Rapport från trafiknämndens medborgardialog med gymnasieungdomar hösten 2014

Transkript

1 (11) Rapport från trafiknämndens medborgardialog med gymnasieungdomar hösten 2014

2 (11) Förord Projektgruppen vill rikta ett varmt tack till berörda på de fyra gymnasieskolor som besöktes. Tack till skolledning och personal som planerat våra besök helt enligt våra önskemål. Tack till alla trevliga ungdomar som vid samtal och via webbenkät frikostigt delgivit oss sina tankar, erfarenheter och upplevelser om kollektivtrafiken nu och i framtiden.

3 (11) Projektgrupp Göran Gunnarsson, ordförande Trafiknämnden Mari Hultgren, ledamot Trafiknämnden Nils-Ingvar Graan, ledamot Trafiknämnden Richard Widén Eliana Pettersson Bodil Knuthammar

4 (11) Innehåll Förord 2 Projektgrupp 3 Bakgrund 5 Syfte och avgränsningar 5 Genomförande och metod 6 Analys av genomförande och metod 7 Dialogresultat 8 Analys av dialogresultat 10 Referenser 11 Bilagor 11

5 (11) Bakgrund Trafiknämnden vid Landstinget i Östergötland har det övergripande ansvaret att leda, utveckla och följa upp kollektivtrafiken utifrån de riktlinjer och ekonomiska ramar som fastställs av landstingsfullmäktige. Trafiknämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar i den rollen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet, beslut om allmän trafikplikt och samråd med kommunerna och andra intressenter. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) beskriver kollektivtrafikens vision, strategiska val och mål med en längre planeringshorisont. I processen kring översyn av RTP har nämnden ett brett faktaunderlag bland annat en resvaneundersökning där många östgötars behov och önskemål finns redovisade. I nämnden aktualiserades under våren 2014 behovet av en kompletterande selektiv undersökning i dialogform med olika grupper av brukare/medborgare. Nämnden beslöt därför att utse en grupp bestående av tre ledamöter enligt ovan som tillsammans med tre tjänstemän skulle genomföra medborgar-/brukardialog. Syfte och avgränsningar Uppdraget var dels att utarbeta ett koncept till medborgardialog för trafiknämnden, dels att genomföra dialoger med strategiskt valda grupper i länet. Syftet med dialogerna är att involvera medborgarna och uppnå en högre grad av delaktighet i utvecklingen av trafiken. De ska vara ett redskap för att utveckla och öka resandet med kollektivtrafiken och kunna optimera trafik på olika platser i länet utifrån kundernas behov i dag och i framtiden. Medborgardialogerna ska också tjäna syftet att informera om landstingets roll och vara ett led i demokratiprocessen. Nämnden fastställde att prioriterade målgrupper för dialogerna skulle bli ungdomar, landsbygdsboende och anställda på stora arbetsplatser. Ungdomsgruppen betraktades som lite extra intressant då de utgör de framtida resenärerna men också de nya bilförarna. Kanske samtalen kan bidra till svar på frågan varför många väljer bilen i stället för buss eller tåg? Nämnden beslöt att första steget i processen skulle riktas till myndiga ungdomar i gymnasieskolan. För att uppnå en god spridning i fråga om skolornas inriktning, struktur och geografiska belägenhet valdes Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping, de Geer-gymnasiet i Norrköping, Carlsund Utbildningscentrum i Motala samt Vretagymnasiet. Medborgardialogerna förväntas vidare ge ett resultat som ska användas i det kommande arbetet med översyn av den regionala trafikförsörjningsplanen. Det är också angeläget att en återkoppling av resultaten sker med de som deltagit.

6 (11) Genomförande och metod Nämndens ambition var att genom dialogprocessen också utforma en modell för i framtiden användbar kvalitativ dialog med dagens och morgondagens trafikanter. Därför skulle dialogen med gymnasieungdomar bli något av ett pilotfall. Projektsamordnaren fick inför det första delprojektet med gymnasieungdomar uppdraget att kontakta berörda skolor för att på varje plats möta ett tjugotal frivilliga och myndiga ungdomar spridda mellan olika utbildningsprogram. I mitten av september kontaktades skolledarna genom telefonsamtal och introduktionsbrev. Det totala antalet ungdomar som deltog var 86, fördelade på Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping 26, de Geergymnasiet i Norrköping, Carlsunds Utbildningscentrum i Motala 19 och Vretagymnasiet 23. Delar av projektgruppen fick i uppdrag att utforma en enkät som i förväg skulle skickas till berörda ungdomar på respektive skola och besvaras via nätet. Frågorna skulle i tillämpliga delar ha sitt ursprung i resvaneundersökningen och även innehålla några öppna frågor som kunde ligga till grund för själva samtalen. Landstingets enkätverktyg användes för ändamålet. Själva samtalen skulle genomföras i mindre grupper av ungdomar. En önskvärd gruppstorlek uppgavs till ca 7 8 personer varvid den kallade gruppen ungdomar kom att delas på tre mindre. Samtalet med varje sådan delgrupp kom att ledas av en politiker tillsammans med en noterande tjänsteman. Samlingarna inleddes med fika och en allmän information om landstinget och kollektivtrafiken. Därefter fördelades ungdomarna mellan olika lokaler där själva dialogerna ägde rum. Enkätens fem avslutande öppna frågor blev utgångspunkt för samtalen. I viss mån kom enkätsvaren att utgöra en bakgrund för samtalsledaren. Initiativet till medborgardialog som systematisk arbetsmetod togs av SKL Utgångspunkten var att stödja medlemmarna i arbetet med att stärka den medborgerliga förankringen. Bakgrunden var en oro för den demokratiska utvecklingen med ett ojämnt valdeltagande med stora skillnader mellan olika områden inom kommuner och landsting, ett minskat intresse för att bli medlem i de politiska partierna samt ett minskat förtroende för politiker och politiska institutioner. Medborgardialogen ska ses som en del i styrprocessen, som ett av flera underlag för de förtroendevalda vid beslutsfattande. Genom medborgardialogen kan de värderingar som råder bland medborgarna fogas samman med de faktakunskaper som tjänstemän tar fram vid beslut. De erfarenheter som framkommit av SKL:s projekt kring medborgardialogen har utgjort en värdefull grund för trafiknämndens arbete.

7 (11) Analys av genomförande och metod Det första steget i en dialogprocess är att ta fram principerna för dialogen. Varför ska vi ha en dialog, vad vinner vi och medborgarna på detta och vilka utgångspunkter ska råda? Vilka demokrati- och effektivitetsvinster vill man uppnå? Medvetenheten om och svaren på dessa frågor var väl tillgodosedda inför projektet. Vidare är det angeläget att man är överens mellan blockgränserna och att tjänstemännen inte uppfattar processen som att deras faktakunskaper inte skulle räcka. Även på detta område var bilden klar. Vad gäller urval av ungdomar gavs inte helt tydliga direktiv till skolorna. Ungdomarna rekryterades på olika sätt. I något fall genom skolledning, i annat fall genom mentorer och i ett tredje fall genom elevkårsordföranden. Grupperna blev genom detta inbördes mycket olika vilket i sig också kan ses som en viss fördel. Resultatet av medborgardialogerna ska utgöra ett av flera underlag inför kommande översyn av RTP. Det är angeläget att i styrprocessen ha en klar arbetsgång där man kan följa materialets väg och hur det beaktas. I annat fall kan medborgarnas tilltro riskeras. I en dialogprocess är det också viktigt att ha en kommunikationsplan sannolikt som del i en större sådan. I detta fall har medierna kontaktats och informerats om skolbesöken men dessvärre inte nappat på erbjudandet att komma till skolorna och på plats få del av processen. Däremot har ett par redaktioner visat intresse och önskat få del av rapporten för att senare uppmärksamma dialogen med gymnasieungdomarna. Vid valet av dialogmetod valdes en kombination av digital och fysisk modell. Skolorna ombads via ett introduktionsbrev till skolledningen att rekrytera ungdomar och skicka namn med mejllista till projektsamordnaren. En skolledare påpekade att enbart mejlkommunikation inte är en fungerande kommunikationskanal med dagens ungdom utan måste kompletteras med sms. Detta visade sig vara rätt och skolorna ombads även lista ungdomarnas mobiltelefonnummer. Alla ungdomar hade vid besöket inte besvarat webbenkäten då det visade sig att vissa adresser var inaktuella eller felaktigt angivna. De som inte hade besvarat enkäten innan dialogtillfällena, ombads besvara frågorna i efterhand, vilket långt ifrån alla gjort. Landstingets enkätverktyg är inte helt modernt och risken finns att ungdomar inte slutförde enkäten av bekvämlighetsskäl. Värdet av webbenkät kan ifrågasättas i detta sammanhang med tanke på att i stort sett samma uppgifter framkom vid dialogen och antalet svarande varit lågt. Enkäten blev emellertid, för dem som svarade, en bra förberedelse och underlag inför själva dialogen. Samtalen inleddes med allmän information om LiÖ i allmänhet och kollektivtrafiken i synnerhet. Vid de inledande besöken överskattades ungdomsgruppernas förkunskaper varvid informationen blev otillräcklig. Vid de kommande besöken blev informationen alltmera grundlig och kom mot slutet att hitta en form som bör ligga till grund för kommande dialoger. Inledningsmomentet behöver således planeras mera i detalj och hellre vara övertydligt än för

8 (11) knapphändigt. Inför kommande dialoger bör finnas en mall för såväl informationen som för samtalen. Med tanke på den förestående regionaliseringen är det lämpligt att vid kommande dialoger även inkludera en information om denna förändring. Likaså själva samtalen i delgrupperna kom att utformas olika med olika resultat som följd. Angeläget att skapa en fastare struktur för dessa och gärna ha en skriftlig handledning i punktform. Ett exempel på ett bra sätt att inleda dialogen är att ungdomarna, när de presenterar sig, också relativt ingående berättar om sitt sätt att ta sig till skolan och andra resvanor under veckan. Den metoden öppnar upp samtalet och bidrar till engagemang. Dialogresultat De flesta av de ungdomar som deltog i dialogen har en positiv inställning till kollektivtrafik. Därtill finns det en grupp som uttrycker att de så fort de har möjlighet kommer att börja åka bil istället. Många ungdomar uttrycker att de gärna vill fortsätta använda kollektivtrafiken men att det förutsätter att den uppfyller deras behov. De är väl medvetna om behovet av ett ökat kollektiv-åkande nu och i framtiden med tanke på miljön. Expressbussarna uppskattas särskilt. Ungdomar i tätort eller förort är mera nöjda än de landsbygdsboende där turtätheten är lägre och i vissa fall dessutom minskat. Det finns en ganska stor samstämmighet mellan ungdomarnas uppfattning om Östgötatrafikens tjänster. Här följer en sammanställning av förbättringsförslag och synpunkter: Fordonen: Fordonen upplevs i allmänhet som bekväma och rena även om undantag finns. Expressbussarna tycker ungdomarna bäst om. Skadegörelse förekommer inte så ofta mera på gamla bussar och spårvagnar. Stadsbussarnas säten anses av en del ungdomar för hårda. Bullernivån längst bak i biogasbussarna upplevs störande. Säkerhet: Vissa ungdomar tycker säkerheten blir lidande då fordonen ibland packas alltför fulla med passagerare. Alla bör ha en plats med möjlighet till bälte. Särskilt illa är det för små barn som egentligen borde sitta fastspända i barnstol. Det upplevs också att en del fordon körs alldeles för fort särskilt i rondeller och korsningar. Flera ungdomar uppger sig bli åksjuka av detta. Vidare finns risk för fallskada då man inte hunnit sätta sig innan bussen åker. Väntsalar: Ungdomarna efterfrågar tillgång till uppvärmd väntsal vid resecentrum ända tills sista avgångstid. Vidare kritiseras renhållningen på vissa av dessa liksom mekaniska funktioner på till exempel dörrar.

9 (11) Trygghet: Överfyllda fordon upplevs speciellt av flickorna som mycket obehagligt. Okända människor kommer innanför komfortzonen. En annan trygghetsfaktor som många landsortsungdomar påpekade är bristen på hållplatsutrop vintertid då man från den upplysta bussen inte ser var man befinner sig. Flera ungdomar berättar om händelser då de klivit av bussen vid fel hållplats på grund av detta och med en längre mörkerpromenad som följd. Turtätheten: Turtätheten i tätorten och mellan dessa upplevs som god. Däremot är de landsbygdsboende ungdomarna mycket missnöjda. I synnerhet kvällstid och helger saknas mer eller mindre möjligheten att åka kollektivt. De som bor i tätorterna önskar dock att antalet natturer ökar. Ett annat problem som nämns är svårigheterna att kollektivt förflytta sig mellan mindre orter då sådant resande förutsätter byte i centralort. Anropsstyrd trafik verkar intressant men förutsätter att det inte krävs alltför stor framförhållning. Ungdomarna önskar flexibilitet och möjlighet till sena tider särskilt under helger. Tidtabellen: Punktlighet är ibland ett problem vid byten. I synnerhet synkroniseringen mellan bussar och pendeltåg uppges ibland vara ett stort problem då tiden att förflytta sig däremellan är för kort och ibland till och med obefintlig. Vid förseningar skapar detta naturligtvis också ett problem med för små eller uteblivna marginaler. Det förekommer även att spårvagnar och bussar ibland avgår för tidigt från mellanhållplatserna. Realtidsinformationen via app upplevs mycket positivt men verkar inte omfatta alla linjer ännu. Biljettköp: Även om de flesta ungdomarna har tillgång till färdbevis från hemkommunen har många också erfarenhet av att köpa biljett. Flera besväras av att lägsta insättningsbelopp på värdekort är 100 kr. Man önskar kunna sätta in även lägre belopp. Ett annat önskemål är att enkelt kunna betala med bankkort direkt på bussen. Biljettautomaterna på spårvagnarna upplevs som krångliga. Förarna: Ungdomarna är överens om att den stora merparten av förarna är trevliga, tillmötesgående, hjälpsamma och skickliga i sitt yrke. Många ungdomar vittnar dock om att vissa förare verkar ha en negativ attityd till ungdomar. Uttryck för detta kan vara en allmänt sur uppsyn, hälsar inte, man kör iväg innan de hunnit sätta sig och inväntar inte en springande resenär på hållplatsen. Ungdomarna menar att det är helt OK med påpekande då någon till exempel har fötterna på ett säte men det borde kunna ske på ett trevligt sätt. Flera unga reagerar på att förare ibland hanterar mobiltelefon under körning.

10 (11) Enligt ungdomarna förekommer det i synnerhet i de större städerna att förare har språkproblem med svårighet att förstå tilltal som följd. Övrigt Ungdomarna önskar att bussarna förses med WiFi och uttag för laddning av mobiltelefon, platta etcetera. Hanteringen av kvarglömda saker anses fungera mycket bra. Framtid När ungdomarna tillfrågas om sina framtidsplaner beträffande åkande så tror de att det kommer att handla om en kombination av egen bil och kollektivtrafik. De landsortsboende ser bilen som en nödvändighet då kollektivtrafiken är dåligt utbyggd eller saknas helt. De flesta vill dock använda buss och tåg vid färd till arbete och utbildning om det är möjligt. En förutsättning är emellertid att det finns tillgång till hållplats i närheten av bostaden, att turtätheten är god och passar arbetstiderna, att fordonen är bekväma, restiden inte för lång och priset är överkomligt. Miljöaspekten som motiv åberopas inte så frekvent men ungdomarna verkar väl medvetna om att kollektivtrafiken är bra ur miljösynpunkt. Några ungdomar menar att bussarna måste anpassas bättre för barnfamiljer. Det handlar dels om säkerheten för barn då barnstolar saknas och dels utrymme för kassar vid veckohandling etcetera. Analys av dialogresultat Ungdomsgrupperna i dialogerna uppvisar en rad pragmatiska synpunkter på Östgötatrafikens tjänster. Många av dessa är av kostnadsdrivande art och förutsätter nya satsningar av olika slag. Nedan följer en sammanfattning av sådana önskemål. Av allt ungdomarna framförde är det mest oroande att det förefaller finnas en negativ attityd till ungdomar från vissa förare. Det kan ju handla om att dessa har negativa upplevelser av enstaka ungdomar men att framföra kollektivfordon är inte bara en fråga om körskicklighet utan också ett serviceyrke med ansvar för företagets policy. Det är särskilt oroande om våra unga resenärer får ett negativt intryck av sitt resande under skoltiden. Då är risken stor att dessa känslor styr det framtida valet till bilens fördel. Säkerhetsaspekten för passagerare betonas av många ungdomar. Risk för fallolycka när föraren kör iväg innan man hunnit sätta sig, mobiltelefonhantering av förare under färd, hög fart i kurvor och rondeller, lösa barnvagnar och barn som inte är fastspända i bilbarnstol, överfyllda fordon på vissa turer etcetera. Flickors upplevelse av starkt obehag vid färd med överfyllda fordon måste tas på största allvar. Kränkningar av integritet och intrång i komfortzon

11 (11) bidrar verkligen inte till en positiv reseupplevelse och ger en negativ attityd till kollektivt resande. Landsortsbussarna bör av säkerhetsskäl förses med hållplatsutrop eller digital visning Angeläget att förare under grund/fortbildning särskilt uppmärksammas på serviceyrkets ansvar för kundhantering och vikten av en attityd som överensstämmer med företagets policy. Ungdomarna vill bli sedda och bemötta med respekt. Den moderna informationstekniken har fått en snabb tillämpning och används flitigt särskilt av de yngre resenärerna. Därför är det viktigt att tekniken utnyttjas och till exempel realtidsinformationen omfattar alla linjer och är korrekt Många ungdomar tillbringar flera timmar per dag i Östgötatrafikens bussar och tåg. Tillvaron för dem skulle underlättas och resandet göras mera lockande om fordonen vore försedda med WiFi och laddningsmöjlighet för mobiltelefon o laptop. Referenser: 1: Medborgardialog som del i styrprocessen; Lena Langlet SKL : Elva tankar om medborgardialog i styrning; Lennart Hansson SKL Bilagor: 1: Webbenkät samt resultat 2: Introduktionsbrev till skolledning 3: Presentationsbrev till ungdomar

12 Vretagymnasiet De Geergymnasiet Fråga Respondenter Antal svar Procent Respondenter Antal svar Procent a Är du? Tjej 6 46, ,2 Kille 7 53,8 5 27,7 1. Hur lång resväg har du från din bostad till skolan? Mindre än 1 km 1 7, km 1 5, km 5 27, km 1 7,69 Mer än 10 km 11 84, ,6 2. Hur tar du dig från din bostad till skolan? Till fots 1 7, Cykel 4 Moped/EU moped Bil 9 64, Kollektivtrafik (tåg, buss, spårvagn) 4 28, Har du något färdbevis för att åka med kollektivtrafik? Nej 2 15,3 4 22,2 Ja, skolbiljett 10 76, ,1 Ja, periodbiljett (t ex månadsbiljett) 2 11,1 Ja, periodbiljett med reskassa 1 7,69 1 5,56 4. Hur långt har du till närmaste busshållplats/järnvägssta tion? Mindre än 100 meter 2 11, m 4 30, , m 1 7, ,1 1 2 km 1 7,69 1 5, km , km 3 23 Mer än 10 km 1 7,69 Vet ej 5. Har din familj tillgång till bil? Nej Ja, 1 bil ,1 Ja, 2 bilar 2 15,3 4 22,2 ja, 3 bilar eller fler 8 61,5 3,6 6. Hur många cyklar finns i familjen? Inga 3,6 1 st 1 7,69 3,6 2 st st eller fler 9 69, ,6

13 7. Hur många mopeder/eu mopeder finns i familjen? Inga 4 30, ,6 1 st 8 61,5 5 27,7 2 st 1 7,69 1 5,56 3 st eller fler 8. Har du själv körkort för bil? Ja 11 84,6 6 33,3 Nej 2 15, ,6 9. Har du förarbevis för moped? Ja 11 84,6 8 44,4 Nej 2 15, ,5 10. Kan du använda bil när du behöver? Nej 2 15,3 2 11,1 Ja, jag kör själv 10 76,9 6 33,3 Ja, jag blir skjutsad 1 7, ,5 11. Hur reser resten av familjen till skola/arbete? Till fots 2 10,5 2 7,14 Cykel 2 10,5 2 7,14 Moped/EU moped 1 3,57 Bil 13 68, ,5 Motorcykel Med kollektivtrafik (buss, tåg, spårvagn) 2 10,5 8 28,5

14 Anders Ljungstedts Gymnasium Carlsund Utbildningscentrum Respondenter Antal svar Procent Respondenter Antal svar Procent , , , , , , , ,1 1 11,1 5 27,7 1 11,1 4 22,2 6 66, , , , , ,3 7 43,7 3 33,3 6 37,5 2 12,5 1 11,1 1 6, ,1 1 11, , , , , ,2

15 , , , , , , , , ,3 3 17,6 4 15,3 2 7, , ,4 4 23,5 6 23

16 Enhetschef/Rektorer vid De Geergymnasiet i Norrköping Anders Ljungstedts Gymnasium Linköping Carlsunds Utbildningscentrum i Motala Vretagymnasiet Landstinget i Östergötland Dialog kring gymnasieelevers resvanor. Merparten av länets kommunikationer mellan olika orter hanteras av Östgötatrafiken AB som ägs av Landstinget i Östergötland. Trafiknämnden är den politiska grupp som beslutar om ekonomi och övergripande mål för verksamheten. Mål och strategier beskrivs i dokumentet Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland, som regelbundet revideras och utvärderas. Inför kommande års översyn av dokumentet önskar företrädare för trafiknämnden att träffa olika målgrupper i länet för att i dialogform inhämta synpunkter och önskemål kring Östgötatrafikens tjänster. En av dessa målgrupper är gymnasieelever. Nämnden har valt ut de fyra gymnasieskolorna enligt ovan, vilka bedöms ge en representativ bild av länets skolor avseende karaktär och geografi. Vid våra gymnasier finns de nya och kommande resenärerna. Många ungdomar reser dagligen. Här finns också de blivande bilförarna där vissa väljer bort buss eller tåg mot bil. Varför så är fallet är en av de frågor man önskar belysa. Planen är att under andra halvan av oktober och första halvan av november månad på respektive skola genomföra dialog med ett tjugotal slumpvis utvalda myndiga gymnasieelever från länet. Dessa kan men behöver inte enbart utgöras av elever med av hemkommunen finansierat färdbevis. Politikerna önskar träffa ungdomarna först i helgrupp och sedan i tre parallella grupper om 6 8 personer. Dialogbesöket beräknas ta i anspråk tim. Frågeställningarna skickas ut i förväg till berörda via mejl. Dialogresultaten kommer att utgöra en viktig input för arbetet med översyn och revidering av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. En sammanställning av framkomna synpunkter kommer naturligtvis att återkopplas till grupperna. Nedan finns förslag på dagar för besöken. Tacksam om varje utvald gymnasieskola från avgångsklasser godtyckligt utser ett tjugotal frivilliga elever som tillsammans från skolan utgör önskad grupp. Elevernas e postadresser önskas via mejl till projektsamordnaren för utskick av förberedande webb enkät. Dialogerna kommer att genomföras i av skolan hänvisade lokaler. Som tack för besväret erhåller eleverna var sin biobiljett. I de fall skolorna har flera rektorer är jag tacksam om samordning sker för fördelning av eleverna mellan skolans olika gymnasieprogram för ungdomar. Med vänlig hälsning Göran Gunnarsson Ordförande i Trafiknämnden Landstinget i Östergötland Projektsamordnare roland.f.nilsson@lio.se tel: Förslag på tider för skolbesök finns på länken nedan. Boka enligt instruktion.

17 Till Medverkande gymnasieelever vid Vretagymnasiet Hej! Här kommer en liten information till dig som medverkar vid tisdagens träff med politiker. Trafiknämnden vid Landstinget i Östergötland har det politiska ansvaret för Östgötatrafiken. Deras uppgift är bl.a. att formulera och följa upp mål och riktlinjer för denna viktiga service till medborgarna i länet. En av de viktigaste målgrupperna för Länstrafiken är elever vid länets olika utbildningar. Nämnden kommer nästa år att göra en översyn av de mål som styr verksamheten och är därför angelägen att komma i kontakt med gymnasieelever för att få era synpunkter inför översynen. Fyra gymnasieskolor i länet har valts ut för uppgiften. Det är därför du erbjudits delta vid denna träff och vi är mycket glada för att du ställer upp. Besöket är upplagt på följande sätt. Under ett par timmar kommer tre politiker och tre tjänstemän att träffa er. Mötet börjar med en allmän information med fika varpå följer själva dialogen då gruppen delas upp i tre mindre grupper för ett samtal kring de öppna frågeställningar som finns i slutet av enkäten på länken nedan. Mycket bra om du svarar på frågorna i förväg. Svaren är viktiga för oss och de lagras naturligtvis helt anonymt. Vi ser fram emot att få besöka Vreta och träffa er elevrepresentanter. Vi ses mellan kl och och samlas i sal 02. Här är länken till frågorna: xxxxxxxxxxxxxxxxx. Inloggning: yyyyyyyyyy Hälsningar Projektsamordnare Landstinget i Östergötland