årsredovisning växjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "årsredovisning växjö kommun"

Transkript

1 årsredovisning växjö kommun 2011

2 innehåll Förord, VÄLMÅENDE VÄXJÖ året i korthet FörvaltningsberättELse Växjö kommuns organisation Vart gick skatten 2011? Fem år i sammandrag Medborgare Nytt styrsystem Hållbar utveckling God ekonomisk hushållning 2011 Ekonomi Finansiell analys - koncernen Finansiell analys - kommunen Växjö kommun som arbetsgivare Arbete och företag Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och mångfald Miljö, energi och trafik Stöd och omsorg Trygghet, säkerhet och folkhälsa Uppleva och göra EkoNOMisk REdoVISNING Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys Pensionsredovisning enlig fullfondsmodell 2011 Särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen Drift- och investeringsredovisning Driftsredovisning per verksamhet Exploateringsreedovisning Balansering av 2011 års resultat Skatte- och taxefinansierad verksamhet Resultat- och balansräkning avfallshantering, vatten och avlopp Noter avfallshantering, vatten och avlopp Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar REVisioNSBERÄttELSE Produktion Växjö kommun, kommunikationsenheten Grafisk form Kristina Gustafsson Foto Mats Samuelsson, Sofia Ernerot, Hans Runesson, Kia Roman Omslag Vida Arena, invigning Foto: Mats Samuelsson Tryck KST Info, Växjö 2 årsredovisning 2011 VÄXJÖ KOMMUN

3 förord Välmående Växjö Växjö kommun har upplevt ännu ett framgångsrikt år. Vår gemensamma uppgift är att arbeta för att medborgarna skall få bra service och kunna känna stolthet över sin kommun. Kommunen ska präglas av effektivitet, servicekänsla och mångfald. Och vi gör det! U Under 2011 har Växjö åter hamnat högt vid olika sorts mätningar och jämförelser mellan kommuner. Den åttonde bästa kommunen att vara bosatt i, enligt Fokus stora jämförelse. Vi ligger i topp när det gäller miljö, näringslivsklimat och utbildningsmöjligheter. Vi får bra betyg jämfört med andra kommuner i de medborgarenkäter som gjorts. Det finns dock förbättringsområden allt ifrån bättre skolbetyg till fler villatomter! Men det går inte att vila på lagrarna. Vi är konkurrensutsatta, påpassade av media och vår verksamhet ska vara transparant i smått och stort. Detta är utmaningar som måste stimulera oss till att hela tiden blir bättre utan att vi blir rädda för att pröva nya saker och nya sätt att arbeta. Som ytterst ansvarig för allt som händer i kommunen känner jag stor glädje och tillfredställelse över vad vi åstadkommer. Allt ifrån ett hårt arbete inom socialtjänst, vård och skola till sådant som berikar oss på ett annat sätt i form av stadsmiljö, kultur och fritid. Och att all teknisk service fungerar tar vi för givet. Vi har under lång tid vant oss vid att ha en bra kommunal ekonomi som gjort att vi kunnat expandera med ca 100 miljoner kronor varje år. De närmsta åren blir det tuffare att få budgeten att gå ihop då vi kan förvänta oss lägre skatteintäkter. Även om Sverige går bäst i Europa är vi inte opåverkade av vad som händer i vår omvärld! Under något eller några år kommer vi kanske att behöva använda lite av de reserver vi byggt upp. Detta för att inte behöva göra någon panikinbromsning. Oavsett konjunktur kommer arbetet med att göra en bra organisation ännu bättre att behöva fortsätta. All verksamhet kan alltid bli bättre genom att man gör rätt saker vid rätt tillfällen. Växjös framgångar på nästan alla områden beror på att vi har engagerade medborgare, skickliga företagare, en utvecklingsinriktad kommun och ett tillåtande klimat. Vårt växande universitet och en fungerande infrastruktur har också bidragit till att Växjö är Sveriges fjärde starkaste tillväxtregion. I Växjö kommun går vi från ord till handling. Vi utmanar och utvecklar både oss själva och omgivande samhälle för att stå starka inför kommande år. Bo Frank (M) kommunstyrelsens ordförande växjö kommun årsredovisning

4 året i korthet Växande Växjö 2011 var ett bra år för Växjö kommun. Ekonomiskt gjorde kommunen ett överskott på 61 miljoner och vi fortsatte att växa med nästan 1000 personer. Linneuniversitetet redovisade ett skyhögt söktryck och företagarna i regionen andas optimism och framtidstro. Starka företag som utvecklas positivt och ett bra företagsklimat är grunden för kommunens välstånd har varit ett rekordår när det gäller aktiviteter, förfrågningar och etableringar. Som årets händelser kan bland annat nämnas invigningen av Vida Arena, byggstart Myresjöhus arena, invigning av Grand Samarkand, byggstart för ombyggnation av Växjö bangård, invigning av glaskonststråket på Sandgärdsgatan, lanseringen av nya antagandet av en ny energiplan, kulturnatt, Vårstad och MAT Men 2011 bjöd på mycket mer. Så mycket mer Så här blev året 2011 Fokus för Växjö kommun 2011 har varit att bedriva en verksamhet präglad av ett med borgarperspektiv och en vilja att bygga ett hållbart samhälle Europas grönaste stad. Kommunens miljöarbete har fortsatt att rankas högt i nationella jämförelser och intresset för miljö är fortfarande stort bland besökare. Kommunens attraktionskraft har ökat och antalet invånare var vid årets slut knappt personer, vilket är en ökning med nästan 1000 personer från föregående år. Växjö har den fjärde starkaste tillväxten i Sverige, enbart de tre storstäderna ligger före. Växjö kommuns bokslut för 2011 visar ett överskott på 61 miljoner kronor. Förklaringarna till detta är de ökade skatteintäkterna och sänkta sjukförsäkringspremier och arbetsgivaravgifter. Dessutom redovisade nämnderna totalt sett ett överskott gentemot budgeten. Överskott redovisas främst inom kommunstyrelsen och skol- och barnomsorgsnämnden men också omsorgsnämnden och gymnasienämnden har gått bra. Underskott finns hos tekniska förvaltningen där vinterväghållningen blivit dyr samt nämnden för arbete och välfärd där det ekonomiska biståndet tyvärr har kostat mer än budgeterat. 4 årsredovisning 2011 VÄXJÖ KOMMUN

5 året i korthet den reformerade gymnasieskolan GY2011 som sjösattes den 1 juli Kommunen har aktivt deltagit i DagX, en av Sveriges största kreativitet- och framtidsmässor med fokus på unga människor, samt har i flera fall fungerat som mentorer för gymnasieskolornas UF-företag. Genom Växjösommar har kommunen erbjudit ungdomar mellan år ett varierat utbud av sysselsättning och samtidigt gett stimulans för ett framtida yrkesval, entreprenörstänkande, integration och delaktighet samt internationalisering. Under kulturlovet stod Araby Park Arena värd för en aktivitetsvecka där barn och ungdomar kunde pröva på allt från akrobatik, dans och pyssel. Här deltog flera hundra barn i olika åldrar i de olika aktiviteterna. En omvandling av verksamheten på Bergendalska gården inleddes under Ett Ungdomskontor startades varifrån verksamheter som till exempel Växjösommar, konsertarrangemang, Musikhuset, Basement Work Ungdom i centrum och ungdomsportalen samordnas. Fritidsledarna har under delar av sommaren arbetat som mobila tillgängliga fritidsledare och sökt upp ungdomar och skapat aktiviteter på plats. En egen husvagn användes till att åka runt i kommunen, till exempel till badplatser och parker, för att erbjuda aktiviteter för ungdomarna. Eleverna och undervisande personal inom En till en projektet har utrustats med en egen dator och kompetensutvecklats för att kunna använda datorn som ett redskap för lärande. DEMOKRATI OCH MÅNGFALD Den 21 juni lanserades nya Webbplatsen har utvecklats med ett ökat mångfaldsperspektiv, ökad tillgänglighet samt med e-tjänster för klagomål och synpunkter. I samband med publiceringen av nya webbplatsen lanserades e-tjänsteportalen. Ett stort antal e-tjänster har startats upp under året. Bland annat kan nämnas e-tjänster för medborgarförslag, sophämtning, blomlådor, skolstart, synpunktshantering och grävtillstånd. I december invigdes Medborgarkontoret på Araby som en del i det urbana utvecklingsarbetet i Araby. Ett flertal andra myndigheter (försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kronofogden, föreningar m.fl.) har visat intresse av att deltaga i någon form. Medborgarkontoret ska ge service och information till invånarna i kommunen. Under 2011 genomfördes två inspirationsföreläsningar i klarspråk. Det har också genomförts utbildningar om mångfald och jämställdhet i alla nämnder och bolag. Växjö kommun är medlem i ECCAR (Europeiska koalitionen för städer mot rasism) där avsikten med koalitionen är att skapa nätverk mellan städer och kommuner för utbyte av erfarenheter för att förbättra kommunens arbete mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. BARN OCH UTBILDNING Under våren genomfördes ett omfattande utvecklingsarbete som förberedelse för att möta den nya skollagens krav och BYGGA OCH BO Ombyggnationen av Växjö bangård startade i oktober med ett beräknat färdigställande i december Under hösten har informationen om samhällsbyggnadsfrågor på kommunens hemsida omarbetats med ett tydligare kundperspektiv. Informationsutbudet för pågående stadsutvecklingsprojekt har samordnats och utvecklats. I december fick alla hushåll i kommunen en tidning Växjö Växer med aktuell information om stadsplanering i Europas Grönaste Stad. Första spadtaget för station Lammhult togs och en invigningen ägde rum i januari Under 2011 har sophämtningen lagts ut på entreprenad växjö kommun årsredovisning

6 året i korthet så hushållen inom kommunen får från och med oktober 2011 sina sopor hämtade av Ragn-Sells. Entreprenörens bilar drivs av RME, vilket minskar det årliga utsläppet av fossil koldioxid med ca 500 ton. Företagarna är mycket nöjda med bygglovhanteringen med ett index på 73 jämfört med 64 för genomsnittskommunen. TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA Under 2011 har en ny risk- och sårbarhetsanalys tagits fram och Växjö har varit med att starta ett nationellt nätverk för informationssäkerhet. En utredning gällande det rörliga friluftslivet pågår för att belysa aktuella trender och hotbilder inom friluftslivet/ besöksnäringen. Under 2011 har sju gång- och cykeltunnlar sanerats från klotter och fått ny belysning. Under året har nattvandrare från 43 föreningar varit ute och vandrat vid 181 tillfällen. Man har bland annat avstyrt ett antal konflikter, omhändertagit berusade och plåstrat om skadade, fört lugnande samtal med ungdomar och medlat mellan grälande par. Nattvandrarna deltar även i Medvandringen, som innebär att personer som känner sig otrygga blir följda av en nattvandrare hem eller till bussen. Vid 51 tillfällen har denna service utnyttjats under Kommunen är aktiv deltagare i Krissamverkan Kronoberg vilket innebär att vi tillsammans med andra aktörer kan vara med och påverka utvecklingen inom krisberedskapen i länet. Miljö, energi och trafik Antagandet av en ny energiplan, arbetet med Gröna Spetsar, deltagandet på EU-projektet Ecoregions avslutningskonferens, projektet Hälsotrampare samt Engage är några projekt som pågått under året. Gymnasieskolornas restaurangkök blev under 2011 KRAV certifierade. En utmärkelse som uppmärksammades i samband med matmässan i Växjö. Katedralskolan och Teknikum har tävlat mot varandra i en energispartävling och de deltar också i ett EU-projekt, Answer, tillsammans med Norge och England. Arrangemanget Vårstad har miljöcertifierats av stiftelsen Håll Sverige Rent. Hemvårdsgrupperna har i större utsträckning börjat använda cykel i tjänsten och en enhet har tagit bort alla sina bilar. Under 2011 antogs en ny hastighetsplan för staden. De nya hastighetsgränserna är bättre anpassade till de förhållanden som råder, med säkrare trafik som följd. Du behöver inte ta dig långt för att uppleva det gröna Växjö. I iphone-appen Upptäck Växjö och boken Gröna Växjö får du massor av härliga utflyktstips, både i och omkring Växjö. Ge dig ut och upptäck pärlorna i Europas grönase stad. Stöd och omsorg Omsorgens Dag genomfördes under våren med olika föreläsningar på temat bemötande av omsorgstagare med särskilda behov. Hälsovecka för äldre, som var ett samarrangemang mellan pensionärsorganisationerna, Växjö kommun och Landstinget Kronoberg har arrangerats. Arbetet med att pröva vårdhund som metod inom äldreomsorgen har fortsatt och utbildning pågår för en förare med hund och förskrivande sjuksköterska vid en enhet i äldreomsorgen. Vid Sörgården, Rottne, som drivs av Attendo Care AB inträffade i augusti en händelse i samband med dödsfall. Händelsen handlade om kränkande bemötande av omsorgstagare efter dennes dödsfall. Händelsen anmäldes till 6 årsredovisning 2011 VÄXJÖ KOMMUN

7 året i korthet Strategiska fastighetsförvärv ur näringslivssynpunkt är Fortverket samt Drängen 5 avseende biogasdepå. Växjö och Kalmar kommuns gåva till nybildade Linnéuniversitetet; stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling på kr delades för första gången ut 2011 vid den akademiska högtiden i Växjö. Totalt inkom sex ansökningar till Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium som gick till doktorand Fabio Kaczala. Under året har 353 personer erhållit nystartsjobb. Dessutom kunde över ungdomar erbjudas sommarjobb under Uppleva och göra Socialstyrelsen som lex Sarah. Socialstyrelsen bedömde att händelsen utretts i tillräcklig omfattning och att åtgärder vidtagits för att utan dröjsmål avhjälpa eller undanröja missförhållandet. Nytt nyckelsystem nyckelgömma är infört och ger tidsvinster vid oförutsedda larm, speciellt på landsbygden. I december invigdes Medborgarkontoret på Araby som en del i det urbana utvecklingsarbetet i Araby. Medborgarkontoret ska ge service och information till invånarna i kommunen och ett flertal andra myndigheter har visat intresse av att delta. Arbete och företagande En undersökning från Västsvenska Industri- och Handelskammaren som presenterades i januari 2011 visar att arbetsmarknadsregion Växjö har den fjärde starkaste tillväxten i Sverige, enbart de tre storstäderna ligger före. Landets 75 arbetsmarknadsregioner har rankats utifrån variablerna: befolkningstillväxt, ålderssammansättning, förvärvsintensitet, nyföretagande, utbildningsnivå, ohälsotalsjukfrånvaro, lönenivå och procentuell andel anställda inom näringslivet. Ett flertal större evenemang har genomförts. MAT2011 blev en succé och lockade över personer under två dagar på Växjö stortorg. Ett 60-tal småskaliga matproducenter med inriktning på kravodlar och närproducerat deltog. Riksfinalen i Unga Ekokockar med landsbygdsminister Eskil Erlandsson som prisutdelare genomfördes. Invigningen av Vida Arena, byggstart för Myresjöhus arena, Fortnox Arena samt friidrottsarenan är viktiga händelser inom Arenastadsprojektet. Dessutom skapas det inom Tipshallen en arena för gymnastik. Under maj månad invigdes Araby Park Arena och nya verksamheter har sedan successivt startats upp i samverkan med föreningar och aktörer inom Arabyområdet till nytta för såväl boende i området som övriga. Kulturnatten fortsätter att växa och lockar såväl ny publik som nya medverkande för varje år. Årets kulturnatt bjöd på drygt 180 olika programpunkter på ett 50-tal platser i centrala Växjö. Invigningen av glaskonstverken längs Sandgärdsgatan lockade ut extra många i vinternatten. Pär Lagerkvistpriset delades ut för första gången och det gick till författaren Kristian Lundberg. Utdelningen skedde under högtidliga former på Växjö Teater och Teleborgs slott. Konstverket Drinking Tree som är tillverkat i aluminium invigdes på nationaldagen och blev därmed det tredje konstverket runt Växjösjön. Under året har Välluddenparken blivit en ny och attraktiv mötesplats vid Växjösjöns södra strand. Bland viktiga etableringar som landat 2011 kan nämnas Staples nya Nordenlager, Grand Samarkand, Hydro Building Systems Nordenetablering på Norremark och Biltemas nyöppnade butik. växjö kommun årsredovisning

8 växjö kommuns organisation Växjö kommuns organisation Kommunfullmäktige är Växjö kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten bedrivs till största delen i förvaltnings- och aktiebolagsform. Verksamhet bedrivs även i entreprenadform. VÄXJÖ KOMMUN Kommunens service omfattar i huvudsak vård och omsorg, skolundervisning, kultur- och fritidsverksamhet, gatuskötsel, VA, avfallshantering samt viss myndighetsutövning. Verksamheten bedrivs i nämnder. VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND 78,6 % Ett kommunalförbund som bedriver räddningstjänst i Växjö och Alvesta kommuner. SMALAND AIRPORT AB 42 % Bolagets verksamhet är att äga, förvalta och driva Smaland Airport i syfte att därigenom främja flygtrafiken på flygplatsen. VÄXJÖ TEATERAKTIEBOLAG 100 % Bolagets ändamål är att främja kulturutbudet i Växjö kommun genom att utan vinstsyfte tillhandahålla lokaler för konserter, teater och andra föreställningar. AB REGIONTEATERN BLEKINGE KRONOBERG 22 % Bolaget bedriver teaterverksamhet inom Kronobergs- och Blekinge län. Ändamålet är att producera teater och att vara en aktiv del i samhälls- och kulturlivet inom de båda länen. KULTURPARKEN SMÅLAND AB 41 % Bolaget bedriver förvaltning av museala samlingar, byggnader och arkiv samt fullgör regionala uppgifter inom Kronbergs läns kulturarv samt annan kulturell verksamhet. ARENASTADEN I VÄXJÖ AB 100 % Bedriver förvaltning av fastigheter och byggnader. VÄXJÖ KOMMUNFÖRETAG AB (VKAB) 100 % Bolaget äger fem fastighetsbolag och ett energibolag. Fastighetsbolagen producerar och hyr ut bostäder och kommersiella lokaler. Energibolaget Växjö Energi AB (VEAB) producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme. Därutöver finns intressen i kommunalförbundet Vård och Boende i Kronoberg, Regionförbundet Södra Småland, Stiftelsen Smålands Museum samt Stiftelsen Emigrantinstitutet. Organisationsschema kommunfullmäktige Kommunens revisorer Byggnadsnämnd Värends räddningstjänstförbund 78,6 % Fritidsnämnd gymnasienämnd smaland Airport AB 42 % smaland Airport Trafikledningssytem AB Kommunstyrelse Växjö Teateraktiebolag Kulturnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd AB regionteatern Blekinge-Kronoberg 22 % Kulturparken småland AB 41 % nämnd för arbete och välfärd Arenastaden i Växjö AB Omsorgsnämnd skol- och barnomsorgsnämnd Teknisk nämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Växjö Kommunföretag AB Växjö Energi AB Växjö Energi Elnät AB Hyresbostäder i Växjö AB Växjö Fastighetsförvaltning AB Växjöhem AB Vidingehem AB Vidéum AB 8 årsredovisning 2011 VÄXJÖ KOMMUN

9 vart gick skatten 2011 Vart gick skatten 2011? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på kr/mån. Per år är inkomsten kr och 20,76% skatt uppgår till kr. Skattefinansierad verksamhet Netto Procent Skatt, kostnad, tkr av skatten kronor Äldre- och handikappomsorg , Grundskola och skolbarnomsorg , Förskola , Gymnasieskola , Individ- och familjeomsorg , Kultur- och fritidsverksamhet , Stadsbyggnad, gator, parker , Kollektivtrafik, färdtjänst, flyg , Kommungemensamma kostnader , Försörjningsstöd , Miljö- och samhällsskydd , Årets överskott , Politisk verksamhet , Vuxenutbildning , Arbetsmarknads- och integrationsåtgärder , Turistverks, näringslivsbefrämjande åtg , Vattenkraft, biogas 383 0,01 6 Summa Skattesats, kronor Växjö kommun 20,66 20,76 20,76 20,76 Landstinget Kronoberg 10,65 10,65 10,65 10,65 Total skatt 31,31 31,41 31,41 31,41 Kommun genomsnittlig 20,74* 20,73 20,74 20,72 Total skatt genomsnittlig 31,60 31,55 31,56 31,52 *Exklusive skatteväxlingar där nio landsting tagit över kollektivtrafiken i egen regi. Mandatfördelning i kommunfullmäktige (M) (C) (F) (KD) (S) (V) (MP) (SD) (M) (C) (F) (KD) (S) (V) (MP) (SD) Fem år i sammandrag Kommunkoncernen Årets resultat, mkr Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner), mkr Nettoinvesteringar, mkr Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. avskrivn. o finansnetto) % Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter, mkr Långfristig låneskuld, kr/invånare Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner) kr/invånare Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) 13,4 14,7 11,1 10,4 9,5 Antal tillsvidareanställda Löner och ersättningar, mkr Antal invånare 31/ Kommunen Årets resultat, mkr Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner), mkr Bruttoinvesteringar, mkr Förändring av skatteintäkter, statsbidrag o skatteutjämning % Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl.finansnetto) % Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindels pensioner) 19,5 25,5 20,2 20,3 18,9 växjö kommun årsredovisning

10 medborgare Medborgare Fortsatt befolkningsökning Folkmängden var vid årsskiftet 2011/ personer, vilket är en ökning med 705 personer under Det föddes barn i kommunen och födelsenettot var 381. I Växjö, liksom på riksnivå, står invandringen för en stor del av befolkningsökningen. Detta kan utläsas av det totala flyttnettot som var 337. Det utgjordes av ett invandringsnetto på 323, en nettoinflyttning från det egna länet på 189 och en nettoutflyttning till övriga Sverige på 175. Befolkningsutveckling Växjö kommun Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade invånare. Idag är Växjö den tjugotredje största kommunen i riket, att jämföra med 2010 då kommunen var den tjugoandra. Botkyrka kommun har under året passerat Växjö. Växjö kommuns kontinuerliga tillväxt kan tillskrivas flera faktorer bl.a. ålderssammansättning, förvärvsintensitet, nyföretagande, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, utbildningsnivå och hälsa. Hög befolkningstillväxt innebär en utma-ning bl.a. för kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Jämfört med riket har kommunen fler i åldern år och färre i åldersgruppen över 65 år. Många i den yngre åldersgruppen flyttar till Växjö för att utbilda sig på universitetet. De flesta flyttar sedan ifrån Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock ofta vara missvisande i universitetsstäder. Folkökningen i länet var 714 personer. Växjö, Alvesta, Älmhult, Ljungby och Tingsryd ökade sin befolkning medan övriga kommuner minskade Område Föränd. Föränd ,% Braås ,1 Furuby ,9 Gemla ,7 Ingelstad ,4 Lammhult ,1 Nöbbele ,8 Rottne ,7 Växjö ,2 Åby ,7 Åryd ,7 Dädesjö ,2 Tävelsås ,6 Vederslöv ,5 Landsbygd ,7 På förs. skrivna ,1 Summa ,3 Befolkningsförändring länet Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Ny medborgarundersökning 2012 Statistiska centralbyrån gör årligen en medborgarundersökning. Syftet är att undersöka hur invånarna upplever sin kommun som en plats att bo och leva på, hur de upplever att de kommunala verksamheterna fungerar samt hur de ser på sitt inflytande i kommunen. Växjö kommun deltog i undersökningarna åren 2006, 2008 och En ny medborgarundersökning kommer att göras under våren Det sammanfattande betygsindex (NRI) från år 2010 för hur invånarna bedömer Växjö kommun som en plats att bo och leva på blev 68 (oförändrat) på en 100-gradig indexskala. Genomsnittet för samtliga deltagande kommuner i studien blev 64. Över kommunens eget medelbetyg (62) fanns faktorerna Utbildningsmöjligheter (76), Miljö (71), Fritid (69), och Kommersiellt utbud (64). Lägst betygsindex fick faktorerna Trygghet (52), Arbetsmöjligheter (55), Bostäder (54) och Kommunikationer (57). Kommunernas resultat är tillgängliga via För Växjö kommun är det faktorerna Bostäder och Kommunikationer som har störst betydelse för en förbättring av helhetsbetyget. * inte är bosatt på någon fastighet i ovanstående församlingar 10 årsredovisning 2011 VÄXJÖ KOMMUN

11 STYRSYSTEM Nytt styrsystem Växjö kommun Genom Växjö kommuns styrsystem fastställs ett långsiktigt, målmedvetet och systematiskt arbetssätt som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Styrsystemet är indelat i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. Projekt Barnkonvention Hur gick det? Följa upp Hur och vem ska göra det? Förbättra Hur kan vi få bättre måluppfyllelse? Budget Planera Vad ska vi uppnå? Projekt Omvärldsanalys Milleniummål Näringslivsprogram Översiktsplan Prioritera budget för växjö kommun med verksamhetsplan för Projekt Planeringsförutsättningar Internbudget Utföra Årsredovisning Personalprogram Mångfaldsprogram Miljöprogram Landsbygdsprogram Internationell strategi Planera Växjö kommuns ledstjärna Växjö Europas grönaste stad beskriver ett framtida önskvärt tillstånd och anger en gemensam färdriktning. Ledstjärnan har en styrande och sammanhållande funktion för hela den kommunala verksamheten. Ledstjärnan är långsiktig, cirka år där människor, organisation och företag växer och tar ansvar. Visionära Växjö Växande Växjä Välkomnande Växjö Välkända Växjö Arbeteoch företag Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och mångfald Miljö, energi och trafik Stöd och omsorg Trygghet, säkerhet och folkhälsa Uppleva och göra Arbetsgivare Ekonomi Kommunens verksamheter har att förhålla sig till den nationella lagstiftningen och styrningen inom en rad verksamhetsområden och därtill hörande föreskrifter, förordningar, nationella riktlinjer, läroplaner samt även interna administrativa och politiska styrande dokument. I budgeten fastställs vilka mål ifrån de politiskt styrande dokumenten som ska prioriteras och de resurser som står till förfogande för genomförandet. Kommunfullmäktiges budget utgår från tio målområden i syfte att tydliggöra ett brukarperspektiv och det flerdimensionella och sammansatta uppdrag som nämnder och bolag har. God ekonomisk hushållning kan definieras som att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation skall behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Enligt kommunallagen ska kommuner ange finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen utvärderas i årsredovisningen, se sid 15. Utföra Utifrån kommunfullmäktiges budget upprättar nämnder och styrelser internbudgetar. Fullmäktiges mål bryts ned i verksamhetsmål. Varje nämnd och styrelse ska beakta de tio målområdena i planeringen och verksamheten skall bedrivas inom befintliga budgetanslag. Följa upp Under året upprättar nämnderna månadsrapporter, delårsrapporter och vid årets slut en årsrapport med bokslut. Bolagsstyrelserna upprättar tertialbokslut och årsrapport. Årsrapporten innehåller resultatredovisning i form av måluppfyllelse, resursåtgång och arbetssätt samt analys och förslag till förbättringar för ökad måluppfyllelse och ökad brukarnöjdhet. Kvalitetsuppföljning är en del av årsrapporten. Rapporter över målområdena samt årsredovisning för den samlade uppföljningen och resultatredovisningen för hela Växjö kommun sammanställs. För att ge en översiktlig bild av kommunens hållbara utveckling görs uppföljning av 11 hållbarhetsindikatorer, se sid 7. Förbättra Årets resultat analyseras och förslag på åtgärder för ökad måluppfyllelse tillsammans med systematisk kvalitetsuppföljning så som exempelvis brukarnöjdhet, systematiska jämförelser redovisas i nämndernas och styrelsernas årsrapporter. Analysen utgör en grund för kommande års budget. Nämnderna och styrelserna ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som utgångspunkt för den kvalitetsmässiga verksamhetsutvecklingen. växjö kommun årsredovisning

12 HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling För att ge en översiktlig bild av hur hållbar Växjö kommuns utveckling är görs årligen uppföljning av 11 hållbarhetsindikatorer. Alla hållbarhetsindikatorer avser Växjö kommun som geografiskt område och Växjö kommuns befolkning som population. Den senast tillgängliga statistiken redovisas. I årets redovisning visas utvecklingen de senaste fem åren och jämförelser görs där det är möjligt med riket och större städer. En bedömning har gjorts av utvecklingen de senaste fem åren på en skala 1-10, där 1 är mycket dålig utveckling och 10 är mycket bra utveckling. Bedömningen presenteras i en så kallad hållbarhetsros för de 11 indikatorerna vilken ska ge en översiktlig bild av Växjö kommuns utveckling inom de 11 områdena. Källa där inget annat anges är Statistiska centralbyrån (SCB). 1. Tillväxt och energiintensitet Energianvändningen i Växjö kommun har legat relativt stabilt på MWh/invånare under den här perioden, medan rikets genomsnitt legat betydligt högre. Detta beror bland annat på att Växjö kommun inte har så mycket energiintensiv industri. Under samma period som energianvändningen minskade med 5 % ( ) ökade BRP (Bruttoregionalprodukt) med 16 %. Detta innebär att i Växjö kommun, och i Sverige, är den ekonomiska tillväxten ej sammankopplad med energianvändningen. Årlig tillväxt i Växjö, BRP/invånare samt förhållandet mellan tillväxt och energiåtgång (kwh/inv) BNP Växjö (kr/inv) Energianvändning Växjö (kwh/inv) BNP Sverige (kr/inv) Energianvändning Sverige (kwh/inv) 2. Jämställdhet, ekonomisk Gapet mellan män och kvinnors inkomster har minskat något i Växjö kommun de senaste två åren. Skillnaden mellan män och kvinnors inkomst var kr jämfört Medelinkomst samt lönegap mellan kvinnor och män (20-64 år), kr med 2007 då skillnaden var kr. Män i Växjö kommun har högre medianinkomst än genomsnittet för män i riket och kvinnor i Växjö kommun har lägre medianinkomst än genomsnittet för kvinnor i riket. 3. Humankapital Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat stadigt under en längre period och fortsätter att öka. Växjö kommun har högre andel med eftergymnasial utbildning än riket och kommungruppen större städer. Andel med eftergymnasial utbildning (20-64 år), % Växjö Större städer 4. Ohälsotal Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalen sjunker såväl i Växjö kommun som i riket. I Växjö kommun har ohälsotalen sjunkit med 6 dagar sedan Växjö kommun har lägre ohälsotal än riket. Ohälsotal. Antal dagar (16-64 år) Riket Växjö Riket Växjö kommun män Växjö kommun kvinnor Riket män Riket kvinnor 12 årsredovisning 2011 VÄXJÖ KOMMUN

13 hållbar utveckling 5. Ekonomisk utsatthet Andel med ekonomiskt bistånd i Växjö kommun har ökat med 1,8 procentenheter mellan 2006 och Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll i Växjö kommun har också ökat, mellan 2006 och 2009 med 2,3 procentenheter. Andel personer med ekonomiskt bistånd (20-64 år)samt andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, % Växjö kommun, andel med ekonomiskt bistånd år Riket, andel med ekonomiskt bistånd år Växjö kommun, andel med barn som finn i ekonomiskt utsatta hushåll Riket, andel med barn som finn i ekonomiskt utsatta hushåll 6. Integration, andel förvärvsarbetande utrikes födda år, % Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda sjönk kraftigt 2009 (med 7,2 procentenheter) och har sedan ökat något (2 procentenheter) Sedan 2005 har minskningen i förvärvsfrekvensen bland utrikes födda varit 4,3 procentenheter. Andel förvärvsarbetande utrikes födda år, % Alla kommuner Större städer Växjö Arbetslösa och i program (16-64 år), % Andel förvärvsarbetande utrikes födda Avfall Växjö Riket Mängd hushållsavfall kg/invånare Förvärvsfrekvens (20-64 år), % Förvärvsfrekvensen sjönk i såväl Växjö kommun som i riket och större städer 2009 för att sedan vända något uppåt Över en femårsperiod har förvärvsfrekvensen i Växjö kommun sjunkit med 1,1 procentenheter. Arbetslösheten steg mycket 2009 och fortsatte att stiga 2010 för att sedan vända något nedåt Över en sjuårsperiod har arbetslösheten i Växjö ökat med 1,5 procentenheter kg/inv Källa: Växjö kommun, statistiken för är en uppskattning p.g.a. osäkerheter i befintlig statistik, där av streckad linje. växjö kommun årsredovisning

14 hållbar utveckling Andel mängd återvunnet material % Antal bohemer per invånare Materialåtervinning Förbränning Stora förändringar har skett i avfallshanteringen de senaste åren, mängden hushållsavfall har ökat, materialåtervinning har ökat och mängden till deponering har minskat påbörjas insamling av matavfall till biogas i Växjö kommun vilket förväntas öka andelen biologisk återvinning. 9. Natur. Tillståndet i Växjös sjöar, större än 100 ha. Antal med otillfredsställande eller dålig status 7 sjöar i Växjö kommun har otillfredsställande eller dålig status: Örken, Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön, Salen, Furen och Norra Bergundasjön. Mätning av tillståndet i sjöarna görs inte varje år och under perioden 2007 till 2009 har mätningen bara genomförts en gång. Bedömning av utveckling över tid när det gäller sjöarnas status är därför inte möjlig att göra. Källa: Länsstyrelsen 10. Klimatpåverkan. Koldioxidutsläpp/invånare, kg Under perioden har koldioxidutsläppen per invånare i såväl Växjö kommun som Sverige minskat med knappt 4 % var ett kallt år, vilket ätit upp stor del av tidigare utsläppsminskningar. Växjö kommun hade sin stora utsläppsminskning före Koldioxidutsläpp/invånare, kg Deponering Växjö Riket Kulturutbudsindex Antal anställda per invånare 1,55 1,50 1,45 1,40 1,35 1, Växjö Riket Hållbar utveckling Värdering av utvecklingen Hållbar utveckling, värderingen senaste fem av åren utvecklingen de senaste fem åren 7000 Tillväxt och energiintensitet 6000 Kulturutbud Jämställdhet, ekonomisk CO2 Humankapital Sjöarnas tillstånd Ohälsotal Koldioxidutsläpp Växjö Koldioxidutsläpp Sverige Avfall Ekonomisk utsatthet 11. Bohemindex, antal bohemer per invånare Bohemindex är antalet bohemer per invånare. Som bohemer räknas författare, skådespelare, konstnärer, idrottsmän/kvinnor. Kulturutbudsindex är det kulturella utbudet per invånare det vill säga anställda inom bibliotek, bio, caféer, restauranger, teater, museum och TV. Kulturutbudsindex har sjunkit i Växjö kommun och i riket mellan 2007 och 2008 men sedan 2004 har ändå en ökning skett. Skillnaden mellan Växjö kommun och riket har ökat de senaste åren. När det gäller bohemindex så är minskningen marginell över en femårsperiod. Sysselsättning Integration Hållbarhetsrosen syftar till att visa en helhetsbild av de elva hållbarhetsindikatorererna och bygger på en bedömning av indikatorernas utveckling de senaste fem åren på en skala 1-10 där 1-3 (röd) indikerar en negativ utveckling, 4-7 (gul) oförändrad eller svag positiv utveckling och 8-10 (grön) en stark positiv utveckling. De områdena med stark positiv utveckling är hälsa (minskade ohälsotal), tillväxt och humankapital. De områdena med en negativ utveckling är ekonomisk utsatthet, integration och sysselsättning. 14 årsredovisning 2011 VÄXJÖ KOMMUN

15 god ekonomisk hushållning Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommuner ange finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska utvärderas i årsredovisningen. Avstämning mål God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning kan definieras som att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation skall behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning innebär ett högre krav på långsiktigt positivt resultat än balanskravet, vilket endast beaktar att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Ett långsiktigt positivt resultat behövs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet, för att kunna betala de pensioner som ligger som en ansvarsförbindelse, för att kunna skattefinansiera en normal investeringsvolym samt som en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. I budget 2011 fanns två finansiella målsättningar, och vid året slut uppfylls båda. I årets resultat ingår dock inte den faktiska ökningen av pensionskostnaderna utan redovisning sker enligt den s.k. blandmodellen (se sid 60) enligt gällande lagstiftning. Om verklig ökning av pensionskostnaderna skulle redovisats skulle resultatet uppgått till -149 mkr. Kommunen har dock de senaste åren haft mycket goda resultat och ett eget kapital som överstiger ansvarsförbindelsen med 828 mkr. Vid avstämning av de nio verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning uppfylls de gemensamma målen avseende bedriva verksamhet inom tilldelad ram samt att Växjö kommun ska ha friska medarbetare. Nämnderna bedriver totalt sett sin verksamhet inom ram trots att nämnden för Arbete och Välfärd redovisar ett stort budgetöverskridande. Övriga nämnder har bidragit med överskott så att balans har kunnat uppnås. De både utbildningsnämnderna uppnår inte sina nämndsspecifika mål fullt ut samt att byte av indikator aviseras avseende gymnasieskolans effektivitet. Orsakerna till de negativa utfallen bör fortsätta analyseras och åtgärdas. Insatser och åtgärder till förbättringar pågår ständigt, men är ett långsiktigt arbete och resultatet visar sig inte på ett år. Utgångsläget för indikatorerna ligger på en hög nivå i jämförelse med andra kommuner. Övriga mål inom omsorg och avseende ekonomiskt bistånd kan inte mätas på grund av nya verksamhetssystem. Totalt sett uppnås fyra mål, två mål är oförändrade, ett mål uppnås inte och fyra mål kan inte mätas. Bedömningen är att Växjö kommun, trots svårigheten med mätbara indikatorer i detta fall, har en hållbar och god ekonomisk hushållning. Kommunen har de senaste sju åren klarat balanskravet och har samlat ett totalt balanserat överskott på 654 tkr enligt kommunallagen. Kommunen har en låg skuldsättningsgrad och detta avspeglas i ett positivt finansnetto (se vidare nyckeltal i den finansiella analysen sid 15). Kommunalskatten ligger något under genomsnittet för riket. Vid jämförelse av Växjös faktiska nettokostnader med standardkostnaderna* så har kommunen lägre kostnader inom individ- och familjeomsorg samt inom grundskola. Övriga större verksamheters nettokostnad ligger i nivå med riket. Växjös växande befolkning medför ett ökat krav på service och större behov av investeringar. Trots detta är betalningsförmågan tillfredsställande på såväl kort som lång sikt. Bedömning av god ekonomisk hushållning måste göras ur ett större helhetsperspektiv där nyckeltal och indikatorer endast är en hjälp i vilken riktning kommunen går. Ökad fokus bör ges åt att följa indikatorer som utvecklas åt fel håll. Standardkostnader 2010, indextal Växjö Större städer Riket Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Bruttokostnader 2010 per inv, kr Barnomsorg Utbildning Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Fritid Kultur Infrastruktur *) Standardkostnaden, 100, är den kostnad som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitets-nivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. växjö kommun årsredovisning

16 god ekonomisk hushållning Budget 2011 Bokslut 2011 FINANSIELLA MÅL Över en rullande femårsperiod ska överskotten vara cirka 2 % av summan av skatteintäkter och utjämning. I högkonjunkturer bör resultatet ligga ännu högre för att kunna möta sämre resultat i en lågkonjunktur. Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska över tid till 100 % täckas genom avgifter. Målet är uppnått. Överskotten uppgick till 3,1 % under perioden 2007 till och med Totalt mkr under perioden eller 105 mkr/år. Även under lågkonjunkturen och finanskrisen har positiva resultat uppnåtts. Målet är uppnått. Vattenförsörjning har ett positivt eget kapital på 24 mkr och avfallshanteringen har ett eget kapital på 18 mkr. VERKSAMHETSMÅL Nämnders och styrelsers verksamheter ska bedrivas inom tilldelad budgetram. Växjö kommun ska ha friska medarbetare. Kommunens grundskolor ska vara effektiva. Kommunens grundskolor ska uppnå bra resultat. Elever studerande i gymnasieskolan, boende i kommunen, ska uppnå goda resultat. Gymnasieskolan ska vara effektiv. Målet är uppnått. Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett nollresultat och den taxefinansierade verksamheten ett överskott på 4 mkr. Målet är uppnått. Antalet sjukdagar/snittanställd har minskat med 0,3 dagar, från 15,5 dagar till 15,2 dagar. En minskning med 1,9 %. Den obligatoriskt redovisade sjukfrånvaron beräknas genom total sjukfrånvarotid/sammanlagd ordinarie arbetstid. Genomsnittet i Sveriges kommuner 2010 uppgick till 5,2 % medan Växjö hade 4,3 %. Målet är uppnått, men resultatet är försämrat mot tidigare år. Kostnaden per betygspoäng årskurs 9 har ökat från 286,3 till 303,7. Medianvärdet är 337,9. Placeringen i riket som nr 46 (27), placering större städer som 4 (1). Målet är inte uppnått. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 för samtliga elever har sjunkit från 206,4 till 204,4. Det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i Sverige inkluderat alla huvudmän uppgick till 210,6. Målet är delvis uppnått. Andelen som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 3 år inklusive individuella programmet, har minskat från 82,3 % till 81,6 % 2010/2011. Vid jämförelse med övriga större städer har Växjö kommun dock en betydligt större andel som klarar studierna på 3 år. Andelen ökar här från 78,0 till 78,6%. Måttet kronor per elev i förhållande till %-andel som fullföljer gymnasiet kan inte följas som planerat då man inom projektet Kvalitet i Korthet har bytt ut ovanstående mått för att bättre spegla effektiviteten. Det nya måttet är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram. Växjö ligger här på plats 14 av 130 jämförda kommuner. Växjö kostnad uppgår till 16 tkr och övriga har en snittkostnad på 23 tkr. Kommunens särskilda boenden ska vara effektiva. Kommunens hemtjänst ska vara effektiv. Genomsnittlig hjälptid för ekonomiskt bistånd. Statistik avseende 2011 finns tillgänglig först senare under våren. Kostnaden per brukare och år i särskilt boende uppgick till 565 tkr 2010 och 553 tkr Utfallet bedöms i rapporten Kostnad per brukare 2010 som acceptabel nivå med utrymme för förbättringar vilket är betyget för de kommuner som finns i mittenskiktet. Statistik avseende 2011 finns tillgänglig först senare under våren. Kostnaden per brukare och år i hemtjänsten uppgick till 103 tkr under 2010 vilket ligger i nivå med mittenskiktet vid en jämförelse med andra kommuner i rapporten Kostnad per brukare Kostnaden 2009 uppgick till 100 tkr. Måttet snittid per klient och år kan inte mätas på grund av byte av verksamhetssystem under året. Förklaring symboler Målet har uppnåtts eller överträffats. Målet har inte uppnåtts, men årets resultat är bättre än eller lika med senaste värde. Målet har uppnåtts, men resultatet är en försämring mot senaste värde Målet har inte uppnåtts och årets resultat är sämre än senaste värde. Målet kan inte mätas vid den aktuella tidpunkten. 16 årsredovisning 2011 VÄXJÖ KOMMUN

17 finansiell analys Ekonomi Svensk tillväxt bromsar in kraftigt Trots fortsatt stark svensk tillväxt bedöms ekonomin på väg att försvagas. Konjunkturinstitutet varnar för nolltillväxt och konkurserna har ökat med 12 % jämfört med förra året. Även Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att tillväxten i svensk ekonomi stannar upp. Det innebär att även den positiva utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden gör halt och att arbetslösheten stiger. Bedömningen är dock att ekonomin återigen börjar växa en bit in på Uppgången i arbetslösheten blir därför begränsad. Trots att de förutser lägre tillväxt och vikande sysselsättning beräknas skatteunderlagsprognosen nästan inte alls påverkas. År 2009 och 2010 var de bästa åren på mycket länge sett till kommunsektorns ekonomiska resultat på 13 respektive 19 miljarder kronor. Överskotten kan bland annat förklaras av en snabb krismedvetenhet med återhållsamhet i konsumtion och nyanställningar, tillfälliga konjunkturstöd samt sänkta sjukförsäkringsavgifter. Enligt det preliminära bokslutet för kommunsektorn 2011 uppgår resultatet till 9 miljarder kronor. Resultatet har belastats en engångseffekt avseende pensionerna med 2 miljarder. Överskottet beror främst på ökade skatteintäkter. BNP Årlig procentuell förändring FINANsiELL ANALYS För att beskriva Växjö kommunkoncern och Växjö kommuns förmåga att upprätthålla en god ekonomisk hushållning används en finansiell analysmodell, som bygger på fyra olika aspekter; Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll. Analysen inom varje perspektiv grundas på ett antal finansiella nyckeltal, vilkas uppgift är att belysa ställning och utveckling inom respektive aspekt. Finansiell analys, kommunkoncernen FINANsiELL ANALYS KOMMUNKONCERNEN Syftet med den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen) är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge ökade möjligheter till styrning av kommunens ekonomi, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningseller bolagsform. Den sammanställda redovisningen omfattar de företag och organisationer med ett kommunalt ägande om minst 20 % som är av väsentlig betydelse. Växjö kommun bedriver verksamhet i förvaltnings-, stiftelse- och bolagsform. I koncernen Växjö kommun ingår, förutom kommunen, 14 hel- och delägda aktiebolag samt ett kommunalförbund. RESULtat OCH KAPACitET Årets resultat Resultat före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatt uppgick till mkr, vilket är 25 mkr sämre än Årets resultat, mkr Växjö kommun Växjö Kommunföretag AB (VKAB) Smaland Airport AB 3-3 Värends Räddningstjänstförbund -2 1 AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg 0 0 Växjö Teateraktiebolag 0 0 Arenastaden i Växjö AB 0 1 Kulturparken Småland AB 0 0 SUMMA Kommunens resultat har justerats med - 3 mkr, vilket avser aktieutdelning till Växjö Kommunföretag AB. Motsvarande justering har även gjorts tidigare. Resultatet för VKAB-koncernen efter finansiella poster är mkr, en förbättring med 80 mkr från Orsaken är att samtliga bolag redovisar ett resultat som är bättre än budget främst p.g.a. lägre driftkostnader, något lägre underhåll samt de mycket låga räntorna. Smaland Airport redovisar ett positivt resultat på 11 mkr, varav 5 mkr avser en reavinst för försäljning av tornutrustning. Bolaget erhöll vidare ett driftbidrag från ägarna på 14 mkr. Kommunens andel av resultatet är 3 mkr. Värends Räddningstjänstförbund redovisar ett underskott på 2,2 mkr, varav kommunens andel är 1,8 mkr. Årets resultat efter extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatt visar ett överskott på 180 mkr (+363). I resultatet ingår reavinster på 6 mkr (158). Vid jämförelse av koncernens resultat (mätt som kronor per invånare) överstiger koncernens resultat både det genomsnittliga i riket och värdet hos kommungruppen större städer under åren Årets resultat, mkr växjö kommun årsredovisning

18 finansiell analys Verksamhetens kostnader och intäkter Under 2011 omsatte koncernen mkr (5 587). Omsättningen utgörs av kommunens verksamhetskostnader samt bolagens rörelseintäkter exklusive intern försäljning mellan bolagen och kommunen. Koncernens nettokostnader uppgick till mkr och har ökat med 5 % mot föregående år. Verksamhetens kostnader ökade med 5 % och verksamhetens intäkter, exklusive reavinster, ökade med 5 %. Balansomslutning, % Arenastaden 1 % Övriga 1 % Växjö kommun 22 % VKAB 76 % Omsättning, mkr Kulturparken 12 Räddningstj. 14 Flyget 21 VKAB Kommunen Soliditet per bolag, % Finansnetto Finansnettot för koncernen var negativt, 208 mkr, en försämring mot 2010 med 34 mkr. VKAB svarar för de finansiella kostnaderna eftersom de står för i stort sett hela låneskulden. Deras finansnetto har försämrats med 16 mkr, vilket bl.a. beror på lägre räntebidrag och högre räntekostnader. Finansnettot för kommunen minskade med 11 mkr. Finansnetto, mkr Balansomslutning Koncernens balansomslutning ökade med 7,4 % till mkr (10 507). Balansomslutning avser samtliga tillgångar. Anläggningstillgångarna ökade med 6,6 % till mkr och omsättningstillgångarna ökade med 21 % till 684 mkr. Skuldsidan ökade med 8,5 % till mkr. Soliditet Soliditeten visar den långsiktiga betalningsförmågan, det vill säga hur stor del av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Koncernens soliditet, inklusive ansvarsförbindelser avseende pensioner, uppgick till 13,4 % för 2011, en försämring med 1,3 procentenheter. På en femårsperiod har soliditeten för kommunkoncernen förbättrats med 3,9 procentenheter. Soliditeten för VKAB, Smaland VKAB Smaland Airport AB Växjö Teater AB Värends Räddningstjänstförbund Kulturparken Småland AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg Arenastaden i Växjö AB Airport AB, Växjö Teater AB och Arenastaden i Växjö AB har förbättrats under året. Växjö kommun, Värends Räddningstjänst, AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg och Kulturparken i Småland AB redovisar en försämrad soliditet. Under åren har koncernens soliditet (inkl ansvarsförbindelser för pensioner) legat över den genomsnittliga soliditeten i riket, men något under värdet för kommungruppen större städer. Investeringar Bruttoinvesteringarna uppgick till 815 mkr (975)och nettoinvesteringarna till 720 mkr (842). VKABkoncernens investeringar under året uppgår till 417 mkr (751). Kommunen svarar för 374 mkr (193), Värends Räddningstjänstförbund för 5 mkr (10), Smaland Airport för 4 mkr (13) och Arenastaden i Växjö AB för 15 mkr (8). Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar nämnas skuldsättningsgrad. Koncernens skuldsättningsgrad uppgick till 70,0 %, en ökning med 0,5 procentenheter mot föregående år. Koncernen har en relativt hög skuldsättningsgrad till följd av att t.ex. investeringar i universitetsområdet finansieras med belåning till 100 %. Räntebärande skulder har ökat till mkr jämfört med förra året mkr. VKAB:s räntebärande skulder är mkr (7 036). 18 årsredovisning 2011 VÄXJÖ KOMMUN

19 finansiell analys RISK OCH KONTROLL Balanslikviditeten beskriver betalningsförmågan inom det närmaste året. Balanslikviditeten uppgick till 62,9 %, vilket är 16 procentenheter bättre än föregående år. Rörelsekapitalet (skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder) var vid årsskiftet negativt och uppgick till 562 mkr (- 802), en förbättring med 240 mkr. Anledningen var stora amorteringar under föregående år. Kommunens bolag är anslutna till koncernkontot, som administreras av kommunen. Detta används för byggnadskreditiv och för rörliga lån. Likvida medel minskade med 28 mkr till 23 mkr. På balansdagen fanns 18 % av de likvida medlen i kommunen, 33 % i VKAB, 26 % i Smaland Airport AB, 15 % i Växjö Teater AB, 2 % i AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg och 6 % i Kulturparken Småland AB. Koncernens totala åtagande för avtalspensioner, inkl särskild löneskatt, uppgick vid årets slut till mkr (1 966) varav mkr (1 659) upptagits som en ansvarsförbindelse, 242 mkr (201) som en avsättning i balansräkningen samt 106 mkr (106) som kortfristig skuld. växjö kommun årsredovisning

20 finansiell analy Finansiell analys, kommunen Årets resultat Växjö kommun redovisar ett resultat på + 61 mkr för Resultatet har belastats med jämförelsestörande poster på 63 mkr års resultat uppgick till 149 mkr. Det positiva resultatet för 2011 kan förklaras av högre skatteintäkter, sänkta sjukförsäkringspremier och lägre arbetsgivaravgifter. Skatteintäkterna har ökat med 62 mkr i förhållande till budgeten. Främst beroende på höjda grundavdrag för pensionärer har regleringsbidraget blivit 68 mkr mer än budget. Sänkta sjukförsäkringspremier innebar cirka 25 mkr i lägre kostnad. Befolkningsökningen per den 1 november 2010, gav också ytterligare intäkter mot budget samtidigt som det medför högre krav på kommunal service. Under 2011 har en sänkning av räntan avseende pensioner inneburit ökade kostnader på 16 mkr samt att ansvarsförbindelsen har ökat betydligt, med 210 mkr. Bidrag till statlig infrastruktur har resultatförts med 47 mkr avseende Växjö bangård, mötesspår i Åryd och Räppe och tågstopp i Lammhult och Gemla. Dessutom har kommunen förskotterat 20,1 mkr till Trafikverket avseende Åryd och Lammhult, pengar som kommunen kommer att få tillbaka. Avsättningarna 2010 avseende återställning av deponin Häringetorp samt sysselsättningsåtgärder har används under året. Budgeterat resultat för 2012 är + 9 mkr. De senaste prognoserna för skatteintäkter och utjämning visar på +21 mkr och sänkt sjukförsäkringspremie ger + 10 mkr mot budget. Dessa plusposter jämnas ut p.g.a. att nämnden för arbete & välfärd erhållit 15 mkr i tilläggsanslag samt att det beräknas underskott för VA-verksamheten, avfallshanteringen, biogas och föreningsbidrag på totalt 17 mkr. De ekonomiska förutsättningarna väntas försämras genom att den internationella skuldkrisen sätter sina spår även på svensk ekonomi. Minskad export, minskade investeringar i företag och hushållen håller hårdare i sina plånböcker osv. Med svagare ekonomisk tillväxt följer att arbetsmarknaden försvagas och därmed kommunens skatteintäkter. Den finansiella målsättningen är att över en rullande femårsperiod ska överskottet vara cirka 2 % av summan av skatteintäkter och utjämning, vilket för närvarande innebär cirka 70 mkr per år. I högkonjunktur bör resultatet ligga betydligt högre för att kunna möta sämre resultat i en lågkonjunktur. Vid avstämning enligt lagen om god ekonomisk hushållning har därför fullmäktige under flera år tydligt öronmärkt överskott för att i lågkonjunktur kunna möta tillfälliga kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar. Kostnaderna för VA och avfallshanteringen ska, sett över tiden, täckas med avgifter. Balanskravet uppfylls Enligt kommunallagen ska årets intäkter överstiga dess kostnader. Detta är ett lägre krav än god ekonomisk hushållning. Realisationsvinster ska inte medräknas i avstämningen. Om en kommun medvetet gjort avsättningar och byggt upp ett eget kapital som täcker alla pensionskostnader kan det beslutas om synnerliga skäl att inte reglera ett negativt resultat. En finansiell analys av kommunens ekonomi visar att det finns ett eget kapital med realiserbara tillgångar av en omfattning som överstiger rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Mkr Årets resultat Realisationsvinst Synnerliga skäl* Resultat balanslagen Ackumulerade överskott Justerat resultat Kommunfullmäktige noterar att vid avstämning mot kommunallagens balanskrav kommande år kan justerade överskott till och med 2011 på 653 mkr användas till att möta eventuella tillfälliga intäktsminskningar och/eller kostnadsökningar med hänvisning till synnerliga skäl. Det innebär således ett handlingsutrymme för kommunen. RESULTAT OCH KAPACITET Årets resultat Årets resultat uppgår till + 61 mkr, vilket är 94 mkr bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader och finansnetto har ökat med 257 mkr, eller 8 % jämfört med Exklusive medfinansiering statlig infrastruktur är ökningen 6 %. Skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämning har ökat med 171 mkr motsvarande 5 %. Årets resultat per invånare har totalt sett varit positiva även i övriga kommuner i Sverige de senaste åren. Årets resultat, mkr Årets resultat, kr/inv Växjö Riket årsredovisning 2011 VÄXJÖ KOMMUN

fakta om växjö kommun

fakta om växjö kommun fakta om växjö kommun 2011-2012 Växjö kommuns organisation Kommunfullmäktige är Växjö kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

fakta om växjö kommun

fakta om växjö kommun fakta om växjö kommun 2012-2013 Växjö kommuns organisation Kommunfullmäktige är Växjö kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Förenklad årsredovisning. Markaryds kommun

Förenklad årsredovisning. Markaryds kommun ÅRET SOM GÅTT 2018 Förenklad årsredovisning årsredovisning Förenklad Markaryds kommun Förenklad årsredovisning Markaryds kommuns Året som gått är en kort redogörelse av den verksamhet som har bedrivits

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ 100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ DAGENS HÅLLPUNKTER EKONOMI KVALITET UPPHANDLING STYRNING & LEDNING Traineeprogrammet 22 november 2017 EKONOMI SYFTE En ekonom är en man som förklarar det

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Elin Freeman Kristina Lindhe Revisionskonsult 1 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2017 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2017 Så här använde vi skattepengarna och det här är på gång 2018. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Befolkningen ökade med 110 personer. Vecka

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2010 Kvalitet i korthet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

ÅRSredovisning VÄXJÖ KOMMUN

ÅRSredovisning VÄXJÖ KOMMUN ÅRSredovisning VÄXJÖ KOMMUN 2010 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-03-11 Årsredovisning kommer att kompletteras med bilder och annan layout till kommunfullmäktiges sammanträde. 1 Innehållsförteckning Några

Läs mer

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING TRE FINANSIERINGSFORMER Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet självkostnad Va och renhållning Affärsverksamhet främst i vår bolagsverksamhet

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Eskilstuna kommun. Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Eskilstuna kommun. Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Eskilstuna kommun Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 2 2 INLEDNING... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Uppdrag och

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer