Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 Strax innan årsskiftet slog FAS 3 rekord i Skåne. Mer än 4500 personer befann sig i åtgärden. Det finns en risk att de flesta troligtvis aldrig kommer därifrån. Det beräknas att endast 2 % får en anställning. Om man är arbetslös i mer än 450 dagar hamnar man i FAS 3. Då arbetslösheten konstant har ökat under 2012 måste det till andra åtgärder för de arbetslösa såsom utbildningar och praktikplatser. Därför yrkar vi: att FAS 3 omedelbart avskaffas, att arbetslösa blir anvisade vanliga anställningar med avtalsenliga löner och anställningsformer, att motionen jämte Distriktstyrelsens utlåtande översändes till Riksdagsgruppen. Ulla-Britt Thiman och Tommy Neubert Hörby arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Lena Rosvall De fackliga organisationerna kämpade i början av 1900-talet hårt för att förkorta arbetstiden i Sverige med målet om 8 timmars arbetsdag. Detta blev verklighet på 20-talet och sedan dess har krav på ännu kortare arbetstid framförts från olika håll. Det är oroande att det inom många yrken, främst kvinnodominerade såsom handel, vård och omsorg sker en dramatisk ökning av deltidsanställningarna. De deltidsanställningar som ökar är de ofrivilliga. Hårdast drabbade är ungdomar och kvinnor, men även bland sedan lång tid etablerade yrkesgrupper syns mönster på en ändrad struktur gällande arbetstidsmåttet. Denna ökning möjliggjordes till stor del genom den förändring i lagen om anställningsskydd (LAS) som genomfördes 1 juli 2007 där arbetsgivare ej längre var skyldiga att motivera kortare anställningar. Redan innan dess hade dock många arbetsgivare ökat antalet korttidsanställningar, många gånger med det uttalade önskemålet om fler huvuden att använda vid kortfristiga arbetskraftsbehov såsom sjukdom och arbetstoppar. Skrivelsen gällande att erbjuda deltidsanställda som önskar mertid fler timmar framför att ta in någon senare anställd i lagen om anställningsskydd är otillräcklig. Flera prejudicerande domar i Arbetsdomstolen har gett arbetsgivaren rätten att organisera arbetet som de önskar framför denna skrivelse i lagen.

10 Det är till stor nytta för att kunna behålla kompetensen på arbetsplatserna att som arbetsgivare kunna erbjuda heltidsarbete. Det är också en trygghet för arbetstagaren att veta att man klarar sin försörjning själv och inte behöver förlita sig på att skaffa flera arbeten eller att vara ekonomiskt beroende av någon annan. Detta gäller även den framtida intjänade pensionen som för många blir väldigt liten. För unga innebär en anställning på heltid också en möjlighet att kunna flytta hemifrån och bli mer självständiga. Även möjligheterna att komma in i arbetslöshetsförsäkringen påverkas då inträdeskraven för att få gå med i samt söka ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa baseras på att den sökandes anställningar är av viss omfattning. Att det nu finns en så stor del arbetstagare med för få timmar i sin anställning gör att många står utanför arbetslöshetsförsäkringen. Vi föreslår därför: att Socialdemokraterna ska verka för att lagstifta om arbetsgivares skyldighet att i första hand planera arbetet så att anställda erbjuds heltidsanställningar, att Socialdemokraterna ska verka för att ändra i lagen om anställningsskydd så att heltid snarare än deltid är normen på svensk arbetsmarknad, att Socialdemokraterna ska verka för att ändra i lagen om anställningsskydd så att mertid i första hand erbjuds åt redan deltidsanställda, enligt turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, att Socialdemokraterna ska verka för att arbetsgivare inom den offentliga sektorn i samtliga Sveriges kommuner och landsting är skyldiga att i första hand planera arbetet så att anställda erbjuds heltidsanställningar, att Socialdemokraterna ska verka för att arbetsgivare inte ska kunna stapla korttidsanställningar på varandra lika länge som idag utan att tillsvidareanställning inträder tidigare, att Skånes socialdemokratiska partidistrikt antar motionen som sin egen och sänder den vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Anna Arvidsson, Anna-Lena Hogerud och Daniel Pettersson Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Björn Abelson Det har länge och på olika sätt arbetats med integrationen av invandrare och vi kan konstatera att vi inte är där vi vill vara. Det är fortfarande en hög andel utomeuropeiska invandrare, som står utanför arbetsmarknaden och samhället. Många med lite eller inga språkkunskaper och/eller utan kunskaper om det svenska samhället. Dessa människor vill mer än gärna komma in i samhället och arbetsmarknaden. Vi som bor här vill mer än gärna ha dessa människor ute i jobb! SÅ VAD ÄR PROBLEMET, ger vi dessa människor rätt förutsättningar och rätt verktyg?

11 BAKGRUND Människor flyr sina hem och flyttar till Sverige för att få känna sig trygga och få ett bättre liv. Tryggheten kommer med uppehålls- och arbetstillståndet, och frågan är när kommer ett bättre liv att inträffa, eller har den enskilde i och med flytten till Sverige redan fått ett bättre liv? Genom att ge nyanlända invandrare insyn i det svenska ett bättre liv så kommer vi visa att det svenska bättre livet skiljer sig väsentligt med deras bättre liv. Idag har Arbetsförmedlingen ansvaret över "Etableringen" vilket kan ses som ett steg i rätt riktning, dock inte tillräckligt. På Arbetsförmedlingen pratar man jobb från första dagen istället för socialbidrag och det är mycket bra MEN Hade det inte varit bättre att istället för att prata jobb, ge dem ett jobb? Istället för att gå på SFI ( som många upplever som bortkastad tid) lära dem svenska på arbetsplatsen? Ge dessa människor insyn i samhället, insyn i vardagen där den enskilde får under ett år se och leva ett normalt liv. För att integreras i samhället behöver man SPRÅK OCH ARBETE. Detta tror vi är nyckeln för bättre integration och mindre utanförskap. I allra högsta grad skulle detta också hjälpa och inkludera den utomeuropeiska kvinnan, som idag är längst bort från arbetsmarknaden. Några fördelar med förslaget är att den nyanlände: *lär sig svenska snabbare *lär sig hur samhället och olika organisationer/myndigheter fungerar *ges möjlighet att få insyn till vårt bättre liv och därmed även få känna på ansvaret som den enskilde medborgaren har gentemot samhället. *kommer snabbare att integreras Finansieringen av detta sker med medel som kommunen får med den nyanländes flytt till kommunen och från FSAS (dvs förstärkt särskild anställningsstöd) som idag betalas till arbetsgivare i form av Instegsjobb. Lämpliga kommunala arbeten kan tex vara inom Vård och omsorg, renhållning, skola m.m och andra lämpliga arbeten som utvecklar den nyanländes tidigare arbetslivserfarenhet. Vi vill verka för: att den nyanlände under två första månaderna introduceras med staden och sin omgivning där planering med arbetsförmedlingen och kommunen sker inför placering på arbetsplatsen, att arbetet börjar från första dagen under tredje månaden och varar 12 månader med avtalsenligt lön och med svenskundervisning på arbetsplatsen. ( 3 x 1,5 tim/veckan) att partidistriktet verkar för att motionens intentioner genomförs. Sejran Morina Helsingborg arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Jan Andersson

12 Den 15 december 2008 infördes nuvarande regelverk som angående migrerande arbetskraft från tredje land. Redan när den borgerliga regeringen förändrade reglerna varnade bland annat LO för att regelverket skulle möjliggöra för arbetsgivaren att utnyttja migrerande arbetskraft på ett hänsynslöst sätt. Vid HRFs undersökning och kampanj som genomfördes år 2010 på företag där Migrationsverket beviljat arbetstillstånd visade det sig att närmare 80 procent bröt mot gällande kollektivavtal. Hotell och restaurangfacket (HRF) har påvisat att den migrerande arbetskraften utnyttjas på ett hänsynslöst sätt. Det var främst frågor berörde lönedumpning, bristfälliga anställningsbevis och uteblivna eller undermåliga lönespecifikationer. Mönstret går igen även inom Byggbranschen. På ett antal företag fanns inte de anställda anträffbara och ingen på arbetsplatsen kände till att personerna arbetade på företaget. Det indikerar även att det kan förekomma trafficking inom sektorn. Lagstiftningen och myndighetsutövningen i ett rättssamhälle skall normalt skydda den svagare parten och säkerställa att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter mot i detta fall arbetstagaren. Företag som har sitt säte Sverige och bedriver verksamhet i landet omfattas av svensk lag och därmed även av gällande skatte- och arbetsmarknadslagstiftning. Arbetsgivarens skyldigheter gentemot arbetstagaren fastställs i gällande lagregler föreskrifter och rättspraxis. Det innebär också att arbetsgivaren har skyldighet att följa aktuella regelverk. Det blir allt vanligare med olika former av entreprenadkedjor i olika branscher och längden på dessa kedjor tycks enbart öka. Flera nivåer av underentreprenörer ökar risken för att det uppstår problem både för de anställda och för samhället. För de anställda är det inte ovanligt att det uppstår problem med exempelvis utbetalning av intjänad lön till arbetstagare som är i slutet av en lång underentreprenadskedja. För samhället kan det innebära att skatt samt sociala avgifter undanhålls staten. Därav måste ett system med solidaransvar följaktligen införas för de företag som är etablerade i Sverige och som anlitar bemanningsföretag utanför EU/EES, där det etablerade företaget kan göras solidarisk ansvarig för utgivande av löner, inbetalning av försäkringar, erläggande av sociala avgifter och skatter. Inom arbetsrätten är avtalsförhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren det vill säga anställningsavtalet en ytterst väsentlig del. Anställningsavtal ingås av de individuella parter som sluter det, men avtalet får även sitt innehåll från annat håll, t.ex. från kollektivavtal och lagregler. Trots att anställningsavtal i regel är tämligen kortfattade och formaliabetonade till sin utformning medför de långtgående förpliktelser för inblandade parter. I den arbetsrättsliga doktrinen har man poängterat att anställningsavtalet inte enbart består i ett utbyte av vanliga förmögenhetsrättsliga prestationer, utan att det skapar ett personligt förhållande mellan parterna. Man menar att anställningsavtalets karaktär medför vidare och mer djuplodande förpliktelser än många andra avtalsförbindelser. Är arbetsgivens bunden av kollektivavtal eller är medlem i arbetsgivarorganisation regleras de anställdas och arbetsgivarens skyldigheter gentemot varandra till stor del genom kollektivavtalet.

13 De flesta kollektivavtal omfattar allmänna bestämmelser, löneavtal och försäkringar samt förhandlingsordning. Med nuvarande lagstiftning och regelverk som berör migrerande arbetskraft sätts stora delar av denna lagstiftning ur spel genom sk moment 22 alltså att den som behöver hjälp och signalerar om att få hjälp är den som blir straffad. I många fall dubbelt upp. I praktiken förlorar de som påtalar brister och hävdar sina rättigheter sitt arbete. Samtidigt som de förlorar sitt arbete påbörjas nedräkningen av uppehållstillståndet, som normalt löper ut efter tre månaders arbetslöshet. En sådan dubbel bestraffning är inte rimlig i ett rättssamhälle. Tyvärr framgår det också att uppdelningen mellan myndigheternas ansvarsområden i arbetslivet omöjliggör helhetsbedömning och skapar godtycke samtidigt som ingen myndighet påtar sig ett ansvar för att regelverket efterlevs på ett tillfredsställande sätt. Därför krävs det tydligare regler och en stringens i lagstiftningen för att undvika krockar i mellan olika rättsordningar i detta fall arbetsrätten, förvaltningsrätten och brottslagstiftningen. Vårt förslag bygger på tre delar * Myndighetsutövning med utökad rätt kontrollera företag och arbetsgivare * Arbetsgivarens ansvar att lämna riktiga uppgifter * Stärka arbetstagarens rätt att hävda sina rättigheter Migrationsverket ska erhålla ett tydligt uppdrag att inte bara fatta beslut utan också att följa upp de beslut som fattas. Det innebär att Migrationsverket skall erhålla utökat uppdrag/bemyndigande att vitesförelägga den arbetsgivare som inkommer med oriktiga och vilseledande uppgifter till myndigheten vad gäller anställningens omfattning, innehåll och arbetsplatsen/företaget. Migrationsverket ska också erhålla ett utökat och direkt uppdrag och ska ansvara för att utföra förhandskontroller av arbetsgivarens handel och vandel innan arbetstillstånd utfärdas. När en arbetsgivare anställer en person som beviljats uppehållstillstånd ska Migrationsverket säkerställa att anställningsavtal upprättas som är likalydande som det anställningserbjudande som Migrationsverket har behandlat och den fackliga organisationen har yttrat sig över. Arbetsgivaren försäkrar att uppgifterna i anställningserbjudandet sedermera motsvarar det som stadgas anställningsavtalet till myndigheten under straffansvar. Arbetsgivaren skall också vid anmaning från Migrationsverket omedelbart inkomma med all information som berör aktuell anställning, anställningsavtal, skattekonto och i förekommande fall kollektivavtalade försäkringar. Är företaget bundet av kollektivavtal skall arbetsgivaren förbinda sig att tillämpa kollektivavtalets regler och i förekommande fall även lokala överenskommelser som är träffade mellan parterna. Missbruk av systemet måste vara kopplat till tydliga sanktionssystem mot företagen som bryter mot regelverket enligt normal rättspraxis med en stegrande straffskala från vitesföreläggande alternativt böter med upptill två års fängelse. Arbetstagare som träder fram och söker hjälp ska inte riskera utvisning. Istället ska de garanteras att stanna den tid som det ursprungliga uppehållstillståndet och arbetstillståndet löper och ges möjlighet att söka nytt arbete. Vid tvist i fråga om lön och andra ersättningar och uppehållstillståndet löper ut, ska Migrationsverket utfärda, sk förlängt uppehållstillstånd tills dess tvisten är löst. Därför yrkar vi följande: att Byggfackens S-förening, Skurup, antar motionen och översänder den till arbetarekommunen,

14 att Skurups arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder den till distriktskongressen, att Socialdemokraterna verkar för att Migrationsverket får ett utökat uppdrag att säkerställa att anställningsavtal upprättas som är likalydande som det anställningserbjudande som Migrationsverket har behandlat och den fackliga organisationen har yttrat sig över, att Socialdemokraterna verkar för att Migrationsverket får ett utökat uppdrag att utföra förhandsoch efterkontroller för att utbetald lön och skatt följer anställningsavtalet, att Socialdemokraterna verkar för att företag som missbrukar systemet ska vidkännas tydliga sanktioner som följer normal rättspraxis med en stegrande straffskala från vitesföreläggande alternativt böter med upptill två års fängelse, att Socialdemokraterna verkar för att arbetstagare som träder fram och söker hjälp inte ska riskera utvisning, att Socialdemokraterna verkar för att huvudentreprenörsansvar införs för de företag som är etablerade i Sverige och som anlitar bemanningsföretag utanför EU/EES, att distriktskongressen bifaller motionen. Magnus Alm och Pierre Esbjörnsson Skurup arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Maria Nyman Stjärnskog När ett företag verksamt i Sverige vill importera arbetskraft måste företaget uppfylla vissa villkor som anges på Migrationsverkets hemsida. För att den du vill anställa ska få ett arbetstillstånd ska du som arbetsgivare: * annonsera tjänsten i Sverige och EU under minst 10 dagar, * erbjuda anställningsvillkor som är på minst samma nivå som svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen, * erbjuda arbete i sådan omfattning att lönen är minst kronor i månaden före skatt, * fylla i ett anställningserbjudande och ge berörd facklig organisation tillfälle att yttra sig över anställningsvillkoren. Problemet är att migrationsverket inte har vare sig uppdraget eller resurser att följa upp om villkoren följs. Det innebär att det i praktiken är fritt fram för oseriösa arbetsgivare att utnyttja människor med ingen eller liten kunskap om vilka rättigheter de har. Vidare tar myndigheten liten eller ingen hänsyn till de yttrande som ges av berörd facklig organisation. Systemet leder i många fall till jobbtraficking, svarta pengar och ekonomisk brottslighet. I syfte att motverka missbruket av människor måste migrationsverket ges ett tydligt uppdrag att kontrollera de avtal de skriver med företagen, samt att få resurser för att klara uppgiften. De avtal som skrivs ska naturligtvis vara bindande och överträdelse vara straffbart.

15 Därför kräver vi: att Migrationsverkets företagsavtal om arbetskraftsinvandring blir bindande, att Migrationsverket får i uppdrag att kontrollera att avtalen följs, att Migrationsverket får ytterligare resurser för att klara kontrollen, att Avtalen samkörs med skatteverkets register över inkomster och sociala avgifter, att Malmö AK tar motionen som sin egen och skickar den till Socialdemokraterna i Skånes distriktskongress, att Socialdemokraterna i Skåne tar motionen som sin egen och skickar den S-gruppen i Sveriges riksdag. Möllevångens s-förening Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Joakim Sandell Svartarbete förekommer i många branscher i det svenska samhället. Med svarta löner följer ekonomisk brottslighet i form av undanhållande av skatt och sociala avgifter. En svart sektor i arbetsmarknaden är också en oreglerad sektor. De som finns där är ofta unga och inte i så få fall papperslösa. I vissa fall talar vi om sk jobbtraficking, där personer sitter fast i slavliknande kontrakt med liten eller ingen makt över sina liv. När vi går på ett café, en pub eller ett matställe vet vi inte om serveringspersonalen får svarta eller vita pengar. Vi vet inte om kocken som lagat vår lunch bor i rum bredvid alkoholförrådet och tjänar 35 kronor i timmen eller om han/hon har avtalsenlig lön och bor i en lägenhet. Vad vi som konsumenter kan göra är att titta efter HRF:s dekal schysta villkor eller kontrollera att de näringsställen vi besöker finns på HRF:s lista över företag med sjysta villkor. Vad vi inte vet är hur den gemensamma sektorn hanterar våra skattepengar. När landsting, kommuner och regioner beställer luncher, middagar och fika från diverse näringsställen, vilken kontroll gör de av villkoren för den anställda. Hur stor del av våra skattepengar göder den svarta sektorn? Som skattebetalare måste vi kunna kräva att våra skattepengar inte göder ekonomisk brottslighet och jobbtraficking. Ett första steg är att den gemensamma sektorn vid intern och extern representation enbart anlitar näringsidkare med kollektivavtal. Därför kräver vi: att Region Skåne vid intern och extern representation enbart anlitar näringsidkare med kollektivavtal,

16 att Region Skåne antar en policy där det anges att val av leverantörer för intern och extern representation ska göras på ett sådant sätt att det motverkar svartarbete, ekonomisk brottslighet och jobbtraficking, att Malmö AK tar motionen som sin egen och skickar den till Socialdemokraterna i Skånes distriktskongress, att Socialdemokraterna i Skåne tar motionen som sin egen och skickar den S-gruppen i Region Skåne. Möllevångens s-förening Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Joakim Sandell Ett bemanningsföretag är ett företag som hyr ut personal till andra företag. De största bemanningsföretagen i världen är Adecco, Manpower, Vedior, Randstad och Kelly Services. I Sverige uppstod strax före sekelskiftet 1900 de första privata arbetsförmedlingarna. De privata arbetsförmedlingarna lockade till sig aktörer som utnyttjade arbetssökande, varför verksamheten reglerades och 1902 inrättades den första offentliga arbetsförmedlingen i Helsingborg och kommunala arbetsförmedlingar blev fler då de från 1906 tillerkändes statsbidrag. Bemanningsliknande företag användes också för att sätta in strejkbrytare förbjöds vinstdrivande arbetsförmedling och 1942 förbjöds också perrsonaluthyrning. De borgerliga som vann valet 1991 sa upp ILO-konvention med bemanningsförbudet och 1993 legaliserade de borgerliga vinstdrivande arbetsförmedling och personaluthyrning. Avregleringen mötte dock stort motstånd från både politiskt och fackligt håll.. Argumentet var att avregleringen skulle försämra anställningstryggheten. Under 1990-talet expanderade bemanningsbranschen kraftigt och har fortsatt växa. År 2000 slöts ett centralt kollektivavtal med bemanningsbranchen. År 2010 var personer anställda inom något av de 35 största företagen inom Bemanningsföretagen införs ett nytt EU-direktiv om bemanning, som i stort sett lämnar fältet fritt om man tillser att avtalsmässiga förmåner tillgodoses. Högerkrafterna har alltså i denna fråga haft stora framgångar och vi är tillbaka där vi började: arbetskraften försätts i underläge och utnyttjas. Den fråga som inte reglerats är hur EU-direktivet skall tillämpas i förhållande bl.a. till Lagen om anställningsskydd. Det är också klart att bemanningsmöjligheten utnyttjas av företagare för kringgå arbetsrättslig lagstiftning, särskilt LAS. Det förekommer att företag väljer ut vilka man vill bli av dem genom att säga upp en större del av sin personal och låta de man vill behålla att jobba via ett bemanningsföretag. Kundföretaget har också lättare att bli av med inhyrda eftersom de inte är formellt anställda av företaget de utför arbete åt. Även på lokalt och regionalt plan kan man genom upphandling föreskriva att entreprenör skall ha sina arbetare och tjänstemän anställda och vidare en reservpool för sjukfrånvaro. Självklart skall myndigheterna själva arbeta så. Tas vikarier in så bör dessa anställas i verksamheten efter kort provanställning. Regionen och kommunen kan kontrollera att arbetsvillkoren hos entreprnörer är

17 desamma som för övriga anställda. Genom illojal användning sådan bemanning kan konkurrensen för seriösa företag sättas ur spel. Vi föreslår därför att distriktskongressen beslutar: att hos partistyrelsen och riksdagsgruppen yrka att partiet verkar för att en utredning kommer till stånd i syfte att klarlägga på vilket sätt man kan motverka och förbjuda illojal användning av bemanningsföretag samt, att partiet i regionen och lokalt verkar för att behovet av personal tillgodoses i förvaltningen eller hos entreprenörer på annat sätt än genom bemanningsföretag. Bo Widegren och Elisabeth Jönsson Ystads arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Roger Jönsson Grunden för vår svenska modell ligger i att arbetsmarknadens parter träffar överenskommelse vilka regler som ska gälla på arbetsmarknaden genom rikstäckande kollektivavtal. Detta har under en lång period varit en modell som har fört Sverige framåt till en respekterad position i hela världen. Den hanteringen av arbetsmarknaden har medfört en långsiktig trygghet för de anställda och företagen har kunnat långsiktigt bygga upp en bra och lönsam verksamhet. Denna trygghet, för både anställda och företagen, har gjort att en hög välfärd har skapats och klyftorna i samhället har utjämnats. Som komplement till kollektivavtalen har det stiftats arbetsrättslagar som utgör ett ramverk. Tidigare fanns det, i lagen, fler otrygga och flexibla anställningsformer men idag är de bortplockade. Detta har gjort att tryggheten för anställda har ökat och välfärden fortsatt utvecklats starkt. Idag är tendensen att historien återkommit och fler otrygga anställningsförhållande har skapats. Företagen utnyttjar oftare de tidsbegränsande anställningsformerna med syfte att lättare omsätta personal. Vissa yrkesgrupper och individer blir hårt drabbade av detta och det är något som socialdemokraterna bör motverka. Som sades inledningsvis har den svenska modellen med kollektivavtal varit grunden till Sveriges goda välfärdssamhälle, som vi idag fortfarande har kvar. Att parterna på arbetsmarknaden, i samförstånd, träffar överenskommelser om vilka förhållande som ska gälla på arbetsmarknaden skapar både bäst förutsättningar för företagen att utvecklas och de anställda att vara delaktiga och känna trygghet. Alla branscher har olika förutsättningar och lagen ger en grund som passar alla branscher och som sedan varje bransch anpassar genom kollektivavtal. Anställningsformerna är idag reglerat i LAS med en rad olika alternativ att tillgå. Vilka anställningsformer som tillämpas avgörs av arbetsgivaren utifrån vilket behov som finns. Tyvärr kan vi konstatera att numera utnyttjas de anställningsformerna som regleras i LAS för att lättare omsätta personalen med en otrygghet som följd för den enskilde. För att stärka de anställdas trygghet som medför en positiv utveckling för företagen bör endast tillsvidare anställningen vara reglerad i LAS. De branscher som har ett behov av fler anställningsformer ska självklar ha den möjligheten men det borde vara upp till parterna att träffa överenskommelse om vilka som ska gälla, i kollektivavtalen.

18 Därför yrkar jag följande: att Byggfackens S-förening, Skurup, antar motionen och översänder den till arbetarekommunen, att Skurups Arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder den till distriktskongressen, att tillsvidareanställning och när arbetstagare fyllt 67år ska vara de anställningsformer som regleras i LAS. Magnus Alm Skurup arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Maria Nyman Stjärnskog Arbetsmarknaden förändras ständigt, de senaste 25 åren utmärks också av att sättet som arbetsmarknaden strukturomvandlas på har förändrats. Strukturomvandling utmärks allt mer av strävan efter att optimera kostnader för arbetskraft vid varje givet tillfälle. Nya metoder för optimering av bemanning växer ständigt fram, i en takt som vare sig politik eller fackföreningar riktigt har hängt med i. Konsekvenserna är tydliga: betydande ökningar av otrygga arbeten, såväl i form av visstidsanställningar som arbeten i bemanningsföretag och outsourcing. Mönstret är allt annat än jämnt fördelat. De otrygga jobben, och påföljande livsförhållanden, är överrepresenterade bland unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Inte heller den som har vad som kan betraktas för trygga jobb undviker att känna av förändringen. All verksamhet prövas ständigt mot andra driftsformer. Vad detta innebär för kontinuitet och arbetsmiljö vet vi idag för lite om. De senaste årens politik har mycket medvetet riktat in sig på att skapa en arbetsmarknad, särskilt inom tjänstesektorn, som liknar den brittiska och amerikanska arbetsmarknaden. Med detta följer förvisso hög sysselsättning men också en sysselsättning som, särskilt inom privat tjänstesektor, innebär en stor mängd så kallade McJobs. Detta innebär arbeten som i princip är omöjliga att försörja sig på och konsekvensen är en hög andel arbetande fattiga. Genom politiska åtgärder som halverad arbetsgivaravgift för unga, sänkt restaurangmoms och införandet av RUT-avdrag syns en tydlig strävan att sänka kostnader och därmed öka efterfrågan inom branscher i den privata tjänstesektorn, där det förekommer en stor del arbeten som är monotona, slitsamma, med bristfällig arbetsmiljö och undermåliga villkor. I många fall finns redan en överetablering inom dessa branscher, som de politiska åtgärderna har spätt på, vilket innebär att det inte sker den typ av strukturomvandling och produktivitetshöjning som skulle behövas och som är typiska för den svenska arbetsmarknaden. Otrygga jobb är också en viktig faktor gällande organisationsgrad. Framöver riskeras en situation där facken består av medlemmar med trygga anställningar och de övriga finns utanför, med underbudskonkurrens som följd på allt större delar av arbetsmarknaden.

19 För arbetarrörelsen är det nödvändigt att sätta de otrygga jobben under lupp och bedriva ett mer aktivt och fokuserat arbete för förändring. Arbetet behöver bedrivas på flera fronter: * Arbetstagarbegreppet behöver förtydligas och stärkas * Trygghetssystemen måste omfatta alla arbetstagare * Fortsatt arbete med samordnade avtalslösningar för trygga jobb i kollektivavtalsförhandlingar * Systematiskt opinionsbildande arbete för trygga jobb * De fackliga organisationerna måste vara relevanta för den som har ett otryggt jobb Ändrad lagstiftning kan begränsa utrymmet för omotiverade otrygga jobb. Allmänna visstidsanställningar bör tas bort ur lagen om anställningsskydd och lagstiftningen kring övriga former av anställning stramas upp. Lagen bör också skärpas så att det inte längre är möjligt att stapla olika typer av visstidsanställningar på varandra. Utöver detta behöver lagstiftningen skärpas avseende provanställningar. Idag finns det alltför många fall av misstänkt diskriminering av gravida kvinnor där provanställningen har avbrutits. Med ett krav på motivering vid avslutande av provanställningar så skulle detta kunna begränsas. Men det är inte enbart i arbetsrätten det krävs förändringar för att öka tryggheten för arbetstagare på 2010-talets arbetsmarknad. Mycket arbete för trygga jobb kan göras med hjälp av kollektivavtal, utanför den parlamentariska arenan. Dock behövs samtidigt ett politiskt tryck för att arbetsgivarparten ska komma till förhandlingsbordet. Därför föreslår vi: att om arbetsmarknadens parter inte kommer överens om åtgärder som leder till att olika typer av visstidsanställningar inte längre kan staplas på varandra så kommer Socialdemokraterna att verka för en skärpt lagstiftning i detta avseende, att allmän visstidsanställning avskaffas så att arbetsgivare återigen måste motivera varför en anställning inte ska vara tillsvidare, att lagstiftningen skärps upp så att avslutande av provanställningar kräver en motivering från arbetsgivaren, att om arbetsmarknadens parter inte kommer överens om åtgärder som leder till att visstidsanställningar samt deltidsanställningar med korta arbetstidsmått minskar så kommer Socialdemokraterna att verka för en skärpt lagstiftning i detta avseende, att Skånes socialdemokratiska partidistrikt antar motionen som sin egen och sänder den vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Anna Arvidsson, Anna-Lena Hogerud och Daniel Pettersson Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Björn Abelson

20 De olika anställningsformer som finns reglerade i LAS har medfört och syftat till att företag ska kunna anställa medarbetare trots korta framtidsutsikter. Detta har bidragit till en väl fungerade arbetsmarknad, där företagen har vågat investera och blicka framåt. Skyddet för den enskilde som säljer arbete, har inte varit det bästa inom flera av de olika anställningsformerna, med undantag för tillsvidareanställning. I takt med att klimatet på arbetsmarknaden hårdnat och företagen allt mer ser sina anställda som nummer och inte som människor blir det ännu viktigare med en grundtrygghet för den anställde. Vi vet att sittande regering har gjort en del förändringar i anställningsformerna som gör det både lättare och mer ekonomiskt lönsamt att använda sig av varianter utöver tillsvidareanställning. Detta skapar både en otrygghet för enskilda och deras familjer men framförallt så påverkar det priset på arbetskraft i negativ riktning. Vi kan även se att en del företag utnyttjar de olika anställningsformerna för att slippa undan det ansvar de har för sin personal. Provanställningen har regeringen nu utökat från 6månader till 12månader med ambitionen att utöka den till hela 24 månader. Detta är för mig som socialdemokrat och löntagare helt oacceptabelt. Syftet med en provanställning är att både arbetsgivare och arbetstagare ska få en möjlighet att se om de finner varandra i företaget och tror på en framtid för bådas bästa. (Om det för mig som anställd skulle ta 12 månader att känna om jag passar för jobbet eller trivs med det så bör jag nog fundera över min egen personkännedom och ömsesidigt så bör nog företagen ta sig en funderare över deras kompetens att bedöma en tillgång, om de inte kan göra en bedömning efter 12månader). Jag föreslår följande: att Byggfacken s-förening i Skurup antar motionen och översänder den till arbetarekommunen, att Skurups Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och översänder den till distriktskongressen, att partiet aktivt verkar för att provanställningstiden ska vara satt till 3mån, att distriktskongressen översänder motionen till riksdagsgruppen för handläggning. Magnus Alm Skurup arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Maria Nyman Stjärnskog