Bitidningen. Kronprinsessparets drottningar. Apiguard är godkänt Verksamheten med bin vid SLU Verksamheter i föreningar och distrikt

Transkript

1 Nr 9 September 2011 Bitidningen Kronprinsessparets drottningar Apiguard är godkänt Verksamheten med bin vid SLU Verksamheter i föreningar och distrikt 1

2 Honungsburkar - Glasburkar Vi säljer glasburkar i plastpaket, precis som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar, og atal k r å fritt är v Beg ändes s Skälderhuskupan Lång livslängd Stabil konstruktion Idealisk för vandringsbiodling Välisolerad Flera bottenalternativ Flexikupan Lätt Förstärkta sarger Hög densitet Ingjuten rambärarlist Prisvärd Botten med varroabricka Storlek: LN, HLS Vaxmaja Skälderhusslöjan Honungsvärmare 2 Bitidningen Halvsidor.indd 15 Skälderhusjackan Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: E-post: info@joelvax.se, Frakt o exp.avgift tillkommer :30:35

3 Ledaren Mycket har hänt Mycket har hänt, som det står i Havamal. Det gäller också för biodlingen och då inte minst i SBR. HF är sålt som ni nog sett i den extra information som kommit ut. Det är sorgligt när en så gammal verksamhet som varit förknippat med SBR måste avyttras. Som jag ser det så hade vi inget val. Det kanske är så att vi inte är en tillräckligt bra ägare för denna typ av verksamhet. Se på hur det gått för övriga bondekooperationen. En stark och resolut ägare hade för flera år sedan kunnat göra de förändringar i ledningen som kanske lett till en förändrad situation. Försäljningen har varit arbetskrävande för SBR-styrelsen, främst för Matias Köping och Jonny Ulvtorp som skött de direkta förhandlingarna. Dessa har enligt min mening givit ett bättre resultat än förväntat. Arne Jophansson Vice ordförande arne.johansson.sbr@biodlarna.org Vi ser ut att ha fått två nya seriösa aktörer på honungsmarknaden. Haugen är utan tvekan duktiga på att sälja och har kunskap om hur marknaden fungerar. Lindahls har muskler och erfarenhet i livsmedelsförädling som kan komma väl till pass. En liten missräkning är det dock att Lindahls lockat till sig Krister Linnell från SBR-styrelsen för att bli styrelseordförande i det nya HF. Detta innebär att han lämnat SBR-styrelsen, men vi har ersättare i form av Hanne Uddling. Men visst är det bra med en biodlare i toppen på HF. Ett annat problem är rekryteringen av förbundssekreterare där Mikael Henriksson avbryter sin provanställning. En ny har rekryterats. Han heter Jonas Eriksson och är från Linköping. En utförligare presentation kommer i nästa BT. Det är ju också arbete med bina och honungen. Det blir nog ingen rekordskörd men ändå godkänt. Drottningodlingen har gått fint och glädjande är att när en grupp från drottningodlarklubben åkte runt och besökte (våldgästade) några biodlare för att titta på bina så hittade vi fantastiskt fina bin. Det finns bra bimaterial därute som kanske kan användas för framtida avel. Många biodlare är ofta för blygsamma och tror att gräset är grönare på andra sidan staketet. Därför kan det vara svårt att få reda på var alla fina drottningar finns. Årgång 110 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 31. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer SEPTEMBER 2011 Riksförbundsmötet motionsbesluten 5 I bigården 6 Aktuellt i september 7 Kronprinsessparets drottningar 8 Verksamheten med bin vid SLU 10 Bihälsa: Apiguard har godkänts 15 Kurser och projekt 16 Honungens Dag och trotjänare 18 Träffar i Norrbotten 20 Bästa honungen och kultur 22 Bygg- och bo-mässa 24 Några män samlade nyårsafton Brev till redaktionen 26 Beställning av SBR-etiketter 27 Marknaden 29 Almanackan 30 SBR-kontakt, Annonstaxa 31 Nästa nummer (10-11 Oktober-nr) utkommer i slutet av september. MANUSSTOPP: 1 september. Numret därpå (11/12-11) i slutet av okt. Manusstopp: 1 okt Omslagsbilden: Kronprinsessparets drottningar de fick i lysningspresent är på plats på Haga slott. Foto: Ktristina Bäckström 18 i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes vit i år. 4

5 Riksförbundsmötet motionsbesluten ERIK ÖSTERLUND I juninumret fanns en rapport från riksförbundsmötet. Protokollet är nu skrivet, kontrollerat, underskrivet och kopierat. Här kommer en sammanfattning av motionsbesluten. För de medlemmar som är särskilt intresserade kan man få ett exemplar av protokollet från expeditionen för en mindre kostnad, eller ladda ner från internet. MOTION NR 1 Differenser mellan SBR:s och LRF:s GMO-policy Motionen ville att SBR aktivt skulle arbeta för att LRF skall göra förändringar i sin GMO-policy så att bina, biodlarnas och biodlingens utsatta situation i förhållande till GMO undanröjs. Riksförbundsmötet biföll motionen. MOTION NR 2 Förtydligande av 2 i SBR:s stadgar Motionen ville ha ett tydliggörande av 2, målen för SBR att arbeta för det som är bra för biodlarna och biodlingen. Man hade speciellt i åtanke GMO-frågan. Riksförbundsmötet gav styrelsen i uppdrag att tillsätta en GMO-grupp. MOTION NR 3 Angående provtagning av honung och pollen för att spåra pollen från GMO-plantor. Motionen ville att SBR under de närmaste 5 åren ombesörjer så att provtagningar på honung och pollen genomförs avseende ev förekomst att pollen från GMO-grödor. Riksförbundsstyrelsen påpekade att Livsmedelsverket ansvarar för sådana provtagningar. Riksförbundsmötet beslutade att SBR aktivt skall verka för att alla försöksodlade GMO-grödor går att identifiera och analysera. I övrigt avslogs motionen. MOTION NR 4 Ville ändra namnet Bihusesyn Motionen ville ändra namnet Bihusesyn, till exempelvis Egenkontroll biodling. Då begreppet husesyn är etablerat i olika verksamheter i jordbruket och Bihusesyn i handel och hos myndigheter ansåg styrelsen det inte möjligt att byta namn. Men man avsåg att förtydliga att verksamheten är en egenkontroll för att undvika begreppsförvirring. Riksförbundet beslutade med detta som grund att avslå motionen. MOTION NR 5 Ville ändra på bisjukdomslagstiftningen Motionen ville inte att bin med amerikansk yngelröta skall avdödas utan behandlas på annat sätt som i en del av våra grannländer. Riksförbundsmötet beslutade att avslå motionen. MOTION NR 6 Valbar till funktionär Motionen ville ändra stadgarna 4 för att göra det möjligt för juniormedlem att bli valbar till funktionär. Riksförbundsmötet beslutade att bifalla motionen. MOTION NR 7 Veteranmedlemskap Motionen ville införa veteranmedlemskap, ett fullvärdigt medlemskap till ett lägre pris, för dem som varit medlemmar mer än 20 år och upphör med sin biodling. Riksförbundsmötet gav styrelsen i uppdrag att se över medlemsavgifterna till förbundet. Motionen ansågs därmed besvarad. MOTION NR 8 Egen etikett som mer liknar HF:s etikett för svensk honung Motionen ville utveckla medlemmarnas etikett så att text i slingan kunde spegla lokal honung och bild kunna läggas till. Styrelsen menade att vår etikett är inarbetad och att marknadsföra lokalproducerad honung är viktigt och bör vidareutvecklas. Riksförbundsmötet beslutade att avslå motionen. MOTION NR 9 Gynnsammare skatteregler för biodling. Motionen vill att SBR inleder riktat lobbyarbete för att få till stånd mer gynnsamma skatteregler för biodlare. Styrelsen fick i uppdrag att bevaka frågan om mest effektiva skatteregler för biodlingen. Motionen ansågs därmed besvarad. MOTION NR 10 Lista på föredragshållare Motionen ville att SBR tar fram en lista på fördragshållare. Kostnader bör också vara med. Riksförbundsmötet beslutade att bifalla motionen. MOTION NR 11 Biodlarfilmer för uthyrning Motionen ville att SBR skall se till att föreningar kan hyra filmer om och kring biodling. Styrelsen avser arbeta med SV så att teknisk utrustning kan göras tillgänglig så att de filmer som finns tillgängliga på allt fler platser, som t ex internet, kan visas på lämpligt sätt. Riksförbundsmötet beslutade med hänvisning till detta att avslå motionen. MOTION NR 12 Möjlighet att köpa etiketter och utrustning under högsäsong Motionen ville att SBR ser till att det finns möjlighet att köpa etiketter och utrustning under semesterperioden. Styrelsen informerade att semesterstängningen i Mantorp genomfördes efter undersökning av efterfrågan under semestertiden. Blanketter finns på hemsidan och i tidningen och beställning kan ske under hela resten av året. Riksförbundsmötet beslutade att avslå motionen. MOTION NR 13 Skärpt tillsyn vid flytt av bin Motionen ville att SBR verkar för att påföljden vid flyttning av bin utan föregående besiktning blir kännbar. Styrelsen har påpekat problemet om flytt utan föregående besiktning för aktuella myndigheter. Riksförbundsmötet biföll motionen och gav styrelsen i uppdrag att bevaka frågan. MOTION NR 14 Växter gynnsamma för bin Motionen ville att SBR sammanställer en katalog med växter passande till nyanlagda och omgjorda ytor för att gynna binas dragförhållanden. Styrelsen informerade att idag finns boken Nyttiga växter för människor och bin som kan användas i detta sammanhang. Man kommer att arbeta med intentionerna i motionen. Riksförbundsmötet beslutade med hänvisning till detta att bifalla intentionerna i motionen. MEDLEMSAVGIFT Medlemsavgiften till SBR centralt blir densamma för 2012 som innevarande år. 5

6 KRISTINA BÄCKSTRÖM I bigården September Alla problem går att lösa med silvertejp, mer silvertejp eller silvertejp i kombination med tygtrasor. Kristina Bäckström med 4 bisamhällen. Ordf i Tumbaortens Bf. Journalist på LRF Media. Åtminstone är det så det ser ut när man kikar in i min bigård i september, att allt går att lösa med silvertejp och tygtrasor. Av estetiska skäl har jag valt att ha gamla, vackra trågkupor och ytterhus i trädgården och nu får jag lida för det. De är helt omöjliga att få täta och när det blir dags för infodring är bina som Houdini, fast tvärtom. De tar sig in var som helst. Varje liten glipa i de gamla ytterhusen undersöks tills de hittar en öppning att krypa in i och röva genom. Dessutom är flusteröppningarna gigantiska i gamla bihus så det går åt mängder med tygtrasor för att förminska dem. Uppeldade av framgången yr bina sedan omkring i trädgården i jakt på mer honung. Det brukar sluta med att jag får Av estetiska skäl har jag valt gamla vackra trågkupor, men de kan ha glipor... tejpa igen både nyckelhål och dörrglipor till slungrummet med silvertejp. Det här stod det inget om i nybörjarböckerna. Där varnades nybörjare för den dåliga ergonomin i gamla kuphus. Jag lägger gärna till en fotnot, vis av skadan. Om man prompt ska ha de gamla husen är det bäst att bygga om dem så att man kan ställa in vanliga täta trälådor inuti, helst med en botten med en vettig flusterhöjd. Låter jag gnällig? Det är nog alldeles korrekt. Jag gillar inte invintring, förmodligen för att Optimisten och Latmasken ställt till det alldeles för många gånger. Optimisten drar ut på allt, hoppas på en skvätt honung till och inbillar sig att det finns all tid i världen. Har man riktig otur blir det så sent att bina vägrar dra ner fodret, oavsett vilken foderanordning man använder. I fjol fick Optimisten sig en knäpp på näsan. SBR:s Preben Kristiansen höll föredrag och kunde visa i reda siffror att det faktiskt inte händer så mycket på honungsfronten i Mälardalen efter den 1 augusti. Preben gav rådet att ge foder tidigt för att sedan fylla på med en fodergiva till senare när utkrupet yngel lämnat hål i ramarna. Med en skvätt foder till fylls hela lådan med mat och bina luras inte att stanna inför en tom ram i huset mitt i vintern. Latmasken bidrar till den dåliga stämningen i bigården genom att dra ut på jobbet med att bygga bra bitömmarbottnar och genom att vänta för länge med att möblera om i lådorna. Sista skattningen blir jobbig om man borstar och allt är en enda röra om det finns mörka kakor, kakor med tomma drönarceller eller vildbygge i lådorna. Om både Latmasken och Optimisten tog långsemester skulle allt vara annorlunda. Då skulle invintringen börja så smått redan i mitten av augusti hos mig. På varje välstädat yngelrum skulle det ställas en låda med foder. Ovanpå den läggs en bitömmarbotten och till sist de sista skattlådorna. Bina skulle krypa ner ur skattlådorna för att packa ner fodret så att jag kunde slunga det sista i lugn och ro. En tom skattlåda ställs tillbaka för att fånga upp eventuell ljung- eller lushonung som kommer senare. September skulle bli mycket lugnare. En sista giva foder som fyller i de sista luckorna, en koll så att alla bin har drottning, att de är tillräckligt många för att klara sig och för att se till att det finns pollenramar till alla barnen. Drömma kan man alltid. Förhandling pågår med Optimisten och Latmasken. Under tiden håller jag hårt i min tejprulle. Silvertejp kan vara bra till mycket... 6

7 Aktuellt i september Invintringens månad ANDERS BERG Sommaren är definitivt slut. Vi har endast att hoppas att hösten skall bjuda på många soliga, klara dagar, så att bina under de bästa yttre betingelserna skall kunna bereda sig för det långa innesittandet under det mörka vinterhalvåret. Nu är det hög tid att på allvar ta itu med slutarbetena för bisamhällenas invintring. Det krävs en noggrann kontroll av bisamhällena. Har man gjort, som tidigare är beskrivet, yngeluppflyttning och spärrat drottningen går kontrollen i samhället relativt fort. Under perioden september månad gäller att göra en sista grundlig genomgång av samtliga samhällen. Följande åtgärder/ iakttagelser i bigården bör göras: att bina släpper sin avföring inne i kupan (=utsot). Anpassa antal ramar till bistyrkan. Bina skall täcka samtliga ramar. Mycket starka samhällen gör man klokt i att invintra på två lådor. Invintra inte för svaga samhällen. Ge vinterfodret i stora portioner i foderballong eller foderlåda under några dagar, för att bina inte skall starta yngelsättning. Fodret bör ges varmt för snabbast möjliga tillvaratagande. Minska flusteröppningarna under invintringen och fodringen. Detta för att eliminera att röveri kommer igång. Fortsätt att föra anteckningar. Invintra endast starka samhällen. Detta samhälle har goda förutsättningar att klara vintern. Har samhället äggläggande drottning? Har bisamhället yngel i alla åldrar, är detta fullt tillräckligt, och därmed är det inget krav att hitta henne. Kontrollera ynglet noggrant. Eftersom det är särskilt lätt att upptäcka yngelröta vid denna tid. Vid minsta tecken på yngelröta, bör man tillkalla traktens bitillsyningsman/kvinna. All ljung- och bladhonung bör plockas bort. Honungen innehåller mycket mineraler och kan lämna mycket slaggämnen efter sig i biets tarm under vinter. Risken är stor Var går gränsen för utgallring av ramar? Den vänstra ramen skall bort. Så fort ramar, som varit yngel i, går över i färgen svart, skall de utgallras. Den högra ramen får vara kvar i bisamhället under vintern som sedan nästkommande år utgallras. 7

8 Kronprinsessparets drottningar på plats KRISTINA BÄCKSTRÖM Å, så roligt! Välkomna ska ni vara! Kronprinsessan Victoria hälsar Haga slotts nya invånare välkomna, de två bidrottningarna med följe som hon och Daniel fick i lysningspresent av Sveriges Biodlares Riksförbund. Det märks att presenten är uppskattad. Kronprinsessan är egentligen ute för en snabb joggingtur när hon får syn på bikuporna som just ska köras in genom slottsgrindarna. Utan att tveka en sekund lutar hon sig in i bagaget. Hon kikar nyfiket och hojtar glatt välkommen till bina, trots att en stor del av bina i den ena kupan redan sluppit ut. Hon är inte ett dugg rädd för bin. Kronprinsessan Victoria är hedersmedlem i Sveriges Biodlares Riksförbund och van att handskas med bin. På Solliden på Öland har kungafamiljen bikupor. Något som inspirerats av att drottning Victoria hade bin där i början av 1900-talet. Vi hittade till och med Victorias gamla slunga på vinden som vi fixade till och slungade honung med, berättar kronprinsessan. Här på Haga slott har de två bikuporna fått en perfekt plats i en dunge med skyddande träd. Flustren på de två Östervålakuporna står vända mot sydväst och de två Carnica-samhällena har fri flygväg rakt ut på slottets generösa gräsmatta, full med blommande vitklöver. Det är en idealisk plats för bin. Hagaparken bjuder på en rik palett av biblomster, nektarrika träd och buskar som lind, lönn och snöbollsbuskar. Dessutom finns gott om friskt vatten ett stenkast från slottsgrindarna. Lysningspresenten till Victoria och Daniel är mer än bara bin och bikupor. Kronprinsessparet får hjälp med skötseln Mitt i klövern. Filippa Ländin och Lotta Fabricius Kristiansen kånkar bikuporna över slottets stora gräsmatta fram till dungen där de ska stå. Kuporna är Östervåla-kupor med Hoffman-ramar. Kuporna har målats Sverige-gula, en färg som parkpersonalen på Haga valt själva. Foto: Kristina Bäckström 8

9 av bina av Stockholmsbiodlarna Lotta Fabricius Kristiansen och Filippa Ländin. Förhoppningsvis ska Lotta och Filippa kunna slunga en god portion honung redan första hösten, en honung som kommer att användas i matlagningen på Haga. Personalen på Haga planerar också att göra en alldeles egen etikett till burkarna. Åh, jag älskar honung, säger kronprinsessan. Jag hoppas att det blir honung snart för jag ska på bröllop och det vore en perfekt om jag kunde ge bort en burk av vår egen honung som bröllopspresent. Kronprinsessparets bin började som förortsbin, nu blir de slottsbin på Haga. De två samhällena har vuxit upp i Kallhäll, hos Horst Frank som är ordförande i Sundbyberg. Spångaortens Biodlarförening. Foto: Lotta Fabricius Kristiansen. Proffs i arbete. Lotta och Filippa ger bägge samhällena var sin skattlåda så att de har plats för slottshonungen. Foto: Kristina Bäckström Det myllrar av bin. Lotta Fabricius öppnar flustren och det väller ut bin. Särskilt ett av samhällena var väldigt väl befolkat. Foto: Kristina Bäckström 9

10 Verksamhet med bin 2010 vid SLU INGEMAR FRIES, EVA FORSGREN, JOACHIM DE MIRANDA, BARBARA LOCKE Ekologiska institutionen, SLU FORSKNING BEE DOC Den 1 mars 2010 påbörjades det europeiska forskningsprojektet BEE DOC. Ett konsortium av 11 europeiska partners (SLU är en av dessa) under ledning av koordinatorn, Robin Moritz från Tyskland skall forska på interaktioner mellan olika patogener, patogener och bekämpningsmedel, samt hur binas väl och ve påverkas av olika kombinationer av påfrestningar. SLU:s roll i projektet inkluderar kartläggning av förekomsten av nosemainfektioner över tiden i norra Europa där insamlingsarbetet med månatlig provtagning sker i samarbete med Bjørn Dahle i Norge, Seppo Korpela i Finland och Lotta Ingemar Fries, Joachim de Miranda, Eva Forsgren och Barbara Locke jobbar med binas hälsa vid SLU. Figur 1. Relativa mängden N. ceranae DNA 14 dagar efter infektion. Grupp 1 fick 10% N. ceranae and 90% N. apis sporer, Grupp 2 fick samma spormämngd av båda arterna och Grupp 3 fick 90% N. ceranae och 10% N. apis. Trianglarna anger andelen N. ceranae vid infektionstillfället och kvadraterna anger andelen N. ceranae DNA 14 days efter infection. De vertikala linjerna anger standardavvikelsen. (Från Forsgren & Fries, 2010). Fabricius i Sverige. Första årets prover är i färd med att undersökas. Vi skall också forska på probiotiska bakteriers (isolerade från bins honungsblåsa) betydelse för bins hälsa. Dessa bakterier har isolerats och beskrivits av Alejandra Vasques och Tobias Olofsson vid universitetet i Lund. Inom ramen för BEE DOC har vi också arbetat med konkurrensen mellan Nosema apis och Nosema ceranae. Vi har undersökt om den ena parasiten konkurrerar ut den andra när båda infektionerna finns samtidigt i samma bin. Genom att fodra bin med Grupp 1) 1000 sporer N. ceranae sporer N. apis, Grupp 2) 5000 sporer N. ceranae sporer N. apis, eller Grupp 3) 9000 sporer N. ceranae sporer N. apis, och sedan studera mängden DNA från respektive parasit som kan återfinnas i mellantarmen efter 14 dygn i bin inkuberade i +30 C. Resultatet, som publicerats, återfinns i Figur 1 och visar att ingen av parasiterna konkurrerar ut den andra när båda finns samtidigt i samma bi. Resultat från projektet kommer att rapporteras i BT och kommer att finnas tillgängligt via webben (se Bond-projektet ( Live and let Die ) Bond-projektet och dess utveckling sedan 1999 (när vi etablerade 150 samhällen isolerat på södra Gotland, tillsatte varroakvalster till samtliga samhällen och sedan inte bekämpat dessa), har beskrivits tidigare i BT (se Fries, I. 2007, Bitidningen, april, 14-16). I sin ursprungliga tappning är Bond-projektet avslutat. Vi kan konstatera 10

11 att några få samhällen fortfarande är vid liv mer än tio år efter försökets början. Vi har nu valt att arbeta med att förstå vad som skiljer bisamhällen som överlever utan bekämpning av varroakvalster från sådana där bekämpning måste ske för att bisamhällen skall överleva. I redovisningen i BT i maj 2010 (Fries & Forsgren, 2010) redogjordes för Barbara Lockes undersökningar av varroakvalstrets reproduktion. Tydligt är att kvalstret reproducerar med sämre framgång hos Bondbina, jämfört med kontrollbin. Resultaten är i färd att publiceras. Barbara har fortsatt med motsvarande studier på franska bin som överlever utan behandling mot varroakvalster, och intressant nog verkar mekanismerna för tolerans se annorlunda ut, även om det även här handlar om kvalstrets reproduktionspotential. Under 2009 odlade vi drottningar från Bond-drottningar och seminerade med hjälp av Bert Thrybom reciproka kombinationer av drönare och drottningar från Bondbin och kontrollbin för att producera kombinationerna i Tabell 1. Målsättningen var att undersöka hur egenskapen att påverka varroakvalstrens reproduktion nedärvs, och om möjligt undersöka egenskapens arvbarhet. Reproduktionsstudierna 2010 som utförts av Barbara Locke blev inte kompletta med tillräckligt antal upprepningar då några samhällen utvintrade, varför undersökningen fortsätter även Drönare Bond Bond Kontroll Kontroll Tabell 1 Reciproka kombinationer mellan Bondbin och Kontrollbin Virusforskning Referenssamling SLU har nyligen fått ansvar för en omfattande samling antisera för att identifiera alla de historiska virusisolat, från bin från det banbrytande arbete Lesley Bailey och Brenda Ball på Rothamsted, England, genomförde mellan Sådana historiska biologiska "arkiv" är värdefulla resurser för att placera aktuella upptäckter i ett historiskt sammanhang, och medgör förnyad analys av gamla experiment med nya och mer kraftfulla biologiska analyser. Drottning Bond Kontroll Bond Kontroll Arbetet ned bin på SLU är inriktat på att få friska bin som samlar honung och pollinerar. Foto I. Fries Till exempel har vi visat att det virus som nu kallas Israeli acute paralysis virus (IAPV) är samma virus som det australiensiska isolatet av Kashmir bee virus (KBV) från talet (de Miranda et al., 2010a). För deformed wing virus (DWV), är historiska isolat från Japan och Europa mycket lika nuvarande isolat från dessa regioner. Den tidigast kända släktingen till dagens DWV-infektioner, från Egypten 1977, kan emellertid tydligt särskiljas från dessa med molekylärbiologiska metoder, Samma gäller för vissa regionala isolat från Kina (de Miranda & Genersch, 2010b). Med hjälp av referenssamlingen försöker vi också genetiskt karaktärisera flera mindre kända virusarter, för att möjliggöra diagnos och kartläggning och i slutändan kunna bedöma om infektionerna har betydelse för binas hälsa. Ett sådant arbete har slutförts när vi karakteriserat Slow bee paralysis virus (SBPV) (de Miranda et al, 2010b), ett virus som kan vara aggressivt när det överförs av varroakvalster, men som lyckligtvis är mycket sällsynt. Nästa virus på listan för karakterisering är två besläktade virus som förekommer i samband med amöbainfektion (bi-virus X) eller Nosemainfektion (bi-virus Y). Dessutom pågår arbete för att genetiskt kunna beskriva flera andra virusisolat som ännu bara kan identifieras med antikroppar från den historiska samling vi övertagit från England. Deformed wing virus Transmission och evolution I Bond-projektet (se ovan) har förekomsten av två olika stammar av DWV undersökts under försökets gång. Även om den totala mängden virus ökade över tid, som väntat, fanns ingen konsekvent förändring av den relativa förekomsten av de två DWV-stammarna under de första 5 åren av projektet ( ). Det antyder att förändringar hos viruset inte varit en viktig faktor i den begynnande naturliga värd-parasitanpassning mellan bin och kvalster vi kunnat spåra på Gotland. DWV-virusets genetiska sammansättning verkar inte heller förändras markant beroende på om det överförs oralt, sexuellt (vi har tidigare påvisat sexuell överföring, se de Miranda, J.R., Fries, I Journal of Invertebrate Pathology 98, ) eller med varroakvalster. Effekterna av DWV på bin tycks därför mestadels vara kvantitativ, och mindre en effekt av genetisk evolution av viruset mot ökad virulens mot bakgrund av förändrade överföringsvägar. Mängden DWV i drönarnas könsorgan och sperma i drönare som samlats i flykt på parningsplatser var liknande den hos mogna drönare som samlats från bikupor varifrån drönarna haft sitt ursprung. Av det kan man dra slutsatsen att sexuell överföring av DWV sker naturligt, och inte bara i 11

12 samband med insemination. I kraftigt varroaangripna samhällen reduceras andelen drönare som når könsmognad, men de som överlever till könsmognad är opåverkade av DWV-infektionen. Eftersom mängden viruspartiklar ökar med ökat varroaangrepp får kvalstret därför indirekt en påverkan på sannolikheten för sexuell överföring av DWV. Ett framtida projekt är att bedöma om DWV-infektion påverkar spermiekvaliteten. Effekten av Apistanbehandling på virusinfektioner i varroaangripna bisamhällen En vanlig fråga för biodlare är om effekterna av kemisk bekämpning av varroakvalster påverkar hälsan hos bisamhällen. Den frågeställningen är central för ett stort EU-finansierat projekt, BeeDoc, som specifikt studerar interaktioner mellan parasiter (kvalster & Nosema), patogener (virus & bakterier) och bekämpningsmedel (fluvalinat & tiakloprid) och deras inverkan på binas hälsa. I detta sammanhang har vi studerat effekterna av Apistan (fluvalinat) behandling på virus mängden i bin, puppor och kvalster. Vi undersökte tre olika virus, DWV, Black queen cell virus (BQCV) och säckyngel (SBV). Varken BQCV eller SBV verkade påverkas av Varroa-angrepp, men som väntat var DWV-mängden starkt relaterad till kvalsterproblem. Reduktionen av mängden DWV minskade långsamt efter behandling, i den takt som bimassan gradvis ersattes med bin som inte varit angripna av kvalster på puppstadiet. Men intressant nog kan det också finnas en direkt effekt av Apistanbehandlingen på DWV virus vilket resulterar i en betydande ökning av mängden virus en vecka efter påbörjad behandling jämfört med obehandlade samhällen (Figur 2). Tyvärr är dessa slutsatser dock fortfarande osäkra på grund av oförklarade ändringar i virusmängd i obehandlade kontrollsamhällen. En mer exakt studie planeras för att bättre förstå om behandling med Apistan har en direkt effekt på DWV infektioner. Nosema hos bin Nosema ceranae Under 2010 har vi påbörjat laboratorieundersökningar med stöd från Jordbruksverket via Nationella programmet för att undersöka hur Nosema apis respektive Nosema ceranae utvecklas i infekterade bin i olika temperaturer. Rapporter från Spanien påstår att bin infekterade med Nosema ceranae dör mycket snabbt och att infekterade samhällen kan dö inom ett år i medelhavsklimat. Svenska undersökningar där olika virulensfaktorer jämförts mellan N. ceranae och Nosema apis tyder emellertid inte på avgörande skillnader i virulens mellan arterna i individuella bin. Likväl har det skett en världsomfattande process där N. ceranae har ersatt N. apis i stora delar av världen. Det är svårt i dag i många länder att hitta rena infektioner med N. apis. En översikt av nuläget finns i en översiktsartikel (se Fries, 2010 i publiceringslistan) som kan beställas från SLU. Vi tror att klimatet kan ha ett väsentligt inflytande på epidemiologin hos den nya parasiten, N. ceranae i europeiska honungsbin. Den hypotesen stärks av den upptäckt vi gjort av hur känslig för frystemperaturer N. ceranae är (se Fries & Forsgren, Bitidningen, juni, 20-21). För att undersöka olika klimatbetingelsers betydelse för utvecklingen av N. ceranae har vi jämfört hur parasiten utvecklas i enskilda bin (jämfört med N. apis), när bin utsätts för olika temperaturbehandlingar. Bin har infekterats med sporer var av N. apis eller N. ceranae och hållits i burar med 30 bin i varje bur i olika temperaturer (+20, 25, 30, 35). Ursprungligen var planen att ha mer extrema temperaturer, men dödlighet i burarna (ej relaterad till infektionen) begränsade temperaturbehandlingarna till 4 olika temperaturer. Provtagning har skett av tre Figur 2. Direkt and indirekt effekt av behandling med Apistan på mängden DWV hos vuxna bin bin varannan dag efter infektion med bestämning av spormängd (mikroskopering) och parasit DNA (PCR) i prover under två veckor. Upplägget måste replikeras under 2011 för att få pålitliga resultat. De preliminära resultaten tyder på att N. ceranae tillväxer något bättre än N. apis vid höga temperaturer och något sämre vid låga temperaturer. Möjligen kan det påverka hur de olika parasiterna utvecklas under olika klimatbetingelser. Likaledes med stöd från Jordbruksverket, via det Nationella programmet, har vi undersökt förekomsten av N. apis och N. ceranae hos biodlare som skickade in prover där vi kunde spåra infektioner av N. ceranae i den landsomfattande inventering för båda parasiterna som gjordes 2007 (se Fries & Forsgren Bitidningen, januari/februari, 26-27). Vi är intresserade av att spåra om den massiva förskjutning som skett under senare år i södra Europa mot allt större andel infektioner med N. ceranae, med nästan total undanträngning av N. apis i vissa områden, också kommer att ske i ett svenskt klimat. Biodlare med fynd av blandinfektioner av båda parasiterna, har skickat in prover från våren 2009, som undersökts under vintern 2009/2010, detta för att se om det hos dessa biodlare kunde spåras tecken av att den ena parasiten är i färd med att ersätta den andra. I figur 3 kan ses andelen prover som varit positiva för N. apis, resp. för båda parasiterna samtidigt. Vi har fått in prover från 20 olika bi- 12

13 Figur 3. Andel prover som innehållit rena N. apis infektioner eller blandinfektioner med N. ceranae i prover från 20 biodlare där blandinfektioner påträffades Antalet undersökta prover från 2007 = 25, från 2009 = 45. Figur 4. Andelen N. ceranae DNA i prover med blandinfektion med N. apis. Antalet undersökta prover från 2007 = 16, från 2009 = 24. odlare där vi kan jämföra resultaten från 2007 med resultaten från provtagningen Som framgår av figur 3 finns det ingen tendens till att andelen prover där det går att spåra N. ceranae ökar. Liksom i undersökningarna från 2007 fann vi inga rena N. ceranae infektioner. Vi har inte bara undersökt om andelen prover med den ena eller andra parasiten från 20 olika biodlare förändrats över tid, utan också undersökt om det i prover med blandinfektion kan spåras en tendens till att andelen N. ceranae över tid ökar i sådana prov. Det kan undersökas genom att mäta mängden genetiskt material (DNA) från båda parasiterna i proverna. I figur 4 finns redovisat andelen N. ceranae DNA i blandinfektioner där vi har prover från biodlarna både 2007 och Som framgår av figuren har andelen N. ceranae-dna i blandinfektioner snarare minskat mellan de två åren, men skillnaden är inte statistiskt signifikant (P=0,08, t-test). Även om provmängderna är begränsade ser det alltså inte ut som om vi kan dokumentera en ökning N. ceranae hos de biodlare där parasiten påträffades Planen är att försöka få in prover från samma biodlare våren 2011 för att ytterligare följa upp utvecklingen. Amerikansk yngelröta och probiotiska bakterier För att undersöka en eventuell förebyggande effekt av de av Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson nyupptäckta mjölksyrabakterierna mot infektioner av P. larvae, utfördes sommaren 2008 en serie försök. Resultatet från dessa försök var mycket lovande och har tidigare publicerats både i Bitidningen samt internationellt (se publicerat nedan). Under sommaren 2010 har ytterligare försök gjorts för att undersöka om dessa probiotiska bakterier också kan ha en förebyggande effekt när det gäller att minska infektioner av Melissococcus plutonius (Europeisk yngelröta). De inledande försöken (i individuella larver) har varit mycket lovande, och försöken kommer att fortsätta innevarande säsong och redovisas senare i svensk bipress. Trakékvalster Under 2010 påbörjades på jordbruksverkets uppdrag en inventering av förekomsten av trakékvalster (Acarapis woodi) i Sverige. Bakgrunden är att kvalstret aldrig påträffats i Sverige och bevisligen gjort stor skada när det nyetablerats i en bipopulation som inte varit i kontakt med parasiten tidigare. Ändrade bestämmelser för införsel och import av bin till Sverige gör att det nu är tillåtet att föra in bin till landet från områden där trakékvalster diagnosticerats. En motsvarande inventering gjordes 1993 och och då påträffades inte kvalstret. Insamlandet av prover har skett i Lotta Fabricius regi och i samarbete med Emmy Sundström som analyserat inkomna prover med en nyutvecklad molekylär diagnosteknik. Målsättningen är att få in prover från 380 slumpmässigt utvalda biodlare. Om alla prover visar sig vara negativa kan man på statistiska grunder dra slutsatsen att mindre än 1% av landets bisamhällen har en angreppsgrad som överstiger 5%. Hittills har 268 prover kommit in och undersökts, där samtliga varit negativa för parasiten. Återstående prover samlas in och analyseras våren/försommaren Inventering av bisjukdomar För att få en överblick av hälsotillståndet hos svenska bin utnyttjas proverna som samlas in för trakékvalster även för att analysera för andra bisjukdomar, inklusive virusinfektioner. Arbetet genomförs för att försöka få en baslinje för vilka patogener som förekommer och hur vanliga de är, bland svenska bisamhällen. Vi har hittills undersökt delar av materialet för de sjuk- 13

14 domsalstrare som framgår av tabell 2. När ett större antal prover analyserats kommer resultaten redovisas separat i BT. Det framgår redan nu att vissa virusinfektioner vi kan diagnosticera bland svenska bin är mycket vanliga med stor spridning emedan andra förkommer i mycket liten omfattning eller kanske inte alls. Vare sig bakterien som orsakar europeisk yngelröta eller den som orsakar amerikansk yngelröta har påträffats i något av proverna hittills. Det tyder på ett allmänt mycket gott hälsotillstånd beträffande dessa infektioner, trots att vi vet att i synnerhet amerikansk yngelröta lokalt kan vara till stor skada och ha stor spridning. DIAGNOSVERKSAMHET Patogen Bakterier Antal prover Antal positiva Paenibacillus larvae Melissococcus plutonius Mikrosporidier Nosema apis/ceranae (artbestämning återstår) blandinfektioner Virusinfektioner Deformed wing virus Acute bee paralysis virus Kashmir bee virus Iraeli acute paralysis virus Slow paralysis virus Chronic bee paralysis virus Black queen cell virus Sacbrood virus Antal negativa Tabell 2. Antal analyserade prover samt förekomst (positiva), icke förekomst (negativa) av olika patogener i respektive prov. Under 2010 mottogs totalt 1462 prov. Av dessa var 926 prov avseende import av drottningar från Argentina. Samtliga drottningburar från importen undersöktes för eventuell förekomst av ägg från lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) samt tropilaelapskvalstret (Tropilaelaps mercedesae/clareae). Ett stickprov av följebina undersöktes med avseende på trakékvalster (Acarapis woodi). Ingen av dessa skadegörare kunde påvisas. UNDERVISNING Våren 2010 gavs den årliga grundkursen Bees beekeeping and pollination vid institutionen för ekologi. Kursen som pågår i 5 veckor heltid (hela maj och in i juni) ges numera på engelska då flera utbytesstudenter varje år väljer att gå kursen. Det var 20 studenter som gick kursen Första halvan av kursen innehåller en del som ägnas åt vilda bin och humlor, med mycket exkursioner och artkunskap. Andra delen av kursen ägnas uteslutande åt honungsbin och biodling. Publicering 2010 Behrens, D., Forsgren, E., Fries, I., Moritz, R.F.A Lethal infection thresholds of Paenibacillus larvae for honeybee drone and worker larvae (Apis mellifera). Environmental Microbiology 10, de Miranda J.R., Chen Y.P., Ribière M., Gauthier L Varroa and Viruses. In: Varroa Still a problem in the 21st century? (N. Carreck Ed.); Chapter 3, pp IBRA Publishing, Cardiff, Wales. Gauthier L., Ravallec M., Tournaire M., Cousserans F., Bergoin M., Dainat, B., de Miranda J.R Viruses associated with ovarian degeneration in Apis mellifera L. queens. PLoS-One 6. e de Miranda J.R., Cordoni G., Budge G. 2010a. The acute bee paralysis virus- Kashmir bee virus-israeli acute paralysis virus complex. Journal of Invertebrate Pathology 103, S30-S47. de Miranda J.R., Dainat B., Locke B., Cordoni G., Berthoud H., Gauthier L., Neumann P., Budge G.E., Ball B.V., Stoltz D.B. 2010b. Genetic characterization of slow bee paralysis virus of the honey bee (Apis mellifera L.). Journal of General Virology 91, de Miranda J.R., Genersch E Deformed wing virus. Journal of Invertebrate Pathology 103, S48-S61. Forsgren, E., Fries, I Comparative virulence of Nosema ceranae and Nosema apis in individual European honey bees. Veterinary Parasitolog 170, Forsgren. E., Olofsson, T.C., Alejandra Vásquez, A., Fries, I Novel lactic acid bacteria inhibiting Paenibacillus larvae in honey bee larvae. Apidologie, 41, Forsgren E, Vasquez A, Olofsson T, Fries, I,2010. Mjölksyrabakterier förebygger amerikansk yngelröta hos bilarver. Bitidningen 109, juni, Forsgren, E Infektionssjukdomar hos honungsbin.bitidningen 109, mars, Forsgren E (2010). European foulbrood in honey bees. Journal of Invertebrate Pathology 103, S5-S9 Fries, I Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie. Bitidningen 109, januari/februari, Fries, I Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie. Gadden, December 2010:6, Fries, I Biodlare kan smittas av amerikansk yngelröta! Gadden 3 maj, 6. Fries, I., Imdorf, A., Rosenkranz, P Varroa et abeilles les traitements seront-ils toujours necessaries? L abeille de France et l apiculture no. 965 (January 2010), Fries, I Små celler fungerar inte mot varroa. Bitidningen 109, mars, Fries, I., Forsgren, E Verksamhet med bin 2009 vid SLU. Bitidningen 109, maj, Fries, I Nosema ceranae in European honey bees (Apis mellifera). Journal of Invertebrate Pathology, 103, S73-S79. Genersch, E., Evans, J., Fries, I Honey bee disease overview. Journal of Invertebrate Pathology 103, S2-S4. Jaffé R., Dietemann V., Allsopp M.H., Costa C., Crewe R.M., Dall Olio R., De la Rúa P., El-Niweiri M.A.A., Fries I., Kezic N., Meusel M.S., Paxton R.J., Shaibi T., Stolle E., Moritz R.F.A Filling the gap in pollinator decline censuses: Measuring the density of honeybee (Apis mellifera) colonies across their natural range. Conservation Biology 24, Moritz, R.F.A., de Miranda, J., Fries, I., Le Conte, Y., Neumann, P., Paxton, R.J Research strategies to improve honeybee health in Europe. Apidologie 41,

15 PREBEN KRISTIANSEN Bihälsokonsulent Bihälsa Apiguard har nu godkänts Preparatet Apiguard godkändes i juni av Läkemedelsverket för bekämpning av varroakvalster. Apiguard har godkänts som ett receptfritt läkemedel, vilket innebär att det inte behöver förskrivas av veterinär. Den aktiva substansen i Apiguard är tymol som bäddats in i en gel. Gelen ligger i en tunn metallbehållare vars lock avlägsnas när behållaren placeras på ramarnas ovansida i yngelrummet. Det är viktigt att bina kan komma i kontakt med gelen. I vissa fall måste ett utrymme skapas ovanför ramarna genom en sarg eller tomlåda. Samhällena ska ha slutskattats innan behandling påbörjas. Tymolen avdunstar från gelen och avdunstningen sker jämnt under behandlingsperioden utan att bina störs något nämnvärt. Bina städer bort gelen och på så vis sprids tymol runt i samhället. Efter dagar byts behållaren ut mot en ny och behandlingen pågår totalt i 4-6 veckor. Avdunstningen av tymol är temperaturberoende. För god effekt krävs att dagstemperaturen i genomsnitt överstiger +15 C. Det är således viktigt att fortast möjligt skatta honungen för att hinna behandla när det fortfarande råder sommartemperaturer. Behandling senare än augusti ger förmodligen för låg effektivitet. I Sydeuropa har man haft god effekt av behandlingen i kontrollerade försök. Effekten har inte varit lika god när behandling med Apiguard testats i Sverige, sannolikt pga att det är svårt att uppnå temperaturkraven under hela behandlingstiden i ett svenskt klimat. Varken Joel Svenssons Vaxfabrik (som saluförde Apiguard när det var godkänt som ett kemiskt bekämpningsmedel) eller någon annan biredskapsaffär får bedriva detaljhandel av preparatet. Utan Apiguard kommer enbart att kunna köpas på ett apotek. Joel Svenssons Vaxfabrik har dock fått partihandelstillstånd för att lagerhålla preparatet och distribuera det till apoteken. På finns information om hur man kan göra för att beställa Apiguard. Tymol är enligt EU-regelveket för ekologisk biodling tillåtet att använda för bekämpning av varroa. Det är dock inte tillåtet att använda för biodlare som är anslutna till KRAV. Apiguard innehåller tymol i en gel. Behandlingseffekten varierar med temperaturen. För god effekt krävs att dagstemperaturen i genomsnitt överstiger +15 C. Information (på engelska) om Apiguard finns på: Foto: Preben Kristiansen. Besök på Stavtorps bigårdar Några av SBR:s Quinnor i Östergötland gjorde i juni en utflykt till Birgitta Augustesens bigårdar på Stavtorp. Birgitta visade generöst hur hon byggt upp sin biodling. Här handlar det om organisation, lättarbetat material och arbetsbesparande idéer. Och att våga stå för sitt eget nytänkande. Hos gruppen som besökte Stavtorp väcktes många tankar och med säkerhet kommer det att satsas litet extra på den egna biodlingen i år. Inte minst var det intressant att se och testa smaksatt honung och andra produkter. Håll ögonen öppna - det här besöket gav inspiration som kommer att sätta sina spår litet varstans! Så tack Birgitta, för din smittande entusiasm! Gudrun de Val 15

16 Genetik- och Nosemakurs Svensk Buckfast Avel och Svensk Biavel AB genomförde en genetik- och nosemakurs den 16 april i Värnamo. 39 av 41 anmälda tog del av Bert Thryboms stora kunskaper. Samtliga deltagare hade fått ett kompendium att läsa på före kursen. Bert förklarade att vid cellens delning överförs kromosomer med gener till den nya cellen. Genom att kromosomer överförs till avkomman kan generna påverka och tillsammans med rådande omgivningsbetingelser bestämma den nya individens karaktär. Nästa steg var att förklara binas 32 kromosomer, vilket klargjordes med färglagda bilder. Avslutningsvis förklarades drönarens kromosomuppsättning. Som avslutning förklarade Bert skillnaden mellan endrönarinsiminerig och flerdrönarinsiminering. Efter lunchen var det dags för nosemakontroll. Bert och Jörgen Helgesson (biologilärare på skolan) presenterade nosemasporer och förklarade skillnaden mellan Nosema apis/n.ceranae. Vidare diskuterades om utsot och betydelsen av att byta vax. Efter en frågestund övergick man till praktiska övningar. I inbjudan uppmanades deltagarna att ta med egna bin för att analysera och hitta ev. nosema. Alla hade tillgång till varsitt mikroskop. För några var det första gången som man kollade nosema. Man hittade smitta i några prov. I kursen deltog 3 damer som går sitt första år på KY-utbildningen i Garpenberg (mycket glädjande). Efter genomförda prov samlades vi för en frågestund och avslutning. Anders Sandh/Olle Andersson Schematisk bild av nosemaspor. Polarfilamentet ligger ringlat i sporen och fäster i ankarplattan. Det genetiska materialet (kärnorna) transporteras in i värdcellen genom polarfilamentet som kastas ut när sporen gror Grafik: I. Fries. Leaderprojekt i Lidköping En ny föreningsbigård för Lidköping- Kållands biodlarförening invigdes 12 juli När föreningen fick besked om att de inte kunde vara kvar i sin gamla bigård och stuga utlöste det en febril aktivitet för att hitta en ny bas för sin verksamhet. En fin plats fanns i Råda, ett par km utanför Lidköping. Det var en nedlagd festplats som passade bra som uppställningsplats för bin men det fanns inga lokaler där. Med hjälp av LRF:s företagscoach Lina Johansson utarbetades en ansökan till ett Leader-projekt som omfattade både föreningsverksamhet och skapande av samlings- och slunglokaler på den nya platsen. Stor vikt har lagts på att marknadsföra biodling utåt och samarbeta med andra organisationer t ex LRF-Ungdom. Projektet har inneburit ökad aktivitet i föreningen och många nya kontakter och är ett gott exempel på ett Leader-projekt. Arne Johansson Ordförande Gunnar Karlsson hälsar välkommen till invigningen av Lidköping-Kållands Biodlarförenings nya föreningsbigård. Många av Lidköping-Kållands biodlare minglade tillsammans med inbjudna från grannföreningar och LRF-representanter. Foton: Monica Johansson 16

17 Norra Älvsborgsbiodlarna kvalitetssäkrar SÖREN HANSSON, text och bild Under några timmar på en söndagseftermiddag i höstas samlades drygt trettio biodlare från Älvsborgs Norra biodlardistrikt för att vidareutbilda sig i konsten att rätt ta hand om sin honung. Utbildningen ägde rum i Vänersborg och var ett initiativ från biodlarnas distriktsorganisation som syftade till att skapa så likartade förutsättningar som möjligt för honungsbedömning hos de olika biodlareföreningarna i Norra Älvsborg. Utbildningen leddes av Elisabeth Wilhelmsson från kvalitetskommittén inom Sveriges Biodlares Riksförbund, SBR. Hobbybiodlare med en produktion på upp till 1000 kg honung per år kvalitetssäkrar sin biodling och honung genom att göra en egenkontroll som kallas Bihusesyn och genom att lämna honungsprov till bedömning. Om dessa båda kontroller gjorts får biodlaren rätt att förse sina honungsburkar med den kända honungsetiketten från SBR. Kursdeltagarna som representerade många av distriktets föreningar arbetar aktivt med honungsbedömning i sina föreningar. Andra halvlek av denna söndagseftermiddag ägnades åt praktiskt bedömningsarbete. Deltagarna hade med både honungsprover och refraktometrar. Eftersom många var erfarna inom området blev det mycket utbyte av erfarenheter och arbetsmetoder. Tomas Rosell ledde den praktiska delen av provningen som omfattade renhet, färg, lukt konsistens och vattenhalt. Förpackningen utsätts inte längre för någon granskning. Man måste dock vara observant på att förpackningen inte på något sätt släpper ifrån sig något till honungen. Som summering kan sägas att bihusesyn och honungsbedömning kommer att få ökad betydelse och kommer att ske i ökad omfattning. Detta är ju biodlarens Elisabeth Wilhelmsson undervisar medan praktiskt arbete med refraktometrar sker bredvid. sätt att visa att han eller hon som honungsleverantör uppfyller de krav kunden har rätt att ställa på sin leverantör. Vi visar ju också med ursprungsmärkningen på våra honungsetiketter att vi står för vår produkt och är stolta över den. Drottningodlingskurs i Västra Frölunda höstas avslutade Västra Frölunda biodlarförening en drottningsodlingskurs med att I göra ett studiebesök på Vinningstorp Bigård. Där kan man se och lära om drottningar. Benny Johansson 17

18 Honungens dag på Atollen PAULINE DAREMARK, text och bild Eukalyptus, choklad och citron. En honungens dag på Atollen, Tidaholm. Det fanns honung i alla möjliga smaker. Atollen är en djurgård som har öppet för allmänheten på sommaren. anske 4000 totalt besöker oss -K under en säsong, berättar Cecilia Aronsson, som sköter Atollen tillsammans med Mari Gård. Man har bland annat myskankor. De är perfekta att ha om man har mördarsniglar hemma, säger Cecilia. På Honungens dag är det inte myskankorna som står i fokus, utan honungen. Tidaholms biodlarförening har en paviljong på Atollen som de sköter tillsammans. De träffas varje måndag på somrarna. Ronny Schoultz vid en demonstrationskupa i paviljongen på Atollen. Vi bjuder på provsmakning av honung, både på naturliga och smaksatta sorter, berättar Ronny Schoultz från biodlarföreningen. Honung är jättenyttigt, det är bra för både invärtes och utvärtes bruk. Under Honungens Dag träffas medlemmarna i biodlarföreningen. Efter sommarens studiecirkel brukar antalet biodlare öka i Tidaholm, förra året med 16 stycken. Sju av dem har redan egna kupor, det är jättetrevligt. Yngsta nya medlemmen var Karl Henrysson, 13. Allt bina kan åstadkomma är otroligt, tycker han. Trots att han har skyddskläder på sig när han gått ut till bina har han fått några stick. Men det går över på en liten stund. Det är jättekul med honung! Cecilia Aronsson håller upp en liten myskankunge. Karl Henrysson är bara 13 år, men har redan fem egna bisamhällen. 18

19 God återväxt av biodlare i Tidaholm Tidaholms Biodlarförening hade en informationsträff i våras om hur det är och hur det går till att vara en biodlare. Förutom all information bjöds det även på olika sorters honung som man fick smaka på. Det var 18 stycken som kom till informationsträffen för att få reda på mer om biodlarna. Fem anmälde sig till en nybörjarkurs och sju till en drottningodlarkurs. Det måste ha varit en inspirerande informationsträff. Föreningen är nästan 110 år gammal och det finns ett 40-tal medlemmar. Yngsta medlemmen är 13 år och äldsta över 80 år. Man har också många kvinnliga medlemmar vilket vice ordförande Ronny Schultz tycker är väldigt kul. Vi har en del yngre, kvinnliga medlemmar och det visar att man inte behöver vara en manlig pensionär för att syssla med biodling. Det bådar gott inför framtiden då det finns intresse bland de yngre. Det finns både hobby- och yrkesodlare, förklarar Ronny. Träffen innehöll förutom mycket information också provsmakning. Maria Andersson hade med sig ett 20-tal olika honungssorter som man fick smaka på. Ett bevis på att det är mycket man kan göra med honung. Tidaholms Biodlare har många aktiviteter under året, nybörjarkurser under den varmare delen av året via vuxenskolan. Honungens Dag sker tillsammans med Bondens Dag den sjätte augusti. Så har man måndagsmöten. Carl Skyborn Trotjänare i Östra Blekinge Bf Vi har två gamla trotjänare i vår förening. Det är dels den tidigare ordföranden, Karl Erik Tedblad, som avgick för fyra år sedan. Då hade han hållit i ordförandeklubban under 38 års tid. Nu tyckte han att han kunde pensionera sig vid 72 års ålder. Han har varit väldigt aktiv under sin tid inom binäringen. Många kongresser med förbundet har han deltagit i och lämnat goda förslag. När varroakvalster drabbade oss, så uppfann han en myrsyraburk med vars hjälp, man kunde minska skadeverkningarna. Under många år har han skött om drottningodling på Skärva, Hasslö och Aspö. Han har även videofilmat skötseln av sina bisamhällen under årets alla månader. Den andre personen, som är värd att uppmärksammas, heter Rune Karlsson. Han är lika gammal som Tedblad, 76 år numera. Rune har även varit aktiv i drottningodling både på de tidigare nämnda platserna och hemma i sin egen bigård. Dessutom har Rune stått för vårt fika under föreningens söndagsmöten. Vi disponerar över ett gammalt soldattorp med ca 3000 m 2 mark. Här träffas medlemmarna varje söndag under månaderna april september. Vintertid träffas vi Karl Erik visar hur man hanterar rökpusten. Rune visar hur man borstar bort bina från ramen vid skattning av honung. andra söndagen varje månad och tittar på några filmer om biodling i värmen från den öppna spisen. Rune serverar kaffe, te och kakor. Ofta blir det fantasifulla berättelser om biodlare som gått ur tiden. Rune hjälper också till med transporter av glasburkar, lock och honungskärl till vår bigård. Bengt Åke Ljungkvist 19

20 Sommarmöte i Norrbotten ERIK HEEDMAN Ett 35-tal biodlare från Norrbotten deltog i ett sommarmöte som distriktet anordnade på Hyttgården i Töre sista lördagen i juli förra året. Vi fick en föreläsning om den gamla bruksorten där Törefors Bruk anlades av friherre S. G. Hermelin år Brukets utveckling tog ordentlig fart först senare del av 1870-talet och pågick fram till 1887 då verksamheten flyttades. Sju byggnader med museum finns kvar samt rester av den gamla masugnen, där ton tackjärn producerades, under de 13 år den var i bruk, för att senare vidareförädlas i stångjärnsmedjan. Efter fikat vidtog försäljning av bl a bivax-ljus, -salvor, honungsmarmelader, etc. Snacket om biåret gick högt men till slut lyckades Tage Jacobson, Boden inleda med en kort björniformation: under året hade 4 bigårdar i länet utsatts för björnangrepp, dagen före mötet, fick Olle Johansson med 8 kupor nordiska bin fördärvade av björn. Vi påmindes om att alltid meddela Tage om björnincidenter i bigården. Den pensionerade polisen Sivert Strömbäck, Kalix berättade om Länsstyrelsens och polisens gemensamma uppgift att bevaka och åtgärda eventuella björnproblem och incidenter, vilka ökat under senare år. Länets björnar verkar ha förflyttat sig mot kusten, troligen beroende på ändrad födotillgång i inlandet. Sivert berättade att björnen i Kalix bara låg ett 30-tal meter från bigården och mumsade på vaxkakor med bilarver under tiden Olle i flera vändor försökte ta reda på resterna. Björnen var in i bigården och hämtade mer medan Olle åkte iväg med grejor. Tur att ingen människa kom till skada. Vi fick inpränta larmnumret till polisen, som hos oss är 11414, och att fråga efter björnansvarig, som ska underrättas omgående vid varje björnincident. Efter lunch fick vi ta del av Sune Isakssons, Överkalix, knep när han gör Björnens klor syns på vaxkakan. Foto: Rolf Johansson. avläggare liksom hur hans egentillverkade infodringslådor ser ut och fungerar. Det visades även en universalbotten med många funktioner, bl.a. med inbyggd pollenfälla. Lennart Grahn, Piteå berättade om hur pollen insamlas och rensas och vad det används till. Inte minst fodring med pollendeg tidigt på våren för att snabbt bygga upp bisamhället. Många önskade mer info om GMO-frågan i Bitidningen. Sune Isaksson visar sin infodringslåda. Foto: Tage Jacobson. 20

21 Biodlarträff i Norrbotten Ett drygt 30-tal norrbottniska SBRmedlemmar deltog i Biodlaredistriktets vintermöte i Älvsbyn lördagen den12 februari. Vi fick en föreläsning om Älvsbyn i forntid och nutid av kommunalrådet Bill Nilsson. Anita Heikkilä, bitillsynen vid länsstyrelsen, berättade om myndighetens arbete och gick igenom en utredning om EU-stöd. Vi fick en nyttig genomgång av olika EU-projektstöd som kunde tänkas passa för länets biodling. Jan Mårtensson, konsulent från SBR visade på de olika utvecklingsarbeten som pågår i SBR. Intresset för att börja med bin är rekordstort. Ett av problemen är den bidöd och brist på bisamhällen som till viss del hämmar utvecklingen. I några delar av landet där bibristen är särskilt stor visar sig bristen på pollinerare via dåliga skördar. EU ser allvarligt på det som sker och anslog nyligen miljontals euro för biforskning. Med projektet Mer Bin försöker biodlarna avhjälpa bristen på bin. Jan vädjade till de lokala biodlarföreningarna att verkligen följa rekommendationen att varje sommar göra en avläggare (dela bisamhället till två) för vart tredje bisamhälle som innehas. Erik Heedman berättade om Norrbottens Drottningodlingsklubb, NDK med 20-talet medlemmar. NDK:s uppgift i distriktet är att lära och hjälpa biodlare att odla fram egna bidrottningar samt att öka antalet bisamhällen. Det är en naturlig del av biodlingen som kan vara mycket inspirerande. Och man kan förhindra risken att sprida bisjukdomar och kvalster genom import av bisamhällen och bidrottningar. NDK förfogar över avelsmateriel och två parningsplatser för Nordiska bin samt en nyinrättad parningsbigård för Carnica (Krainer) bin. Fler och fler biodlare går med i NDK då fina medlemsförmåner för avelsmateriel och utlåning av drottningodlingsmateriel lockar. För mer info, se Biodling där du bor/ Norrbotten Erik Heedman Anita Heikkilä från bitillsynen vid länsstyrelsen visar en utredning om EU-bidrag som passar regionen. Foto: Tage Jacobsson. Janne Mårtensson, SBR-konsulent och Birger Johansson, bi-profil. Foto: Tage Jacobsson. Birger Johansson (närmast) och Erik Hedman, båda aktiva i Norrbottens Drottningodlingsklubb gör i ordning Kurt Johanssons observationskupa inför en biodlarträff. Den nyparade drottningen märktes samtidigt. Foto: Kurt Johansson 21

22 Upplands bästa honung korades av restaurangelever KO OHLSSON Uppsala läns biodlaredistrikt anordnade en tävling för att kora Upplands bästa honung. Varje lokalförening fick utse två honungsprov som fick delta i tävlingen. Sex av distriktets nio lokalföreningar antog utmaningen och deltog i tävlingen. Enköpings biodlare arrangerade honungsbedömningen med hjälp av restaurangeleverna på Westerlundska gymnasiet, årskurs tre, i Enköping. Eleverna fick bedöma honungens smak, lukt och konsistens. De var verkligen engagerade och noggranna i sin bedömning. Det är alltid svårt att sätta betyg på en smakupplevelse, men ett honungsprov fick högsta poäng. Det var Susanne Axlund, Bro Håbo bf, som fick en inteckning i det nya vandringspriset för distriktets bästa honung. Denna tävling intresserade flera av regionens tidningar, vilket ger bra reklam för bin och biodling. Det skiljer både i lukt och smak, konstaterar Julia Lindqvist och Marika Andersson när de jämför de olika honungsproverna. Restaurangskolans NOVISEN eleverna testade tolv honungsprov. 22

23 Är biodling kultur? KARL-UNO OLOFSSON, Umeortens Bf År 2014 är Umeå kulturhuvudstad. Inför detta stora år pågår redan nu planeringsarbete inom olika områden. Det byggs och renoveras i varje hörn av staden och det planeras för många olika kulturella aktiviteter. Umeortens biodlarförening deltar på sitt sätt i detta arbete. Föreningens bigård, som varit placerad på Röbäcksdalens försöksgård, har nu fått sin nya placering vid Forslunda Naturbruksgymnasium. Lördag den 14 maj deltog ett 15-tal medlemmar i arbetet att iordningställa bigården. Föreningens medlemmar byggde och målade och gick igenom de tre övervintrade samhällena. I en fikapaus diskuterades hur bigården skall nyttjas i utvecklingen av föreningens fortsatta verksamhet. Den stora invigningen skedde den 11 juni i samband med Gröna Navet-konferens, som hölls i gymnasiets lokaler med medverkande från SBR. Föreningen har i dag drygt 60 medlemmar och arbetet är inriktat på att skapa förutsättningar för fler att bedriva biodling i vår region. Förhoppningsvis kan en god samverkan med Naturbruksgymnasiet ge nya goda möjligheter att skola in nya i vår verksamhet. Ett positivt samarbete är redan påbörjat och går allt enligt planerna kommer biodling att finnas på schemat för naturbruksgymnasieeleverna om några år. Med en bigård om hörnet kan teori och praktik enkelt vävas samman. Det är ju det bästa ur inlärningssynpunkt. Den honung som våra biodlare producerar är erkänt god och efterfrågan är större än tillgången. Vi har alltså utrymme för fler biodlare. Vi har också utrymme för nya produkter som hör näringen till och här pågår utvecklingsprojekt av olika slag. Vår framtid ser ljus ut och med tanke på att Umeå och övriga Västerbotten är varroafritt har vi alla anledning att satsa framåt. Svaret på vår fråga är naturligtvis ja. Biodling är kanske t o m en av de äldsta kulturella aktiviteter som människan sysslat med och därför ska vi självklart lyfta fram den kulturhuvudstadsåret Åke Jonsson ordförande t v och Karl-Uno Olofsson sekreterare. 23

24 Bygg- och Bo-mässa i Ervalla GUNBRITT LINDBERG och SOLWEIG STENRUDH Ervalla med omnejd biodlarförening deltog på mässan med utställningen "Biodling förr och nu" med biböcker, bitidningar, arbetsredskap och skärmutställning med information om biodling. En demonstrationskupa med levande bin fanns också på plats och bilder där man kunde lära sig att skilja på bin och getingar. Försäljning av honung och biprodukter var också ett viktigt inslag. Intressant och överskådligt var också en karta över Ervalla, Frövi och Fellingsbro där alla biodlare var markerade i biodlareföreningen. Här framgick också att biodlareföreningen har blivit geografiskt större sedan 1914 då den bildades och antal medlemmar har fördubblas från 9 stycken till drygt 20 stycken medlemmar. Vi hade fått en utmärkt plats i Ervalla församlingshems ljusa lokaler och det bidrog till att det blev en trevlig utställning. SBR:s konsulent Janne Mårtensson föreläste på temat MER BIN. Här deltog biodlare från hela Örebro-distriktet och en grupp kvinnor som läste om bin på Kvinnerstaskolan i Örebro. Janne Mårtensson avtackades av ordförande Gunbritt Lindberg med en T-shirt. Utanför församlingshemmet, bland många andra deltagare, visade Mikael Sundström från LP:s biodling, bikupor och utrustning för biodling. Vi upplevde att det var många besökare som var intresserade av biodling och många barn var intresserade av demonstrationskupan och stod länge och betraktade bina. Foton: Göran Hansson Distriktets ordförande och eldsjälar i föreningen. Konsulenten föreläser om Mer Bin. Honungsförsäljning. 24

25 Några män samlades nyårsafton 1921 KRISTINA BÄCKSTRÖM Det var nyårsafton år 1921 och några män samlades i Tumba för att bilda en biodlarförening. Resultatet blev Tumbaortens Biodlareförening som i år firar 90 år. En av dem som samlades det nyåret var Gustaf Ferdinand Runing. I en Bitidning från året efter står han som korresponderande ledamot i en förening med åtta medlemmar. Den här tiden var svår för många. Bara fyra år tidigare gick folk ut i hungerkravaller i Stockholm eftersom man tröttnat på de ynkliga matransonerna som första världskriget orsakade. Första halvan av 1920-talet var tuff och just 1921 var ett extra hårt år. Arbetslösheten steg från 5 procent 1920 till 24 procent Just i Tumba kan man hoppas att läget var aningen bättre eftersom det byggdes en del kring Tumba Bruk. Bruket hade expanderat så att det blivit bostadsbrist och det måste åtgärdas. Biodling var en väldigt bra idé i kristider men det var inte därför Gustaf Runing blev biodlare. Han jobbade på Riksbanken som inkasserare så han hade en trygg inkomst, berättar sonen Sven Runing som försäkrar att inkasserare på den tiden var ett mycket säkrare jobb än det låter som idag. Visst fanns det gott om folk som gjorde sig en slant på honungen men hos Runings var det främst en hobby. Som mest hade Gustaf fem- sex bikupor med italienska bin och Sven minns farbröderna som pratade biraser. Till exempel dyker legendaren Alexander Lundgren från Huddinge upp i minnet, han som skrev den tidens biodlarbibel. Den är tiden var biodling något nytt, något som var inne. Jag kom ihåg när jag blev skickad till Nordiska Fröhandeln i Gamla Stan för att köpa drottningar, de sålde såna. Sven var med på barns vis. Han berättar om en gång när han sprang omkring Gustaf Ferdinand Runig förevisar sina bin. med en vattenfylld pilsnerflaska i trädgården och rätt vad det var fick för sig att hälla innehållet i en bikupa. Jag hade tur som inte blev stucken men farsan kom rusande och skrek som en galning, Fast det gick ju över, berättar Sven. Tiden med bina tog slut när pappa Gustaf bytte hobby, från biodling till fot- boll. Men när Sven började komma upp i pensionsåldern blev det till slut biodlare av honom också. Nu har han lagt ner den verksamheten och saknar inte bina särskilt mycket. Visst är de trevliga husdjur men de sticks ju, de jäklarna, säger Sven och skrattar. 25

26 Brev till redaktionen EU stöd till vem för vem? I Bitidningen (nr 6, 2011) skriver Jonny Ulvtorp att det under 2011 genomförs seminarier i konsten att söka EU-bidrag. Jag vill med denna artikel främst belysa att: SBR har en viktig roll i att se till att sökande av EU-stöd upphör som konstform! Jag reflekterar över att det är en konst att få EU-bidrag beviljade. Min slutsats blir trots detta att SBR har en större roll än att med kurser lära ut konsten att söka EU-bidrag. SBR:s stora mission ligger i att förändra Jordbruksverkets föreskrifter så att dessa tydligare direkt riktar sig mot SBR och dess föreningar. Här finns en särskild uppmaning till SBR och Jordbruksverket att tydligare säkerställa att när ideella lokalföreningar ansöker om stöd ska föreskrifterna vara tydliga att denna typ av verksamhet ska främjas. Men först: Hur det började! Danderyd -Täbys biodlarförening insåg 2010 att det kunde vara värt att göra ett försök att få tillgång till det EU-stöd som finns att söka. Årsmötet gav styrelsen i uppdrag att lämna in en ansökan och efter en kortare diskussion fann vi i styrelsen det värt att ansöka om stöd för kompetensutveckling inom biavel, inkluderande inköp av inseminationsutrustning. Avsikten var att ansökan skulle lägga grunden för en långsiktig kompetensutveckling av några av föreningens medlemmar till glädje för föreningens verksamhet under många år. En fullständig ansökan lämnades in med projektledare och projektplan. Lokalföreningen Danderyd -Täbys biodlarförening är en ideell lokalförening inom SBR. Det innebar att EU-stödets ekonomi krävdes för att denna kompetensutveckling skulle kunna realiseras. Stöd inom ram för binäring kunde vi inte söka enligt Länsstyrelsen i Stockholm, då vi inte var ett företag. Varken Danderyd eller Täby ingår i någon Leader-region, varför stöd söktes direkt hos Länsstyrelsen i Stockholm. Är det verkligen en konst att söka EUstöd? Ja, det är en konst! Jag ska försöka förklara varför! Föreningen fick avslag av Länsstyrelsen i Stockholms län ( , DNR ). Motivet till avslaget är angivet till att stöd för kompetensutveckling inte kan ges till investeringar (inseminationsutrustningen) med hänvisning till 3 kap. 10 p 3 i SJVFS 2007:43. Jag kontrollerar efter detta besked vad som står i den föreskrift de hänvisar till och finner att den 24 mars i år har SJVFS 2007:43 ändrats genom SJVFS 2011:18. Ändringen har skett i perioden från det att vår ansökan registrerats vid Länsstyrelsen i Stockholm tills det att deras beslut meddelas. I den nya såväl den gamla föreskriften står i den punkt som länsstyrelsen hänvisar till i sitt avslag vad gäller kompetensutveckling att: Stöd får, utöver vad som följer 2, inte lämnas för Investeringar Det innebär för Danderyd -Täbys biodlareförening att en inseminationsutrustning inte kan införskaffas och så här långt går det bara att ha en åsikt om huruvida det är rimligt eller inte. De svenska föreskrifterna från ansvarig myndighet verkar så här långt entydiga. Paragrafer, paragrafer och paragrafer men vem ser till syftet? EU-stöd ges med grund i EU-regler. Jag har dock inte forskat i vad som står i originalreglerna från EU. Vid samtal med Länsstyrelsen i Stockholm menar dock den handläggare jag talar med där att det är den svenska implementeringen av EU-lagstiftningen som sätter hämsko på effektueringen av vår ansökan av EU-stöd, alltså inte EU-reglerna i sig själv! Om det är sant innebär det att om Danderyd -Täby legat utanför Rom, Tallin eller Paris så hade vi idag varit i full gång att kompetensutveckla vår förening i biavel. Här skulle jag kunna sluta, men även om jag här avgränsar mig till svenskt lagrum och svenska myndigheters föreskrifter, så är det så att lagar, förordningar och föreskrifter oftast om inte alltid läses bäst i ett sammanhang och i sin helhet. Om SJVFS 2011:18 läses i sin helhet bör den som gör det även läsa 3 kap. 1. Här står efter det att ett antal paragrafer räknats upp, när projektstöd kan ges och inte ges, att stöd får lämnas till indirekta kostnader. Med indirekta kostnader definieras i SJVFS 2011:18 kostnader som inte direkt och i sin helhet kan hänföras till en insats men som är väsentlig för insatsen genomförande. Min slutsats blir att med denna formulering blir Länsstyrelsens i Stockholm fattade beslut om avslag inte ens med Jordbruksverkets egna föreskrifter som grund helt självklar och i alla avseende helt spårbar. Om vi sedan läser vidare i Jordbruksverkets föreskrifter som berör när projektstöd får lämnas så framgår att kompetensutveckling enbart är en del av vad som kan omfattas och rymmas inom detta område. Några andra områden är: stöd för förnyelse av bygden, stöd för bevarande av natur- och kulturarvet på landsbygden. Totalt finns 14 olika områden som rymmer möjlighet till projektstöd. I dessa projekt får enligt 2 kap. 4, 4a investeringsstöd lämnas till annan utrustning samt till kringkostnader. Länsstyrelsen har i sin beslutsmening i sitt avslag tagit fasta på 3 kap. 10. Min uppfattning är att det inte är självklart att det är detta kap. och paragraf som enbart ska ligga till grund för Länsstyrelsens i Stockholm beslut. Oavsett om jag har rätt eller inte så är min bestämda uppfattning att SBR inte i första hand ska lägga kraft på att lära sina medlemmar att formulera ansökan så att de fallgropar som Danderyd -Täby hamnat i undviks. Kraften ska istället i första hand läggas på att påverka Jordbruksverket så att ideella föreningar som brinner för biodling och binäringen har möjlighet att återfinnas i myndighetens föreskrifter. När så sker kan Länsstyrelsen tydligt känna att de gör rätt när de beviljar stöd till SBR lokalföreningar och inte i rädsla för att göra fel ge avslag. Här har SBR sin stora roll! Dick Börjesson Projektledare i Danderyd-Täby för projektet som dog gemdöden 26

27 Beställning av SBR-etiketter Utg Beställning av SBR-etiketter Utg SBR-etiketten finns i i två varianter, dels den raka för den traditionella glasburken och dels den koniska för plastburkar. Priset finns per etikett i två varianter, inklusive sigill dels den är 65 raka öre för per den styck. traditionella Porto och glasburken postförskottsavgift och dels den tillkommer. koniska För för plast- att SBR-etiketten burkar. undvika Priset postförskottsavgiften, per etikett inklusive kan sigill man är betala 65 öre i i per förskott styck. direkt Porto till och SBR. postförskottsavgift Kontakta i i så fall tillkommer. först SBR:s För expedition. att undvika Minsta beställning postförskottsavgiften, är 500 st. och kan därefter man betala 1000 i st., förskott 1500 st., direkt 2000 till st. SBR. o.s.v. Kontakta Vid första i så beställningen fall först SBR:s varje expedition. år avgår Minsta 100 kr beställning som en medlemsrabatt. är 500 st. och därefter 1000 st., 1500 st., 2000 st. o.s.v. Vid första beställningen varje år avgår 100 kr som en medlemsrabatt. Denna Denna beställningsblankett beställningsblankett skickas skickas tillsammans tillsammans med med honungsbedömningskortet honungsbedömningskortet underskrivet underskrivet och och daterat daterat av av biodlarföreningen till Sveriges Biodlares Riksförbund, Trumpetarevägen 5, 5, Mantorp. Bedömningen ska vara gjord innevarande år år eller året dessförinnan. Etiketternas leveranstid är är ca ca 2-3 veckor. Livsmedel ska ska enligt gällande bestämmelser vara vara märkt med s.k. s.k. identifikationsuppgift, d.v.s. namn/firmanamn, adress, adress, telefonnummer eller eller liknande för för eventuell spårning. På På etiketten finns finns plats plats för för tre tre rader rader text text enligt enligt nedan nedan antal antal rutor rutor.fyll.fyll i i önskad önskad text text i i rutmöstret rutmöstret här här nedanför. nedanför. Om du redan har egna EAN-koder fyller du i dessa under aktuell viktangivelse nedan. Vill du beställa egna Om du redan har egna EAN-koder fyller du i dessa under aktuell viktangivelse nedan. Vill du beställa egna EAN-koder, se blanketten Beställning av egna EAN-koder. Vill du beställa etikett samtidigt med EAN- EAN-koder, i kodbeställningen, se blanketten skriv ordet Beställning beställt av under egna viktangivelsen. EAN-koder. Vill Fyller du beställa du inte i etikett någon samtidigt EAN-kod med under EAN- beställd kodbeställningen, för viktangivelse förses skriv etiketten ordet beställt med SBR:s under allmänna viktangivelsen. EAN-kod Fyller för den du vikten. inte i någon EAN-kod under beställd viktangivelse förses etiketten med SBR:s allmänna EAN-kod för den vikten. På På etiketten etiketten finns finns på på båda båda sidor sidor ett ett vitt vitt fält. fält. I det det vänstra vänstra trycks trycks EAN-koden EAN-koden och och i i det det högra högra ska ska datumstämpling På ske. Branschen rekomenderar en minsta hållbarhetstid på år. Andra skäl att datumstämpling etiketten finns ske. på båda Branschen sidor ett rekomenderar vitt fält. I det en vänstra minsta trycks hållbarhetstid EAN-koden på 2 och år. Andra i det högra skäl att ska datummärka datumstämpling är t.ex för att kunna spåra honungsburken till visst tappningstillfälle. datummärka är t.ex ske. för Branschen att kunna rekomenderar spåra honungsburken minsta till hållbarhetstid visst tappningstillfälle. på 2 år. Andra skäl att datummärka är t.ex för att kunna spåra honungsburken till visst tappningstillfälle. Vilken etikett önskas? Vilken etikett önskas? Rak Vilken etikett etikett önskas? 350 gr st 500 gr st 700 gr st gr st Rak etikett 350 gr st 500 gr st 700 gr st gr st Egen Rak etikett EAN-kod: 350 gr Egen EAN-kod: st 500 gr st 700 gr st gr st Konisk Egen EAN-kod: etikett 350 gr st 500 gr st 700 gr st gr st Konisk etikett 350 gr st 500 gr st 700 gr st gr st Egen Konisk EAN-kod: etikett 350 gr st 500 gr st 700 gr st gr st Egen EAN-kod: Egen EAN-kod: Jag är sigillbiodlare och önskar byta ut det ordinarie sigillet mot en locksäkring med Svenskt Sigillmärke. Jag sigillbiodlare och önskar byta ut det ordinarie sigillet mot en locksäkring med Svenskt Leveransadress Jag Sigillmärke. sigillbiodlare och önskar byta ut det ordinarie sigillet mot en locksäkring med Svenskt Sigillmärke. Namn: Leveransadress Medlemsnummer: Leveransadress Adress Namn: Medlemsnummer: Post Namn: Adress nr: Postadress: Medlemsnummer: Adress Post nr: Postadress: Post nr: Ort Postadress: Datum Underskrift Ort Datum Underskrift 27

28 Utg

29 Rörning av honung Syftet är att slå sönder kristallerna kan man läsa i en bihandbok. Men kristaller slår man inte så lätt itu. Vad man önskar är att få många små kristaller att bildas. Vid rörning med slev uppstår bakom bladet ett undertryck vari kristallisationen uppstår som ett moln med många, små kristaller om temperatur och koncentration är rätt. Man kan jämföra med Wilsonkammaren som skapar dimbildning av vattenånga. Om man inte rör byggs långsamt färre men större kristaller upp och honungen smakar kornig. Bjärebiodlare Årets bästa honung i Vikbolandet Vikbolandets Bf delar varje år ut ett pris för årets bästa honung bland de inlämnade honungsproverna. Vinnaren får sitt namn ingraverat på vandringspriset, en rökpust, som denne sedan får ha hemma under året. Dessutom delas ett diplom ut. Förutsättningen för att kunna vinna är att honungsprovet har full poäng enligt reglementet. Sedan är det bedömningskommitténs smaklökar som avgör bland fullpoängarna. I år var det en av våra nybörjare tilllika föreningens yngste medlem, trettonårige Tom Brunell, som korades till vinnare av priset för föreningens bästa honung. Vad månne bli av denna talang? Lars-Göran Arvidsson Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, Grödinge. Öppet måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel , Gamla BItidningar. Kompletta omgångar Bra skick. Pris 500:- eller bud. Tel Parningskupor. Modell SBR liggande ram med foderlåda. 2 kupor i isolerat ytterhus. Pris 200:- Tel Marknaden Boken Bin- och biodling. Av Åke Hansson. 1:a upplaga Bra skick. Pris 400:- eller bud. Tel Sveaskattlådor ramars samt ramar , Biträd Euodia, olika storlekar. Ring Jens Larsen, / Sjölis perforator obet-beg. inkl transp.huv :- Köpes Honung köpes i Skåne Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson , Göran Sundström