Nulägesbeskrivning- Skolan i esamhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nulägesbeskrivning- Skolan i esamhället"

Transkript

1 Nulägesbeskrivning- Skolan i esamhället

2 Nulägesbeskrivning Skolan i esamhället Innehåll: Förord Sammanfattning Bakgrund Metodbeskrivning Lägesbeskrivning av läroplanerna Lgr, Gy och Skollagen Gemensamma trådar i kommunernas strategier Enkäten Framtida önskemål samt idéer och förslag Källor Enkäten Fotot på framsidan från Flickr NASA Goddard Space Flight Center - CC BY.0

3 Förord Härmed redovisas uppdraget om en nulägesbeskrivning för att underlätta för KSLs medlemskommuner att välja inriktning för fortsatt regionalt samarbete med skolan i esamhället. Per Falk och Stefan Pålsson har skrivit rapporten. Stockholm augusti 03 Per Falk Konsult Stefan Pålsson Konsult

4 Sammanfattning Aktuell forskning kring skolans digitalisering indikerar tydligt att huvudmannanivån är avgörande för att arbetet ska lyckas. Det krävs en strategisk plan och riktlinjer som ger stöd och styrning åt pedagogerna och som tydligt visar vad som ska förändras samt varför det är viktigt. Det handlar både om vision och konkretion, och det ställs stora krav på rektor att leda och att följa upp skolutvecklingsarbetet. Change management är numera en av de främsta arbetsuppgifterna för beslutsfattare och skolledare. Det kräver att de vet vart de är på väg, vad de vill uppnå och varför detta är viktigt för skolans verksamhet. Enkäten bland KSL:s medlemmar visar att bland de kommuner som svarade är det knappt hälften som tagit fram en it-strategi de senaste tio åren. I strategierna talas i allmänna ordalag om digital kompetens, behovet av kollegialt samarbete, nya arbetsformer och kompetensutveckling bland lärarna. Den pedagogiska it-användningen förväntas även leda till en utveckling av elevernas lärande. Drygt hälften av kommunerna undersöker dock inte om digitaliseringen utvecklar och effektiviserar lärarnas arbete, om elevernas måluppfyllelse förbättras - eller vad som krävs för att detta verkligen ska bli möjligt. I enkäten uppger de flesta kommunerna att det finns ett ganska stort behov av fortbildning kring användningen av it-system. När det gäller it och pedagogik är behovet större, och här menar kommunerna att skolorna själva inte har tillräckliga resurser för att lösa problemet. Skolverkets senaste nationella undersökning av it-användning och it-kompetens i skolan visar att den här kompetensbristen är ett generellt problem i svenska skolor. Skolverkets undersökning visar också att en tredjedel av rektorerna anser att de inte har tillräcklig kompetens för att leda det strategiska arbetet, för att utveckla it-användningen eller för att hantera rättsliga frågor inom it-området. I enkäten framgår det inte hur läget är bland KSL:s medlemmar när det gäller den här punkten. Men hur ska frågan hanteras om det visar sig vara ett problem? I det här sammanhanget är det viktigt att fundera på om kommunerna själva ska utveckla sina it-strategier, eller om det borde vara ett regionalt ansvar. Betydelsen av en genomarbetad strategi och kompetent ledning måste lyftas fram i IT-forum. Enligt enkäten drabbas skolornas it-system ofta av driftsavbrott och det saknas en central samordning av de plattformar och tjänster som används i undervisningen. Behovet av enkelhet, flexibilitet och mobila lösningar lyfts fram i enkäten och flera efterfrågar de möjligheter som en byod-lösning kan ge. Det framgår också att endast hälften av lärarna och en fjärdel av eleverna har administratörsrättigheter på sina datorer. Med tanke på att forskningen betonar att tekniken måste fungera och att det inte får läggas onödiga hinder i vägen för den dagliga användningen, är det viktigt att diskutera om det krävs samlade åtgärder inom det här området. Vad krävs egentligen för att enkla och flexibla it-system samt olika molntjänster ska komma till användning i regionens skolor? Pedagogikprofessorn Berner Lindström hör till dem som anser att det inte råder någon tvekan 3

5 om att skolan kommer att digitaliseras. Den avgörande frågan är istället hur detta kommer att gå till och vad det i sin tur leder till. Därför är det bland annat nödvändigt att börja diskutera synen på utbildning och kunskap, hur undervisning och lärande ska organiseras och bedrivas samt vilken roll tekniken kan och bör spela. 4

6 Bakgrund Uppdragsbeskrivning från KSL: Syftet med nulägesbeskrivningen är att få ett underlag för att kunna välja inriktning för fortsatt regionalt samarbete med skolan i esamhället. För att kunna göra rätt val av inriktning behöver följande beskrivas: Vilka krav finns i läroplanen på digital undervisning? Går det att utifrån läroplanen identifiera byggstenar för ett digitalt lärande? Vilka styrande dokument/strategier och uppföljningar finns hos skolhuvudmännen, kommunerna och något/några skolbolag? Nuläget ska beskrivas utifrån minst följande parametrar. Vilka politiska beslut finns kring skolan i esamhället? Vilka styrande dokument finns och vad innehåller de i form av ambitionsnivå och aktiviteter? Finns uppföljning/utvärdering av den digitala undervisningen och den digitala administrativa processen? Hur ser det ut med: tillgång till datorer? tillgång till Internet/öppna nät? tillgång till digitala läromedel? lärarnas kompetensutveckling? Nulägesbeskrivningen ska genomföras genom kontakt med länets kommuner, genomgång av styrande dokument och en enkätundersökning. Metodbeskrivning Nulägesbeskrivningen innehåller en kort genomgång av läroplanerna för grundskolan (Lgr) och gymnasieskolan (Gy) samt kommunernas styrdokument, e-strategier och uppföljningar och slutligen en enkät med en efterföljande analys. 6 av 6 kommuner har skickat in sina strategidokument. 3 av 6 kommuner har svarat på enkäten, där Sigtuna delade upp sitt svar i två delar. Tre påminnelser gick ut till medlemmarna om att skicka in strategidokument och besvara enkäten. Enkäten är kvantitativ och syftar till att vara underlag för medlemmarnas fortsatta diskussioner om samarbete i regionen. Den innehåller två delar: dels enklare frågor för att samla in data om t ex antal datorer i kommunen samt en värderande frågedel där man bland annat skall skatta fortbildningsbehovet i kommunen. Enkätens värderande del är en indikator på kompetensbehovet hos lärare från kommunernas förvaltningsnivå. För en närmare beskrivning av den faktiska 5

7 kompetensen bland skolpersonalen krävs en fördjupad studie riktad direkt mot dem. Några av medlemmarna uttryckte en svårighet i att ringa in eventuella kompetensluckor hos lärarna med en siffra och valde istället att besvara frågan genom att vikta olika kompetensbehov. Enkäten togs fram i samråd med KSL och var på remiss hos Nacka kommun och Salems kommun innan den sändes ut till samtliga medlemmar. 6

8 Lägesbeskrivning av läroplanerna Lgr, Gy och Skollagen I den nya läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmen, Lgr, samt för gymnasieskolan, Gy, har synen på digitala verktyg och internet uppdaterats väsentligt. Nu framhålls vikten av källkritiskt förhållningssätt och möjligheter för eleven att lära sig använda moderna verktyg och arbetssätt. Till exempel står det att skolan skall ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:...kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Det här är något som färgat av sig i de flesta kursplaner i Lgr och i läroplanen nämns internet flera gånger. It, internetanvändning och källkritik finns med för alla teoretiska ämnen som svenska, matematik, SO och NO. I läroplanen Gy för gymnasiet nämns inte internet, men väl digital teknik i matematik, naturkunskap samt i inriktningstexten till de flesta programmålen. Här är ett exempel från det samhällsvetenskapliga programmet: Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier. I syftestexten för engelska för gymnasiet kan man läsa följande: Eleverna ska ges möjlighet att interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier samt Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser. I syftestexten för historia för gymnasiet kan man läsa att eleverna skall...ges möjlighet att presentera resultatet av sitt arbete med hjälp av varierande uttrycksformer, såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik. Syftestexten för samhällskunskap för gymnasiet säger att..eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik. Det som är direkt utskrivet i kursmålen kring digitala kompetens och källkritik i Lgr är inte lika tydligt formulerat i Gy. Ansvaret för begreppens innebörd och tolkning lämnas därmed över till läraren. Men även om en lärare kan tolka presentationstekniskt hjälpmedel eller olika källor som ett klassrum utan internet och datorer, kan man läsa i skollagen i 4 och 0 för samtliga skolformer att skolan skall vara såväl kompensatorisk som tidsenlig. Det innebär att alla skall ges samma möjlighet att erövra medie- och informationskunnighet, och lära sig använda de verktyg som krävs för att orientera sig och att tillgodogöra sig kunskaper oavsett plattform eller källtyp. Paragraf 4 i skollagen 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 7

9 Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. 0 Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Slutsats: Utifrån läroplanerna kan man identifiera flera gemensamma byggstenar som alla bygger på en skola som är digitaliserad och där alla lärare och skolbibliotekarier jobbar medvetet med it, Internetanvändning och källkritik, men även om begreppen finns med i läroplanerna återstår frågan hur man når en lägstanivå av tidsenlig undervisning där Internet, digital teknik och mediaoch informationskunnighet genomsyrar hela verksamheten. 8

10 Gemensamma trådar i kommunernas strategier Digital agenda och nyckelkompetenser Stockholms stad konstaterar att deras it-strategi svarar mot det övergripande mål som anges i regeringens digitala agenda, som i sin tur är hämtat från Lgr : Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Formuleringen knyter an till EUs nyckelkompetenser för livslångt lärande, där digital kompetens är en av de åtta nyckelkompetenserna. Södertälje kommun hänvisar i sin strategi direkt till EUs nyckelkompetenser, och tar även fasta på skollagen samt innehållet i gällande läroplaner och kursplaner för grundskolan och gymnasiet. Danderyds kommun menar att deras --satsning sker i samklang med EUs åtta nyckelkompetenser, och man pekar också på det ramverk som tagits fram av den amerikanska organisationen The Partnership for st Century Skills och som tillämpas i nitton delstater. Botkyrka kommun nämner lärares och elevers digitala kompetens som ett viktigt övergripande mål. Det förutsätter en god tillgång till datorer för att kunna förverkligas. It-användningen i skolan är dessutom ett medel som gör det möjligt att utveckla bättre arbetsformer bland lärare och elever, och som kan förbättra elevernas lärande och kunskapsutveckling. I Sollentuna kommuns strategi betonas att digital kompetens är såväl ett mål som ett medel för att utveckla undervisning och lärande. I strategin för Salems kommun är målet att lärare och elever ska utveckla den digitala kompetens som de behöver för att kunna verka och lära i dagens skola. Därför gäller det att förbättra den digitala infrastrukturen, så att it kan integreras som en naturlig del i skolans vardag och bidra till utvecklingen av elevernas lärande. Gemensam plattform, digitala verktyg och it-kompetens Skolplattform Stockholm, Stockholms stads gemensamma plattform för administration och undervisning, har till syfte att bidra till den vision som regeringen formulerar i den digitala agendan: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Detta förutsätter att plattformen och dess olika verktyg och tjänster är enkel, flexibel, mobil och målgruppsanpassad. Den ska förenkla administrationen och ge stöd åt det pedagogiska uppdraget. Botkyrka nämner i sin strategi att de digitala verktygsfunktioner som lärare och elever behöver 9

11 ska vara lätta att komma åt vid behov. Det är också viktigt att kommunens digitala plattform underlättar kommunikation och samordning inom och mellan de olika enheterna. Lärande möten och kollegial samverkan är avgörande för att lärarna ska kunna hjälpa eleverna att hantera dagens möjligheter och utmaningar. Södertälje lyfter fram att den digitala plattformen både ska vara ett redskap för pedagogisk variation och förnyelse och fungera som verktyg för kommunikation och dokumentation inom och utom kommunens gränser. I Sollentunas strategi sägs att det är nödvändigt att säkerställa en hög it-kompetens hos alla skolledare och lärare. Det är även viktigt att utmana de normer och traditioner som länge har styrt undervisningen, och att främja utvecklingen av en didaktisk och pedagogisk mångfald bland kommunens skolor. Danderyd betonar i sin strategi att skolans personal måste höja sin kompetens kring digitala arbetsmetoder för att kunna behålla och även stärka skolans trovärdighet. Ett mer kollaborativt förhållningssätt bland lärarna och en varierad undervisning, som drar nytta av teknikens möjligheter, bidrar till att utveckla elevernas lärande och att förbättra deras prestationer. Kompetensutveckling och samarbete i en lärande organisation Samtliga kommuners strategidokument lyfter fram behovet av en kontinuerlig digital kompetensutveckling bland lärarna. Botkyrka, Danderyd och Sollentuna understryker även det nödvändiga i att lärare samarbetar, delar kunskap och bidrar till att skolan blir en lärande organisation. Den digitala kommunikationen är självklar för de allra flesta idag, och det måste skolan kunna hantera på konstruktiva och utvecklande sätt. Ett vidgat samarbete med föräldrarna och it:s betydelse för att öka transparens och samverkan betonas också. Det handlar både om att göra föräldrarna delaktiga i undervisningen och i arbetet med att lära eleverna nätetik och digitalt umgänge. En likvärdig utbildning för alla I alla kommuners strategidokument hävdas alla elevers rätt till en likvärdig utbildning och att varierande behov och förutsättningar ska bemötas på bästa sätt, bland annat med teknikens hjälp. Skolans kompensatoriska uppgift betonas också. 0

12 Enkäten It-strategi och uppföljning/utvärdering Knappt hälften av de kommuner som besvarade enkäten har tagit fram en it-strategi under de senaste tio åren. Enligt enkätsvaren har kommunernas olika it-strategier formulerats under åren 004 till och med 0, vilket får betraktas som en stor spännvidd med tanke på den snabba tekniska utvecklingen. Strategierna uppdateras dock regelbundet, vanligen varje år eller vartannat. Enligt enkäten undersöker drygt hälften av kommunerna inte om digitaliseringen effektiviserar lärarnas arbete, om elevernas måluppfyllelse förbättras eller hur it påverkar lärarnas lärande och kunskaper. Det är anmärkningsvärt, både med tanke på kostnaden och på de konsekvenser detta kan få. Digitaliseringskommissionen, som tillsatts av regeringen förra året för att genomföra den digitala agendan, lyfter fram skolans digitalisering som en av de viktigaste frågorna i sin handlingsplan. I den digitala agendan, som kom 0, slår regeringen fast att skolan ska utvecklas i en digital riktning. Det framgår även av de nya läroplanerna för grundskolan och gymnasiet, som bland annat lyfter fram användningen av moderna lärverktyg och behovet av att eleverna utvecklar förmågor som är viktiga i ett samhälle präglat av informationsöverflöd och snabba förändringar. Det oberoende forskningsinstitutet Ifous publicerade i mars en kunskapsöversikt om skolans

13 digitalisering, som är en inledande del av ett nystartat skolutvecklingsprojekt. Här konstateras att det är på huvudmannanivån som det avgörs om en it-satsning lyckas. Därför krävs bland annat skolplaner och riktlinjer som inspirerar och skapar incitament för lärarna att utveckla sin undervisning och elevernas lärande med teknikens hjälp. Ifous kunskapsöversikt noterar också att det inte är tillräckligt att tala om it i undervisningen i svepande ordalag. Istället är det nödvändigt att mer konkret ange vilka slags aktiviteter det rör sig om, vilka förmågor de är tänkta att utveckla och hur undervisningen ska bedrivas. Det behövs helt enkelt stöd och styrning från skolledningens sida för att en genomgripande förändringsprocess ska börja ta fart. Annars är risken stor att det inte blir någon nämnvärd pedagogisk utveckling. Technucation, som är ett danskt forskningsprojekt som analyserar förändringsprocesser inom vård och utbildning, visar att det inte är tillräckligt att satsa på hårdvara, infrastruktur och traditionell fortbildning. Det är också nödvändigt med bättre kunskaper kring de mentala och sociala föreställningar som kan lägga hinder i vägen när lärare ska använda ny teknik på kreativa sätt för att förbättra verksamheten och underlätta det dagliga arbetet. Morten Søby, avdelningsdirektör på norska Senter for IKT i utdanningen, konstaterade nyligen i en artikel i tidskriften Journal of Digital Literacy att utvecklingsarbetet i kommuner och på skolor inte enbart kan fokusera på digital infrastruktur och it-användning. Istället måste man lyfta fram vad eleverna faktiskt behöver lära sig, hur undervisningen bör bedrivas och vad som krävs för att göra eleverna motiverade att lära och att utvecklas. Det norska forskningsprojektet SMIL Sammenhengen mellom IKT-bruk og læringsutbytte, som presenterades i maj, tog fram preliminära indikatorer som visar hur it i undervisningen utvecklar skolans verksamhet, lärarnas undervisning och elevernas lärande. Primära indikatorer som datortäthet och mängden datortid under en vecka lägger grunden för analysen, men för att få en djupare förståelse är det nödvändigt att titta närmare på sekundära indikatorer som lärarens kompetens, hur ledningen av klassen fungerar och hur de digitala möjligheterna används i undervisningen. Kvantitativa och kvalitativa mätningar kompletterar således varandra. John Hattie konstaterar i sin globala metastudie Synligt lärande att lärarens arbets- och undervisningssätt, klassledningen och den formativa bedömningen är avgörande faktorer för elevernas lärande. Arbetet i SMIL, med indikatorer och analys av sambandet mellan it-användning och lärande i regionen Østlandet, visar att detta inte blir mindre giltigt när den digitala dimensionen räknas in. Värdet av en förändringsorienterad skolledning, en strukturell förankring av digitala lärresurser och ett målmedvetet arbete med sociala skillnader ska inte heller underskattas. Informatikprofessorn Åke Grönlund, som leder forskningsprojektet Unos uno vid Örebro universitet, hävdar att beslutsfattare och skolledare måste börja se change management som en av sina främsta uppgifter. Med andra ord är det nödvändigt att arbeta på ett strukturerat sätt för

14 att se till att den önskade förändringen verkligen genomförs. Det kräver dock att de vet vart de är på väg och vad de vill uppnå. Framför allt behövs en medvetenhet om att det inte gäller att implementera datorn i skolan Snarare handlar det om att utveckla och förändra skolans pedagogiska verksamhet med hjälp av dator och annan digital teknik. I april i år publicerade Skolverket sin rapport It-användning och it-kompetens i skolan, som bygger på en omfattande nationell enkätundersökning bland lärare och elever. Rapporten visar bland annat att det är färre svenska skolor som har en it-strategi idag än 008, när undersökningen genomfördes förra gången. Detta trots att det nu är fler kommuner och skolor som arbetar med omfattande it-satsningar. I rapporten konstaterar Skolverket, i likhet med Ifous, SMIL och Unos uno, att det är mycket som pekar på att en integration av it i skolans verksamhet ställer stora krav på strategiskt ledarskap. Därför är det viktigt med en plan som både rymmer vision och konkretion. Skolorna har generellt sett en god tillgång till datorer, men de används inte i någon högre grad i undervisningen.den digitala tekniken används mest till enklare uppgifter: att söka information, att skriva eller att göra presentationer. När Digitaliseringskommissionen i januari arrangerade ett signatärsforum för de organisationer som undertecknat den digitala agendan, var skola, undervisning och digital kompetens ett av fokusområdena. Här slogs fast att den snabba digitala utvecklingen numera omfattar i princip allt i samhället. Därför är det viktigt att även i skolsammanhang omdefiniera vad it faktiskt står för. Det påpekades också att den tillåtande attityd som fortfarande råder gentemot de som ännu inte anammat den digitala utvecklingen inte längre kan fortsätta. På Signatärsforum sades även att utvecklingsarbetet ska ske lokalt och att det därför inte är aktuellt med en nationell styrning eller satsning. Däremot är det viktigt att identifiera de hinder som finns att och lyfta fram goda exempel att dra lärdom av. Detta är något som KSL kan lyfta upp i IT-forum för att få fart på utvecklingen. Det finns tydliga tecken på att medie- och informationskunnighet kommer att bli ett viktigt område framöver i kultur- och skolpolitiken. Området lyfts fram under Sverige ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 03, men åtgärder är även på gång för att få fram ett mer långsiktigt nordiskt samarbete. Statens medieråd och Skolverket är exempel på svenska organisationer och myndigheter som kommer att arbeta en hel del med detta framöver. Medie- och informationskunnighet handlar om de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna utöva sina mänskliga rättigheter och för att kunna delta som en aktiv medborgare i dagens samhällsdebatt. Hit hör bland källkritik och analys samt en förståelse av mediernas varierande roll och funktion i ett demokratiskt samhälle. I ett samhälle som i allt högre grad präglas av ett digitalt medielandskap, är det nödvändigt att förstå och kunna hantera detta. Dessa kunskaper och färdigheter lyfts dessutom fram i läroplanerna, såväl för grundskolan och gymnasiet. Därför är det hög tid att se till att skolans undervisning på allvar börjar arbeta med detta. UNESCOs 3

15 ramverk för lärare och lärarutbildning har nyligen översatts till svenska och kan säkert komma att spela en viktig roll. Berner Lindström, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, anser att det inte råder någon tvekan om att skolan måste anpassas till ett samhälle som digitaliseras och där alla ständigt är uppkopplade. Den avgörande frågan är istället hur detta sker. Han menar att Sverige behöver en skola som kan hjälpa eleverna att hantera de möjligheter och utmaningar som uppstår när samhället utvecklas och förändras. Därför är det viktigt att diskutera synen på utbildning och kunskap, hur undervisning och lärande organiseras och bedrivs samt vilken roll tekniken kan spela. Är det ett problem att strategierna har flera år på nacken när den tekniska och pedagogiska utvecklingen går så snabbt som idag? Borde kommunerna i regionen samverka kring en löpande utvärdering av digitaliseringens konsekvenser? Ytterligare en fråga man kan ställa sig är om kommunerna skall ta fram egna strategier kring IT och digitaliseringens möjligheter eller om det vore bättre med en samlad strategi. Ansvaret för att genomföra den digitala agendan i skolan ligger hos skolhuvudmännen, men vad krävs för att de ska kunna hantera detta? Hur förändras skolans ramverk, strukturer och vanor när digitaliseringen tar fart? Högskolan Väst har just börjat undersöka detta i en fallstudie som genomförs av en doktorand. Här kommer det säkert att finnas mycket att dra lärdom av och att bygga vidare på. It-system och drift 4

16 Enkäten visar att det finns en självklar central samordning i kommunerna när det gäller administrativa system. Detta gäller dock inte de system som används i undervisningen, utan här är det upp till skolor och lärare att välja vad som ska användas. Det framgår också att endast ungefär hälften av lärarna och den administrativa personalen har administratörsrättigheter på sina datorer. För elevernas del handlar det om en fjärdedel. Enligt enkäten drabbas de flesta kommuner ganska ofta av driftavbrott i sina it-system, även om några pekar på att en förbättring har skett på senare år. Ifous kunskapsöversikt visar att i lyckade satsningar på varsin dator till alla lärare och elever verkar fokus successivt förflyttas från den enskilda datorn till nätverk, gemensamma tjänster och möjligheter att lagra och dela resurser både inom skolan och mellan skolor. När utvecklingen tar fart, växer alltså det övergripande sammanhanget i betydelse. Detta förutsätter både att tekniken fungerar och att det inte finns några trösklar som lägger hinder i vägen. I Malmö stad är de kommunala skolorna på väg att gå över till Google Apps for Education som lärmiljö och intranät. Det är en flexibel plattform som underlättar samarbete och är molnbaserad. All intern information hamnar i en tratt och kan enkelt distribueras direkt till dem som är berörda. Google Apps for Education är helt kostnadsfri och kräver inte särskilt mycket eget administrationsarbete. Här är tanken att skapa en lättanvänd digital miljö som utan problem kan integreras i den dagliga verksamheten. Personuppgiftslagen (PUL) ställer dock stränga krav på åtkomst och behandling av personuppgifter när molntjänster används. Salem har inte lyckats få Datainspektionens godkännande att använda Google Apps, och i Nynäshamn bedömer kommunjuristen att avtalet med Microsoft Office 365 inte uppfyller biträdeskraven. I Malmö har kommunjuristen gjort bedömningen att standardavtalet tillsammans med en riskanalys uppfyller PUL. Google Apps for Education rymmer en rad tjänster och gränssnitt som många lärare och elever redan är bekanta med, därför räknar Utbildningsförvaltningen i Malmö med att den tekniska övergången kommer att bli tämligen enkel. Under våren har fem skolor deltagit i en pilotsatsning och i höst är det tänkt att bli full skala. När det gäller det pedagogiska arbetet, lyfter de ansvariga i Malmö fram att det framför allt handlar om en mental förändring, på samma sätt som man resonerar i det danska forskningsprojektet Technucation. Lärarna ska inte automatiskt fortsätta göra som man gjort tidigare, utan tänka om och hitta nya sätt att undervisa, samarbeta och att återkoppla till eleverna. För att detta ska bli möjligt, genomförs en systematisk satsning på kompetensutveckling, kollegialt lärande och processtöd. Här är det inte minst viktigt att dra nytta av de kompetenser och insikter som finns ute på de olika skolorna. SMIL indikerar att detta ställer krav på skolledningen, och det måste därför tas med i beräkningen. 5

17 Vad betyder bristen på enhetlighet kring pedagogiska system för den gemensamma utvecklingen i kommunerna? Hur borde samordningen se ut och fungera? Vilka konsekvenser kan de begränsade adminstratörsrättigheterna på datorerna för lärare och elever få för den pedagogiska utvecklingen och för elevernas lärande? Vad kommer att hända när it-verksamheten blir en naturlig del av vardagen? Är kommuner och skolor rustade inför de närmaste årens krav, organisatoriskt och infrastrukturmässigt? Vad krävs för att hantera detta? Vilka möjligheter till samarbete och skolutveckling uppstår när alla skolor kör med samma system? Kan Malmös satsning på Google Apps for Education i kombination med lärarfortbildning vara en förebild? Kompetenser och fortbildning 6

18 I enkäten pekar de allra flesta kommuner på ett ganska stort behov av fortbildning kring användningen av it-system och ett stort behov när det gäller it och pedagogik. När det gäller det sistnämnda området anser mer än hälften av kommunerna att skolorna själva saknar tillräckliga resurser för att täcka behovet. En majoritet av kommunerna i enkäten menar att de flesta lärare har ganska bra kunskaper inom etik och moral på nätet samt informationssökning, informationshantering och källkritik. Däremot står det sämre till beträffande kunskaper i hur sociala medier och molntjänster kan användas i arbetet. Enkäten visar också att det behövs bättre kompetens i centrala affärsfrågor och det råder en viss oklarhet vad gäller specialistkunskaper inom viktiga områden. En klar majoritet menar att det finns brister i kunskapsspridningen i viktiga länsgemensamma frågor. Detta är även något som Skolverket konstaterar i rapporten It-användning och it-kompetens i skolan. Här framgår att ungefär tre av tio lärare har ett mycket eller ganska stort behov av kompetensutveckling inom grundläggande datorkunskap. Mer än varannan lärare upplever att det finns behov av kompetensutveckling för att förebygga kränkningar på Internet. Ungefär lika många lärare efterfrågar mer kunskap om hur it kan användas som pedagogiskt verktyg. Skolverkets rapport visar att en tredjedel av rektorerna anser att de inte har tillräcklig it-kompetens för att leda skolans it-strategiska arbete, att utveckla användningen av it i undervisningen eller att hantera frågor om lag och rätt. Som tidigare nämnts, visar aktuell forskning att skolledarens förmåga att hantera dessa frågor, och att leda ett strategiskt utvecklingsarbete, har en avgörande betydelse för skolan. Det är en slutsats som KSL behöver ta fasta på. Det är uppenbart att svenska lärares kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i allt högre grad sker utanför de traditionella ramarna. Det rör sig inte längre om traditionella kurser, utan snarare om informella samtal som leder till samarbete och kunskapsdelning - ett utvidgat kollegium. I det här sammanhanget blir sociala medier allt viktigare. Det handlar till exempel om öppna och slutna grupper på Facebook och om diskussioner och samtal som förs med hjälp av hashtaggar på Twitter. Knytkonferenser av och med lärare och skolbibliotekarier har spritt sig över landet de senaste par, tre åren. Skollyftet och Skolvåren. Edcamp, TeachMeet, BibMeet och ReadMeet är exempel på evenemang där kunskapsdelning och diskussioner ger nya perspektiv och förnyar det dagliga arbetet. Vad kan och bör göras för att utveckla lärarnas kompetens inom olika områden? Vilka områden är viktigast att ta tag i? Hur står det till med rektorernas kompetens i regionen när det gäller skolans it-strategiska 7

19 arbete, den pedagogiska it-användningen samt lag och rätt? Om det visar sig vara ett problem - hur ska det hanteras? Enkäten visar att informella nätverksträffar för kunskapsdelning och erfarenhetsutbyte endast arrangeras i begränsad grad. Vad kan och bör göras för att ändra på detta? 8

20 Framtida önskemål samt idéer och förslag I enkäten framkommer bland annat önskemål om enkla och flexibla it-system samt tillgång till olika molntjänster. Behovet av en större mobilitet och av de möjligheter som byod-lösningar kan ge lyfts också fram. Vad krävs för att detta ska bli möjligt? Det sägs också i enkäten att det är värdefullt att den lärplattform som kommunen använder svarar mot de pedagogiska behov som finns. Värdet av att delta i Skolfederation och att använda single sign-on betonas också av flera. Syftet med Skolfederation är att underlätta åtkomsten till olika lärresurser, oavsett var läraren eller eleverna är eller vilken teknik som används. Samtidigt räcker det med skolans lösenord, vilket leder till att tröskeln sänks och att hindren för att börja arbeta it på ett målmedvetet sätt i undervisningen reduceras. Kostnaden för en avancerad läsplatta, mobiltelefon eller bärbar dator sjunker för varje år, och även om investeringskostnaden för kommunerna kring teknik, nät och tjänster fortfarande är påtaglig bör man fråga sig vad som händer när kostnaderna sjunker och eleverna kan ta med sina egna favoritenhet och plattform till skolan? Vilka utmaningar står man inför då och hur bör man som region agera inför det framtidsscenariot? Det vore en bra idé för IT-forum att börja framtidsspana och dra upp strategier för regionen tillsammans med aktörer som Vinnova och Interactive Institute för att i god tid kunna möta kommande krav och behov. Hur kommer innovationer som Google Glass förändra skolan, lärandet och vårt beteende? När nätet och uppkoppling 4h om dygnet finns inbyggt i kläderna och ger återkoppling och information till bäraren? I den internationella debatten betonas emellanåt att skoldebatten måste börja fokusera de villkor för utbildning och lärande som gäller i ett globalt samhälle som blir alltmer uppkopplat, och där nätet och de digitala medierna flätas in i vardagens vanor. Det sker till exempel i OECD:s skrift Connected Minds, som kom förra året och som är slutrapporten i det fleråriga projektet New Millennium Learners. Alla unga behöver lära sig att hantera ett kaotiskt informationsflöde och att göra sin röst hörd på de nya sociala, kreativa och politiska arenorna på nätet. Därför är det nödvändigt att på allvar ta reda på vad som krävs för att det ska bli möjligt. Enligt Connected Minds förutsätter detta en fri och öppen dialog där alla intresserade kan delta. Teknik- och samhällsutvecklingen går snabbt och ingen kan ana hur framtiden kommer att se ut. Därför måste en dialog om utveckling av utbildning och undervisning vara lika öppen som framtiden. Hur kan en fri, öppen och aktiv dialog kring samhällsutvecklingen och skolan bli möjlig? Vilken roll kan KSL spela i det här sammanhanget? 9

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor Ann Hellenius ann.hellenius@stockholm.se @annhellenius pedagogstockholmblogg.se/sthlmisit Ann Hellenius Mattias Olsson mattias.olsson@stockholm.se

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet

Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet Regeringsbeslut I:2 2015-09-24 U2015/04666/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet Regeringens beslut Statens skolverk

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Göteborgsskolor ITiden

Göteborgsskolor ITiden Göteborgsskolor ITiden IKT-strategi Göteborgs Stad En skola som ger alla barn möjlighet att forma och verka i morgondagens samhälle Målbild för skola och förskola Göteborg, Sektorscheferna februari 2012

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL DATORNI SKOLAN "EN-TILL-EN" OCHGAFE Simrishamns kommun erbjuder alla elever från årskurs

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

IT-plan 2013-2015. Tjänsteutlåtande

IT-plan 2013-2015. Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 6 Barn- och ungdomsnämnden IT-plan 2013-2015 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden föreslås godkänna barn- och utbildningskontorets förslag till IT-plan 2013-2015 Sammanfattning Skolan

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor IKT-strategi för s grundskolor och förskolor Innehållsförteckning Inledning Tidsperspektiv Oberoende av device, tid och rum Kvantitet kontra kvalitet Ledarskap Kompetensutveckling Entreprenöriellt lärande

Läs mer

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier.

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. 08-51 90 90 00 www.vklass.com Inloggningar på kvällar och helger - bästa betyget vi kan få! Tänk dig en lärplattform

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN DIGITALA VERKTYG I SKOLAN INFORMATION TILL PERSONAL DATORN I SKOLAN "EN-TILL-EN"OCH OFFICE 365 Örebro kommun erbjuder alla elever att låna en dator eller surfplatta för skolarbetet, en så kallad en-till-en-lösning.

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren Plan för Förprojektering av modellskola 2012 Syfte Planen ska skapa möjligheter för projektering av en modellskola för att utvärdera funktionalitet av en-till-en-processen och genomförandet av en lärplattform.

Läs mer

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 - 1 - Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 Inledning Skolan skall möta de förändringar som sker i samhället när det gäller nya strukturer för information och kommunikation. En viktig uppgift

Läs mer

Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt?

Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt? Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt? Snabb översikt av läget i Ale. Sen Ht -11 har samtliga elever på Ale gymnasium tillgång till egen dator Vuxenutbildningen har mycket god tillgång på moderna

Läs mer

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Innehåll IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter 1. Om IT-planen... 2 Inledning... 2 Syfte... 2 Vision... 2 2. Verksamhet och arbetsformer... 2 Pedagogik... 2... 2 Elevernas IT-kompetens

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg

Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg 1:1 satsning med surfplattor i år F-3 och 4-5. I huvudsak läromedelsfritt i de flesta ämnen. Fortsatt fokus på att utveckla uppgifter och lärmiljöer

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentägare Agneta Forsvik Lundmark Dokumentnamn Verktyg för arbetet med digitalt lärande i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen 2015 IKT-plan 2015 Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Innehåll IKT-plan Abrahamsbergsskolan 2015... 2 Vad är IKT och digital kompetens?...

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

GOOGLE APPS FOR EDUCATION

GOOGLE APPS FOR EDUCATION GOOGLE APPS FOR EDUCATION #isjöbo INFORMATION TILL PERSONAL 20150819 Familjeförvaltningen DIGITALISERING #isjöbo Skolans styrdokument, vår läroplan och kursplaner ställer krav på digitalisering och vi

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Februari 2014 Vad handlar det om? digitala behov! Inte några specifika lärplattformar eller speciella verktyg. Vi pratar behov

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012 Bakgrund I dagens samhälle krävs det att alla har en hög kompetens när det gäller kommunikation och informationshantering. Enligt IT-strategin

Läs mer

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03 E-strategin på buf s strategier och mål för informations- och kommunikationsteknologi i Botkyrkas förskolor och grundskolor. Tryckt 2009-04-03 s e-strategi 1. Vad är det vi vill? 1 Vision 1 Syfte 2 Hur

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

SKOLDATORKONCEPT. Skoldatorkoncept i fyra kommuner och ett gymnasium. 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB

SKOLDATORKONCEPT. Skoldatorkoncept i fyra kommuner och ett gymnasium. 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB SKOLDATORKONCEPT 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB i fyra kommuner och ett gymnasium Detta dokument har tagits fram på uppdrag av styrelsen för Konsult och Service och beskriver skoldatorkoncepten inom

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Digitala verktyg och molntjänster

Digitala verktyg och molntjänster Digitala verktyg och molntjänster U tvecklingen inom IT-området går fort. Internets kapacitet ökar hela tiden och nya tjänster erbjuds som kan vara till nytta för arbetet med utbildning och lärande. Utvecklingen

Läs mer

Nätverk för skolan i e-samhället

Nätverk för skolan i e-samhället Nätverk för skolan i e-samhället Jens Lindh IT-forum/KSL Agenda 26/3 Frukost 09.00 Inledning, Jens Lindh, Per Falk - Om IT-forum, aktuella frågor - En framtidsspaning och diskussion om digitalisering av

Läs mer

Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter

Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter IT-riktlinje för användning av lånedator* i skolan Skolarbete och lärande med stöd av modern teknik Skolans uppdrag är att

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer