Fact sheet FRUKT OCH GRÖNSAKER. Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen. 1. Tillgång, efterfrågan och handel

Transkript

1 Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för jordbruk Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen Fact sheet Trädgårdsodling är vetenskapen eller konsten att odla frukt, grönsaker, blommor eller prydnadsväxter. Europeiska unionen (EU) är en av de större aktörerna på världsmarknaden när det gäller att odla, konsumera eller handla med trädgårdsprodukter. Det finns stora regionala skillnader inom EU i fråga om vilka typer av produkter som odlas, från kålväxter och rovor i norra Europa till citrusfrukter i Grekland. EU är också en ledande importör och exportör av frukt och grönsaker. EU:s produktion kännetecknas av snabba och stora svängningar i tillgång och efterfrågan på produkter som generellt sett har begränsad hållbarhet. Detta innebär utmaningar för beslutsfattarna och har betydelse för den typ av stöd som skall ges. EU:s politiska åtgärder har till syfte att uppmuntra alla odlare, antingen det gäller frukt, nötter eller blommor, att höja kvaliteten på sina produkter och förbättra sin marknadsföring. FRUKT OCH GRÖNSAKER 1. Tillgång, efterfrågan och handel De tio anslutande länderna producerar tillsammans 9 miljoner ton grönsaker och 6 miljoner ton frukt. Polen är den största producenten (5 miljoner ton grönsaker och 3 miljoner ton frukt). Med en produktion på 15 miljoner ton är tomater den mest producerade grönsaken. Av dessa produceras 7 miljoner ton i Italien, knappt 4 miljoner ton i Spanien, 2 miljoner ton i Grekland och drygt 1 miljon ton i Portugal. Äpplen är den frukt som produceras mest i EU-15 med en produktion på strax över 9 miljoner ton. De största producentländerna är Frankrike (2,5 miljoner ton), Italien (2,3 miljoner ton) och Tyskland (1,8 miljoner ton). Produktionen av citrusfrukter ligger på 10 miljoner ton, varav 6 miljoner ton apelsiner och 2,6 miljoner ton småcitrus (tangeriner, mandariner, klementiner och satsumas). Spanien är den största producenten av citrusfrukter (5,6 miljoner ton), följt av Italien (3 miljoner ton) och Grekland (1,3 miljoner ton). Andra stora produkter inom EU är persikor och nektariner (4,2 miljoner ton), torkad lök (3,9 miljoner ton), morötter (3,7 miljoner ton), sallat (3,2 miljoner ton), kål (3 miljoner ton) och päron (2,9 miljoner ton). EU:s konsumtion av färsk frukt och färska grönsaker är i stort sett stabil med 43 miljoner respektive 46 miljoner ton. Femton procent av EU:s jordbruksproduktion kommer från sektorn för frukt och grönsaker, som tillhandahåller en rad färska och bearbetade produkter i anmärkningsvärt stor mångfald. Alla regioner berörs såväl i nuvarande som i blivande medlemsstater. I flera medlemsstater svarar frukt och grönsaker för ungefär en fjärdedel av den totala jordbruksproduktionen. EU är också en stor exportmarknad för produkter från tredje länder. Produktionen inom EU och i anslutande länderna Siffrorna i diagram 1 visar omfattningen och mångfalden av EU:s frukt- och grönsaksproduktion. Den totala grönsaksproduktionen för EU-15 uppgick till 55 miljoner ton 2001/2002. De största grönsaksproducerande medlemsstaterna var Italien, Spanien och Frankrike (med 15, 12 respektive 8 miljoner ton). Produktionen av färsk frukt låg på 57 miljoner ton. Även när det gäller frukt var Italien den största producenten (18 miljoner ton), följt av Spanien (15 miljoner ton) och Frankrike (11 miljoner ton). Frukt och grönsaker är en viktig sektor för många medlemsstater Frukt- och grönsakssektorn är särskilt välutvecklad i medlemsstaterna och de anslutande länderna i Medelhavsområdet. Av diagram 2 framgår att frukt och grönsaker svarar för ungefär en fjärdedel av den totala jordbruksproduktionen i Cypern, Grekland, Italien, Malta, Portugal och Spanien. Denna sektor är dock också viktig i Belgien och i Nederländerna, där den är den största sektorn för primärproduktion utanför djurhållning, samt i Förenade kungariket. Den näst största producenten i världen med 9 % av världsproduktionen Under låg världsproduktionen av frukt och grönsaker strax över miljoner ton, varav 470 miljoner ton var frukt och 760 miljoner ton grönsaker. Asien är det största produktionsområdet med en andel på 61%, följt av EU (9%), Nord- och Centralamerika (9%), Afrika (8%) och Sydamerika (7%) (se diagram 3). Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 1

2 Diagram 1. Produktion av frukt och grönsaker i EU och i 10 anslutande länder (genomsnitt för ) Svamp Jordgubbar Plommon Gurkor Citroner och limer Vattenmeloner Blomkål Grön chilipeppar och annan peppar Cantaloupmeloner och andra meloner Småcitrus Päron Kål Sallat Morötter Torkad lök Persikor och nektariner Apelsiner Äpplen Tomater 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 miljoner ton EU anslutande länder Källa: FAO. Diagram 2. Andel färska grönsaker och färsk frukt i den totala jordbruksproduktionen (EU-länder: genomsnitt för ; anslutande länder: genomsnitt för ) SK SL PL MT LV LT HU EE CZ CY UK SE FI PT AT NL LU IR IT FR EL ES DE DK BE EU-15 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % Färska grönsaker Färsk frukt Källa: Eurostat. Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 2

3 På världsnivå är produktionstrenden starkt uppåtgående. I vissa utvecklingsländer verkar produktionsökningen inriktas på inhemsk konsumtion, medan andra satsar på exportorienterad produktion. EU har en stor andel av världshandeln på 50 miljarder dollar EU är den näst största exportören och den största importören av frukt och grönsaker. Under har världshandeln rört sig runt 50 miljarder US-dollar. Förenta staterna var världens ledande exportör med en andel på 17%, följt av EU med 11 %, Kina med 8 %, Mexiko med 7 % samt Turkiet och Kanada med 5 % var. Under samma period var EU den ledande importören med 25% av det sammanlagda värdet, följt av Förenta staterna (20 %), Japan (12%) och Kanada (6%). För närmare detaljer hänvisas till diagram 4. Två områden hade ett betydande handelsunderskott: EU ( 7,7 miljarder US-dollar) och Japan ( 5,9 miljarder US-dollar), medan överskott noterades främst i Kina (+ 2,6 miljarder US-dollar), Mexiko (+ 2,4 miljarder US-dollar) och Turkiet (+ 1,8 miljarder US-dollar). Citrusfrukter (apelsiner, tangeriner och klementiner) är den mest omsatta produkten på världsnivå, med 7 miljoner ton, följt av äpplen (5 miljoner ton), tomater (4 miljoner ton) och lök (3,7 miljoner ton). EU är en aktiv aktör på världsmarknaden. Bland färskvarorna är det främst bananer (3,3 miljoner ton), citrusfrukter (1,9 miljoner ton), äpplen (0,7 miljoner ton), vindruvor (0,3 miljoner ton) och ananas (0,3 miljoner ton) som importeras. Fruktsaft, huvudsakligen citrusjuice och äppeljuice, är också viktiga importprodukter. Lök och tomater är de grönsaker som det importeras mest av (0,26 respektive 0,17 miljoner ton). Djupfrysta och torkade grönsaker står också för en stor importvolym. EU exporterar huvudsakligen citrusfrukter (1,0 miljon ton), äpplen (0,5 miljoner ton), druvor (0,2 miljoner ton) samt persikor och nektariner (0,2 miljoner ton), medan lök (0,4 miljoner ton) och tomater (0,2 miljoner ton) är de grönsaker som exporteras mest. Andra stora exportprodukter är tomatpuré och skalade tomater (0,3 miljoner ton vardera). per företag på 4,1 ha som producerade färsk frukt och färska grönsaker inom EU. Endast 14,5% av dessa var inriktade på grönsaker. Antalet specialiserade kommersiella företag, dvs. företag med en ekonomisk storlek på över 16 ESU (europeiska storleksenheter ( 1 )), var 63000, med en genomsnittlig storlek på 22,5 ha. Mellan 1990 och 1997 minskade antalet specialiserade företag med 21%, medan deras genomsnittsareal ökade med 28 %. Specialiserade företag med inriktning på grönsaker var i genomsnitt 6 ha större än företag inriktade på frukt. 2. EU:s politik inom fruktoch grönsakssektorn EU:s politik inom frukt- och grönsakssektorn har utformats med hänsyn till fyra viktiga förutsättningar: det finns många olika produktionstyper, många produkter har begränsad hållbarhet, kvaliteten på produkterna måste förbättras, handeln är viktig. Politiken uppdateras kontinuerligt och inriktas i allt högre grad på att uppmuntra producenterna till att bli mer marknadsorienterade. Bidrag för återtagande av produkter från marknaden beviljas mycket mindre ofta än förr. En gemensam organisation eller ordning av marknaden för färsk frukt och färska grönsaker inrättades 1962 och en ordning för bearbetade produkter av frukt och grönsaker har utvecklats sedan Dessa ordningar innehöll redan många av de inslag som infördes i reformerna av andra marknadssektorer. Ordningen för frukt och grönsaker har givit stöd till traditionell produktion, ofta i mindre utvecklade regioner, genom åtgärder för landsbygdsutveckling, men är ändå huvudsakligen marknadsinriktad. Bidrag till återtagande av produkter från marknaden (interventioner) har minskats betydligt för att förmå producenterna att anpassa sin produktion till efterfrågan på marknaden i stället för att utnyttja den gemensamma jordbrukspolitikens stödsystem. EU har en specialiserad produktion Frukt och grönsaker odlas på ungefär 4% av EU:s utnyttjade jordbruksareal. Under 1997 då den senaste undersökningen av jordbrukets företagsstruktur gjordes fanns det jordbruksföretag med en genomsnittlig areal ( 1 ) Ekonomisk storlek uttryckt i europeiska storleksenheter. Vid undersökningen 1997 var 1 ESU värd ecu. Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 3

4 Diagram 3. Världsproduktionen av frukt och grönsaker (genomsnitt för ) 10 anslutande länder EU-15 Sydamerika Oceanien Nord- och Centralamerika Europa Asien Afrika miljoner ton Frukt utom meloner Grönsaker inklusive meloner Källa: FAO. Diagram 4. Världens import och export av frukt och grönsaker (genomsnitt för ) Förenta staterna Turkiet Mexico Japan Kina Kanada 10 anslutande länder EU-15 Sydamerika Oceanien Nord- och Centralamerika Europa (utom inom EU) Asien Afrika Export Import miljoner US-dollar Källa: FAO. Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 4

5 Dessa utvecklingstendenser förstärktes genom 1996 års reform av de olika ordningarna ( 2 ). Det ekonomiska syftet för dessa ordningar är att uppmuntra producenterna att förena sig för att stärka sin marknadsposition i livsmedelsbranschen och hantera den allt kraftigare koncentrationen av efterfrågan i distributions- och bearbetningsleden. Produkter som omfattas Den gemensamma organisationen gäller frukt och grönsaker som odlas inom EU, med undantag av potatis, vindruvor, bananer, sockermajs, foderärter och foderbönor samt oliver (se ruta 1 med förteckningen över färsk frukt och färska grönsaker och ruta 2 med förteckningen över bearbetade produkter av frukt och grönsaker). Att åstadkomma ett större engagemang från producentorganisationernas sida Producentorganisationer EU beviljar erkända producentorganisationer ekonomiskt stöd för att inrätta en driftsfond och uppmuntra dem till att bli ett viktigt instrument för saluföring av frukt och grönsaker. För närvarande omsätts omkring 40% av hela fruktoch grönsaksproduktionen via nästan producentorganisationer. Antalet och storleken på producentorganisationerna varierar kraftigt från en medlemsstat till en annan. I Nederländerna och Belgien går över 70% av all fruktoch grönsaksproduktion via producentorganisationer, men i de tre viktigaste producentmedlemsstaterna är andelen mycket lägre: mindre än 30% i Italien, 50% i Spanien och 55% i Frankrike. Den viktigaste målsättningen för dessa producentorganisationer och de syften för vilka driftsfonderna används i allt större utsträckning är följande: Att säkerställa produktionsplaneringen och anpassa denna till efterfrågan, särskilt vad gäller kvantitet, spårbarhet och kvalitet. Att främja koncentrationen av utbudet och avyttringen av medlemmarnas produktion. Att förbättra produktionen både tekniskt och ekonomiskt samt stabilisera producentpriserna. Att främja odlings- och produktionsmetoder och en miljövänlig avfallshantering, särskilt för att skydda kvaliteten på vatten, mark och landskap, samt för att bevara och/eller främja den biologiska mångfalden. ( 2 ) Rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker, rådets förordning (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker och rådets förordning (EG) nr 2202/96 av den 28 oktober 1996 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter (samtliga i EGT L 297, ). Olika kategorier av producentorganisationer kan upprättas: en del som är specialiserade på saluföring av citrusfrukter, nötter, svamp eller produkter avsedda för bearbetning, andra som är inriktade på flera typer av produkter. Medlemskap är frivilligt. I regel måste medlemmarna saluföra hela sin produktion genom sin producentorganisation. Driftsfonder och verksamhetsprogram Verksamhetsprogrammen har bl.a. till syfte att förbättra produkternas kvalitet, öka deras handelsvärde, främja konsumenternas intresse för produkterna, ta fram ett sortiment av ekologiska produkter, främja integrerad produktion eller andra produktionsmetoder som tar hänsyn till miljön och minska återtagandena. De bör även innehålla åtgärder för att säkerställa att normer och bestämmelser om växtskydd samt bestämmelser om högsta tillåtna resthalter iakttas (t.ex. i växtskyddsmedel). Driftsfonderna finansieras av medlemmarna i producentorganisationen och med EU-bidrag (till lika delar). EU-stödet är dock begränsat till högst 4,1% av värdet av producentorganisationens saluförda produktion. Driftsfonderna kan användas för att finansiera återtagande från marknaden av produkter för vilka ingen gemenskapskompensation betalas ut, för att komplettera gemenskapens ersättning för återtagande eller för att finansiera verksamhetsprogram som godkänts av medlemsstaterna. Branschorganisationer Branschorganisationer består av organisationer eller föreningar som arbetar med produktion, saluföring eller bearbetning av frukt och grönsaker. De har till syfte att stödja produktion och saluföring av frukt och grönsaker på ett mer generellt plan än producentorganisationerna. De måste vara formellt erkända av medlemsstaterna och får fastställa regler som är strängare än gemenskapslagstiftningen eller nationell lagstiftning. Branschorganisationer får begära ekonomiskt bidrag från grupper som inte är medlemmar i organisationen, men som drar nytta av deras verksamhet (dock enbart för produkter som odlas i den aktuella regionen och produkter som importeras från tredje land). För närvarande har sex branschorganisationer godkänts inom EU: Två i Frankrike INTERFEL för färsk frukt och färska grönsaker och ANIFELT för frukt och grönsaker avsedda att bearbetas. Tre i Spanien AIPEMA för päron och äpplen, AIL- IMPO för citroner och grapefrukt och INTERCITRUS Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 5

6 för färska och bearbetade citrusfrukter (apelsiner, mandariner, klementiner och satsumas). En i Grekland EDOVRA för persikor och päron avsedda att bearbetas. Handelsnormer minskade transaktionskostnader och höjt mervärde Inom EU har handelsnormer (som tidigare kallades kvalitetsnormer ) fastställts för färskvaror som tillhandahålls konsumenterna (se ruta 3). Dessa marknadsnormer liknar de som utfärdas av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE), med några smärre skillnader, och har till syfte att främja handeln genom att garantera fri rörlighet för varorna inom och utanför EU. Att tillämpa internationella normer på nationella marknader och på världsmarknaden leder till minskade transaktionskostnader i olika delar av försäljningskedjan för frukt och grönsaker, och är ett sätt att höja mervärdet. Normerna gör det lättare för producenterna att beskriva sina produkter och att ange deras marknadsvärde utan att behöva presentera dem fysiskt. De omfattar en definition av produkten, vissa kvalitetskrav, uppgifter om storlek, toleranser, förpackning och presentation samt märkning. Medlemsstaterna skall se till att normerna iakttas. Normer för livsmedelssäkerhet ingår inte. Särskilda lägsta handelsnormer har fastställts för torkade druvor av sorterna Sultan och Moscatel och korinter. För att förenkla de administrativa förfarandena i samband med handel med frukt och grönsaker har Europeiska unionen i allt större utsträckning börjat erkänna kontroller som görs i tredje länder. I slutet av mars 2003 svarade dessa länder för ungefär 45% av importen till EU. Systemet leder till kortare leveranstider, minskade administrativa och allmänna kostnader för EU-importörer, förbättrad kvalitet på importerade produkter och större administrativ säkerhet för exportören. Dessutom kan nationella kontrollanter koncentrera sitt arbete på produkter för vilka EUkonsumenterna inte får några nämnvärda kvalitetsgarantier. Säljfrämjande åtgärder och EU-kvalitetsprodukter att höja profilen för frukt och grönsaker från EU Producentorganisationer kan främja försäljningen av frukt och grönsaker genom sina verksamhetsprogram. Dessutom finansierar EU informations- och försäljningskampanjer för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker både inom och utanför EU. EU medfinansierar dessa åtgärder till hälften, under förutsättning att den andra hälften finansieras av de yrkes- eller branschorganisationer som föreslagit dem och/eller av de berörda medlemsstaterna. Annonskampanjer på den inre marknaden har till syfte att återställa bilden av färskvaror som sunda och naturliga och att sänka genomsnittsåldern på konsumenten, främst genom att uppmuntra unga människor till att konsumera de berörda produkterna. Att förnya och föryngra produktprofilen är det övergripande syftet för kampanjerna för bearbetade produkter av frukt och grönsaker. Att främja försäljningen av frukt och grönsaker i länder utanför EU är ett av inslagen i ett bredare åtgärdspaket för att marknadsföra den höga standarden på livsmedel från EU vad gäller hygien, livsmedelssäkerhet, näringsvärde, säkerhet, märkning och miljövänligt produktionssätt. I regel läggs särskild stor tonvikt på kvalitetsprodukter med skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB) eller garanterad traditionell specialitet (GTS). En fullständig förteckning över frukt och grönsaker som registrerats med dessa kvalitetsbeteckningar finns på sv/1bbaa_sv.htm. Återtagande från marknaden av frukt och grönsaker Frukt- och grönsaksproduktionen är oförutsägbar. Dessutom kan ett litet överskott på marknaden under några veckor leda till våldsamma priskonsekvenser under resten av regleringsåret. Därför har producentorganisationer rätt att återta produkter som omfattas av marknadsorganisationen för frukt och grönsaker från marknaden i mängder och under perioder som de själva får bestämma. De skall dock själva finansiera dessa återtaganden. För 16 produkter ( 3 ) får producenter som är medlemmar av en producentorganisation gemenskapskompensation för återtagande upp till en gräns på 10% av den mängd som säljs via producentorganisationen (5% för citrusfrukter och 8,5% för äpplen och päron). Producenter som inte är medlemmar i någon producentorganisation kan få del av gemenskapens kompensation för återtagande minskad med 10% för högst 10% av sin saluförda produktion. Återtagna produkter får utdelas gratis till välgörenhetsorganisationer (samt fängelser, feriekolonier, sjukhus, ålderdomshem osv.), användas som foder eller bearbetas till industrialkohol. Återtagna produkter som inte kan användas skall förstöras, dock på ett miljövänligt sätt. ( 3 ) Blomkål, tomater, auberginer, aprikoser, nektariner, citroner, päron (med undantag av päron till päroncider eller päronsaft), bordsdruvor, äpplen (med undantag av äpplen till cider), satsumas, mandariner, klementiner, apelsiner, meloner och vattenmeloner. Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 6

7 Den kraftiga minskningen av återtagna mängder efter 1996 års reform (en halvering under de fem åren efter reformen) berodde främst på införandet av tak för återtagandena, den kraftiga minskningen av gemenskapens kompensation och kravet på medfinansiering från producenternas sida. Statistiska undersökningar av produktionspotentialen för fruktträd Medlemsstaterna skall tillhandahålla kommissionen uppgifter om produktionspotentialen och skall därför vart femte år göra statistiska undersökningar av odlingar av vissa fruktslag under överinseende av Eurostat (de senaste undersökningarna gällde 2002). Dessa undersökningar skall avse fruktsort, trädens ålder, planterad areal, antal träd och planteringstäthet. Budgeten för frukt och grönsaker EU-budgeten för frukt och grönsaker uppgick till 1650 miljoner euro 2002 (3,7% av jordbruksbudgeten EUGFJ:s garantisektion). Av detta belopp budgeterades 56% för färsk frukt och färska grönsaker. Fördelningen på olika stödåtgärder framgår av diagram 5. De största stödmottagarna under 2002 var Spanien (34 % av utgifterna för frukt och grönsaker), Italien (22%), Frankrike (19%) och Grekland (15%). 3. Stöd till särskilda sektorer Med hänsyn till det stora antalet olika sorters frukt och grönsaker som odlas under mycket speciella betingelser använder EU flera olika mekanismer för stöd till odlare och bearbetningsindustrin. Stöd för tomater, persikor, päron och citrusfrukter som odlas för bearbetning Det finns ett gemenskapssystem för stöd till producentorganisationer som levererar tomater, persikor, päron och citrusfrukter, som skördats inom EU, till produktion av vissa bestämda bearbetade produkter. Stödet beviljas för färskvaran under en fastställd period. Stödet betalas ut till erkända producentorganisationer, som vidarebefordrar det till odlarna. Leveransen skall ske till godkända bearbetningsföretag och skall grundas på ett avtal i vilket mängder, priser och leveransplan skall anges samt bearbetningsföretagets skyldighet att bearbeta de produkter som varit föremål för avtalet. Minimikrav för råvaror som levereras till bearbetning och lägsta kvalitetskrav för de fär- Diagram 5. Tillgänglig budget för frukt och grönsaker (2002) miljoner euro Övrigt Kompensationsstöd för bearbetning av citrusfrukter Produktionsstöd och stödåtgärder för torkade druvor Produktionsstöd för bearbetade fruktprodukter Produktionsstöd för beredda tomatprodukter Bananer Nötter Driftsfonder för producentorganisationer Kompensation för återtagande och uppköp Exportbidrag Färska produkter Bearbetade produkter Källa: Europeiska kommissionen. Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 7

8 diga produkterna har fastställts. För att begränsa det totala stödbeloppet fastställs årliga bearbetningströsklar på gemenskapsnivå: ton för tomater, ton för persikor, ton för päron, ton för apelsiner, ton för citroner, 6000 ton för grapefrukt och ton för småcitrus. Dessa trösklar fördelas bland medlemsstaterna. Vid överskridande av trösklar föreskrivs sanktioner. Produktionsstöd för torkade fikon och torkade plommon Produktionsstöd för torkade fikon och torkade plommon kan ges till bearbetningsföretag under förutsättning att dessa åtminstone betalar ett fastställt minimipris till odlarna. Leveranserna är föremål för avtal mellan producentorganisationer och bearbetningsföretag där hänsyn skall tas till lägsta kvalitetskrav. Odlingsstöd för druvor avsedda för torkning Hektarstöd kan beviljas odlare av druvor avsedda för framställning av torkade druvor av sorterna Sultan och Moscatel och korinter inom en högsta garanterad areal (53000 hektar för hela EU). Avtal skall ingås mellan producent eller producentorganisationer och bearbetningsföretag. Storleken på stödet fastställs per hektar skördad specialareal på grundval av den genomsnittliga avkastningen per hektar av den berörda arealen. Lagringsstöd för sultanrussin, korinter och torkade fikon Lagringsorgan kan få lagringsstöd för de kvantiteter sultanrussin, korinter och torkade fikon som köpts in under de sista två månaderna av ett regleringsår. Produkterna skall uppfylla vissa kvalitetskrav. Stödåtgärder för nötter Stödåtgärderna för nötter består av de förbättringsplaner som infördes 1989 för fem produkter: mandlar, hasselnötter, valnötter, pistaschmandlar och johannesbröd. Den främsta åtgärden var finansieringen av en tioårsplan för förbättrad kvalitet och saluföring som läggs fram av en producentorganisation. Den sista förbättringsplanen kommer att löpa ut under Den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker framtidsutsikter EU:s gemensamma organisation av marknaden för frukt och grönsaker är dynamisk. Den granskas kontinuerligt av kommissionen för att hjälpa producenterna att hålla jämna steg med marknadens nya behov och den internationella efterfrågan. I detta avsnitt behandlas några aktuella teman. Förenkling av den gemensamma organisationen av marknaden Systemet reformerades Med utgångspunkt i de erfarenheter som gjordes under de första åren därefter ändrades vissa bestämmelser år 2001 i syfte att förenkla systemet, göra det mer flexibelt och öka producentens ansvar. Som exempel kan nämnas fastställandet av ett enda tak för beräkning av EU-stöd till producentorganisationernas driftsfonder, införandet på EU och nationell nivå av tröskelvärden för bearbetningsstöd och avskaffandet av minimipriset. För närvarande pågår en översyn och uppdatering av handelsnormerna. Som en följd av en rapport som godkändes av kommissionen 2001 (och som diskuterades inom Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén) och av diskussioner under det spanska ordförandeskapet 2002 startade kommissionen under 2003 ett ambitiöst program för att förenkla och ytterligare förtydliga bestämmelserna. Ytterligare reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken Det enda förslag i kommissionens förslagspaket från januari 2003 om ytterligare reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken, Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, ett långtidsperspektiv för ett hållbart jordbruk, som har ett direkt samband med sektorn för frukt och grönsaker är förslaget att bibehålla och förenkla stödåtgärderna för sektorn för nötter. Syftet är att stärka den viktiga roll den traditionella produktionen av nötter spelar för att skydda och bevara den miljömässiga och sociala balansen och jämvikten på landsbygden i flera olika regioner. Kommissionen har föreslagit att det befintliga stödsystemet ersätts med ett fast årligt bidrag på 100 euro per hektar och att den största bidragsberättigande garantiarea- Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 8

9 len skall fastställas till hektar, vilket skall delas upp i garanterade nationella arealer. Detta bidragsbelopp kan av medlemsstaterna utökas med upp till högst 109 euro per år och per hektar. De nötter för vilka stöd kan beviljas är mandlar, hasselnötter eller filbertnötter, valnötter, pistaschmandlar och johannesbröd (karobe). Arealer som omfattas av aktiva förbättringsplaner kommer inte att vara stödberättigande. Kommissionen håller på att undersöka möjligheten att göra ytterligare ändringar i ordningen för frukt och grönsaker. Utvidgningen Jämfört med EU-15 har de tio anslutande länderna en stor produktion av blåbär (303 % av EU-15), surkörsbär (228%), hallon (107%), korinter (94%), kål (76%), gurka (37 %), krusbär (35 %), äpplen (34 %), morötter (32 %), jordgubbar (28%), torkad lök (24%) och plommon (23%). Bland de tio anslutande länderna är Polen den största producenten av dessa produkter. Cypern är en stor producent av grapefrukt. Ungern är en viktig producent av plommon, surkörsbär och hallon, medan Litauen är en stor blåbärsproducent. De typer av produkter som importeras och exporteras är jämförbara med EU-15. Kommissionen hjälper de anslutande länderna med att gruppera sitt utbud och uppfylla handelsnormerna. Tillfälligt stöd ges till vissa känsliga sektorer (t.ex. maltesiska tomater för bearbetning samt färsk frukt och färska grönsaker). Detta stöd kan beviljas i 11 år räknat från tidpunkten för anslutningen och är degressivt. 5. Handelsbestämmelser EU tillämpar bestämmelserna inom GATT/WTO ( 4 ) samt en mängd import- och exportåtgärder (beroende på vilka produkter det gäller). Importbestämmelser ( 4 ) Allmänna tull- och handelsavtalet/världshandelsorganisationen. För import av produkter som omfattas av den gemensamma organisationen av marknader kan importlicenser krävas. I princip skall de tullsatser som föreskrivs i den gemensamma tulltaxan tas ut. För vissa produkter har dock medgivanden avtalats på multilaterala eller bilaterala handelsgrunder (GATT/WTO, GSP ( 5 ), AVS ( 6 ) osv.). Dessa medgivanden kan vara begränsade till vissa tullkvoter eller vissa perioder av året beroende på årstiden i gemenskapen. Tullkvoterna förvaltas enligt först till kvarn får först mala -metoden. Det finns dock särskilda, på importlicenser grundade bestämmelser för färsk vitlök och bearbetad svamp. För ett antal färskvaror ( 7 ) beror importtullen under vissa fastställda perioder på ingångspriset för det importerade partiet. Importören får välja mellan olika system för att fastställa ingångspriset för ett särskilt parti. Ett av systemen som används är schablonimportvärdet, som varierar enligt produktens ursprung och fastställs dagligen av kommissionen på grundval av representativa priser på produkter som importerats från tredje land och sålts på EU:s importmarknader. När produkter som omfattas av ingångsprissystemet importeras i kvantiteter som överskrider de gränsvärden som överenskommits inom WTO kan en tilläggstull tas ut. Enligt bestämmelserna i sockersystemet kan tilläggsimporttull också tas ut på procentandelen tillsatt socker i bearbetade produkter av frukt och grönsaker. Exportbestämmelser Exportbidrag (subventioner som på vissa villkor beviljas vid export av produkter utanför EU) betalas vid export av vissa sorter av färsk frukt och färska grönsaker, nämligen äpplen, citroner, apelsiner, persikor, nektariner, bordsdruvor, tomater och vissa nötter. Bidraget beviljas på grundval av exportlicenser som kan utfärdas enligt fyra olika system. Exportbidrag beviljas också vid export av vissa bearbetade produkter av frukt och grönsaker som beredda tomater, tillfälligt konserverade körsbär, körsbär konserverade med socker, beredda hasselnötter och viss apelsinsaft. Exportbidrag kan även beviljas på grundval av mängden tillsatt socker i bearbetade produkter av frukt och grönsaker. Storleken på exportbidraget kan variera efter bestämmelseland. Det totala exportbidragsbeloppet och de kvantiteter av produkter för vilka exportbidrag kan beviljas är begränsade enligt WTO-avtalet om jordbruk. ( 5 ) Allmänna preferenssystemet. ( 6 ) Stater i Afrika, Västindien och Stilla havet som är parter i Cotonouavtalet. ( 7 ) Detta gäller för närvarande färska eller kylda tomater, gurka, kronärtskockor, zucchini, färska apelsiner, mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och liknande citryshybrider, citroner, färska äpplen (förutom äpplen till cider, i lösvikt från 16 september till 15 december) samt färska päron (med undantag av päron till päroncider eller päronsaft, i lösvikt, från 1 augusti till 31 december). Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 9

10 Ruta 1. Produkter som omfattas av ordningen för färsk frukt och färska grönsaker KN-nr Varuslag Tomater, färska eller kylda 0703 Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och andra Allium-arter, färska eller kylda 0704 Kål, blomkål, kålrabbi, grönkål och liknande ätbara brassicaarter, färska eller kylda 0705 Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cickoriasallat (Chichorium spp.), färska eller kylda 0706 Morötter, rovor, rödbetor, havrerot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda Gurkor, färska eller kylda 0708 Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda ex 0709 Andra grönsaker, färska eller kylda, utom grönsaker som omfattas av undernummer , , , , och ex 0802 Andra nötter, färska eller torkade, även skalade, förutom arekanötter (eller betelnötter) och kolanötter som omfattas av undernummer Färska mjölbananer ex Torkade mjölbananer Färska fikon Ananas Avokado Guava, mango och mangostan 0805 Citrusfrukter, färska eller torkade Färska bordsdruvor 0807 Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska 0808 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska 0809 Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska 0810 Annan frukt och andra bär, färska , Blandningar av enbart torkade nötter enligt nr 0801 och Johannesbröd Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 10

11 Ruta 2. Produkter som omfattas av ordningen för bearbetade produkter av frukt och grönsaker KN-nr Varuslag a) ex 0710 Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, förutom sockermajs enligt undernummer , oliver enligt undernummer och frukter av släktena Capsicum och Pimenta enligt undernummer ex 0711 Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas, eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), men olämpliga för konsumtion i detta tillstånd, förutom oliver enligt undernummer , frukter av släktena Capsicum och Pimenta enligt undernummer samt sockermajs enligt undernummer ex 0712 Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda, förutom potatis som dehydratiserats genom artificiell torkning och är olämplig för konsumtion samt omfattas av undernummer ex , sockermajs som omfattas av undernummer ex och samt oliver som omfattas av undernummer ex Torkade fikon Torkade vindruvor ex 0811 Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, utom frysta bananer som omfattas av undernummer ex ex 0812 Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, förutom tillfälligt konserverade bananer som omfattas av undernummer ex ex 0813 Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt nr ; blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel, förutom blandningar av enbart torkade nötter enligt nr 0801 och 0802 som omfattas av undernummer och Skal av citrusfrukter eller meloner (inbegripet vattenmeloner), färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar Torkad sötpaprika, varken krossad eller mald b) ex 0811 Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel ex Pektinämnen, pektinater och pektater ex 2001 Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, utom frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika enligt undernummer sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar innehållande minst 5% stärkelse enligt undernummer palmhjärtan enligt underummer oliver enligt undernummer Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 11

12 vinlöv, humleskott och liknande ätbara växtdelar som omfattas av undernummer ex Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra 2003 Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra ex 2004 Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer ex , oliver enligt undernummer ex och potatis beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enligt undernummer ex 2005 Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av oliver enligt undernummer , sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer och frukt av släktet Capsicum med undantag av sötpaprika enligt undernummer och potatis beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enligt undernummer ex Grönsaker, frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade), med undantag av bananer konserverade med socker som omfattas av nummer ex och ex ex 2007 Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, förutom homogeniserade beredningar av bananer enligt undernummer ex , sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av bananer enligt undernummer ex , ex och ex ex 2008 Frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, med undantag av jordnötssmör enligt undernummer , palmhjärtan enligt undernummer , majs enligt undernummer , jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer , vinlöv, humleskott och liknande ätbara växtdelar som omfattas av undernummer ex , blandningar av bananer som beretts eller konserverats på annat sätt enligt undernummer ex , ex , ex och ex bananer som beretts eller konserverats på annat sätt enligt undernummer ex , ex och ex ex 2009 Frukt- och bärsaft (utom druvsaft och druvmust enligt undernummer och samt banansaft enligt undernummer ) och grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 12

13 Ruta 3. Färsk frukt och färska grönsaker som omfattas av handelsnormer Aprikoser Auberginer Avokado Blomkål Bönor Bordsdruvor Brysselkål Citrusfrukter Frisésallat, escarolesallat (bataviasallat) och cikoriasallat Gurkor Hasselnötter Huvudkål Jordgubbar Kiwier Körsbär Kronärtskockor Meloner Odlad svamp Paprika Persikor och nektariner Plommon Purjolök Rotselleri Sötmandlar Sparris Spenat Tomater Valnötter Vanlig lök Vattenmeloner Vitlök Witloofcikoria Zucchini Äpplen och päron Annan frukt och andra grönsaker som kombineras med minst en av ovan angivna produkter i ett paket för saluföring med en nettovikt under tre kilogram. Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 13

14 BANANER Bananer står på femte plats i ranglistan över de mest värdefulla jordbruksprodukter som säljs världen över, efter spannmål, socker, kaffe och kakao. Europeiska unionen är en liten producent på världsnivå, men den näst största importören av bananer från utvecklingsländer. 1. EU en producent och konsument av bananer EU står för 1,16% av världens bananproduktion. Odlingen sker dock huvudsakligen i utomeuropeiska territorier som Kanarieöarna och franska Antillerna (Guadeloupe och Martinique), där den är livsviktig för den lokala ekonomin. Ungefär 3% av EU-produktionen kommer från Portugal (Madeira, Azorerna och Algarve) och Grekland (Kreta och Lakonien). Konsumtionen är inte jämnt fördelad mellan medlemsstaterna. Storleken på konsumtionen är delvis beroende av eventuella historiska band med producentländerna och tillgången på annan frukt. Tyskland och Sverige tillhör länderna med den största konsumtionen per invånare. 2. Den gemensamma organisationen av marknaden för bananer syftar till hög kvalitet Den gemensamma organisationen av marknaden för bananer infördes i EU 1993 ( 8 ) efter inrättandet av EU:s inre marknad. Systemet har till syfte att hjälpa EU-producenter att bli mer marknadsinriktade och att säkerställa ett rättvist tillträde till EU-marknaden för olika typer av aktörer och för bananer av olika ursprung. Systemet består av fyra delar: Fastställande av kvalitets- och handelsnormer. Organisation av producentsammanslutningar och andra gemensamma åtgärder. Direkt stöd till bananproducenter. Handelsöverenskommelser med tredje länder. ( 8 ) Rådets förordning (EEG) nr 404/93 av den 13 februari 1993 (EGT L 47, ). EU-bestämmelserna ( 9 ) syftar till att främja producentsammanslutningar för att uppmuntra dem till att samordna och förbättra sina marknadsansträngningar samt stärka sin ställning på marknaden. EU lägger också stor vikt vid att producenterna skall uppfylla höga kvalitetsnormer för bananer som säljs inom unionen. EU:s kvalitetsnormer infördes 1995 ( 10 ). Dessa normer är mindre stränga än handelsnormerna på marknaden, men utgör de minimikrav som producenterna måste uppfylla för att ha rätt till direkt stöd. Direkt stöd betalas ut för att täcka skillnaden mellan en av EU fastställd fast referensinkomst och den faktiska genomsnittliga inkomsten från bananproduktionen inom EU. Den kvantitet bananer producerade inom hela EU för vilka ersättning får utbetalas är begränsad till ton per år (vilket är mer än den faktiska produktionen, som uppgick till ton 2002). Regioner där prisnivån är mycket låg jämfört med genomsnittet för EU kan få extra stöd. Stöd får utbetalas i förskott till producenter med likviditetssvårigheter. Medlemsstaterna har rätt att innehålla kompensationsstöd för bananer från nyplanterade odlingar om de anser att den berörda produktionen innebär risker för miljön ( 11 ). Banansektorn kostade EU-budgeten 219 miljoner euro Handel med bananer Världens största bananproducenter är Indien med 19 % av världsproduktionen (1999), som helt går till inhemsk konsumtion, och Ecuador med 11 % (1999), som till stor del går på export vilket gör Ecuador till den största bananexportören. Ungefär en fjärdedel av den totala bananproduktionen säljs på världsmarknaden. Förenta staterna är den största importören med 29 % av den totala importen, omedelbart följt av EU med 27 %. EU:s importbestämmelser EU har alltid varit en stor importör av bananer. Dessa importeras traditionellt från före detta kolonier som inte har många andra ekonomiska alternativ än bananodling. ( 9 ) Kommissionens förordning (EG) nr 919/94 (EGT L 106, ). ( 10 ) Kommissionens förordningar (EG) nr 2257/94 (EGT L 245, ) och (EG) nr 2898/95 (EGT L 304, ). ( 11 ) Så tilläts t.ex. Spanien att under en treårsperiod inte bevilja kompensationsstöd genom kommissionens beslut nr 2002/414/EG av den 31 maj 2002 (EGT L 148, ). Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 14

15 Före 1993 hade medlemsstaterna olika strategier när det gäller att öppna sina marknader för bananimport, varierande från mycket stor öppenhet (Tyskland) till importkvoter och tullar. Sedan införandet av den gemensamma organisationen för marknaden har EU försökt nå en rättvis balans mellan importen från olika ursprung och olika kategorier av aktörer. Den överenskommelse som nåddes med Förenta staterna och Ecuador 2001 satte punkt för den åtta år långa tvisten om bananer. Enligt planerna skall senast den 1 januari 2006 ett schablontullsystem införas för import av bananer. De importbestämmelser som gäller under övergångsperioden är bl.a. följande: Tullkvoter A och B Dessa kvoter omfattar till största delen bananer från Latinamerika, där de främsta exportörerna är Ecuador, Colombia, Panama och Costa Rica (s.k. dollarbananer). Kvoterna innebär att ton bananer får importeras till EU varje år. Dessa kvoter kan dock utnyttjas av alla tredje länder, inbegripet länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet (AVS-länder). Dessa stater får importera till EU till nolltullsats, medan andra än AVS-länder omfattas av en förmånstull på 97 euro per ton, vilket är en betydande minskning jämfört med den fulla tullsatsen på 680 euro per ton. Tullkvot C Inom ramen för Lomékonventionerna (numera Cotonouavtalet) och på grund av historiska band med vissa EUmedlemsstater har bananproducerande AVS-länder haft förmånstillträde till EU:s marknad för bananer. Dessa stater kan delas upp i två grupper: västindiska länder, som traditionellt exporterar till Förenade kungariket, och centralafrikanska länder (bl.a. Kamerun och Elfenbenskusten) som framför allt levererar till den franska marknaden. Dessa länder får årligen exportera en tullfri kvot på ton till EU. Ett balanserat och stabilt utbud Som en följd av alla dessa bestämmelser utgjorde dollarbananer 63% av utbudet på EU-marknaden 2001, medan resten bestod av AVS-bananer (18 %) och EU-bananer (19%). Importer utöver kvoterna är tillåtna, men omfattas av högre tullar. Allt utom vapen-initiativet I enlighet med allt utom vapen-initiativet, som godkändes av EU i februari 2001, kommer världens 48 minst utvecklade länder att få tullfritt tillträde till EU-marknaden för bananer (genom stegvis avveckling av tullar i perioden ). 4. Europeiska unionens utvidgning Importkvoterna kommer att höjas med hänsyn till utvidgningen av EU-marknaden för att säkerställa tillgången till bananer för EU-konsumenterna i enlighet med WTObestämmelserna. Efterfrågan i de anslutande länderna hålller på att stiga snabbt (i Polen t.ex. har konsumtionen av bananer nästan fördubblats mellan 1993 och 1998 och den fortsätter att öka). BLOMMOR OCH VÄXTER Med 6 % av EU:s jordbruksproduktion kännetecknas sektorn för blommor och växter, eller sektorn för prydnadsväxter av en enorm mångfald produkter, från blomsterlökar till prydnadsväxter och snittblommor. Gemenskapsstödet till sektorn syftar till att främja försäljning och marknadsföring av produkter som håller hög standard. 1. Blommor och växter några siffror och fakta EU:s produktion av blommor och växter omfattar ungefär hektar mark, varav en del under glas eller annat skydd, och har ett värde av ungefär 16 miljarder euro om året. Denna sektor växer både i omfattning och värde. Nederländerna producerar ungefär 30 % av EU:s prydnadsväxter (i produktvärde) och är också en viktig aktör på världsmarknaden, särskilt för snittblommor och lökväxter (6 miljarder euro). Andra storproducenter är Tyskland (16 % av EU-produktionen), Italien (15 %), Frankrike (14%) och Förenade kungariket (7%). Sektorn för trädgårdsodling i Europeiska unionen > 15

16 Handeln med prydnadsväxter inom gemenskapen uppgick till 5 miljarder euro De största köparna är danska och tyska konsumenter (80 euro per invånare och år). 2. Den starkastes överlevnad Det krävs betydande investeringar för att etablera sig som producent. Moderna produktionsmetoder är förenade med stora miljömässiga och andra kostnader (särskilt arbetskraft och energi). Endast de bäst förvaltade företagen överlever och växer. Med hänsyn till kostnadsstrukturen gäller för närvarande en lägre momssats inom sektorn (inom ramen för ett avtal på EU-nivå). De viktigaste gemenskapsbestämmelserna för denna sektor fastställdes 1968 ( 12 ) och gäller levande träd och andra levande växter, lökar, rötter, snittblommor och snittgrönt. Kvalitetsnormer har fastställts för lökar och snittblommor. Dessa omfattar minimikrav vad gäller fysiska egenskaper, storlek, form, presentation och märkning. Handelsnormer har utformats för att säkerställa att produkterna är rätt märkta vad gäller ursprung och storleksklass. EU ger inget ekonomiskt stöd till sektorn för blommor och växter. Det finns inget stöd till producenter, inga interventionsköp eller annat prisstöd och inga exportbidrag. Detta betyder att sektorn för blommor och växter är mycket konkurrensutsatt på världsmarknaden. och lökar). Den största delen av exporten går till Förenta staterna, Schweiz och Japan. Schweiz konsumtion av prydnadsväxter uppgår till 124 euro per invånare och Norges till 111 euro! Importen av prydnadsväxter motsvarar ungefär 8 % av EU:s egen produktion och omfattas av WTO-bestämmelser. Med ton och ett värde på ungefär miljoner euro har importen sedan 1991 ökat med nästan 75 %. EU är världens största marknad för snittblommor och ungefär 80 % av importen sker enligt förmånliga handelsvillkor. Bland tredje länder är Kenya den största leverantören av snittblommor. Tull tas ut, särskilt för snittblommor, där konkurrensen på världsmarknaden är stor. Särskilda skyddsåtgärder finns att tillgå vid plötsliga störningar på EU-marknaden. Vissa produkter omfattas av kompletteringsåtgärder. Så gäller t.ex. lägsta ingångspriser och importkvoter för rosor och nejlikor från tredje länder i Medelhavsområdet. Israel och Marocko är de länder som använder sig mest av dessa arrangemang. 4. Utvidgningen av Europeiska unionen 3. Handel med prydnadsväxter EU är en av de större aktörerna på världsmarknaden och har sedan 1994 varit en nettoexportör. Under 2001 uppgick exporten till miljoner euro (mest växter, blommor ( 12 ) Rådets förordning (EEG) nr 234/68 av den 27 februari 1968 (EGT L 55, ). Utvidgningen kommer förmodligen att inverka positivt på sektorn för blommor och växter, inte minst med tanke på att EU-marknaden kommer att växa med ytterligare 75 miljoner invånare. Det finns i regel ett nära samband mellan efterfrågan på prydnadsväxter och inkomstnivå. Medelinkomsten i de anslutande länderna ökar stadigt. Samtidigt kommer de anslutande ländernas sektor för prydnadsväxter att spela en stor roll när det gäller att tillgodose den ökade efterfrågan och att åtminstone till en början få draghjälp av lägre produktionskostnader. Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för jordbruk Ansvarig utgivare: Eugène Leguen de Lacroix, Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för jordbruk. I samarbete med övriga enheter på GD Jordbruk. Kommissionen ansvarar inte för texterna i denna skrift. För övriga upplysningar: Rue de la Loi 200, B-1049 Bryssel Belgien Kontor: L-130 4/148A. Telefon: direktanknytning (32-2) , vaxel (32-2) , fax (32-2) Telex: COMEU B Internet: Tryckt på återvunnet papper. KF SV-C Denna text färdigställdes i juni 2003.