Vem bestämmer?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem bestämmer? 2014-11-07"

Transkript

1 En översiktlig kartläggning av styrning och ansvar för insatser för barn och unga med psykisk ohälsa, tre landsting och sju kommuner

2 Innehållsförteckning Rapport Sidan Uppdrag avgränsning 3 Förord 4 Huvudmannens roll 6 Sammanfattning 8 Iakttagelser från intervjuerna med tre landsting och sju kommuner 1o Exempel 1: ett landsting och en kommun 11 Exempel 2: ett landsting och två kommuner 12 Exempel 3: ett större landsting och fyra kommuner 13 Översiktlig Gap-analys - Hur ser det ut? Hur borde det vara? Hur ta sig dit? 14 Intervjuguide 24 2

3 Uppdrag - avgränsning Bakgrund Psynk är ett utvecklingsprogram för barn och ungas psykiska hälsa som genomförs av SKL inom ramen för den nationella psykiatrisamordningen under perioden Inom projektet riktas ett särskilt fokus på hur styrkedjor och ansvarighet kan utvecklas inom och mellan huvudmännen för att åstadkomma effektiva insatser för barn och unga med psykisk ohälsa eller för att minska risken att sådan utvecklas. Åtminstone de tre sektorerna utbildning, socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver vara engagerade i ett samlat arbete till förmån för barn och ungas psykiska hälsa. Den kartläggning av styrkedjor och ansvarighet för skolresultat som genomförts av Skolverket (Kommunalt huvudmannaskap i praktiken) visade att det finns en otydlighet kring hur huvudmannauppdraget hanteras och oklarheter i ansvarsfördelning, styrning och uppföljning. Uppdrag SKL har beslutat att även kartlägga styrkedjor och ansvarighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänst för deras respektive uppdrag kring barn och ungas psykiska hälsa. SKL har gett i uppdrag att genomföra en mindre kvalitativ studie i tre landsting och sju kommuner. Studien syftar till att identifiera möjliga utvecklingsområden för styrning och ledning inom området samt belysa viktiga strukturella förutsättningar för hur gemensam ledning och styrning skulle kunna etableras. Studien ska resultera i en övervägd analys av vilka möjligheter och begränsningar som ges av existerande styrkedjor. Konsulter Från har konsulterna Roine Gillingsjö, Kerstin Karlstedt, Torsten Sjöström och Kerstin Svensson medverkat. 3

4 Förord Allmänt Föreliggande rapport sammanfattar intervjuer med ansvariga politiker och tjänstemän på högsta ansvars- och ledningsnivå från tre landsting och sju kommuner. Kartläggningen är en kvalitativ studie kring styrning och ansvar där intervjupersonerna fått ge sin bild av hur det i praktiken ser ut. Totalt har 33 personer intervjuats från kommuner (12 politiker och 21 tjänstemän) och 21 från landsting (5 politiker och 16 tjänstemän). Tjänstemän från direkt utförande verksamhet har inte intervjuats då syftet med studien har varit att fokusera på styrning och ansvar samt återkommande mönster. har kvalitetssäkrat intervjuerna genom att återföra iakttagelser vid respektive intervjutillfällen och i efterhand följt upp vissa av intervjuerna med intervjupersonerna. Studien är relativt liten och det studerade området är mycket komplext. Inte minst genom att många verksamheter är involverade i målgruppen barn och unga samt att olika lagstiftning reglerar området. Föreliggande rapport bör därför ses som indikativ dvs den ger en bild av hur några kommuner och landsting arbetar. Syftet är dock att rapporten ska kunna utgöra ett av flera underlag i de workshops kring styrkedjor som planeras genomföras av SKL under 2014/15. Inriktning på studien Vem har ansvar för barn och ungas psykiska hälsa i socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården? Det är ansvaret i styrkedjorna som är i fokus inom respektive huvudmannaområde. Men även styrningen av samverkan mellan huvudmännen berörs. De intervjuade kommer lätt in på samverkansfrågor när det handlar om barn och ungas psykiska hälsa, inte minst då Psynk-projektet varit aktuellt för flera av de berörda verksamheterna. Huvudmännen är också beroende av samverkan för att klara sitt uppdrag. Rapporten vill ge exempel på hur de ansvariga i kommunerna och landstingen ser på sitt ansvar på respektive nivå - politiker och högsta tjänstemannaledningen. I rapporten redovisas en Gapanalys med utgångspunkt i de intervjuades uppfattningar om ansvar och om förutsättningar för en tydlig ansvarsfördelning i förhållande till lagstiftning men också i förhållande till övrig erfarenhet kring lednings- och styrningsfrågor. Samtliga intervjuade har utlovats anonymitet. Rapporten beskriver därför övergripande och generella iakttagelser. 4

5 Planering datainsamling Planering Aug. sept okt. nov april juli 2014 aug. sept Uppstart Planering Kvalitativa intervjuer Analys Slutsatser Definitioner, avgränsning Omfattning av uppdraget Identifiering av intervjupersoner Genomgång av relevanta rapporter Framtagande och kvalitetssäkring av enkätfrågor Genomförande av 54 intervjuer i 7 kommuner och 3 landsting Kvalitativ analys av intervjusvar med hjälp av :s analysramverk Gap-analys övergripande områden Sammanställning av slutsatser, nuläge och önskvärt läge Datainsamling Kartläggningen har genomförts genom intervjuer med, av SKL utsedda, politiker och tjänstemän i sju kommuner och tre landsting. Intervjuerna har genomförts hösten 2013 och under våren/sommaren Det är framförallt personer med ansvar högt upp i respektive huvudmans styrkedja som har intervjuats. Några har avböjt att medverka med motiveringen att de befinner sig för långt från målgruppen dvs de har liten eller ingen kunskap om faktiska förhållanden. Det är fler företrädare från landstingen än från kommunerna som har avböjt att medverka. I bilaga redovisas den frågeguide som använts i tillämpliga delar. 5

6 Huvudmannens roll lagstiftning m.m. Nationell nivå Många aktörer med ansvar för målgruppen Ett antal verksamheter har ett ansvar för barn och ungas psykiska hälsa. Inom kommunerna har både socialtjänsten och skolan ett ansvar. Socialtjänsten för förebyggande och riktade insatser till barn och unga som riskerar att fara illa och skolan har flera uppdrag ge adekvat undervisning för barn och unga med olika förutsättningar såsom grad av psykisk hälsa och att erbjuda främjande insatser på individ, grupp och organisationsnivå för att barn och unga ska kunna klara målen i skolan. Socialtjänsten har också getts ett ansvar för att samverka kring barn och unga. Inom landstingen har primärvården ofta getts ett ansvar för befolkningens psykiska hälsa och för de minsta barnen finns också barnhälsovården. På specialistnivå finns habilitering för barn och unga med omfattande och bestående funktionsnedsättningar och barn och ungdomspsykiatrisk verksamhet för barn och unga med psykisk störning. I denna kartläggning har fokus varit barn och unga inom den kommunala socialtjänstens ansvarsområde samt inom landstingens barn och ungdomspsykiatriska verksamhet på primärvårds- och specialistnivå. Styrningen från nationell nivå sker framför allt via lagstiftning och författningar. Därutöver finns också viss ekonomisk styrning via stimulansmedel till prioriterade områden, varav barn och unga med psykisk ohälsa är ett. Ett ytterligare redskap för statlig styrning är de nationella riktlinjerna. FN.s barnkonvention kan sägas utgöra en generell grund för lagstiftningen som avser barn och unga. Lagstiftning inom socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialtjänstens barn- och ungdomsvård bygger främst på socialtjänstlagen (SoL) där det fastslås att utgångspunkten för arbetet ska vara frivillighet och respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den kommunala barn- och ungdomsvården inom socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Inom hälso- och sjukvården finns hälso- och sjukvårdslagen (HSL), där det generella målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Någon styrning specifik för barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet återfinns inte i HSL. I lagen ges en generell beskrivning av vad hälso- och sjukvården ska omfatta - åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. God kvalitet, tillgänglighet, patientsäker vård samt samordning är områden som betonas. Både HSL och SoL har kompletterats med skrivningar om behovet av att förmedla information i syfte att säkra effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. Ansvaret innebär en skyldighet för kommun och landsting att upprätta individuella planer och gäller alla människor som landsting och kommun kommer i kontakt med och där en plan behövs för att behoven av socialtjänst och hälso- och sjukvård ska tillgodoses. 6

7 Både socialtjänsten och barn och ungdomspsykiatrin styrs också av lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) för att ge vård utan samtycke. Då både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen har karaktären av ramlag lämnas stor frihet för landstingen och kommunerna att organisera och inrikta vården efter lokala behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) gäller även psykiskt funktionshinder och är i motsats till HSL och SoL en rättighetslag, med relativt långtgående beskrivning av vad den enskilde har för rätt till insatser från respektive huvudman. Regering och riksdag har tydligt uttalat att samverkan behöver utvecklas ytterligare när det gäller målgruppen barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det finns också tydliga skrivningar i olika lagar och föreskrifter om myndigheters ansvar för att samverka för att säkra effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. Ansvaret för att samverka kring barns bästa har också förtydligats i propositionen Samordnad individuell vårdplanering och har skrivits in i SoL och i HSL. För styrning och ansvarsfördelning gäller också att beakta lagar som skyddar individens integritet som offentlighets- och sekretesslagen (OSL), patientdatalagen samt SoL. Sedan år 2008 finns årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL för att förbättra och samordna insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Överenskommelser mellan regeringen och SKL har bland annat gällt förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. En orsak till överenskommelsen var att tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin var bristfällig på många håll i landet och visade stora regionala skillnader. Vidare konstateras bland annat att förutom god tillgänglighet till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin behöver även tillgängligheten till första linjens vård och omsorg vara god för att möta behoven. Kommunnivå Kommunallagen anger det politiska ansvaret På kommunnivå är det kommunallagen som anger den politiska ansvarsnivån. Enligt kommunallagen är det fullmäktige i kommun och landsting som är den beslutande församlingen det högsta beslutande organet. Varje kommun/landsting måste också utse en styrelse. Styrelsen är kommunalrättsligt en nämnd och är den enda nämnd som kommunallagen ställer krav på ska finnas i respektive landsting eller kommun. Enligt 3 ska dock fullmäktige tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra huvudmannens uppgifter. Styrelsen och nämndernas ansvar regleras i reglementen antagna av fullmäktige. Även gemensamma nämnder mellan landsting och kommun hanteras i kommunallagen. Det är fullmäktige som har att besluta om nämndens ansvar i förhållande till fullmäktige och andra nämnder vad avser verksamhet och organisation samt att genom mål, riktlinjer och budget styra verksamheten och ge förutsättningar för nämnderna att leva upp till sina åtaganden. Kommunstyrelsen har förutom sitt nämndsansvar ett uppsikts- och samordningsansvar gentemot fullmäktige. 7

8 Sammanfattning iakttagelser 0ch utvecklingsområden 1 Iakttagelser Det politiska engagemanget har stor betydelse för verksamheternas utveckling. Det räcker inte med vad som föreskrivs i ramlagar som HSL/SoL och föreskrifter. Där huvudmännen satt tydliga mål, beslutat om styrdokument, avsatt resurser och aktivt medverkat i samverkan ses mätbara resultat som är positiva för målgruppen barn- och unga med psykisk ohälsa. Det vi ser är bland annat beslut om första linjen och gemensam styrning av samverkan. Samma gäller på tjänstemannanivån. Efterlevnad av styrdokument för verkställighet och samverkan påverkas av chefer och relationer. Hur organisationerna arbetar är mycket personberoende vilket påvisats i verksamheter där chefer ofta byts. De huvudmän som utvecklat tydliga modeller för samverkan underlättar för styrning och ansvarstagande i verksamheterna. Det ger ökad kunskap om förutsättningar och om vilka insatser som ger resultat. Om huvudmännen fokuserar på gränsdragning så fungerar styrkedjan sämre. Det kan uppstå en situation där ingen agerar, ett slags nånannanism. Det är någon annans ansvar. Utvecklingsområden Mål och styrdokument behöver operationaliseras. Hur göra i praktiken? Samverkansformer behöver finnas på samtliga nivåer (politisk, strategisk, operativ) för att få genomslag. Övergångsställen i verksamheterna behöver skapas och hanteras. Definiera och länka över mellan organisatoriska mellanrum genom exempelvis tydligare avtal och samordning. Teamarbete mellan huvudmännen och mellan verksamheter behöver utvecklas. System för avvikelser från samarbete behöver utvecklas. Mer kunskap behöver återföras till styr- och ledningsfunktioner. Systematisk uppföljning av behov/efterfrågan behöver också utvecklas. Exempelvis följa upp vilka som besöker akuten, varför inte remitterade patienter söker hjälp (både från kommun och landsting). Studien påvisar nio områden inom styrning och ansvar som har en förbättringspotential. I följande analysmodell sammanfattas genomförd Gap-analys. 8

9 Bilden åskådliggör besluts-, ansvars- och samverkansnivåer inom och mellan, kommun och landsting avseende frågor som rör barn och ungas psykiska ohälsa. Lagstiftning HSL, SoL Krav Landsting Kommun Resurs Styrning/ uppföljning Nämnd/er Nämnd/er Verksamhet/er Verksamhet/er Insats Beteende Insatser kring barn och unga I det följande sammanfattas och kommenteras de iakttagelser som gjorts i kartläggningsarbetet kring ledning och styrning av verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa. 9

10 I det följande sammanfattas och kommenteras de iakttagelser som gjort i kartläggningsarbetet kring ledning och styrning av verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa Lagstiftning (HSL och SoL) kravställaren Utifrån vårdnadshavare/individers behov och önskemål ställer lagstiftningen krav på kommun och landsting att vidta åtgärder och relevanta insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Huvudmännen förutsätts samverka när så behövs. Hur ansvar och styrning fördelas och organiseras inom och mellan huvudmännen är upp till respektive huvudman att bestämma. Politiska nivån kommun och landsting uppdrags- och resurstilldelaren I praktiken innebär det att den politiska styrningen och uppföljning ser mycket olika ut i kommuner och landsting. Kartläggningen ger exempel på väsentliga skillnader i ambitionsnivå, styrning och ansvarsfördelning. Allt från väl upparbetad samverkan, tydlig styrning och kontinuerlig uppföljning till i stort sett obefintlig samverkan, styrning och uppföljning. I det senare fallet är det upp till professionen att lösa olika frågeställningar exempelvis prioriteringar. Verksamhet verkställaren Kartläggningen visar att det finns en stor variation i styrning och ansvarsfördelning. I nedanstående bild beskrivs detta översiktligt. Det är ofta flera nämnder och verksamheter som är involverade i brukare/patienters situation och insatser. Det är heller inte ovanligt att brukaren/patienten har kontakt med ett flertal tjänstemän/vårdpersonal även om professionen försöker samordna sina insatser. Där styrning och ansvarstagande inte är tydliggjort uppges det vara mer personberoende huruvida insatser ger önskat resultat. Där styrningen och ansvarstagandet är tydliggjort så beskrivs insatserna mindre personberoende. Analys Slutsats/er Olikheter i samverkan, styrning och uppföljning ger olika beteenden i organisationerna. Önskar huvudmännen tidiga insatser och konkreta resultat för gruppen barn och unga med psykisk ohälsas så är det detta som behöver följas upp. Beteendet i organisationerna påverkas av vad som följs upp av respektive huvudman. Om styrning, ansvarsfördelning och uppföljning är svag så ökar personberoendet dvs hur tjänstemän och vårdpersonal utför sina uppdrag. De kommuner och landsting som har ambition och vilja att styra/samverka, kunskap om hur behoven ser ut, aktiv dialog mellan huvudmännen, struktur som stödjer samverkan generellt sett har mer av tidiga insatser och en mer systematisk uppföljning. 10

11 Förbättringsområden inom styrning och ansvar 2 Lagstiftningen garanterar inte samverkan Ofta glapp mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Dagens lagstiftning uppfattas inte som tillräcklig. Politikerna tydligare vägvisare Det politiska engagemanget har stor betydelse. Visa väg Utveckla lagstiftning Fastställ ambitionsnivå Systematise ra uppföljning Ambitionsnivån kan höjas Politiska viljan att åstadkomma resultat har stor betydelse Systematisk uppföljning på individnivå En uppföljning som byggs upp av huvudmännen gemensamt kring sökmönster, vilka som får hjälp, vilka avviker etc. Ansvar och kompetens Ansvar och kompetens behöver gå hand i hand för att den kunskap som finns ska nyttjas. Klargör ansvaret Barn och ungas psykiska ohälsa Samla kunskap Ta tillvara evidens Det behövs en samlad kunskapsbild om barn och unga med psykisk ohälsa. Stöd i form av riktlinjer, kvalitetsregister etc efterfrågas. Du har kommit rätt! Komma bort från nånannanismen - att någon annan ska ta ansvar för insatser. Säkerställ förhållningssätt Utveckla styrsystem Fastställ kunskapsnivå Mer kunskap behövs Kunskap om resultat över kort och lång tid kopplat till resursåtgång. Olika nivåer hos huvudmännen behöver olika kompetens. Uppmärksamma verksamhetens åtagande Utveckla både kvalitativa och kvantitativa styrsystem som bättre speglar och styr det som utförs. Analysmodellen indikerar de områden med förbättringspotential som framkommit i studien. 11

12 Iakttagelser från intervjuerna med tre landsting och sju kommuner Nedanstående exempel sammanfattar intervjuer med ansvariga politiker och tjänstemän på högsta ansvars- och ledningsnivå från tre landsting och sju kommuner. Kartläggningen är en kvalitativ studie kring styrning och ansvar där intervjupersonerna fått ge sin bild av hur det i praktiken ser ut. Totalt har 33 personer intervjuats från kommuner (12 politiker och 21 tjänstemän) och 21 från landsting (5 politiker och 16 tjänstemän). Tjänstemän från direkt utförande verksamhet har inte intervjuats då syftet med studien har varit att fokusera på styrning och ansvar samt återkommande mönster. har kvalitetssäkrat intervjuerna genom att återföra iakttagelser vid respektive intervjutillfällen och i efterhand följt upp vissa av intervjuerna med intervjupersonerna. Samtliga intervjuade har utlovats anonymitet. Sammanfattningarna av genomförda kartläggningar beskriver därför mer övergripande och generella iakttagelser. 12

13 Exempel 1 ett landsting och en kommun Sammanfattande bild Landstinget och kommunen har haft ett mångårigt och nära samarbete mellan ansvariga politiker och mellan tjänstemän samt mellan politiker och tjänstemän. Det finns en tydlig struktur för samverkan på samtliga nivåer politisk, strategisk ledningsnivå och operativ. Det finns också en hög ambitionsnivå att tillgodose de behov som finns inom området barn och unga med psykisk ohälsa. Ansvariga politiker är överens oavsett huvudman Vi har pratat med varandra och kommit överens om att vi vill ha det så här. Det spelar ingen roll om det är kommunen eller landstinget som tar hand om frågan. Högsta ansvariga tjänstemän är väl insatta i och hanterar frågorna. Det finns också en trojka med eldsjälar (verksamhetschefer) som brinner för barn och unga och som har mandat att göra skillnad (BUP, IFO, Elevhälsan). Kommunpolitiker driver ofta frågor på detalj/individnivå, medan landstingsföreträdare vill arbeta mer övergripande och låta verksamheterna lösa operativa frågor. Resultat (styrkor och svagheter) Huvudmännen har tydliggjort och etablerat en första linje för barn och unga med psykisk ohälsa. Det finns en tydlig och etablerad samverkan mellan kommun och landsting. Vidare finns en dokumenterad ansvarsfördelning inom respektive huvudman och mellan huvudmännen. Kommunen och landstinget arbetar med gemensam metod och begreppsutveckling. Det finns en kunskap om varandras verksamheter vad avser möjligheter/förutsättningar. Än så länge en länsdelsmodell dvs vård på lika villkor erbjuds inte i alla länsdelar. Det beror bland annat på att det inte finns tillgång till samma resurser i alla kommuner dels på att det inte finns lika etablerade samverkansformer med samtliga kommuner. Vidare finns en diskussion kring roller, mandat och ansvar då beslut kan fattas i samverkan som sedan i efterhand behöver förankras formellt. Det finns gott om resurser, särskilt inom kommunen. På tjänstemannanivå finns en diskussion kring olika insatser Kan en generös inställning leda till icke efterfrågade insatser? Befolkningsmässigt mindre kommuner i länet har inte samma möjligt att tillgodose olika behov. De har heller inte samma tillgång till expertkunskap som den större kommunen. Från landstinget finns en önskan att minska sitt engagemang i övergripande forum i den större kommunen till förmån för ett ökat engagemang i de mindre kommunerna. Det pågår ett arbete att bättre tillhandahålla specialistpsykiatriska resurser. 13

14 Exempel 2 - ett landsting och två kommuner Sammanfattande bild Jämfört med exempel 1 är både politiker och högsta tjänstemannannaledning generellt sett långt ifrån problematiken kring målgruppen. Flera politiska forum finns som hanterar målgruppen inom resp. huvudman, men inget forum för gemensam politisk styrning av samverkan ännu. Inom landstinget finns en otydlighet kring ansvaret för målgruppen både på politisk nivå och i verksamheten. Det finns olika bilder av styrning i landstinget. Politiken ser behov av en starkare styrning, medan tjänstemannanivån förespråkar en verksamhetsstyrning som utgår från lagstiftning och profession snarare än politiska styrdokument. Dialog och tillit är honnörsord. Ledningen lägger m a o ett stort ansvar på verksamheten. Resultat (styrkor och svagheter) Det råder en otydlig ansvarsfördelning både mellan verksamheter och mellan huvudmän. Exempelvis är det oklarhet kring första linjens barn- och ungdomspsykiatri. Det finns en förväntan att någon annan verksamhet är ansvarig - en slags nånannanism. Samverkansstrukturen saknar den politiska nivån och det finns brister i samverkansformerna, bland annat obalans avseende mandat att fatta beslut. Mycket är dock under utveckling såsom tydliggörande av vad som är första linjens barn- och ungdomspsykiatri, sociala investeringar och ett samverkansforum. Det är mer politikerstyrt i kommunerna. Båda kommunerna arbetar för närvarande aktivt med egna styrmodeller. Fokus är samverkan inom den egna kommunen. 14

15 Exempel 3 ett större landsting och fyra kommuner Sammanfattande bild Politikerna i landstinget arbetar mer övergripande med målstyrning och ekonomiska ramar. Det finns olika ekonomiska förutsättningar beroende på bl a varierande befolkningsstruktur. Det finns stora variationer när det gällande hur tydliga målen är i kommunerna, vad man prioriterat genom resurstilldelning och hur uppföljning sker. Sättet politiken styr inom de olika kommunerna skiljer sig även åt. Det finns: exempel från en kommun med en tydlig styrning en kommun med en kultur där politikerna litar på tjänstemännen vilket kan leda till att det är tjänstemännen som sätter agendan exempel på kommuner med en systematisk uppföljning från politiken en kommun har stort fokus på det förebyggande arbetet, medan en annan kommun arbetar mer reaktivt dvs hanterar problemen när de uppkommer. Ansvaret för första linjens barn- och ungdomspsykiatri är otydligt. Mestadels är det specialistpsykiatrin som skall utreda och behandla, men utredningar utförs till stor del av verksamheter med avtal för att klara vårdgarantin. Vårdcentralerna har mycket begränsade resurser för att ta hand om de barn och ungdomar som har behov av första linjens vård. Landstinget prioriterar och har i princip makten över vilka de tar emot. Kommunerna får hantera frågor då landstinget inte agerar. Styrning inom landstinget sker genom beställare via avtal med utförare. Träffade avtal uppfattas ha ökat samverkan. Resultat (styrkor och svagheter) Det finns kommuner med tydliga mål, prioriteringar och systematisk uppföljning och där de politiska målen är styrande, accepterade och där politiker och tjänstemän arbetar mot samma mål. Uppfattningen från en del av de intervjuade är att diskussioner om vem som skall betala är vanligt förekommande. Upprättade avtal uppfattas ha begränsat landstingets åtagande. Avtalen reglerar samverkan och gränsdragning mellan huvudmännen. Några politiker har klivit av samverkan. Samverkan mellan landsting och kommuner varierar och är i flera fall begränsad. Men det finns också flera exempel på verksamhetssamverkan, till exempel mellan olika specialistmottagningar som BVC, MVC, ungdomsteam, ungdomsmottagning, familjecentraler etc. Det finns ett behov av att tydliggöra huvudmännens uppdrag och ansvar för att säkerställa att alla barn och unga får bra vård på lika villkor. 15

16 Översiktlig Gap analys Hur borde det vara? Hur ser det ut? Hur ta sig dit? Frågeställningar? En Gap-analys jämför aktuella prestation med den prestation som är möjlig/önskas. Målet är att identifiera gapet mellan den nuvarande och den optimala fördelningen och integreringen av insatser. Detta ger insikt om vilka områden som behöver utvecklas och förbättras. Nedan redovisas några områden med förbättringspotential som framkommit i intervjuerna. 16

17 Gap-analys 1 Ambitionsnivån kan höjas! Vilja och ambitionsnivå har stor betydelse Barn och ungdomars psykiska hälsa har stor betydelse, inte bara för den enskilde och familjen, utan även för samhället i stort. Ofullständig skolgång, utanförskap etc. leder inte sällan till behov av insatser senare i livet, vilket är väl känt. För att möta detta krävs insatser som går utöver att få hjälp och stöd vid psykisk ohälsa, ofta insatser som på sikt är samhällsekonomiskt fullt försvarbara, men som initialt kräver beslut och resurser för att förverkligas - som ställer krav på strategisk styrning. Ofta handlar det om förebyggande insatser som kan vara svåra att mäta effekter av inom den egna nämnden/styrelsen, vilket kräver mer strategiska beslut. Ett exempel där frågan lyfts till strategisk nivå är i kommunerna är införande av investeringsfonder, där kommunstyrelsen äger fonden som sedan nämnderna kan söka medel från för gemensamma insatser. Nuläge: I politiska styrdokument är barn och unga ett prioriterat område. I praktiken visar kartläggningen att det finns tydliga skillnader i ambitionsnivå, vilket har betydelse för barn och ungdomars möjligheter att få hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. Exempel på politiska beslut som berör målgruppen är bland annat beslut om inrättande av första linjen med samfinansiering från kommun och landsting, införande av investeringsfonder som möjliggör insatser över nämnds- och verksamhetsgränser, barnavård och mödravård undantas från Vårdval, begränsningar i barngrupper inom förskolan. Önskvärt läge: Fastställ ambitionsnivå Önskvärt är att båda huvudmännen är överens om ambitionsnivån. En aktiv vilja att gemensamt och var och en för sig fokusera på tidiga och ändamålsenliga insatser för barn och unga med behov av hjälp. En samverkansstuktur som stödjer arbetet med att fastställa ambitionsnivåer och viljeinriktningar. Hur få detta att bli en central fråga? Hur få kunskap och kontroll på läget? Hur upprätthålla en bra dialog kring barn och ungas behov av hjälp? Hur skapa strukturer som stödjer insatser från huvudmännens olika verksamheter? 17

18 Gap-analys 2 Lagstiftning garanterar inte samverkan Lagstiftning uppfattas inte som tillräcklig. Intervjuerna indikerar att det ibland/ofta blir glapp mellan socialtjänsten och hälso-och sjukvården. En väsentlig orsak anses olika lagstiftning vara. Frågan om en eller två lagar för dessa områden har utretts tidigare. Dock vore det fel utifrån bilden som växt fram i studien att inte lyfta denna fråga. HSL och SoL innebär också delvis olika förhållningssätt vad avser patientens/klientens integritet och initiativ. Om resultatet av de båda huvudmännens insatser skall bli bästa möjliga för det enskilda barnet eller ungdomen så behöver vissa hinder, som lagstiftningen uppfattas innebära, undanröjas. Exempel på områden som behöver förtydligas är frågan om sekretess och krav på dokumentation. Nuläge: I vissa avseenden lyfts de olika lagstiftningarna som hinder/begränsningar för att den egna verksamheten skall bli ändamålsenlig och välfungerande. Lagstiftningen garanterar inte samverkan, utan kan i vissa fall bli ett alibi för uteblivit samarbete. När frågan om vem som ska betala inte är löst, riskerar barnet/ungdomen att bli utan insats eller få vänta onödigt länge på en åtgärd. Här ser vi en skillnad - problemet är mindre där det finns en etablerad och överenskommen samverkan och ansvarsfördelning. Samordnad individuell plan finns idag inskrivet i både HSL och SoL, och är vid kartläggningen delvis implementerad. Önskat läge: Utvecklad lagstiftning som stödjer samverkan. Tydliga samverkansöverenskommelser mellan huvudmännen och tydliga ansvarsfördelningar mellan huvudmän och verksamheter med utgångspunkt i en gemensam behovsanalys. En lagstiftning som ger stöd för gemensamt arbete kring informationsutbyte och krav på dokumentation. 18

19 Gap-analys 3 Politikerna tydligare vägvisare Huvudmannens roll hur det politiska ansvaret ser ut och utövas spelar roll. Det räcker inte med vad som föreskrivs i ramlagar som HSL, SoL och föreskrifter för att åstadkomma vad lagstiftaren åsyftar. Det politiska engagemanget har mycket stor betydelse för hur verksamheterna arbetar och utvecklas samt hur samverkan fungerar mellan huvudmännen. Politikerna behöver vara tydliga vägvisare. Det förutsätter ett intresse för vad som sker i verksamheten, att efterfråga resultat vad har insatta resurser lett till vad avser att minska psykisk ohälsa. Men också att det ansvar som getts också är omsatt i ett tydligt mandat. En utmaning är att hitta former för överföring av information mellan den verksamhet som besitter kunskapen om målgruppen och dess behov och politiken som har mandatet att fördela resurser och göra nödvändiga prioriteringar. Nuläge: Verksamheterna styrs med utgångspunkt från egen omvärldsbevakning (lagstiftning, författningar, forskning etc). Men även eget intresse och engagemang har stor påverkan. Där huvudmännen satt tydliga mål, beslutat om styrdokument, avsatt resurser och aktivt medverkat i samverkan uppnås resultat som är positiva för målgruppen barn- och unga med psykisk ohälsa. Gemensam styrning av samverkan förekommer i olika omfattning. Kartläggningen pekar tydligt på vikten av att de forum som skapas på politisk och strategisk nivå också besätts med politiker respektive tjänstemän som har ett verkligt mandat. I annat fall haltar samverkan och upplevs ta mer tid och energi än vara till nytta. Önskat läge: Visa väg! Huvudmännen i kommuner och landsting tar ansvar för att tydliggöra uppdraget så att det ger stöd för arbetet i egna verksamheten och för det gemensamma ansvaret (inrikta, prioritera, fördela resurser). Tydliga roller och ansvar mellan olika politiska forum inom respektive huvudman. Tydligt vad samverkan ska leda till. Politiker i samverkansforum med mandat som möjliggör reell samverkan. Vilken roll har kommun- respektive landstingsstyrelse i förhållande till övriga nämnder vad avser prioriterade frågor? Vem/vilken nivå bör engageras och hur? 19

20 Gap-analys 4 Ansvar och kompetens Nyttja befintlig kunskap Området barn och unga med psykisk ohälsa är för komplext för att inte styras och politiken har ett ansvar för att fastställa förutsättningar och ange vad som förväntas avseende tjänstemannaåtagandet. Tjänstemän i kommuner och landsting har ofta otydliga uppdrag eller uppdrag som är svåra att mäta. Måluppfyllelse mäts ofta i ekonomiska termer på relativt kort sikt (budgetår). Tjänstemannaansvar i kvalitativa termer är däremot mer sällan uttryckt. Den i vissa avseenden bristande tydligheten kring uppdrag och ansvar gör det svårt att både definiera ansvaret och att utvärdera ansvaret. Det finns en risk att den kompetens om verksamheten och dess resultat som finns hos professionen inte utnyttjas i styrningen av verksamheten. Nuläge: Det finns en tydlig skillnad mellan kommun och landsting där landstingen har en tydligare styrning från verksamheten/professionen med relativt långt avstånd mellan verksamhet och politik. Kommunerna däremot har en relativt tät dialog kring styrning/uppföljning mellan verksamhet och nämnd. Inom landstingen finns också en mer uttalad förväntan från ledningen att verksamheterna (professionen) ska ta ett stort ansvar. För båda huvudmännen uppfattas dock att ekonomin har ett starkare fokus än kvalitetsfrågor vid uppföljning av ansvaret. Ansvaret för kvalitetsfrågorna ses mer som självklara att verksamheten hanterar. Önskat läge: Klargör ansvar Politiken hos respektive huvudman anger inriktning och fördelar resurs samt prioritering efter de faktiska behoven (förutsätter mer uppföljning av kvalitet och verksamhetsresultat). Uppdrag och åtagande beskrivs tydligt så att ansvar kan utkrävas av verksamhetsansvariga med hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa resultat. 20

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad

Läs mer

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016-2018 Gemensamt ansvarstagande Samverkan och samordning Tillit och förtroende 290 kommuner 21 landsting/regioner 2016-11-24 Avdelningen för vård

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

1. Samverkansavtal kring barn i behov av särskilt stöd

1. Samverkansavtal kring barn i behov av särskilt stöd VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-10-24 DNR BUN 2013.311 EVA LOD SID 1/2 ENHETSCHEF 08 587 852 02 EVA.LOD@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Samverkansavtal

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt

Läs mer

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Inledning I propositionen (Prop. 2012/13:77) har regeringen föreslagit att det i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson Samordnad individuell plan Sävsjö 2014-08-28 Eva Karlsson Iréne Josephson Hemsjukvård Hemtjänst Arbetsterapeut Sjukgymnast Kontaktperson Kurator/psykolog Biståndshandläggare Läkare Försäkringskassa Innehåll

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer