REDAKTÖREN. Vad är huvudnyheten? En ständigt aktuell fråga för intranätredaktion. Sidorna 12-13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REDAKTÖREN. Vad är huvudnyheten? En ständigt aktuell fråga för intranätredaktion. Sidorna 12-13"

Transkript

1 REDAKTÖREN Nr I tidningen Vad är huvudnyheten? En ständigt aktuell fråga för intranätredaktion. Sidorna För huvudredaktören Christer Järild är nyhetsvärdering en viktig del av arbetet med Försäkringskassans intranät. Bild: Charlotte Norlin Ordförande har ordet Satsningar för framtiden. Sidan 2 Debatt Journalist eller kommunikatör eller båda? Sidorna 3, 14, 15 Whistelblowers Hur hanteras whistelblowers internt? Sidorna 4-5 Boktips Whistelblowers, Gräv och Mod. Sidorna 6-7 Samarbete Posten och Tidningkompaniet om Nyhetsposten. Sidorna 9-10 Utmaning Rim inför ny tävlingsklass - Sveriges bästa intranät. Sidan 11 Aktuellt En omorganisation ska kommuniceras. Sidorna Tips Vilket papper är bra till vad? Sidan 18 Alf språklåda Vad är en judoka och judokor? Sidan 19

2 Ordförande har ordet Gott nytt år! Nu är höstterminen snart slut och julen står för dörren, liksom ett nytt Rimår med nätverkande, intressanta seminarier och nya nummer av Redaktören. Vårens stora satsning blir naturligtvis som vanligt vårkonferensen. Här kan du lyssna på intressanta föreläsningar, delta i workshops och mingla med andra redaktörer och interninformatörer. En nyhet blir utdelningen av pris för Sveriges bästa intranät förutom Sveriges bästa personaltidning förstås. Läs mer om detta på sidan 11. Information om tävlingarna kommer snart med e-post och läggs även ut på I övrigt funderar vi i styrelsen på att pröva kortare frukost-, lunch- och afterwork-seminarier. Det kan ju vara svårt att sätta av en hel dag. Dessutom tror vi att formen med en kort inspirationsföreläsning i kombination med lite socialt umgänge bör tilltala många. Under hösten som gått har vi haft fyra seminarier med mycket varierat och uppskattat innehåll. Seminariedeltagarna har vässat sina färdigheter som fotografer och fått kunskap om framtidens intranät. I Göteborg fick vi möjlighet att följa de uppmärksammade mutaffärerna i kommunen ur flera perspektiv: medias, interninformatörens, forskarens och den anställde som påtalar missförhållandena, den så kallade whistleblowern. Höstens sista seminarium, som som ägde rum i början av december, handlade om hjärnas sätt att bearbeta information och vad det får för konsekvenser för hur vi ska skriva texter som är lätta att ta till sig. Marknadsföring för att sprida vetskap om vår förening och förhoppningsvis locka ännu fler medlemmar behöver vi också satsa på nästa år. Hjälp gärna till med det du också. Sprid information om föreningen och om våra aktiviteter. Använd gärna Redaktören som information. Har du tips på vad du vill att vi ska belysa eller ta upp till diskussion på träffar eller i Redaktören så hör av dig till mig eller någon annan i styrelsen eller i redaktionsrådet. Med en tillönskan om en God jul och ett riktigt Gott nytt år med mycket nätverkande! Lars Bergström, Du som inte redan är medlem, börja det nya året med att gå med i Rim! Det ger en unik möjlighet till nätverkande och fortbildning till låg kostnad och du får Redaktören rykande färsk direkt till dig med e-post. Läs mer på eller mejla direkt till och anmäl dig! REDAKTÖREN Är medlemstidning för föreningen Redaktörer interna medier (Rim). Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnel Atlestam Redaktionsråd: Annica Hulth, Christer Järild, Charlotte Norlin, Annukka Ojala May Olsson, Alf Tornberg, Gudrun Tiberg, Elisabeth Tingdal. Annonsansvarig: Elisabeth Tingdal tfn , Tidningen kommer ut med fyra nummer per år. Nästa nummer: Manusstopp den 14 februari. Kommer ut vecka 8 Kom gärna med synpunkter, tips och bidrag! Redaktören förbehåller sig rätten att redigera i materialet. Osignerade texter är skrivna av redaktören. Rim är en förening och mötesplats för alla som arbetar med interna medier såväl inom privata företag som inom offentlig verksamhet och organisationer. Mer information om Rim finns på Redaktörer interna medier finns också på Facebook. 2

3 Debatt - uppdraget Jag ämnar ha kvar titeln journalist på visitkortet journalister har ett mycket starkt kall och drivs av ett patos som är svårt att lägga åt sidan bara för att visitkortet begåvats med en ny titel. Citat: Sveriges Informationsförenings vd om internredaktörer/kommunikatörer Jag hör till en av dem som är dubbelanslutna. Det vill säga jag är medlem i både Rim och i Sveriges informationsförening. I förra utskicket skrev Informationsföreningens vd, Sylvia Nylin, en krönika med rubriken Journalisten vs kommunikatören. Texten ligger även på föreningens webb som en blogg. Om jag tolkar Sylvia rätt går det inte att arbeta som journalist inom internkommunikation. Sylvias tes är att uppdraget att publicera sådant som läsaren har nytta och glädje av att veta kan krocka med organisationens förtroendekapital och möjligheten att uppnå verksamhetens mål. Då måste journalisten inse att han eller hon i själva verket är kommunikatör. Jag tar det som självklart att de journalister som har valt att jobba inom en organisation eller ett företag är måna om att det ska gå bra för organisationen eller företaget. Så länge man ställer upp på målen och verksamheten finns det ju ingen anledning att skjuta företaget i sank. Och är det så att diskrepansen blir för stor så kanske det kan vara läge att söka en ny uppdragsgivare. Journalister är bra på att ta upp olika sidor av verkligheten, vi är bra på att göra saker begripliga och vi är bra på att paketera vårt material på ett sätt som väcker intresse. Det är så vi skapar vårt förtroende som yrkesmän. Vi tror att en bra internkommunikation handlar om kommunikation åt alla håll: uppifrån och ned, nedifrån och upp och från sida till sida. Vi tror också att vi med vår yrkeskunskap kan medverka till att skapa öppna, kreativa, effektiva och humana organisationer. Om kommunikationen från de anställda inte hittar kanaler tar den i värsta falla andra vägar. De kan vara mindre fruktbara, till exempel rykten och skitsnack. Själv tänker jag behålla titeln journalist/redaktör på mitt visitkort. Lars Bergström Bena ut begreppen! Den intressanta frågan om rollerna kommunikatörer/journalister är uppe igen. Är det inte dags att försöka bena upp begreppen? För mig är det uppenbart att det faktiskt finns motstridiga intressen i en organisation/företag. Jag vet att alla inte ser det så, och de drar naturligtvis andra slutsatser. Men utgår man från att det finns intressen som drar åt olika håll, måste också arbetsfördelningen upp till diskussion. Då tänker jag mig att en informationsavdelning arbetar på uppdrag av ledningen, medan däremot en tidning alltid måste arbeta på uppdrag av läsarna. Skall en tidning (och här talar jag inte bara om just papperstidningar) få det som diffust kallas själ, kräver det en självständig redaktör som just kan fånga upp läsekretsens behov av information och av att formulera sin verklighet. Elisabeth Tingdal Fler synpunkter hittar du på sidorna 14 och 15 Det omdebatterade blogginlägget finns på www. sverigesinformationsforening.se Redaktören har ordet... Wikileaks har utsatts för Barbara Streisand effekten. När domänen wikileaks.org drogs in lanserades innehållet snabbt på andra sajter. Samma sak hände när Barbara Streisand försökte få en bild av sitt hus på webben indragen. Numera finns det journalister överallt på gott och ont. Tekniken och de sociala medierna har gett oanade möjligheter att sprida information. Ett problem är dock källkritiken. Så för att undvika felaktigheter är det lika bra att spela med öppna kort från början. Det samma gäller internt. Även interna communities med chat och wikis är på gång i intranät 3.0. Grävaren och professorn Nils Hansson, sa vid ett Rim seminarium om whistleblowers att det gäller för den som jobbar med intern kommunikation att även i praktiken stå upp för talet om öppenhet. Journalister är inte dumma de hittar sanningen till slut. Och vem ska man vara lojal med, en arbetsgivare som försöker dölja sanningen om oegentligheter eller dem som betalar för verksamheterna? Vi borde inte behöva köpa senaste numret av tidskriften Faktum och klippa ut ansiktsmasken, ett porträtt på Janne Josefsson, med uppmaningen att man ska ta på sig den när man vill skrämma någon chef. Nej jag hoppas verkligen att det blir ett slut på rädda chefer och nya tar över som har mod och är tillräckligt självsäkra för att verkligheten stå för öppenhet och lyssnar på medarbetarna och agerar. Då blir också speciella kanaler för whistleblowers onödiga. Och så borde det vara i ett demokratiskt samhälle. Men jag tycker att Barbara Steisand borde fått bilden på sitt hus borttagen. Det är skillnad på vad som gäller för verksamheter och privatliv. Vi fortsätter debattera gemensamma frågor näst år! God Jul och Gott nytt år! Gunnel 3

4 Aktuellt - Whistleblowers Ett tips från utomstående satte Uppdrag Granskning på spåren efter misstänkta oegentligheter hos Familjebostäder. Katrin Amgarth, informationsansvarig på Familjebostäder och tidigare styrelsemedlem i Rim ger sin personliga reflektion på det som hänt. När granskning pågår Du vet hur det känns när telefonen ringer och en journalist är på tråden. Du blir på din vakt, lyssnar uppmärksamt och tänker snabbt på hur du lämpligen ska svara. Det bara finns där hos oss som jobbar med media. En sund nervositet som skydd mot att budskapet i tidningen ska bli fel. För det som står i tidningen står där. Inte lätt att rätta till efteråt. I våras handlade det inte längre om en artikel i en av dagstidningarna, det var en helt annan historia som jag ska berätta om här. Telefonsamtalet kom andra veckan i februari till en av våra medarbetare som arbetar i ett av våra distrikt. Janne Josefsson från Uppdrag Granskning ville träffa honom över en kopp kaffe för att prata om hur Familjebostäder arbetar gentemot entreprenörer. Det blev aldrig en fika, vår medarbetare var inte intresserad av detta. Istället hörde redaktionen av sig om en intervju med vår vd. Inte heller detta blev av eftersom hon konsekvent avböjde att delta. Istället intervjuades ansvariga för dels inköp, utveckling av våra fastigheter och den ansvariga projektledaren för det specifika takomläggningsarbetet som utfördes i ett av våra kvarter under 2007 och Bakgrunden var två anonyma brev. Det första kom 2005, det andra Breven handlade om att vi anlitade en oseriös entreprenör och att vi hade medarbetare som var mutade. Det andra brevet hade samma innehåll, förutom att man i detta pekade ut en av våra medarbetare, samma person som ansvarade för takomläggningen i kvarteret Standaret i Majorna. Efter det första brevet utfördes en extra revision av ett externt företag, efter det andra en intern utredning. Redaktionen för Uppdrag Granskning begärde ut mängder av fakturor och upphandlingsunderlag från våra affärer med aktuell entreprenör. Bild: Svante Öberg Vår medarbetare som arbetat i bolaget sedan 70-talet hade inte dokumenterat projektet på ett korrekt sätt. Detta var vi alla medvetna om. Men han redogjorde på ett mycket trovärdigt sätt för allt som hade med projektet att göra. Under förberedelserna inför intervjun kände jag mig trygg med att den skulle gå bra. Att han även inför reportageteamet på plats skulle visa och prata om hur det var genomfört. Nu blev det inte så. Det visade sig att bilderna inte stämde. Vi hade inte fått det vi köpt. Och vår medarbetare blev inför kameran ertappad med att inte ha den kollen som jag och många andra trodde han hade. Det var något av det värsta jag har varit med om. Jag kunde inte göra någonting. Helst hade jag velat gå därifrån, redan i början av intervjun där Janne Josefsson tar fram några fakturor som visar på att vi har betalat samma jobb två gånger. Så kom inslaget. Och stormen därefter. Politiker uttalar sig, krismöten avlöser varandra. Media ringer hela tiden. Tar en del själv, vår vd intervjuas i tv, radio och av tryckt media. Jag kommer på mig själv med att hela tiden vara beredd på det dolda numret. Journalister ringer alltid på dolt nummer. Mycket blir snurrigt, vi blandas samman med Idrott och Förening som också var med i inslaget. Jag får rätta till genom att begära rättelser, lägga ut information på hemsida och skriva i vår blogg. På bloggen var det först kaos. Senare blev det bättre. En bra kanal för både anställda, hyresgäster, media att följa vad som hände, läsa kommentarer. Internt skrev jag samman budskap under resans gång som respektive chef läste upp och diskuterade med sina medarbetare. 4 Jag reagerar fortfarande när en journalist ringer, men inte på samma sätt som tidigare. Från mitt perspektiv, som inte personligen var ansvarig för sakfrågan, var vårens turbulens världens bästa mediaträning. Vissa saker är svåra att lära sig teoretiskt och när det är långt mellan gångerna, är det svårt att få in vanan. Historien är inte över. Polisutredningar pågå. Hur dessa faller ut och vad det innebär kommunikativt vet jag inte idag. Det jag vet är att det aldrig kommer att bli som i våras igen. Uppdrag Gransknings genomslagskraft är unik. Katrin Amgardh

5 Aktuellt - Whistleblowers Att säga ifrån, granska, bli granskad - möte med olika sidor av samma mynt Bristande öppenhet slår tillbaka. Man underskattar journalisterna. En smart informatör ska ta initativet, säger Nils Hansson, projektledare på Uppdrag Granskning och gästprofessor vid JMG. Han var en av deltagarna på Rim seminarium nyligen om internkommunikation och whistleblowers och hur man som informationsansvarig bemöter medias granskning. Ett intressant och spännande möte med representanter för olika infallsvinklar. Utgångspunkt för diskussionerna på seminariet var Uppdrag Gransknings reportage om mutskandaler i Göteborg. I panelen fanns förutom Nils Hansson, Katrin Amgarth, informationsansvarig på Familjebostäder, Karin Törnqvist, konsult och whistleblower på Göteborg Energi, Ulla-Carin Hedin, forskare och författare till boken När man måste säga ifrån. Samtalsledare var Bo Sundström från Rim. Här är några axplock från samtalet. Granskare: Nils Hansson Forskat om kritiker: Ulla-Carin Hedin Ulla-Carin Hedin, forskare i socialt arbete och författare till boken om whistleblowers i offentlig sektor. Kritikerna är en slags försvarare av välfärden - dem måste vi ta vara på. Det är ett tecken på en fungerande demokrati. Hennes forskning visar på whistleblowers svårigheter att få gehör och behandlingen av dem efteråt. Det finns en stor risk att ingenting händer när man går till närmaste chef. Hon ser en tendens till skillnad på hur kvinnor och mäns påpekande tas emot internt. Manliga chefer lyssnar ofta inte på kvinnor, utan säger att de inte har tillräcklig kompetens för att uttala sig. Kritiken mot män handlar istället om illojalitet. Om man får uppmärksamhet i media så händer det oftast något och man får ett stöd utifrån. Hon uppmanar alla kritiker eller whistleblowers att samla bevis. Mer om hennes bok finns på sidan 6. Bild: Gudrun Tiberg Granskad: Katrin Amgarth Det var jävligt jobbigt. Sättet som Uppdrag Granskning jobbar på var nytt för mig. Resercharbetet bedrevsunder en lång tid och man begärde ut mycket handlingar samtidigt som jag inte riktigt visste vad det handlade om, säger Katrin Amgarth. På Nils Hanssons kritik mot informatörers brist på öppenhet i praktiken svarar hon: Som informatör bestämmer man inte allt själv. Man försöker minska skadan genom att inte blottlägga. Hon är positiv till den väckarklocka som granskningen gett upphov till när det gäller att se över rutinerna. Läs Katrins egen berättelse på sidan 4 Whistleblower: Karin Törnqvist Karin Törnqvist var konsult på det kommunala bolaget Göteborg Energi AB när hon upptäckte och slog larm om felaktig hantering av ett projekt med stora ekonomiska konsekvenser för kunderna. Hon larmade enligt alla konstens regler och gick linjevägen. Började med sin närmaste chef och sedan så småningom till ansvariga politiker, utan att något hände. Efter det kom hon i kontakt med Uppdrag Granskning som gjorde ett mycket uppmärksammat reportage. Att ledningen blundar och inte lyssnar är hemskt. Det är ett demokratiskt misslyckande att inrätta en speciell whistleblowerfunktion. Konsekvens hittills: Karins konsultuppdrag för Göteborg Energi AB har upphört. Åklagaren utreder. Karin Törnqvist ångrar inte att hon sa ifrån, utan ser de som en moralisk självklarhet och skyldighet. 5

6 Boktips Media och internkommunikation När man måste säga ifrån För det mesta gör vi människor det som förväntas av oss. Följsamhet och viss lydnad ingår i spelets regler, inte minst på en arbetsplats. Skulle lusten att protestera uppstå, gör sig rädslan påmind. Tiel: När man måste säga ifrån Om kritik och whistleblowing i offentliga organisationer Författare: Ulla-Karin Hedin, Sven- Axel Månsson, Ronny Tikkanen Förlag:Natur&Kultur 2008 Orden är hämtade från inledningen i boken När man måste säga ifrån. Den bygger på en forskningstudie inom socialt arbete: Konflikter kring kritiker inom människovårdande organisationer - orsaker, förlopp och konsekvenser. Stommen i studien är intervjuer med 28 personer som har framfört kritik på sina arbetsplatser. Man har även intervjuat andra personer för att få fram fakta, till exempel fackliga företrädare. Den ursprungliga tanken var att intervjua chefer, men det var svårt att få dem att ställa upp och många kritiker befann sig fortfarande i en känslig position. Att vara kritiker (whistleblower) är inte lätt, men nödvändigt. Den slutsatsen drog jag efter att ha läst boken. Att våga och stå upp för sin sak kräver en stark moralisk övertygelse. Men det är också en skyldighet enligt statsvetaren Lennart Lundqvist som författarna refererar till: det kan helt enkelt ses som ett demokratiskt och moraliskt ansvar. Jag tänker inte skriva mer om boken här för jag tycker alla borde läsa den! Gunnel Atlestam ANNONS Grävande journalistik A ldrig har behovet av grävande journalistik varit så stort som nu när makten blir alltmer distanserad från allmänheten skriver Nils Hansson i sin bok Grävande journalistik. Nils Hansson är en erfaren grävande journalist. Boken är upplagd i form av en handbok där han tillsammans med flera kollegor visar på arbetssätt och delar med sig av erfarenheter. För den som vill arbeta med grävande journalistik är den en lysande vägledning. För den som vill vara väl förberedd om grävande journalister skulle kontakta din arbetsplats är den också väldigt matnyttig. Titel: Grävande journalistik Författare: Nils Hansson Förlag: Ordfront

7 Boktips PU och sociala medier MOD stå upp för dig själv Datainspektionen har tagit fram ett informationsblad om vilka krav personuppgiftslagen ställer på företag, kommuner, myndigheter och andra organisationer när de använder olika typer av sociala medier som kommunikationskanal. Här rekommenderas att man sätter upp tydliga regler och interna rutiner för exempelvis vad en Facebook-sida ska användas till, vad som får förekomma där och hur den ska skötas av organisationens ansvariga administratörer. Informationsbladet kan du ladda ner från Modiga människor för utvecklingen framåt, sa Maria Gerlofsson när hon presenterade sin nyutkomna bok Mod på Bok&Bibliotek i september. Med mod menar hon stå upp för sig själv, handla och göra det klokt. Inte låta sig tryckas ner av några härskartekniker eller annat. Maria Gerlofsson är chefredaktör för tidskriften PS som handlar om personlig utveckling och psykologi. Hon började fundera på mod och bristen på det när en väninna, en annars mycket stark kvinna, for illa på jobbet då hon ursäktade ledningen, tog deras bortförklaringar som sanningar och klandrade samtidigt sig själv för sin mesighet. Hon var lojal mot dem som egentligen inte brydde sig om henne. Maria Gerlofson beskriver vikten Skydd för meddelarfriheten Titel: MOD stå upp för dig själv Författare: Maria Gerlofson Förlag: Natur&Kultur, 2010 av att vara modig för att själv må bra och för samhällsutvecklingen. Alla mänskliga framgångar beror på att någon eller några modiga vågat stå upp för det som känts rätt och riktigt för dem. Om vi alla håller igen, biter ihop och blir tysta och rädda kommer samhällsutvecklingen att stanna av och i värsta fall tas över av dem som vill utnyttja och förtrycka. Boken innehåller tips för hur man ska våga vara modig. Den är lättläst och kan säkert sporra den som känner sig mesig. Kan också fungera som en intressant bok att ha som utgångspunkt för diskussioner på jobbet. För det är inte helt lätt att vara modig härskarteknikern är starka, vilket inte minst framkommer tydligt i boken När man måste säga ifrån, se sidan 6. Gunnel Atlestam Vid årsskiftet införs en ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Då får även kommunanställda som använder sig av meddelarfriheten lagstadgat skydd mot repressalier. Tidigare har detta bara gällt statsanställda. Skyddet för kommunanställda har tidigare funnits reglerat i kollektivavtalen. Lagskyddet gäller de allvarligaste repressalierna avskedanden, uppsägningar och disciplinpåföljder. Den som bryter mot lagen kan få böter och högst ett års fängelse. Mindre allvarliga repressalier får JO och JK hantera. Källa och mer information Underlättar system för whistelblowersystem Datainspektionen har gjort det enklare för bolag att införa så kallat whistelblowingsystem för rapportering av brott. De har ändrat i föreskrifterna så att bolagen inte längre behöver göra en ansökan om detta hos Datainspektionen. Men i övrigt är kraven samma som tidigare. Datainspektionen har också tagit fram en vägledning för bolag att hantera sådana system. Denna och mer information hittar du på Tragedins struktur gäller whistelblowers När sociologen Magnus Haglund försöker förklara whistelblowers situation tar han litteraturens tragedier till hjälp. Strukturen i en tragedi är att två goda principer hamnar i konflikt. Och oftast leder detta till ett ledsamt slut för en oskyldig hjälte. Samma jämförelse gjorde norrmannen Torvald Sande när han redan 1999 talade om etik för svenska ingenjörer. Båda två rekommenderar Henrik Ibsens En folkefiende från 1882 och Shakespears Hamlet för en analys. Källor: Vetenskapsradion Forum , Ny Teknik

8 Ledare? Räcker det med ett fint visitkort med titel och en snygg kostym? Eller är det antal år inom företaget som räknas när nya positioner delas ut? Att identifiera och utveckla bra ledarskapsförmågor är ingen lätt sak. Men det är avgörande för verksamhetens överlevnad och konkurrenskraft. Vi tycker att det är hög tid att sätta resultatinriktad ledarskapsutveckling lika högt på agendan som produktinnovation eller säljutveckling. En bra ledare har förmågan att motivera människor och skapar ett klimat där alla drar åt samma håll för företagets bästa. IHMs nya ledarprogram är vägen för dig som vill öka effekten av ditt ledarskap och stärka din position genom förmågan att skapa konkreta resultat. Vi utgår från dina utmaningar, såväl de personliga som de affärsmässiga. På IHM får du de kunskaper, insikter och det affärsfokus som näringslivet efterfrågar. Här finns också den erfarne mentor som kan stödja dig i arbetet att nå din fulla potential. Läs mer på 8

9 Samarbete Nyhetsposten kräver täta möten Det blir allt vanligare att lägga ut produktionen av personaltidningar på externa byråer. Nyhetsposten, Postens personaltidning, är ett exempel. Många och effektiva möten är ett måste under arbetet med tidningen, säger redaktören Linda Fagerlind på Tidningskompaniet. Nyhetspostens redaktör Linda Fagerlind, är en av åtta på Tidningskompaniet som jobbar med Postens internkommunikation. Bild: Annica Hulth Nyhetsposten belönades nyligen med Svenska Publishingpriset, bland annat för texter som vågar ifrågasätta. En viktig del av framgångarna är det journalistiska arbetssättet, menar tidningens redaktör Lina Fagerlind. Målet är ju att göra en så bra journalistiskt produkt som möjligt och då är det en fördel att vi är en fristående redaktion. Vi tänker så fritt det bara går och sedan bollar vi våra idéer med Posten. Anne-Catherine Worth, som är chef för internkommunikationen på Posten Norden, tycker också att Tidningskompaniet tillför viktig kompetens. Fördelen med att anlita en byrå, som även jobbar för andra kunder, är att den har ett utifrånperspektiv. Det är också en resursfråga för oss. Tidningsproduktion kräver kompetenser som vi inte har och som är långt från vår kärnverksamhet, till exempel formgivning. Flera interna kanaler På Tidningskompaniet jobbar åtta personer på olika sätt med Postens internkommunikation. En jobbar med chefsportalen, en annan med logistiktidningen och en tredje med intranätet. Två formgivare jobbar nästan heltid med Postens olika produktioner. Linda Fagerlind ansvarar för personaltidningen som kommer ut en gång i månaden. Varje gång det är dags att dra igång en tidningsproduktion presenterar hon sina idéer vid ett redaktionsmöte. Sedan hinner det bli många möten innan slutprodukten är klar. Redaktionsmöten hålls två gånger i veckan för att koordinera de olika kanalerna. Marie Skeppstedt, ansvarig för Postens interna kanaler, är alltid med och en gång i veckan deltar kommunikationsansvariga från Postens olika affärsområden. Dessutom finns ett digitalt planeringsverktyg som används av alla inblandade. På så sätt tappar vi inga idéer. Det finns heller ingen risk att vi missar en idé bara för att någon råkar vara sjuk, säger Linda Fagerlind. Artiklar skrivs om Systemet är inbyggt kring olika stories och visar vilka olika kanaler de ska publiceras i. Många artiklar publiceras till exempel både i personaltidningen och på chefsportalen, men med olika vinkel och ofta olika intervjupersoner. Det är sällan vi återanvänder Fortsättning på nästa sida 9

10 Samarbete Nyhetsposten kräver täta möten Fortsättning från föregående sida Belönade med Svenska Publishingpriset. Fr v: Anne-Catherine Worth, chef för Posten Nordens internkommunikation, Linda Fagerlind, redaktör, Marie Skeppstedt, kanalansvarig, Cathrin Axelsson, tidigare kanalansvarig, och Dan Nilsson, formgivare. Bild: Tidningskompaniet en artikel rakt av, utan vi skriver alltid om. Däremot lägger vi ofta ut hela jobbet på samma frilansare som får skriva två versioner, säger Linda Fagerlind. Hon har tidigare jobbat på dagstidning och tycker det är bra att tidningen skapas i en redaktionell miljö, där det är lätt att bolla idéer med varandra. Men hon värdesätter också den täta kontakten med Posten och en dag i veckan sitter hon på Postens kommunikationsavdelning och jobbar. Då kan jag diskutera artiklar med de andra som jobbar där, jag får feedback och tips. Det skulle jag inte vilja vara utan. Ständig utveckling Varje nummer har en ledare av Postens VD Lars Nordström och en liten spalt av kanalansvariga Marie Skeppstedt. Ansvarig utgivare är Postens kommunikationsdirektör Per Mossberg. Tidningen korrekturläses noga både på Tidningskompaniet och på Posten så när slutprodukten väl kommer är alla med på noterna. Postens kommunikationsavdel- 10 ning lägger ned mycket tid och engagemang på de interna kanalerna, menar Anne-Catherine Worth. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete och vi utvärderar hela tiden vad som fungerar och inte fungerar. Det är ett teamwork, främst mellan vår kanalansvariga Marie Skeppstedt och Tidningskompaniet. Genom att lägga ut produktionen på en byrå kan vi ägna mer tid åt att utveckla kanalerna. FAKTA Text: Annica Hulth Tidningskompaniet Företaget har 50 medarbetare varav 25 i Stockholm och 25 i Göteborg. Producerar innehåll för såväl tryckta som digitala medier. Bland kunderna finns, förutom Posten, Volvo Lastvagnar, HSB, Stena Line och Vattenfall. FAKTA Integrerad kommunikation Tillsammans med Posten har Tidningskompaniet byggt upp en integrerad kommunikation genom flera interna informationskanaler, bland annat: Tryckta personaltidningen (fokus på medarbetare i produktionen) Intranät (i första hand för medarbetare med daglig tillgång till egen dator) Digital chefskanal med bland annat webbtv (för chefer och ledare inom både danska och svenska posten) Veckonyhetsbrev för medarbetare i produktionen på en A4-pdf. Månadsnyhetsbrev till medarbetare i utlandet på en A4- pdf.

11 Framtid -intranät 3.0 Ny tävling! Sveriges bästa intranät! Snart kan Sveriges bästa intranät koras. Kicki Strandhs bild över dagens och morgondagens intranät -3.0 Framtidstankar Det gäller att våga visa mer människor. Det är klassikt, när det gäller redaktionellt arbete, men har glömts bort vid uppbyggnad av intranät, sa Kicki Strandh konsult och universitetsadjunkt, vid Rims seminarium om framtidens intranät. Hon menade att dagens intranät saknar själ och visade på vikten av att införa sociala medier för att komma åt det problemet. Framtidens intranät kommer att innehålla en blandning av traditionellt intranätsinformation och kommunikation via sociala medier. Största kommunikationsbehovet i en organisation är ju människor i vardagen som behöver kommunicera över gränser. Här kan de sociala medierna till exempel wikis och chat underlätta massans kunskap är smartare än individens, sa Kicki Strandh. (Lite mer om seminariet finns att läsa på Liknande tankar om framtiden Hallå Charlotte Norlin redaktör för Moderna Museets intranät och styrelsemedlem i Rim samt Christer Järild, intranätredaktör på Försäkringskassan och styrelsemedlem. Ni har planer på att starta en tävling för Sveriges bästa intranät. Behövs det verkligen en tävling till? Christer: Intranät ligger lite i tiden. Man kan tycka vad man vill om att personaltidningar läggs ner och övertas av intranät. Men det är nog ett faktum som vi till viss del får leva med. Som den redaktörförening vi är så tycker vi det är viktigt att den redaktionella delen får den plats den förtjänar även på ett intranät. En tävling är ett sätt att lyfta fram de goda exemplen. Charlotte: Vi vill även lyfta fram vilken struktur man har, hur intranätet är som arbetsverktyg och de sociala medierna. Till exempel hur de används, bakgrunden och syftet samt inte minst hur väl man lyckats. Kanske finns det redan några utvärderingar? År 2011 blir intranätens år. Den slutsatsen drar undersökningsföretaget Web Service Award (WSA), när de analyserat svaren från 270 intranätansvariga på företag, statliga verk, kommuner/landsting och förbund/organisationer. 56 procent planerar att göra större förändringar av intranäten under Tre av tio att göra om dem helt. Rapporten visar att många företag är dåliga på att analysera nyttan av sina intranät. De resurser som idag läggs på att hjälpa medarbetare att hitta på intranätet skulle istället kunna läggas på att anpassa intranätet till medarbetarnas behov. Ett intranäts innehåll består normalt av mallar, lathundar, kontakt- uppgifter till medarbetare, länkar till interna system och information från ledningen. Redaktionen som jobbar med intranätet lider av resursbrist, vilket resulterar i undermålig kvalitetssäkring, att gammalt material inte hinner rensas bort och att sökresultat från användarna inte analyseras. Inför nästa år är trenden att redaktörerna vill göra intranäten mer sociala. 31 procent säger i undersökningen att de ska införa sociala medier. 35 procent vill utveckla möjligheter för att kommentera och utveckla informationen på intranätet. Hela rapporten finns att läsa på: Källa: Web Service Award, pressmeddelande. Hur långt har ni kommit i planeringen? Christer: Inte så långt än. Det känns lite grann som att ta sig fram i jungfrulig mark. Tanken är dock att vi ska kunna dela ut ett eller några priser på Rims vårkonferens. Frågan är väl var vi lägger tyngdpunkten. Vad händer nu? Charlotte: Nu ska vi ta fram ett tävlingskoncept och hitta en bra jury. I början av nästa år kommer vi att skicka ut inbjudningar. Lars Bergström 11

12 Aktuellt intranät Prioriterar värdering av nyheter På Försäkringskassan håller man hårt på nyhetsvärderingen i det redaktionella arbetet. Där är man beredd att ta de diskussioner som kan uppstå med de som tycker att just deras nyhet är allra viktigast och ska vara huvudnyhet på intranätets startsida. År 2005 var det personer anställda på Försäkringskassan. Samma år påbörjades en stor omorganisation då Försäkringskassan förstatligades och den tidigare länsindelningen försvann. Nu är det drygt anställda och informationsverksamheten är också centraliserad. Informationsavdelningen består av 35 medarbetare varav de flesta sitter i Stockholm. Här ingår även de fyra verksamhetsnära informatörer som bland annat ger regionalt stöd åt ledningsgrupper i övriga landet. 12 Redaktionella kanaler Den externa webbplatsen på Försäkringskassan är organiserad under den del av organisationen som har hand om kundmötet. Den är mycket kundanpassad och tjänstedriven och har väldigt lite redaktionellt material. Fördelen är att vi kan fokusera lite mer på våra redaktionella kanaler tidningen Dagens socialförsäkring och intranätet, berättar Christer. Han är huvudredaktör för intranätet och ingår också i redaktionen för tidningen - i dagligt tal DS. Dagens Socialförsäkring är inte en personaltidning i vanlig mening. Den går visserligen ut till all personal men även externt till politiker, media, olika intressenter och andra myndigheter. Tidningen och intranätet har en gemensam redaktion för redaktionella nyheter, berättar Christer som layoutar, skriver texter och är huvudredaktör på heltid för intranätet. Ytterligare två personer bidrar regelbundet med texter. Bland annat en av de versamhetsnära informatörna som bor och arbetar i Växjö. Effektiva måndagsmöten Varje måndag har redaktionen ett möte då man träffar representanter för ledningen, pressavdelningen och de olika verksamhetsdelarna för att få reda på vad som är på gång. Det blir en input på bred front. Mötet är ganska kort och sedan samlas vi tillsammans med vår enhetschef och delar upp sinsemellan hur vi lägger upp arbetet. Vi knyter också samman tidningen och intranätet så man inte krockar med nyheter och annat material. Sedan sitter vi i ett kontorslandskap som gör det lättare att bolla olika idéer. Huvudnyhet i toppen Försäkringskassan har ett nytt intranät som är uppbyggt i microsoftsystemet Sharepoint sedan ett par år tillbaka. Alla medarbetare har egna länkar för att komma åt handläggarstöd, viktiga regler, lagar och förordningar. Sharepoint fungerar bra som helhet men är inte direkt gjort för redaktörer och redaktionell publicering, säger Christer. Man toppar med en huvudnyhet som alltid har en bild och försöker att ha bilder på puffarna också. Sedan driver man nyhetsvärderingen hårt. Det är svårt och medarbetarna brukar reagera med att Man kan vara glad om man får in något på startsidan. Man får ofta ta en diskussion och då försöker vi ge alternativ. Alla tänker inte på att det måste vara intressant för alla. Vi håller hårt på det redaktionella. Journalistisk vändning Ett exempel är när man fick en ny telefonbok som man hade puffat för ett par gånger och de ansvariga ville att de skulle göra en huvudnyhet om det på intranätet. Vi fick bassning för det och i många andra organisationer skulle man ha backat men vi stod på oss. Eftersom den nya telefonboken var svår att hantera gjorde vi istället en nyhet om att många ringde om den och det fick mycket uppmärksamhet. På fredagar har man ofta några lättsammare inslag som Hallå där! Då ringer vi upp någon till exempel en medarbetare som var webbjoker i Melodifestivalen och gör en kort intervju. I övrigt är det viktigt med verksamhetsnyttan men min dröm är att kunna ha som en tidningssida med feature och annat. Fortsättning på nästa sida

13 Aktuellt intranät Prioriterar värdering av nyheter Fortsättning från föregående sida Man resonerar och argumenterar mycket men är ofta enig om nyhetsvärderingen. Det finns också en policy om att ha en redaktionell nyhetsvärdering och hur det fungerar. Det är ett stort intresse för intranätet och många läser artiklarna, men Sharepoint är tyvärr dålig på statistik. Reportage på nätet Eftersom Försäkringskassan inte har en renodlad personaltidning tycker Christer att det finns ett utrymme för reportage och texter med medarbetarfokus. Vi har till exempel haft artiklar på temat En arbetsdag med och för några år sedan när länsorganisationen fanns kvar hade vi Sverigeresan som var en serie artiklar om olika kontor i landet. Det var ambitiöst för att vara ett webbprojekt. Det är också mer arbetsmiljöfokus på intranätet än i tidningen. Det är högt i tak och man har tagit upp många olika ämnen inom det området. Samtidigt gäller det att inte inkräkta för mycket på tidningens område. Sedan har vi hört att en del tycker att det blir för mycket läsning och att det ska vara mer nyhetsfokus. Det finns ju olika syn på vad ett intranät ska vara bara nyheter eller längre redaktionellt material också? Vi skvalpar någonstans däremellan. Inte bara Husbondens röst Det har uppstått en del personaltidningsfrågor också genom att man har ett trovärdighetsperspektiv och att det inte bara ska vara husbondens röst. Omorganisationen var en historia för sig som innebar ett mycket hårt tryck, säger Christer. Det var en tuff tid som satte spår för medarbetarna i hela landet men också i informationsarbetet. Det var låg delaktighet i införandeprocessen och mycket trycktes ner uppifrån och ner. Cirka 70 procent av medarbetarna fick byta arbetsuppgifter eller arbetsort. De hade inte alltid valt det själva och det fanns väldigt lite utrymme att tycka till om det. På informationssidan skulle förändringsinformationen ut fort och man hann inte alltid bearbeta det på det sätt man ville. Det blev mycket ledningsinformation både på intranätet och i tidningen. Flera tyckte att det bara var husbondens röst. Det var mycket information där medarbetarna inte kände igen sig i sin verklighet. I samma veva hade man ett reportage om några anställda som började långpendla och trivdes med det. Många reagerade eftersom de flesta fick pendla mot sin vilja. Det var en bra artikel men tyvärr Det var en bra artikel men tyvärr fel timing. fel timing. Vi tog den diskussionen på vårt forum och höll med om att det inte var så lyckat just då. Så här i efterhand kan man också se att man kanske skulle ha haft en separat tidning om förändringsarbetet och att intranätet och tidningen hade haft en friare roll. Det finns samtidigt olika förväntningar en del tycker att man ska granska ledningen mer och andra tycker att det är för lite ledningsinformation. Vi har en öppenhet och en diskussion som är jättebra. Det är viktigt att vara trovärdig i det vi skildrar. Man måste känna igen sig. Christer är också moderator för intranätets diskussionsforum. Det har varit väldigt nyttigt. Man har möjlighet till en tvåvägskommunikation och att få återkoppling direkt. Det skulle inte funka i pap- Vi har en öppenhet och diskussion som är jättebra. perstidning- en. Sociala medier befruktar det vi gör och ställer krav på oss. Alla artiklar vi skriver kommenteras också och det bidrar till en transparent process. Det har dessutom givit uppslag till nya artiklar eller att man har fördjupat artiklar om känsliga äm- nen. Ett exempel var att de som jobbade på Kundcenter inte kunde ta en sammanhängande semester. Det blev mycket diskussion och då fick ledningen kommentera det på intranätet. Om Christer Som många av oss informatörer har Christer en brokig bakgrund. Jag är sen i min karriär, ler han. Jag pluggade länge vid universitetet samtidigt som jag körde taxi och inte riktigt visste vad jag ville göra. Han började så småningom på Patent och registreringsverkets intendentur på avdelningen för vaktmästeri och läste samtidigt på Poppius. En dag frågade de om jag ville jobba med deras personaltidning. Under tiden fortsatte han att gå alla kurserna, gjorde också kundtidningen och arbetade med intranätet för att så småningom bli redaktör. De senaste tolv åren har jag jobbat intensivt med intern kommunikation på RFV och Försäkringskassan. Christer är gift och på fritiden cyklar han mycket på racercykel. Han är också intresserad av musik. Vi har ett hobbyband på Försäkringskassan - Head-quarter Basement Band - som låter riktigt bra och spelar blandad musik med betoning på soul allt från det lite jazzigare till Rolling Stones. Det skulle vara kul att göra en musikvideo i Försäkringskassemiljö! Text och bild: Charlotte Norlin 13

14 Debatt - uppdraget Kan en kommunikatör vara journalist? Fristående fortsättning av debatten på sidan 3 På Rims årskonferens i våras debatterade Sylvia Nylin, vd i Sveriges Informationsförening, Agneta Lindblom Hulthén, ordförande i Journalistförbundet och Gun Råberg-Kjellerstad, informationschef på Jämtlands läns landsting om det finns ett journalistiskt arbetssätt på en informationsavdelning. Bo Sundström var moderator. Vd för Sveriges Informationsförening ger i medlemsbrev och på föreningens blogg uttryck för en knivskarp gräns mellan journalist och kommunikatör. Den journalist som arbetar med kommunikation har bytt sida och är därmed före detta journalist. En journalist agerar på läsarens uppdrag. Kommunikatörens yrkesroll är däremot att förvalta och utveckla organisationens förtroendekapital och förverkliga verksamhetens mål. Är det verkligen så svart och vit och hela sanningen? Bo Sundström, hedersmedlem i Rim, har en annan syn på saken. Det är svårt, för att inte säga obegripligt, vad Sylvia, VD för Informationsföreningen, försöker säga i sin artikel Journalisten vs kommunikatören. Är det bra eller dåligt med en PERSONALtidning som ges fria tyglar? Eller handlar det bara om att ett yrke måste förses med rätt titel? Sylvia tycker tydligen både ock om allt möjligt. Fast mest tycker hon förstås om scenariot där ledningen alltid vet bäst och därför räknar med helt lojala medarbetare, framför allt på informationsområdet, i alla väder. Formad för rädsla Det jag förundras över är att hon inte upptäckt att det är precis så informationsverksamheten i företag och organisationer är formad i dag. Formad efter ledningens rädsla för ovälkomna avslöjanden samt informationschefernas och, numera allt oftare, marknadschefernas krav på att få och ha total kontroll över inte minst interninformationen. Att många ledningar i företag och organisationer upplever en alltför närgången granskning i externa medier av den verksamhet man bedriver, som obekväm för att inte säga orättvis, är välkänt i dag. Informationscheferna gör sedan förstås sitt yttersta för att skadan av ett avslöjande ska bli så lindrig som möjligt. För cheferna. Spelrummet förträngs I en sådan situation är spelrummet för en öppen interninformation en fråga som säkert ingen vågar ta tag i. Den personaltidningsredaktör som ändå försöker sig på en analys av det som hänt, kan räkna med en benhård granskning av sin text. Om den ens får publiceras. Nu kan en person som Sylvia förstås hävda att skandaler och andra obekväma sanningar knappast är vanliga företeelser i företags- och organisationsvärlden. Men om detta vet vi ytterst lite. Det vi vet är att när något avslöjas så är källan sällan, för att inte säga aldrig, en intern publikation, även om man som internredaktör säkert har känt till problemet långt innan. Eller problemen. Man hör ju och ser en hel del om man är en aktiv internredaktör. Vad skall man då ha den interna informationen till? Till att stödja och stärka organisationen? Javisst. Det också. Men det svåra är att tvingas blunda för det svåra, för det man som interninformatör hör och ser att något är fel, och som borde rättas till. I tid. Men möjligheten att agera finns för den med journalistiska ambitioner. Tyvärr finns det inte mycket kvar av sådana ambitioner hos internredaktörerna i gemen. I takt med att exempelvis antalet whistleblowers ökar i företagen, hamnar nämligen dessa internredaktörer alltmer i bakvattnet. De blir rent av akterseglade. Och där vill gärna Sylvia placera dessa redaktörer. Medarbetarna agerar Det vi har kvar är modiga medarbetare i företagen som säger ifrån, som avslöjar. Men dessa människor är inte journalister eller kommunikatörer. Och inte heller personaltidningsredaktörer. De har helt andra titlar. Man har lust att kallla dem lojalitetskämpar. De vill ju inget annat än företagets bästa. Bo Sundström Fristående fortsättning nästa sida 14

15 Debatt - uppdraget Fristående fortsättning av debatten på sidorna 3 och 14 Trovärdighet i praktiken kräver publicistisk frihet Sylvia Nylin, vd Sveriges Informationsförening, har bloggat om journalistens och kommunikatörens olika yrkesroller i krönikan Journalisten vs Kommunikatören. Sylvia Nylin anser att det är bra att yrkesrollerna hålls separerade. Det tycker Journalistförbundet också. Journalistens huvudsakliga uppdrag är att kritiskt granska skeenden och företeelser och förmedla detta till allmänheten. Kommunikatörens roll är, enligt Sylvia Nylin, att förvalta och utveckla organisationens förtroendekapital och förverkliga verksamhetens mål. Trovärdighet och transparens är nyckelorden. Sylvia Nylin anser att det när det gäller personaltidningar är det organisationen som är uppdragsgivaren, inte läsaren. Men för att kunna realisera trovärdighet och transparens i praktiken och inte bara i teorin måste personaltidningen ges publicistisk frihet. Vilken personaltidningsredaktör skulle annars våga skriva om eventuella oegentligheter inom den egna organisationen? Att oegentligheter grävs fram och förs fram i ljuset är något som alla tjänar på i ett demokratiskt samhälle. Det gäller även personaltidningar. Därför ska de göras av journalister. Peter Skyhag Journalistförbundet Debattera mera på eller fortsätt debatten i Redaktören! Deadline för nästa nummer är den 14 februari. ANNONS Ny chans att vässa din tidning på Hasseludden Yasuragi den 27 januari 2011 Kursdeltagare iklädda Hasseluddens japanska badrockar Inspiration och nya infallsvinklar är målet på det uppskattade heldagsseminariet för redaktörer, som nu erbjuds för tredje gången. Vi jobbar under en intensiv heldag med rubriker, ingresser och textredigering. Det blir mycket snack och mycket verkstad och seminarieledaren har i förväg läst in sig på deltagarnas tidningar och nyhetsbrev. När dagen är slut kl blir det belöning i form av bad och avkoppling med fruktbuffé i Yasuragis berömda badanläggning med varma källor. Tid: Torsdagen den 27 januari 2011 kl Plats: Hasseludden Yasuragi i Saltsjö- Boo utanför Stockholm Program: Mixen i tidning och nyhetsbrev, rubriker, ingresser och textredigering. Seminarieledare: Marianne Hühne von Seth, journalist och utbildare Pris: kr exkl. moms för RIM:s medlemmar (ordinarie pris kr) Ingår: Seminarium, kursdokumentation, förfriskningar förmiddag och eftermiddag, lunch och badupplevelse med fruktbuffé. Du får också baddräkt/badbyxor, yukata (se bilden) och tofflor att ta med hem. Mer information: Se webbplats där du kan ladda ner komplett program. Anmälan och frågor: eller telefon

16 Aktuellt - omorganisation 20 arbetsplatser blir tio - det ska kommuniceras! Vid årsskiftet minskar antalet stadsdelsnämnder i Göteborg från 20 till 10. Antalet anställd i varje stadsdel blir mellan 2000 och En reform som ställer stora krav på kommunikation, inte minst internt. Vi lade tidigt fast en tydlig plan för internkommunikationen, säger Ida Northfell på kommunikationsenheten vid stadskansliet. Kommunikationsansvaret följer linjen för verksamhetsansvar. Vår ambition på stadskansliet har varit att stödja stadsdelscheferna och kommunikatörerna ute i stadsdelarna, säger Ida Northfell. Syftet med minskningen av antalet stadsdelsnämnder är, enligt beslutet som togs i januari, att effektivisera organisationen med målet att öka kvalitén för medborgarna när det gäller tillgänglighet, service och likabehandling. De allra flesta som arbetar inom stadsdelsnämnderna berörs inte i sitt dagliga arbete av förändringen. Det är främst chefer i första och andra led och administrativ personal som påverkas. Alla ska veta Men alla ska vara välinformerade. Kommunikationsplanen har som kommunikationsmål att medarbetarna som är en resurs i förändringsarbetet, ska vara väl informerade om förändringen och ha förståelse för och kunskap om vad förändringen innebär. En väl fungerande kommunikation bidrar till att minimera oro och ryktesspridning. De tio nya stadsdelscheferna utsågs i mars. Då fanns redan en plan för den interna kommunikationen framtagen av stadskansliet. Och planeringsarbetet för att bygga upp de nya organisationerna påbörjades. Varje stadsdelschef utsåg, bland befintlig personal, en kommunikatör som fick uppdraget att kommunicera förändringen internt. Det är de tio kommunikatörerna som har varit mina främsta kommunikationspartners när det gäller att få ut informationen. Vi har träffats regelbundet en gång i månaden och haft mejl och telefonkontakter dessemellan, säger Ida Northfell. Kanalerna varierar Inom Göteborgs kommun finns ingen gemensam personaltidning eller riktigt intranät. Ute i stadsdelarna varierar det vilka kanaler man har byggt upp och haft tillgång till under förändringsarbetet. Personliga möten med närmaste chefer har naturligtvis varit en väldigt viktig del av kommunikationen. Personalingången på vår webbplats har varit vår främsta kanal för att nå ut till alla medarbetare. Här har vi fortlöpande lagt ut alla beslut som fattats. Vi har också haft en rubrik Frågor och Svar. Kommunikatörerna i stadsdelarna har skickat in frågor som vi har besvarat så tydligt som möjligt, säger Ida Northfell. Cheferna enas Hon har deltagit på de gemensamma möten som stadsdelscheferna har haft. De har avslutat varje möte med att göra en kommunikationsöverenskommelse för att säkra att alla medarbetare får i princip samma information. Ida En spindel i nätet. Ida Northfell har ställt samman informationen från mötena och skickat ut det till stadsdelarnas kommunikatörer som sedan fört den vidare. Det har varit väldigt uppskattat att få ut denna information snabbt, säger Ida Northfell. På webbsiten Mötesplats ledare har stadskansliets personal lagt ut information direkt riktad till chefer, det är endast de som har tillgång till denna mötesplats. Uppföljning följer Det är först när det nya året har ringts in som reformen sjösätts och efter det kommer det att bli en utvärderingen av hur medarbetarna har upplevt den interna kommunikationen mellan beslut och verkställande, enligt planen. Läs mer på nästa sida Fakta - verksamhet Stadskansliet är kommunstyrelsens stab. Den har till uppgift att stödja den politiska ledningen i samhällsledningsfrågor, ekonomisk planering och uppföljning samt i arbetet med stadens övergripande organisationsstruktur och personalpolitik. Stadsdelsnämnderna beslutar i frågor som rör bibliotek, förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg, fritidsverksamhet samt social omsorg för funktionshindrade och äldre. 16

17 Aktuellt - omorganisation Fristående fortsättning från föregående sida Alltid på en fredag Varje fredagsmorgon dyker det upp ett elektroniskt informationsbrev till samtliga medarbetare i den blivande stadsdelen Majorna-Linné. Här finns senaste nytt när det gäller organisationsförändringen som ska träda ikraft den första januari. Den som ligger bakom innehållet är Jonas Bengtsson. Kommunicerar internt. Jonas Bengtsson Jonas Bengtsson är en av de tio kommunikatörer inom Göteborgs Stad som har uppdraget att kommunicera ut organisationsförändringen med halvering av antalet stadsdelsnämnder till alla medarbetare. Idag arbetar han som kommunikationsansvarig inom stadsdelen Linnestaden. Vid årsskiftet slås den ihop med Majorna och blir stadens till invånarantalet största stadsdel, cirka Fredagsbrevet skickar vi ut varje vecka, även om det inte finns så mycket nytt att informera om. Vi började med den regelbundna utgivningen i slutet av augusti. Det är viktigt med regelbundenheten. Medarbetarna vet att har det hänt något så kommer det på fredag. Alla medarbetare har inte tillgång till dator. Det är chefernas uppgift att se till så även de nås av fredagsinformationen. Ledningen ligger bakom Det mesta som står i informationsbreven har sitt ursprung från den nya ledningsgruppens möten på torsdagar. Den nya ledningsgruppen arbetar vid sidan om de två gamla med att bygga upp den nya organisationen inför årsskiftet. Jag är med i slutet av varje ledningsgruppsmöte och då tar vi upp vad som ska kommuniceras ut till medarbetarna, säger Jonas Bengtsson. Någon personaltidning har man inte haft att föra ut information i. Stadsdelarna har inte heller några direkta intranät. Däremot använder de sig av stadsdelsförvaltningarnas egna startsidor i Lotus Notes för att förmedla information. Här läggs allt aktuellt ut. Lotus Notes är den programvara som används i kommunen för e-post, databaser, kalendrar etc. Det gäller alla Målgruppen för den interna kommunikationen är i första hand all personal. Men det finns också riktad information till olika grupper. Några gånger under hösten har vi till exempel haft morgonmöten med samtliga chefer, som de sedan har kunnat informera vidare ifrån, säger Jonas Bengtsson. Han tycker att kommunikationen om förändringen har fungerat bra. Den interna kommunikationen kan alltid göras bättre. Men jag är säker på att alla medarbetare idag har en bild av vad förändringen kommer att innebära. Plan för framtiden Från årsskiftet kommer Jonas Bengtsson att arbeta inom stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné med internkommunikation och pressfrågor. Just nu håller han på och lägger upp en plan för den interna kommunikationen. Någon personaltidning finns inte med i dagsläget. Gunnel Atlestam Sjuk av bristande insyn Chefer i privat och offentlig verksamhet måste ta hänsyn till arbetsmiljön vid rationaliseringar om de vill göra produktionssystemen hållbara och konkurrenskraftiga. Rationaliseringarna ligger bakom mycket av ohälsan på arbetsplatserna. Det visar en studie gjord på institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Utredarna visar på olika faktorer som skulle kunna förbättra arbetsmiljön vid rationaliseringar. Hit hör aktivt medarbetarinflytande i rationaliserings- och produktionsprocesserna, en ledarstil präglad av omtanke och omsorg, tillräcklig information till medarbetarna om rationaliseringsprocesser och förväntade resultat samt organisatoriskt och socialt stöd på arbetsplatsen och rättvis behandling av medarbetarna i processen. Källa och Läs mer på: Kunskaper behövs Hälften av myndigheterna slarvar med öppenheten. Det är det bittra sanningen, enligt det test som en journalist på Dagens Nyheter gjort genom att skicka ut mejl till 322 myndigheter och bad om att få ut offentliga handlingar. Utbildning behövs. Källa: SJF/ DN OK för sociala medier En juridisk genomgång som Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har gjort visar att det är fritt fram för kommuner, landsting och regioner att twittra och använda andra sociala medier även externt. På SKL:s webbplats finns hela den juridiska rapporten med rubriken Sociala medier och handlingsoffentlighet. På webbplatsen finns också en checklista för den som vill använda sociala medier som verktyg i kommunikationen. Källa: 17

18 Tips -pappersval Kan man trycka på vilket papper som helst? Redaktören ställde frågan till Bertil Axelsson, redaktör för Holmen Insikt, på Holmens Bruk Jag tror att de flesta skulle svara nej på den frågan. Valet av papper beror på vilken tryckkvalitet man vill uppnå och vilken känsla man vill förmedla. En annan aspekt är naturligtvis ekonomin. Obestruket, glättat eller bestruket Papperets yta avgör till stor del hur väl bilder återges vid tryck. Ett obestruket papper har en mer ojämn eller ruff yta. Genom att glätta papperet blir ytan slätare. Vid glättning förs papperet genom en kalander där det pressas mellan ett antal mjuka och hårda valsar. Det kan närmast jämföras med mangling. Ännu slätare yta får papperet genom bestrykning. Då beläggs det med en smet av lera, krita och fyllmedel. Slätaste ytan har ett bestruket och glättat papper. Generellt kan man säga att tryckkvaliteten blir bättre ju slätare papperets yta är. Pappersytan avgör vilken sorts raster man använder för bilderna. På tidningspapper används det grövsta rastret. När man trycker på glättat papper används det finaste med flest punkter i. Det gör också att tryckresultatet blir bättre. Ju ojämnare ytan är, desto mer förstoras punkterna i rastret, vilket gör att bilderna inte blir lika bra. Dessutom flyter färgen ut mera på ett obestruket papper än på ett bestruket. Trycket blir helt enkelt inte lika distinkt. På marknaden finns också många typer av förbättrat tidningspapper som har högre ljushet än vanligt tidningspapper. Dessa kan vara ett bra alternativ, liksom SC-papper (superkalandrerat) som används i många magasin och till exempel kvällstidningarnas TV-bilagor. Andra exempel är LWC och MWC, bestrukna journalpapper i lägre ytvikter. Lätt att läsa eller många bilder Ska det vara lätt att läsa texten i en tidning bör man inte välja alltför glansigt (glättat) papper. Då är ett obestruket eller matt bestruket papper ett bra alternativ. En annan variant är silkpapper, ett mellanting mellan matt och glättat bestruket papper. Ett sådan används i Sambandet, tidningen som ges ut av Polismyndigheten i Stockholms län och som blev årets vinnare i tävlingen Bästa varierar också. personaltidningen. Har man däremot mycket och stora bilder och lite text kan ett glättat, bestruket papper vara att föredra. Stor eller liten upplaga Papperets andel i tryckkostnaden är vid små upplagor relativt liten. Är upplagan ex och tidningen väger 200 gram blir totalvikten 400 kilo. Om man då väljer mellan papper som kostar 8 eller 10 kronor per kilo blir skillnaden 800 kronor. Har man däremot en upplaga på ex blir skillnaden kronor. Med sex nummer per blir det kronor mera om man väljer det dyrare alternativet. Träfritt eller trähaltigt papper Beteckningarna i pappersbranschen kan verka besynnerliga. Både träfritt papper och trähaltigt papper kommer från början från skogens träd, även returpappersbaserat papper. Skillnaden är tillverkningsprocessen. Ett träfritt papper görs oftast i sulfatprocessen och då kokas ämnet lignin i träden bort. Trähaltiga papper görs bland annat i TMPprocessen (temomekanisk massa) där träd eller flis mals i raffinörer eller slipverk. Då används nästan hela trädet till papperet som också innehåller ligninet. Den som vill spara sin tidning eller trycksak längre tid och vill att papperets vithet ska bevaras bör Ingen personaltidning är den andra lik. Valet av papper välja ett träfritt papper. Ligninet i det trähaltiga gör nämligen att papperet gulnar med tiden. Arktryck, coldset eller heatset Vid små upplagor är det oftast mest ekonomiskt att trycka i ark. Är upplagan däremot större, upp mot ex eller mer kan det vara lönsamt att trycka på rullpapper. I så fall kan man trycka i coldset eller heatset. Coldset är rulloffsetpressar och används främst för obestrukna papper. Heatsetpressar används till både obestrukna och bestrukna papper. I dessa tryckpressar passerar pappersbanan i hög hastighet en värmeugn som torkar tryckfärgen och gör att bilderna får bättre skärpa än i en coldsetpress. Fråga experterna Valet av papper har naturligtvis fler aspekter än vad jag tagit upp, bland annat opaciteten, hur mycket trycket på ena sidan lyser igenom till den andra. När du väljer papper finns experter tillgängliga på tryckeriet du anlitar. Andra experter finns hos papperstillverkande företag och inte minst grossistföretagen, som säljer många olika sorters papper och ibland också ger kurser i papperskunskap. Text och bild: Bertil Axelsson 18

19 Alfs Språklåda Svenska böjningsformer! Det har sina sidor att vara språkvårdare. Det är lätt att röra upp känslor. Särskilt om man trampar in på områden där man sedan länge format sitt eget språk och egna begrepp, som alla är väl förtrogna med. Att göra en språkvårdande insats under sådana omständigheter skulle närmast kunna jämföras med att sticka in huvudet i ett getingbo. Åtminstone föreställer jag mig det. För några år sedan, närmare bestämt 2008, lyckades jag uppröra känslorna hos åtskilliga medlemmar i Svenska Judoförbundet när jag dristade mig till att ha synpunkter på pluralformen av vad man kallar dem som utövar judo. Till saken hör att jag själv är utövare av denna sport, såväl som nationell domare och tränare samt är även innehavare av andra graden av svart bälte. Så jag är väl förtrogen med nomenklaturen inom sporten. Det handlar om massor av japanska ord och begrepp. Den som utövar judo benämns inom sporten med det japanska ordet judoka. När man benämner flera som utövar sporten lägger man till den engelska pluraländelsen s, således judokas. Eftersom jag är redaktör för Svenska Judoförbundets tidning, SJF-Aktuellt, startade jag min språkvårdande insats där. I en liten notis under rubriken Vad kallar man dem som tränar judo lanserade jag det svenska böjningsmönstret för pluralformen på det utländska ordet judoka. Analogt med pluralformen för de svenska orden väska väskor, flicka flickor lanserade jag judoka judokor. Samtidigt slog jag fast att judokas är genitivform av judoka. För säkerhets skull sände jag också en fråga i ärendet till Språkrådet som svarade i tidningen Språk nummer 1, Där skrev Rickard Domej följande: Vi rekommenderar judokor som plural för judoka i enlighet med andra ord som har utrumgenus (n-ord) och som slutar på a: kvinna kvinnor, pizza pizzor. Svaret publicerade jag förstås i min tidning. Reaktionen var kraftig från vissa håll. Språkrådets uttalande imponerade inte. Man associerade till kor kossor, alltså. Man fokuserade uttalet på judo-kor istället för judok-or! Jag fick ta emot ilskna mejl, men också roliga teckningar av kor i judodräkt på grönbete. Personer kunniga i japanska språket säger att ordet judoka egentligen ska översättas med judoexpert eller en som har judo som yrke. I Japan används ändelsen ka som yrkesbeteckning. Jämför seijika = politiker, seiji = politik. Då kan man ju undra över varför vi i Sverige använder ett japanskt ord för någon som tränar judo, som inte används i Japan? Men vilket ord ska man då använda? Någon har föreslagit judare judare, som brottare brottare. Men Inte ser väl det här ut som kor? Verkar mer se ut som judoutövare. sätter man judare i bestämd form plural, inser man att inte heller detta är en framkomlig väg. Självklart har jag en lösning på problemet. En helsvensk sådan. Använder man ordet judoutövare får man inga som helst problem med böjningsformerna. Visserligen är det ordet längre än judoka, men i idrottsvärden finns längre; handbollsspelare till exempel. Och vad jag vet har man inga svårigheter med att använda det. Det är inte lätt att stå emot den starka anglifiering vi är utsatta för i vårt språk. Överallt breder den ut sig. På konferenser kan vi delta i olika workshops. Det finns ett svenskt begrepp för ordet workshop. Det kan med fördel översättas med kreativt möte, där deltagarna delar med sig av sina erfarenheter. Workshop är dock inarbetat och används flitigt. Men på svenska heter det workshoppar i plural och inte workshops. Workshops är som bekant genitivform. Svenska Akademiens ordlista ger en alternativ stavning med ett p vid böjningar; workshopar, workshopars, workshoparna, workshoparnas. Vi har massor av utländska ord i svenska språket. Det klarar vi oss inte utan. Men de ska böjas efter svenskt böjningsmönster! Text och bild: Alf Tornberg 19

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Styrelsen beslutar att uppdra till kansliet att ändra utgivningsplan för Scouternas medlemstidningar från 1 januari 2013 enligt förslag.

Styrelsen beslutar att uppdra till kansliet att ändra utgivningsplan för Scouternas medlemstidningar från 1 januari 2013 enligt förslag. Beslutsunderlag Dagordning, punkt nr: XX Rubrik: Tidningsutredning kansliberedning Författare: Anna Wickman Datum: 11 maj 2012 Förslag Förslag 1: Inom ramen för Scouternas centrala medlemskommunikation

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Låt Allas bli din lugna stund i vardagen

Låt Allas bli din lugna stund i vardagen Låt Allas bli din lugna stund i vardagen Allas är kreativ, färgstark och mångsidig! Tidningen bjuder på inspirerande recept, intressant läsning, hälsa och roligt mode men också skön avkoppling mitt i veckan.

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa SBU nationellt kunskapscentrum för

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

program synapsen ledarskapsdagar i Halland

program synapsen ledarskapsdagar i Halland program synapsen ledarskapsdagar i Halland 16-17 april 2015 HoTel TYlÖsaNd Målgrupp: Chefer, ledare och politiker samt specialister inom Hr. Välkommen till 2015 års upplaga av synapsen, som är en etablerad

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

Framgångsrikt employer branding-arbete. Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig

Framgångsrikt employer branding-arbete. Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig Framgångsrikt employer branding-arbete Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig Vem är vi natalia.panassiouk@helsingborg.se kommunikatör, HR-avdelningen

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

STRATEGIER FÖR SOCIALA MEDIER KONSTEN ATT INTE GÖRA SAMMA SAK I ALLA KANALER. stakston.skl.projekt

STRATEGIER FÖR SOCIALA MEDIER KONSTEN ATT INTE GÖRA SAMMA SAK I ALLA KANALER. stakston.skl.projekt STRATEGIER FÖR SOCIALA MEDIER KONSTEN ATT INTE GÖRA SAMMA SAK I ALLA KANALER stakston.skl.projekt KOMMUNIKATION UR OMVÄRLDENS ÖGON Transparens Kunskapstörst Informationssökande Starka nätverk Värderingsbaserade

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Policy för kontakter med massmedier

Policy för kontakter med massmedier Policy för kontakter med massmedier INNEHÅLLSFÖRTECKNING Så arbetar journalister... 6 Riktlinjer vid mediekontakter.... 7 Rutiner vid journalistkontakter.... 9 Kriskommunikation... 12 Offentlighet och

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om

Läs mer

Riktlinjer för information i Götene kommun

Riktlinjer för information i Götene kommun Riktlinjer för information i Götene kommun Handläggare: Rogher Selmosson Antagen av: Kommunstyrelsen 2009-09-23 Ks 223 09/KS311 Innehåll 1. Bakgrund sid. 3 2. Mål sid. 3 3. Information och kommunikation

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12) Kommunikationspolicy Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26 Kommunikationspolicy 1(12) Innehållsförteckning Landstinget Blekinge en kommunikativ organisation... 3 Policyns syfte... 3 Landstinget

Läs mer

Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) remissvar

Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) remissvar 5 augusti 2014 KFN-2014.202.119 1 (3) HANDLÄGGARE Annika Press 08-535 31 706 annika.press@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP),

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Enligt beslut av kommunstyrelsen 2012-01-09 Innehållsförteckning 1 Syftet med policyn... 3 2 Krav på kommunikationsarbetet... 4 2.1 Grafisk profil... 4 3 Ansvar och organisation... 5 4 Våra gemensamma

Läs mer

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan Kommunikationsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Syfte och målsättning med en kommunikationsplan... 2 Målgrupper... 2 Kommunikationskanaler... 2 Mallar och listor... 2 Utgående information från Miljösamverkan...

Läs mer

"Rätt sagt på rätt sätt" retorik för kvinnor

Rätt sagt på rätt sätt retorik för kvinnor Antalet platser till seminariet är begränsat anmäl dig direkt "Rätt sagt på rätt sätt" retorik för kvinnor En av Sveriges bästa seminarieledare! Barbro Fällman är pedagog, författare och expert på området

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

God jul och gott nytt år

God jul och gott nytt år God jul och gott nytt år > VD har ordet: Kundfokus vad betyder det för oss? > Ny rutin för sjuk- och friskanmälan > 5 frågor: Jarmo Löflund DECEMBER 2014 Nyhetsblad med aktuell information till dig som

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

Staffanstorps kommun. Öppen kommentarsfunktion

Staffanstorps kommun. Öppen kommentarsfunktion Staffanstorps kommun Öppen kommentarsfunktion Staffanstorp 2011 lanserade Staffanstorp Framtidens webb Responsiv sajt med öppen kommentarsfunktion Kommentarer kan lämnas av alla medborgare En moderator

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2011-2014 för Upplands-Bro kommun Sidan 1 av 9 1. INLEDNING... 3 2. BAKGRUND... 3 3. VÄRDEGRUND FÖR KOMMUNIKATION... 3 4. ÖVERGRIPANDE SYFTE MED KOMMUNIKATIONEN... 3 5. KANALSTRATEGI...

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning

Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning Nynäshamns kommun är en offentlig och demokratiskt styrd organisation som ska ge service till kommuninvånarna och skapa förutsättningar för en

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt Webbpolicy för Internet och intranät Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen via Internet

Läs mer

Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars

Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars Om Europeiska privat och tjänstereseförsäkringar 2 miljoner privatresenärer 1,5 miljoner tjänstereseresenärer

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Medlemsinformation. Steg för steg. Hänt i media. Nätvandring motverkar mobbning. Upprättelse för mobbade. Tematräff om mobbning. Hjälp oss bli fler!

Medlemsinformation. Steg för steg. Hänt i media. Nätvandring motverkar mobbning. Upprättelse för mobbade. Tematräff om mobbning. Hjälp oss bli fler! Medlemsinformation Steg för steg maj 2015 för en bra psykosocial miljö Hänt i media Nätvandring motverkar mobbning Upprättelse för mobbade Tematräff om mobbning Hjälp oss bli fler! Ordföranden har ordet

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 1 Informationsoch kommunikationsstrategi 2 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Informations- och kommunikationsstrategi En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden.

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. -Det ser illa ut, säger Andreas Nylander, förtroendevald revisor. Det finns risk att medlemmarna

Läs mer

Försöker inte bli POPU LÄ R

Försöker inte bli POPU LÄ R nya tidningen balans Med en annons i Balans når du alla Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Balans är Sveriges ledande tidskrift för auktoriserade

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Allt måste inte ske vid 30

Allt måste inte ske vid 30 Med en annons i Balans når du alla Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Balans är Sveriges ledande tidskrift för auktoriserade revisorer och auktoriserade

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC 2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

kommunikation Riktlinjer Extern

kommunikation Riktlinjer Extern Riktlinjer Extern kommunikation Detta är en sammanfattning av Karlshamns kommuns riktlinjer gällande de externa kommunikationskanalerna. Hela dokumentet hittar du i First Class under Kommunikation. Som

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

på våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare.

på våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare. Måndagen den 3/9 2012 samlades en stolt skara kursdeltagare och coacher från ledarskapsprogrammet Diplomerad BLI-ledare. De har under det senaste året kommit till våra seminarier en halvdag varje månad

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer