Kunskapsplattformar kartläggning av initiativ på nationell och regional nivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsplattformar kartläggning av initiativ på nationell och regional nivå"

Transkript

1 Kunskapsplattformar kartläggning av initiativ på nationell och regional nivå Slutrapport november 2011 Anne Persson Hanife Krasniqi

2 Innehållsförteckning 1 Uppdragets bakgrund och mål Resultat från analysen Kartläggning av kunskapsplattformar för vårdpersonal Nationell webbaserad kunskapsportal - Kunskapsguiden IPULS-projektet METIS Nationella riktlinjer för Sjukdomsförebyggande metoder: Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Virtuellt Sårcentrum Sårvårdsboken Örebro Vårdhandboken Internetmedicin Sårwebben Kartläggning av kunskapsplattformar för patienter och medborgare Föräldrastöd i samverkan Uddevalla Fyrbodal (delprojekt Föräldrawebb Fyrbodal) PS Young Support UMO.se se Kartläggning av kunskapsplattformar för vårdpersonal och patienter Nationellt kompetenscentrum Anhöriga Demenscentrum Vårdaktörsportalen i Västra Götaland Analys Specialitédrivna kunskapsportaler Struktur Teknikval Beröringspunkter med Nationell ehälsa Kunskapsportaler om psykisk ohälsa och levnadsvanor prioriteras Svaga processer för förvaltning och utvärdering Brist på finansiering Breda målgrupper Rekommendationer Referenser... 52

3 1 Uppdragets bakgrund och mål Denna kartläggning har genomförts av Högskolan i Skövde på uppdrag av Skaraborgs Kommunalförbund. Uppdraget är en del av och finansieras genom avsiktsförklaringen 2010 från Skaraborg för att bygga en gemensam plattform för kunskapsutveckling för socialtjänst och hälso- och sjukvård Vårdsamverkan Skaraborg, FoU-U, har målet att undersöka förutsättningarna för att skapa en för hela vårdkedjan gemensam, strukturerad, resurseffektiv och hållbar grundmodell för att utveckla och förvalta IT-baserade kunskapsplattformar för olika sakområden inom vård och omsorg. Syftet med en kunskapsplattform är att kontinuerligt samla, pedagogisera och sprida erfarenhets- och evidensbaserad kunskap, exempelvis utgående från vårdprogram och nationella riktlinjer. Målgruppen är i första hand personal men även den enskilde och anhöriga kan beröras. Som ett första steg i detta arbete har Högskolan i Skövde, Forskningsgruppen Informationssystem, kartlagt liknande existerande initiativ på nationell och regional nivå. Ett exempel på ett sådant initiativ är Socialstyrelsens projekt Nationell webbaserad kunskapsportal. I kartläggningsuppdraget ingår att för existerande kunskapsplattformar beskriva: - innehåll och målgrupp/er - struktur och teknisk lösning - möjligheter till kommunikation mellan berörda aktörer - organisatorisk modell för kontinuerlig förvaltning, inkl. ansvarsförhållanden - hur kunskapsplattformen utvärderas, t.ex. i förhållande till kvalitetsindikatorer och hur plattformen fått genomslag i målgrupp/er - bedömda möjligheter och utmaningar med plattformarna Projektet har genomförts på följande sätt: - Utsökning och urval av representativa och intressanta nationella och regionala projekt och webbaserade kunskapsportaler - Intervjuer med ansvariga för utvalda kunskapsportaler - Dokumentation och analys av kunskapsportaler genom inspektion 1

4 2 Resultat från analysen I detta kapitel presenteras data som framkom ur analys av kunskapsplattformar. Analysen har påvisat att det finns diverse kunskapsplattformar för följande målgrupper: Vårdpersonal Patienter och medborgare samt Vårdpersonal och patienter 2.1 Kartläggning av kunskapsplattformar för vårdpersonal Nationell webbaserad kunskapsportal - Kunskapsguiden o Mål och syfte Socialstyrelsen fick i november 2009 i uppdrag av regeringen att utveckla en nationell kunskapsportal för webbaserad förmedling av kunskap för personal på alla nivåer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med personer med psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar samt inom vård och omsorg om äldre. I uppdraget ingick även att ansvara för kunskapsportalen och den webbaserade kunskapens aktualitet, relevans och kvalitativa innehåll samt att utreda frågor avseende kunskapsportalens utvecklingsmöjligheter och organisation. Fram till 2012 ansvarar Socialstyrelsen för att driva och förvalta kunskapsportalen (Socialstyrelsen, ). Mot bakgrund av ovanstående lanserades kunskapsguiden.se i maj Kunskapsguiden är en kunskapsportal för alla som arbetar med hälsa, vård och omsorg. Portalen samlar befintlig och ny kunskap inom områdena psykisk ohälsa och vård och omsorg om äldre. Målet med kunskapsportalen, enligt Socialstyrelsen, är att den i hög utsträckning skall bidra till att vårdoch stödinsatser är trygga, säkra och av god kvalitet samt att de utgår från evidensbaserade metoder och arbetssätt. Syftet är därmed att underlätta kunskapsstyrning, kunskapsspridning och kunskapsinhämtning samt att främja personal på alla nivåer att använda den mest aktuella kunskapen och de bästa metoderna och modellerna (Socialstyrelsen, ; Kunskapsguiden, 2011). o Målgrupp/er, innehåll, struktur och teknisk lösning Regeringsuppdragen anger att kunskapsportalens målgrupp är personal på alla nivåer och inom alla åldersgrupper som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning inom alla åldersgrupper eller arbetar med vård och omsorg om äldre (Socialstyrelsen , s. 12). Kunskapsportalen möjliggör webbaserat lärande/e-lärande varför det på webbplatsen finns en blandning av text, film, animeringar och andra interaktiva moment som underlättar för användaren att tillgodogöra sig

5 innehållet. På Kunskapsguiden hittar målgrupperna kvalitetsgranskad och pedagogisk information som berör två huvudområden/ämnesområden, psykisk ohälsa samt vård och omsorg om äldre enligt följande: Fakta- och praktisk information Kunskapsunderlag Kurser och utbildningar Innehållet i Kunskapsguiden är insamlat från många olika aktörer, inte bara från Socialstyrelsen. Den viktigaste kunskapen är sålunda samlad på ett ställe, vilket möjliggör enkelt och snabb tillgång till kvalitetssäkrad information. Innehållet i Kunskapsguiden är av skiftande karaktär. Det finns artiklar som är baserat på vetenskapligt material. I andra fall handlar det om kortare inledningar och länkar till material som ligger på andra webbplatser. Utformningen av innehållets struktur i Kunskapsguiden indikerar att användargränssnittet har konceptualiserats utifrån metaforen mappstruktur (se bild 1). Bild 1: Kunskapsportalens startsida

6 För att kunskapsguidens innehåll skall struktureras och presenteras på bästa sätt har tre informationsskärningar identifierats. Informationen i kunskapsportalen kan nås utifrån två huvudområden/ämnesområden; Psykisk ohälsa samt Vård och omsorg om äldre (Se bild 2). Ämnesområdena riktar således sig till olika professioner inom målgruppen (Socialstyrelsen, ; Kunskapsguiden, 2011 ). Målgrupp: Målgrupperna har varit i fokus under utvecklingen av kunskapsportalens struktur. Målgrupperna har olika behov av information varför det är viktigt att kunna hitta information utifrån den yrkesroll som man tillhör (Socialstyrelsen, ; Kunskapsguiden, 2011). Hälsoproblem/teman: Informationssökningen tar ofta sin början i ett sjukdomstillstånd/hälsoproblem. För att underlätta informationssökningsprocessen omfattas huvudområdena/ämnesområdena av begrepp kopplade till sjukdomstillstånd/hälsoproblem (Socialstyrelsen, ; Kunskapsguiden, 2011). Varje huvudområde/ämnesområde har därefter egen toppmeny indelad på (Se bild 3): Hälsoproblem Teman Lagar & regler Kunskapsstöd Kurser & utbildningar Aktuellt Länkstig

7 Bild 2: Informationen i kunskapsportalen nås utifrån två huvudområden/ämnesområden Eftersom toppmenyerna följer samma design oberoende av vilket huvudområde/ämnesområde användaren väljer blir sajten intuitiv och användarvänlig. Det som skiljer de olika huvudområdena åt är användning av diverse färger. Strukturen är emellertid alltid densamma oberoende av huvudområde. Sajten har även en tydlig länkstig som är placerad under toppmenyn. Den visar var användaren befinner sig i den hierarkiska strukturen (se bild 3). I sidhuvudet finns en webbkarta (webbkartan visar den hierarkiska strukturen) och sökruta med sökmotorn för hela webbplatsen. Den ger träffar på alla typer av innehåll som finns på Kunskapsguiden.se samt relevanta länkar hos samverkansaktörernas webbplats. Målet med webbportalen enligt Socialstyrelsen är b.la. att målgruppen skall ges tillgång till enkelt och snabb kvalitetssäkrad information. Kunskapsportalen är välstrukturerad vilket ger ett professionellt intryck. Den användarvänliga strukturen möjliggör snabb och enkel tillgång till relevant information, varför det kan anses att sajten är anpassad till den avsedda målgruppen.

8 Bild 3: Toppmenyer som finns inom respektive huvudområde/ämnesområde samt länkstigen som visar var användaren befinner sig i den hierarkiska strukturen. Den tekniska plattformen i kunskapsguiden är utvecklad i Microsoft Sharepoint 2010 (Freiholtz, ; Socialstyrelsen, ). Sharepoint 2010 är en mjukvaruplattform som bland annat möjliggör webbpublicering, samarbete, dokumenthantering och sökfunktionalitet. Plattformen kompletteras även av Microsoft FAST SearchServer 2010 for SharePoint, vilket möjliggör effektiva sökfunktioner med goda möjligheter att växa och anpassa efter behov. Lösning integreras även väl i Socialstyrelsens befintliga infrastruktur. Enligt Socialstyrelsen ( ) har webbsajtens grafiska form, informationsstruktur och teknisk plattform, utvecklats med hänsyn tagen till att den i framtiden ska kunna utökas med fler ämnesområden och funktioner. o Möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer Kunskapsguiden ger inte möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer. o Modeller för kontinuerlig förvaltning samt hur plattformen utvärderas Förslag till organisation och förvaltning av kunskapsportalen inkluderar främst två huvudområden: innehåll och utveckling. Förvaltningsorganisationen består av ett antal roller, råd och grupper. 1 Freiholtz Ulrika (projektledare för Kunskapsguiden). Intervjuad av författaren 2011.

9 Ledningsgrupp och operativ referensgrupp: Ledningsgruppen ansvarar för strategiska vägval och inriktningar samt följer upp att kunskapsportalen håller budgeten och når uppsatta mål. Referensgruppen med representanter från ansvariga samverkansaktörer åsyftar ge råd i strategiska vägval och inriktningar och underlätta förankring av beslut rörande kunskapsportalens drift och förvaltning. Enligt socialstyrelsen ( ) bör roller som produktägare, budgetansvariga och representanter från samverkande aktörer ingå i den operativa referensgruppen. Produktägare: Driver den övergripande utvecklingen av kunskapsportalen. Webbstrateg: Webbstrategens uppgift är primärt att fungera som rådgivare till produktägaren, redaktionen och utvecklingsrådet i dessa frågor. Webbstrategens skall även ge stöd i arbetet med att definiera och följa upp mätbara mål för kunskapsportalen samt ansvara för omvärldsbevakning. Redaktionsråd: Innehållet i kunskapsguiden framställas av Socialstyrelsen i samverkan med Läkemedelsverket, Statensberedning för medicinsk utvärdering, SBU, Statens folkhälsoinstitut, Sveriges kommuner och landsting, SKL, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Dessa aktörer ingår i det redaktionsråd som säkerställer Kunskapsguidens innehåll och kvalitet (Freiholtz, 2011). Redaktion: Det redaktionella arbetet leds och utförs av Kunskapsguidens redaktion som finns på Socialstyrelsen. Redaktionen arbetar med struktur, innehåll och det tekniska utvecklingsarbetet. Ett mål är att arbeta med och inkludera fler vetenskapliga studier inom samtliga ämnesområden (Freiholtz, 2011; Kunskapsguiden, 2011). Utvecklingsråd: Enligt Socialstyrelsen ( ) är utvecklingsrådet ett forum där en bredare grupp av intressenter diskuterar och rekommenderar behov av ny funktionalitet eller förändringar på kunskapsportalen. Enligt Socialstyrelsen ( ) finns det en process för hur det redaktionella arbetet skall bedrivas. Processen syftar till att beskriva hur material som skall publiceras i kunskapsportalen samlas in, analyseras, bearbetas och kvalitetssäkras innan publicering (se Bilaga 1). Även kvalitetssamordningen sker enligt kvalitetsgranskningsprocessen nedan (se figur1). För närvarande finns det dock inga fastställda kvalitetskriterier.

10 Figur 1: Kvalitetsgranskningsprocessen (Socialstyrelsen, , s.25 ) För att säkerställa kvalitén på innehållet för användarna framgår det på varje informationssida vilken aktör som författat och faktagranskat innehållet. Det framgår dessutom vilka källor som använts för att ta fram innehållet. Även datum visar när sidan är uppdaterad (Kunskapsguiden, 2011). Målen med kunskapsportalen är svåra att mäta tillräckligt ofta och fungerar inte för att styra det dagliga arbetet med kunskapsportalen, varför ett antal mätbara mål som är bättre lämpade för styrning och utvärdering av det löpande arbetet bör definieras (Socialstyrelsen, ; ). Enligt Socialstyrelsens rapporter kommer dock en utvärdering av Kunskapsguiden att ske under Målet med denna utvärdering är att dels analysera i vilken utsträckning kommuner, landsting och andra använder Kunskapsguiden och dels hur innehållet uppfattas av användarna (Socialstyrelsen, ). Under perioderna maj-juli 2011 har Kunskapsguiden haft besökare (Freiholtz, 2011). o Möjligheter och utmaningar med plattformen Utvecklingsarbetet med Kunskapsguiden kommer fortsätta under år En viktig utmaning med webbsajten är att få ytterligare genomslag bland den avsedda målgruppen. Under hösten 2011 kommer ytterligare marknadsföringsarbete att genomföras i syfte at sprida sajten bland professionerna (Freiholtz, 2011). Kontinuerliga mätningar är nödvändiga i syfte att säkerställa Kunskapsguidens relevans och användarvänlighet (Socialstyrelsen, ). Ytterligare en viktig utmaning som Kunskapsguiden står inför är att det snarast bör definieras mätbara mål för styrning och utvärdering av det löpande arbetet. Utvecklingen av Kunskapsguiden fortsätter i projektform under Den 1 januari 2012 går Kunskapsguiden över i en förvaltningsfas där förvaltningsorganisationen träder i kraft. För att upprätthålla kvaliteten på arbetet med Kunskapsguiden måste en förvaltningsorganisation säkerställas snarast möjligt.

11 2.1.2 IPULS-projektet METIS o Mål och syfte Regeringen har konstaterat att det råder brist på läkare med specialistkompetens inom en psykiatrisk specialitet, varför åtgärder behöver sättas in. Det har vidare även konstaterats att det nuvarande teoretiska innehållet i specialistläkarutbildningen i psykiatri är bristfälligt. Idag ges det sju till åtta SK-kurser i psykiatri via IPULS (Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige) per år, vilket inte täcker behoven. På grund av platsbrist får de flesta specialister möjlighet att gå kurserna först under det sista halvåret av sin specialistutbildning vilket bl.a. innebär att den teoretiska utbildningen inte går i fas med den praktiska utbildningen. För att förbättra utbildningen för blivande läkarspecialister har Socialstyrelsen under år 2007 utbetalt 6,3 miljoner till (IPULS) för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurserna (SK-kurser) i psykiatri. Projektet går under namnet METIS (Mer teori i specialiseringstjänstgöringen) med uppdrag (syfte) att ta fram ett strukturerat utbud av webbaserade SK-kurser till ST-läkare i psykiatri. Resultatet av satsningarna skall slutredovisas senast den 30 maj o Målgrupp/er, innehåll, struktur och teknisk lösning Målgruppen i METIS webbaserade utbildning är ST läkare inom psykiatri. METIS erbjuder kurser inom 20 olika ämnen som t.ex. inom affektiva sjukdomar, äldrepsykiatri och neurovetenskap. Den pedagogiska modellen som METIS-projektet arbetar utefter innebär att teori och praktik vävs ihop och att teoretisk kunskap implementeras i ST-läkarnas vardag (Lönnqvist, ). Uppläggningen av METIS SK-kurser i psykiatri sker utefter tre faser: Fas 1: Denna fas går på distans. ST-läkare som blivit antagen till en SK-kurs i psykiatri får ett konto på den internetbaserade lärplattformen Ping Pong. Deltagarna loggar in på lärplattformen där de hittar länkar till rekommenderad, litteratur och ett antal förinspelade föreläsningar. Lärplattformen ger även tillgång till chatt och diskussionsforum (Lönnqvist, 2011). Fas 2: Här sker utbildningen på plats. ST-läkarna träffas tillsammans med kursens akademiska och kliniska lärare för att följa upp det inlästa materialet och arbeta med fördjupande aktiviteter (Lönnqvist, 2011). Fas 3: Denna fas går på distans via lärplattformen. Deltagarna arbetar med en inlämningsuppgift som lämnas in via Ping Pong (Lönnqvist, 2011). METIS tillhandahåller sålunda webbaserade utbildning (se bild 4). För att kunna bedriva delar utav utbildningen används lärplattformen Ping Pong. Ping Pong möjliggör skapandet av nätbaserade distanskurser och webbstöd. De funktioner som finns i Ping Pong är bl.a.: 2 Lönnqvist Peter (Projektadministratör, METIS projektet). Intervjuad av författaren 24 augusti 2011.

12 Diskussionsforum Självtester Projektgrupper Mål och framsteg Bild 4: METIS startsida o Möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer Utbildningsdeltagare har möjlighet att bedriva diskussioner via lärplattformen. o Modeller för kontinuerlig förvaltning samt hur plattformen utvärderas För att säkerställa kvalitén i utbildningen finns det för närvarande 18 olika kursutvecklingsgrupper som arbetar med att ta fram SK-kurser för olika psykiatriska ämnesområden. Utgångspunkten för kursutvecklingsgrupperna är, enligt Socialstyrelsen (2010), de kompetensmål som METIS projektet tagit fram och utvecklat utifrån Socialstyrelsens målbeskrivningar för läkarnas specialiseringstjänstgöring. Den webbaserade

13 kunskapsportalen och utbildningen utvärderas även m. ha. utvärderingsmodellen Bloom s Taxonomy 3 (Lönnqvist, 2011). Plattformens och utbildningens genomslag kartläggs b.la genom användningen av Google analytics-statistiken. Under perioderna april 2010 till augusti 2011 hade METIS webbsajt 20,193 besökare. Lärplattformen hade under samma period 11,950 besökare. Även antalet sökande och examinerade deltagare används som mått på faktiska efterfrågan. o Möjligheter och utmaningar med plattformen Studier har påvisat att specialistläkarutbildningen i psykiatri i Sverige har brister vad gäller det teoretiska innehållet. Utbildning i psykiatri är i dag sålunda en bristspecialitet. Initieringen av METIS-projektet innebär att alla ST läkare i psykiatri idag kan få teoriutbildning inom ämnet och som ger läkare teoretiska kunskaper som motsvarar psykiatriker i övriga Europa. Genom att arbeta mot en gemensam teoretisk bas är det troligt att den psykiatriska vården i Sverige på sikt förbättras (SKL, 2007). Projektet har alltså bidragit till att psykiatrin inom den Svenska hälso- och sjukvård prioriteras i större utsträckning. Ytterligare en viktig möjlighet, som är ett resultat av projektet, är att ST-läkare som deltar i det nya konceptet med METISkurser examineras, något som tidigare inte varit aktuellt i ST-utbildningar. Enligt projektadministratören för METIS-projektet är deltagarna positiva till utbildningen (Lönnqvist, 2011). Den positiva återkopplingen till utbildningen kan dels bero på, användningen av modern pedagogik med förinspelade föreläsningar och en lämplig fördelning mellan teori och praktik, dels på lärplattformen Ping Pong. Ytterligare en viktig möjlighet som projektet generat i (Lönnqvist, 2011) är det stora intresset bland andra specialistområden t.ex. akutläkare i Skåne och kardiologer som efterfrågar ett likande koncept inom deras ämnesområde. För närvarande har Kunskapsguiden.se information om de kurser för ST-läkare i Psykiatri, Barn- och ungdomspsykiatri och Rättspsykiatri som utvecklats inom METIS-projektet men meningen är att det ska finnas en länk mellan Kunskapsguiden och IPULS (http://ipuls.se) kurskatalog där de flesta kurser som tas fram inom alla specialistutbildningar för läkare (och annan vårdpersonal) och certifieras av IPULS förekommer (Lönnqvist, 2011). En av flera utmaningar för projektet är finansieringen. Under september månad kommer projektet att utvärderas, huruvida projektet får fortsätt finansiering är fortfarande oklart. Ytterligare en utmaning för projektet är rekryteringen av yngre läkare/lärare som har intresse för att bedriva undervisning inom METIS. Återväxten av lärare är alltså ett problem (Lönnqvist, 2011). 3 Bloom s Taxonomy är ett klassificeringssystem som beskriver olika steg i lärandet.

14 2.1.3 Nationella riktlinjer för Sjukdomsförebyggande metoder: Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor o Mål och syfte Socialstyrelsen fick under 2007 i uppdrag från regeringen att utarbeta nationella riktlinjer för god vård för personer med allvarliga, ofta långvariga sjukdomar, där vården kostar samhället mycket pengar. Sammanlagt har 139 rekommendationer utarbetats och en preliminär version finns nu tillgängliga för allmänheten. Riktlinjerna har till syfte att lyfta fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården för att förebygga sjukdomar genom att påverka levnadsvanor. Vidare åsyftar riktlinjerna ge rekommendationer om vuxna, och i vissa fall särskilda grupper som gravida, ammande och personer som ska genomgå operation. Riktlinjerna berör även metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor (Socialstyrelsen, ). Enligt Socialstyrelsen ( ) står levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor för ca en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Trots att dessa levnadsvanor orsakar sjukdomar och trots att detta område är tydligt uttalat i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763) har det sjukdomsförebyggande arbetet ingen självklar ställning i hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsen (2010) finns det ingen enhetlig praxis, och det råder stora variationer mellan landsting och mellan vårdenheter. Grunden i dessa riktlinjer är b.la. rådgivning. Rådgivningen kan enligt Socialstyrelsen ( ) ske via rådgivning med Personliga samtal, Proaktiv telefonrådgivning och/eller Webb- och datorbaserad rådgivning. o Målgrupp/er, innehåll, struktur och teknisk lösning Målgruppen är alltså vuxna, och i vissa fall särskilda grupper som gravida, ammande och personer som ska genomgå operation. Tanken med webb- och datorbaserad rådgivning är att det personliga samtalet skall ersättas av särskilda datorprogram, där personen själv matar in svar på frågor om t.ex. sina rökvanor och skäl till att vilja sluta röka. Efter att användaren besvarat frågorna ges individuellt anpassad rådgivning om hur man kan sluta röka. Webb- och datorbaserad rådgivning kan enligt Socialstyrelsen ( ) användas ensamt eller som komplement till annan form av rådgivning, och kan vara med eller utan tillägg av skriftligt material och läkemedel. Rådgivningen kan ske antingen med hjälp av en dator på plats på en vårdmottagning, eller via en webbplats som medborgarna uppmanas att besöka (Socialstyrelsen, ). Eftersom arbetet med implementering av riktlinjerna inte har avslutats är det svårt att erhålla vidare information om hur den tekniska lösningen, struktur och innehåll förväntas se ut. Vidare är det svårt att erhålla information om organisatorisk modell för kontinuerlig förvaltning, hur plattformen kommer att utvärderas samt eventuella möjligheter och utmaningar. Den slutliga versionen av riktlinjerna beräknas vara klar hösten 2011, varför det är troligt att mer information om webbplatsen kan komma att presenteras.

15 2.1.4 Virtuellt Sårcentrum o Mål och syfte I syfte att sprida kunskap om sår inom hälso- och sjukvården i Sjuhärad startades projektet Virtuellt Sårcentrum (VS) år Projektet initierades av dåvarande metodkommittén i Södra Älvsborg med samverkansorganet ReKo Sjuhärad som projektägare och pågick under perioden (Källman, 2008). Eftersom målsättningen med VS var att med hjälp av virtuella verktyg sprida kunskap om sår utkristalliserades tre huvudinriktningar för projektet; Utarbeta ett webbaserat lokalt vårdprogram om Sårbehandling Etablera en informations- och diskussionsarena (QuickPlace) för nätverket av sårhandledare Producera ett interaktivt utbildningsprogram (E-learning). Projektidén var att de ovannämnda huvudkomponenterna skulle stödja varandra i syfte att bidra till god kvalitet i vård och behandling för patienter med sår. Sårhandledare ansvarar för att sprida kunskap vidare med hjälp av bl.a. interaktivt utbildningsprogram som i sin tur har en tydlig koppling till vårdprogrammet (Källman, 2008). o Målgrupp/er, innehåll, struktur och teknisk lösning Det lokala vårdprogrammet Sårbehandling är en överenskommelse inom och mellan vårdgivare (region och kommunal hälso- och sjukvård) om vårdstandard för en behovs- /diagnos och/eller sjukdomsgrupp. Vårdprogrammet skall bygga på bästa möjliga evidens för medicinsk bedömning, diagnostik och behandling, omvårdnad, egenvård, rehabilitering och habilitering samt prevention. Innan projektet VS startade har tidigare utgåvor av lokala vårdprogrammet patienter med Sår endast varit tillgängliga i pappersformat. Baserat på en kartläggning, som genomfördes inom ramen för projektet, identifierades behov av att programmet även bör vara tillgänglig på Internet. Sedan år 2006/2007 finns det lokala vårdprogrammet tillgängligt på Internet (Virtuellt Sårcentrum) tillsammans med andra intressanta IT-funktioner och informationstjänster som ständig aktualiseras. Det kan röra sig om nya rön, artikelabstrakts och utbildningskalender (Källman, 2008). I södra Älvsborg finns ett nätverk med 150 sårhandledare, verksamma inom såväl kommunal hälso- och sjukvård, primärvård som specialistvård. Nätverket består företrädelsevis av sjuksköterskor. Idén bakom nätverket är att handledarna skall sprida kunskap om sårbehandling baserat på det lokala vårdprogrammet till sina kollegor och medarbetare. I syfte att erbjuda sårhandledarna support i deras uppdrag introducerade VS-projektet en informations- och diskussionsarena (QuickPlace 4 ) som verktyg. Målet med QuickPlace (QP) var att öka den enskildes delaktighet och inflytande i nätverket och ytterligare förstärka kunskapsbildningen oberoende av tid och rum. Verktyget QP avvecklades dock för fyra-fem år sedan, då systemet ansågs tidskrävande och svår att administrera bland många användare. 4 QP är en virtuell webbaserad arbetsplats där det ges möjlighet för en grupp av medlemmar att kommunicera och samarbeta över dokument, planer och uppgifter.

16 Istället har mycket information som fanns i QP lagts ut på webbsajten för VS som t.ex. minnesanteckningar från tidigare sårhandledarträffar (Källman, 2008). Ytterligare ett viktigt mål med VS-projektet var att producera ett interaktivt utbildningsprogram (e-learning) som skulle stödja kopplingen mellan vårdsituationer och tillämpning samt användning av det lokala vårdprogrammet. Det fanns en vision om att E- learning konceptet skulle bygga på framtagna case som används i en interaktiv miljö men i brist på medel sjösättas inte projektet. Trots denna motgång har stora delar av projektet övergått i drift med Södra Älvsborgs Sjukhus som huvudman. Idag bildar hemsida med lokalt vårdprogram, en god kunskapsportal för kunskapsspridning om sårbehandling. Sajten är främst avsedd för personal som arbetar inom hälso- och sjukvård och som på olika sätt kommer i kontakt med sårbehandling (Källman, 2008). Innehållet i VS är insamlat från det lokalt vårdprogram för personal inom hälso- och sjukvården och presenteras i Pdf-dokument (Se bild 5). Utöver detta finns det möjlighet för användaren att ta del utav artikelsammanfattningar, information om kurser och konferenser, länkar till diverse filmer om sårbehandling samt rapporter från förbättringsteamet Sår inom ReKo Sjuhärad (Se bild 6). Den viktigaste kunskapen är sålunda insamlad på ett ställe i form av PDF-dokument, vilket möjliggör tillgång till kvalitetssäkrad information. Utformningen av innehållets struktur i VS försvårar dock översikten, varför besökare kan få ett felaktigt intryck av webbplatsen. VS är en del av sajten Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad.se vilket tyvärr bidrar till att sidan inte är strukturerad. Toppmenyerna följer likaså inte samma design varför navigationen försvåras. Det är svårt för besökaren att snabbt kunna gå fram och tillbaka mellan olika sidor, undersidor och kategorier. Det är påtagligt att sajten tyvärr inte följer en genomtänkt och uttalad struktur.

17 Bild 5: Lokalt vårdprogram om Svårläkta ben-, fot- och trycksår i Pdf-dokument Bild 6: Toppmenyer som användaren kan välja bland. o Möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer VS ger inte möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer.

18 o Modeller för kontinuerlig förvaltning samt hur plattformen utvärderas Ett s.k. förbättringsteam Sår med arbetar med att reviderat det lokala vårdprogrammet Sårbehandling i samarbete med specialister inom berörda verksamheter. Det etablerade förbättringsteamet består av kommun, primärvård och sjukhus, där varje enhet representeras av vardera två personer med kompetens som gör det möjligt att säkerställa följsamhet till framtaget vårdprogram hos samtliga vårdgivare i Sjuhäradsbygden. Det är dock Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) som ansvarar för drift av förbättringsteam, lokalt vårdprogram Sårbehandling samt sårhandledarnätverket. För att säkerställa kvalitén av innehållet för användarna framgår det på varje PDF-dokument vilken aktör som författat innehållet. Det framgår dessutom vilka källor som använts för att ta fram innehållet. Även datum visar när dokumentet är uppdaterad. o Möjligheter och utmaningar med plattformen De utmaningar som är relaterade till Virtuell Sårcentrum är dels Verktyget QP och portalens användbarhet. Eftersom stress och tidsbrist är vanligt förekommande bland vårdpersonal är det viktigt att de verktyg som väljs att används är anpassade till den specifika målgruppen Sårvårdsboken Örebro o Mål och syfte Syfte med kunskapsportalen Sårvårdsboken var att vägleda och lära vårdpersonal hur man på ett korrekt sätt bedömer, diagnostiserar, handlägger och dokumenterar vårdtagare med diverse sår. Sårvårdsboken finns tillgänglig för vårdpersonal på Internet sedan år Under år 2000 omarbetats sårvårdsboken av Sårvårdsgruppen i samarbete med ADB och Tele och finns sedan dess i ny version på Örebro läns landstings webbsajt. Ambitionen med Sårvårdsboken var att göra den till en nordisk angelägenhet, tillgänglig och underhållen inom det nordiska språkområdet (Örebro läns landsting, 2010; Forest, ). Kunskapsplattformen har dock under de senaste åren inte underhållits pga. brister i roll- och ansvarsfördelning samt tidsbrist (Forest, 2011). o Målgrupp/er, innehåll, struktur och teknisk lösning Kunskapsportalen Sårvårdsboken är begränsad till vårdpersonal på alla nivåer som i sitt arbete kommer i kontakt med vårdtagare med sår som t.ex. trycksår, brännskador, diabetessår, stomisår, traumatiska sår och operationssår. Det materialet som presenteras i portalen är baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Informationen som presenteras är också av skiftande karaktär. Det finns en blandning av t.ex., textbaserad information, bilder samt information som är länkad dels till dokument dels, till andra webbplatser. Trots att kunskapsportalen anses vara begränsad till vårdpersonal finns det möjlighet för patienter att erhålla information om pumpstövelbehandling samt information för diabetiker om fotvård. 5 Forest Ruth Eid (ingår i redaktionen för Sårvårdsboken Örebro). Intervjuad av författaren den 20 september 2011.

19 Utformningen av innehållets struktur i Sårvårdsboken utgår ifrån en hierarkisk och linjär struktur som kan jämföras vid en bokstruktur/rapportstruktur. För att kunskapsportalens innehåll skall struktureras och presenteras på bästa sätt har en informationsskärning identifierats, alltså huvudområden/ämnesområden. Sammanlagt har fem olika huvudområden/ämnesområden som har identifieras (se bild 7); Metoder för behandling av sår Diagnoser Sårvårdsmaterial Länklista Patientinformation Bild 7: Huvudområden/ämnesområden i Sårvårdsboken Tre av huvudområdena/ämnesområdena (metoder, diagnoser samt patientinformation) har även ett antal toppmenyer (se bild 7). Trots den linjära strukturen är sajten intuitiv och användarvänlig. Mängden White space och val av neutrala färger bidrar till att användaren snabbt kan bilda sig en uppfattning om sajtens innehåll. Innehållet i Sårvårdsboken är av skiftande karaktär. Det finns Pdf- dokument, bilder och länkar till material som ligger på

20 andra webbplatser. Utöver detta finns det även möjlighet för användaren att lyssna på innehållet som presenteras i kunskapsportalen (Se bild 8). Bild 8: Bilder, länkstig och funktionen Lyssna Sårvårdsboken är vidare byggd på EPiServer som är ett system för webbpublicering och innehållshantering. EPiServer CMS är baserad på Microsofts.NET-plattform. o Möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer Sårvårdsboken ger inte möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer. o Modeller för kontinuerlig förvaltning samt hur plattformen utvärderas Innehållet i Sårvårdsboken är insamlat från många olika aktörer och enheter som t.ex. från plastikkirurgiska kliniken, hudkliniken och infektionskliniken i USÖ (universitetssjukhuset Örebro). Den viktigaste kunskapen om sår är sålunda samlad på ett ställe, vilket möjliggör enkel och snabb tillgång till kvalitetssäkrad information. Kunskapsportalen har en aktör från hudkliniken som ingår i redaktionen och som även ansvarar för nyinkommet material och sköter övrigt regelbundet underhåll och uppdateringar av innehållet. Kvalitén på innehållet säkerställs även genom att för varje informationssida ange vilken aktör som författat och faktagranskat innehållet. Det framgår dessutom vilka källor som använts för att ta fram innehållet (Örebro läns landsting, 2010). Antalet besökare anses också vara ett viktigt mått för utvärdering av portalen. Diverse undersökningar har påvisat att kunskapsportalen har 100 st besökare/dag (Forest, 2011). Som det även framgår av tidigare avsnitt har förvaltningen och

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011.

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. 1(6) Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. Under våren 2010 fick Socialstyrelsen flera regeringsuppdrag med ursprung i propositionen Värdigt liv i

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att Regeringsbeslut I:3 2009-11-19 S2006/9394/HS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att ta fram och ansvara för en webbaserad kunskapsportal samt att utreda portalens utvecklingsmöjligheter

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare

Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare Regeringsbeslut I:1 Socialdepartementet 2011-11-03 S2010/643/FS (delvis) Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Strategi för Svedala kommuns externa webbplats antagen av kommunstyrelsen 2016-05-23, 119 En ny webbplats lanseras i juni 2016 och innehållet i denna strategi

Läs mer

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg Dokumentation Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Inledning Ny organisation skapar förutsättningar för operativt arbetssätt i samverkan kring patienten.

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM STÖD OCH SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet PRIO psykisk ohälsa Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO Målsättning 2007-2011 Barn, vuxna och äldre med psykisk sjukdom eller psykisk

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

HFS-strategidagar 9-10 september 2015 HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplanen baseras på samverkansavtal samt politiskt antaget Inriktningsdokument för framtidens närsjukvård i Fyrbodal samt Lilla Edet. Antagen 2010-05-21 Övergripande syfte

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för baspersonal inom

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Video- och distansmöte Handlingsplan

Video- och distansmöte Handlingsplan 1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte 2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Olivia Wigzell 2016-10-06 Vi ger den nationella bilden 2016-10-06 Socialchefsdagarna i Karlstad 2 Slutsatser från lägesrapport vård och omsorg

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer