Handlingar till Utbildningsnämndens extra sammanträde tisdagen den 18 februari 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingar till Utbildningsnämndens extra sammanträde tisdagen den 18 februari 2014"

Transkript

1 Handlingar till Utbildningsnämndens extra sammanträde tisdagen den 18 februari 2014

2

3 Sidan 3 av 85 Ärende 1

4 Sidan 4 av 85

5 Sidan 5 av 85 Utbildningskontoret Jesper Sjögren Datum Vår beteckning Dnr Utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse 2013 Förslag till beslut Utbildningskontorets förslag till verksamhetsberättelse för 2013 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Sammanfattning Utbildningskontoret har upprättat förslag till verksamhetsberättelse för år 2013 i enlighet med kommunstyrelsekontorets anvisningar. Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 8 februari 2014 Förslag till verksamhetsberättelse Barnperspektiv I förslaget till verksamhetsberättelse beskrivs hur de olika verksamheterna inom utbildningsnämndens verksamhetsområde strävar efter att nå så stor måluppfyllelse som möjligt för alla barn och ungdomar. UTBILDNINGSKONTORET Anders Wedin Tf Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef

6 Sidan 6 av 85

7 Sidan 7 av 85 Verksamhetsberättelse 2013 Utbildningsnämnden Förslag

8 Sidan 8 av 85 Verksamhetsberättelse utbildningsnämnden 2013 Ordförande: Tf Kontorsschef: Yvonne Stein, FP Anders Wedin Förbättrad Skolkvalitet genom ett Systematiskt Kvalitetsarbete De kommunala verksamheterna har under 2013 anpassat sig efter Skollagen, Kap 4 som säger att huvudmannanivån systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Alla förskole- och skolenheter har en plan för det systematiska kvalitetsarbetet som ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar och analyser under skolåret. Dessa sammanställs i juni månad till en samlad lägesbedömning. Ansvarsområde Utbildningsnämnden svarar för kommunens verksamhet i; pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, fritidshem och öppenverksamhet, fritidsgårdar, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi), samt för kostverksamheten i kommunen. Inom skolformerna gymnasiesärskola och särskild undervisning för vuxna bedriver kommunen ingen egen utbildning, utan anlitar platser i andra kommuner/hos andra anordnare. Viktiga händelser under året Under en stor del av året har Utbildningskontoret saknat ordinarie utbildningschef, skolchefen har under samma period varit tillförordnad på tjänsten. Samtidigt har två erfarna medarbetare gått i pension har därmed blivit ett år med mycket operativt arbete och det strategiska arbetet har blivit lidande. De kommunala verksamheterna har under 2013 övergått till Systematiskt Kvalitetsarbete enligt skollagen Kap 4. Detta innebär att både huvudmannanivån förskole- och skolenheterna systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. En del av det Systematiska Kvalitetsarbetet är att utforma rutiner för utbildningskontorets och förskole- och skolenheternas klagomålshantering. Inom utbildningen har gjorts ett antal satsningar på att förbättra matematikresultaten i vårt skolsystem. Vi har sedan två år tillsammans med 85 andra kommuner deltagit i SKLs matematiksatsning PISA 15. Styrning och ledning är centrala begrepp inom projektet för att skapa förutsättningar för bättre måluppfyllelse. I projektet involveras alla fyra nivåer i kommunen, Politiken, Förvaltningsledning, Rektorer och Lärare Vidare har vi deltagit i Matematiklyftet i samarbete med Skolverket. Matematiklyftet är också det en satsning på att förbättra elevernas resultat och måluppfyllelse. Detta projekt riktar sig direkt till undervisande lärare som får en anpassad didaktisk utbildning som leds av speciellt utbildade handledare. Vi har även gjort motsvarande satsning på förskolan där förskolläraren deltagit i kompetensutbildningsinsats som letts av kommunens Matematikutvecklare. Lärplattan i förskolan är ett projekt tillsammans med Vaxholms Stad och Stockholms Universitet. Syftet med detta projekt har varit att studera effekterna av införandet av lärplattor i förskolan i samband med undervisningen i språkutveckling och matematik.

9 Sidan 9 av 85 Utbildningsnämnden har under 2013 tagit beslut om att göra förändringar i skolorganisationen i kommunen på grundskolenivå. I korthet kan den beskrivas som att tidigare F-5 skolor nu får möjlighet att utöka sin verksamhet med åk 6. Detta ligger i linje med de avstämningsperioder som staten beslutat om i åk 3, åk 6 och åk 9. LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna kommuner för kvalitetsutveckling inom skolområdet. Kvalitetsarbetet omfattar förskola, förskoleklass, särskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Fristående förskolor ingår. Fristående skolor erbjuds delta. Under året har vi också aktivt deltagit i KSLs arbete kring gemensam Vuxenutbildningsregion samt framtagande av en ny länsprislista för gymnasiet. Verksamheten i siffor Källa Skolverkets Kommunblad Antal barn/årsarbetare i förskolan 2012/2013 5,7 (Kommungruppen 5,6) Andel (%) av grundskolans elever som deltar i modersmålsundervisning 2012/2013 Andel (%) elever på UBG från annan kommun 2012/ ,2%(Kommungruppen 10%) 54% (Kommungruppen 41%) Andel (%) elever som godkänts på VUX sfi 69% (Kommungruppen 59%) Så påverkade omvärlden oss Ny lag om skriftliga omdömen och IUP trädde i kraft 19 november Den innebär att det inte finns krav på att skriva Individuella UtvecklingsPlaner (IUP) och omdömen i årskurserna 6, 7, 8 och 9 där det sätts betyg. Syftet med förändringen är att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete. Skolverket har även tagit fram ett stödmaterial. Dock kvarstår kravet att hålla elev och vårdnadshavare underrättade om elevens resultat och utveckling, så effekten av denna lagförändring är i dagsläget osäker. Staten har även tillskjutit medel för att huvudmännen ska inrätta Karriärtjänster inom skolan (förskolan undantagen), Upplands-Bro har fått möjlighet att från årsskiftet 13/14 tillsätta 9 förstelärare vars uppgift är att bidra till skolutveckling och högre måluppfyllelse för eleven. Dessa anställs av skolornas rektorer. Framtiden Förhoppningsvis kommer ett antal reformer som sätter fokus på skolpersonalens och chefernas arbetsvillkor. Nödvändigt är att skapa goda förutsättningar för lärare att ägna mer tid åt förberedelser och efterarbete av undervisningen. På detta sätt kan vi också ställa högre krav på eleverans resultat. Här kommer vi också att behöva satsa på förskolechefer och rektorer som i sin tur behöver bättre möjligheter att verka som pedagogiska ledare. Huvudmannens och skolenheternas planer för kvalitetsutveckling, uppföljning, utvärdering och analys kommer att ställa nya och högre krav på både utbildningskontorets personal och verksamhetscheferna. Kompetensutvecklingsinsatser är nödvändiga. Rekryteringsbehovet av förskollärare och lärare kommer fortsättningsvis vara stort. Det behövs en satsning för att öka andelen pedagogiskt utbildad personal genom rekrytering, men även för att antalet barn/elever förväntas öka. En lönesatsning behövs dels för att få kompetent personal att stanna i vår kommun samt för att vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden vid

10 Sidan 10 av 85 rekrytering. Detta gäller inte minst vid chefsrekrytering. Vi räknar med att under många år framöver vara en inflyttningskommun vilket kräver en god strategisk framförhållning beträffande byggplaner av förskolor och skolor. Tydliga riktlinjer vad gäller konkurrentutsättning är viktigt för alla parter. På många av våra förskolor och skolor behövs anpassningar för att klara kommunens miljömål, med exempelvis källsortering. Vidare anser vi att kommunen, i sin helhet och speciellt för utbildningsområdet, behöver skapa en kort- och långsiktig plan för IKT-området. Personal Verksamhet Tillsvidare Årsarbetare Tillsvidare anställda Årsarbetare anställda Förskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Kostenheten Resursteamet Central adm Summa Ekonomi, tkr Utbildningsnämnden redovisar en ekonomi i balans. Volymen av verksamheterna har i stort sett uppgått till budgeterad nivå. En del avvikelser har hanterats inom den ekonomiska ramen. Följande större avvikelser förekommer; Överskottet inom förskolan beror på att antalet barn var färre än budgeterat. Tidpunkten för många föräldrars önskemål om plats blev senare än beräknat. Underskottet för grundskolan/grundsärskola beror på att kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd har ökat genom flera inflyttande elever än budgeterat. Kostnaderna för externa placeringar, skolskjutsar men även resursteamets egna personalkostnader har därmed ökat. Överskottet för gymnasieskolan beror på att kommunen hade färre gymnasieelever än budgeterat. Underskottet inom Resursteamet beror på dubbla personalkostnader under en övergångsperiod inom delar av elevhälsan. Överskottet för vuxenutbildningen beror på att den statligt finansierade yrkesutbildningen genomfördes till en lägre kostnad än vad som erhållits i

11 Sidan 11 av 85 statsbidrag per studieplats. Dessutom var blev kostnaden för särvux lägre än budgeterat. God ekonomisk hushållning Utbildningsnämnden har använt tilldelade medel i enlighet med god ekonomisk hushållning. Enligt skollagen ska barn med behov av särskilt stöd prioriteras. Ökade kostnader för dessa har kunnat täckas inom den ekonomiska ramen. Investeringsredovisning,tkr Total kalkyl Utrustning Inventarier - Duschväggar till Hagnäshallen, - Skolbänkar Brunna/Hagnäs, - Biblioteksmöbler Tjusta - Biblioteksmöbler Brunna/Hagnäs, - Slöjdsalsutrustning Brunna/Hagnäs - Skolmöbler Lillsjöskolan - Skolmöbler Bergaskolan - Startkostnader språkavdelning Råby förskola - Skötbord och stolar Tibble förskolor, Ombyggnationer - Bergaskolan smärre ombyggnation - Brunnaskolans expedition - Särskolans lokaler Ekhammarskolan Upprustning utemiljö Förskolor - Tibble fsk. Ute kök, ute ateljé, lekbäck, klätterställning, soltak, kompisgunga, lekstuga - Håbotibble fsk & Röda fsk Tjusta, Förråd, gungor, lekhus utemöbler, grillplats - Västrabro fsk. Staket, klätterställning, plantering, balansbana, gungor - Brunna fsk. Staket, kompisgunga, rutschkana, utemöbler, solskydd - Kungsängens fsk. Grillplats, lekstuga - Norrboda fsk. Gungställning småbarnsavdelning - Blommans fsk. Markarbete/upprustning av gården, nya lekställningar, nya gungor. Skolor - Brunna, gungor och linbana Förbrukat tom 2012 Redovisat 2013 Redovisat 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Avslut eller ombudgeteras till 2014 Netto Netto Utgifter Inkomster Neto Utgifter UTRUSTNING/INVENTARIER Ombudg OMBYGGNADER Avslut UPPRUSTNING UTEMILJÖ Ombudg Modernisering Hagnässkolan Ombudg Inventarier/utrustning Härneviskolan Ombudg Jobbpaket2010 Upprustning av utemiljöer vid skolor och förskolor Avslut Modernisering kök i förskolor och skolor Ombudg Miljöstationer Avslut. Summa

12 Sidan 12 av 85 - Hagnässkolan, linbana och multibana - Tjustaskolan, utemöbler, basketkorgar asfaltering - Bergaskolan, uteförråd, bollplank, lekhus, målning, orienteringstavla - Ekhammarskolan, planteringar, basketkorgar, utemöbler - Broskolan, utemöbler, basketkorgar, utepingisbord - Vuxenutbildningen, planteringar för mer inbjudande entré - UBG, utemöbler, planteringar, papperskorgar, omläggning plattor Modernisering Hagnässkolan - Utredning av modernisering pågår, under 2013 har grovt kalkylunderlag tagits fram i samarbete med arkitekt Inventarier/utrustning Härneviskolan - Exempelvis, skolmöbler, slöjdsalsutrustning, ljudanläggning Redovisning av AFA-projekt Återbetalning av AFA-premier har möjliggjort punktinsatser i verksamheterna. Nedan redovisas de projekt som Utbildningsnämnden genomfört med AFA-medel AFA-projekt 2013, tkr Projekt nr Text/Beskrivning Budget Tillskott Förbrukat Omstrukturerings- och avvecklingskostnader för Restaurangskolan Projektanställning. Utredning nya Yrkeshögskoleutbildningen Förnyelse av läromedel förskolan och grundskolan Underhåll kök i förskolor Fortbildning enhetschefer, matematiklyft Material och utbildning NTA-projekt Utökning av fritidshemsprojekt Upprustning av kringutrustning och förbrukningsinventarier Projektanställning för språkutveckling i förskolan Summa Anslagen har använts förutom följande projekt; Projektanställning VUX för utredning av YH-utbildningar. Detta på grund av för kort framförhållning Projektanställningen lyckades vi inte få till med den korta tid vi hade, men en del av pengarna kunde vi använda till fortbildningsinsatser inom området.

13 Sidan 13 av 85 Intern kontroll Kontrollområde Kommentar Status Stickprov har tagits vilka visar att Resursteamet följer Resursteamet de riktlinjer som givits. Frånvaron i grund- och gymnasieskolorna redovisas Frånvaro grundskolan regelbundet i nämnden. Rektorerna har god kännedom om orsakerna till högre olovlig frånvaro. Statistiken visar att den olovliga frånvaron minskar. Uppföljning av miljöplanen I kommunens miljöplan slås fast att förskolor och skolor ska arbeta med frågor kring miljö och hållbar utveckling. 100 % av dessa ska senast 2015 vara miljöcertifierade. Förskolorna Arbetet med miljöcertifiering fortsätter. De som inte är certifierade redan är på gång och kommer att bli det senast Man arbetar med sopsortering och använder miljöstationer i förskolornas närhet. 5 åringar besöker Högbytorp och pedagogerna samtalar med barnen om att värna miljö och natur. Miljöansvariga pedagoger deltar i fortbildning. Grundskolorna De skolor som inte ännu inte är miljöcertifierade har påbörjat sitt arbete mot målet om certifiering under Upplands-Brogymnasiet Ämnesövergripande arbete med hållbar utveckling som fokus genomsyrar många projekt på Upplands-Brogymnasiet. På flera program utgår en stor del av lärandet från perspektivet hållbar utveckling. UBG har tidigare varit certifierad skola för hållbar utveckling. Målet är att under 2014 påbörja arbete för att senast 2015 återfå certifieringen. Vuxenutbildningen Då Grön flagg inte är en certifieringsmodell som passar vuxenutbildningen har ett arbete inletts att skaffa sig en annan typ av miljöcertifiering och kommer att få detta senast 2015.

14 Sidan 14 av 85 Verksamhetsanalysdel Pedagogisk omsorg (familjedaghem) / Öppen förskola Ansvarsområde Familjedaghemmen riktar sig i första hand till barn i åldrarna 1-5 år. Vid slutet av 2012 fanns 10 kommunala familjedaghem. Öppna förskolorna i Bro och Kungsängen bedriver en uppsökande, stödjande och kontaktskapande verksamhet i samarbete med andra verksamheter t ex barnhälsovården och socialkontoret. Ersättningar till andra anordnare av pedagogisk omsorg och tillsynsansvar över dessa verksamheter ingår också i ansvarsområdet. Prioriterade mål och uppdrag Mål för de kommunala enheterna Barnens språkliga samt matematiska tänkande och förståelse ska utvecklas i förskolan. Barnen ska utveckla förståelse för våra gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolor ska vara trygga och främja lust till lärande och studier. Barn ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Personalens kompetens ska öka. Arbetet med målen/uppdragen Pedagogisk omsorg har arbetat utifrån de allmänna råden, som har barnkonventionen som utgångspunkt. Personalen har lagt stort fokus på det matematiska och språkliga. De har delat upp gruppen i åldershomogena grupper. Under förmiddagarna då de träffas ute och har haft olika teman, där barns språkliga och matematiska förståelse utvecklas. Öppna förskolan vänder sig främst till föräldrar där man pratar om vikten av att prata läsa för barnen. Även det matematiska intresset för färg, form, rymd osv. är viktigt i barns lärande. De har sångsamlingar varje vecka där både språket och matematik fångas upp. Pedagogisk omsorg arbetar kontinuerligt med kompistema kopplat till värdegrundsarbetet och likabehandlingsplanen. De driver en uteverksamhet där man integrerar arbetet med barns delaktighet och samspel mellan barnen. Barnen är frimodiga och lär förmågan att lösa konflikter som uppstår, ibland själva och ibland med hjälp av någon vuxen. Öppna förskolan: personalen uppmuntrar föräldrars samspel till barnen både egna och andras. Personalen är goda förebilder tar initiativ till olika diskussioner och samtal. Personalen erbjuder en trivsam och tillåtande atmosfär. Föräldrar är med och välkomnar nya besökare, de ser och bekräftar varandra och hjälper till att ta hand om varandras barn. Pedagogisk omsorg: de erbjuder barnen en välplanerad pedagogisk verksamhet anpassad till alla åldrar och behov, miljön är anpassas och inbjudande både i den lilla gruppen och den stora. Öppna förskolan. De pratar ofta om barnenes kompetens och gör föräldrarna medvetna om vis barnens utvecklingsprocesser och synliggör de i leken. Pedagogisk omsorg: Personalen är medvetna om barns olika behov. Vid behov kontaktas resursteamet för handledning samt ett nära sammarbete med föräldrar. Pedagogisk omsorg: Under våren diskuterade vi de nya allmänna råden tillsammans med Agneta Blohm för att reflektera över de olika målen. Öppna förskolan: Personalen får handledning, olika fortbildningar utifrån de behov som finns. Status (grön, gul, röd)

15 Sidan 15 av 85 Uppdrag till de kommunala enheterna Föräldrars erfarenheter kunskap och kraft ska tas tillvara i öppna förskolan för att utveckla verksamheten. Familjedaghemmen ska höja kompetensen att möta barn i behov av särskilt stöd. Barn med behov av särskilt stöd ska tidigt uppmärksammas och få det stöd de behöver för sin fortsatta utveckling. Ett styrdokument för familjedaghemsverksamheten ska utarbetas under året. Arbetet med målen/uppdragen Öppna förskolan tar vara på föräldrars idéer, pratar/gör barnmat, återanvändning av begagnade. kläder vilket de kopplar till Grön flagg, enkäter delas ut med jämna mellanrum. Nya besökare får personlig information och nätverk skapas. Personalen är väl förtrogen och informerar om vart man kan vända sig i olika frågor om man behöver stöd och hjälp. Aktuella frågor om föräldraskap diskuteras ständigt. Diskussioner förs och man reflekterar över sina barngrupper för att kunna möta upp barn med särskilda behov. Vid behov kontaktas resursteamet. Diskussioner förs och man reflekterar över sina barngrupper för att kunna möta upp barn med särskilda behov. Underåret har vi tillsammans med Agneta Blohm haft olika träffar för att reflektera över de olika målen och hur de förankrats i verksamheten för att erbjuda barnen en verksamhet av hög kvalitet. Status (grön, gul, röd) Resultat och analys Under 2013 startade vi en process av nedskärning av kommunalt drivna familjedaghem på grund av sviktande barnantal. Vi har kontinuerligt träffat personalen för att stämma av hur de tänker kring framtiden och planering av detta tillsammans med personalavdelningen och berörd fackförening. Några av våra dagbarnvårdare valde att prova på att starta verksamheten i egen regi, de fick ett halvårs tjänstledighet, vilket gjorde det möjligt. I december sade samtliga av dessa dagbarnvårdare upp sig och slutar 1 februari De dagbarnvårdare som valde att stanna kvar i den kommunala verksamheten har 1 fått placering på annan förskola, två är långtidssjukskrivna. Den pedagogiska verksamheten går med ett stort underskott som beror på sviktande barnantal samt kostnad för avveckling av verksamheten under våren och hösten.

16 Sidan 16 av 85 Förskolan Ansvarsområde Förskola erbjuds barn i åldern ett till fem år. För 3-5 åringar är verksamheten avgiftsfri 525 timmar per år (allmän förskola). Det finns sex förskoleområden med sammanlagt 18 förskolor, en förskola som tillhör Tjustaskolans rektorsområde och en förskoleavdelning i Tjustaskolan. Ersättningar till andra förskoleanordnare och tillsynsansvar över enskilda förskoleanordnare ingår också i ansvarsområdet. Prioriterade mål och uppdrag Mål för de kommunala förskolorna Barnens språkliga samt matematiska tänkande och förståelse ska utvecklas i förskolan. Barnen ska utveckla förståelse för våra gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolor ska vara trygga och främja lust till lärande och studier. Barn ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Personalens kompetens ska öka. Arbetet med målen/uppdragen Ett medvetet språkfrämjande arbete sker dagligen. Man har språkansvariga pedagoger i varje enhet. Vardagsmatematiken har stort utrymme. Deltagande i forskningsprojektet lärplattan i förskolan stödjer barns språkliga och matematiska utveckling och lärande. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs barnens lärande och utvecklingsprocesser. Deltagande i Mattelyftet har genomförts vid Kungsängens förskolor. Verksamheten utgår på många sätt från barnens intressen. Barns åsikter, tankar och önskemål bemöts med respekt. Barnen delas in i mindre grupper där alla kommer till tals. Likabehandlingsplanen är levande. Närvarande pedagoger stödjer barnen i konfliktsituationer så att de kan lösas på respektfullt sätt. Den pedagogiska dokumentationen synliggör barnens ankar. Lyhörda och närvarande pedagoger, fysiskt och psykiskt skapar trygghet. Projekt och teman utgår från barnens intressen vilket stimulerar lusten till lärandet. Pedagogisk dokumentation för att följa barnens tankar och tillsammans reflekterar och tar fram nya funderingar och hypoteser. Grön Flagg livsstil och hälsa bidrar till respektfullt förhållningssätt mellan barnen. Den strukturerade miljön inger trygghet. Och medforskande pedagoger. Miljön anpassas och förändras utifrån barnens intressen och behov Miljön utformas för att passa alla barn. Enheterna samarbetar med resursteamet. Dialog med föräldrarna. Barnen delas in i mindre grupper för att lättare kunna stötta och barnens förmågor och intressen. Handlingsplaner tas fram tillsammans med vårdnadshavarna. Flera förskolor har satsat på at fortbilda personalen i pedagogisk dokumentation. Pedagoger har deltagit i kurser av olika slag t.ex. naturvetenskap och teknik Fortbildning i användande av lärplatta. Organisation som lärande organisationer. Handledning, kollegiala samtal, nätverk. Grön Flagg-arbetet fortgår. Status (grön, gul, röd) Uppdrag till de kommunala förskolorna Barnens och föräldrarnas synpunkter ska beaktas i verksamheten. Arbetet med målen/uppdragen Daglig dialog vid lämning och hämtning. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs barnens lärande och delges föräldrarna bland annat vid utvecklingssamtalen. Föräldramöten, där förskolans mål och verksamhet presenteras, föräldraråd, förskolans dag, föräldrafrukostar ger möjlighet till inflytande samt föräldramedverkande inskolning. Informationsmöte för nya föräldrar. Vecko- och månadsbrev Enkäter har genomförts. Status (grön, gul, röd)

17 Sidan 17 av 85 Barn med behov av särskilt stöd ska tidigt uppmärksammas och få det stöd de behöver för sin fortsatta utveckling. Förskolan ska höja kompetensen att möta barn i behov av särskilt stöd. Förskolan ska utveckla arbetssätt som främjar barns språkliga utveckling och matematiska tänkande. Skapa förutsättningar för att verksamheterna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt den nya skollagen. Sträva mot att öka andelen behörig personal. All personal ska delta i kompetensutveckling för att nå ökad måluppfyllelse i verksamheterna. Personal med hög måluppfyllelse ska premieras. Stäva efter att underlätta för förskollärare att göra karriär inom läraryrket. Utarbeta handlingsplan för att stärka modersmålet för de barn som har ett annat modersmål. Utveckla den pedagogiska verksamheten med hjälp av moderna IT-verktyg, speciellt den pedagogiska dokumentationen. En strävan efter att se världen med barnens ögon finns. Samarbete med resursteamet och habilitering Ett inkluderande arbetssätt där barn i behov prioriteras. Mindre grupper har ibland skapat bättre möjligheter. Arbetslagens planeringar inkluderar barn i behov av särskilt stöd. Samarbete med föräldrar, tal och specialpedagoger, logopeder, sjukgymnaster med flera. Pedagogerna diskuterar och reflekterar. Pedagogisk dokumentation bidrar till att öka kompetensens Deltagande i föreläsningar Handledning från Resursteamet har skett. Språk och matematik vävs in naturligt i alla sammanhang under dagen. Miljön utformas pedagogiskt för att stimulera barnens språkliga och matematiska tänkande. Forskningsprojektet Lärplattan har bidragit. Mattelyftet har påbörjats Systematisk reflektion vid utvärderingar utifrån styrdokumentens mål. På och i arbetslagsträffar, processgrupper, reflektionsgrupper, arbetslagsledarträffar sker reflektion och diskussion, utvärderingsanalys av verksamheten och barnens lärande med koppling till styrdokument. Genom Forskningsprojektet Lärplattan har ett samarbete med Stockholms universitet skett. Reflektioner och utvärderingar för fortsatt arbete sker kontinuerligt VFU studenterna bidrar med aktuell forskning och litteratur. Alla strävar efter att anställa i första hand förskollärare och i andra hand utbildade barnskötare. Outbildad personal uppmuntras att utbilda sig. Vid en enhet är all personal utbildad förutom en långtidsvikarie. I stort sett all personal har deltagit någon form av fortbildning Extra gott arbete har premierats och gett extra lönepåslag. Ökad lönespridning. Lönekriterierna grundar sig i läroplanen. De som driver den pedagogisk utvecklingen premieras. Karriärvägar har skapats. Pedagogista, aterjerista, pedagogisk samordnare, arbetslagsledare, VFU handledare, LJUS på kvalitet utbildning Handlingsplaner för arbetet med modersmål finns inte på alla enheter. Pedagogernas modersmål och språkkunskaper används Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats bland annat med hjälp av Lärplattan. Lärandet synliggörs och stimuleras på detta sätt. Pedagogers och barnens reflektioner har utvecklats. Barnens inflytande över dokumentationen har ökat. Resultat och analys Enheternas verksamhetsberättelser visar ett medvetet pedagogiskt arbete med barnen som utgångspunkt. Läroplanen är levande och man arbetar med att nå alla målen. Barns lärande stimuleras - språk och matematik vävs in i alla aktiviteter. Arbetet med de demokratiska frågorna utvecklas. Ett medvetet och professionellt förhållningssätt utvecklas mer och mer samt den pedagogiska medvetenheten. Ökad förståelse om uppdraget enligt läroplanen. Forum för lärande samtal har

18 Sidan 18 av 85 utvecklat pedagogerna. Barnen tillägnar sig faktakunskaper och insikter om sitt eget lärande. Tydliga lärmiljöer, som utgår från barnens intressen och stimulerar självständighet och ansvar. Lärplattorna och interaktiva tavlor har bidragit till att synliggöra barnens lärande och lockat till kreativitet. Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats mycket Brist på förskollärare är ett bekymmer. Rekrytering av förskollärare är svår. Förutsättningarna att tillgodose lönekrav och krav på planeringstid är inte tillräckliga. Samarbetet med föräldrarna kan utvecklas att nå fram med verksamheten. Tid till reflektion, dokumentation, analys och utvärdering behövs.

19 Sidan 19 av 85 Grundskolan Ansvarsområde 10 kommunala grundskolor, vilka inkluderar förskoleklasser, fritidshem samt öppen verksamhet. Fritidshem erbjuds eleverna från förskoleklass till och med starten i skolår 4. De elever som vid starten i skolår 4 ännu inte fyllt 10 år erbjuds fritidshem fram till de fyller 10 år. För åringarna erbjuds öppen fritidsverksamhet med möjlighet att välja olika aktiviteter. Under sommarlovet bedrivs den öppna verksamheten vid dagkolonin i Hällkana. Vid tre av grundskolorna finns fritidsgårdar med målgruppen ungdomar i åldern år. I kommunen finns även kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper i särskolan. Några elever går i grund-, sär-, eller specialskolor i andra kommuner. Ersättningar går då till andra skolhuvudmän. Prioriterade mål och uppdrag Mål för de kommunala grundskolorna Alla elever i grundskolan ska kunna förbättra sina resultat. Alla elever ska lämna grundskolan med minst godkända betyg. Alla elever ska känna att deras lärare har höga förväntningar på dem. Arbetet med målen/uppdragen Under 2013 har skolorna arbetat mycket med formativ bedömning. För högpresterande elever finns extra utmaningar för att förbättra resultat och kunskaper, för elever som har behov av extra stöd utformas individuella lösningar utifrån behov. Lärare skapar goda relationer och förståelse för varje enskild elev genom ex formativ bedömning och utvecklingssamtal. Elevhälsa, specialpedagoger och studievägledning hjälper lärare att se enskilda elevers förutsättningar och behov. Varje elevs måluppfyllelse följs upp regelbundet och åtgärdsprogram upprättas om elev riskerar att inte nå målen. Kommunens tre 6-9 skolor har under året erbjudit lovskola för elever i behov av detta. Andra exempel på hur skolorna arbetat med målet är genom att erbjuda simskola för icke simkunniga för att öka antalet elever som når kunskapskraven i idrott och hälsa, små undervisningsgrupper för elever med behov av detta, förberedelseklasser för nyanlända elever och extra undervisning i ex. ämnesstugor. Lärarna på skolorna uppmuntrar och använder sig av formativ bedömning i arbetet med eleverna. Personalen fokuserar på det som är positivt och ställer höga men rimliga krav. Status (grön, gul, röd) RÖTT Elever ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Samtliga grundskolor arbetar aktivt med likabehandlingsplaner. Skolorna har samarbeten med kuratorer, skolsköterskor, psykologer, speciallärare som på olika sätt stöttar elever och skolans personal. Polis och socialtjänst har regelbundna möten i olika utsträckning på kommunens skolor. Socialtjänsten kopplas in när skolans personal bedömer att elever far illa och elever/vårdnadshavare behöver hjälp och stödinsatser. Skolpersonalens kompetens ska öka. Skolorna har satsat på att öka personalens kompetens genom att: De flesta lärare som undervisar i matematik under hösten 2013 deltagit i matematiklyftet. Matematikhandledare har utbildats. PIM-utbildningen har slutförts. Resursteamet har bidragit med handledning. Fortbildning kring användandet av interaktiva projektorer har genomförts.

20 Sidan 20 av 85 Skolorna ska utveckla arbetet med entreprenöriellt lärande och pedagogik. Andelen elever som uppnår behörighet till gymnasiestudier ska öka. Olovlig frånvaro i grundskolan ska minska. Tillgången till IT-utrustning och stödjande infrastruktur ska förbättras. Elevernas ansvar och inflytande ska ökas. Fördubbla antalet elever i grundskolan som når över lägsta nivån i matematik och öka andelen elever i grundskolan som når högsta nivån i betyg i matematik till Skolor ska vara trygga och främja lust till lärande och studier. Skoldatateket har startat. VFU-handledarutbildningen har startat. Utöver detta har skolorna satsat på bl.a. fortbildning för fritidshemmets personal, värdegrundsarbete, fortbildning kring etikfrågor, universitetskurs i likabehandling och resursenhetens fortbildning kring ADHD. Bland annat via matematiklyftet så har det kollegiala lärandet, som visat sig vara en nyckelfaktor för framgångsrik kompetensutveckling hamnat i fokus. En aktiv satsning på det entreprenöriella lärandet görs. Alla lärare och rektorer deltog under hösteterminens uppstartsdagar i en föreläsning kring entreprenöriellt lärande. Broskolan är ett exempel på en skola där det entreprenöriella lärandet genomsyrar verksamheten. Varje elevs måluppfyllelse följs regelbundet upp. Åtgärdsprogram upprättas om elev riskerar att inte nå målen. Alla skolorna arbetar aktivt med hanteringen av eventuell olovlig frånvaro. Vid olovlig frånvaro kontaktas vårdnadshavarna och dialog förs med eleven, vid upprepad frånvaro tar rektor upp frågan och vid behov kopplas elevhälsa och socialtjänst in. Skolorna med de äldre eleverna har automatiska mail och eller sms till vårdnadshavarna från sina frånvarosystem för att snabbt rapportera ej anmäld frånvaro. Olovlig frånvaro skrivs in i terminsbetyget. Samtliga skolor har under året investerat i olika former av ITutrustning. Detta skapar förutsättning för att på ett bättre sätt använda den trådlösa infrastrukturen som byggdes ut och förbättrades under året. Personal från alla skolor deltog under hösten 2013 i en utbildning i användandet av interaktiva-skrivtavlor. Under året genomförde några skolor sin PIM-utbildning. Eleverna ges möjlighet till inflytande bl.a. genom klass- och elevråd. I flera av skolornas arbetsgrupper är eleverna representerade, t.ex. i miljöråd, matråd och biblioteksråd. Flera skolor arbetar med elevledda utvecklingssamtal. I och med den dialog som kontinuerligt sker i den formativa bedömningen ökar elevernas ansvar och inflytande över sitt eget kunskapsinhämtande. De flesta lärare som undervisar i matematik deltar i matematiklyftet, även de flesta rektorer deltar. Speciallärargruppen påbörjade arbetet kring en kommungemensam diagnosplan i matematik. Politiken, förvaltning, rektorer och lärare arbetar gemensamt kring detta mål inom PISA2015. På skolorna har under året pågått ett aktivt arbete kring likabehandlingsplanen. Trivselenkäter genomfördes och utvärderades. RÖTT GRÖNT Uppdrag till de kommunala grundskolorna Arbetet med målen/uppdragen Status (grön, gul, röd) Skolorna ska höja kompetensen för att möta barn i behov av särskilt stöd. Skolorna arbetar aktivt med att öka kompetensen för att möta barn i behov av särskilt stöd. Skolorna har ett nära samarbete med resursteamet som bl.a. bidragit med handledning för personalen både individuellt och i grupp, samt utbildning kring ADHD. Någon skola har deltagit i skolverkets fortbildning, förstärkt elevhälsa. Lärare skapar goda relationer och förståelse för varje enskild elev genom utvecklingssamtal och motiverande samtal. Elevhälsa, specialpedagoger och studievägledning hjälper lärare att se enskilda elevers förutsättningar och behov. De elever som riskerar att inte nå målen i år 9 ska garanteras möjlighet att delta i sommarskola. Sommarskola erbjöds vid två av våra 6-9 skolor. Vid den tredje 6-9 skolan erbjöds enstaka elever stöttning i början av sommarlovet. GRÖNT

21 Sidan 21 av 85 Skapa förutsättningar för att verksamheterna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt den nya skollagen. Sträva mot att öka andelen behörig personal. Sträva att minska skolornas administrativa uppgifter. Sträva efter att inrätta karriärtjänster. Virtuell mötesplats mellan näringsliv och skola ska färdigställas. All personal ska delta i kompetensutveckling för att nå ökad måluppfyllelse i verksamheterna. Personal med hög måluppfyllelse ska premieras. Ge läxläsningshjälp eventuellt tillsammans med frivilligorganisationerna. Barn med behov av särskilt stöd ska tidigt uppmärksammas och få det stöd de behöver för sin fortsatta utveckling. Elever ska bemötas utifrån sina individuella förutsättningar. Sträva efter att öka användningen av modern informationsteknik i det pedagogiska arbetet och förbättra IT-utrustning och stödjande infrastruktur för pedagoger och elever. Utveckla de skriftliga omdömena så att eleverna väl känner till vad de presterar och vad som krävs för att uppnå målen. Genom att personalen deltar i fortbildningar, läser aktuell forskning och genomför högskolekurser mm så skapas förutsättningar för att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett exempel på det är att skolornas matematiklärare deltar i matematiklyftet, här tar lärarna del av den senaste forskningen och prövar tillsammans med sina kollegor tillämpningar av detta i sin egen undervisning. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) skapar bra förutsättningar att ta till sig aktuell forskning och litteratur. Under 2013 har de flesta lärare som sökt lärarlegitimation, erhållit den. Ytterligare ett antal lärare kommer få behörighet enligt de nya övergångsreglerna. Med hjälp av verktyget KOLL har skolorna börjat kartlägga behörighet bland sin personal. Vid nyrekrytering anställs personal med behörighet för det tilltänkta uppdraget. Skriftliga individuella utvecklingsplaner tas endast fram en gång per läsår i de årskurser där betyg inte sätts. För de årskurser där betyg sätts finns det inte längre krav på att ta fram skriftliga individuella utvecklingsplaner. Detta har gjort att administrationen minskat något. Nio förstelärartjänster utannonserades under hösten. Sju av dessa tjänster är nu tillsatta och de två sista tillsätts i början av Arbetet har avstannat men fortsätter förhoppningsvis All personal har under året deltagit i olika typer av kompetensutveckling. Medel för extra skickliga lärare har fördelats under året. Nästan alla skolor erbjuder läxläsningshjälp i egen regi. Vid överlämningen från förskola till förskoleklass får skolorna den första bilden av ev. stödbehov. Tydliga rutiner kring kartläggning av elevers behov av stöd finns. Arbetet med resursfördelning och stödåtgärder fokuserar på varje elevs individuella förutsättningar. Tilläggsbelopp för elever med mycket stora stödbehov. Under året har många diskussioner förts kring hur vi bäst tillvaratar och utvecklar kompetensen hos högpresterande och särbegåvade elever. Lärare skapar goda relationer och förståelse för varje enskild elev genom utvecklingssamtal och motiverande samtal. Elevhälsa, specialpedagoger och studievägledning hjälper lärare att se enskilda elevers förutsättningar och behov. En satsning har påbörjats för att öka IT-användningen i undervisningen. Detta skapar bra förutsättningar för att möta eleverna utifrån sina individuella förutsättningar. Sker bland annat genom nära samarbete med Skoldatateket kring barn i behov av särskilt stöd. Viljan och intresset är stort hos personalen i skolorna. IT-utrustningen har förbättrats och används allt mer och mer i det pedagogiska arbetet. Det tar tid att lära sig hantera de digitala verktygen i undervisningen. Arbetet med att öka den digitala kompetensen är ständigt pågående. Utifrån de nya bestämmelserna har skolorna arbetat vidare med att omforma sina rutiner kring detta. Genom att utveckla vår användning av formativ bedömning tror vi att eleverna ska bli mer medvetna om vad de kan och vart de ska. Årets LJUS-utvärdering visar att detta är ett utvecklingsområde. GRÖNT RÖTT GRÖNT

22 Sidan 22 av 85 Resultat och analys Resultat Genomsnittligt meritvärde 211,5 209,2 207,0 208,7 Andel (%) som nått målen i alla ämnen 73% 78% 80% 64,3% Andelen elever som 2013 lämnade våra grundskolor med minst godkända betyg i alla ämnen var lägre än I och med att statistiken bygger ett litet antal elever, tenderar fluktuationerna att bli stora. Det innebär att ett litet antal elever som inte når målen i något eller några ämnen kan göra stor skillnad i kommunens statistik. I statistiken från 2013 finns bland annat ett antal nyanlända elever som inte hunnit med att erhålla alla betyg endast pga. av att de befunnit sig alltför kort tid i Sverige. I statistiken finns också ett litet antal elever som av olika anledningar tillbringat relativt lite tid i skolan och pga. detta inte nått betyg i alla ämnen. Andel elever (%) som inför ht är behöriga till År Högskoleförberedande program Yrkes program Naturveten Teknik Ekonomi Humanist.Samhäll Estetiska ,8 88,0 89,7 90, ,5 84,5 87,0 88, , ,5 82,3 Ytterligare en del av förklaringen till nedgången skulle kunna vara det nya betygssystemet, de elever som våren 2013 lämnade våra grundskolor var den första årskursen att betygsättas enligt det nya betygssystemet.

23 Sidan 23 av 85 Gymnasieskolan Ansvarsområde Upplands-Brogymnasiet (UBG) bedriver utbildning inom följande program from ht 2011: Bygg-och anläggningsprogrammet, Fordonsprogrammet, Handel -och administrationsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och Introduktionsprogram. Till sommaren 2013 avvecklades sista utbildningarna som gick enligt den gamla gymnasieförordningen. Samtidigt avvecklades också Upplands-Brogymnasiets Restaurang- och livsmedelsprogram på grund av för dåligt elevunderlag. Studie- och yrkesvägledningsorganisationen vid UBG ansvarar för studie och yrkesvägledning för elever vid UBG och i grundskolan, samt för uppföljning av ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan men inte studerar eller arbetar. Ansvarsområdet omfattar också ersättningar för Upplands-Broelever som går i gymnasieskola hos andra skolhuvudmän. Gymnasieutbildning för särskoleelever anordnas av andra huvudmän. Prioriterade mål och uppdrag Mål för den kommunala gymnasieskolan Arbetet med målen/uppdragen Status (grön, gul, röd) Andelen gymnasieelever som uppnår grundläggande högskolebehörighet ska öka. Eleverna på yrkesförberedande program ska uppnå yrkesexamen. Olovlig frånvaro ska minska. Elevernas ansvar och inflytande ska ökas. Alla elever ska ges förutsättningar att inom de tre studieåren uppnå minst godkända betyg. Skolan ska vara trygg och främja lust till lärande och studier. Alla elever ska känna att deras lärare har höga förväntningar på dem. Meritvärdena ska höjas Gymnasiet erbjuder alla elever möjlighet att läsa till högskolebehörighet. I alla ämnen erbjuds elever extra stöd för att höja sina betyg särskilt de som inte når E. Läsåren 11/12 gick 124 elever ut från skolans yrkesprogram. 100 elever eller 80,5% av eleverna uppnådde yrkesexamen. Läsåret 12/13 gick 115 elever ut från yrkesprogrammen. 89 elever eller 77,5% av eleverna uppnådde yrkesexamen. Den oanmälda frånvaron har minskat trendmässigt under den senaste treårsperioden. Nya rutiner, med bl.a. automatiska mail till vårdnadshavare skapar en trygghet och gemensamt förhållningssätt. Elevernas ansvar och inflytande är en naturlig del i arbetet men vi har inte arbetat aktivt med att öka ansvar och inflytande. Under året har de startats en elevkår på skolan. Kompetensutveckling genomförs med inriktning mot den senaste forskningen. Pedagogiska cafeer hålls där lärare delar med sig av sina erfarenheter. Lärare auskulterar hos varandra. Ungdomshandledare har anställts som rör sig i skolans allmänna utrymmen för att öka elevernas trygghet och studiero. Lärare har fortbildats i John Hatties forskning, vi har organiserat pedagogiska caféer kring lust till lärande. Regelbundna utvecklingssamtal med utgångspunkt i lämnade omdömen där eleverna coachas med stödjande samtal. Vi har genomfört kompetensutveckling i motiverande samtal. Alla elever erbjuds möjlighet att läsa till högskolebehörighet. I många ämnen erbjuds elever extra stöd för att höja sina betyg särskilt de som inte når E. Aktiv studievägledning för att nå högre meritvärden. GRÖNT GRÖNT RÖTT Främja forskningsintresset i våra verksamheter. Eleverna på de studieförberedande programmen får flera kurser utbildning i olika forskningsmetoder.

24 Sidan 24 av 85 Elever ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Skolpersonalens kompetens ska öka. Skolan ska utveckla arbetet med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap. Elevcentrum arbetar med de elever som inte når målen genom att erbjuda särskilt stöd. Elever med dokumenterade diagnoser eller behov av särskilt stöd erbjuds hjälp. Med hjälp av klassdiagnoser, överlämningskonferenser kartläggs elevernas stödbehov. Stöd ges också av varje enskild lärare som fångar upp elever som inte når målen. Kompetensutveckling under studiedagar, pedagogiska cafeer, uppdrag till ämnesansvariga om att på möten arbete med att öka lärarnas kompetens i kollegiala samtal. Övrig personal har erbjudits kompetensutveckling utifrån skolans mål. Skolan erbjuder kurser i entreprenörskap till samtliga elever, både som individuellt val, programfördjupning eller inom vald inriktning. Lärare uppmuntrar elever att starta UF-företag. GRÖNT Uppdrag till den kommunala gymnasieskolan Sträva mot att öka andelen behörig personal. Sträva att minska skolornas administrativa uppgifter. Arbetet med målen/uppdragen Skolan har behöriga gymnasielärare förutom två som ännu inte är klara med lärarexamen. När det gäller yrkeslärare ser situationen något annorlunda ut. Sex yrkeslärare har ej lärarexamen. Samtliga har sökt lärarhögskolan till våren. Nya riktlinjer ang omprov. Rapportering i databaser istället för på papper. Nästan alla elever har egna bärbara datorer och kan enkelt kommunicera med lärarnas nya bärbara datorer. Status (grön, gul, röd) GRÖNT Sträva efter att inrätta karriärtjänster. Tillsätter två förstelärare i janauri 2014 GRÖNT Virtuell mötesplats mellan näringsliv och skola ska färdigställas. All personal ska delta i kompetensutveckling för att nå ökad måluppfyllelse i verksamheterna. Personal med hög måluppfyllelse ska premieras. Uppdraget ligger hos bildningschefen sedan våren 2013 Flertalet lärare genomgår IKT utbildning på skolan. Gemensamma studiedagar anordnas för att höja lärarnas kompetens att undervisa. Skolan stöttar lärare för att få högre ämnes- och yrkeskompetens. Tydliga kriterier har beslutats i samverkan för tydligare lönesättning i flera nivåer. GRÖNT GRÖNT GRÖNT Elever ska bemötas utifrån sina individuella förutsättningar. Alla brukare inom utbildningsområdet ska ha tillgång till information om vårt utbildningssystem. Skapa förutsättningar för att verksamheterna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt den nya skollagen. Sträva efter att öka användningen av modern informationsteknik i det pedagogiska arbetet och förbättra IT-utrustning och stödjande infrastruktur för pedagoger och elever. Arbeta för att driften av restaurangskolan i någon form ska kunna fortgå och att utbildningen ska bli attraktiv och konkurrenskraftig. Lärare skapar goda relationer och förståelse för varje enskild elev genom utvecklingssamtal och motiverande samtal. Elevhälsa, specialpedagoger och studievägledning hjälper lärare att se enskilda elevers förutsättningar och behov. UBG erbjuder studievägledning till samtliga elever. Studievägledarorganisationen är uppdelad så att varje SYV har ansvar för några program. Utöver detta finns information om våra utbildningar på UBG s hemsida. Personalen har fortbildats i John Hatties forskningsresultat genom föreläsning och litteraturstudier. På ämneskonferenser sker det ett regelbundet ett organiserat erfarenhetsutbyte. Vi har på pedagogiska caféer lyft goda exempel. Vi har också låtit lärarna auskultera varandras lektioner. Inköp av bärbara datorer till de flesta elever, fler datorer till andra elever och nya datorer till all lärarpersonal. Satsning på kompetensutveckling för att öka IT-användningen i undervisningen. Prioriterat målområde är att förbättra ITanvändningen i undervisningen. Beslut taget om avslutning av programmet efter ett intensivt arbete med att hitta lösningar som kunde möjliggjort en fortsättning GRÖNT GRÖNT GRÖNT Erbjuda sommarskola. UBG erbjöd sommarskola i matematik sommaren GRÖNT

25 Sidan 25 av 85 Ge läxläsningshjälp eventuellt tillsammans med frivilligorganisationerna. Skolan ska fortsätta utveckla ett nära samarbete med näringslivet. Skolan ska fortsätta utveckla samarbetet med universitet/högskolor. Skolan elever ska ha en tydlig och känd studieplan och de ska väl känna till vad som krävs för att uppnå olika betygsnivåer. Utarbeta förslag till ett attraktivt programutbud vid UBG. Nolltolerans för skolk, mobbning, droger, alkohol och våld. Flera ämnen erbjuder extra tid till att få hjälp med skolarbetet Samtliga yrkesprogram har arbetsplatsförlagd utbildning. För att det ska fungera måste vi ha ett bra samarbete med företagen. Ett nära samarbete med branschorganisationer är ett måste för att få kvalitet i yrkesutbildningen. Elever ges möjlighet att starta UF företag. Lokala företag är engagerade i vår UF-verksamhet. UBG har, på flera av de studieförberedande programmen, ett utbyte med universitet och högskolor. Under detta år har vi utökat samarbetet mellan SA-programmet och två institutioner på Stockholms universitet. Under första året byggs studieplanen upp genom val av inriktning och valbara kurser. Mentorer och studievägledare har studieplan som grund vid motiverande samtal. Arbete pågår med att se över om det finns tillräckligt underlag av intresserade elever för något program. Den finansiella situationen ses över UBG arbetar sedan fler år i ett nätverk med flera av samhällets andra aktörer. En gång per månad träffar vi polis, soc. och utbyter erfarenheter. Mot elever och föräldrar har vi en mycket tydlig om att vi har nolltolerans vad gäller dessa frågor. GRÖNT GRÖNT GRÖNT GRÖNT Resultat och analys Andel elever på UBG med grundläggande behörighet till universitet och högskola. (SIRIS databas) Huvudmän Upplands-Bro 92% 84% 86% 79% 81% Samtliga kommuner 91% 87% 87% 87% 87% Stockholms län 90% 86% 88% 88% 87% Andel elever på UBG med grundläggande behörighet till högskola och universitet,per program. (SIRIS databas) Läsår FP HP HR MP NV SP TE Samtl 12/13 77% 82% 65% 69% 88% 86% 79% 81% 11/12 60% 94%.. 93% 86% 88% 76% 79% 10/11 68% 100% 94% 78% 91% 91% 94% 86% 09/10 66% 96% 87% 85% 83% 95% 83% 84% 08/09 89% 95% 100% 78% 100% 92% 89% 92% 07/08 97% % 88% 95% 93% 92% *Om resultatuppgifter baseras på färre än 10 elever visas två prickar (..) istället för utfall Skolan arbetar med olika strategier för att nå bättre resultat, såsom utveckling av undervisningen, bl.a. med hjälp av systematiska auskultationer, pedagogiska diskussioner och att utveckla ett modernt arbetssätt med IT som en central samverkanspunkt i undervisningen. Andra inslag är att stärka elevernas studiemotivation, förbättra studieron i klassrummen och på gemensamma ytor, direkt stöd till elever och handledning till lärare från skolans elevcentrum. Upplands-Brogymnasiet har arbetat intensivt med tre områden under året. Öka förutsättningarna för eleverna att skaffa sig kunskaper som ger högre betyg. Skolan har organiserat alla lärare i ämneslag och dessa har fått ett tydligt uppdrag att arbeta med frågor som utvecklar och förbättrar lärandet hos eleverna. Där utbyter personalen erfarenheter och idéer om hur man kan undervisa för ett bra resultat. Man

26 Sidan 26 av 85 diskuterar lärdomar från den auskultation som var och en genomfört hos en annan lärare. Ämnesansvarig har också fått ett nytt uppdrag att under möten fokusera på arbetsmetoder i klassrummet. Skolan har utökat konferenstiden för detta arbete. Var femte vecka genomförs ett pedagogiskt café som innehåller ett ämnesområde där lärare har möjlighet till erfarenhetsutbyte under formen av kollegialt lärande. Den tydliga riktningen på våra mål och att vi organiserat vår verksamhet utifrån dem har stärkt personalen i deras engagemang för att undervisa så att eleverna når sina mål. Utveckla användandet av IT i undervisningen. UBG:s prioriterade område är att utveckla IT-användandet i klassrummet. Skolan genomför därför ett antal föreläsningar och workshops kring IT i undervisningen med hjälp av ett externt utbildningsföretag. IT-handledare är utsedda. UBG har, som ett första steg avsatt ekonomiska medel för att låta varje elev på de studieförberedande programmen och Handelsprogrammet disponera en dator under sin utbildningstid. De övriga eleverna disponerar nu fler datorer, som tillgängliga i klassuppsättning, än under tidigare år. Skolan planerar att göra satsningen på elevdatorer i två eller tre steg, beroende på de ekonomiska förutsättningarna. Målet är att alla elever disponerar en egen dator under sin utbildning på UBG. Planera och genomföra ett arbete för att öka tryggheten och trivseln på skolan. Skolan har nu sjösatt GY11 för alla elever. Skolan har nu verksamhet i alla årskurser som reformen åsyftade. Det har varit ett stort arbete för personalen som man har genomfört med stor professionell inställning. Att den planeringen är klar gör att vi skapar tid för att analysera fram åtgärder för att ge bättre förutsättningar för eleverna att nå sina kunskapsmål. Under senare delen av 2012 och första delen av 2013 förändrades den sociala situationen bland eleverna på UBG. I vissa delar av skolan har stämningen bland eleverna varit fylld av irritation och missnöje. Den stämningen har påverkat trivseln på skolan i hög grad. En trygghetsgrupp har arbetat fram en handlingsplan som nu styr vårt arbete med att förebygga oro och otrygghet. Planen är tydlig med vilka åtgärder som ska vidtas om det händer något negativt i skolans lokaler. Skolan har utdelat ett antal varningar för avstängning samt stängt av elever för att undanröja risker för andra elever på skolan. Skolan har också anställt en ungdomshandledare som har i uppdrag att arbeta förebyggande, främja goda relationer mellan elever och motivera till att engagera sig i studier. Dessa åtgärder har medverkat till att skolans klimat återigen upplevs som tryggt och trivsamt av elever och personal

27 Sidan 27 av 85 Vuxenutbildningen Ansvarsområde Utbildning bedrivs i skolformerna kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå, samt utbildning i svenska för invandrare. Dessutom anordnas viss utbildning inom Yrkeshögskolan. Ansvarsområdet omfattar också ersättningar för Upplands-Broelever som går i vuxenutbildning hos andra skolhuvudmän Särskild utbildning för vuxna på grundläggande respektive gymnasial nivå anordnas av annan huvudman. Vuxenutbildningen har återigen haft ett händelserikt år. Vux12 med alla nya kurser, betygsskala, ny lag och förordning, nya regler och tillämpningar har nu börjat sätta sig och implementerats på allvar. Prioriterade mål och uppdrag Mål för vuxenutbildningen i kommunen Individens behov och önskemål ska tas tillvara i planeringen av verksamhetens organisation, innehåll och metoder. Fler elever ska fullfölja vuxenutbildningen. Minst 95 % ska vara nöjda med utbildningen Skolan ska vara trygg och främja lust till lärande och studier. Alla studerande ska känna att deras lärare har höga förväntningar på dem. De studerande ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Skolpersonalens kompetens ska öka. Arbetet med målen/uppdragen På Vuxenutbildningen tars hänsyn till de studerandes önskemål, behov och åsikter bl.a. på följande sätt: Kursutvärderingar. Brukarenkät /Studerandeenkät Studerandemöten. Individuell självvärdering. Självvärdering i arbetslag. Medarbetarsamtal. Åtgärder som gjordes inför hösten 2013 för att möta detta mål var att ta bort närdistanskurserna ur vårt utbud, och istället möta det behovet genom renodlade kvällskurser. Även om statistiken för hösten 2013 inte ännu är helt klar, så kan man se att detta har gett bra effekt, och avbrotten i kurserna är nu mycket mindre. Under 2013 är enkätsystemet utbytt för att följa upp detta. I senaste brukarenkäten hösten 2013 fick våra studerande svara på följande fråga: Jag kan rekommendera min skola till andra och där var medel 4,5 för sfi och 4,3 för grundläggande /gymnasial vux (5-gradig skala). Detta är en självklarhet för alla studerande. Ett gott studieklimat finns på skolan och det arbetas aktivt för att bibehålla detta. Vid problem agerar skolledning och personal direkt. På brukarundersökningen hösten 2013 ställdes frågan: Jag behandlas bra av andra studerande. Resultatet var 4,4 för grund/gymn vux och 4,5 för sfi (på en femgradig skala). En viktig del i vuxenutbildning är att ha positiva förväntningar och verkligen tro på att eleverna kan lyckas. Många av våra studerande kommer till oss med misslyckanden i bagaget där har vi en viktig roll i att hjälpa dem bygga upp sin tro på sin egen förmåga igen. Vuxenutbildningens lärare arbetar för att den studerande ska nå sina mål i sina kurser. Utöver schemalagda lektioner finns det god tillgänglighet för självstudier på egen hand eller i grupp. Vardagar mellan 08 och 21 kan våra studerande vistas i skolan, använda datorer, söka information och få handledning av sina lärare. - Vuxenutbildningen deltar i EU-projektet Initial literacy in a social context med syfte att kompetensutveckla personalen i hur vi arbetar med grundläggande kurser. - Ett systematiskt innehåll på studiedagar och arbetslagsträffar. Under 2013 och 2014 är fokus på hur vi ska bli bättre på att möta elever med annat modersmål än svenska samt bristande förkunskaper. Status (grön, gul, röd) Grön Grön Gul Grön Grön Grön Grön

28 Sidan 28 av 85 Skolorna ska utveckla arbetet med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Många studerande kommer t.ex. från länder med en helt annan skolkultur där läraren lär ut och de studerande lyssnar. Vuxenutbildningen arbetar med en annan typ av pedagogik där den studerande är den som ska prata, skriva, producera, lära sig arbeta i grupp samt även studera mycket hemma och lära sig ta möjligheter till mer informellt lärande genom t.ex. att titta/lyssna på svenska/engelska filmer utan text, eller utsätta sig för situationer där man tvingas prata svenska fast man inte riktigt kan. Gul Uppdrag till vuxenutbildningen i kommunen Vuxenutbildningen ska erbjuda ett brett utbud av yrkesutbildningar. De studerande ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Sträva mot att öka andelen behörig personal. Sträva att minska skolornas administrativa uppgifter. Sträva efter att inrätta karriärtjänster. Arbetet med målen/uppdragen Vuxenutbildningen har under 2012 erbjudit ett brett utbud av yrkesutbildningar. I egen regi har vi under året erbjudit maskinförare, yrkesförare, undersköterska och trafiklärare samt från hösten 2012 den helt nya utbildningen specialistutbildad undersköterska (YH Verksamheten är förhållandevis liten och samlad och det råder en familjär stämning där skolledning och övrig personal möter de studerande dagligen. Vi lyssnar aktivt på de studerandes åsikter och, om det är möjligt, försöker anpassa verksamheten efter önskemålen. Vuxenutbildningen ligger bra till vad gäller behörig och legitimerad personal. De fåtal lärare som ännu inte är fullt ämnesbehöriga i sina ämnen är inne i kompetensutveckling via Lärarlyftet 2. Vi upplever att de administrativa uppgifterna har ökat de senaste åren, delvis pga att antalet elever ökat. Under hösten 2013 har det påbörjats en översyn över vilka administrativa rutiner som eventuellt kan effektiviseras. Detta arbete fortsätter under Karriärtjänster kommer att inrättas 2013 och vuxenutbildningen får sin första förstalärare i början av Status (grön, gul, röd) Grön Grön Grön Gul Grön Virtuell mötesplats mellan näringsliv och skola ska färdigställas. Studerande ska bemötas utifrån sina individuella förutsättningar. Alla brukare inom utbildningsområdet ska ha tillgång till information om vårt utbildningssystem. Skapa förutsättningar för att verksamheterna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt den nya skollagen. Under utveckling. Ständigt pågående arbete. Vi ligger bra till, men vi kan alltid bli bättre på att bemöta studerande med studiehinder eller språkmässiga utmaningar. Mycket av vår gemensamma kompetensutveckling på studiedagar mm fokuseras nu på detta. Vuxenutbildningens katalog gjordes om under hösten 2012 enligt kommunens nya grafiska profil. Vi har under hösten distribuerats tryckt informationsmaterial samtliga hushåll i kommunen samt till vuxenutbildningar, studiecentra, bibliotek, arbetsförmedlingar mfl i regionen. Vuxenutbildningens katalog finns sedan hösten 2011 även alltid med i kommunens utskick som går till nyinflyttade till kommunen. Hemsidan underhålls och uppgraderas fortlöpande. Vissa förbättringsåtgärder finns dock kring hemsidan och vi kommer under 2013 att arbeta med den ytterligare. Ja det gör vår verksamhet. Vi har diskussioner kring pedagogik, metodik och didaktik som ständigt återkommande teman i arbetslagen och på studiedagar. Detta gonsyrar också den dagliga verksamheten där lärare och skolledning operativt diskuterar pedagogiska dilemmen när de uppkommer. Inom respektive ämne /ämnesområde sporras lärarna att kompetensutveckla sig och gör detta bl.a. genom konferenser, kurser på universitet och nätverkande med ämneskollegor. Röd Gul Grön Grön Sträva efter att öka användningen av modern informationsteknik i det pedagogiska arbetet och förbättra IT-utrustning och stödjande infrastruktur för pedagoger och studerande. Under hösten har vi på allvar börjat använda Sharepoint som lärplattform. Vi har även fått tillgång till interaktiva bildprojektorer. Vi har börjat laborera med Ipads i undervisningen, och vi ser fram emot att implementera detta i större skala under Gul

29 Sidan 29 av 85 Resultat och analys Vuxenutbildningen har återigen haft ett händelserikt år. Vux12 med alla nya kurser, betygsskala, ny lag och förordning, nya regler och tillämpningar har nu börjat sätta sig och implementerats på allvar. Fortfarande finns en el frågetecken. Grundläggande vuxenutbildning, studieresultat Antal kursdeltagar e Kursdeltagare som slutfört påbörjad kurs Andel som avbrutit Andel som fortsätter kursen eller har rest Period Därav med minst Andel Antal betyget godkänt som Antal Andel slutfört Våren % 75% 23% 3% Hösten % 62% 26% 12% Verksamhetsåret 12/ % 70% 24% 6% Verksamhetsåret 11/ % 66% 9% 25% Gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadsutbildning/yrkeshögskola, studieresultat Kursdeltagare som slutfört påbörjad kurs Andel som fortsätter kursen eller har rest Period Antal Därav med minst betyget Andel som kursdeltagare godkänt Andel som avbrutit Antal slutfört Antal Andel Våren % 58% 18% 24% Hösten % 89% 11% 0% Verksamhetsåret 12/ % 74% 14% 12% Verksamhetsåret 11/ % 79% 26% 2% I förra verksamhetsberättelsen (för 2012) skrev märktes en volymökning med 44% i antalet studerande mellan 2011 och Detta antal studerande har bestått och vuxenutbildningen har ökat något ytterligare och har nu en volym i antalet studerande som inte funnits på många år. Samtidigt som det är oerhört roligt att många väljer att ta tag i sina studier och studera hos oss så är det givetvis utmanande för organisationen. Personalen upplever även att allt fler av de studerande som söker sig till vuxenutbildningen har studiehinder av olika slag. Det kan röra sig om diagnoser, mycket låg tidigare studiebakgrund eller stora språkmässiga brister.

30 Sidan 30 av 85 Resursteamet Ansvarsområde Resursteamet är en övergripande enhet som svarar för skolhälsovård och stöd till förskola, skola, skolbarnsomsorg i arbetet med barn i behov av särskilt stöd i form av handledning, konsultation och fortbildning samt samordning av det förebyggande arbetet. I enhetens uppgifter ingår även att samordna modersmålsundervisningen. Prioriterade mål och uppdrag Mål för Resursteamet Barn, elever och studerande med behov av omfattande stöd ska få en god utbildning och omsorg, i första hand inom kommunen. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och bidra till att eleverna når målen. Arbetet med målen/uppdragen Alla placeringar utanför kommunen prövas först noga mot de verksamheter som finns i kommunen. Konsultation, handledning, kompetensutveckling och i extraordinära fall har tilläggsbelopp erbjudits för att rusta verksamheterna att klara behoven av omfattande stöd. På samtliga grundskolor har skolsköterskor, kuratorer och psykologer har under året deltagit i elevhälsoteam i olika omfattning vilket gett ökad möjlighet att bidra med sin specifika yrkeskompetens så att elever kan få stöd i sin ordinarie verksamhet. Tal- och specialpedagogerna har kompletterat detta vid behov. Under 2013 förstärktes även Resursteamet med en specialpedagog med ett övergripande uppdrag, utifrån önskemål från rektorerna. Förskolor och skolor har möjlighet att söka tilläggsbelopp för barn/elever med extraordinärt stödbehov. Detta bidrar till att fler barn/elever har möjlighet att gå kvar i sin ordinarie verksamhet och får det stöd de har rätt till där. Beredningsgrupp för beslut om tilläggsbelopp är enhetschef för Resursteamet och kvalificerad utredare särskilt stöd. Beslut fattas av enhetschefen för Resursteamet. Att skollagen nu tydligt anger att elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande är ett synsätt som krävde ett perspektivbyte hos alla som arbetar i skolan. Detta arbete fortskred under Medicinska delen av elevhälsan följer det basprogram som finns för hälsobesök och hälsosamtal, detta sker i förskoleklass, årskurs 4 och årskurs 8. Medicinsk studie och yrkesvägledning ingår i hälsosamtalet för elever i årskurs 8. I de övriga årskurserna följs eleverna upp vid behov, skälen till uppföljning är mycket varierande. Här kan det handla om psykosociala problem/sociala problem och fysiska problem. Skolsköterskorna/skolläkaren har arbetat förebyggande med att öka elevernas egen kunskap om frisk och riskfaktorer detta görs med extra tydlighet i hälsosamtalen men finns alltid med i arbetet. Samtliga elever har erbjudits vaccinering enligt gällande vaccinationsprogram för att förbygga sjukdomar och ohälsa. Kuratorerna och skolsköterskorna har på flera skolor samverkat kring gruppverksamhet och undervisning, bland annat i sex och samlevnad. De enskilda samtalen med elever (som utgör huvuddelen av kuratorernas arbete) är förebyggande och främjande i sig. Kuratorerna har påbörjat ett förebyggande och främjande arbete i grupp på Ekhammarskolan (DISA, Din Inre Styrka Aktiveras) där man arbetar för att förebygga stress och nedstämdhet hos flickor. Psykologerna har via elevhälsomöten på skolorna, konsultationer och handledningar, utbildningar och utredningar bidragit till ett gott skolklimat och en god lärmiljö, och därmed ge eleverna bästa förutsättningar att nå målen. Status (grön, gul, röd)

31 Sidan 31 av 85 Uppdrag till Resursteamet Arbetet med målen/uppdragen Status (grön, gul, röd) I samverkan med förskola/skola utveckla förebyggande insatser för barn/elever i behov av särskilt stöd. Arbetet med att bidra till att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan på alla skolor har fortsatt under året. Detta arbete leds i första hand av rektor på respektive skola och detta kommer fortgå även under Ett arbete med att utveckla en handlingsplan för skolorna för att underlätta mottagande av elever med autismspektrumstörning och ADHD har påbörjats, liksom planer på att utforma en utbildningsinsats för elevassistenter. Resursteamet har fortsatt att under året erbjuda förskolor och skolor Nätverksmöten kring barn/elever där man känner oro eller där många parter är inblandade. Arbetet med att utbilda nätverksledare påbörjades 2010 tillsammans med Socialkontoret. Resursteamet har tre utbildade samtalsledare. Uppföljning för att säkerställa god kvalitet för barn/elever/studerande som via Resursteamets medverkan går i annan kommun. Resursteamet ska i samverkan med förskola och skola delta i implementeringen av nya skolreformer. Elevhälsan ska aktivt arbeta för att eleverna får en god arbetsmiljö. Resursteamets verksamhet ska utvecklas mot bakgrund av den utvärdering som gjordes 2012 Att fortsätta utveckla samarbetet med socialkontor och polis Som ett pilotprojekt har föräldrar på en avdelning på Norrboda förskolor erbjudits föräldrautbildning enligt ICDP- vägledande samspel med gruppledare från Öppna förskolan och socialkontoret. Personalen har parallellt gått samma utbildning med gruppledare från Resursteamet. Projektet har slagit väl ut och fortsättning planeras. Resursteamets kvalificerade utredare har i sitt uppdrag att följa upp de elever via Resursteamets medverkan har sin skolplacering i andra kommuner. Uppföljning har skett på flera sätt. Det har gjorts ca 55 besök vid 25 av de förskolor och skolor vi anlitar för externa placeringar. Det innebär att ca 70 % av barn/elever i förskola, grundskola, särskola och gymnasiesärskolan har haft minst ett fysiskt besök under året. För gymnasieelever är motsvarande siffra drygt 50 %. Dessutom har vi inhämtat dokumentation som åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner, studieplaner, betyg och liknande. I grundskolan har arbetet med att utveckla elevhälsan enligt de nya styrdokumenten fortgått under året. Detta arbete leds till stor del av rektor på respektive skola. Broskolans elevhälsoteam har deltagit i en utbildningssatsning via Skolverket som avser elevhälsan. Kuratorerna, skolsköterskorna och psykologerna bidrar till en god lärmiljö för eleverna genom diskussioner utifrån sin specifika yrkeskompetens vid elevhälsans möten på respektive skola. Skolsköterskorna har på en del skolor deltagit i det systematiska arbetsmiljöarbete och de ha r bland annat arbetat för att förbättra elevergonomin, duscharna/toaletterna på skolor, sänka bullernivån, ordna fler sittplatser i korridorer och uppehållsrum samt i arbetet mot kränkande behandling. Kuratorerna har i olika grad deltagit i arbetet med skolornas likabehandlingsplaner vilket bidrar till ett gott skolklimat. Kuratorerna samtalar enskilt med elever bland annat kring skolan och miljön, och för vid behov detta vidare till berörd personal för att säkerställa en god lärmiljö. Utredningen som gjordes 2012 gav vid handen att Resursteamet i den form som finns idag är en väl funderande verksamhet med stort förtroende från enheterna. Bland annat föreslogs följande utvecklingsområden: tydliggöra för enheterna vilka tjänster Resursteamet erbjuder samt ge tydliga uppdragsbeskrivningar, utveckla elevhälsoarbetet och utbytet mellan förskola och skola kring barn i behov av särskilt stöd. Inom dessa områden pågår arbete som fortgår under Enhetschefen för Resursteamet har under året deltagit i flera samarbetsforum med socialkontor och polis både på strukturnivå och individnivå. Exempel på detta är Förebyggande råd, Resurssamråd, Styrgrupp utbildningsocialkontor, lokal BUS-grupp i samarbete med Järfälla kommun med mera. Medarbetarna i Resursteamet ingår i olika samverkansmöten med socialkontoret både på gruppnivå och kring enskilda ärenden.

32 Sidan 32 av 85 Resultat och analys Resursteamets medarbetare har med sin specialkompetens kunnat bidra till att barn och unga i Upplands-Bro kommun får den hjälp och det stöd de behöver. Resursteamets medarbetare har också kunnat vara till stöd för de verksamheter inom Utbildningskontoret som arbetar med barns utveckling, utbildning och omsorg, så att förutsättningar skapas för en högre måluppfyllelse. Svårigheter finns dock fortfarande kring att mäta det arbete som utförs inom Resursteamet, vilket inte är specifikt för vår kommun. Elevhälsan Socialstyrelsen och Skolverket håller på att arbeta fram riktlinjer för elevhälsan som blivit något försenat och ska vara klart i februari Resursteamet har påbörjat inläsning och diskussion kring det material som är ute på remiss till olika instanser. Inom den medicinska delen av elevhälsan har vi köpt in scannrar till samtliga skolsköterskor för att leva upp till gällande lagstiftning och säkerställa en patientsäker journalföring. Under året köptes också modul in för att psykologerna ska föra digitala journaler vid utvecklingsbedömningar, även detta för att leva upp till gällande lagstiftning och för att säkerställa patientsäker journalföring. Det ökade antalet elever och förtydligande av uppdraget för elevhälsans yrkeskategorier att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt tillgänglighet medför att arbetsbördan för elevhälsans samtliga yrkeskategorier ökat, även om vi idag tycker att vi uppfyller de skollagen föreskriver. Placeringar: I förskolan har antalet externt placerade barn minskat. Framförallt på grund av att vi under året startat upp en språkförskoleavdelning för att möta små barn med grav språkstörning. I grundskolan har däremot antalet externt placerade elever ökat framförallt inom områdena språkstörning och autism/asperger. Ett arbete har påbörjats kring möjligheten att kunna starta sådana grupper inom kommunen. Även elever som mottas i särskolan har ökat, både i kommunens egen särskola och externa placeringar, framförallt på grund inflyttade till kommunen. Ett arbete kring särskolans organisation inom kommunen och möjligheter att ta emot elever med större behov än idag har påbörjats. I gymnasieskolan är det svårt att under detta år göra några jämförelser då vi inom utbildningskontoret omorganiserade ansvaret för IM-elever.

33 Sidan 33 av 85 Kostenheten Ansvarsområde Tillagning av mat i två produktionskök för distribution till förskola, grundskola, skolbarnsomsorg, gymnasiet och äldreomsorgen enligt livsmedelsverkets rekommendationer om näringsintag; specialkost erbjuds. Prioriterade mål och uppdrag Mål för Kostenheten Barn och ungdomar ska erbjudas bra kost och en god matkultur. Fler ska vara nöjda med skolmaten. Arbetet med målen/uppdragen Näringsberäkning i kostdatasystem utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer. Matsedelplanering utifrån olika matkulturer och med hänsyn till hållbar utveckling. Strävan efter att laga mer mat från grunden. Kostforum finns på varje enhet, med representanter från elever i olika åldrar. Tätt samarbete mellan kökspersonal på enheten, skolledning och kostchef i frågor som rör skolmaten. Önskevecka 2 veckor per termin. Status (grön, gul, röd) Uppdrag till Kostenheten Tillsammans med eleverna och skolpersonalen medverka till att skolrestaurangerna är trevliga mötesplatser. Nya egna förskolor och skolor ska ha tillagningskök. Andelen ekologiska livsmedel ska öka till 50 % senast Arbetet med målen/uppdragen Kostforum finns på varje enhet, med representanter från elever i olika åldrar. Tätt samarbete mellan kökspersonal på enheten, skolledning och kostchef i frågor som rör skolmaten. Önskevecka 2 veckor per termin. Kartläggning under 2013 av befintliga mottagningsköks potential inför framtiden. Härneviskolan har egen tillagning from ht -13. Blommans förskola öppnar för egen tillagning vid årsskiftet 13/14. Dialog med grönsaksleverantör kring ekologiska råvaror med god tillgång och hög kvalitet. Tydligare information ut till verksamheten om de ekologiska målen. Öronmärkta pengar i varje köks livsmedelsbudget för inköp av ekologisk produkter. Status (grön, gul, röd) Grön Grön Grön Resultat och analys Under 2013 har vi jobbat mer utifrån ett helhetsperspektiv genom att skolledning, kök och Kostchef jobbat fram förändringar tillsammans. Goda exempel är förändringen av matsalen i Råbyskolan samt nya möbler mm till Ekhammarskolans matsal. Tydligare beskrivning av begreppet pedagogisk måltid har medfört att fler vuxna agerar aktivt i matsalen under måltiderna vilket i sin tur skapar en lugnare måltidsmiljö. Pedagogisk måltid infördes även i gymnasiet. Att arbeta i sin vardag utifrån HEP är nästa steg för att skapa måltidsmiljöer med omsorg om allas bästa, såväl elever som vuxna. Härneviskolans kök stod färdigt till ht- 13. Det har varit en inkörningsperiod för köket att lära känna sina elever och sin utrustning. Målet är att utveckla verksamheten ytterligare under Anpassning till tillagningskök i Blommans förskola genomfördes under november/ december 13. Planerad tillagning from januari -14. Under året togs en plan fram för att anpassa Ekhammarskolans kök samt Klockarängens förskolas kök till egen tillagning under 2014.

34 Sidan 34 av 85 Andelen ekologiska inköp ökade till 18,4 % totalt i kommunen och i Kostenheten till 21,4 %. Det är en ökning med ca 3 procentenheter från föregående år. Positiv utveckling där arbetet fortsätter under Fortfarande stor differens mellan enskilda enheters andel ekologiska inköp. Nytt upphandlings- och uppföljningssystem möjliggör tätare kontroll av ekologiska inköp under Systemet ger också bättre förutsättningar för att hitta fler kvalitativa ekologiska varor till rätt priser i nästkommande livsmedelupphandling. Resultat i balans vid årets slut. Försäljning av mat internt gav större intäkt än budgeterat. Med anledning av revision hos jordbruksverket under hösten -13, har utbetalning av eu-mjölkstöd för vt-13 försenats och hinner inte bokföras på år Stödet betalas ut januari -14. Liksom föregående år är kostnaden för löner större än budgeterat, vilket bland annat beror på lönebild vid rekrytering av kock.

35 Sidan 35 av 85 Gemensam verksamhet Ansvarsområde Centrala delen av utbildningskontoret svarar för upplysningar om verksamheten till allmänheten, ärendeberedning till bildningsnämnden, ekonomisk planering/uppföljning, resursfördelning, uppföljning och utveckling av verksamheterna, samordning av verksamhetsförlagd lärarutbildning i kommunen, skolval, fastighetsfrågor, skolskjutsar, ansökningar och avgifter kommunal barnomsorg, tillsyn av enskild barnsomsorg. Stöd till enhetschefer inom förvaltningens verksamheter. På grund av bl.a. pensionsavgångar har Utbildningskontoret varit kraftigt underbemannad under den senare delen av Nyrekrytering har skett och kommer att fortsätta under 2014 för att komma upp i ordinarie bemanning. Central förvaltning ska tillhandahålla god service och information. Förvaltningen arbetar för att uppdatera relevant information som finns på kommunens hemsida, och ge snabba svar på frågor. Ett gott samarbete med kommunens kundcenter har ökat möjligheterna till en god service till kommuninnevånare m.fl. Exempel på detta är en gemensam hantering av skolvalet och skolskjutsar Stödja verksamheternas kvalitetsutveckling samt samverka med andra kommuner kring kvalitetsutveckling. Under året har en övergång till nya former för kvalitetsarbetet skett, där fokus ligger på delredovisningar som sammanställs och redovisas löpande under året. Delarna sammanfattas och redovisas efterhand de blir klara. Delarna sammanställs och redovisas i sin helhet efter verksamhetsårets slut. Ljus på kvalitet är ett samarbete mellan kommuner för kvalitetsutveckling inom skolområdet. Utvärderingen omfattar förskola, förskoleklass, särskola, grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola. Enskilda förskolor ingår. Fristående skolor erbjuds delta. Avsikten är att genom analys av dokumentation och deltagande observationer med åtföljande kvalitetsdialog ge en återkoppling till enheterna och därmed bidra till deras utveckling. Antalet medverkande kommuner har minskat från sex till fyra; Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna, men arbetet fortsätter i samma form som tidigare. Utvärdering har skett vid Brunnaskolan och Västra Bro förskolor. Samarbete sker också på förvaltningschefsnivå genom KSL:s (Kommunförbundet Stockholms län) nätverk för förvaltningschefer. Samordna och följa förskolornas och skolornas implementering av nya skolreformer Samordning och uppföljning har skett i medarbetarsamtal, på chefsmöten och i verksamhetsgrupper, där även gemensamma fortbildningsinsatser/studiedagar planerats. Gemensamma rutiner för statistisk uppföljning ska utvecklas vidare. Fortsatt arbete med användningen av QlikView som underlag för att få fram relevant statistik. Mer regelbunden uppföljning av statistik från Skolverket, SKL m.fl. har skett. Samordna kompetensutveckling för chefer Under året har utbildningskontorets chefer deltagit i kommungemensam fortbildning i chefsforum. Vid utbildningskontorets interna chefsmöten har fortbildning givits i Human Dynamics.

36 Sidan 36 av 85 Lokalplanering för effektivisering och för att möta kommande volymförändringar. Utbildningsnämnden har fattat beslut om att låta kommunens grundskolor vara organiserade som F-6 skolor respektive 4-9 skolor. Denna förändring kommer ske succesivt, med början höstterminen Konkret innebär detta att fler skolor i Broområdet redan till hösten 2014 erbjuder årskurs 6. Samarbete har skett med plan- och exploateringsavdelningen om förväntat genomförande av olika framtida exploateringar och konsekvenser för förskole- och skolplanering. Nyckeltal Nyckeltal Resultat 2013 Resultat 2012 Resultat 2011 Kommentar Barn i pedagogisk omsorg 56 Utfall Utfall Förbättring Familjer som besöker öppna förskolan Försämring Upplands-Bro barn I förskolor Förbättring Upplands-Broelever I grundskolor 6-15 år Förbättring Upplands-Brobarn I fritidshem Förbättring Upplands-Broelever i gymnasieskolor Försämring Elever på UBG fr. andra kommuner Försämring Kostenheten, producerade måltider Förbättring Jämförelser Se kommunblad för åren (bilaga 1-3)

37 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, Sidan 37 av 85skola och vuxenutbildning i Upplands-Bro 2010 Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner FÖRSKOLEVERKS. o SKOLBARNSOMSORG (totalt) GYMNASIESÄRSKOLAN * Andel (%) inskrivna barn av * Antal lärare per 100 elever. 27,8 23,4 samtliga barn i åldern 1-12 år * Kostnad (kr) per elev * Andel (%) inskrivna barn (exkl. skolskjuts) i enskild regi GYMNASIESKOLAN * Avgiftsfinansieringsgrad (%) I kommunens skolor FÖRSKOLA * Andel (%) elever * Andel (%) inskrivna barn av - på NV-, SP- och TE-pgm, IB samtliga barn i åldern 1-5 år från annan kommun * Antal inskrivna barn per avd * Antal lärare per 100 elever 7,7 7,8 8,4 * Andel (%) årsarb. m ped högsk.utb * Andel (%) lärare m ped högsk.exam * Inskrivna barn per årsarbetare 5,6 5,5 5,4 * Kostnad (kr) per elev I kommunal regi: - för undervisning * Kostnad (kr) per inskrivet barn för lokaler PEDAGOGISK OMSORG Folkbokförda i kommunen *Andel (%) inskrivna barn av * Kostnad (kr) per elev samtliga barn i åldern 1-5 år totalt för elever i samtliga barn i åldern 6-9 år kommunala skolor * Inskrivna barn per personal 5,1 5,2 5,0 - för ersättning till annan kommun I kommunal regi: * Andel (%) elever som * Kostnad (kr) per inskrivet barn avbröt studierna efter år FRITIDSHEM - fullföljt utb. inom 4 år totalt * Andel (%) inskrivna barn av - fullföljt inom 4 år exkl. IV-pgm samtliga barn i åldern 6-9 år * Andel (%) invånare 20 år samtliga barn i åldern år med grundl. behörighet till * Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam universitet och högskola * Inskrivna barn per årsarbetare 23,3 22,7 21,5 KOMVUX * Antal inskrivna barn per avd. 39,0 42,7 38,1 Folkbokförda i kommunen I kommunal regi: * Andel (%) inv år i komvux 4,5 3,2 3,4 * Kostnad (kr) per inskrivet barn * Andel (%) elever i annan kom FÖRSKOLEKLASS I kommunens skolor * Andel (%) elever av * Andel (%) korttidsutb. elever samtliga 6-åringar * Andel (%) elever fr. annan kom * Antal årsarb. per 100 elever 5,5 5,6 6,2 * Andel (%) kursdeltagare hos * Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam annan utbildningsanordnare I kommunal regi: * Kostn (kr) per heltidsstud. totalt * Kostnad (kr) per elev * Kostn (kr) per heltidsstud. i skolor GRUNDSKOLAN med kom. el. annan utb.anordnare * Andel (%) 6-åringar i åk 1 1,0 1,0 0,9 - grundläggande vuxenutbildning * Andel (%) elever - gymn.vux- och påbyggn.utb i fristående skolor 13,2 17,3 12,1 * Andel (%) kursdeltagare - som deltar i modersmålsund. 24,8 12,0 10,8 i gymn.vux- eller påbyggn.utb. * Antal lärare per 100 elever 8,1 7,7 8,3 - som slutfört kurs * Andel (%) lärare m ped högsk.exam som avbrutit kurs * Kostnad (kr) per elev SÄRVUX - totalt * Antal timmar undervisning - för undervisning per elev och vecka. 2,5 3,1 - för lokaler * Kostnad (kr) per elev * Andel (%) elever i åk 9 SFI - som ej uppnått målen * Andel (%) elever som godkänts i ett eller flera ämnen * Andel (%) elever som avbrutit som är behöriga till gy-skola * Kostnad (kr) per heltidsstud som började i gy-skola KOSTNAD PER INVÅNARE (KR) - som började i gy exkl. IV-pgm * Förskoleverks. och skolbarnsoms OBLIGATORISKA SÄRSKOLAN * Skola och vuxenutbildning * Andel (%) integrerade elever * Antal lärare per 100 elever 29,4 23,2 26,5 * Kostnad (kr) per elev September 2011 (exkl. skolskjuts)

38 Jämförelsetalen i detta kommunblad är hämtade från rapporterna Barn, elever, personal och utbildningsresultat. Kommunal nivå (Skolverkets rapport nr 359). SCB ansvarar för kommunala kostnader fr.o.m Uppgifterna om komvux, sfi och kostnader avser kalenderåret Övriga uppgifter avser, om inget annat anges, förhållandena den 15 oktober Rapporterna finns tillgängliga på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se/statistik). DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Gemensamt för alla verksamhetsformer.. Uppgift saknas eller är för osäker för att redovisas.. Uppgift kan inte förekomma. *Kommungrupp *Kostnad per barn/elev *Pedagogisk högskoleexamen *Antal lärare per 100 elever Enligt 2005 års kommungruppsindelning, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Vid beräkningen av kostnad per barn/elev har antalet barn/elever beräknats som ett medeltal av antalet den 15 oktober 2009 och den 15 oktober Lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg *Avgiftsfinanseringsgrad (%) Den andel av kostnaden för kommunal förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som bekostas av föräldraavgifter. *Årsarbetare Antalet anställda har omräknats till heltidstjänster (årsarbetare) med hjälp av tjänstgöringsgraden. Grundskolan *Kostnad (kr) per elev, totalt Den totala kostnaden per elev för kommunens grundskola exklusive kostnaden för skolskjuts. *Andel (%) elever i åk 9 som Andel elever som slutat årskurs 9 vårterminen 2010 och som fanns i svensk gymnasieskola började i gymnasieskola höstterminen Gymnasieskolan * Kostnad (kr) per elev, folkbok- Kostnaden för gymnasieskolan inkl. skolskjuts, reseersättning och inackordering. Ersättningar förd i kommunen, totalt för för elever från annan kommun har dragits ifrån, ersättningar för elever folkbokförda i kommunen elever i kommunala skolor har lagts till. Kostnaden är dividerad med antalet elever, folkbokförda i kommunen, som går i kommunal gymnasieskola. *Andel (%) elever som Andel av elever folkbokförda i kommunen: - avbröt studierna efter år 1 år 1 på program 15 oktober 2009 som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober fullföljt utb. inom 4 år totalt år 1 i gymnasieskolan 15 oktober 2006 och som inte fanns i densamma 15 oktober 2004 eller 15 oktober 2005 som fick slut-/avgångsbetyg från program läsåret 2009/10 eller tidigare. *Andel (%) invånare 20 år med Andel av kommunens invånare, födda 1990, med slut-/avgångsbetyg från program som grundl. behörighet till univer- har grundläggande behörighet till universitet och högskola. sitet och högskola Komvux *Andel (%) korttidsutb. elever Andel av eleverna i kommunens komvux som har tidigare utbildning högst motsv. grundskola. *Andel (%) kursdeltagare hos Andel kursdeltagare som deltog i kurs som huvudmannen (kommunen) köpt av annan utbildannan utbildningsanordnare ningsanordnare än kommun eller landsting. * Heltidsstuderande Antal heltidsstuderande i komvux beräknas som totalt antal verksamhetspoäng under kalenderåret dividerat med 800. Särvux *Kostnad (kr) per elev Sfi *Andel (%) elever som godkänts *Andel (%) elever som avbrutit *Kostnad (kr) per heltidselev Sidan 38 av 85 Kostnaden dividerad med antalet genomsnittselever, där genomsnittselev är antalet elever multiplicerat med antalet undervisningstimmar per vecka och dividerat med riksgenomsnittet undervisningstimmar per vecka. Andel nybörjare 2008 som uppnått målen för sfi och erhållit betyget Godkänd eller Väl Godkänd 2008, 2009 eller Andel nybörjare 2007 som avbrutit utbildningen. Totalkostnaden 2010 dividerad med totala antalet elever omräknade till heltidsstuderande.

39 Förskola, skola och vuxenutbildning Sidan 39 av i 85 Upplands-Bro 2011 Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner FÖRSKOLA GYMNASIESÄRSKOLAN * Andel (%) elever av * Antal lärare per 100 elever. 28,3 23,4 samtliga barn i åldern 1-5 år * Kostnad (kr) per elev * Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi (exkl. skolskjuts) * Antal inskrivna barn per avd. 16,5 17,1 16,8 GYMNASIESKOLAN * Andel (%) årsarb. m ped högsk.utb I kommunens skolor * Inskrivna barn per årsarbetare 5,5 5,5 5,3 * Andel (%) elever * Avgiftsfinansieringsgrad på yrkesprogram (år 1) 36,5 25,1 31,4 I kommunal regi: - på högskoleförb. program (år 1) 48,4 61,6 50,9 * Kostnad (kr) per inskrivet barn på introduktionsprogram (år 1) 15,1 13,2 17,7 PEDAGOGISK OMSORG - från annan kommun 52,0 39,0 28,0 *Andel (%) inskrivna barn av * Antal lärare per 100 elever 7,2 7,8 8,5 samtliga barn i åldern 1-5 år * Andel (%) lärare m ped högsk.exam samtliga barn i åldern 6-9 år * Kostnad (kr) per elev * Andel (%) inskriv. elever i ensk. regi för undervisning * Inskrivna barn per personal 4,8 5,1 4,9 - för lokaler * Avgiftsfinansieringsgrad Folkbokförda i kommunen I kommunal regi: * Kostnad (kr) per elev * Kostnad (kr) per inskrivet barn totalt kommunala skolor FRITIDSHEM - för ersättning till annan kommun * Andel (%) inskrivna elever av * Andel (%) elever som samtliga barn i åldern 6-9 år 92,4 90,2 82,6 - avbröt studierna efter år samtliga barn i åldern år 8,8 20,4 16,9 - fullföljt utb. inom 4 år totalt * Andel (%) inskriv. elever i ensk. regi fullföljt inom 4 år exkl. IV-pgm * And (%) årsarb. m ped högsk.exam * Andel (%) invånare 20 år * Inskrivna elever per anställd 12,8 13,0 12,3 med grundl. behörighet till * Antal inskrivna elever per avd. 39,2 45,1 38,8 universitet och högskola * Avgiftsfinansieringsgrad KOMVUX I kommunal regi: Folkbokförda i kommunen * Kostnad (kr) per inskriven elev * Andel (%) inv år i komvux 4,5 3,3 3,5 FÖRSKOLEKLASS * Andel (%) elever i annan kom * Andel (%) elever av I kommunens skolor samtliga 6-åringar 96,5 95,4 95,6 * Andel (%) korttidsutb. elever * Antal årsarb. per 100 elever 5,5 6,1 6,4 * Andel (%) elever fr. annan kom * Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 72,3 75,4 85,5 * Andel (%) kursdeltagare hos I kommunal regi: annan utbildningsanordnare 2,1 36,4 42,0 * Kostnad (kr) per elev * Kostn (kr) per heltidsstud. totalt GRUNDSKOLAN * Kostn (kr) per heltidsstud. i skolor * Andel (%) 6-åringar i åk 1 0,3 0,9 0,9 med kom. el. annan utb.anordnare * Andel (%) elever - grundläggande vuxenutbildning i fristående skolor 7,6 15,4 12,6 - gymnasial vuxenutbildning som deltar i modersmålsund. 23,8 11,7 10,9 * Andel (%) kursdeltagare * Antal lärare per 100 elever 7,8 7,7 8,3 i gymnasial vuxenutbildning * Andel (%) lärare m ped högsk.exam som slutfört kurs * Kostnad (kr) per elev - som avbrutit kurs totalt SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA - för undervisning * Antal timmar undervisning - för lokaler per elev och vecka. 2,8 3,2 * Andel (%) elever i åk 9 * Kostnad (kr) per elev som ej uppnått målen SFI i ett eller flera ämnen 21,8 19,3 23,6 * Andel (%) elever som godkänts som är behöriga till gy-skola 90,6 90,3 87,0 * Andel (%) elever som avbrutit som började i gy-skola 98,7 98,2 98,2 * Kostnad (kr) per heltidsstud som började i gy exkl. introd-pgm 92,3 91,5 88,8 KOSTNAD PER INVÅNARE (KR) GRUNDSÄRSKOLAN * Förskola, ped. oms. och fritidshem * Andel (%) integrerade elever * Skola och vuxenutbildning * Antal lärare per 100 elever 36,2 28,0 29,2 * Kostnad (kr) per elev September 2012 (exkl. skolskjuts)

40 Jämförelsetalen i detta kommunblad är hämtade från databasen för jämförelsetalen (www.jmftal.artisan.se). SCB ansvarar för kommunala kostnader fr.o.m Sidan 40 av 85 Uppgifterna om komvux, sfi och kostnader avser kalenderåret Övriga uppgifter avser, om inget annat anges, förhållandena den 15 oktober Rapporter finns tillgängliga på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se/statistik). DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Gemensamt för alla verksamhetsformer.. Uppgift saknas eller är för osäker för att redovisas.. Uppgift kan inte förekomma. *Kommungrupp *Kostnad per barn/elev *Pedagogisk högskoleexamen *Antal lärare per 100 elever Enligt 2011 års kommungruppsindelning, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Vid beräkningen av kostnad per barn/elev har antalet barn/elever beräknats som ett medeltal av antalet den 15 oktober 2010 och den 15 oktober Lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever. Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem *Avgiftsfinanseringsgrad (%) Den andel av kostnaden för kommunal förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem som bekostas av föräldraavgifter. *Årsarbetare Antalet anställda har omräknats till heltidstjänster (årsarbetare) med hjälp av tjänstgöringsgraden. Grundskolan *Kostnad (kr) per elev, totalt *Andel (%) elever i åk 9 som började i gymnasieskola Den totala kostnaden per elev för kommunens grundskola exklusive kostnaden för skolskjuts. Andel elever som slutat årskurs 9 vårterminen 2011 och som fanns i svensk gymnasieskola höstterminen Från och med hösten 2011 krävs det 8 godkända ämnen för att vara behörig till Yrkesprogram och 12 godkända ämnen för Högskoleförberedande program. 3 av dessa ämnen ska vara engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. Gymnasieskolan * Andel (%) elever Andel av elever folkbokförda i kommunen: - på yrkesprogram (år 1) som påbörjat sina studier efter 1 juli 2011 på programmen Barn- och fritid, Bygg- och anläggning, El- och energi, Fordon- och transport, Handel- och administration, Hantverk, Hotell- och turism, Industritekniska, Naturbruk, Restaurang- och livsmedel, VVS- och fastighet, Vård- och omsorg samt Riksrekryterande yrkesutbildningar med egna examensmål. - på högskoleförb. program (år 1) som påbörjat sina studier efter 1 juli 2011 på programmen Ekonomi, Estetiska, Humanistiska, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap, Teknik samt International Baccalaureate. - på introduktionsprogram (år 1) som påbörjat sina studier efter 1 juli 2011 på Preparandutbildning, Programinriktat individuellt val, Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ och Språkintroduktion. * Kostnad (kr) per elev, folkbok- Kostnaden för gymnasieskolan inkl. skolskjuts, reseersättning och inackordering. Ersättningar förd i kommunen, totalt för för elever från annan kommun har dragits ifrån, ersättningar för elever folkbokförda i kommunen elever i kommunala skolor har lagts till. Kostnaden är dividerad med antalet elever, folkbokförda i kommunen, som går i kommunal gymnasieskola. *Andel (%) elever som Andel av elever folkbokförda i kommunen: - avbröt studierna efter år 1 år 1 på program 15 oktober 2010 som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober fullföljt utb. inom 4 år totalt år 1 i gymnasieskolan 15 oktober 2007 och som inte fanns i densamma 15 oktober 2005 eller 15 oktober 2006 som fick slut-/avgångsbetyg från program läsåret 2010/11 eller tidigare. *Andel (%) invånare 20 år med Andel av kommunens invånare, födda 1991, med slut-/avgångsbetyg från program som grundl. behörighet till univer- har grundläggande behörighet till universitet och högskola. sitet och högskola Komvux *Andel (%) korttidsutb. elever Andel av eleverna i kommunens komvux som har tidigare utbildning högst motsv. grundskola. *Andel (%) kursdeltagare hos Andel kursdeltagare som deltog i kurs som huvudmannen (kommunen) köpt av annan utbildannan utbildningsanordnare ningsanordnare än kommun eller landsting. * Heltidsstuderande Antal heltidsstuderande i komvux beräknas som totalt antal verksamhetspoäng under kalenderåret dividerat med 800. Särvux *Kostnad (kr) per elev Sfi *Andel (%) elever som godkänts *Andel (%) elever som avbrutit *Kostnad (kr) per heltidsstuderande Kostnaden dividerad med antalet genomsnittselever, där genomsnittselev är antalet elever multiplicerat med antalet undervisningstimmar per vecka och dividerat med riksgenomsnittet undervisningstimmar per vecka. Andel nybörjare 2009 som erhållit betyget Godkänd eller Väl Godkänd på någon kurs 2009, 2010 eller Andel nybörjare 2009 som avbrutit utbildningen. Totalkostnaden 2011 dividerad med totala antalet elever omräknade till heltidsstuderande.

41 Förskola, skola Sidan och 41 vuxenutbildning av 85 i Upplands-Bro 2012 Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner FÖRSKOLA GYMNASIESÄRSKOLAN * Andel (%) barn av * Antal elever per lärare(heltidstjänst). 3,7 4,1 samtliga barn i åldern 1-5 år * Kostnad (kr) per elev * Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi (exkl. skolskjuts) * Antal inskrivna barn per avd. 16,8 17,1 16,9 GYMNASIESKOLAN * Andel (%) årsarb. m ped högsk.utb I kommunens skolor * Inskrivna barn per årsarbetare 5,7 5,6 5,4 * Andel (%) elever * Avgiftsfinansieringsgrad på yrkesprogram (åk 1-2) 35,5 25,3 32,2 I kommunal regi: - på högskoleförb. program (åk 1-2) 52,8 65,4 54,9 * Kostnad (kr) per inskrivet barn på introduktionsprogram (åk 1-2) 11,7 9,3 12,9 PEDAGOGISK OMSORG - från annan kommun 54,0 41,0 28,0 *Andel (%) inskrivna barn av * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 13,2 12,6 11,6 samtliga barn i åldern 1-5 år * Andel (%) lärare m ped högsk.exam samtliga barn i åldern 6-9 år * Kostnad (kr) per elev * Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi för undervisning * Inskrivna barn per personal 4,4 5,2 5,0 - för lokaler * Avgiftsfinansieringsgrad Folkbokförda i kommunen I kommunal regi: * Kostnad (kr) per elev * Kostnad (kr) per inskrivet barn totalt kommunala skolor FRITIDSHEM - för ersättning till annan kommun * Andel (%) inskrivna elever av * Andel (%) elever som samtliga barn i åldern 6-9 år 92,6 90,1 82,8 - avbröt studierna efter år samtliga barn i åldern år 5,4 22,8 18,0 - fullföljt utb. inom 4 år totalt * Andel (%) inskriv. elever i ensk. regi fullföljt inom 4 år exkl. IV-pgm * And (%) årsarb. m ped högsk.exam * Andel (%) invånare 20 år * Inskrivna elever per anställd 12,7 12,9 12,5 med grundl. behörighet till * Antal inskrivna elever per avd. 46,3 45,2 40,1 universitet och högskola * Avgiftsfinansieringsgrad KOMVUX I kommunal regi: Folkbokförda i kommunen * Kostnad (kr) per inskriven elev * Andel (%) inv år i komvux 4,5 0 3,5 FÖRSKOLEKLASS * Andel (%) elever i annan kom * Andel (%) elever av I kommunens skolor samtliga 6-åringar 94,4 94,7 95,1 * Andel (%) korttidsutb. elever * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 20,0 16,1 15,6 * Andel (%) elever fr. annan kom * Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 75,4 73,2 84,4 * Andel (%) kursdeltagare hos I kommunal regi: annan utbildningsanordnare 2,1 0 42,0 * Kostnad (kr) per elev * Kostn (kr) per heltidsstud. totalt GRUNDSKOLAN * Kostn (kr) per heltidsstud. i skolor * Andel (%) 6-åringar i åk 1 1,9 0,9 0,9 med kom. el. annan utb.anordnare * Andel (%) elever - grundläggande vuxenutbildning i fristående skolor 6,8 15,9 13,3 - gymnasial vuxenutbildning som deltar i modersmålsund. 22,2 10,0 10,6 * Andel (%) kursdeltagare * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 12,9 12,9 12,0 i gymnasial vuxenutbildning * Andel (%) lärare m ped högsk.exam som slutfört kurs * Kostnad (kr) per elev - som avbrutit kurs totalt SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA - för undervisning * Antal timmar undervisning - för lokaler per elev och vecka. 2,5 3,1 * Andel (%) elever i åk 9 * Kostnad (kr) per elev som ej uppnått målen SFI i ett eller flera ämnen 20,5 19,5 23,8 * Andel (%) elever som godkänts som är behöriga till gy-skola 88,0 90,1 86,6 * Andel (%) elever som avbrutit som började i gy-skola 99,5 98,4 98,4 * Kostnad (kr) per heltidsstud som började i gy exkl. introd-pgm 89,5 91,1 88,2 KOSTNAD PER INVÅNARE (KR) GRUNDSÄRSKOLAN * Förskola, ped. oms. och fritidshem * Andel (%) integrerade elever * Skola och vuxenutbildning * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 2,3 3,2 3,0 * Kostnad (kr) per elev September 2013 (exkl. skolskjuts)

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013 Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013 Sidan 3 av 33 Ärende 1 Sidan 4 av 33 Sidan 5 av 33 Utbildningskontoret Handläggare Datum Vår beteckning Karin Soffiantini-Yildiz 2013-10-17

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2015 2017

Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 1 Redovisning för läsåret 2010/2011 2 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 3 Förutsättningar Äppelgårdens förskola består

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer