Ny teknik, ny reklam

Transkript

1 KonsumentMakt en tema-tidning om konsumentpolitik från sveriges konsumenter nummer tre 2008 TEMA: Ny teknik, ny reklam

2 Sveriges Konsumenter är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumenter består av 27 medlemsorganisationer. Vill du medlem i Sveriges Konsumenter? Nu kan även privatpersoner gå med. Gå in på hemsidan eller skriv till kansliet på adressen nedan. Medlemsorganisationer ABF Biodynamiska föreningen Centerkvinnorna Djurskyddet Sverige Goodgame Halm stads Konsumentråd Handi kappförbundens samarbetsorgan Kilen Kon sumentföreningen Läkemedel och Hälsa Kon sumentföreningen Väst Konsument gilles förbundet Konsument Gruppen i Nyköping Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Resenärsforum PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbets organ för etniska organisa tioner i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverk samhet Studieförbundet Vuxen skolan Sveriges Pensionärers Riksförbund Sveriges Pensionärs förbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar Vi Konsumenter ordförande Inger Persson generalsekreterare Jan Bertoft jan.bertoft@sverigeskonsumenter.se kansli Jens Henriksson, internationell sekreterare jens.henriksson@sverigeskonsumenter.se Louise Ekström, kommunikationsansvarig louise.ekstrom@sverigeskonsumenter.se Christine Blomgren, assistent christine.blomgren@sverigeskonsumenter.se Ylva Stråhle, assistent ylva.strahle@sverigeskonsumenter.se Ingrid Jacobsson, redaktör (vik) ingrid.jacobsson@sverigeskonsumenter.se KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumenter Box 6086, Stockholm telefon: fax: info@sverigeskonsumenter.se Prenumerationskostnad 100 kronor per år. Beställ från adress ovan. Ansvarig utgivare Jan Bertoft Layout Mia Drakenberg omslagsfoto Leo Drakenberg typsnitt Frutiger och Minion papper Galerie Art Matt 115 g repro&tryck Katarina Tryck AB Distribution Posten AB, B-post. Sveriges Konsumenter Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa juli i år fick Sverige en ny marknadsföringslag. Den gamla, som var en av de första i Europa, fick vi redan Den uppdaterades senast 1995, då vi gick med i EU. Harmoniseringen med övriga EUländer är också skälet till att vi nu får en ny marknadsföringslag. Nyheter i lagen är förbud mot otillåtna så kallade lockerbjudanden och förbud mot olika former av aggressiv marknadsföring. En annan nyhet är att lagen även omfattar näringsidkarens agerande efter ett köp. Förbudet mot lockerbjudanden innebär att man inte får locka med en vara som man bara har ett fåtal exemplar av i lager. Aggressiv marknadsföring innebär att olika former av tvång inte är tillåtna, men också att marknadsföring kan vara otillåten om den innehåller andra påtryckningsmedel, exempelvis oönskade och upprepade kontakter per telefon. Lagens generella förbud mot innehåll 3 Ledare 4 Reklam tar nya vägar 6 Undvik digitala spår 7 Dold nätreklam lurar unga 8 Prisjämförelser vår bäste vän? 9 Nya medier, nya regler 11 Piraternas paradis? 12 Nanoteknik himmel eller helvete? Svart lista i nya marknadsföringslagen vilseledande och aggressiv marknadsföring kompletteras med en EUgemensam "svart lista". I svarta listan finns bland annat följande förbud: Oriktigt påstå att en produkt förmår bota sjukdomar, funktionsrubbningar eller missbildningar. Uppvisa en förtroendemärkning, kvalitetsmärkning eller motsvarande utan att ha erhållit det nödvändiga tillståndet. En annan nyhet är att lagens tillämpningsområde utökas så att det också gäller näringsidkarens agerande efter köp. Det är till exempel inte tillåtet att lämna felaktig information om reklamationsrätten. Reklam till barn är fortfarande tillåten, men den får nu inte innehålla direkta köpuppmaningar, alltså vädjanden om att barnet eller dess föräldrar ska köpa en viss produkt. Det svenska förbudet mot reklam till barn under 12 år i TV-sändningar kommer att vara kvar. n Du sköna nya värld. Eller..? NY TEKNIK är ofta bra för oss konsumenter. Och nu menar jag inte i första hand städrobotar och små telefoner som klarar tjugo funktioner utöver själva ringandet. Jag menar fenomen som Internet, som inneburit en revolution för konsumentmakten. Aldrig har det så snabbt och enkelt gått att få fram senaste nytt, priser, testresultat och andra konsumenters erfarenheter av det man tänker köpa. Vi kan handla utan att lätta från skrivbordsstolen. Vi kan blogga och ryta ifrån som konsumenter. Vi kan enkelt maila företagens konsumentkontakt och påpeka hur besvikna vi är. Dessutom medför nätet lagliga möjligheter till exempel till snabb och användarvänlig nedladdning av musik som gör att skivbolagen inte kan skinna oss lika lätt. FÖRDELARNA med denna nya sköna värld är temat för det här numret av KonsumentMakt. Men också nackdelarna och hoten. För de finns och är inte så lite skrämmande. INTEGRITETEN är ett av problemen. De flesta av oss beställer och loggar in utan att tänka på hur mycket avtryck vi lämnar på Internet. Ett exempel är alla varor vi köper genom de kundkort eller klubbkort som gör våra plånböcker tjocka som dubbelburgare. Korten förser centrala databaser med uppgift om exakt vilka varor just du köpt, när du köpt dem och hur mycket du handlat för. Har du tänkt på hur mycket en kundvagn i matbutiken avslöjar om vem du är mängden godis, ekologisk mat, blöjor, kattmat, svenskt kött, Antik & Auktion Fib-Aktuellt ICA har tidigare sagt att de inte skulle utnyttja detta. Det löftet har tydligen passerat bäst före-datumet för nu ska de ge oss riktad reklam baserad på våra faktiska inköp. Ett rimligt konsumentkrav är att detta skulle kräva ett aktivt godkännande från varje kund. ledare REKLAMEN smyger sig på oss på helt nya sätt till exempel genom köpta bloggar och köpta chattkommentarer. En ny uppfräschad marknadsföringslag har visserligen kommit men frågan är hur bra den kommer att funka, särskilt i gråzonen mellan annonser och redaktionellt material. Det krävs ju också en tillsyn av lagen och Konsumentverket har avlövats duktigt de senaste åren. Reklambranschen har tillsatt sin egen Reklamombudsman som är en kvinna och heter Elisabeth Trotzig. Hon täcker inte upp för ett Konsumentverk, men vi får hon hoppas att hon ändå gör skillnad. Och visar sig blir allmänhetens ombudsman och inte branschens. TEKNISKA INNOVATIONER är emellertid inte bara elektronik. GMO, kloning och nanoteknologi är nya sätt att framställa livsmedel som det investeras forskningsmiljarder i. Och det går undan. Men som vanligt måste vi fråga oss: Vem är det egentligen som vill ha allt detta? Vem drar egentligen nytta av det? Vet vi tillräckligt om riskerna? HÄR HAR KONSUMENTRÖRELSEN i Sverige, EU och globalt en mycket viktig roll: Att vara tidigt ute och värna hälsa, miljö, djur och människor. Att ställa de kritiska frågorna. Att hävda en försiktighetsprincip misstänker vi risker och det inte finns någon konsumentnytta bör vi avstå eller möjligen skynda långsamt. För konsumenternas bästa måste vi balansera de mycket starka intressen som bara vill tuta och köra. n Jan Bertoft, generalsekreterare 2 KonsumentMakt juni 2008 nummer två nummer tre oktober 2008 KonsumentMakt 3

3 ny marknadsföringslag vi fyra Vad är den största förändringen med den nya marknadsföringslagen? Sillen är köpt, glöggen är värmd och julklapparna ligger under granen. Då plingar det till i mobilen. Och det är inte någon som vill önska god jul. Nej, det är ett företag som berättar om att snart startar julrean och just du är exklusivt förhandsinbjuden. Foto: leo drakenberg renander Nyamko Sabuni, konsumentminister: Det är bra att vi har gemensamma regler som gäller i hela EU. En stor förändring är förbudet mot aggressiv marknadsföring, till exempel telefonförsäljning, som kan bli fälld om den är oönskad, påträngande och sker vid olämplig tidpunkt. En annan förbättring är svarta listan med 31 konkreta förbud som är tydliga för konsumenten. Anders Stenlund, Svenskt Näringsliv: Den stora förändringen är den nya bestämmelsen om köperbjudanden, där cirkaprisförbudet ställer till problem för de frivilliga kedjorna och för producenters prisinformation till konsumenter. Vi är också bekymrade för att lagen kommer att urholka företagens skydd mot goodwillstöld och annan illojal konkurrens. Reklam tar nya vägar Agneta Broberg, stf Konsumentombudsman. Många känner säkert igen sig. Vi har fyllt i en lapp för att få rabatt på en vara. Sedan är man fast i ett register och får sms eller mail i tid och otid. Inte ens den nya marknadsföringslagen gäller, eftersom jag själv sagt ja till att få reklamen på detta sätt. Men det är inte alltid lätt att inse vad man säger ja till. Vilka möjligheter finns att tillämpa den nya marknadsföringslagen (se sid 2) på sådan reklam? KonsumentMakt frågade stf KO Agneta Broberg: Utöver de generella förbud som den nya lagen innehåller har också en svart lista tillkommit. Den innehåller en uppräkning av 31 olika åtgärder som under alla omständigheter är förbjudna inom hela EU. Här behöver man inte pröva effekten av den enskilda åtgärden utan åtgärderna i listan är förbjudna oavsett. Detta förenklar helt klart. KO har dock ännu inte hunnit gå till marknadsdomstolen med något fall enligt den nya lagen. Anledningen till att det togs fram en marknadsföringslag för alla EU-länder är delvis att EU införde ett direktiv 2005 om otillbörliga affärsmetoder. Till skillnad mot tidigare regler gäller det också efter att man köpt varan eller tjänsten. Detta är en nyhet som är bra eftersom allt mer handel sker via Internet och konsumenten har ingen personlig kontakt med leverantören. Det är viktigt att konsumenten på enkelt sätt kan få information vart man ska vända sig om man inte är nöjd med servicen, supportfunktionen eller reklamationshanteringen. Nu kan man anmäla ett företag även efter det att man köpt en vara eller en tjänst, säger Agneta Broberg. Marknadsförare har alltmer börjat använda sig av Internet för att nå ut med sina budskap. Ett nytt sätt att närma sig målgrupper är att tränga sig in i deras egna virtuella nätverk. Detta kallas för buzz-marketing och syftet är att skapa en snackis. Man vill helt enkelt få personer att prata om vissa filmer, musik eller kläder. Böcker skrivs om fenomenet, föreläsare engageras och bolag startas. En svensk buzz-marketingfirma är Pronto Communication. De anlitas av företag för att påverka personer att på Internet skriva om vissa produkter och tjänster. Man lyssnar mer på trovärdiga människor i sin omgivning (se sid 8) än på företag och det är dessa nyckelpersoner vi vill påverka. Vi får dem intresserade av en viss vara eller en tjänst så att de sedan övertygar sin omgivning. Det är vår affärsidé, säger Gabriel Sundqvist, grundare och vd. PR-företagets närvaro märks på slutna e-postlistor och öppna communities. De får så kallade ambassadörer att sprida berättelser och recensioner för att de i sin tur ska påverka andra. Vi knyter sedan samman ambassadörens intressen med någon av våra kunders verksamhet. En ambassadör som vill bli sångare kan till exempel få röstcoachning och genom kundens kontakter lättare komma in på en tuffare arbetsmarknad. Kunden får insikt i den personens vardag och kan identifiera individer och nätverk. I gengäld pratar ambassadörerna om kundens varor, varumärken och tjänster. Tanken är att få personen att känna sig exklusivt utvald. Som du på julafton. n Text: Louise Ekström Anders Ericsson, Sveriges Annonsörer: En bra tanke med en harmoniserad lagstiftning inom EU svärtas av ett inte lika bra svenskt lagstiftningsarbete. Bland innehåll som utmärker sig negativt är påbudet om exakt prisangivelse i köperbjudanden, vilket bland annat krockar med konkurrenslagen. Christina Nylander, Reklamförbundet: Den omständighet som har störst betydelse och påverkar flest människor och företag är det faktum att samma regler för affärsmetoder gentemot konsumenter nu gäller inom hela EU. Inte minst viktig är den så kallade svarta listan som är identisk i alla medlemsstater. Text och foto: Louise Ekström 4 KonsumentMakt oktober 2008 nummer tre nummer tre oktober 2008 KonsumentMakt 5

4 kontokort Barnreklam Undvik digitala spår Kontokortsköp av såväl biobiljetter som flygresor, bokning av tvättstugan och surfande på nätet. Överallt lämnar vi digitala spår efter oss. För Clarence Paulson i Segeltorp blev det förödande någon stal hans identitet. Inom loppet av några sekunder hade en norsk firma dragit fyra gånger 400 norska kronor från Clarence Paulsons konto. Problemet var bara att han inte hade varit i Norge och han hade inte heller handlat något från firman på Internet. När han kontaktade sin bank spärrades kontokortet med en gång, men när han frågade om han kunde få tillbaka sina pengar var bankpersonalen till en början ganska ovillig. Det första de frågade var om jag hade barn hemma som hade tillgång till kortet, berättar han. När Clarence Paulson försäkrat att det inte var barnen som handlat frågade han om det var han själv eller banken som skulle polisanmäla det som hänt. Då svarade de att vi inte behövde ha så bråttom med det, och sedan fick jag snabbt tillbaka mina pengar. Han tycker att det skulle vara intressant att veta vilket konto pengarna han fick tillbaka bokfördes på i banken, och hur stora summor som årligen betalas ut därifrån. Någon förklaring på vad som egentligen hänt fick Clarence Paulson aldrig. Vad jag förstår så pågår det en febril handel med kontokort på nätet, men bankerna vill inte att det ska komma fram hur osäkert det kan vara att betala med kort. Stefan B Grinneby, chef på Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic), som i sin tur är en del av Kommunikationsmyndigheten Post- och telestyrelsen, bekräftar att bedrägeriproblemet med stulna identiteter och kontonummer är omfattande. De som säger att de inte har några problem alls berättar inte hela sanningen, eller så vet de kanske inte vad de pratar om, säger han. Det största problemet är att vi lämnar ifrån oss personliga uppgifter med vett och vilja. Vi svenskar är vana att lämna ifrån oss personnumret, många system är ju uppbyggda så. Mycket av funktionerna vi vill använda i samhället bygger på detta riskabla beteende. Stefan B Grinneby råder alla att ta sig en funderare på det här med integritet och hemlighet. Vilka risker vill vi ta? Och ska det bli någon förändring måste vi konsumenter ställa krav. Även om det är relativt få som drabbas av kapad identitet, betyder det 100 procents elände för den som råkar illa ut. Det bästa vore om konsumenterna fick fatta informerade beslut, att mottagaren var tydlig med hur ofta och illa konsumenterna drabbas, och hur man löser problemen om de uppstår. Men det finns begränsat kommersiellt intresse, om de pratar om riskerna kommer konsumenterna kanske inte att lita på dem. I stället för att säga som det är, förtiger banker och företag vad som händer och betalar tyst dem som drabbas. Och i slutänden är det vi konsumenter som får stå för notan. Men det är inte bara bedrägerier som kan drabba oss till följd av spåren. På Gmail, googles e-posttjänst, söker systemet automatiskt efter speciella nyckelord i användarnas mejl och skickar därefter ut relevant information. I matvarubutiker sker i stort sett samma sak, där kontrolleras våra kvitton för att företagen ska kunna skicka ut riktad reklam till oss utifrån vad vi brukar handla. Detta samt spam och försäljning av våra uppgifter mellan olika register kan vara nog så irriterande. Men att undvika digitala fotspår i dagens samhälle är inte det lättaste. För att undvika de största fallgroparna kan man i alla fall följa tipsen från Stefan B Grinneby. n Text: Lotta Ringdahl, frilansjournalist Stefans tips n Lämna inte ifrån dig riktiga uppgifter överallt, undvik om möjligt sådant som kan spåras till din person n Använd hotmailadresser eller liknande som du lätt kan byta n Be din bank om engångsnummer för kontokort om du ska handla via nätet n Byt lösenord ofta. Du kan även testa om ditt lösenord håller måttet på pts.se n Stäng av allt vad cookies heter på din browser; rensa historiken automatiskt, men tänk på att avstängning kan försvåra ditt surfande n Kryptera din e-post, gratis program finns att ladda ner från nätet n Använd nätverk som gör det möjligt att surfa dolt. Leta på dold.se eller torproject.org n Betala kontant och undvik medlems kort Dold nätreklam lurar unga Det var länge sedan familj och grannar tittade på TV tillsammans. Mediekonsumtionen har blivit en mer ensam företeelse. Nästan hälften av barnen har datorer på sina rum och surfar ofta själva utan föräldrarnas insyn. Men på nätet lurar personer som har betalt för att påverka dem att köpa en viss vara eller tjänst. Även hemsidor som medvetet riktar sig till barn innehåller dold reklam. Över hälften av de hemsidor som vänder sig till barn har ett innehåll som närmar sig barnen på ett dolt sätt, med till exempel gratis spel, maskotar, barnklubbar, kalastips, mobiltelefonsignaler och tävlingar. Det visar sig i de studier som fil. dr Helena Sandberg vid Lunds universitet har gjort sedan tre år i samarbete med Sveriges Konsumenter. Många barn kan tycka att det är schysst av företag att förse dem med material, men så enkelt är det inte. Företag vill skapa en kundrelation till barn så tidigt som möjligt. Ju tidigare relationen skapas, desto större vinst för företaget då deras förhoppning är att dessa små konsumenter kommer ihåg varumärket och köper deras produkter i butiken. Samtidigt är det svårt att värja sig mot Internetreklamen. Det är lätt att lägga ifrån sig en tidning eller spärra spam på datorn, men på Internet följer ofta reklamen med dig på sidan, till exempel om du scrollar neråt, säger Helena Sandberg. Gränsen mellan privata bloggar, pr och annonser är ibland hårfin och svår att definiera. Fler och fler företag specialiserar sig på att chatta med yngre personer och påverka dem att köpa eller prata om vissa varor och tjänster. Dessa fiktiva vänner finns både på communities och slutna e-postlistor. En medieforskare som har undersökt ungdomars beteende på nätet är Johanna Parikka Altenstedt på länsstyrelsen i Malmö. Hon anser att denna gräns är ännu svårare för barn att upptäcka. De har svårt att skilja på privata texter, roliga bilder, reklam och vad som är lobbyverksamhet. Detta kan utnyttjas av PR-byråer som idag arbetar mot privata bloggare och försöker att få dem att prata om en vara eller företeelse det brukar fungera. Det finns både fördelar och nackdelar med Internet. Siffror från Medierådet visar att vart tredje barn tillbringar mellan tre och fem timmar framför datorerna varje dag. Här möter barnen kanske sina viktigaste kompisar och virtuella vänner. De tittar på film, medie underhållning, spelar och lyssnar på musik. De stora fördelarna är att barn snabbt får svar på sina frågor, använder datorn i skol- och läxarbetet, chattar med vänner i andra städer eller länder och utvecklar hobbies. Men det finns också nackdelar. Många barn glömmer att all information registreras och kan spåras. Dessutom kan bilder och information förvrängas. Man bör vara medveten om att det är ett oerhört starkt medium, där data är lättillgängliga och sprids snabbt. Därför bör man aldrig till exempel publicera bilder tillsammans med personliga uppgifter, namn och adress, säger Helena Sandberg. Det kan lätt missbrukas. Internet är den mediekanal där reklaminvesteringarna ökat mest och därför är det intressant att följa utvecklingen och inte minst se hur unga personer reagerar på reklamen. Tillsammans med Helena Sandberg undersöker därför Sveriges Konsumenter i ett nytt projekt vilka sajter unga personer besöker och hur de interagerar med reklamen på webben. Till vår hjälp har vi en utrustning där vi kan registrera hur ögonen rör sig på skärmen. Först nu kan vi mäta och få reda på hur unga reagerar framför skärmen. Det finns mig veterligen ingen liknande undersökning publicerad i Sverige, säger Helena Sandberg. n Text: Louise Ekström Foto: leo drakenberg renander Barn har svårt att skilja på privata texter, roliga bilder, reklam och vad som är lobbyverksamhet 6 KonsumentMakt oktober 2008 nr tre nummer tre oktober 2008 KonsumentMakt 7

5 tester och jämförelser Prisjämförelser vår bäste vän? Billigast och bäst i test. På nätet, i tidningar och magasin publiceras tester och pris jämförelser som aldrig förr. Men som konsument gäller det att vara vaksam och ha koll på vem som utlovar vad och varför. Ibland är det rena marknadsföringen. Carina Lundgren, chefredaktör på Råd & Rön. Överlag har människor en stor tilltro till sådant som gör anspråk på att vara ett test, säger Carina Lundgren, chefredaktör på Råd & Rön. Men för att man ska kunna lita på ett omdöme ska de som utfört testet vara oberoende, självständiga och seriösa. Dessvärre är det inte alltid så lätt att se vilka som är just det. Råd & Röns egna tester har alltid stått högt i kurs och med Konsumentverket bakom sig gav det extra förtroendetyngd. Under lång tid var de dessutom tämligen ensamma på marknaden med, men nu har konkurrensen tätnat betydligt. Både på nätet, i tidningar och magasin publiceras i strid ström mer eller mindre seriösa tester och jämförelser. Vi kan bara konstatera att de finns, vi har inget inflytande över dem, säger Carina Lundgren. Det vi kan göra är att berätta för våra läsare vad som utmärker just Råd & Rön och vad som gör oss unika. Att lyfta fram att vi inte har några annonsörer, och att vi är helt oberoende vid produkttester som sker oerhört professionellt på laboratorier med kvalificerade testprogram. Men hon poängterar att tester inte alltid ger en heltäckande bild av verkligheten. Nej, vissa produkter kräver support och kringtjänster och sådant framgår ju inte i laboratorietester. Då kan konsumentrecensioner vara jättebra och nyttiga. Sedan januari 2007 samarbetar Råd & Rön med prisjämförelsesajten Pricerunner. Aktuella priser och stort utbud pekas ut som de stora fördelarna med den gemensamma satsningen. Förr fanns mycket färre modeller och omsättningen på dem var också mycket långsammare, säger Carina Lundgren. Nu är modellutbudet ofantligt, det finns inte en chans i världen att vi ska hinna testa allt. Pricerunner startade 1999 och har växt till en webbplats med cirka tre miljoner besök varje månad. Intresserade erbjuds information om en rad olika produkter, Vem litar man på? Mun-till-mun-rekommendationer från vänner och bekanta är vad konsumenter litar mest på, därefter följer annonser i nyhetstidningar och konsumentåsikter som publiceras på nätet. Det visar en internationell studie från Nielsen Company. Rekommendationer från andra konsumenter var det man i genomsnitt litade mest på, 78 procent valde detta alternativ. 63 procent litade på annonser och 61 procent tyckte konsumentåsikter på nätet var pålitligast. både de som kan köpas via nätet och i fysiska butiker. De flesta jämförelsesajter utomlands publicerar endast priser från de försäljare som annonserar på webbplatsen. Det blir alltså en form av marknadsföring. Men Pricerunner har valt att även ha med dem som inte betalar för sig. Att lista alla butiker, oavsett om de annonserar eller inte, är viktigt både för konsumenterna och trovärdigheten, påpekar Pricerunners marknadschef Victor Dahlborg. Vår målsättning är att uppmuntra konsumenterna att bli smartare vilket innebär att färre blir blåsta och lurade när de handlar. På så vis avlastar vi sam tidigt konsumentrådgivarna i Sveriges kommuner. Jäm föreslesajter som vår kommer alltid att behövas. Han vill inte nämna några namn, men poängterar att det inte är alla som erbjuder test- och prisjämförelser som är helt seriösa. För att hamna så rätt som möjligt råder han därför konsumenterna att hålla utkik efter prisjämförelse- och recensionssajter som har ett stort utbud av återförsäljare. De bör dessutom ha konsumentrecensioner som bygger på verkliga köp samt ha många produkter listade. Victor Dahlborg nämner även begreppet trygg e- handel, ett koncept han själv tagit initiativ till. Trygg e-handel bygger på tio punkter som handlarna måste uppfylla. Victor Dahlborg förklarar att kraven i vissa fall till och med är tuffare än rådande svensk lagstiftning. Handlare som uppfyller kraven godkänns och finns listade på och kan sedan lägga upp trygg e-handelsymbolen på sin sajt. Det gör att osäkra konsumenter, som kanske inte har hört talas om just den handlaren, kan känna sig tryggare, säger Victor Dahlborg. n Text: Lotta Ringdahl, frilansjournalist Men undersökningssvaren världen över varierar stort. I Hong Kong uppger hela 93 procent av de tillfrågade att de har förtroende för rekommendationer från andra konsumenter. I Danmark är det bara 62 procent som svarar detsamma. Victor Dahlborg, marknadschef på Pricerunners. När det gäller tidningsreklam ligger Filippinerna i topp, där uppger 67 procent att de har förtroende för annonser i nyhetstidningar. I Danmark är motsvarande siffra 28 procent. Tilliten för konsumentåsikter på nätet är störst i Sydkorea, 81 procent, och lägst i Finland, 35 procent. Illustration: Lars Eriksson Nya medier, nya regler TV-sändningar är inte längre bara sådant som du ser i din TV-apparat. Nu är det också sändningar som du ser på din dator eller i din mobil. När EU i december 2007 antog ett nytt direktiv om TV-sändningar ändrade man namn, nu heter det Direktivet om audiovisuella medietjänster (AV). Med den nya tekniken har TV blivit så mycket mer än bara det som du ser i apparaten hemma i vardagsrummet. Nu kan du ladda ner TV-program till din dator, se TV i mobilen. Allt detta ingår i begreppet audiovisuella medietjänster. EU-länderna ska ha genomfört nya AV-regler senast 19 december I Sverige görs därför nu en översyn av radio- och TV-lagen i den så kallade AVutredningen. Magnus Isgren är sekreterare i utredningen som ska vara klar 15 december: I vårt uppdrag ingår bland annat att värna det svenska förbudet för reklam riktad till barn liksom alkoholreklamförbudet. Där försöker vi tänka stort och fritt för att hitta lösningar. Målet är att kunna behålla dessa reklamregler. Det finns ju en viss koppling till nya marknadsföringslagen också. I marknadsföringslagens svarta lista, över otillåtna affärsmetoder som är gemensam för hela EU finns ett förbud mot Att i en annons direkt uppmana barn att köpa eller att övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa de utannonserade produkterna åt dem. Men bestämmelsen innebär alltså inte förbud mot all reklam riktad till barn. I det nya EU-direktivet har vissa reklamregler ändrats. Reklamen får fortfarande vara max tolv minuter per timme, men sändarföretagen får större frihet att avgöra när inslagen ska läggas in. Filmer och nyhetsprogram får brytas en gång varje halvtimme. Barnprogram får också brytas om de är längre än en halvtimme. Underhållnings- och sportprogram får brytas för reklam så ofta som programmets karaktär tillåter. De enda program som inte får brytas för reklam är gudstjänster. Produktplacering får förekomma i filmer, serier, sport- och underhållningsprogram. Men tittarna ska informeras i början och slutet av programmet att det förekommer produktplacering. AV-direktivet reglerar också vilket land som är ansvarigt för sändningar som korsar en eller flera landsgränser. Utgångspunkten har varit television without frontiers, det vill säga television utan gränser som direktivet hette då det antogs första gången Ny teknik och nya regler kan göra det möjligt att utveckla kanaler för en större marknad än enbart för ett land. Men även fortsättningsvis kan ett mottagande land begära av ett sändande land att följa en viss nationell regel i mottagarlandet. Detta kan få betydelse för Sverige när det gäller alkoholreklam och reklam riktad till barn. Enligt den nya marknadsföringslagen får viss information utelämnas i TV- och radioreklam. Eftersom reklaminslagen är tidsbegränsade behöver inte all information finnas med där. Men man får ändå inte vilseleda konsumenterna, utan måste hänvisa till mer information på till exempel Internet. n Text: Ingrid Jacobsson AV-regler Public service för alla Public service är radio och TV om alla och för alla. Men funktionshindrade har av olika skäl inte alltid lätt att ta till sig utbudet i TV och radio. Ny teknik kan dock bidra till tillgänglighet. I den så kallade Public service-utredningens betänkande Kontinuitet och förändring, som lämnades i juni i år, föreslogs bland annat att alla program på svenska i SVT1, SVT2, Barnkanalen, Kunskapskanalen och SVT24 som är meningsfulla att texta ska textas. Men det kostar pengar. SVT bedömer att ett nytt förbättrat direkttextningssystem tar tre år att utveckla. Systemet beräknas kosta 20,8 miljoner kronor. Utredaren, kristdemokraten Rose-Marie Frebran, föreslår också att SVT och UR ska sända betydligt fler timmar på teckenspråk och fler teckentolkade program för hörsel skadade. För synskadade finns så kallad talad textremsa för programmen i SVT1 och 2. Men man kommer också att inleda försök med syntolkning som är ett komplement till talad textremsa och innebär att en inspelad röst beskriver vad som syns i bild i ett TVprogram under naturliga pauser i dialogen. Tekniken används bland annat av brittiska BBC. Det är glädjande att utredningen föreslår förbättringar för funktionshindrade, som gör det möjligt att bättre utnytta public serviceutbudet, säger Jens Henriksson, Sveriges Konsumenters internationelle sekreterare. Via ANEC, den europeiska konsumentorganisationen för standardisering, arbetar vi intensivt med design för alla. Ökad tillgänglighet i samhällslivet är en av konsumentrörelsens kärnfrågor. 8 KonsumentMakt oktober 2008 nummer tre nummer tre oktober 2008 KonsumentMakt 9

6 nerladdningar från nätet Är Sverige piraternas paradis? 15,3 miljoner filmer laddades ner till svenska datorer förra året. Majoriteten var olagliga nerladdningar. Vem tar makten över nätet piraterna eller de laglydiga konsumenterna? Internet har inneburit en revolution i vårt sätt att kommunicera. Blixtsnabbt kan vi nå runt hela världen, få del av en informationsmängd som är ofattbart stor. Men nätet har också sina avigsidor. De pirater som lägger ut upphovsrättsligt skyddat material på nätet, framförallt filmer och musik, blir allt fler och allt aktivare. Sverige har en liberal lagstiftning och praktiskt taget varje hushåll har tillgång till en dator. Bredbandsnätet är stabilt och välutbyggt. Vi har blivit piraternas paradis. Piraterna har makten just nu, säger Sara Lindbäck, jurist på Antipiratbyrån. De förstör den lagliga marknaden. Många väljer ju att fildela gratis illegalt, och det gör att de rättighetsinnehavare som har lagligt material har svårt att få kunder. Sara Lindbäck är i grunden positiv till Internet och dess möjlighet att sprida information. Men hon betonar att alla teknikskiften innebär osäkerhet. Jag hoppas att det som piraterna håller på med inte ska göra nätet mindre attraktivt, säger Sara Lindbäck. Regeringen har ju inlett branschsamtal med bland annat film- och musikbranschen och olika leverantörer av webbtjänster, och jag hoppas att de samtalen i förlängningen kan leda fram till fler lagliga alternativ. Gerard Versteegh är styrelseordförande för Bonver som bland annat äger film2home, ett företag som erbjuder laglig nerladdning av filmer. Han tror och hoppas på att den lagliga marknaden ska bli större. Vi ger ju konsumenterna service. Men visst har vi svårt att konkurrera med den illegala nerladdningen. Gerard Versteegh har varit ute i skolor och pratat om upphovsrätt och illegal nerladdning i sällskap med Joakim Nätterqvist, som spelar huvudrollen i Arnfilmerna. Eleverna är smarta, de vet mycket väl vad som gäller för nerladdning. Men de säger förstås: Varför ska jag betala när mina kompisar inte gör det? Joakim Nätterqvist har förklarat för eleverna att skådespelare kan få ont om jobb om den illegala nerladdningen fortsätter. Det blir mindre pengar till filmbranschen på det sättet, och därmed färre arbetstillfällen. Det kan inte fortgå så här, det behövs ordning och reda på nätet, säger Gerard Versteegh. Men tydligen är det svårt för politikerna att gå ut och ta till krafttag mot piraterna, de tänker väl på nästa val. Ingen vågar stå upp och säga det här är stöld. Men jag hoppas och tror ändå att vi kan komma tillrätta med problemen. Upphovsmännen till filmer, musik, böcker dataspel med mera drabbas av uteblivna ersättningar när material illegalt görs tillgängligt och laddas ner. Bara i Sverige uppgår intäktsförlusterna till 6 miljarder kronor per år, enligt en studie från Lunds högskola och Value formation. Den totala skivförsäljningen i Sverige minskade med 9,3 procent under det första halvåret 2008, jämfört med samma period 2007, enligt statistik från branschföreningen Ifpi. Samtidigt ökade den digitala försäljningen med 8,1 procent, att jämföra med en ökning på 10,7 procent under samma period Branschen är bekymrad. Och nu finns det också exempel på att upphovsmän går förbi skivbolagen och själva erbjuder sina alster på nätet. Gruppen Radiohead lade på eget initiativ ut sin skiva In Rainbows för nerladdning i mp3-format under ett par veckor i december förra året. Fansen fick ladda ner gratis eller betala vad de ville för skivan. Efter nerladdningsperiodens slut gavs skivan ut på cd och vinylskiva. Även rockbandet The Charlatans har släppt skivor på det här sättet. Skivbolagen har börjat inse att man måste tillfredsställa fansens nyfikenhet på nya skivsläpp, och ofta strömmar man nu skivor på webbplatsen MySpace. En strömmad (streamad) skiva kan man lyssna på, men inte ladda ner lagligt vill säga, illegalt går den att ladda ner. Och det dyker också upp nya alternativ till de gamla fysiska skivbutikerna. (Som för övrigt har minskat i antal till cirka 70 i hela landet.) Det finns skivbolag som går samman för att erbjuda nerladdningsbar musik. I Sverige har sju små bolag för alternativ musik startat The Swedish Model och säljer nerladdningsfiler från sin hemsida. De nuvarande affärsmodellerna för skapad musik är felaktiga och föråldrade. En ny avtalsarkitektur för internet krävs, där också en reformering av upphovsrätten ingår. Det vill säga att musikbranschen måste uppdatera sina affärsmodeller., säger The Swedish Model på sin sajt. Patrik Wikström är forskare på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han är övertygad om att tillgången på information på nätet kommer att fortsätta öka, samtidigt som möjligheten att kontrollera den kommer att fortsätta minska. Om tio år kan vi förvänta oss att alla har tillgång till Internet på hemdatorn och mobilen, säger Patrik Wikström. Och om tjugo år kan vi kanske samla världshistoriens hela utgivning av filmer, musik och böcker hemma. Alla kommer att kunna komma åt allt överallt. Patrik Wikström är säker på att konsumentmakten över nätet ökar: Konsumenterna tar absolut makten, det är en av de viktigaste förändringarna som Internet fört med sig. Man kan inte längre hindra information. Till och med i diktaturer sprids information. Men detta är på gott och ont. Det inträffar också negativa saker som när text och bilder från Arbogamålet lades ut på nätet. Patrik Wikström tror inte att konsumenterna kommer att vilja betala en engångskostnad för att ladda ner upphovsrättsskyddat material. I stället tror han att vi kommer att kunna betala en extra månadsavgift ungefär som vi köper betaltv-kanaler i dag. I sin forskning studerar Patrik Wikström hur medieföretag hanterar tekniska förändringar. Han tycker att det i musikbranschen i dag finns en god vilja att hitta en lösning på nerladdningsproblemet, större än för fem-sex år sedan. Bok- och filmbranscherna har sitt stålbad framför sig. Musikbranschen är i sämre skick, desperationen där driver fram kreativitet och nya lösningar, säger Patrik Wikström. De andra branscherna är konstigt nog mer konservativa, och förstår ännu inte att de måste hitta alternativ till illegal nerladdning. Från regeringshåll är det just nu tämligen tyst om nerladdningsproblematiken. I september förra året kom utredningen Musik och film på Internet hot eller möjlighet. Men något lagförslag har det ännu inte blivit. Ett av utredningens förslag var att abonnenter som ertappas med illegal fildelning ska kunna stängas av från sin Internetleverantör. Men detta förslag går man inte vidare med på justitiedepartementet. n Text: Ingrid Jacobsson 10 KonsumentMakt juni 2008 nummer två nummer två juni 2008 KonsumentMakt 11

7 Posttidning B Sveriges Konsumenter Box Stockholm krönika Nanoteknik himmel eller helvete? Louise Ungerth är chef för konsumentoch miljöfrågor, Konsumentföreningen Stockholm foto: KfS/Tomas Ohlsson Jag gillar nanoteknik. Hör här: Jag beställer en liten burk med ett nanomaterial på nätet, tar fram en pensel och stryker ut det genomskinliga ämnet på fönsterrutorna hemma i villan. Och vips, så har jag minskat energiförbrukningen och sänkt energikostnaderna med 20 procent. Materialet fungerar som solfångare och isoleringsmaterial på samma gång. Häftigt va? Var kan man köpa den burken, undrar du. Nix den finns inte ännu, men det är ett exempel på vad forskarna tror kan utvecklas med hjälp av nanoteknik. Nanoteknik handlar om att med hjälp av pyttesmå strukturer, typ en miljondels millimeter eller lite större, göra nya material som just på grund av att partiklarna är så små får helt nya egenskaper eller funktioner. Materialet kan till exempel bli hårdare, fastare, tunnare, vattenavstötande, värmebevarande- eller genomskinligt! Jag gillar nanoteknik. Som lysdioder som är ännu effektivare än lågenergilampor, tunna material med enormt kraftig vidhäftningsförmåga som kan minska materialåtgången i många branscher, fönsterrutor som inte behöver putsas för att smutsen rinner av. Nanotekniken, rätt använd, kan bidra till ett mer uthålligt samhälle, ge oss ännu bättre läkemedel och medicinsk teknik och hjälpa oss i vår vardag. Faktum är att den gör det redan i dag. Datorer och mobiltelefoner har blivit mindre, i stekpannorna bränner maten inte vid lika lätt och glasögonen är reptåliga, (fast inte mobiltelefonernas glas, varför?) Bilar vaxas med smutsavstötande medel, solskyddskrämerna lägger sig numera som en tunn genomskinlig film på huden och motar bort strålarna, och skor och kläder sprayas så att fläckar inte fastnar. Fast vänta nu!!!! Små partiklar kan vara luriga också. Pyttepartiklar av nedslitna vinterdäck virvlar ju omkring i luften och fastnar i våra lungors innersta skrymslen och stenoch mjöldammslunga fick ju arbetarna förr i världen, av just damm i nanostorlek. Smink och krämer med nanopartiklar, kanske kan de tränga in i sårig hud och leta sig in i kroppen till ställen där de absolut inte ska vara. Spraya en slips med smutsavvisande nanospray och nanopartiklarna i sprayen kan ta sig in i din näsa och vidare in i andningsorganen. Ställer de till skada? Faktum är att vi inte vet med säkerhet i dag. Möjligheterna med nanotekniken ser vi, medan vi endast anar riskerna. På olika håll i världen har detta uppmärksammats och numera går en skärv av de tusentals miljarder kronor som läggs på forskning också till riskforskning. Men det är inte bara mer riskforskning som behövs. Det behövs även ett regelverk kring den nya tekniken och det behövs ett offentligt samtal där vi alla ges möjlighet att delta. Känner vi oss överrumplade av nya tekniska landvinningar finns risk för att vi slår bakut och nano blir synonymt med farligt och risk. Så är det givetvis inte, vissa användningsområden kan vara riskfyllda för människor och miljö, andra inte. Nanotekniken innebär så många möjligheter att den är värd en öppen och sansad diskussion, en ordentlig riskvärdering och ett bra regelverk. Precis som den diskussion och det regelverk som elektriciteten en gång fick. Elektriciteten som egentligen är livsfarlig, men som ändå ger oss så mycket nytta. n Text: Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm 12 KonsumentMakt oktober 2008 nummer tre