattande störning i elförsörjningen 2. Omfattande störning i elektroniska kommunikationerna 3. Avbrott i kommunaltekniska systemen 4. Katastrof utanför länet med länsbor inblandade 5. Olycka med radioaktiva ämnen 6. Utsläpp från farliga anläggningar/farligt godsolycka 7. Översvämning/höga flöden 8. Dammbrott 9. Ras/skred 10. Stor olycka/ kommunikationsolycka med många skadade 11. Epizooti/zoonos 12. Pandemi 13. Skogbrand 14. Störning i transportsystemen 15. IT-attack mot finansiella system 16. Datasabotage 17. Oväder (snöoväder, orkan) 18. Terror

15 15 Figur 2. Riskmatrisen med inplacerade händelser enligt den icke rangordnade listan. 7 Bedömning av förmåga Med förmåga menas den robusthet och kapacitet som samhället behöver för att undvika och hantera allvarliga kriser. Begreppet, som även kan kallas krisberedskapsförmåga, delas in i: krisledningsförmåga, operativ förmåga samt förmåga att motstå allvarliga störningar. Varje delförmåga bedöms mot en fyrgradig skala. Som visas i figur 2 har en femte nivå lagts till för de tillfällen då förmågan saknar betydelse. 8 7 Riskmatrisen med tillhörande lista är hämtad från Risk- och sårbarhetsanalys för Västerbottens län 2007 Dnr: KBM:s temaserie 2008:2 Klarar vi krisen? Samhällets krisberedskapsförmåga 2007 Krisberedskapsmyndigheten 2008, s. 9

16 16 Bristfällig Krisledningsförmåga Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Behövs ej Mycket bristfällig God med viss brist Figur 3. Länsstyrelsens bedömning av länets förmåga vid en specifik händelse. 9 X X X God Vad ska utbildas? När analysen över vilka RSK som ska genomföras i länet kan följande ekvation sättas upp: Riskmatris + förmågebedömning = Behovsanalysen. Med denna ekvation menas att båda sammanställningarna måste läsas tillsammans innan beslut om inriktningen på RSK fattas. Vid flera händelser med stora konsekvenser måste kanske den händelsen med sämsta förmåga prioriteras för att öka förmågan istället för att höja en förmåga som redan är acceptabel Steg 3 Planera aktiviteter Långtidsplanen För att få kontinuitet i utbildningen bör en långtidsplan tas fram. Planen är en tidtabell som visar vilka olika RSK som ska genomföras och när dessa ska ske. Planen bör visa vilka funktioner/-organisationer som ska delta vid de olika tillfällena, liksom när utvärdering och erfarenhetsåterföring efter respektive RSK ska vara genomförd. Planen är även ett redskap för att få en överblick över de gemensamma utbildnings-verksamheterna och strukturerat visa exempelvis en utvecklingstrappa där RSK blir allt mera komplexa och avancerade. Exempelvis kan planen i början av perioden innehålla ett antal generella RSK (fler kurser som vänder sig till operativ personal för samverkan) och i slutet av perioden en RSK för samhällets krishantering. Planen kan även samordnas med planeringen av de regionala samverkansövningarna, RÖ så att kunskapen från RSK prövas i övningar. Med flera väl utformade RSK kan berörd personal med bestämda intervall få tillräcklig och rätt anpassad utbildning så att den 9 Förmågebedömningen är hämtad från Risk- och sårbarhetsanalys för Västerbottens län 2007 Dnr:

17 17 fastställda färdighets- och kunskapsnivån (förmågan) upprätthålls i enlighet med den målsättning som tagits fram. 10 I långtidsplanen kan man också med fördel lägga in de utbildningsinsatser som vänder sig till olika befattningshavare till exempel Centrala samverkanskurser Aktivitet Ansvarig Möten och konferenser Kriskonferens Handläggare 1 Möte med krishanteringsråd Handläggare 2 Möte med räddningstjänstrådet Handläggare 3 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Övningar Regional övning Haveriövning flygplats Stabsövning Lst Rst och Lfv Landstinget Utbildningar RSK för räddningstjänst RSK för systemledning RSK för informtionshantering RSK för pandemi RSK för terror Blåljusgruppen Övningsgruppen Övningsgruppen Pandemigruppen Polismyndigheten Figur 4. Exempel på länets långtidsplan innehållande utbildnings- och övningsaktiviteter. Kopplingen till sjustegsmodellen När länets utbildnings- och övningsbehov är klarlagt och infört i långtidsplanen är det dags att påbörja planeringen in för varje enskild aktivitet. Den som ska planera en RSK går vidare till sjustegsmodellen och påbörjar sin planering efter densamma. 10 Projekt USSER Utveckling av stöd avseende samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser Resultatrapport. Räddningsverket (Dnr )

18 18 3. Processen att ta fram en RSK 3.1 Läsanvisningar 7-stegsmodellen är ingen ny modell som tagits fram just för att planera en RSK. Modellen används även vid övningsplanering 11, men har i detta arbete anpassats speciellt för kursplanering av RSK. Modellen kan även skedesindelas, vilket åskådliggörs i figur 1 enligt följande: Före, steg 1, 2 och 3 Under, steg 4 Efter, steg 5, 6 och 7 Det bör poängteras att varje steg inte är en isolerad företeelse utan måste sättas i sitt sammanhang. Som exempel kan nämnas att steg 2 och 3 hör väldigt mycket samman liksom stegen 5 och 6. Vidare måste stegen 5, 6 och 7 planeras redan under det inledande arbetet i steg 2. Planeringsgruppen, som arbetar med en RSK, måste därefter beakta att under genomförande förekommer dagligen en utvärdering och återkoppling. På kvällen samlas kursledningen för att utvärdera dagens aktiviteter och nästa morgon återkopplas detta till kursdeltagarna som en grund för den kommande dagens arbete. Figur 1. 7-stegsmodellen med skedesindelning i färg, för planering av RSK 11 KBM:s utbildningsserie 2007:1: Öva krishantering, Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar, Krisberedskapsmyndigheten 2007 s. 16 f.

19 Steg 1 Uppdraget Vem ställer uppdraget Inledningsvis bör betonas att ansvaret för att genomföra en RSK ligger på länsstyrelsen. Dock kan länets regionala råd för krishantering 12 vara med och ge förslag och påverka innehåller i RSK. Rådet kan också vara ett lämpligt forum att analysera länets behov av RSK samt utarbeta en länsgemensam långsiktig plan för utbildnings- och övningsverksamhet som beskrivs i kapitel 2. Exempel på uppdrag Följande text kan ses som ett exempel på ett uppdrag som ställs från en länsstyrelse till en planeringsgrupp. Uppdraget bör vara generellt formulerat så att inte planeringsgruppens kreativitet begränsas. Dock måste styrningar finnas med om vilken som är den tänkta målgruppen, ämnet, ekonomiska förutsättningar samt hur kursen ska återrapporteras till uppdragsställaren. En planeringsgrupp bestående av beredskapshandläggare från länsstyrelsen, beredskaps-chef och smittskyddsläkare från landstinget samt beredskapssamordnare från A kommun får uppdrag att planera en RSK med temat pandemi. Kursen ska genomföras under senare delen av året. Syftet med kursen är att utveckla former för samverkan på systemledningsnivå vid pandemihändelser. Senast den 30 april ska planeringsgruppen redovisa en kursplan innehållande: - Övergripande mål och syfte för kursen. - Befattningshavare ur målgruppen som ska bjudas in. - Tidsomfattning och förslag på tidpunkt för genomförande. - Resurser som krävs för planering, genomförande och uppföljning. - En grovplanering avseende kursinnehåll. Efter genomförd RSK ska en rapport lämnas till länsstyrelsen senast den 31 december samma år. Av rapporten ska framgå: - Ekonomiskt utfall av kursen. - Deltagarförteckning - Deltagarnas utvärdering av kursen. - Förslag på kommande utbildningar och övningar. - Erfarenheter som inhämtats under planeringsprocessen. - Förslag på åtgärder för de brister som uppkommit under kursen. Planeringsgruppens sammansättning Planeringsgruppen bör bestå av representanter från de verksamheter som skall belysas under RSK. Länsstyrelsen bör alltid ingå och om möjligt vara ordförande i gruppen. Vid en traditionell räddningstjänst RSK bör således arbetsgruppen bestå av representanter från länsstyrelsen, polisen, SOS Alarm, kommunal räddningstjänst och akutsjukvården. 12 Namnet varierar mellan olika län varför namnet regionala rådet används framöver.

20 20 En lämplig modell kan vara att länet bygger upp en liten grupp av duktiga kursplanerare. Dessa kan alltid utgöra kärnan i kursplaneringen för alla former av RSK. Till dessa knyts sedan experter beroende på vilket tema som ska avhandlas i kursen. Fördelen med denna modell är att erfarenheter från hela planeringsprocessen tillvaratas mellan gångerna och tid behöver inte läggas på att uppfinna hjulet varje gång en kurs ska planeras. Målgrupp för RSK Uppdragsställaren bör i uppdraget precisera vilken målgrupp som är tänkt att delta i RSK. Utifrån vald målgrupp ska sedan planeringsgruppen identifiera vilka befattningshavare eller personer som ska bjudas in till kursen. Exempel på målgrupper kan vara: Chefer på systemledningsnivå. 13 Politiker i krisledningsnämnden. Informationsansvariga. Operativ personal på fältet. Val av målgrupper redovisas även i: Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. 14 Ekonomi En grundläggande idé vid RSK är att varje deltagande myndighet står för sina egna kostnader. Länsstyrelsen kan ta ut en kursavgift av deltagarna för att täcka kostnaderna för internat och gästföreläsare Steg 2 Övergripande planering Inledning Det är svårt, och kanske till och med onödigt, att definiera skillnader mellan steg 2 Övergripande planering, och steg 3 Praktiska förberedelse. Som exempel kan nämnas att vid planeringsmöte 2 framkommer behovet av ett scenario. En scenariogrupp tillsätts som skriver scenariot och sedan redovisar det på planeringsmöte 3. Efter planeringsmöte 3 ska den övergripande planeringen dock vara avslutad och resterande tid fram till genomförande ska då bestå av praktiska förberedelser. En tidslinjal kan gestaltas på följande sätt: 13 Med systemledning menas den nivå som utövas av myndighetschefen eller motsvarande. 14 KBM rekommenderar 2007:3: Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. Inriktning och modell för planering. Krisberedskapsmyndigheten 2007, s. 19 ff.

21 21 V V -30 Tanken med RSK kommuniceras med berörda aktörer i syfte att finnas med i kommande års budgetarbete och verksamhetsplanering 16. Uppdraget formuleras i samråd med regionala rådet och ges till planeringsgruppen. V -29 Planeringsmöte 1 V -27 V -26 V -21 Kursplanen fastställs av uppdragsställaren. Kursinbjudan skickas ut. Sista anmälningsdag. V -14 Planeringsmöte 2 V -10 Antagningsbesked till kursdeltagare. V -4 Planeringsmöte 3 V -3 V 0 V +2 V +8 V +12 Slutlig information och välkomstbrev till kursdeltagare. Genomförande av RSK. Kursledningens utvärdering. Kursledningens återkoppling. Kursledningens återrapportering till uppdragsställaren. Figur 2. Exempel på tidslinjal för planering av RSK. 15 Med V -30 menas 30 veckor innan genomförande som är V 0. V +4 är således 4 veckor efter genomförandet. 16 Se även kapitel 2 angående långtidsplanen.

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Överenskommelsen, MSB SKL Uppgifter enligt LEH Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Planering inför extraordinära händelser Geografiskt områdesansvar Utbildning

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 149 Den 2016-11-01 Dnr 2016/00011 Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunstyrelsens beslut Reviderat styrdokument

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Statens Controllerutbildning 2007 Återkoppling Omvärlden Controllerrollen Analys och användning av resultat Förändringsarbete Verktyg och metoder Kvalificerad utbildning i verksamhetsstyrning E konomistyrningsverket

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Möjlighet att dela med sig av utbildningsmaterial kommer att arrangeras.

Möjlighet att dela med sig av utbildningsmaterial kommer att arrangeras. KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskyddsutbildning kan vi göra det bättre? 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor radiologiska

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet

Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet BESLUT 1(7) Avdelning Ledningskansliet Handläggare Agnes Ers 08-563 086 63 agnes.ers@uka.se Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet Bakgrund Syftet med

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Kommunal krisledningsplan

Kommunal krisledningsplan Kommunal krisledningsplan vid extraordinära händelser i Värnamo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-30, 119 Kommunal krisledning Denna plan äger tillämpning för kommunens ledning vid extraordinära

Läs mer

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap >> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Plan för arbete med krisberedskap 2016-12-09 Sid 1/23 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-11-24, 174 För revidering ansvarar:

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Dnr: Samverkan RAKEL i Örebro län

Dnr: Samverkan RAKEL i Örebro län Dnr: 450-1278-2013 Samverkan RAKEL i Örebro län 2012-2013 Projektrapport 2:4 2012 Samverkan RAKEL Örebro län 2012-2013 Projektansvarig: Petter Kärrlander Telefon: 019-19 30 43 E-post: petter.karrlander@lansstyrelsen.se

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Kursinbjudan Statens Controllerutbildning 2015 Statens Controllerutbildning Arbetar du som controller i staten och vill utvecklas i din roll? Statens controllerutbildning ger dig verktygen att utveckla

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutas. Här kommer tips på hur du kan lägga upp

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

PM till Utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till Utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar PM till Utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 04: Kriskommunikation Utbildningsmaterialet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska planera

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser

Risk- och sårbarhetsanalyser Risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Nyheter inom området Jonas Eriksson - MSB Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser MSB har bemyndigats att utfärda föreskrifter

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith.

Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith. Kurskatalog 2013 1 Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith. 2 Kurser Grundläggande ledningsmetodik Datum: 11 april

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Kursinbjudan Statens Controllerutbildning 2016 Statens Controllerutbildning Arbetar du som controller i staten och vill utvecklas i din roll? Statens controllerutbildning ger dig verktygen att utveckla

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Läs mer