Forum Levande skogar den 16 oktober 2014

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(9) Datum Diarienr J 2014/11 Forum Levande skogar den 16 oktober 2014 Tid: Plats: Deltagare: Antecknat av: Ärende Sidsjö, Bräcke kommun Håkan Blomqvist, SCA, Göran Forsberg, Rödins Trä, Pär Forsman, SCA, Sven Hagström, Sfv, Olle Hörfors Lst, Bertil Johansson, Friaskog AB, Jessica Jonasson, SKS, Håkan Kristoffersson, Sveaskog, Ulf Källman, SCA, Mikael Mattsson, Meraskog AB, Peter Newman, SKS, Jimmy Nilson, LST, Magnus Rehnfeldt, Mittådalens sameby, Pierre Samuelsson, LST, Fredrik Sätter, Härnösand stift, Sven-Erik Zimmer, Norrskog, Jenny Zimmerman, LST och Kristoffer Önneholm, SCA. Jessica Jonasson Innehåll/Resultat Inledning Miljömål - lägesbeskrivning Levande skogar - lägesbeskrivning Peter Newman hälsade alla välkomna till dagens forumträff gällande miljömålet Levande skogar i Jämtlands län. Målen med dagen var bland annat att göra en lägeskoll angående åtgärdsprogrammet samt ett pass med genomgång av laserdata (både teoretiskt och praktiskt) där SCA stod som värd. Den nya miljömålshandläggaren Jimmy Nilsson från Länsstyrelsen i Jämtlands län presenterade sig och lite om miljömålsarbetet på Länsstyrelsen som har ansvaret för alla miljömålen, exklusive Levande skogar (där Skogsstyrelsen ansvarar) på regional nivå. Jimmy berättade om en ny klimatstrategi för länet, Fossilbränslefritt 2030 samt informerade om att inrätta Miljömålsmiljonen igen, där bra informationsprojekt gynnas. För mer info se Länsstyrelsens hemsida. Peter Newman berättar att vi fått ny skogs minister, Sven-Erik Bucht. Den årliga uppföljningen vad gäller alla miljömålen i länet är på gång. Skogsstyrelsen gör en fördjupad utredning (Sou:2015) som ska visa hur vi jobbar med att nå målen utifrån SvL+MB. SOU Nulägesanalys, bedömning av möjligheterna att nå målet samt förslag på insatser Skogsstyrelsen ska analysera; hur måluppfyllelsen för miljökvalitetsmålet Levande skogar ser ut idag, bedöma varför läget är som det är, bedöma vilka möjligheter som finns att nå Levande skogar till år 2020 samt ge förslag på vad som i så fall måste göras.

2 Ärende Åtgärdsprogrammet Innehåll/Resultat Ett av syftena med arbetet är att resultatet ska fungera som underlag för regeringens politik och prioriteringar Fokusera på Skogsvårdslagen och miljöbalken samt området gynnsam bevarandestatus". (av de skogstyper/naturtyper som tas upp i EU:s art- och habitatdirektiv). En lägesrunda, organisationsvis, om hur man ligger till med åtgärderna: 1) Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Man ska snart komma igång med att hugga manuellt, och det är som sagt ett långsiktigt projekt som följs upp på en omloppstid. Intresse finns för forumträff under ) Rätt metod, slutavverkning Stora Enso skog AB Slutförd. På gång, rätt metod på gallringsskogar (ny åtgärd?). 3) Skötselskolan, animering Stora Enso skog AB Fortgår och byggs på hela tiden. Har kommit på flera språk. Vad som är aktuellt nu är skog och ren som rullar på (ny åtgärd?). 4) Dialogprojektet Norrskog Utbildning av målbilderna sker nu till alla tjänstemän och entreprenörer. Man har också paketerat detta snyggt i ett häfte som ligger i maskinerna. 5) Åtgärder och skötsel i skogsbestånd klassade för NS skötsel Svenska kyrkan, Härnösand stift Letar lämpliga områden för att kunna visa på goda exempel, som ska mynna ut i en målbildshandbok i NS. 6) Program för stadsnära skogar Östersunds kommun Har ej kommit igång på grund av resursbrist. 7) Skogligt forum, Levande skogar Skogsstyrelsen Pågår och denna träff är den tredje. Två träffar är inplanerade till nästa år, se under nästa möte. 8) Vägverktyg Fria Skog AB Avslutande fas då det vägverktyg man efterfrågat finns hos Skogforsk och kunskap direkt och fungerar riktigt bra med en bra plan som grund. Att inte bygga mer väg än nödvändigt och att skona naturvärdena. 9) Skogsbrukets körskadepolicy Norrskog Använder policyn i daglig drift och ytterligare utbildningar planeras i och med implementering av målbilderna. Skogforsks nya vattenkartor på test i Jämtland nu och ska utvärderas. 10) Minskade körskador SCA Skog AB Åtgärden genomförd. Känner behov av att fortsätta. Man har gjort en riktad uppföljning och ytterligare uppföljningar kommer göras efter implementering av målbilderna. Centralt ifrån kommer ett liknande koncept att tas fram liknande spårlös drivning och rätt metod.

3 Ärende Fältövning minskade körskador - laserdata Avslut Nästa träff Innehåll/Resultat 11) Rådgivning inom skogliga åtgärdsprogram SCA Skog AB 2 utbildningar är genomförda tillsammans med Länsstyrelsen i Jämtlands län. Arbetet fortgår och samarbetar på bred front med avseende på lövvärden (ÅGP). 12) Ekologisk landskapsplan, översyn i Åre kommun Billerud Korsnäs Översynen är utförd men vet inte mer angående resultatet. 13) En dag i skogen för vattnets skull Länsstyrelsen Åtgärden utförd med bra respons. Info om ett nytt Life-projekt tre sjöar som till stor del kommer vara en dialog med skogssektorn, gällande Locknesjön, Revsundssjön och Näkten. 14) Studiecirkel naturskyddsföreningen Har inga uppgifter. 15) En dag i skogen Länsstyrelsen Fortlöpande åtgärd. Kulturmiljö utbildningar har hållits och nya är på gång. Skogsstyrelsen önskar att vi håller åtgärderna levande, registrera gärna nya åtgärder. Länk till blankett/åtgärdsprogram för miljömålen: OBS! Skicka blanketten till: Peter Newman, Strandvägen 1, Järpen. Efter en mycket god fältlunch ute i skogen, delades vi in i grupper och fick olika praktiska övningar där vi skulle testa det nya planeringsunderlaget laserdata (se bilaga 1). Trakten som vi besökte var en pågående NS åtgärd på en egentlig vinter trakt. Vid dålig bärighet anlades spökstråk och stickvägar anlades på risad fastmark (se bilder bilaga 2). Skogsstyrelsen tackade alla deltagare för visat intresse samt SCA för värdskapet och förevisningen av laser Datat. Några reflektioner från dagen: - Bra, intressant dag, kul att träffa entreprenörerna på plats, kul med positiv feedback på åtgärderna, intressant att se hur SCA jobbar med ny teknik, trevligt när teknik samspelar med miljöarbetet, bra forum för erfarenhetsutbyte, teknik och drivning och snyggt i verkligheten, kartorna imponerande, mycket att lära, bra att se att det går att bruka samt att ta hänsyn, kul att se proffs i skogen, gott fika, bra knyta kontakter, bra att träffa andra både myndigheter och organisationer. De två träffarna under 2015 är planerade till trakterna kring Ytterhogdal den 23 april, där Sveaskog står som värd med fokus NS åtgärder efter Sveaskogs modell, kulturmiljövård och brand liknande åtgärder, samt den 21 oktober (värd ej fastställd). Skogsstyrelsen skickar inbjudan.

4 Bilaga 1. Fältövning laserdata. Vår referens Kristoffer Önneholm SCA Skog/Skogsvård INFORMATION Informationsklassificering EXTERN Övning med nytt planeringsunderlag Figur 1 visar en karta över avverkningstrakten ni besöker. Kartan består av det planeringsunderlag som normalt ligger till grund vid traktplanering d.v.s. en infraröd flygbild i botten med höjdkurvor, vägar och eventuella vattendrag utritade ovanpå. Använd figur 1. För att besvara nedanstående tre frågor genom att rita in områden på kartbilden. 1. Var inom trakten finns de största lutningarna?- Markera på kartan 2. Finns det områden inom trakten där man kan tro att bärigheten är sämre dvs där risken för körskador är stor? Markera på kartan 3. Naturhänsyn lämnas ofta i anslutning till impediment som kantzoner/hänsynsytor Avgränsa på kartan eventuella hänsynsområden Figur 1. Traditionellt planeringsunderlag

5 Planering med nytt underlag Figurer 2,3,4,5 visar nytt planeringsunderlag som är framtaget via laserdata för att underlätta den skogliga planeringen och undvika körskador. Titta på de olika kartorna och fundera kring den information de tillför för att ge svar på de fyra inledande frågorna. 1. Med nytt underlag nedan som visar lutningen i grader, är det lättare att hitta de största lutningarna? Figur 2. Nytt planeringsunderlag SkuggadTerrängModell samt lutningsraster i fem klasser 2. Med nytt underlag nedan som visar avstånd till grundvatten i fyra klasser är det lättare att hitta svaga områden? Figur 3. Nytt planeringsunderlag körskaderiskområden

6 3. Med nytt underlag nedan som visar kronhöjden på vegetationen i en glidande skala från grönt (lågt) till rött (högt, över 22 m) är det lättare att hitta glesa områden med låg skog. Prova själv avgränsa glesa områden med låga träd i figur 4 nedan. Figur 4. Nytt planeringsunderlag KronHöjdsModellen

7 4. Med den skuggade terrängmodellen har man möjlighten att upptäcka tydliga forn och kulturlämningar men det kräver endel tolkningserfarenhet. De två övre bilderna är exempel på ett fångstgropssystem samt en kolbotten. Hittar du något liknande inom drivningen nedan? Figur 5. Den skuggade terrängmodellen

8 Den färdiga traktplaneringen efter fältbesök Kronhöjdsmodellen och körskaderiskområden i botten med planerad hänsyn från traktplaneraren ovanpå (steckade svarta linjer) Avgränsningen stämmer relativt väl med de glesa och låga skogspartierna man kan urskilja ur kronhöjdsmodellen samt med skiktet för körskaderiskområden. Traktplaneraren har även funnit en kolbotten samt en kojruin vid fältbesöket. Figur 5. Planerad avverkning/hänsyn

9 Bilaga 2. Bilder fältövning, laserdata på mark med dålig bärighet Bildtext: Deltagare forumet för miljömålet Levande skogar. Bildtext: Gruppen står i spökstråket med dålig bärighet, virket ligger 21 m in på fast mark.