Årsredovisning Kungälvs kommun. Översiktsplan med utblick Det är nu vi jobbar med framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2011. Kungälvs kommun. Översiktsplan - 2020 med utblick 2050. Det är nu vi jobbar med framtiden"

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Kungälvs kommun Översiktsplan med utblick 2050 Det är nu vi jobbar med framtiden Attraktiv arbetsgivare - flest sökande per jobb

2 Året i korthet Kommunstyrelsens ordförande Oppositionsrådet Organisation Hur styrs Kungälvs kommun Kommunstyrelsens resultatmål Världen omkring oss - omvärldsanalys Översiktsplan för Kungälvs kommun Händelser 2011 Personalredovisning God ekonomisk hushållning Koncernen Kungälvs kommun Resultat, balans, noter - koncernen Ekonomisk översikt Kungälvs kommun Drifts- och investeringsredovisning Redovisningsprinciper Verksamhetsöversikt Kommunjämförelser Revisionsberättelse Ordförklaring Våris på Ryskärsfjorden. Foto: Åsa Thulin Redaktion årsredovisning 2011 Noel Cornér, Lars Davidsson, Håkan Hambeson, Clara Helgesson, Pia Jakobsson, Lena Ohlén, Åsa Thulin, Karin Tilly, Monica Wincentson, Gun Zetterberg Grafisk form och layout: Åsa Thulin Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar, 2012 Upplaga: 700 ex Omslagbilder: Kungälvs kommun, Mostphotos Papper: omslag g Multiart gloss inlaga g Multiart gloss

3 Året i korthet kungälvs kommuns resultat 2011 blev -68,3 mkr. Kungälvs kommun visar ett underskott för 2011 på -68,3 Mkr. Anledningen till den stora avvikelsen är kopplat till kommunens pensionsskuld, där en ränteförändring får stor effekt på årets resultat. så här har resultatet sett ut de tio senaste åren, Mkr (resultat avrundat från 2010 och bakåt i tiden) , Var kommer kommunens pengar ifrån? Vad använder kommunen pengarna till? Skatt och generella statsbidrag, 79 % Avgifter för till exempel barnomsorg, vård, vatten och avlopp, 9 % Försäljning av varor och tjänster, 6 % Bidrag, till exempel statsbidrag och EU-bidrag 4 % Övriga intäkter, 2 % Förskola och grundskola 0-6 år, 35 % Äldreomsorg, 16 % Högstadie, gymnasie- och vuxenutbildning samt gemensam verksamhet, 12 % Funktionshinderverksamhet, 8 % Övergripande funktioner samt övrigt, 8 % Hälso- och sjukvård, försörjningsstöd samt centrala kostnader, 7% Samhällsbyggnad inkl räddningstjänst, 7 % Individ- och familjeomsorg, 4 % Kultur och fritid, 2 % kungälvs kommuns befolkning uppgick till den siste december Det var en ökning med 297 personer jämfört med året innan. arbetslösheten i kungälvs kommun ligger på 1,7 procent av hela befolkningen. Rikssnittet är 3,6 procent. kungälvs kommun hade årsarbetare i december Det är en ökning med 79 årsarbetare jämfört med samma tid år procent av de anställda var kvinnor. Personalens medelålder var 45,4 år. antal lån på biblioteken i kommunen var antal besök i simhallen under 2011 var Kostnaden per elev i gymnasieskolan var kr. nettokostnad i äldreomsorgen per plats var kr. va-verket i kungälvs kommun sålde under året kubikmeter vatten. 3 Året i korthet

4 VVi utmanar oss själva Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar 2011 Anders Holmensköld (M), kommunalråd 2011 var ett spännande år där vi inom Alliansen hade bestämt oss för att utmana oss själva på allvar. Det var första året med skarpare målformuleringar som ska ge vår kommun den förändringskraft som är nödvändig. Inom skolans område handlar det inte längre om fler godkända och ökande tal i måluppfyllelse utan om att vi ska bli ledande i Sverige. Vi har under året kommit en bit på vägen för att nå våra nya djärva mål och kommer att stå fast vid målformuleringarna för att nå målen senast Framåt i förvaltningen Vår skola granskades av skolverket under året. Skolverket noterade flera viktiga förbättringar i vårt skolväsende och att skillnaden mellan Kungälv och riket ökar till Kungälvs fördel. Satsningen på barn och unga har fortsatt enligt tidigare beslut trots att ekonomin varit en aning skakig. Jag är stolt över att vi gått vidare med vår satsning på konstgräs och att diskussionen med föreningslivet varit konstruktiv och problemlösande. Vi har fortsatt satsningen på våra äldre genom att vi skapat fler platser på våra äldreboenden. Undersökningar visar att våra äldres fritid i Kungälv är särskilt väl utvecklad vilket är mycket glädjande. Vi kan också för första gången på många år notera sänkta kostnader för försörjningsstöd, detsamma gäller även kostnaderna för köpt vård. Det bevisar att satsningarna på hemmaplanslösningar och det socioekonomiska arbetssättet är rätt. Med stolthet kan vi också notera att ett nytt motivationsboende stod klart under året. Inom samhällsbyggnad noteras att utbyggnaden av VA i kustzon fortsatt, med sträckning från Kärna till Tjuvkil. Planläggningen av Arntorp med kvadratmeter verksamhetsytor färdigställdes. Planläggningen av Grindenområdet med 22 villatomter färdigställdes och fördelas i den kommunala tomtkön. Kungälv blir bättre Vår långsiktiga politik som vi formulerat den i Alliansens Generationsansvar, innebär en kommun med solvent ekonomi som tar sig an alla typer av utmaningar. Det innebär att vi ska ha verksamheter som har minst lika hög medborgarnytta som i andra kommuner. I Kungälv ska välfärden vara god och inte kosta mer än någon annanstans. Vi har Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, standardkostnader som riktvärde, och för närvarande ligger våra kostnader 5,2 procent över. Det är mycket glädjande att både grundskolan och förskolan nu nått de målen samtidigt som skolverksrapporten, som tidigare nämnts, visar att Kungälv blir allt bättre. Nytt utskott med fokus på näringsliv Under 2011 uppgraderades den politiska organisationen som innebar att näringslivsfrågorna fick en politisk huvudman via kommunstyrelsens näringslivsutskott. Huvuduppgiften är att göra Kungälv till en attraktiv företagarkommun och att fler arbetstillfällen ska skapas i kommunen. Vi står inför vägval Ekonomiskt sett fick vi en rekyl i kostnadsutvecklingen som kommunstyrelsen hanterade i samband med tertial 1 bokslutet, med ett förtydligande kring det långsiktiga uppdraget med omställningsarbetet att nå en kostnadsnivå i klass med SKL:s standardkostnader. Vi kan se att vi lyckats hejda kostnadsutvecklingen. Vi har väldigt svåra utmaningar framför oss när det gäller kapacitetsproblem i välfärden där vi kommer att tvingas göra vägval. Vi har ett näringslivsarbete som måste utvecklas och Kungälv måste stärka sitt varumärke som en attraktiv kommun att etablera sig i. Det ÄR ett underbetyg att utbudet på sällanköpsvaror är så begränsat som det är. Vi måste få fart på vår centrumutveckling med ett antal projekt, så att utvecklingen inte stannar upp bara för att ett projekt rör sig långsamt framåt. Anders Holmensköld (M) Kommunalråd 4

5 Alliansen har levt över våra tillgångar Oppositionsrådet sammanfattar 2011 Miguel Odhner (S), oppositionsråd Självförtroende, jobb och turism Det känns bra att självförtroendet växt, att fler vill vända staden mot älven, skapa mer liv och rörelse. Det känns bra att Kareby IS damlag tog SM-guld och att fotbollen får mer konstgräs. Det är roligt att vi fått Marstrands Havshotell med 100 nya rum och att gästnätterna ökade med 20 procent Det känns bra att arbetslösheten är låg, men inte att sommarjobb minskar och långtidsarbetslöshet biter sig fast. Mindre bra är att vi sjunkit i både näringslivsranking och skolranking samt att andelen behöriga elever till gymnasiet har minskat jämfört med förra året. Dessutom har Alliansen sedan 2006 nästan fördubblat försörjningsstödet (socialbidrag), bara för ungdomar betalades det ut 4,5 miljoner. Vi Socialdemokrater vill att unga skall jobba eller utbilda sig, stället för passiva bidrag. Minus 68,3 miljoner Hur man än vänder och vrider på årsredovisningen så lyser det negativa resultatet igenom med minus 68,3 miljoner. Den enda förklaringen tycks vara pensionsskuldens ränteförändring, men man glömmer att lika pedagogiskt förklara icke budgeterade intäkter på över 55 miljoner (skatter, statsbidrag, tomtförsäljning etc). Fakta kvarstår, resultatet är minus 68,3 miljoner, ett av de sämsta på tio år. Soliditeten sjunker. I kommunens egen analys (årsplan 2012 sid 8) konstateras att kommunens samlade nettokostnader har ökat i högre takt än vad skatteintäkter och statsbidrag gjort de senaste åren. Det går inte att skylla på omvärlden längre, ekonomin är misskött. Den Moderatledda kommunstyrelsen har inte hållit kommunfullmäktiges budgetram. Varningssignalerna kom redan i februari Då uteblev reaktionerna, men den 4 juli hölls extra kommunstyrelse, där Alliansen ensidigt körde igenom en personalbesparing på 30 miljoner. Effekten blev motsatt, antalet anställda ökade istället för att minska De sa nej till förvaltningsförslag, nej till 47 alternativa effektiviseringsförslag från Socialdemokraterna och andra partiers förslag. Vi beklagar detta. Underskott fem år i rad i kärnverksamheterna Bristen på politiskt ledarskap, förmåga att prioritera och samarbeta innebär att verksamheterna har för lite pengar, trots ständiga kortsiktiga ofta felaktiga besparingar, så går inte verksamheterna ihop. Så här kan det inte fortgå visade driften + 23,7 miljoner (Socialdemokratiskt styre) 2007 visade driften -24,9 miljoner (Moderatstyre) 2008 visade driften -4,8 miljoner (Moderatstyre) 2009 visade driften -8,2 miljoner (Moderatstyre) 2010 visade driften -36,1 miljoner (Moderatstyre) 2011 visar driften -62,0 miljoner (Moderatstyre) (sida 51) Avslutningsvis känns det bra att Socialdemokraterna vann valet i regionen. Vi vet att Kungälv kan bättre och Kungälvs Socialdemokrater nu säger nej till skattehöjningar och vill ha mer samarbete, för Kungälvs bästa. Miguel Odhner (S) oppositionsråd 5

6 Organisation Politisk organisation kommunfullmäktige 59 ledamöter demokratiberedning 13 ledamöter lärandeberedning 13 ledamöter ekonomiberedning 13 ledamöter framtid & utvecklingsberedning 13 ledamöter tillfälliga beredningar välfärdsberedning 13 ledamöter valnämnd 7+7 ledamöter överförmyndarnämnd 3+3 ledamöter kommunrevision 6 ledamöter miljö- och byggnadsnämnd 5+5 ledamöter social myndighetsnämnd 5+3 ledamöter kommunstyrelsen ledamöter bildningsutskottet 7 ledamöter näringslivsutskottet 4 ledamöter sociala utskottet 7 ledamöter samhällsbyggnadsutskottet 7 ledamöter Förvaltningsorganisation kommunchef ekonomi personal kommunledningssektor skola arbetsliv och stöd kultur och SAMHÄLLS- SERVICE vård- och äldreomsorg samhällsbyggnad FM Service Organisation 6

7 FRÅN DEMOKRATI TILL EFFEKT OCH TILLBAKA S Styrmodellen i Kungälvs kommun - Det börjar och slutar hos medborgaren Kungälvs kommuns styrsystem från demokrati till effekt och tillbaka utgår från tanken om balanserad styrning där verksamheten styrs och följs upp i perspektiv. Styrsystemet ska omfatta såväl ekonomi, verksamhet och kvalitet, och ska svara upp mot lagen om god ekonomisk hushållning. Styrkedjan visar hur målen från kommunfullmäktige och kommunstyrelse genomsyrar verksamheten och ytterst brukarmötet. Med hjälp av styrsystemet struktureras arbetet med planering, verkställande och uppföljningar. Med utgångspunkt från medborgarperspektivet formulerar kommunfullmäktige strategiska mål och strategiska förutsättningar tillsammans med en ekonomisk ram. Med detta som grund har kommunstyrelsen formulerat ett budgetdirektiv som överlämnats till kommunchefen. I årsplanen har förvaltningen svarat med utgångspunkt från budgetdirektiv, ekonomiska villkor och politiska mål. Årsplanen fastställs av kommunstyrelsen och blir det viktigaste styrdokumentet under året med kommunstyrelsens 26 resultatmål som vägledning för genomförande och uppföljning av verksamheten I sektorernas verksamhetsplaner beskriver man hur målen ska uppnås genom handlingsplaner och aktiviteter. För att mäta om sektorernas aktiviteter och åtgärder innebär att målen uppfylls, identifieras indikatorer som visar nuläge och målvärde. I tertialrapporter och årsredovisning redovisas måluppfyllnad och ekonomiskt resultat. ToR hjälper oss på vägen I mars 2011 infördes ett nytt it-stöd för planerings- och uppföljningsprocesserna. Vi kallar det ToR som står för Tur och Retur (från demokrati till effekt och tillbaka). Systemet har anpassats till vår styrmodell och informationen om mål, aktiviteter och indikatorer har lagts in successivt. Från och med tertial två 2011 rapporterar vi i systemet och för 2012 görs hela planeringsprocessen direkt i systemet. Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar och fyra strategiska mål bryts ned till kommunstyrelsens 26 resultatmål, som i sin tur kompletteras med sektorspecifika mål. Vid årsskiftet 2011 finns i ToR 231 aktiviteter och 141 indikatorer registrerade för att bidra till och mäta att kommunfullmäktiges mål och uppdrag uppnås. I avsnittet om kommunstyrelsens resultatmål görs en kort sammanfattande uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål. Bedömningen symboliseras av pilar med nedanstående innebörd Grön pil = Målet är uppnått. Röd pil = Målet har inte uppnåtts. Gul pil = Målet är delvis uppnått, arbete pågår, målsättningen gäller. I verksamhetsberättelserna från respektive sektor finns mer utförliga beskrivningar om respektive mål och eventuella åtgärdsplaner. Rapporterna finns tillgängliga på kommunens webbplats 7 Styrmodell Kungälvs kommun

8 Kommunfullmäktiges strategiska mål Kommunstyrelsens resultatmål Målavstämning Målbedömning Strategiska förutsättningar Sänkt nettokostnad i nivå med förväntade standardkostnader enligt SKL Förvaltningen har arbetat med målet under ett flertal år. Arbetet pågår i alla sektorer. Vi rör oss i rätt riktning, men långsamt. Om kommunens långsiktiga avkastningsmål ska uppnås behöver ytterligare kraft läggas på att varaktigt sänka våra kostnader. Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Förvaltningen arbetar med en lokalresursplan. Planen ger förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande av våra befintliga lokaler, samtidigt som vi är restriktiva med nybyggnation och inhyrning av nya lokaler. Effektiviteten i vårt lokalutnyttjande har ökat under 2011, men mycket återstår. Ombyggnationer påverkar vår effektivitet negativt. Förhindra kapitalförstöring Totalt har 20,9 Mkr använts till underhåll av fastigheter under Snön och kylan i början av året har ökat underhållsbehoven på vägar och belysning, samtidigt som vi generellt sett ligger efter med planerat underhåll, vilket medför ökat akut underhåll. Målet är långsiktigt och kräver tydlig ekonomisk prioritering. Öka vår effektivitet genom processutveckling och förändring Utveckling pågår i hela förvaltningen. Genom samarbete mellan sektorer och enheter drar vi nytta och lär av varandra. Bedömningen är att fokuseringen på att utveckla våra arbetsprocesser innebär ökad effektivitet. Öka vår effektivitet genom ökad professionalism och kompetens Hela förvaltningen arbetar med kompetensutveckling inom olika områden. Värdskapsutbildningen för alla anställda i kommunen startade under hösten. Samarbete med andra kommuner skapar förutsättningar att dela på strategiska kompetenser och resurser. Förvaltningens bedömning är att åtgärder genomförda under året har ökat effektiviteten. Säkra långsiktig personalförsörjning Det pågår arbete för att attrahera nya medarbetare, behålla kompetens och avsluta anställning på ett bra sätt. Vi har relativt lätt att rekrytera ny personal till de flesta yrken. Inom flera yrkesområden råder det brist på arbetskraft samtidigt som kommunerna står inför en generationsväxling. Resultatet av medarbetarenkäten visar att nöjd medarbetarindex, NMI, har gått ned jämfört med föregående undersökning. Trygga verksamhetsvolymer med säkrad kvalitet Förvaltningen klarar de planerade volymerna enligt årsplan Bland annat förskola, hemtjänst och funktionshinder har volymförändringar utöver årsplan. Kvalitetsuppföljningen inom flertalet verksamheter visar på goda resultat. Vi arbetar med att utveckla planerings- och uppföljningsprocesserna så att både volymplanering och uppföljning av volymtal och kvalitetsmått blir bättre. God livsmiljö Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Andel godkända elever 2011 och behöriga till gymnasiet är något lägre än året innan. Däremot är meritvärdet högre än tidigare år. Aktiviteter pågår inom flera sektorer för att öka kunskapen hos våra barn och unga. Full behovstäckning Väntetiden från biståndsbeslut till inflyttning på vård och omsorgsboenden behöver förkortas för att målet ska vara uppfyllt. Skollagens bestämmelser är uppfyllda. Full behovstäckning, antalet barn i barngrupperna ska inte öka Målet med 19 barn i genomsnitt per grupp har uppnåtts under året. Ökningen av antalet barn fortsätter. För att klara att ge plats i barnomsorgen inom fyra månader har utbyggnad av förskoleavdelningar varit nödvändig. Förbättra stöd och service för funktionshindrade Arbete med att ta fram nytt funktionshinderpolitiskt program pågår och ska vara färdigt under Arbete pågår i flera sektorer och på bred front. Främja föreningsengagemanget Förvaltningen arbetar och utför aktiviteter tillsamman med olika föreningar och organisationer. Främja arbetslinjen Ett projekt med att öka stödanställningar inom förvaltningen har påbörjats. Kartläggning har gjorts av hur flödet från försörjningsstöd till arbetslivscentrum ser ut och hur det kan förbättras. Omstrukturera boenden så att de möter brukarnas behov Målet kan inte uppfyllas förrän tillgången på bostäder är tillgodosett. I vård och äldreomsorgen är gemenskap och samvaro delar som personal arbetar med. Öppna jämförelser visar att Kungälvs kommun ligger över riket när det gäller bemötande, delaktighet och inflytande, trygghet, utevistelse och aktiviteter. Förbättra företagsklimatet Kungälvs kommun har tappat placeringar i olika rankningar. För att förbättra företagsklimatet behöver vi återvända till företagen för en djupgående och kvalitetsinriktad dialog. Målet är effektivare processer och bättre bemötande. Vi fortsätter arbetet med gott värdskap. Kommunstyrelsens resultatmål - uppföljning 8

9 Kommunfullmäktiges strategiska mål Kommunstyrelsens resultatmål Målavstämning Målbedömning Hållbar utveckling Öka kollektivtrafikresandet Enligt Västtrafik har antalet resor till, från och inom Kungälvs kommun öka under Grön Express som är linjen med flest resande har ökat med 8 procent till resor 2011, jämfört med Öka bostadsbyggandet i kommunen Den nya översiktsplanen pekar ut ett antal område som möjliggör ett ökat bostadsbyggande.. Ombyggnad av reningsverk för att förbättra reningskapaciteten ger möjlighet att fler kan anslutas. Indirekt kan fler detaljplaner genomföras. Minska koldioxidutsläppen Arbete pågår för att minska lokala koldioxidutsläpp och för att kommunens interna användning av fossil koldioxid ska minska. Vid avtal om försäljning av kommunal mark för exploatering kan kommunen ställa krav på bland annat energisnålt byggande. Sänk egen energiförbrukning Under året har det gjorts byte till ventilationsaggregat med återvinning, konvertering till fjärrvärme och installation av värmepumpar i kommunala fastigheter. Åtgärderna kommer att resultera i en årlig energibesparing på cirka kwh vilket ger en årlig besparing på cirka 1 mkr. Arbetet med att sänka energiförbrukningen måste fortsätta för ett hållbart samhälle. Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten Arbete med att nå målet pågår med olika aktiviteter i förvaltningen. I ny jämställdhetsplan planeras att alla enheter/verksamheter ska genomföra kartläggning av sina brukarmöten ur ett jämställdhetsperspektiv. Trygghet Utveckla anhörigvård och volontärverksamhet Kommunen välkomnar de anhörigas stöd och arbetar för att ge anhöriga ett så individuellt anpassat stöd som möjligt. Stödet utformas via möjlighet till enskilda samtal, anhöriggrupper, avlastning, information och vägledning. Ett förebyggande stöd till anhöriga underlättar för dem och gör det möjligt att bo kvar längre i det egna hemmet. Alla barn, elever och ungdomar känner sig trygga Genom ett grundligt arbete känner sig barn och elever trygga och trivs i kommunens förskolor och skolor. Det visar årets elev- och föräldraenkäter. För att uppnå målet krävs ett ständigt pågående arbete. Bygg cykelvägar Cirka två kilometer cykelväg har byggts under Följande etapper har färdigställts, Hålta skola till Gatugården, Kristian den IV väg. Minska olyckor och tillbud Arbete med att minska olyckor och tillbud pågår i hela förvaltningen. Under året har antalet inrapporterade skador inom skola och förskola ökat. Bedömningen är att det beror på att förvaltningen har fått större rutin på att rapportera i det gemensamma systemet Communikator. Valfrihet Utveckla möjligheter till valfrihet för brukaren Andelen timmar som utförs av privata utförare har ökat från 16 procent år 2010, till 21 procent år Nytillkomna brukare är till stor del medvetna om att det finns externa utförare och att man har ett val. Främja positiv utveckling genom konkurrens Externa aktörer finns inom flera verksamhetsområden. Inom förskola, grundskola och gymnasium har brukarna bra valmöjlighet bland kommunala och fristående aktörer. I samband med utstakning av nybyggnation kan byggherren välja annan utförare än kommunen. Av kommunens fastighetsyta städas 20 procent av privata entreprenörer. Genom den valmöjlighet brukarna har, skapas möjligheten till utveckling genom konkurrens. 9 Kommunstyrelsens resultatmål - uppföljning

10 Havet från Marstrandsön. Foto: Åsa Thulin O Omvärldsanalys Samhällsekonomi Källor: Sveriges kommuner och landsting, Nordea, Konjunkturinstitutet; Kommuninvest Euroområdets skuldkris skapar oro på de finansiella marknaderna. I centrum står risken för att statsfinansiellt svaga länder ska få svårt att betala sina lån. Skuldnedskrivningar drabbar långivare som främst utgörs av krisländernas banker, men också banker i till exempel Tyskland och Frankrike. Länken mellan skuldtyngda stater och det internationella finansiella systemet har gjort att oron spridit sig också till andra länder än de mest utsatta. Grekland, Irland och Portugal har fått omfattande stödlån, men sådana insatser är till hjälp främst för att hantera den akuta situationen. För att lösa de mer långsiktiga problemen krävs att krisländerna genomför finanspolitiska åtstramningar i syfte att minska sina offentliga underskott samt strukturella och institutionella reformer för att återfå förlorad konkurrenskraft och förbättra ekonomins funktionssätt. Sverige drabbas av skuldkrisen i Europa genom ökad osäkerhet och svag export. Därför blir 2012 ett år med svag tillväxt. Senfärdiga lösningar för krisländerna i euroområdet gör att återhämtningen tar onödigt lång tid. Detta ger långvarigt negativa effekter även på svensk ekonomi, bland annat genom många år av hög arbetslöshet. Under hösten 2011 har svensk export utvecklats starkt, främst till följd av stor efterfrågan från tillväxtekonomierna, också BNP fortsatte att öka rejält. Men den starka tillväxten är av tillfällig karaktär. I samband med att skuldkrisen eskalerade i början av augusti försvagades stämningsläget. Sedan dess har både företag och hushåll blivit allt dystrare. Något överraskande är att den inhemska efterfrågan som hittills har dämpats mest sedan statsskuldkrisen i Europa blev akut. Med svagt resursutnyttjande i både Sverige och omvärlden är kostnadstrycket lågt. Inte förrän 2016 kommer inflationen, mätt som KPI med fast bostadsränta, att ligga nära 2 procent. Riksbanken bedöms därför sänka reporäntan ytterligare under De räntor som hushåll möter är dock betydligt högre. Den onormalt stora skillnaden mellan bolåneräntan och Riksbankens reporänta är ytterligare motiv till sänkt reporänta eller andra åtgärder som skulle sänka bolåneräntorna. En expansiv penningpolitik är också angelägen för att motverka varaktigt negativa effekter på arbetsmarknaden. Budgetpropositionen för 2012 innehåller sammanlagt 15 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Konjunkturinstitutet bedömer att finanspolitiken under åren anpassas så att överskottsmålet för de offentliga finanserna upprätthålls. Finanspolitikens inriktning blir svagt expansiv 2012 och i genomsnitt något åtstramande Svenska statens överskott blev 68 miljarder kronor år 2011 enligt preliminära siffror från Riksgälden. Detta motsvarar en förbättring med 69 miljarder jämfört med De poster som påverkat budgetsaldot mest är högre skatteinkomster och lägre arbetsmarknadsrelaterade utgifter. Näringsliv Stämningsläget bland företagen i Västra Götaland har försämrats. När det gäller nya företag registrerades ett stort antal under första halvåret Därefter har utvecklingen vänt nedåt. I Kungälv ligger vi på samma nivå som under Kungälv har stor fördel av att fortfarande kunna erbjuda attraktiv industrimark. Läget är oerhört gynnsamt utmed E6:an nära Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Oslo. De branscher som utvecklas starkt är uppdragsverksamhet och datakonsulter. Läget är något dystrare inom livsmedelsindustrin och den kemiska industrin. Inom detaljhandeln har försäljningssiffrorna blivit mycket sämre än förväntat medan varulagren vuxit, vilket lett till försämrad lönsamhet. Kungälv har ett mångfacetterat näringsliv med många små och medelstora företag. Entreprenörskap och företagsamhet präglar våra många olika branscher och företagare. De största branscherna och arbetsgivarna finns inom handel, ekonomi, teknik, byggverksamhet och jordbruk. En stor mängd företag finns också inom fastighet, tillverkning och serviceverksamhet. Näringslivet består av drygt företag inklusive offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvårdsföretag. Omvärldsanalys 10

11 Klimat i obalans Antal nystartade företag Kommun Folkmängd 2011 Antal nystartade företag 2011 Antal nystartade företag 2010 Förändring i % Ale ,2 Alingsås ,0 Härryda ,0 Kungsbacka ,2 Kungälv ,2 Lerum ,9 Stenungsund ,9 Tabellen visar antal nystartade företag under 2011 jämfört med Under en storm i november 2011 svämmade älven över sina breddar. Foto: Åsa Thulin Företagsetableringar i Kungälvs kommun Den försålda arealen mark som 2011 uppgick till drygt m2 (jfr 2010 = m2) utgjordes av fyra industritomter i storlek m m2. Av köparna (företagen) var det två redan befintliga Kungälvsföretag som behövde expandera medan de andra två kom från Partille respektive Göteborg. För att möta den fortsatta efterfrågan på etableringsmark i Kungälv byggs för närvarande Arntorp verksamhetsområde vid E6 ut med cirka m2 ny etableringsmark. Tomterna kan bebyggas från augusti 2012 tomtförsäljning har påbörjats. Dessutom har det under året påbörjats planprocess för planändring inom Rollsboområdet varigenom ytterligare cirka m2 etableringsmark kan tillskapas inom den närmaste 3-årsperioden. Besöksnäring och turism Turismen och besöksnäringen är vår nya basnäring. Huvuddelen av omsättningen inom besöksnäringen sker under maj september i kommunen. Marstrands Havshotell med cirka 100 rum har ökat utbudet i kommunen. En rad evenemang på Marstrand och i Kungälv stärker varumärket Kungälv/Marstrand. Konserter, Medeltidsdagarna, internationella seglingstävlingar och Sekelskiftesdagarna är några av de framgångsrika evenemang som bidrar till varumärkets uppbyggnad. Kungälvs kommun är involverad i ett treårigt projekt inom cykelturism för kommunen samt ett forskningsprojekt, Framtidskuster för att utveckla Marstrand. Besöksnäringen omsätter hisnande 254 miljarder kronor i Sverige ökade försäljningen av gästnätter i Västsverige med 1,8 procent till 5,2 miljoner. I Göteborgsregionen ökade försäljningen med 4 procent till cirka 3,4 miljoner. Göteborg som stad har haft en ökning 20 år i rad. Under 2011 ökade försäljningen av gästnätter i Kungälvs kommun med 20 procent till cirka gästnätter. De flesta besökarna kommer från Sverige och utgör ungefär 75 procent av gästerna. Därefter kommer Norge, Tyskland, Danmark och England som stora besökarnationer. Den nationella strategin är näringens dokument. Den har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer och i samarbete med SHR, VisitSweden, Tillväxtverket, Swedavia, Stockholm Visitors Board, Nätverket Sveriges Regionala Turistorganisationer/Västsvenska Turistrådet, och med finansiellt stöd från Jordbruksverket. Enligt strategin ska besöksnäringen öka omsättningen med 100 procent på tio år. Kungälv och Bohuslän är prioriterade i detta arbete. I januari 2012 antogs en ny översiktsplan för Kungälvs kommun. Arbetet avslutades hösten Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun anvisar den strategiska utvecklingen av mark och vattenområden. Klimat i obalans Göta älv behöver förstärkas Klimatet blir varmare, och det går snabbt i ett geologiskt perspektiv. Det finns en risk att ökningen av medeltemperaturen inte kommer att stanna vid 1,5 2 grader. Om detta sker riskerar uppvärmningen att skena och kan bli omöjlig att bromsa. En effekt av uppvärmningen är att havsytan höjs. Höjningen under detta århundrade beror på hur de globala utsläppen utvecklas, men blir troligen mellan 1 och 2 meter. Kommunens översiktplan innehåller därför betydligt hårdare regler om vilka höjdnivåer som krävs vid nybyggnation. Enligt SMHI bedöms nederbörden öka med cirka 20 procent i Västra Götaland mellan perioden och år Av särskilt intresse för Kungälv är situationen i Götaälvdalen. Statens Geotekniska institut (SGI) kartlägger sedan 2009 risken för skred där. Slutrapporterna ska vara färdiga den 31 mars Av de delrapporter som publicerats framgår att det är hög risk för jordskred, som kan orsaka skador för flera miljarder kronor. Klimatförändringarna gör dessutom att risken ökar när större flöden i älven leder till ökad bottenerosion. SGI arbetar med att beräkna kostnaderna för att sänka riskerna i utsatta områden. De har tidigare bedömts till 1 6 miljarder kronor. Exempel på konkreta åtgärder är avschaktning och motfyllning, jordförstärkning och erosionsskydd. 11 Omvärldsanalys

Kallelse Sammanträdesdatum 2012-03-21

Kallelse Sammanträdesdatum 2012-03-21 Kallelse Sammanträdesdatum 2012-03-21 Plats Inlandsrummet och Carlstensrummet Tid Onsdagen den 21 mars kl 10:00-18:00 Ledamöter Anders Holmensköld (M) Ordförande Roger Bogren (M) 1:e vice ordförande Miguel

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2014 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2014 blev vårt ekonomiska resultat bättre än någonsin: 123 miljoner kronor. Det beror framför allt på

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer