Regional samverkanskurs RSK. Metoder och verktyg för planeringsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional samverkanskurs RSK. Metoder och verktyg för planeringsprocessen"

Transkript

1 Regional samverkanskurs RSK Metoder och verktyg för planeringsprocessen

2 MSB:s kontaktperson: Thomas Bengtsson,

3 3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Disposition MSB:s stöd för effektiva räddningsinsatser RSK Centrala samverkanskurser Regionala övningar Löparen En modell för länets utbildnings- och övningsplanering Trestegsmodellen med läsanvisningar Steg 1 Länets risk- och sårbarhetsanalys Steg 2 Behovsanalys Steg 3 Planera aktiviteter Processen att ta fram en RSK Läsanvisningar Steg 1 Uppdraget Steg 2 Övergripande planering Steg 3 Praktiska förberedelser Steg 4 Genomförande Steg 5 Utvärdering Steg 6 Återkoppling Steg 7 Återrapportering Exempel Mallar Kontaktpersoner... 38

4 4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Räddningsverket 1 har enligt instruktionen (Förordning med instruktion för Statens räddningsverk, 1988:1040) haft ett ansvar att verka för god samordning i samhällets räddningstjänst. MSB har motsvarande uppgift. Uppgiften har fullgjorts genom ett stöd till samordning och samverkan sedan 1980-talet. Stödet har bestått av utbildningar och övningar, Regionala samverkanskurser, Regionala räddningstjänstövningar och Högre räddningstjänstkurs gjordes en behovsanalys inom området effektiva räddningsinsatser vilket medförde att en översyn av stödet för samordning och samverkan påbörjades Översynen bedrevs i projekt USSER (Utveckling av stöd till samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser). Översynen resulterade i ett nytt koncept som presenterades och implementerades inom ramen för projekt ISSER (Implementering av stöd till samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser) under 2007 och Information om projektet kan läsas i slutrapporten 2 Samordning och samverkan. Stöd genom utbildning och övning för effektiva räddningsinsatser. Det nya konceptet framgår av bild 1 och består av Centrala samverkanskurser, Regionala samverkansövningar med räddningstjänstinslag och Regionala samverkanskurser. Detta arbete är ett av resultaten ifrån delprojektet RSK. Texterna, som är skrivna av Ingemar Ryberg från Räddningsverket Revinge och Thomas Bengtsson från Räddningsverket Sandö, bygger på författarnas egna erfarenheter men även på erfarenheter från genomförda RSK:er runt om i landet. Leif Alfredsson från Räddningsverket Karlstad har varit en stark drivkraft för att förverkliga detta arbete. 1 Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphörde den 31 december I stället startade en ny sammanhållen myndighet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) den 1 januari MSB ansvarar för frågor om samhällets säkerhet när det gäller skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. 2 Samordning och samverkan Stöd genom utbildning och övning för effektiva räddningsinsatser Resultatrapport, projekt ISSER (Dnr )

5 5 Bild 1. Resultatet av projekt USSER/ISSER består av ett koncept innehållande tre delar 1.2 Syfte Detta arbete är tänkt att vara ett stöd, främst till länsstyrelser, vid planering och genomförande av regionala samverkanskurser, i fortsättningen kallade RSK, för att förbättra den regionala krishanteringsförmågan. Arbetet är tänkt att fungera både som ett uppslagsverk och som en inspirationskälla med praktiska tips och checklistor inför planering och genomförande av regionala samverkanskurser. Arbetet tar också upp åtgärder efter en genomförd utbildning. Arbetet, som ska kunna nyttjas både av projektledaren såväl som enskilda projektmedlemmar, ger praktiska tips på: Planering av utbildningen. Genomförande av utbildning. Utvärdering och återrapportering av utbildning.

6 Disposition Arbetet är uppdelat i fem kapitel där varje kapitel utgörs av en eller flera digitala filer. Kapitel 1 beskriver MSB:s stöd för effektivare räddningsinsatser. Utöver stödet till RSK, beskrivs centrala samverkanskurser, CSK, och regionala övningar, RÖ, samt rapporteringssystem för detta, Löparen. Kapitel 2 beskriver en modell för länets långsiktiga utbildnings- och övningsplanering baserat på den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Kapitel 3 presenterar en modell för att planera, genomföra, utvärdera och återrapportera en RSK. De olika momenten beskrivs i en 7- stegsmodell med tydliga avgränsningar i skedena; före, under och efter kursen. Kapitel 4 innehåller exempel på dokument som kan vara av värde i planeringsprocessen till exempel kursplan, PM och kursintyg. Den som genomfört Handledarutbildning RSK känner igen sig då huvuddelen av dokumenten härstammar från denna kurs. Dokumenten finn på Kapitel 5 innehåller mallar av de exempeldokument som presenteras i kapitel 4. Dokumenten finn på Arbetet publiceras på MSB:s webbplats: Arbetet ska inte ses som ett statiskt dokument utan kommer hela tiden att uppdateras och göras levande. 1.3 MSB:s stöd för effektiva räddningsinsatser RSK Allmänt MSB:s roll är att stödja länsstyrelserna i planeringsprocessen. Detta stöd utformar sig i ekonomiskt stöd, metodstöd och en handledarutbildning för att driva processarbetet enligt en handledning med verktyg. Behovet av en RSK ska ta ansats från länets risk- och sårbarhetsanalys, RSA. Stöd Ekonomiskt stöd MSB lämnar i dag ett ekonomiskt stöd på kr för genomförande av en RSK. Stödet utbetalas efter genomförd kurs och efter inlämnat underlag enligt överenskommelse.

7 7 Metodstöd Metodstöd, som ges i form av detta arbete, har utformats parallellt med handledarutbildningen. Metodstödet beskriver en modell för långsiktig planering (långtidsplan) och processen för framtagning av en behovsprövad RSK. Förslag på utbildningspaket, goda exempel samt mallar och exempel finns också i metodstödet. Metodstödet som uppdateras regelbundet finns tillgängligt på MSB:s webbsida Handledarutbildning Under genomfördes tre handledarutbildningar som belyste planeringsprocessen för en RSK. I framtiden kommer efterfrågan att styra antalet utbildningar. Handledarutbildningarna vänder sig i första hand till personer med begränsad erfarenhet av planeringsarbetet runt en RSK. Dessa personer kan vara: Handläggare vid en länsstyrelse som ska leda/delta i arbetet kring RSK. Deltagare från andra aktörer än länsstyrelsen som ingår i kursledningen för RSK. Deltagare från regionala rådet eller motsvarande. Lärare vid MSB:s verksamhetsställe i Sandö och Revinge. Handledarutbildningens syfte är att: Presentera en modell för länets övnings- och utbildningsplanering där risk- och sårbarhetsanalysen samt långtidsplanen spelar en väsentlig roll. Ge kursdeltagaren metoder och verktyg för att kunna planera en RSK. Bidra till nätverksskapande. Efter genomförd utbildning ska kursdeltagaren kunna leda/delta i processen kring planeringen av en RSK. Målet med handledarutbildningen är att ge kursdeltagaren en: Grundläggande färdighet att använda länets risk- och sårbarhetsanalys som underlag för att analysera behovet av en RSK. Grundläggande färdighet att formulera länsstyrelsens uppdrag till arbetsgruppen för genomförande av en RSK. Grundläggande färdighet att använda seminarieövning (table top) som övningsform vid genomförandet av en RSK. Grundläggande färdighet att genomföra och utvärdera en RSK enligt 7- stegsmodellen. God färdighet att planera en RSK enligt 7-stegsmodellen.

8 8 Kursplanen finner du på Centrala samverkanskurser Centrala samverkanskurser, CSK, är tänkta att förmedla en generell kunskap avseende samordning och samverkan inom olycks- och krisberedskapsområdet. Konceptet CSK består av fyra olika kurser samt årligt samverkansseminarium. Konceptet på samverkans-utbildningar har anpassats till samhällsutvecklingen och ett förändrat behov hos aktörerna. Det består av ett modulsystem där man väljer olika kurser utifrån den roll man har vid olyckshantering. Bild 2, Smörgåsbordet av de delkurser som ingår i CSK-konceptet Kurserna ska kunna genomföras i olika delar av landet (södra, mellersta och norra) för att bidra till att formella regionala nätverk skapas. CSK är ett modulsystem där man väljer olika kurser efter behov. Valet av kurser görs utifrån roll och ansvar i den egna organisationen vid olyckor och extra ordinära händelser. Efter genomgångna kurser inbjuds deltagarna till årliga samverkansseminarier inom aktuella ämnen (gäller deltagare som tidigare gått CSK eller HRK). Samverkansseminarierna har som syfte att sprida erfarenheter från inträffade händelser och att bidra till att formella nätverk skapas inom olycks- och krisberedskapsområdet. Det första samverkansseminariet är planerat till MSB kommer att svara för CSK kostnader och därmed vara ansvarig för dess kvalitet. Kursdeltagarna svarar själva för kost och logi samt litteratur

9 9 vid kurserna. Respektive arbetsgivare svarar för arbetstid, resa till och från kursplatsen samt eventuella traktamenten Regionala övningar Regionala samverkansövningar, RÖ, har anpassats till rådande övningsmodell för lednings- och samverkansövningar inom samhällets krishantering. En RÖ ska utgå från behovet i det geografiska området baserat på den regionala risk- och sårbarhetsanalysen, RSA. Dessa kan genomföras som traditionella "skarpa" övningar med många organisationer inblandade eller som rena teoretiska spel eller både och. Övningarna kan omfatta flera län med flera länsstyrelser inblandade exempelvis en vårflod som drabbar flera län eller kärnkraftsolycka. Övningar för räddningstjänsten kan utgöra en delkomponent för andra typer av övningar inom området svåra påfrestningar på samhället (krishantering) Löparen Löparen är Räddningsverkets datorstöd för att administrera ekonomisktoch personellt stöd till länsstyrelsen. Till systemet hör också en användarhandbok. Användarhandboken finner du på Systemet LÖPAREN finner du här: Mer om LÖPAREN finner du på:

10 10 2. En modell för länets utbildnings- och övningsplanering 2.1 Trestegsmodellen med läsanvisningar Behov av gemensamma utbildnings- och övningsaktiviteter ska utgå från den samlade risk- och sårbarhetsanalysen i länet och kan beskrivas i en processnurra enligt figur 1. Processen startar med analys av behovet hos berörda utifrån risk- och sårbarhetsanalysen i regionen/länet där gemensamma åtgärder i beredskapen (före, under, efter), som behov av utbildning och övningar identifieras. Detta kan ske för en period på tre år eller mera i en långtidsplan. Utbildningen bör stimulera samordning och samverkan med fokus mot de behov som analyseras i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. När regionala rådet har identifierat ett gemensamt behov av regional utbildning samordnar man resurserna för att åtgärda detsamma. Utbildningar planeras efter en tidsplan där lärarlag/-föreläsare kvalitetssäkras. Länsstyrelsen bör ansvara för administrering, planering, genomförande och återkoppling av en RSK. Därutöver kan varje verksamhetsansvarig utbilda egen personal efter behov. 3 Steg 2 Behovsanalys Steg 1 Presentera länets riskoch sårbarhetsanalys Steg 3 Planera aktiviteter t ex RSK, utbildning eller övning. Figur 1 En modell i tre steg för planering av länets utbildnings- och övningsaktiviteter 3 Utveckling av stöd avseende samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser delrapport Regional samverkanskurs (RSK) Räddningsverket

11 Steg 1 Länets risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsens roll Inom krishanteringssystemet har länsstyrelsen ett områdesansvar på regional nivå för arbetet med allvarliga kriser i fred samt under höjd beredskap. Med område avses det geografiska området motsvarande länet. Sektorsansvariga myndigheter har en skyldighet att samverka med länsstyrelsen som områdesansvarig myndighet. Områdesansvaret innebär också att länsstyrelsen ska samverka med och ge stöd till de aktörer som är primärt ansvariga för krishanteringen. Det innebär däremot inte att länsstyrelsen tar över andra aktörers ansvar. Länsstyrelsens geografiska områdesansvar utvecklas närmare i dokumentet Geografiskt områdesansvar länsstyrelsens roll i samhällets krisberedskap. Länsstyrelsen ska hålla sig underrättad om händelseutvecklingen under en kris genom att inhämta, sammanställa, analysera och förmedla lägesinformation och tillsammans med berörda aktörer skapa en gemensam lägesbild. Det ligger också på länsstyrelsens ansvar att verka för att berörda organisationer samordnar sin information. Det regionala områdesansvaret innebär också att länsstyrelsen ska se till att ansvariga aktörers åtgärder är samordnade vid en kris och att nödvändiga resurser görs tillgängliga och samutnyttjas på ett effektivt sätt. Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, FSO, har länsstyrelsen ansvar för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och får vid omfattande kommunala räddningsinsatser ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Vid räddningsinsatser som även innefattar statlig räddningstjänst ansvarar länsstyrelsen för att dessa samordnas. Regionala rådet De regionala råden 4 för krisberedskap och skydd mot olyckor består av representanter för kommuner, landsting, myndigheter, företag och organisationer. Huvuduppgiften för råden är att stödja länsstyrelserna och att säkerställa att nödvändig samordning sker kontinuerligt samt under och efter en kris. Genom råden skapas förutsättningar för en gemensam bedömning av läget vid kriser och av behovet av åtgärder. Verksamheten i råden bör även ligga till grund för en utveckling av gemensamma rutiner för rapportering och sammanhållen information samt samordnad utbildnings- och övningsverksamhet. 5 4 Observera att namnet på rådet varierar mellan olika län, men i detta arbete används namnet regionala rådet. 5 Regeringens proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle, s. 54 f

12 12 Risk- och sårbarhetsanalysen Risk- och sårbarhetsanalyser är en sammansättning av två typer av analyser nämligen riskanalys och sårbarhetsanalys. Nedan beskrivs i korthet respektive analysform för sig samt likheter och skillnader mellan dessa. 6 Riskanalys Begreppet risk definieras ofta som en sammanvägning av sannolikheten för att en oönskad händelse ska bli verklighet och de konsekvenser en händelse kan få. Riskanalyser omfattar således att identifiera olika förhållanden och händelser som kan ge upphov till skada samt att uppskatta deras potentiella konsekvenser för olika skyddsvärda objekt, såsom organisationer, verksamheter, människor och miljö. Sannolikhets- och konsekvensbedömningarna ligger sedan till grund för identifieringen av riskreducerande åtgärder. Slutligen värderas och prioriteras de riskreducerande åtgärderna utifrån ett kostnads- och nyttoresonemang. Traditionella metoder för riskanalyser har sitt ursprung i ett objektivistiskt, eller naturvetenskapligt, förhållningssätt där man försökt undvika att subjektiva uppfattningar färgar resultatet. I analyser av tekniska system kan man utnyttja kvantitativa metoder, eftersom förhållandet orsak-effekt oftast är tydligt och konsekvenserna relativt lätta att beräkna. Då det skyddsvärda objektet är ett samhälle som utgörs av en mängd inbördes beroende tekniska system som påverkas av och påverkar sin omgivning (människor, djur, miljö) blir dock exakta uträkningar av olika riskkällors potentiella konsekvenser eller samhällets förmåga att hantera olika typer av påfrestningar omöjliga att genomföra. Här blir det i stället nödvändigt med kvalitativa ansatser där analyserna vilar på bedömningar av experter och personer med sakkunskaper om de risker som ska värderas. Sårbarhetsanalys Medan riskanalysen syftar till att storleksbestämma risken, sätter sårbarhetsanalysen det skyddsvärda systemet i fokus. I stället för att ställa frågan om vilka konsekvenser en viss riskkälla kan ge upphov till och hur sannolikt det är att riskkällan utlöses, försöker man identifiera vad som är skyddsvärt, vad som kan hota det skyddsvärda, vilka angreppspunkterna är och hur förmågan ser ut att stå emot och hantera olika former av påfrestningar. Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt ett system påverkas av en händelse och graden av sårbarhet bestäms av förmågan att förutse, hantera, motstå och återhämta sig från händelsen. Vad som tydligare lyfts fram i en sårbarhetsanalys jämfört med en riskanalys är den förebyggande och skadereducerande förmågan, medan riskanalysen betonar en riskkällas sannolikhet och potentiella konsekvenser. 6 Texten kopierad i sin helhet från asp [ ]

13 13 En tydlig koppling mellan de två analysformerna är att risker som identifierats vid riskanalyser kan användas som underlag för att bedöma ett objekts eller systems sårbarhet. Beståndsdelar i en risk- och sårbarhetsanalys Som beteckningen förespeglar syftar en risk- och sårbarhetsanalys till att omfatta såväl innehållet i en riskanalys som i en sårbarhetsanalys. Det finns ingen vedertagen standard för hur en risk- och sårbarhetsanalys ska vara utformad, men det går ändå att identifiera ett antal centrala moment i en sådan analys. Ett moment är att kartlägga vad som är skyddsvärt. Här definierar vi det vi vill skydda och gör avgränsningar i system, tid och rum. Ett annat moment är att identifiera vilka riskkällor, hot och oönskade händelser som kan finnas och på vilket sätt dessa kan skada det vi vill skydda. Ett tredje moment är att kartlägga förmågan att motstå och hantera hoten (vidtagna förebyggande och skadereducerande åtgärder). Ett fjärde moment är att ge förslag på åtgärder som reducerar risk- och sårbarhet, såväl förebyggande som skadereducerande. Ett femte moment är att undersöka vilka effekter de föreslagna åtgärderna kan ge. Ett sjätte moment är att värdera aktuell och ökad hanteringsförmåga mot tänkbara konsekvenser samt att göra en nytto-kostnadskalkyl som underlag för prioritering mellan föreslagna åtgärder. Observera att de olika momenten inte behöver utföras i den ordning som har presenterats här. Man kan ha olika ambitionsnivå och välja att genomföra några av momenten ett år och andra moment senare. Aktuella författningar Gällande författningstext kan finnas på Notisums hemsida. Några relevanta författningar kopplade till risk- och såbarhetsanalyser finns nedan. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion

14 Steg 2 Behovsanalys Riskmatrisen Den övergripande riskanalysen sammanställts i en riskmatris, vilket ger en bild av de inventerade händelsernas uppskattade risknivå. Siffrorna i matrisen motsvarar respektive inventerad händelse enligt en icke rangordnad lista. 1. Omfattande störning i elförsörjningen 2. Omfattande störning i elektroniska kommunikationerna 3. Avbrott i kommunaltekniska systemen 4. Katastrof utanför länet med länsbor inblandade 5. Olycka med radioaktiva ämnen 6. Utsläpp från farliga anläggningar/farligt godsolycka 7. Översvämning/höga flöden 8. Dammbrott 9. Ras/skred 10. Stor olycka/ kommunikationsolycka med många skadade 11. Epizooti/zoonos 12. Pandemi 13. Skogbrand 14. Störning i transportsystemen 15. IT-attack mot finansiella system 16. Datasabotage 17. Oväder (snöoväder, orkan) 18. Terror

15 15 Figur 2. Riskmatrisen med inplacerade händelser enligt den icke rangordnade listan. 7 Bedömning av förmåga Med förmåga menas den robusthet och kapacitet som samhället behöver för att undvika och hantera allvarliga kriser. Begreppet, som även kan kallas krisberedskapsförmåga, delas in i: krisledningsförmåga, operativ förmåga samt förmåga att motstå allvarliga störningar. Varje delförmåga bedöms mot en fyrgradig skala. Som visas i figur 2 har en femte nivå lagts till för de tillfällen då förmågan saknar betydelse. 8 7 Riskmatrisen med tillhörande lista är hämtad från Risk- och sårbarhetsanalys för Västerbottens län 2007 Dnr: KBM:s temaserie 2008:2 Klarar vi krisen? Samhällets krisberedskapsförmåga 2007 Krisberedskapsmyndigheten 2008, s. 9

16 16 Bristfällig Krisledningsförmåga Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Behövs ej Mycket bristfällig God med viss brist Figur 3. Länsstyrelsens bedömning av länets förmåga vid en specifik händelse. 9 X X X God Vad ska utbildas? När analysen över vilka RSK som ska genomföras i länet kan följande ekvation sättas upp: Riskmatris + förmågebedömning = Behovsanalysen. Med denna ekvation menas att båda sammanställningarna måste läsas tillsammans innan beslut om inriktningen på RSK fattas. Vid flera händelser med stora konsekvenser måste kanske den händelsen med sämsta förmåga prioriteras för att öka förmågan istället för att höja en förmåga som redan är acceptabel Steg 3 Planera aktiviteter Långtidsplanen För att få kontinuitet i utbildningen bör en långtidsplan tas fram. Planen är en tidtabell som visar vilka olika RSK som ska genomföras och när dessa ska ske. Planen bör visa vilka funktioner/-organisationer som ska delta vid de olika tillfällena, liksom när utvärdering och erfarenhetsåterföring efter respektive RSK ska vara genomförd. Planen är även ett redskap för att få en överblick över de gemensamma utbildnings-verksamheterna och strukturerat visa exempelvis en utvecklingstrappa där RSK blir allt mera komplexa och avancerade. Exempelvis kan planen i början av perioden innehålla ett antal generella RSK (fler kurser som vänder sig till operativ personal för samverkan) och i slutet av perioden en RSK för samhällets krishantering. Planen kan även samordnas med planeringen av de regionala samverkansövningarna, RÖ så att kunskapen från RSK prövas i övningar. Med flera väl utformade RSK kan berörd personal med bestämda intervall få tillräcklig och rätt anpassad utbildning så att den 9 Förmågebedömningen är hämtad från Risk- och sårbarhetsanalys för Västerbottens län 2007 Dnr:

17 17 fastställda färdighets- och kunskapsnivån (förmågan) upprätthålls i enlighet med den målsättning som tagits fram. 10 I långtidsplanen kan man också med fördel lägga in de utbildningsinsatser som vänder sig till olika befattningshavare till exempel Centrala samverkanskurser Aktivitet Ansvarig Möten och konferenser Kriskonferens Handläggare 1 Möte med krishanteringsråd Handläggare 2 Möte med räddningstjänstrådet Handläggare 3 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Övningar Regional övning Haveriövning flygplats Stabsövning Lst Rst och Lfv Landstinget Utbildningar RSK för räddningstjänst RSK för systemledning RSK för informtionshantering RSK för pandemi RSK för terror Blåljusgruppen Övningsgruppen Övningsgruppen Pandemigruppen Polismyndigheten Figur 4. Exempel på länets långtidsplan innehållande utbildnings- och övningsaktiviteter. Kopplingen till sjustegsmodellen När länets utbildnings- och övningsbehov är klarlagt och infört i långtidsplanen är det dags att påbörja planeringen in för varje enskild aktivitet. Den som ska planera en RSK går vidare till sjustegsmodellen och påbörjar sin planering efter densamma. 10 Projekt USSER Utveckling av stöd avseende samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser Resultatrapport. Räddningsverket (Dnr )

18 18 3. Processen att ta fram en RSK 3.1 Läsanvisningar 7-stegsmodellen är ingen ny modell som tagits fram just för att planera en RSK. Modellen används även vid övningsplanering 11, men har i detta arbete anpassats speciellt för kursplanering av RSK. Modellen kan även skedesindelas, vilket åskådliggörs i figur 1 enligt följande: Före, steg 1, 2 och 3 Under, steg 4 Efter, steg 5, 6 och 7 Det bör poängteras att varje steg inte är en isolerad företeelse utan måste sättas i sitt sammanhang. Som exempel kan nämnas att steg 2 och 3 hör väldigt mycket samman liksom stegen 5 och 6. Vidare måste stegen 5, 6 och 7 planeras redan under det inledande arbetet i steg 2. Planeringsgruppen, som arbetar med en RSK, måste därefter beakta att under genomförande förekommer dagligen en utvärdering och återkoppling. På kvällen samlas kursledningen för att utvärdera dagens aktiviteter och nästa morgon återkopplas detta till kursdeltagarna som en grund för den kommande dagens arbete. Figur 1. 7-stegsmodellen med skedesindelning i färg, för planering av RSK 11 KBM:s utbildningsserie 2007:1: Öva krishantering, Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar, Krisberedskapsmyndigheten 2007 s. 16 f.

19 Steg 1 Uppdraget Vem ställer uppdraget Inledningsvis bör betonas att ansvaret för att genomföra en RSK ligger på länsstyrelsen. Dock kan länets regionala råd för krishantering 12 vara med och ge förslag och påverka innehåller i RSK. Rådet kan också vara ett lämpligt forum att analysera länets behov av RSK samt utarbeta en länsgemensam långsiktig plan för utbildnings- och övningsverksamhet som beskrivs i kapitel 2. Exempel på uppdrag Följande text kan ses som ett exempel på ett uppdrag som ställs från en länsstyrelse till en planeringsgrupp. Uppdraget bör vara generellt formulerat så att inte planeringsgruppens kreativitet begränsas. Dock måste styrningar finnas med om vilken som är den tänkta målgruppen, ämnet, ekonomiska förutsättningar samt hur kursen ska återrapporteras till uppdragsställaren. En planeringsgrupp bestående av beredskapshandläggare från länsstyrelsen, beredskaps-chef och smittskyddsläkare från landstinget samt beredskapssamordnare från A kommun får uppdrag att planera en RSK med temat pandemi. Kursen ska genomföras under senare delen av året. Syftet med kursen är att utveckla former för samverkan på systemledningsnivå vid pandemihändelser. Senast den 30 april ska planeringsgruppen redovisa en kursplan innehållande: - Övergripande mål och syfte för kursen. - Befattningshavare ur målgruppen som ska bjudas in. - Tidsomfattning och förslag på tidpunkt för genomförande. - Resurser som krävs för planering, genomförande och uppföljning. - En grovplanering avseende kursinnehåll. Efter genomförd RSK ska en rapport lämnas till länsstyrelsen senast den 31 december samma år. Av rapporten ska framgå: - Ekonomiskt utfall av kursen. - Deltagarförteckning - Deltagarnas utvärdering av kursen. - Förslag på kommande utbildningar och övningar. - Erfarenheter som inhämtats under planeringsprocessen. - Förslag på åtgärder för de brister som uppkommit under kursen. Planeringsgruppens sammansättning Planeringsgruppen bör bestå av representanter från de verksamheter som skall belysas under RSK. Länsstyrelsen bör alltid ingå och om möjligt vara ordförande i gruppen. Vid en traditionell räddningstjänst RSK bör således arbetsgruppen bestå av representanter från länsstyrelsen, polisen, SOS Alarm, kommunal räddningstjänst och akutsjukvården. 12 Namnet varierar mellan olika län varför namnet regionala rådet används framöver.

20 20 En lämplig modell kan vara att länet bygger upp en liten grupp av duktiga kursplanerare. Dessa kan alltid utgöra kärnan i kursplaneringen för alla former av RSK. Till dessa knyts sedan experter beroende på vilket tema som ska avhandlas i kursen. Fördelen med denna modell är att erfarenheter från hela planeringsprocessen tillvaratas mellan gångerna och tid behöver inte läggas på att uppfinna hjulet varje gång en kurs ska planeras. Målgrupp för RSK Uppdragsställaren bör i uppdraget precisera vilken målgrupp som är tänkt att delta i RSK. Utifrån vald målgrupp ska sedan planeringsgruppen identifiera vilka befattningshavare eller personer som ska bjudas in till kursen. Exempel på målgrupper kan vara: Chefer på systemledningsnivå. 13 Politiker i krisledningsnämnden. Informationsansvariga. Operativ personal på fältet. Val av målgrupper redovisas även i: Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. 14 Ekonomi En grundläggande idé vid RSK är att varje deltagande myndighet står för sina egna kostnader. Länsstyrelsen kan ta ut en kursavgift av deltagarna för att täcka kostnaderna för internat och gästföreläsare Steg 2 Övergripande planering Inledning Det är svårt, och kanske till och med onödigt, att definiera skillnader mellan steg 2 Övergripande planering, och steg 3 Praktiska förberedelse. Som exempel kan nämnas att vid planeringsmöte 2 framkommer behovet av ett scenario. En scenariogrupp tillsätts som skriver scenariot och sedan redovisar det på planeringsmöte 3. Efter planeringsmöte 3 ska den övergripande planeringen dock vara avslutad och resterande tid fram till genomförande ska då bestå av praktiska förberedelser. En tidslinjal kan gestaltas på följande sätt: 13 Med systemledning menas den nivå som utövas av myndighetschefen eller motsvarande. 14 KBM rekommenderar 2007:3: Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. Inriktning och modell för planering. Krisberedskapsmyndigheten 2007, s. 19 ff.

21 21 V V -30 Tanken med RSK kommuniceras med berörda aktörer i syfte att finnas med i kommande års budgetarbete och verksamhetsplanering 16. Uppdraget formuleras i samråd med regionala rådet och ges till planeringsgruppen. V -29 Planeringsmöte 1 V -27 V -26 V -21 Kursplanen fastställs av uppdragsställaren. Kursinbjudan skickas ut. Sista anmälningsdag. V -14 Planeringsmöte 2 V -10 Antagningsbesked till kursdeltagare. V -4 Planeringsmöte 3 V -3 V 0 V +2 V +8 V +12 Slutlig information och välkomstbrev till kursdeltagare. Genomförande av RSK. Kursledningens utvärdering. Kursledningens återkoppling. Kursledningens återrapportering till uppdragsställaren. Figur 2. Exempel på tidslinjal för planering av RSK. 15 Med V -30 menas 30 veckor innan genomförande som är V 0. V +4 är således 4 veckor efter genomförandet. 16 Se även kapitel 2 angående långtidsplanen.

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 1 (18) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH Denna överenskommelse reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Statens Controllerutbildning 2007 Återkoppling Omvärlden Controllerrollen Analys och användning av resultat Förändringsarbete Verktyg och metoder Kvalificerad utbildning i verksamhetsstyrning E konomistyrningsverket

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

UTBILDNING Processbaserad verksamhetsutveckling

UTBILDNING Processbaserad verksamhetsutveckling UTBILDNING Processbaserad verksamhetsutveckling 2 veckor i maj 4 8/5 och 18 22/5 2015 Flexeurope AB SYFTE UPPLÄGG Få kompetens kring alla moment vid utveckling och implementering av körbara verksamhetsprocesser.

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Användningsområden... 3 2.1 Mötesformer med Lync...

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser

Risk- och sårbarhetsanalyser Risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Nyheter inom området Jonas Eriksson - MSB Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser MSB har bemyndigats att utfärda föreskrifter

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Kursinbjudan Statens Controllerutbildning 2015 Statens Controllerutbildning Arbetar du som controller i staten och vill utvecklas i din roll? Statens controllerutbildning ger dig verktygen att utveckla

Läs mer

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Sida 1 (5) Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Årets seminarier genomförs på traditionellt sätt det vill säga delat i två olika delar med lite olika målgrupper, seminarierna har delvis

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutas. Här kommer tips på hur

Läs mer

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden Kurskatalog 2015 Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Datum: 24 april 2015 (09.00 16.00) Sista anmälningsdag: 27 mars 2015 Plats: Länsstyrelsen i Uppsala län, Hamnesplanaden 3 Regional samverkanskurs

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3

Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell för planering kbm rekommenderar 2007:3 kbm rekommenderar 2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

Öva krishantering. Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar. KBM:s utbildningsserie 2007:1

Öva krishantering. Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar. KBM:s utbildningsserie 2007:1 Öva krishantering Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar KBM:s utbildningsserie 2007:1 Titel: Öva krishantering Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar. Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Vardagssamverkan Blåljus

Vardagssamverkan Blåljus U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och

Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver. I dokumentet kommer fortsättningsvis

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Välkommen till enkäten!

Välkommen till enkäten! Sida 1 av 12 Välkommen till enkäten! Enkäten går ut till samtliga statliga myndigheter, oavsett storlek. För att få ett så kvalitativt resultat av uppföljningen som möjligt är varje myndighets svar av

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Tecknologen AB - din resurs när det gäller tecken Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Några tankar och förslag kring teckenkurser i samarbete med Tecknologen AB 2009-03-01 Att planera, köpa och

Läs mer

inför grupp. Dramaturgi Retorik

inför grupp. Dramaturgi Retorik KURSprogram Agera Kommunikation AB är, sedan företagets start 2003, en flitigt anlitad partner till företag, myndigheter, kommuner och organisationer som vill kompetensutveckla sina medarbetare inom praktisk

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Riskanalys. Version 0.3

Riskanalys. Version 0.3 Riskanalys Version 0.3 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste alltid anges som

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer Offertförfrågan Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270 Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer (Förskolelyftet II) Skolverket avser med denna förfrågan

Läs mer

Visions medlemsutbildning

Visions medlemsutbildning Visions medlemsutbildning Inledning Syftet med detta körschema är att ge dig som kursledare vägledning kring ämnesavsnitt, metoder, övningar och tidsangivelse. Du ska utgå från körschemat och utbildningsmaterialet

Läs mer

Facklig utbildning. Kursprogram 2012

Facklig utbildning. Kursprogram 2012 Facklig utbildning Kursprogram 2012 CENTRALA BAS- OCH FORTSÄTTNINGSKURSER De centralt anordnade fackliga kurserna och temadagarna kommer att genomföras i Stockholm i Läkarförbundets egen konferenslokal

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2015-05-21 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Enkätundersökning: En bild av myndigheternas informationssäkerhetsarbete

Enkätundersökning: En bild av myndigheternas informationssäkerhetsarbete Enkätundersökning: En bild av myndigheternas informationssäkerhetsarbete 2014 En bild av myndigheternas informationssäkerhet 2014 tillämpning av MSB:s föreskrifter Enkätundersökning februari 2014 Utskick

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

5. Målgrupp Legitimerade sjukhusfysiker under ST utbildning. Kursen kan även rekommenderas till sjukhusfysiker som deltar i CPD programmet.

5. Målgrupp Legitimerade sjukhusfysiker under ST utbildning. Kursen kan även rekommenderas till sjukhusfysiker som deltar i CPD programmet. KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Protonbehandlingsfysik och dosimetri 2. Typ av utbildning CPD/ST kurs 3. Ämnesområde Medicinsk strålningsfysik, strålbehandling 4. Kort sammanfattning av utbildningen

Läs mer

Länsstyrelsens samordningsansvar

Länsstyrelsens samordningsansvar Länsstyrelsens samordningsansvar ett koncept för samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser Identifiera hjälpbehov och åtgärdsbehov Genomföra skeendetolkning Värdegrund Analysera systemsamverkan

Läs mer

Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder

Projektledning - Avancerad Fördjupade modeller och metoder Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder Dokumentversion Studieguide Revision Datum Förändring x 150804 Frisläppt 1 Välkommen till kursen! 1 Vi som jobbar med kursen... 3 2 Beskrivning

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer