Kunskapsplattformar kartläggning av initiativ på nationell och regional nivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsplattformar kartläggning av initiativ på nationell och regional nivå"

Transkript

1 Kunskapsplattformar kartläggning av initiativ på nationell och regional nivå Slutrapport november 2011 Anne Persson Hanife Krasniqi

2 Innehållsförteckning 1 Uppdragets bakgrund och mål Resultat från analysen Kartläggning av kunskapsplattformar för vårdpersonal Nationell webbaserad kunskapsportal - Kunskapsguiden IPULS-projektet METIS Nationella riktlinjer för Sjukdomsförebyggande metoder: Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Virtuellt Sårcentrum Sårvårdsboken Örebro Vårdhandboken Internetmedicin Sårwebben Kartläggning av kunskapsplattformar för patienter och medborgare Föräldrastöd i samverkan Uddevalla Fyrbodal (delprojekt Föräldrawebb Fyrbodal) PS Young Support UMO.se se Kartläggning av kunskapsplattformar för vårdpersonal och patienter Nationellt kompetenscentrum Anhöriga Demenscentrum Vårdaktörsportalen i Västra Götaland Analys Specialitédrivna kunskapsportaler Struktur Teknikval Beröringspunkter med Nationell ehälsa Kunskapsportaler om psykisk ohälsa och levnadsvanor prioriteras Svaga processer för förvaltning och utvärdering Brist på finansiering Breda målgrupper Rekommendationer Referenser... 52

3 1 Uppdragets bakgrund och mål Denna kartläggning har genomförts av Högskolan i Skövde på uppdrag av Skaraborgs Kommunalförbund. Uppdraget är en del av och finansieras genom avsiktsförklaringen 2010 från Skaraborg för att bygga en gemensam plattform för kunskapsutveckling för socialtjänst och hälso- och sjukvård Vårdsamverkan Skaraborg, FoU-U, har målet att undersöka förutsättningarna för att skapa en för hela vårdkedjan gemensam, strukturerad, resurseffektiv och hållbar grundmodell för att utveckla och förvalta IT-baserade kunskapsplattformar för olika sakområden inom vård och omsorg. Syftet med en kunskapsplattform är att kontinuerligt samla, pedagogisera och sprida erfarenhets- och evidensbaserad kunskap, exempelvis utgående från vårdprogram och nationella riktlinjer. Målgruppen är i första hand personal men även den enskilde och anhöriga kan beröras. Som ett första steg i detta arbete har Högskolan i Skövde, Forskningsgruppen Informationssystem, kartlagt liknande existerande initiativ på nationell och regional nivå. Ett exempel på ett sådant initiativ är Socialstyrelsens projekt Nationell webbaserad kunskapsportal. I kartläggningsuppdraget ingår att för existerande kunskapsplattformar beskriva: - innehåll och målgrupp/er - struktur och teknisk lösning - möjligheter till kommunikation mellan berörda aktörer - organisatorisk modell för kontinuerlig förvaltning, inkl. ansvarsförhållanden - hur kunskapsplattformen utvärderas, t.ex. i förhållande till kvalitetsindikatorer och hur plattformen fått genomslag i målgrupp/er - bedömda möjligheter och utmaningar med plattformarna Projektet har genomförts på följande sätt: - Utsökning och urval av representativa och intressanta nationella och regionala projekt och webbaserade kunskapsportaler - Intervjuer med ansvariga för utvalda kunskapsportaler - Dokumentation och analys av kunskapsportaler genom inspektion 1

4 2 Resultat från analysen I detta kapitel presenteras data som framkom ur analys av kunskapsplattformar. Analysen har påvisat att det finns diverse kunskapsplattformar för följande målgrupper: Vårdpersonal Patienter och medborgare samt Vårdpersonal och patienter 2.1 Kartläggning av kunskapsplattformar för vårdpersonal Nationell webbaserad kunskapsportal - Kunskapsguiden o Mål och syfte Socialstyrelsen fick i november 2009 i uppdrag av regeringen att utveckla en nationell kunskapsportal för webbaserad förmedling av kunskap för personal på alla nivåer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med personer med psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar samt inom vård och omsorg om äldre. I uppdraget ingick även att ansvara för kunskapsportalen och den webbaserade kunskapens aktualitet, relevans och kvalitativa innehåll samt att utreda frågor avseende kunskapsportalens utvecklingsmöjligheter och organisation. Fram till 2012 ansvarar Socialstyrelsen för att driva och förvalta kunskapsportalen (Socialstyrelsen, ). Mot bakgrund av ovanstående lanserades kunskapsguiden.se i maj Kunskapsguiden är en kunskapsportal för alla som arbetar med hälsa, vård och omsorg. Portalen samlar befintlig och ny kunskap inom områdena psykisk ohälsa och vård och omsorg om äldre. Målet med kunskapsportalen, enligt Socialstyrelsen, är att den i hög utsträckning skall bidra till att vårdoch stödinsatser är trygga, säkra och av god kvalitet samt att de utgår från evidensbaserade metoder och arbetssätt. Syftet är därmed att underlätta kunskapsstyrning, kunskapsspridning och kunskapsinhämtning samt att främja personal på alla nivåer att använda den mest aktuella kunskapen och de bästa metoderna och modellerna (Socialstyrelsen, ; Kunskapsguiden, 2011). o Målgrupp/er, innehåll, struktur och teknisk lösning Regeringsuppdragen anger att kunskapsportalens målgrupp är personal på alla nivåer och inom alla åldersgrupper som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning inom alla åldersgrupper eller arbetar med vård och omsorg om äldre (Socialstyrelsen , s. 12). Kunskapsportalen möjliggör webbaserat lärande/e-lärande varför det på webbplatsen finns en blandning av text, film, animeringar och andra interaktiva moment som underlättar för användaren att tillgodogöra sig

5 innehållet. På Kunskapsguiden hittar målgrupperna kvalitetsgranskad och pedagogisk information som berör två huvudområden/ämnesområden, psykisk ohälsa samt vård och omsorg om äldre enligt följande: Fakta- och praktisk information Kunskapsunderlag Kurser och utbildningar Innehållet i Kunskapsguiden är insamlat från många olika aktörer, inte bara från Socialstyrelsen. Den viktigaste kunskapen är sålunda samlad på ett ställe, vilket möjliggör enkelt och snabb tillgång till kvalitetssäkrad information. Innehållet i Kunskapsguiden är av skiftande karaktär. Det finns artiklar som är baserat på vetenskapligt material. I andra fall handlar det om kortare inledningar och länkar till material som ligger på andra webbplatser. Utformningen av innehållets struktur i Kunskapsguiden indikerar att användargränssnittet har konceptualiserats utifrån metaforen mappstruktur (se bild 1). Bild 1: Kunskapsportalens startsida

6 För att kunskapsguidens innehåll skall struktureras och presenteras på bästa sätt har tre informationsskärningar identifierats. Informationen i kunskapsportalen kan nås utifrån två huvudområden/ämnesområden; Psykisk ohälsa samt Vård och omsorg om äldre (Se bild 2). Ämnesområdena riktar således sig till olika professioner inom målgruppen (Socialstyrelsen, ; Kunskapsguiden, 2011 ). Målgrupp: Målgrupperna har varit i fokus under utvecklingen av kunskapsportalens struktur. Målgrupperna har olika behov av information varför det är viktigt att kunna hitta information utifrån den yrkesroll som man tillhör (Socialstyrelsen, ; Kunskapsguiden, 2011). Hälsoproblem/teman: Informationssökningen tar ofta sin början i ett sjukdomstillstånd/hälsoproblem. För att underlätta informationssökningsprocessen omfattas huvudområdena/ämnesområdena av begrepp kopplade till sjukdomstillstånd/hälsoproblem (Socialstyrelsen, ; Kunskapsguiden, 2011). Varje huvudområde/ämnesområde har därefter egen toppmeny indelad på (Se bild 3): Hälsoproblem Teman Lagar & regler Kunskapsstöd Kurser & utbildningar Aktuellt Länkstig

7 Bild 2: Informationen i kunskapsportalen nås utifrån två huvudområden/ämnesområden Eftersom toppmenyerna följer samma design oberoende av vilket huvudområde/ämnesområde användaren väljer blir sajten intuitiv och användarvänlig. Det som skiljer de olika huvudområdena åt är användning av diverse färger. Strukturen är emellertid alltid densamma oberoende av huvudområde. Sajten har även en tydlig länkstig som är placerad under toppmenyn. Den visar var användaren befinner sig i den hierarkiska strukturen (se bild 3). I sidhuvudet finns en webbkarta (webbkartan visar den hierarkiska strukturen) och sökruta med sökmotorn för hela webbplatsen. Den ger träffar på alla typer av innehåll som finns på Kunskapsguiden.se samt relevanta länkar hos samverkansaktörernas webbplats. Målet med webbportalen enligt Socialstyrelsen är b.la. att målgruppen skall ges tillgång till enkelt och snabb kvalitetssäkrad information. Kunskapsportalen är välstrukturerad vilket ger ett professionellt intryck. Den användarvänliga strukturen möjliggör snabb och enkel tillgång till relevant information, varför det kan anses att sajten är anpassad till den avsedda målgruppen.

8 Bild 3: Toppmenyer som finns inom respektive huvudområde/ämnesområde samt länkstigen som visar var användaren befinner sig i den hierarkiska strukturen. Den tekniska plattformen i kunskapsguiden är utvecklad i Microsoft Sharepoint 2010 (Freiholtz, ; Socialstyrelsen, ). Sharepoint 2010 är en mjukvaruplattform som bland annat möjliggör webbpublicering, samarbete, dokumenthantering och sökfunktionalitet. Plattformen kompletteras även av Microsoft FAST SearchServer 2010 for SharePoint, vilket möjliggör effektiva sökfunktioner med goda möjligheter att växa och anpassa efter behov. Lösning integreras även väl i Socialstyrelsens befintliga infrastruktur. Enligt Socialstyrelsen ( ) har webbsajtens grafiska form, informationsstruktur och teknisk plattform, utvecklats med hänsyn tagen till att den i framtiden ska kunna utökas med fler ämnesområden och funktioner. o Möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer Kunskapsguiden ger inte möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer. o Modeller för kontinuerlig förvaltning samt hur plattformen utvärderas Förslag till organisation och förvaltning av kunskapsportalen inkluderar främst två huvudområden: innehåll och utveckling. Förvaltningsorganisationen består av ett antal roller, råd och grupper. 1 Freiholtz Ulrika (projektledare för Kunskapsguiden). Intervjuad av författaren 2011.

9 Ledningsgrupp och operativ referensgrupp: Ledningsgruppen ansvarar för strategiska vägval och inriktningar samt följer upp att kunskapsportalen håller budgeten och når uppsatta mål. Referensgruppen med representanter från ansvariga samverkansaktörer åsyftar ge råd i strategiska vägval och inriktningar och underlätta förankring av beslut rörande kunskapsportalens drift och förvaltning. Enligt socialstyrelsen ( ) bör roller som produktägare, budgetansvariga och representanter från samverkande aktörer ingå i den operativa referensgruppen. Produktägare: Driver den övergripande utvecklingen av kunskapsportalen. Webbstrateg: Webbstrategens uppgift är primärt att fungera som rådgivare till produktägaren, redaktionen och utvecklingsrådet i dessa frågor. Webbstrategens skall även ge stöd i arbetet med att definiera och följa upp mätbara mål för kunskapsportalen samt ansvara för omvärldsbevakning. Redaktionsråd: Innehållet i kunskapsguiden framställas av Socialstyrelsen i samverkan med Läkemedelsverket, Statensberedning för medicinsk utvärdering, SBU, Statens folkhälsoinstitut, Sveriges kommuner och landsting, SKL, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Dessa aktörer ingår i det redaktionsråd som säkerställer Kunskapsguidens innehåll och kvalitet (Freiholtz, 2011). Redaktion: Det redaktionella arbetet leds och utförs av Kunskapsguidens redaktion som finns på Socialstyrelsen. Redaktionen arbetar med struktur, innehåll och det tekniska utvecklingsarbetet. Ett mål är att arbeta med och inkludera fler vetenskapliga studier inom samtliga ämnesområden (Freiholtz, 2011; Kunskapsguiden, 2011). Utvecklingsråd: Enligt Socialstyrelsen ( ) är utvecklingsrådet ett forum där en bredare grupp av intressenter diskuterar och rekommenderar behov av ny funktionalitet eller förändringar på kunskapsportalen. Enligt Socialstyrelsen ( ) finns det en process för hur det redaktionella arbetet skall bedrivas. Processen syftar till att beskriva hur material som skall publiceras i kunskapsportalen samlas in, analyseras, bearbetas och kvalitetssäkras innan publicering (se Bilaga 1). Även kvalitetssamordningen sker enligt kvalitetsgranskningsprocessen nedan (se figur1). För närvarande finns det dock inga fastställda kvalitetskriterier.

10 Figur 1: Kvalitetsgranskningsprocessen (Socialstyrelsen, , s.25 ) För att säkerställa kvalitén på innehållet för användarna framgår det på varje informationssida vilken aktör som författat och faktagranskat innehållet. Det framgår dessutom vilka källor som använts för att ta fram innehållet. Även datum visar när sidan är uppdaterad (Kunskapsguiden, 2011). Målen med kunskapsportalen är svåra att mäta tillräckligt ofta och fungerar inte för att styra det dagliga arbetet med kunskapsportalen, varför ett antal mätbara mål som är bättre lämpade för styrning och utvärdering av det löpande arbetet bör definieras (Socialstyrelsen, ; ). Enligt Socialstyrelsens rapporter kommer dock en utvärdering av Kunskapsguiden att ske under Målet med denna utvärdering är att dels analysera i vilken utsträckning kommuner, landsting och andra använder Kunskapsguiden och dels hur innehållet uppfattas av användarna (Socialstyrelsen, ). Under perioderna maj-juli 2011 har Kunskapsguiden haft besökare (Freiholtz, 2011). o Möjligheter och utmaningar med plattformen Utvecklingsarbetet med Kunskapsguiden kommer fortsätta under år En viktig utmaning med webbsajten är att få ytterligare genomslag bland den avsedda målgruppen. Under hösten 2011 kommer ytterligare marknadsföringsarbete att genomföras i syfte at sprida sajten bland professionerna (Freiholtz, 2011). Kontinuerliga mätningar är nödvändiga i syfte att säkerställa Kunskapsguidens relevans och användarvänlighet (Socialstyrelsen, ). Ytterligare en viktig utmaning som Kunskapsguiden står inför är att det snarast bör definieras mätbara mål för styrning och utvärdering av det löpande arbetet. Utvecklingen av Kunskapsguiden fortsätter i projektform under Den 1 januari 2012 går Kunskapsguiden över i en förvaltningsfas där förvaltningsorganisationen träder i kraft. För att upprätthålla kvaliteten på arbetet med Kunskapsguiden måste en förvaltningsorganisation säkerställas snarast möjligt.

11 2.1.2 IPULS-projektet METIS o Mål och syfte Regeringen har konstaterat att det råder brist på läkare med specialistkompetens inom en psykiatrisk specialitet, varför åtgärder behöver sättas in. Det har vidare även konstaterats att det nuvarande teoretiska innehållet i specialistläkarutbildningen i psykiatri är bristfälligt. Idag ges det sju till åtta SK-kurser i psykiatri via IPULS (Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige) per år, vilket inte täcker behoven. På grund av platsbrist får de flesta specialister möjlighet att gå kurserna först under det sista halvåret av sin specialistutbildning vilket bl.a. innebär att den teoretiska utbildningen inte går i fas med den praktiska utbildningen. För att förbättra utbildningen för blivande läkarspecialister har Socialstyrelsen under år 2007 utbetalt 6,3 miljoner till (IPULS) för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurserna (SK-kurser) i psykiatri. Projektet går under namnet METIS (Mer teori i specialiseringstjänstgöringen) med uppdrag (syfte) att ta fram ett strukturerat utbud av webbaserade SK-kurser till ST-läkare i psykiatri. Resultatet av satsningarna skall slutredovisas senast den 30 maj o Målgrupp/er, innehåll, struktur och teknisk lösning Målgruppen i METIS webbaserade utbildning är ST läkare inom psykiatri. METIS erbjuder kurser inom 20 olika ämnen som t.ex. inom affektiva sjukdomar, äldrepsykiatri och neurovetenskap. Den pedagogiska modellen som METIS-projektet arbetar utefter innebär att teori och praktik vävs ihop och att teoretisk kunskap implementeras i ST-läkarnas vardag (Lönnqvist, ). Uppläggningen av METIS SK-kurser i psykiatri sker utefter tre faser: Fas 1: Denna fas går på distans. ST-läkare som blivit antagen till en SK-kurs i psykiatri får ett konto på den internetbaserade lärplattformen Ping Pong. Deltagarna loggar in på lärplattformen där de hittar länkar till rekommenderad, litteratur och ett antal förinspelade föreläsningar. Lärplattformen ger även tillgång till chatt och diskussionsforum (Lönnqvist, 2011). Fas 2: Här sker utbildningen på plats. ST-läkarna träffas tillsammans med kursens akademiska och kliniska lärare för att följa upp det inlästa materialet och arbeta med fördjupande aktiviteter (Lönnqvist, 2011). Fas 3: Denna fas går på distans via lärplattformen. Deltagarna arbetar med en inlämningsuppgift som lämnas in via Ping Pong (Lönnqvist, 2011). METIS tillhandahåller sålunda webbaserade utbildning (se bild 4). För att kunna bedriva delar utav utbildningen används lärplattformen Ping Pong. Ping Pong möjliggör skapandet av nätbaserade distanskurser och webbstöd. De funktioner som finns i Ping Pong är bl.a.: 2 Lönnqvist Peter (Projektadministratör, METIS projektet). Intervjuad av författaren 24 augusti 2011.

12 Diskussionsforum Självtester Projektgrupper Mål och framsteg Bild 4: METIS startsida o Möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer Utbildningsdeltagare har möjlighet att bedriva diskussioner via lärplattformen. o Modeller för kontinuerlig förvaltning samt hur plattformen utvärderas För att säkerställa kvalitén i utbildningen finns det för närvarande 18 olika kursutvecklingsgrupper som arbetar med att ta fram SK-kurser för olika psykiatriska ämnesområden. Utgångspunkten för kursutvecklingsgrupperna är, enligt Socialstyrelsen (2010), de kompetensmål som METIS projektet tagit fram och utvecklat utifrån Socialstyrelsens målbeskrivningar för läkarnas specialiseringstjänstgöring. Den webbaserade

13 kunskapsportalen och utbildningen utvärderas även m. ha. utvärderingsmodellen Bloom s Taxonomy 3 (Lönnqvist, 2011). Plattformens och utbildningens genomslag kartläggs b.la genom användningen av Google analytics-statistiken. Under perioderna april 2010 till augusti 2011 hade METIS webbsajt 20,193 besökare. Lärplattformen hade under samma period 11,950 besökare. Även antalet sökande och examinerade deltagare används som mått på faktiska efterfrågan. o Möjligheter och utmaningar med plattformen Studier har påvisat att specialistläkarutbildningen i psykiatri i Sverige har brister vad gäller det teoretiska innehållet. Utbildning i psykiatri är i dag sålunda en bristspecialitet. Initieringen av METIS-projektet innebär att alla ST läkare i psykiatri idag kan få teoriutbildning inom ämnet och som ger läkare teoretiska kunskaper som motsvarar psykiatriker i övriga Europa. Genom att arbeta mot en gemensam teoretisk bas är det troligt att den psykiatriska vården i Sverige på sikt förbättras (SKL, 2007). Projektet har alltså bidragit till att psykiatrin inom den Svenska hälso- och sjukvård prioriteras i större utsträckning. Ytterligare en viktig möjlighet, som är ett resultat av projektet, är att ST-läkare som deltar i det nya konceptet med METISkurser examineras, något som tidigare inte varit aktuellt i ST-utbildningar. Enligt projektadministratören för METIS-projektet är deltagarna positiva till utbildningen (Lönnqvist, 2011). Den positiva återkopplingen till utbildningen kan dels bero på, användningen av modern pedagogik med förinspelade föreläsningar och en lämplig fördelning mellan teori och praktik, dels på lärplattformen Ping Pong. Ytterligare en viktig möjlighet som projektet generat i (Lönnqvist, 2011) är det stora intresset bland andra specialistområden t.ex. akutläkare i Skåne och kardiologer som efterfrågar ett likande koncept inom deras ämnesområde. För närvarande har Kunskapsguiden.se information om de kurser för ST-läkare i Psykiatri, Barn- och ungdomspsykiatri och Rättspsykiatri som utvecklats inom METIS-projektet men meningen är att det ska finnas en länk mellan Kunskapsguiden och IPULS (http://ipuls.se) kurskatalog där de flesta kurser som tas fram inom alla specialistutbildningar för läkare (och annan vårdpersonal) och certifieras av IPULS förekommer (Lönnqvist, 2011). En av flera utmaningar för projektet är finansieringen. Under september månad kommer projektet att utvärderas, huruvida projektet får fortsätt finansiering är fortfarande oklart. Ytterligare en utmaning för projektet är rekryteringen av yngre läkare/lärare som har intresse för att bedriva undervisning inom METIS. Återväxten av lärare är alltså ett problem (Lönnqvist, 2011). 3 Bloom s Taxonomy är ett klassificeringssystem som beskriver olika steg i lärandet.

14 2.1.3 Nationella riktlinjer för Sjukdomsförebyggande metoder: Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor o Mål och syfte Socialstyrelsen fick under 2007 i uppdrag från regeringen att utarbeta nationella riktlinjer för god vård för personer med allvarliga, ofta långvariga sjukdomar, där vården kostar samhället mycket pengar. Sammanlagt har 139 rekommendationer utarbetats och en preliminär version finns nu tillgängliga för allmänheten. Riktlinjerna har till syfte att lyfta fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården för att förebygga sjukdomar genom att påverka levnadsvanor. Vidare åsyftar riktlinjerna ge rekommendationer om vuxna, och i vissa fall särskilda grupper som gravida, ammande och personer som ska genomgå operation. Riktlinjerna berör även metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor (Socialstyrelsen, ). Enligt Socialstyrelsen ( ) står levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor för ca en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Trots att dessa levnadsvanor orsakar sjukdomar och trots att detta område är tydligt uttalat i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763) har det sjukdomsförebyggande arbetet ingen självklar ställning i hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsen (2010) finns det ingen enhetlig praxis, och det råder stora variationer mellan landsting och mellan vårdenheter. Grunden i dessa riktlinjer är b.la. rådgivning. Rådgivningen kan enligt Socialstyrelsen ( ) ske via rådgivning med Personliga samtal, Proaktiv telefonrådgivning och/eller Webb- och datorbaserad rådgivning. o Målgrupp/er, innehåll, struktur och teknisk lösning Målgruppen är alltså vuxna, och i vissa fall särskilda grupper som gravida, ammande och personer som ska genomgå operation. Tanken med webb- och datorbaserad rådgivning är att det personliga samtalet skall ersättas av särskilda datorprogram, där personen själv matar in svar på frågor om t.ex. sina rökvanor och skäl till att vilja sluta röka. Efter att användaren besvarat frågorna ges individuellt anpassad rådgivning om hur man kan sluta röka. Webb- och datorbaserad rådgivning kan enligt Socialstyrelsen ( ) användas ensamt eller som komplement till annan form av rådgivning, och kan vara med eller utan tillägg av skriftligt material och läkemedel. Rådgivningen kan ske antingen med hjälp av en dator på plats på en vårdmottagning, eller via en webbplats som medborgarna uppmanas att besöka (Socialstyrelsen, ). Eftersom arbetet med implementering av riktlinjerna inte har avslutats är det svårt att erhålla vidare information om hur den tekniska lösningen, struktur och innehåll förväntas se ut. Vidare är det svårt att erhålla information om organisatorisk modell för kontinuerlig förvaltning, hur plattformen kommer att utvärderas samt eventuella möjligheter och utmaningar. Den slutliga versionen av riktlinjerna beräknas vara klar hösten 2011, varför det är troligt att mer information om webbplatsen kan komma att presenteras.

15 2.1.4 Virtuellt Sårcentrum o Mål och syfte I syfte att sprida kunskap om sår inom hälso- och sjukvården i Sjuhärad startades projektet Virtuellt Sårcentrum (VS) år Projektet initierades av dåvarande metodkommittén i Södra Älvsborg med samverkansorganet ReKo Sjuhärad som projektägare och pågick under perioden (Källman, 2008). Eftersom målsättningen med VS var att med hjälp av virtuella verktyg sprida kunskap om sår utkristalliserades tre huvudinriktningar för projektet; Utarbeta ett webbaserat lokalt vårdprogram om Sårbehandling Etablera en informations- och diskussionsarena (QuickPlace) för nätverket av sårhandledare Producera ett interaktivt utbildningsprogram (E-learning). Projektidén var att de ovannämnda huvudkomponenterna skulle stödja varandra i syfte att bidra till god kvalitet i vård och behandling för patienter med sår. Sårhandledare ansvarar för att sprida kunskap vidare med hjälp av bl.a. interaktivt utbildningsprogram som i sin tur har en tydlig koppling till vårdprogrammet (Källman, 2008). o Målgrupp/er, innehåll, struktur och teknisk lösning Det lokala vårdprogrammet Sårbehandling är en överenskommelse inom och mellan vårdgivare (region och kommunal hälso- och sjukvård) om vårdstandard för en behovs- /diagnos och/eller sjukdomsgrupp. Vårdprogrammet skall bygga på bästa möjliga evidens för medicinsk bedömning, diagnostik och behandling, omvårdnad, egenvård, rehabilitering och habilitering samt prevention. Innan projektet VS startade har tidigare utgåvor av lokala vårdprogrammet patienter med Sår endast varit tillgängliga i pappersformat. Baserat på en kartläggning, som genomfördes inom ramen för projektet, identifierades behov av att programmet även bör vara tillgänglig på Internet. Sedan år 2006/2007 finns det lokala vårdprogrammet tillgängligt på Internet (Virtuellt Sårcentrum) tillsammans med andra intressanta IT-funktioner och informationstjänster som ständig aktualiseras. Det kan röra sig om nya rön, artikelabstrakts och utbildningskalender (Källman, 2008). I södra Älvsborg finns ett nätverk med 150 sårhandledare, verksamma inom såväl kommunal hälso- och sjukvård, primärvård som specialistvård. Nätverket består företrädelsevis av sjuksköterskor. Idén bakom nätverket är att handledarna skall sprida kunskap om sårbehandling baserat på det lokala vårdprogrammet till sina kollegor och medarbetare. I syfte att erbjuda sårhandledarna support i deras uppdrag introducerade VS-projektet en informations- och diskussionsarena (QuickPlace 4 ) som verktyg. Målet med QuickPlace (QP) var att öka den enskildes delaktighet och inflytande i nätverket och ytterligare förstärka kunskapsbildningen oberoende av tid och rum. Verktyget QP avvecklades dock för fyra-fem år sedan, då systemet ansågs tidskrävande och svår att administrera bland många användare. 4 QP är en virtuell webbaserad arbetsplats där det ges möjlighet för en grupp av medlemmar att kommunicera och samarbeta över dokument, planer och uppgifter.

16 Istället har mycket information som fanns i QP lagts ut på webbsajten för VS som t.ex. minnesanteckningar från tidigare sårhandledarträffar (Källman, 2008). Ytterligare ett viktigt mål med VS-projektet var att producera ett interaktivt utbildningsprogram (e-learning) som skulle stödja kopplingen mellan vårdsituationer och tillämpning samt användning av det lokala vårdprogrammet. Det fanns en vision om att E- learning konceptet skulle bygga på framtagna case som används i en interaktiv miljö men i brist på medel sjösättas inte projektet. Trots denna motgång har stora delar av projektet övergått i drift med Södra Älvsborgs Sjukhus som huvudman. Idag bildar hemsida med lokalt vårdprogram, en god kunskapsportal för kunskapsspridning om sårbehandling. Sajten är främst avsedd för personal som arbetar inom hälso- och sjukvård och som på olika sätt kommer i kontakt med sårbehandling (Källman, 2008). Innehållet i VS är insamlat från det lokalt vårdprogram för personal inom hälso- och sjukvården och presenteras i Pdf-dokument (Se bild 5). Utöver detta finns det möjlighet för användaren att ta del utav artikelsammanfattningar, information om kurser och konferenser, länkar till diverse filmer om sårbehandling samt rapporter från förbättringsteamet Sår inom ReKo Sjuhärad (Se bild 6). Den viktigaste kunskapen är sålunda insamlad på ett ställe i form av PDF-dokument, vilket möjliggör tillgång till kvalitetssäkrad information. Utformningen av innehållets struktur i VS försvårar dock översikten, varför besökare kan få ett felaktigt intryck av webbplatsen. VS är en del av sajten Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad.se vilket tyvärr bidrar till att sidan inte är strukturerad. Toppmenyerna följer likaså inte samma design varför navigationen försvåras. Det är svårt för besökaren att snabbt kunna gå fram och tillbaka mellan olika sidor, undersidor och kategorier. Det är påtagligt att sajten tyvärr inte följer en genomtänkt och uttalad struktur.

17 Bild 5: Lokalt vårdprogram om Svårläkta ben-, fot- och trycksår i Pdf-dokument Bild 6: Toppmenyer som användaren kan välja bland. o Möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer VS ger inte möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer.

18 o Modeller för kontinuerlig förvaltning samt hur plattformen utvärderas Ett s.k. förbättringsteam Sår med arbetar med att reviderat det lokala vårdprogrammet Sårbehandling i samarbete med specialister inom berörda verksamheter. Det etablerade förbättringsteamet består av kommun, primärvård och sjukhus, där varje enhet representeras av vardera två personer med kompetens som gör det möjligt att säkerställa följsamhet till framtaget vårdprogram hos samtliga vårdgivare i Sjuhäradsbygden. Det är dock Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) som ansvarar för drift av förbättringsteam, lokalt vårdprogram Sårbehandling samt sårhandledarnätverket. För att säkerställa kvalitén av innehållet för användarna framgår det på varje PDF-dokument vilken aktör som författat innehållet. Det framgår dessutom vilka källor som använts för att ta fram innehållet. Även datum visar när dokumentet är uppdaterad. o Möjligheter och utmaningar med plattformen De utmaningar som är relaterade till Virtuell Sårcentrum är dels Verktyget QP och portalens användbarhet. Eftersom stress och tidsbrist är vanligt förekommande bland vårdpersonal är det viktigt att de verktyg som väljs att används är anpassade till den specifika målgruppen Sårvårdsboken Örebro o Mål och syfte Syfte med kunskapsportalen Sårvårdsboken var att vägleda och lära vårdpersonal hur man på ett korrekt sätt bedömer, diagnostiserar, handlägger och dokumenterar vårdtagare med diverse sår. Sårvårdsboken finns tillgänglig för vårdpersonal på Internet sedan år Under år 2000 omarbetats sårvårdsboken av Sårvårdsgruppen i samarbete med ADB och Tele och finns sedan dess i ny version på Örebro läns landstings webbsajt. Ambitionen med Sårvårdsboken var att göra den till en nordisk angelägenhet, tillgänglig och underhållen inom det nordiska språkområdet (Örebro läns landsting, 2010; Forest, ). Kunskapsplattformen har dock under de senaste åren inte underhållits pga. brister i roll- och ansvarsfördelning samt tidsbrist (Forest, 2011). o Målgrupp/er, innehåll, struktur och teknisk lösning Kunskapsportalen Sårvårdsboken är begränsad till vårdpersonal på alla nivåer som i sitt arbete kommer i kontakt med vårdtagare med sår som t.ex. trycksår, brännskador, diabetessår, stomisår, traumatiska sår och operationssår. Det materialet som presenteras i portalen är baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Informationen som presenteras är också av skiftande karaktär. Det finns en blandning av t.ex., textbaserad information, bilder samt information som är länkad dels till dokument dels, till andra webbplatser. Trots att kunskapsportalen anses vara begränsad till vårdpersonal finns det möjlighet för patienter att erhålla information om pumpstövelbehandling samt information för diabetiker om fotvård. 5 Forest Ruth Eid (ingår i redaktionen för Sårvårdsboken Örebro). Intervjuad av författaren den 20 september 2011.

19 Utformningen av innehållets struktur i Sårvårdsboken utgår ifrån en hierarkisk och linjär struktur som kan jämföras vid en bokstruktur/rapportstruktur. För att kunskapsportalens innehåll skall struktureras och presenteras på bästa sätt har en informationsskärning identifierats, alltså huvudområden/ämnesområden. Sammanlagt har fem olika huvudområden/ämnesområden som har identifieras (se bild 7); Metoder för behandling av sår Diagnoser Sårvårdsmaterial Länklista Patientinformation Bild 7: Huvudområden/ämnesområden i Sårvårdsboken Tre av huvudområdena/ämnesområdena (metoder, diagnoser samt patientinformation) har även ett antal toppmenyer (se bild 7). Trots den linjära strukturen är sajten intuitiv och användarvänlig. Mängden White space och val av neutrala färger bidrar till att användaren snabbt kan bilda sig en uppfattning om sajtens innehåll. Innehållet i Sårvårdsboken är av skiftande karaktär. Det finns Pdf- dokument, bilder och länkar till material som ligger på

20 andra webbplatser. Utöver detta finns det även möjlighet för användaren att lyssna på innehållet som presenteras i kunskapsportalen (Se bild 8). Bild 8: Bilder, länkstig och funktionen Lyssna Sårvårdsboken är vidare byggd på EPiServer som är ett system för webbpublicering och innehållshantering. EPiServer CMS är baserad på Microsofts.NET-plattform. o Möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer Sårvårdsboken ger inte möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer. o Modeller för kontinuerlig förvaltning samt hur plattformen utvärderas Innehållet i Sårvårdsboken är insamlat från många olika aktörer och enheter som t.ex. från plastikkirurgiska kliniken, hudkliniken och infektionskliniken i USÖ (universitetssjukhuset Örebro). Den viktigaste kunskapen om sår är sålunda samlad på ett ställe, vilket möjliggör enkel och snabb tillgång till kvalitetssäkrad information. Kunskapsportalen har en aktör från hudkliniken som ingår i redaktionen och som även ansvarar för nyinkommet material och sköter övrigt regelbundet underhåll och uppdateringar av innehållet. Kvalitén på innehållet säkerställs även genom att för varje informationssida ange vilken aktör som författat och faktagranskat innehållet. Det framgår dessutom vilka källor som använts för att ta fram innehållet (Örebro läns landsting, 2010). Antalet besökare anses också vara ett viktigt mått för utvärdering av portalen. Diverse undersökningar har påvisat att kunskapsportalen har 100 st besökare/dag (Forest, 2011). Som det även framgår av tidigare avsnitt har förvaltningen och

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014

SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014 SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014 0 Sammanfattning Utifrån regeringsbeslut S2013/8791/FS ska METIS, genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), säkerställa

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

SOCIALSTYRELSEN. !nk 2007-08= 2 1. Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM. 1 bilaga. Regeringens beslut

SOCIALSTYRELSEN. !nk 2007-08= 2 1. Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM. 1 bilaga. Regeringens beslut 0 Regeringsbeslut 6 b REGERINGEN 2007-06-14 S2007/4916/HS Socialdepartemente SOCIALSTYRELSEN VLK!nk 2007-08= 2 1 Dos Handt. Dnr Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM e2 Q. U dra att utbetala bidra till Institutet

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Nationell webbaserad kunskapsportal

Nationell webbaserad kunskapsportal Nationell webbaserad kunskapsportal Utvecklingsmöjligheter och organisation som avser webbaserad nationell kunskapsportal inom områdena psykisk ohälsa samt vård och omsorg om äldre Citera gärna Socialstyrelsens

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Adhd-dagen 2014 Samordnad kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa Ett gemensamt uppdrag om kunskapsstyrning Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket,

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer