Lika behandlingsplan

Transkript

1 Frostvikens Rektorsområde Lika behandlingsplan Mot alla former av diskriminerande/kränkande behandling Arbetshandling Fastställs i okt 2007

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande arbete 8. Ansvar/ansvarsnivåer 9. Vuxna i skolan 10. Barn/elever 11. Åtgärdsdel Barn/elever 12. Åtgärdsdel vuxna 13. BEO barn- och Barn/elevombudsmannen Bilaga 1: Skolverkets info Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö. 2

3 1. Inledning Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av diskriminerande/kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (Skollagen 1 kap. 2 ) Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lpo 94 Avsnitt 1 Skolans värdegrund och uppdrag) Rektor har ansvaret för skolans resultat och därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminerande/kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland Barn/elever och anställda (Lpo 94 Avsnitt 2.8 Rektors ansvar) Ovanstående utdrag ur skollag och läroplan, tillsammans med Frostvikens RO egna värdegrund för arbetet i skolan, visar på vikten att på alla sätt motverka diskriminerande/kränkande behandling av barn/elever i skolan. Den diskriminering/kränkning, i form av t.ex. mobbning, rasistiska beteenden och inte minst ett oacceptabelt språk, som många barn/elever upplever idag, skall i varje sammanhang, av alla som verkar i skolan motarbetas. Det är viktigt att komma ihåg att varje vuxen har ett ansvar, oavsett vilken funktion i verksamheten man har. 3

4 Beskrivning av Frostvikens rektorsområde: Frostviksskolan är en skola där undervisningen bedrivs från förskoleklass till årskurs 9. Skolan inrymmer också förskola och fritidshem. Frostviksskolan har varit organiserad i följande, Fsk-1, åk. 2-4, åk och åk När det är så få barn i klasserna är det bekymmer att kunna placera lärare så att deras tjänster fylls. Huvuddelen av lärarna arbetar i många klasser. Antalet tjänster i området är ca: 25. Antalet elever förskoleklass 9 har varit 67 st. Jormvattnets skola är en skola där undervisningen är från förskoleklass till årskurs 6. I Jormvattnets skola finns även en förskola/fritidshem. Skolan är organiserad med årskurserna förskoleklass 6. Antalet elever åk. förskoleklass 6 är 15 st. 4

5 2. Definitioner Diskriminerande/kränkande behandling Diskriminerande/kränkande behandling är ett omfattande begrepp som inte kan eller ska tolkas för snävt. Diskriminerande/kränkande behandling är, som vi ser det, t.ex. mobbning, sexuella trakasserier, rasistiska beteenden eller andra yttringar, såsom utfrysning, osynliggörande och tillmälen, som kan uppfattas som diskriminerande/kränkande av den enskilde. Mobbning En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar, såsom fysiskt eller psykiskt våld från en eller flera individer. (Dan Olweus) Diskriminering/kränkning skall utredas. 3. Mål Inget barn/elev eller vuxen ska utsättas för någon form av diskriminerande/kränkande behandling. Alla på skolan, samt föräldrar, ska vara involverade i och medvetna om det förebyggande arbetet för att motverka alla former av diskriminerande/kränkande behandling Alla barn/elever, föräldrar, lärare och övrig personal ska känna till och vara väl förtrogen med handlingsplanen Handlingsplanen ska vara ett levande dokument på skolan och den ska revideras varje läsår. Den befintliga arbetsgruppen för likabehandlingsplan, har ett särskilt ansvar för arbetet med planen. Gruppen består av rektor, personal, föräldrar och elever. 4. Uppföljning Målen i denna handlingsplan ska följas upp genom: Mentorssamtal 2 ggr/läsår Medarbetarsamtal, skolledare anställd 1 ggr/arbetsår Barn/elevhälsan 5

6 5. Utvärdering De uppsatta målen i denna handlingsplan ska utvärderas: Muntligen 1 ggr/läsår, samt till områdets kvalitetsredovisning. 6. Förebyggande arbete för att motverka diskriminerande/kränkande behandling Målsättningen är att ge barn/eleverna en trygg vistelse på skolan. Det förebyggande arbete organiseras genom: Kartläggning bland barn/elever genom enkäter, intervjuer m.m. Livskunskap (Hur mår jag, vi. Hur fungerar vardagen för oss). Vuxennärvaro En temadag varje läsår om yttre och inre miljö ( inre miljö ex. ordningsfrågor, mobbning, språkbruk mm) Handlingsplanen tas upp på föräldramöten Diskutera förebyggande/följ upp arbete på personalkonferenser och elevrådsmöten. Planering för personalens kompetensutveckling för att öka kunskapen om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Regelbunden tillgång till kurator. Skolpsykolog arbetar aktivt med teambuilding och handledning (Teambuildning = personal träffas gemensamma dagar, aktiviteter. barn/elever har lägerskolor samt temadagar. Killtjejsnack i årskurs 4-7 enligt schema. Handledning = av skolpsykolog, skolhälsovård, BUP och HAB). Bilaga 1: Skolverkets info Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö. 6

7 7. Varningssignaler Barn/eleven: försöker alltid vara nära en vuxen i fria situationer blir förlöjligad, en som man driver med har ont i magen, ont i huvudet, stor ströfrånvaro är inblandad i bråk och skoj, som ofta upplöses när någon vuxen kommer nära går ofta ensam på raster tappar lusten, ingenting är roligt längre är okoncentrerad i sitt arbete, gör inte sina läxor 8. Ansvar/ansvarsnivåer Det är varje vuxens ansvar att ingripa mot alla former av diskriminerande/kränkande behandling. För att skolan ska ha en fungerande plan mot diskriminerande/kränkande behandling, är det också viktigt att varje barn/elev och vuxen känner till vart, eller till vem, man ska vända sig, när man upptäcker att någon blir kränkt. Rektor, skolsköterska telefon Skolpsykolog telefon (Torbjörn Eliasson) Skolkurator telefon (Lena Westerlund) Enligt handlingsplanens åtgärdsdel, ska mentor omedelbart underrättas. Det är alltså mentorerna på skolan som är nyckelpersonerna. Det är de som känner barn/eleverna och föräldrarna. Mentorerna är de som har det största ansvaret. Det är de som ska samtala med barn/eleverna, det är de som kontaktar och informerar föräldrarna och det är de som ska upprätta åtgärdsprogram om det blir nödvändigt, samt ta kontakt med barn/elevhälsan. Det är också mentorn som informerar rektor. Rektor är ytterst ansvarig på området för frågor rörande diskriminerande/kränkande behandling. Rektor ska enligt åtgärdsdelen i handlingsplanen, informeras i ärenden som rör diskriminerande/kränkande behandling och det är rektor som beslutar om att hänskjuta ärendet till elevvårdskonferens. 7

8 9. Vuxna i skolan 1. Alla vuxna på skolan ska vara goda förebilder 2. Alla vuxna ska arbeta för en miljö där alla kan känna sig trygga och känna tillit 3. Alla vuxna ska klart deklarera sin ställning till alla former av diskriminerande/kränkande behandling 4. Alla vuxna som misstänker eller har bevis för att barn/elev på något sätt kränks måste kontakta mentorn eller annan vuxen. 5. Mentorn måste vara observant på frånvaro, skolk och allt som kan tyda på att eleven vill utebli från skolan 10. Barn/elever/föräldrar Det är varje barn/elevs ansvar att vara och uppträda som en god kamrat. När ett barn/elev ser någon annan utsättas, eller själv blir utsatt för diskriminerande/kränkande behandling, ska barn/eleven snabbt ta kontakt med: Mentor, vuxna i skolan, (kompisstödjare) Som förälder/vårdnadshavare bör du ofta prata med ditt barn/elev om hur han/hon upplever skolan. Om du misstänker att ungdomen inte trivs eller känner sig illa behandlad bör du: ta ditt barns upplevelser på allvar ta kontakt med mentor, vuxen i skolan 11. Åtgärdsdel om barn/elev blir kränkt 1. Du som uppmärksammar en kränkning (vuxna, personal, vaktmästare, lokalvårdare och vikarier) Blunda inte! Visa att Du har upptäckt situationen. Tala om att Du inte accepterar deras handlande. Ta hand om det drabbade barn/eleven. Dokumentera! 2. Mentor till inblandade barn/elever informeras. 3. Respektive mentor samtalar enskilt med inblandade barn/elever och lyssnar till deras versioner. Enligt handlingsplan vid mobbing. Barn/elevhälsoteamet informeras. 8

9 4. Respektive mentor informerar förälder/vårdnadshavare till både drabbad barn/elev och den/de som utfört kränkningen. (Mentor har återkoppling varje vecka med föräldrar/elev, så länge det behövs). 5. Ärendet tas upp för diskussion i personalgruppen. Ärendet dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas vid behov. Rektor informeras fortlöpande. 6. Åtgärdsprogrammet följs upp av respektive mentor. 7. När alla andra vägar är prövade begär mentor att rektor kallar till elevvårdskonferens. 8. Åtgärdsprogram bifogas denna begäran. 9. Rektor är ytterst ansvarig för barn/elevvårdsarbetet och kan vid vissa tillfällen begära hjälp av huvudman. 12. Åtgärdsdel om vuxen blir kränkt/kränker 1. Blir någon i personalen på skolan kränkt av ett barn/elev/vuxen tas detta upp med barn/elev och barn/elevens vårdnadshavare. Rektor och skyddsombud informeras. Åtgärder enligt handlingsplan vid mobbing. 2. Om någon i personalen kränker en vuxen/barn/elev tas detta upp med rektor. Rektor har ansvar för att utreda fallet och vidta åtgärder. Åtgärder enligt handlingsplan vid mobbing. 3. Om en förälder/vårdnadshavare kränker någon i personalen, informeras rektor, som har ansvar för åtgärder. Åtgärder enligt handlingsplan vid mobbing. Skyddsombudet informeras. 4. Rektor är ytterst ansvarig för barn/elevvård och arbetsmiljöfrågor och anmäler allvarliga fall av diskriminerande/kränkande behandling till Arbetsmiljöinspektionen. Gäddede Bert-Ove Lundberg Rektor 9

10 13. BEO barn- och Barn/elevombudsmannen Lars Arrhenius - BEO som sedan 1 april arbetar som Barn och Barn/elevombudsman. Till BEO! Vem är BEO? BEO står för Barn och Barn/elevombudsmannen. Om du är kränkt på din skola och skolan inte gör något åt det trots att de vet om vad du råkar ut för, kan du vända dig till mig för råd, stöd och hjälp. Vad innebär diskrimineringslagstiftningen och hur berör den barn och Barn/elever? Den nya barn- och Barn/elevskyddslagen säger att ingen ska behöva gå till sin förskola eller skola och riskera att bli utsatt för någon slags kränkning, vare sig det är något litet eller stort. Ingen får alltså bli mobbad eller orättvist behandlad för att man har en annan sexuell läggning, hudfärg, funktionshinder eller religion. Vad menas med att lagen ska främja barns och Barn/elevers lika rättigheter? Vilka rättigheter menar man? Alla har rätt att bli behandlade på lika villkor och skolan ska arbeta aktivt för att Barn/elever ska slippa bli kränkta. Vad ska man göra om man har blivit kränkt skolan? Hur många chanser skall skolan få innan man vänder sig till BEO? Om du blivit kränkt i skolan är det bäst om du först pratar med din lärare eller rektor. Skolan är skyldig att hjälpa dig. Om du fortfarande inte får den hjälp du behöver kan du vända dig till BEO. Eftersom den nya lagen gäller från den 1 april 2006 är det kränkningar som hänt efter detta datum som den nya lagen gäller. En skola måste göra något direkt när den får veta att en Barn/elev blivit kränkt. Många Barn/elever klagar på att det tar lång tid eller att inget händer om de berättar för vuxna på skolan att någon blivit utsatt för diskriminerande/kränkande behandling. Kan den nya lagen göra det bättre? Skolan ska direkt ta reda på vad som hänt och hjälpa en Barn/elev om denna blir kränkt. Det har dessutom blivit lättare att få skadestånd om det inte har gjorts tillräckligt. Det står i lagen att all personal måste ta tag i situationen om man får signaler att en Barn/elev diskrimineras eller utsätts för annan diskriminerande/kränkande behandling. Det ska rapporteras till rektor eller till någon annan som kommunen har bestämt. Man måste ta reda på varför Barn/eleven är utsatt och få stopp på det. Vad är en likabehandlingsplan? Varje förskola och skola måste ha en likabehandlingsplan som beskriver hur skolans personal ska arbeta för att barnen och Barn/eleverna inte ska kränkas. Planen ska tala om hur man ska visa respekt för varandra i skolan, hur personalen ska reagera om en Barn/elev far illa och hur du kan anmäla om det händer något jobbigt. Barn/elever bör vara med och tycka till om arbetet med likabehandlingsplanen, men det är rektor som bestämmer hur den ska se ut. 10

11 Vad kan man som Barn/elev kräva av skolledningen, både när det gäller förebyggande och akut arbete mot kränkningar? Barn/elever kan kräva att skolledningen skriver en likabehandlingsplan som bland annat innehåller hur man ska förebygga och förhindra trakasserier och annan diskriminerande/kränkande behandling. Man kan också kräva att skolan ska ta en på allvar om man känner sig kränkt. Förändrar lagen något för dem som är kompisstödjare eller Barn/elevombud på sina skolor, hur/varför inte? Eftersom kompisstödjare eller Barn/elevombud är Barn/elever kan man inte lägga något ansvar på dem och därför förändrar lagen inte något för dem. Istället är det reglerna om skolledningens ansvar som blir aktuella. Det är kommunen, rektor och övrig personal i skolan som har ett ansvar för att Barn/elever inte ska kränkas. Däremot är kompisstödjarna och Barn/elevombuden viktiga då de kan ta emot signaler om någon annan är utsatt. Påverkar lagen dom som kränker också? Den nya lagen förbjuder vuxna att utsätta barn och Barn/elever för kränkningar. Om vuxna kränker unga är det mycket allvarligt eftersom de är beroende av de vuxna. Om personal i skolan utsätter en Barn/elev kan skolhuvudmannen bli tvungen att betala skadestånd. Vad händer om barn och Barn/elever kränker vuxna på skolan? Den nya lagen gäller endast kränkningar mot Barn/elever. Däremot gäller andra regler när Barn/elever kränker vuxna. Detta kan bland annat skolan arbeta med genom till exempel ordningsregler och disciplinära åtgärder Vad gör BEO? - Informerar om barn- och Barn/elevskyddslagen, men ger också råd om hur den ska användas. - Hjälper barn och Barn/elever tillrätta så att man kommer till rätt ombudsman. - Följer utvecklingen inom området. - Skapar kontakter och samarbetar med de andra ombudsmännen, kommuner, Barn/elevorganisationer med mera som berör området. - Företräder barnet eller Barn/eleven i domstol i en skadeståndstvist. Så kontaktar du BEO Du kan skriva, ringa eller e-posta. Ring till: Skolverkets växel Telefontid: mån-fre kl Skriv till: Barn- och Barn/elevombudet Stockholm E-posta: beo@skolverket.se Tänk på att - När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. - Med det menas att den som vill kan få läsa det. - Skolverket kan hemlighålla delar som rör personliga saker om dig. 11

12 Bilaga 1 Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö Handling från skolverket På varje skola ska det finnas regler som syftar till att skapa arbetsro i skolan. Många lärare och rektorer känner sig osäkra på vilka åtgärder de får vidta för att komma till rätta med många av de ibland svåra situationer som kan uppstå i skolan. Ordningsreglerna ska fungera som verktyg för lärarna i sådana situationer. En trygg och stimulerande läromiljö är en förutsättning för att eleverna ska få de kunskaper och värderingar som skolan ska förmedla. För att skapa en skolmiljö som stimulerar elevernas kunskapsutveckling är det viktigt att skolorna bedriver ett konkret och positivt arbete med värdegrundsfrågorna där arbetet med skolans ordningsregler är en naturlig utgångspunkt. Ordningsreglerna ska ge vägledning för elever, alla vuxna i skolan samt föräldrar om förhållanden eller situationer som rör miljön i skolan. De ska bidra till att skolan blir trygg och stimulerande Hur tar man fram ordningsregler? Det är rektors ansvar att se till att det finns ordningsregler på skolan. Dessa ska vara anpassade efter varje skolas unika behov. Reglerna ska tas fram tillsammans med lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och, i grundskolan och motsvarande skolformer även deras vårdnadshavare. Det är viktigt att ordningsreglerna diskuteras regelbundet och att eleverna är med och formulerar vad som ska gälla på just deras skola och gör reglerna till sina egna. Detta innebär att reglerna inte är en gång för alla givna utan att de återkommande tas upp till diskussion. Det är även viktigt att vårdnadshavarna deltar, eftersom det bland annat underlättar de diskussioner som kan uppkomma om en elev inte följer de uppsatta reglerna. Lärare, elever och vårdnadshavare ska känna till vilka regler som gäller och vilka konsekvenserna blir om de inte följs. Vad kännetecknar goda ordningsregler? Meningsfulla för alla Det ska vara konkreta och lättförståliga. Genom ordningsreglerna ska eleverna vara förvissade om att det finns ett system som bidrar till ökad trivsel och trygghet på skolan och som eleverna uppfattar som rättvist. 12

13 Inte strida mot lag och annan författning Ordningsreglerna ska återspegla de grundläggande demokratiska värderingar som gäller i skolan och samhället i övrigt och får inte strida mot lag eller annan författning. Ej kränkande Utformningen och tillämpningen av ordningsreglerna får inte vara sådana att elever, lärare eller övrig skolpersonal upplever att de blir diskriminerade eller kränkta på grund av dessa. Utformandet och tillämpningen av reglerna ska ske med hänsyn till elevernas självkänsla och integritet. Får konsekvenser Av ordningsreglerna bör framgå vad konsekvensen blir om eleverna bryter mot dessa. Skolledningen har dock inte några andra disciplinära åtgärder att ta till än de som följer av lag och förordning. De åtgärde r man kan ta till då en elev bryter mot reglerna måste utgå ifrån förhållanden i det enskilda fallet och stå i proportion till förseelsen. Kollektiv bestraffning eller hot om detta är inte tillåtet. Hur får man ordningsreglerna att fungera i praktiken? Ordningsreglerna kan dels användas i pedagogiska diskussioner om värdegrundsfrågor dels för att visa vad som gäller på skolan och vad som händer om en elev bryter mot reglerna. Delaktighet Den kanske viktigaste faktorn för att ordningsreglerna ska fungera och respekteras är att eleverna kan påverka deras innehåll och är delaktiga i framtagandet och revideringen av dem. Välkända En förutsättning för att arbetet med ordningsregler ska fungera är att de är kända för alla. Ordningsreglerna kan exempelvis delas ut till elever och vårdnadshavare, sättas upp på skolan, läggas ut på skolans hemsida och diskuteras vid terminsstarterna. Ha ett gemensamt förhållningssätt Det är viktigt att skolans lärare och övrig personal markerar gränserna om en elev bryter mot ordningsreglerna. Personalen på skolan måste ha ett gemensamt förhållningssätt till de situationer då en elev kan tänkas bryta mot dessa. Det är därför viktigt att reglerna diskuteras regelbundet inom lärargruppen. Ur ett elevperspektiv är det viktigt att skolans personal agerar konsekvent då eleverna inte följer ordningsreglerna. Håll dem levande För att ordningsreglerna ska bli kända och användbara för lärare och elever måste man arbeta med dem på skolan. Reglerna ska vara ett levande dokument som personalen på skolan och eleverna kan återkoppla till om det uppstår en besvärlig situation. 13

14 Utvärdera Ordningsreglerna ska utvärderas och följas upp av skolans personal tillsammans med eleverna och deras vårdnadshavare. Det är viktigt att ordningsreglerna ses över så att de hela tiden återspeglar situationen på skolan. Vad kan ordningsreglerna innehålla? Ordningsreglerna kan ses som en sammanfattning av en bredare och djupare diskussion om relationer, respekt för varandra och ansvar för den gemensamma skolmiljön. De kan omfatta situationer både i och utanför klassrummet. Här lyfter vi fram exempel på situationer som av lärarna ofta uppfattas som problematiska och där vuxna på skolan måste ingripa för att komma till rätta med störande eller farliga situationer. Ordningsreglerna kan dock innehålla så mycket mer. För att skapa ett gott klimat i skolan är det viktigt att ange en positiv ton i ordningsreglerna och i arbetet med dessa. Värdegrund och förhållningssätt Ordningsreglerna ska handla om vilka regler som ska gälla i umgänget mellan barn, ungdomar och vuxna i skolan. I läroplanerna beskrivs de värden som skolan ska förmedla och dessa är en utgångspunkt då man diskuterar hur man vill att elever och lärare ska bete sig mot varandra. Genom lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har kraven på att skolan ska agera om en elev trakasseras skärpts. I lagen betonas främjandet av allas lika värde och det ställs krav på verksamheterna att upprätta en likabehandlingsplan. Arbetet med ordningsreglerna och likabehandlingsplanen bör integreras i varandra och präglas av ett helhetstänkande. Likabehandlingsplanen ska tas fram för att främja likabehandling medan ordningsreglerna även omfattar många andra frågor. Oro och stök i klassrummet Ordningsreglerna utgör även ramarna för de regler som läraren tillsammans med eleverna diskuterar och utvecklar för arbetet och samvaron i klassen. Mot olämpligt uppträdande och mindre förseelser, till exempel när en elev stör undervisningen, har läraren vissa disciplinära befogenheter. Läraren ska uppmana eleven att ändra sig och kan visa ut henne eller honom från klassrummet. Skolan måste dock ha rutiner för tillsynen av de elever som visas ut. I grundskolan kan läraren även låta eleven stanna kvar i skolan under uppsikt i högst en timme efter skoldagens slut. Den tiden bör fyllas med meningsfulla uppgifter som har koppling till skolarbetet. Slagsmål och bråk I ordningsreglerna kan man ta upp hur eleverna ska förhålla sig till varandra för att det inte ska uppstå slagsmål och bråk i skolan. Om en sådan situation ändå uppstår måste skolans personal ingripa. Om det inte går att samtala med eleverna i den akuta situationen får läraren, för att stoppa 14

15 misshandel av en person eller förstörelse av egendom, handgripligen sära på elever eller hålla fast en elev enligt den så kallade nödvärnsrätten. En lärare får aldrig använda mer våld än vad situationen kräver. Handgripligheter får inte användas annat än i den akuta situationen och läraren får inte heller använda våld för att bestraffa en elev. Fusk I ordningsreglerna kan man även behandla vad som gäller om en elev fuskar vid exempelvis provtillfällen, läxinlämningar eller andra liknande situationer. Exempelvis kan det i ordningsreglerna framgå att vårdnadshavaren kontaktas vid fusk. Rektor och lärare måste från fall till fall göra bedömningar om eleven exempelvis ska få göra om ett nytt prov. Skolk och sena ankomster I ordningsreglerna kan man skriva in att eleverna ska komma på lektionerna och konsekvenserna av att en elev skolkar. Om en elev skolkar ska rektorn se till att kontakt upprättas med elevens vårdnadshavare. I ordningsreglerna kan man även behandla frågan om att elever ska komma i tid och vilka konsekvenserna blir om de, utan giltigt skäl, kommer för sent. Exempelvis bör vårdnadshavarna kontaktas. Vad kan man inte tycka eller säga? Skolan kan med hänsyn till ordningen fastställa regler om vad som gälla avseende bärande av symboler, utdelning av flygblad, affischering m.m. Yttrandefriheten, dvs. rätten att få uttrycka vad man känner och tycker i tal och skrift kan endast begränsas genom lag, exempelvis när det gäller hets mot folkgrupp. I andra fall får skolans ordningsregler inte användas för att inskränka yttrandefriheten eller tryckfriheten. Intolerans och odemokratiska åsikter måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser från skolans sida, exempelvis genom diskussion med eleven och hemmet, information i skolan eller fördjupad undervisning i värdegrundsfrågor. Vad gäller åsikter som uttrycker missaktning för andra elever eller personal, såsom exempelvis vid hets mot folkgrupp, trakasserier och annan kränkande behandling, är skolledningen och skolans personal skyldiga att agera. Skolan är inte en allmän plats där vem som helst får vistas, men den är inte heller en frizon utan ska spegla de regler som gäller för samhället i övrigt. Märken och symboler Ordningsreglerna får, på grund av åsiktsfriheten, inte innehålla generella förbud mot märken. Om märkena bedöms riskera att störa ordningen på skolan genom bråk mellan eleverna eller om diskussioner om märkena tar orimligt mycket lektionstid i anspråk, får man antingen i ordningsreglerna eller genom beslut i det konkreta fallet förbjuda eleverna att bära märkena synliga i skolan. Detsamma gäller om märkena bedöms kränka personal och elever eller för att de uttrycker ett budskap som kan innebära hets mot folkgrupp. 15

16 Flygblad och affischer I ordningsreglerna kan man bestämma hur spridningen av flygblad eller affischering får gå till, exempelvis hur många personer som får dela ut flygblad samtidigt, i vilken del av skolan affischerna får sättas upp eller om det behövs ett särskilt tillstånd för att göra detta. Om man tillåter att flygblad delas ut eller att affischer hängs upp får man generellt sett inte förvägra vissa grupper eller partier möjligheten att göra detta. Det är viktigt att känna till att skolan trots det kan förhindra spridning av vissa flygblad eller affischer med hänvisning till ordningen på skolan. Skolan måste då tydligt kunna redogöra för på vilket sätt ordningen skulle störas om ett visst parti delade ut flygbladen eller satte upp affischer. Klädsel och personlig integritet Klädsel är något som normalt bestäms av eleverna själva. I arbetet med ordningsreglerna kan man diskutera och komma överens om ett gemensamt förhållningssätt till klädsel, som till exempel vad som gäller med en alltför utmanande klädsel som av andra elever kan uppfattas som stötande. Det finns vissa speciella fall då skolledningen behöver fatta beslut om en enskild elevs klädsel. Följande exempel kan tydliggöra vissa gränsdragningar beträffande klädsel. Ett förbud för elever att i vissa angivna sammanhang bära en speciell klädsel har aktualiseras beträffande s.k. burqa. Om klädseln i det enskilda fallet väsentlig skulle försvåra kontakten mellan lärare och elever eller medför särskilda risker vid laborationer eller liknande övningar kan man ha ett förbud mot den klädseln även om den har religiös bakgrund. Bärandet av burqa försvårar eller omöjliggör det personliga och psykologiskt så betydelsefulla samspelet mellan lärare och elev vilket blir till uppenbar skada för eleverna. Läraren kan ha svårt att identifiera eleven och skolan kan inte heller fullgöra sitt uppdrag att förmedla kunskap i en situation då eleven bär burqa. Detta kan jämföras med situationen då en elev inte tillåts att bära slöja i skolan. Ett sådant förbud kan inte motiveras av att skolan inte kan fullgöra sitt uppdrag. Ett generellt förbud mot att bära slöja innebär därför att elever som av religiösa skäl bär slöja stängs ute från skolan, vilket strider mot skollagens krav om att skolan ska vara öppen för alla. Störande och farliga föremål Skolan kan i ordningsreglerna bestämma vilka typer av föremål som inte är tillåtna att inneha eller använda inom skolans område. Det är inte ovanligt att det i skolan uppkommer situationer där det blir nödvändigt för personalen att ingripa mot en elev för att han eller hon innehar ett föremål som antingen utgör en fara för säkerheten eller stör undervisningen. Då det rör sig om störande föremål kan skolpersonalen, i de fall då en elev inte följer ordningsreglerna, använda sig av de åtgärder som enligt skolformsförordningarna trappas upp beroende på hur allvarlig förseelsen är och om den upprepas. I ordningsreglerna kan man komma fram till vad som ska gälla för användandet av exempelvis mobiltelefoner på skolan. I regel ska 16

17 mobiltelefoner inte vara på under pågående undervisning. Läraren kan uppmana eleven att mobiltelefonen lämnas till läraren eller att den läggs på en i klassrummet anvisad plats. Mobiltelefonen bör då lämnas tillbaka efter lektionen. Om en elev ändå inte lämnar ifrån sig mobiltelefonen och stör undervisningen kan läraren visa ut eleven från resten av lektionen. Vad gäller föremål som kan utgöra hot mot säkerheten som knivar eller andra vapen, förbjuder knivförbudslagen och vapenlagen att sådana vapen innehas i skolan. Om en elev har en kniv i skolan ska hon eller han uppmanas att lämna in den på exempelvis rektorsexpeditionen. Om eleven vägrar att lämna ifrån sig vapnet eller om det uppstår en akut situation ska skolan tillkalla polisen för att omhänderta vapnet. Med stöd av brottsbalkens nödregel får skolans personal omhänderta knivar eller andra vapen för att avvärja omedelbar fara. Självfallet måste skolans personal även beakta den egna säkerheten och inte känna sig tvingad att ingripa i en farlig situation. Vad kan skolan göra om elever inte följer ordningsreglerna? Det är viktigt att skolans personal markerar gränserna och ingriper om en elev bryter mot ordningsreglerna. Under exemplen ovan beskrivs vad lärare kan göra i vissa specifika situationer. Skolpersonalens befogenheter att handla när en elev bryter mot ordningsreglerna beskrivs i skolformsförordningarna. Utnyttja situationen i undervisningen Skolan har även i uppdrag att medverka till att fostra eleverna till goda samhällsmedborgare. Det är viktigt att få eleverna att förstå att alla omfattas av ordningsreglerna. Här spelar processen med utarbetandet och förankring av ordningsreglerna en viktig roll liksom att eleverna får inflytande över vilka regler som ska gälla. Om en elev inte accepterar en viss regel är det viktigt att förklara innebörden av att de tagits fram i demokratisk ordning. Liksom i samhället i övrigt måste man följa sådana regler oavsett vilken personlig uppfattning man har om dessa. Trappa upp åtgärderna Åtgärderna i skolformsförordningarna trappas upp beroende på om förseelsen upprepas och hur allvarlig situationen är. Syftet med åtgärderna ska vara att förbättra elevens framtida uppträdande. De är också till för att skapa en lugn och trygg miljö för alla elever. De elever som uppträder på ett sådant sätt att andra elever störs eller rentav känner sig hotade behöver stöd från vuxna för att bryta det destruktiva beteendet. I sådana fall bör ett åtgärdsprogram upprättas. Om en elev bryter mot ordningsreglerna måste samtal föras på olika nivåer beroende på hur allvarlig förseelsen är, med eleven, dennes vårdnadshavare (då det rör sig om grundskolan och motsvarande skolformer), med rektorn, på elevvårdskonferensen. Samtalen måste leda till aktiva åtgärder för att få eleven att förbättra sitt beteende och för att se vilket stöd skolan kan ge eleven för att hon eller han ska uppnå detta. Ett mål med diskussionerna är även hur man ska skapa en lugn arbetsmiljö för alla elever. I vissa fall kan 17

18 åtgärderna innebära att skolan, efter pedagogiska överväganden, måste göra förändringar i hur undervisningen organiseras för eleven. Stänga av elever? Elever i grundskolan kan inte avstängas eftersom de har skolplikt. I allra sista hand kan en elev flyttas från en grundskola till en annan skola, till och med mot elevens eller vårdnadshavarnas vilja. Detta måste dock motiveras av att eleven kan få bättre stöd för att nå målen i en annan skola och för att garantera andra elevers trygghet och arbetsro samt deras rätt till en god utbildning. Elever i gymnasieskolan kan förvisas från skolan en viss tid. Detta kan göras om rektorns tidigare åtgärder, som exempelvis varningar, inte hjälper eller om elevens uppförande kan vara skadligt för andra elever eller om det finns andra särskilda skäl. Beslut om förvisning fattas av styrelsen för utbildningen. Rektor kan tillfälligt stänga av en gymnasieelev i avvaktan på styrelsens beslut. Polisanmäla? Det finns ingen laglig skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som har begått ett brott. Det är lämpligt att skolan har riktlinjer för hur man bör agera i sådana situationer. Skolan kan rådfråga polisen och åklagarmyndigheten. Det är vår förhoppning att detta material ska vara ett stöd för rektorer och lärare i arbetet med ordningsreglerna. Vill ni läsa mer kan ni göra det på följande länkar. 18