ÅRSREDOVISNING 2009 STRÖMSTADS KOMMUN. Årets Nyföretagarkommun. Årets Turistkommun. Kosterhavets nationalpark

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Kosterhavets nationalpark Årets Nyföretagarkommun 2009 Årets Turistkommun 2009

2 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande Korta fakta Organisationsöversikt Välfärdsredovisning Omvärldsanalys Kommunala jämförelser FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten under året Avstämning kommunfullmäktiges mål Ekonomisk översikt och analys Personalredovisning NÄMNDER och BOLAG Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och byggnämnden AB Strömstadsbyggen AB Strömstadslokaler AB Strömstads Badanstalt EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Notförteckning Redovisningsmodell och Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaring Tio års översikt - kommunen Revisionsberättelse

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Bokslut 2009 Kommunen gjorde ett mycket bra resultat under de omständigheter som råder för kommunerna. Det skattefinansierade resultatet blev 11 Mkr (miljoner kronor) och inklusive taxekollektiven 17,3 Mkr. Det skall nämnas att drygt 6,5 Mkr är ökning av pensionsfonden på grund av börsuppgång. Taxekollektivens goda resultat beror till stor del på en ändrad beräkning av räntan. Många kanske tror att en kommun inte behöver gå med plus men så är det inte. Kommunen måste ha en ekonomi för att klarar sina åtaganden vad gäller till exempel pensionskostnader men bör också ha en beredskap för oförutsedda händelser samt kunna amortera av på lån. Vi kan också konstatera att verksamheterna inte riktigt har en budget i balans, men där har stora förbättringar gjorts. Att Strömstad har tillväxt är positivt. Det innebär samtidigt att stora krav ställs på kommunens ekonomi och verksamheter. De förväntningar man har avgör också om man blir nöjd eller inte. Ouppfyllda förväntningar uttrycks ofta i besvikelse. Vilka förväntningar är realistiska att ha på vår kommun? Näringsliv Ett fortsatt stort intresse och god investeringsvilja finns i Strömstad. Viktigt för näringslivet är att kommunen har en god planberedskap. Där har stora framsteg gjorts och en bra beredskap finns idag, inte minst på bostadssidan. Strömstads position i framtiden känns stark och vår del av regionen är mycket attraktiv. Jag ser mycket ljust på vår kommuns framtid. Inom fem år tror jag vi kommer att ha ca 800 fler arbetstillfällen i kommunen. Detta är ju jätteutmaningar men låt oss tillsammans glädjas åt det och gemensamt anta utmaningen. Många andra kommuner kan bara drömma om en sådan situation. Detta är inte samma som att den kommunala ekonomins framtid är lika ljus under de kommande åren, vilket kommer att innebära ansträngningar för såväl politiker som tjänstemän. Sammanfattning En god balans mellan investeringar och driftkostnader är av största vikt just för att värna kärnverksamheten. Det är också viktigt just i sämre tider att vi vågar investera i de rätta sakerna. Ambitionen är att öka antalet invånare. Målet på invånare år 2015 kvarstår. Orealistiskt säger en del, svårt säger jag. En utmaning och faktiskt ett konkret och bra mål. Tack till politiker och alla medarbetare för ett bra utfört arbete i kommunen under året som gått. Befolkning Strömstads befolkning ökade 2009 med 83 personer. Ett bra resultat då övriga norra Bohuslän tyvärr minskar i befolkning. Vi arbetar vidare på samma spår som tidigare med bostadsutveckling och här finns anledning att vara optimistisk då ytterligare bostadsprojekt kommer att startas med ett stort antal bostäder som följd. Det gäller nu att hålla samma kurs som påbörjats. Framtid Ronnie Brorsson Kommunstyrelsens ordförande (s) Inledning - Kommunstyrelsens ordförande Sidan 1

4 KORTA FAKTA År Antal invånare 31/12 Partier Mandatfördelning Strömstadspartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Moderaterna Folkpartiet Vänsterpartiet Kristdemokraterna Totalt: Skattesats Inkomstår Kommunen 21,99 21,99 21,99 22,34 Regionen 10,45 10,45 10,45 10,45 Kyrkan Strömstad kyrkoavgift 1,138 1,118 1,192 1,192 begr.avgift 0,432 0,452 0,378 0,378 Skee - Tjärnö kyrkoavgift 1,138 1,118 1,192 1,192 begr.avgift 0,432 0,452 0,378 0,378 Idefjorden kyrkoavgift 1,138 1,118 1,192 1,192 begr.avgift 0,432 0,452 0,378 0,378 Totalt skatteuttag: 32,872-32,892-32,818-33,168-34,01 34,01 34,01 34,36 Nettokostnadsfördelning 2009 (-487,4 Mkr) 15,8 Finansförvaltningen 6,3 Teknisk nämnd, taxekollektiven -3,8 Teknisk nämnd, skattefiansierad vsh -18,7 Miljö-.och byggnämnd -49,1 Kommunstyrelse -165,6 Omsorgsnämnd -272,3 Barn- och utbildningsnämnd -300,0-250,0-200,0-150,0-100,0-50,0 0,0 50,0 Externa intäkter, fördelning 2009 Externa kostnader, fördelning 2009 Taxor och avgifter 14,9% Övriga intäkter 8,0% Kommunal utjämning 14,6% Finansintäkter 0,5% Bidrag 3,7% Lokal hyror 10,2% Pensionskostnader 3,7% Övriga kostnader 21,0% Statsbidrag, mm 4,3% Av- och nedskrivningar 3,4% Finans.kostnader 0,1% Expl.kostnader 0,6% Kommunalskatt 55,3% Löner och soc avg 56,5% Sidan 2 Inledning - Korta fakta

5 ORGANISATIONSÖVERSIKT Politisk organisation Kommunfullmäktige 39 ledamöter Överförmyndare Valnämnd Kommunrevision Folkhälsorådet Arbetsutskott Kultur och fritidsutskott Kommunstyrelse 11 ledamöter TEKNISK NÄMND 5 ledamöter MILJÖ- OCH BYGGNÄMND 9 ledamöter BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND 9 ledamöter OMSORGSNÄMND 9 ledamöter Förvaltningsorganisation KOMMUNCHEF Kommunledningsförvaltning Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Teknisk förvaltning Miljö- och byggförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Omsorgsförvaltning Kommunägda bolag AB Strömstadsbyggen AB Strömstadslokaler AB Strömstads Badanstalt Inledning - Organisationsöversikt Sidan 3

6 VÄLFÄRDSREDOVISNING Välfärden utvecklas i en positiv riktning. Barn och unga vuxna bör få fortsatt prioritering och stöd för att nå målet om en hållbar tillväxt i Strömstad. En utmaning är att arbeta med ökad delaktighet av många grupper i samhället, ökat arbetsdeltagande liksom en samhällsplanering som underlättar hälsosamma val och som har ett tydligt miljöfokus. Nationellt folkhälsomål Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Årets välfärdsredovisning relateras till de fyra övergripande målen för Strömstads kommun: Ökat medborgarengagemang Förbättrad folkhälsa Effektiv ekonomisk och ekologisk hushållning Offensivt samhällsbyggande Målen har sitt ursprung i de tre dimensionerna i begreppet hållbar utveckling, vars syfte är att välfärden ska vara minst lika stor i framtiden som den är idag. Resurserna måste förvaltas på ett sådant sätt att en god ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet kan uppnås idag och i framtiden utan att förbruka våra resurser. Ökat medborgarengagemang Delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen förutsätter att man både fysiskt och mentalt har möjligheter att delta i utvecklingen av vårt samhälle. Kommunen har prioriterat detta område, inte bara i de övergripande målen utan även i kommunfullmäktiges styrkort där aktiv medborgardialog lyfts fram som en framgångsfaktor. Denna prioritering är helt i linje med Strömstadbornas önskningar. I SCB:s medborgarenkät från 2008 sätter en stor andel medborgare ett lågt betyg på sina möjligheter till delaktighet och inflytande på kommunens verksamheter och beslut, framför allt gäller detta personer under 35 år. Envägskommunikation som information om verksamheter och ärenden är Strömstads kommun relativt bra på, även om de yngre inte är fullt lika nöjda som de äldre (Källa: Medborgarenkät 2008). Delaktighet kan även mätas med hur man använder bibliotek och biografer. Antalet besökare och utlåning på huvudbiblioteket har ökat de senaste åren och i jämförelse med grannkommunerna i Norra Bohuslän lånar Strömstadsborna fler böcker och gör fler biobesök (Källa: VGR och BUN). Sammanfattande kan dock sägas att det finns stora förbättringsområden vad gäller demokratifrågor i Strömstads kommun framför allt vad gäller gruppen unga vuxna. Förbättrad folkhälsa Folkhälsoarbetet i Strömstad utgår från Västra Götalandsregionens 6 utmaningar; jämlika och jämställda livsvillkor, trygga och goda uppväxtvillkor, livslångt lärande, ökat arbetsdeltagande, åldrande med livskvalitet samt goda levnadsvanor. Dessa utmaningar går igen både i de övriga av KF:s övergripande mål samt i områdena i kommunens strategiska plan. procent Trygga och goda uppväxtvillkor Förhållanden under barn och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och den fysiska hälsan under hela livet. Men barndomen är inte bara viktig för sin betydelse för framtiden, barnkonventionen statuerar att barndomen har ett värde i sig. Barn och ungdomar är individer med medborgerliga rättigheter och stor kapacitet och förmåga. Som beskrivs tidigare i denna redovisning känner sig unga dåligt delaktiga i samhället och enligt CAN:s enkätundersökning i niondeklass är det bara ca 30 % av tjejerna som anger att de trivs bra eller mycket bra med livet. En förhållandevis hög andel elever skolkar en gång i månaden eller oftare. Barn och ungdomars levnadsvanor påverkas i stor utsträckning av samhällets livsvillkor. I niondeklass röker 25 procent av ungdomarna och rökningen ökar både bland tjejer och killar. Andelen ungdomar som har druckit alkohol och andelen ungdomar som har varit berusade har ökat i jämförelse med föregående år. Strömstad har jämfört med andra kommuner en förhållandevis stor andel 10-åringar med övervikt och fetma men andelen med fetma och övervikt ser i alla fall inte ut att ha ökat från föregående år (Källa: Skolhälsovården CAN-enkät 2009). Övervikt samt fetma i skolår flickor pojkar Livslångt lärande Ett livslångt lärande påverkar hälsan positivt i alla kulturer. Lusten för lärande grundläggs i barndomen. Utbildningsnivå påverkar både individens möjligheter för egna val av livsstil och arbetsliv samt ger goda förutsättningar för en känsla av sammanhang och ökad delaktighet. För att utbildningen ska ha en positiv betydelse för folkhälsoutvecklingen i Strömstad, behövs olika utbildningsmöjligheter under hela livet. Andelen elever med godkänt i kärnämnen i årskurs 9, läsåret var bättre än föregående läsår och ligger över riket. (95 % i Strömstad jämfört med 89 % i riket). Andelen 20 åringar med fullföljd gymnasieutbildning har ökat konstant de senaste fyra åren och ligger nu på 74 %, en siffra som ligger över genomsnittet för en kommun av Strömstads storlek. Sidan 4 Inledning - Välfärdsredovisning

7 Trots detta har andelen ungdomar som väljer att studera vidare inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning minskat jämfört med förra året. Detta är inte en positiv utveckling då Strömstad redan sedan tidigare har en förhållandevis låg andel studerande jämfört med kommuner av samma storlek (Källa: skolverket). Övergång till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan Procent Ett hälsofrämjande arbetsliv ökat arbetsdeltagande Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa, samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Det samlade ohälsotalet för alla åldrar har sjunkit och ligger nu i nivå med riket. Ohälsotalet för unga vuxna sjunker även det, men ligger över riket (Källa Försäkringskassan). Ohälsotal år 60,0 40, / / / / , Utbildningsnivån i Strömstad är förhållandevis låg i jämförelse med riket men även i jämförelse med kommunerna i Norra Bohuslän. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män och de senaste åren har det även varit fler kvinnor än män som varit inskrivna på en högskola. Totalt var det 122 personer skrivna i Strömstad som studerade på någon av de svenska högskolorna under 2008 (Källa SCB). Goda kommunikationer/ tillgänglighet till och kännedom om olika utbildningsenheter är några faktorer som påverkar förutsättningar för den bofasta befolkningen att studera. Hälsosamma levnadsvanor Individens levnadsvanor, såsom rökning, matvanor eller fysisk aktivitet, påverkas i hög utsträckning av samhällets sociala och ekonomiska förhållanden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har tillsammans med Folkhälsoinstitutet genomfört en utökad hälsoenkät till åringar, hälsa på lika villkor I enkäten framkommer att Strömstadsborna har en förhållandevis hög andel ohälsosamma vanor jämfört med övriga kommuner i Norra Bohuslän. Bland annat har Strömstad en hög andel personer med övervikt och fetma, en hög andel män med riskabel alkoholkonsumtion och en hög andel dagligrökare bland kvinnor (Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, HSN1). Samtliga Kvinnor Män Riket Åldrande med livskvalitet En klar majoritet av 80-åringarna som får hembesök i Åldras väl projektet upplever att de har en god eller mycket god hälsa. Antalet personer med höftfrakturer har minskat jämfört med föregående år och är lågt i jämförelse med andra kommuner (Källa: Omsorgsförvaltningen, VEGA vårddatabas, Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli ). Effektiv ekonomisk och ekologisk hushållning Ekonomiska dimensionen Att kunna försörja sig själv är en grundläggande förutsättning i ett välfärdssamhälle. Det finns starka kopplingar mellan möjligheter till försörjning och egen hälsa. Egen försörjning ger både ekonomisk och social trygghet, och gör att man befinner sig i ett sammanhang. Förra året bröts trenden med minskat försörjningsstöd som istället ökade från 112 hushåll till 126 hushåll. År 2009 ser den positiva trenden, till skillnad från övriga riket, ut att återupptas då försörjningsstödet återigen minskar. Mindre än 2 % (38 barn) av barnen i Strömstad lever i familjer med försörjningsstöd vilket är en minskning från förra året och en jämförelsevis mycket låg siffra. Foto: Roger Sundberg Inledning - Välfärdsredovisning Sidan 5

8 % Många unga vuxna (under 25 år) är ute i arbetslivet. Arbetslösheten har dock ökat i denna åldersgrupp jämfört med Vad gäller försörjningsstödet för denna grupp ligger det på en jämn nivå jämfört med tidigare år, 27 ungdomar fick försörjningsstöd vilket motsvarar ca 3 % av totalantalet i gruppen. Arbetslösa eller i program per år Riket Strömstad Riket Std Andelen arbetslösa vuxna och unga vuxna i Strömstad följer samma utveckling som den i riket, fast på en klart lägre nivå. ( Källa: Arbetsförmedlingen och Omsorgsförvaltningen) Miljödimensionen Vägtrafiken är en stor källa till luftföroreningar. Andelen bilar per tusen invånare har fortsatt öka, från 516 till 527 från 2007 till 2008 och av dessa har antalet miljöbilar fördubblats från 64 till 130. Här ingår även kommunens miljöbilar. Körsträckan per invånare ökar också. Antalet resor per invånare med kollektivtrafik ökar. Energianvändning i hushållen har fortsatt att minska och är år 2007 nere i kwh per invånare. Även den totala energianvändningen för samtliga sektorer har fortsatt minska till kwh per invånare år ( Källa: SCB). Kommunen har utvecklat arbetet med att i samtliga upphandlingar ställa miljökrav, där så är möjligt, genom att bl. a. tillämpa miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier. Offensivt samhällsbyggande Bra bostäder och trygga och attraktiva boendemiljöer är viktiga faktorer för såväl tillväxt som välfärd och blir allt viktigare för kommuner som vill locka till sig invånare. Även kollektivtrafiken är en viktig del i att locka människor till Strömstad genom att kommunen görs lättillgänglig både regionalt och lokalt. I SCB:s medborgarenkät får frågor som berör boende ett lågt betyg. Bebyggelsen upplevs som trivsam men priserna för höga och många upplever att det planeras för dåligt för bostäder. Vad gäller trygghetsfrågor får Strömstads kommun ett förhållandevis högt värde. Både kvinnor och män känner sig trygga generellt och de flesta känner sig trygga och säkra vad gäller att vistas ute på kvällarna. Så många som 31 procent känner emellertid en oro för inbrott och rån. I medborgarenkäten gav, medborgarna ett betyg strax under medelbetyget på frågorna om kollektivtrafik, turtäthet, sträckning. Det gäller med undantag för tillgången till långfärdsbussar i linjetrafik som får ett något högre betyg. På frågor som berör kollektivtrafiken har var fjärde person ingen åsikt, vilket kan beror på att de inte använder kollektivtrafiken. Nyinflyttade är mest nöjda med kollektivtrafiken. Unga under 24 år är den åldersgrupp som är minst nöjd med kollektivtrafiken. Enkäten genomfördes när flygplatsen i Rygge var ny och innan Västtrafik hade släppt in andra bussbolag med långfärdsbussar i Strömstad. Dessutom har en rad större förändringar av kollektivtrafiken genomförts efter enkätens genomförande bl.a. en väl utvecklad arbetspendlingsmöjlighet mellan Strömstad och Nordby köpcenter. (Källa: Medborgarenkät 2008) Foto: Roger Sundberg Sidan 6 Inledning - Välfärdsredovisning

9 OMVÄRDSANALYS Konjunkturvändningen går långsamt, men hjulen rullar på i Strömstad Under andra halvåret 2009 kom vändningen och produktionen började åter att öka i OECD-området, i första hand ett resultat av en kraftigt expansiv ekonomisk politik. Tillväxten blir dock svag de närmaste åren. Den exportdominerade svenska ekonomin drabbades hårt av konjunkturnedgången och det blir istället tjänstesektorn som bidrar mest till BNP-tillväxten Det samlade resultatet i Sveriges kommuner var betydligt bättre 2009 än året innan. Skatteunderlagsutvecklingen kommer dock att vara fortsatt svag några år framöver. Låg skatteintäktsutveckling drabbar alla kommuner men i övrigt påverkas inte samhällsutvecklingen i Strömstad av lågkonjunkturen i samma utsträckning som på många andra ställen. Aktivt samarbete mellan olika aktörer ger goda förutsättningar för ett mer mångsidigt näringsliv och en arbetsmarknad, som sträcker sig långt utanför kommunens gränser. Befolkningen ökar och inflyttningstrycket kvarstår. Svag konjunkturuppgång förväntas i OECD-området Det var främst OECD-länderna som drabbades av en snabb konjunkturnedgång i finanskrisens spår, men även i de s.k. tillväxtekonomierna dämpades BNP-tillväxten. Under andra halvan av 2009 började produktionen att öka i OECDområdet, i första hand ett resultat av en kraftigt expansiv ekonomisk politik. Konjunkturen fortsätter att förstärkas under 2010 och Uppgången blir dock svag i OECD-området, huvudsakligen av tre skäl. Ett är att en av grunderna till finanskrisens var att vissa tillgångar var för högt värderade och föll kraftigt i värde. Skuldsättningen blev därmed för hög och hushållen i framför allt USA måste därför hålla igen och öka sitt sparande. Även finansinstituten i USA och Europa bidrar till återhållsamheten genom att de behöver höja sin kapitaliseringsgrad. Slutligen kommer finanspolitiken i OECD-området att bli mer åtstramande så att de offentliga finanserna ska ha en chans till återhämtning efter den kraftiga försämring som krisen innebar. Tabell 1. BNP-utveckling i valda länder åren (Kalenderjusterade värden) Sverige -0,5-4,7 2, 1 3,8 Euroområdet 0,5-4,0 1,0 1, 7 USA 0,4-2,4 3,1 2,8 OECD 0,5-3,4 2,2 2,6 Kina 9,1 8,7 10,0 9,3 Indien 5,1 6,8 7,8 8,2 Världen 2,9-0,8 4,0 4,3 Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget Mars 2010 Lågt resursutnyttjande och måttligt inflationstryck har lett till låg styrränta i många länder. I USA och euroområdet höjs räntorna först i slutet av 2010 eller första halvåret I tillväxtekonomierna stramas penningpolitiken åt snabbare för att undvika överhettning. Lång väg tillbaka för svensk ekonomi Sverige tillhör de länder som har drabbats hårdast av krisen med ett fall i BNP på nästan 7 procent från första kvartalet 2008 till fjärde kvartalet Största nedgången hade industrin med drygt 20 procent under samma period, till följd av att omvärldens efterfrågan föll särskilt mycket på de varor som svensk industri producerar. Tjänstesektorn, främst handeln, har inte alls drabbats på samma sätt. En svag uppgång har redan skett inom sektorn och produktionen förväntas fortsätta att växa framöver. Ränteläget är lågt och inkomstskatten har sänkts, vilket har stärkt hushållens köpkraft. De svenska hushållen har ett högt sparande jämfört med i många andra länder och behöver inte vara lika återhållsamma. Hushållens konsumtion stimuleras även av att osäkerheten minskar i takt med att arbetsmarknaden förbättras. En ökning förväntas ske under 2010 och 2011, vilket gynnar branscher som handeln, hantverkstjänster och hushållstjänster. Offentliga sektorns produktion steg under 2009 till följd av expansiv finanspolitik och förväntas fortsätta stiga 2010 och Sammantaget är det främst tjänstesektorn som bidrar till BNP-tillväxten Under 2011 ökar bidraget från industrin i takt med att den internationella ekonomin återhämtar sig. Sysselsättningsutvecklingen speglar produktionsutvecklingen. Under senare tid har sysselsättningen börjat öka i tjänstebranscherna, främst hushållstjänster och företagstjänster, medan industrin har fortsatt att anpassa personalstyrkan till den låga produktionsnivån. Under fjärde kvartalet 2009 uppgick arbetslösheten till ca 9 procent, en nivå som förväntas kvarstå under 2010 och Den höga arbetslösheten indikerar att resursutnyttjandet i ekonomin är lågt även i slutet av det dröjer ända till 2014 innan ekonomin återigen är i balans, med en arbetslöshet på knappt 7 procent. Det svaga arbetsmarknadsläget gör att timlönerna ökar långsamt de kommande åren. Avtalsrörelsen 2010, som berör 75 procent av löntagarna, förväntas leda till att lönerna stiger med drygt 2 procent 2010 och Inledning - Omvärldsanalys Sidan 7

10 Inflationen rensad för förändrade bolåneräntor uppgår i genomsnitt till 1,3 procent 2011 och 2 procent Riksbanken börjar långsamt höja reporäntan hösten 2010 upp till 1,75 procent i slutet av År 2015 uppgår reporäntan till 5 procent för att undvika överhettning i ekonomin. Även finanspolitiken förväntas bli fortsatt expansiv framöver. Konjunkturinstitutet bedömer att det behövs ytterligare 8 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder 2010, vilket ger ett negativt offentligt finansiellt sparande 2010 och Detta förbättras i takt med att resursutnyttjandet stiger och arbetslösheten faller och från 2013 övergår finanspolitiken till att i stort sett vara neutral. (Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget Mars 2010) Kommunernas ekonomi Resultat 2009 Kommunernas samlade preliminära resultat före extraordinära poster uppgick till 11,6 mdkr (miljarder kronor), jämfört med 7 mdkr Årets resultat uppgick till 10,8 mdkr, jämfört med 6,2 mdkr En ökning av skatteintäkterna med 5,7 mdkr, samt en minskning av de finansiella kostnaderna med 4,1 mdkr är främsta förklaringarna tillkommunernas förbättrade resultat. Ytterligare en faktor som påverkade resultatet var att AFA Försäkring genomförde en premiesänkning som innebar en kostnadsreduktion för hela kommunsektorn på 2,3 mdkr. Summan av skatter, utjämningssystem och generella statliga bidrag uppgick till 397,7 mdkr, en ökning med 2 procent från Verksamhetens nettokostnader uppgick till 391,2 mdkr, en ökning med 1,8 procent. Soliditeten enligt balansräkningen minskade med en procentenhet till 52 procent. Det är den lägsta nivån under den senaste femårsperioden. År 2007 var den högsta nivån då soliditeten uppgick till knappt 55 procent redovisade 9 procent av kommunerna ett underskott före extraordinära poster. Detta är en klar förbättring jämfört med året innan då var fjärde kommun redovisade ett negativt resultat. Andelen kommuner som redovisade underskott på mer än 500 kronor/invånare minskade från 13 procent till knappt fyra procent. Andelen kommuner som redovisade ett resultat på över 500 kronor/invånare ökade från 45 till 75 procent. Förutsättningarna framöver I lågkonjunkturens spår följer att skatteunderlagsutvecklingen bromsas upp, främst till följd av färre arbetade timmar och lägre löneökningstakt. Skatteunderlaget påverkas också av att den så kallade bromsen i pensionssystemet bidrar till en långsam ökning av pensionsinkomsterna åren Ökad sysselsättning framöver innebär att löneökningstakten stiger och skatteunderlaget växer i hyfsad takt Det innebär även att kommunernas kostnader ökar och tillväxttakten i reala termer blir mindre än i nominella. Tabell 2. Skatteunderlagets tillväxt samt bidrag från olika komponenter, procentuell förändring Summa exklusive regelförändring 2, Källa: SKL Cirkulär 10:12 prognos februari 2010 Samhällsutvecklingen i Strömstad Möjligheten att skapa en långsiktigt hållbar utveckling i Strömstad är beroende av ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. En stabil befolkningstillväxt ger förutsättningar för att utveckla välfärden och minska hälsoklyftorna i samhället. Befolkningsförändring Befolkningsförändringar styrs av födelsenettot (födda-döda) och flyttningsnettot (inflyttade-utflyttade). Under år 2009 ökade befolkningen i Strömstads kommun med 83 personer. Vid årets slut uppgick befolkningen till personer. Folkmängdsutveckling i Strömstad, månadsvis Inv Januari Februari Mars April ,7 2,4 1,9 3,8 4,6 Regelförändringar -0,3-0,7 0,0 0,0 0,0 Summa 1,4 1,7 1,9 3,8 4,6 Timlön, hela ekonomin 2,4 1,7 1,8 2,3 2,7 Sysselsättning -2,2-0,4 0,0 0,7 1,1 Sociala ersättningar 1,9 0,5 0,2 0,3 0,8 Övriga inkomster -0,1 0,1 0,1 0,2 0,3 Avdrag -0,7-0,3-0,1-0,1-0,4 Mj a Juni Juli Augusti Sptembr e e Oktober November December 1. SCB Kommunernas och landstingens resultat 2009, mars SKL = Sveriges Kommuner och Landsting Sidan 8 Inledning - Omvärldsanalys

11 Det årliga dödstalet är relativt stabilt medan födelsetalet varierar mer från år till år. Under 2009 föddes 129 barn, något fler än tidigare år. Antalet döda är vanligtvis fler än antalet födda. År 2009 uppgick födelsenettot till -10 personer. Det gör att ett positivt flyttningsnetto är avgörande för om befolkningen ska öka. Inflyttningöverskottet år 2009 var stort, närmare 100 personer, där antalet inrikes inflyttade ökat kraftigt jämfört med tidigare år. Flyttströmmar Under 2000-talet är det fler som flyttat in från utlandet, främst Norge, än som har flyttat ut till utlandet. År 2009 var det 49 personer. Nettoinflyttning från Sverige var förhållandevis hög under 2009, närmare bestämt också 49 personer. Flyttningsnettot från övriga Sverige varierar mer och har under större delen av 2000-talet varit negativt eller endast svagt positivt. Under 2004 och 2005 bröts denna trend då en tydlig nettoinflyttning från riket och Västra Götaland uppstod. Likaså är nettot också positivt för de senaste två åren. Den totala nettoinflyttningen varierar under åren men har alltid varit positiv under 2000-talet, med en topp åren 2004 och Vid en försiktig analys tycks de senaste årens flyttningsnetton samvariera med tillkomsten av nya bostäder i kommunen. Flyttningsnettots utveckling de kommande åren beror i hög grad på bostadsbyggandet omfattning och de flyttkedjor det genererar. Om man delar upp det totala flyttningsnettot i olika åldersgrupper är det möjligt att se hur det påverkar befolkningens sammansättning ur ett åldersperspektiv. De största flyttunderskotten återfinns i åldersgrupperna och Underskottet i åldersgruppen kan ses som något positivt då det är tänkbart att utflyttning i den åldersgruppen sker för att strömstadsungdomar flyttar för att utbilda sig. Att flyttning främst sker under hösten stärker detta antagande. I övrigt sker en inflyttning i de yrkesverksamma åldersgrupperna 25-59, inte oväntat med den fortsatt goda situationen på arbetsmarknaden i gränsregionen. Under året 2009 flyttade 641 personer in till kommunen och 543 personer flyttade ut.. Arbetsmarknaden ur ett kommuninvånarperspektiv Arbetsmarknaden i en kommun beskrivs vanligtvis med statistik över antalet arbetstillfällen i kommunen. Det ger dock inte en fullständig bild. Alla kommuninvånare arbetar inte i den egna kommunen utan många arbetspendlar 3. Boendet blir allt viktigare och man är därför villig att pendla allt längre för att arbeta. De senaste 20 åren har pendelströmmarna fördubblats. Undersökningar visar att smärtgränsen för en arbetspendlingstid på uppemot 1 timma inte är ovanligt och i takt med att E6:an färdigställs och förbättrad kollektivtrafik, kommer man allt längre. År 2008 bodde och arbetade ca av Strömstads kommuninvånare i kommunen medan ca av kommuninvånarna pendlar ut ur kommunen. Det innebär att ca 20 procent av kommunens arbetskraft arbetar utanför kommunens gränser. Av dessa pendlar ca 700 personer till Norge och då främst till kommunerna Halden, Fredrikstad och Sarpsborg. Drygt personer från andra kommuner pendlar in till Strömstads kommun för att arbeta. Näringslivsutveckling Varumärket Strömstad förknippas med det goda livet för såväl våra innevånare, våra delårsboende som våra gäster. Vår närhet till Östfold samt vårt läge mitt emellan Oslo och Göteborg är en sannolik förklaring liksom förutsättningarna för en god livsmiljö. Besöksnäringen i vid mening, inkluderande shopping, är den dominerande näringen, i stark tillväxt. Vår låga andel tillverkningsindustri har inneburit att vi inte drabbats av den kris som tynger många andra kommuner, inte minst i västsverige. ROT-avdraget och vårt höga antal fritidshus i kommunen har givit goda förutsättningar för fortsatt utveckling av hantverkssidan. Under året har vi arbetat aktivt med vår strategi, som bygger på att vårda våra styrkor och vidareutveckla den näringsverksamhet vi har. Näringslivet kännetecknas av småskalighet och kreativitet. År 2009 utsågs Strömstad till Årets Nyföretagarkommun och till Årets Turistkommun, det sistnämnda för andra gången. Starkt bidragande orsaker är naturligtvis det geografiska läget, men också det aktiva samarbetet som utvecklats inom näringarna och mellan näringen och kommunen. Ett framgångsrikt värdskap bygger på gott lagarbete hos alla berörda. Ett högt nyföretagande bygger på riskbenägenhet och entreprenörskap, som utvecklas genom aktiva nätverk.. Ett utökat samarbete mellan de fem nordbohuslänska kommunerna, samt lokalt mellan kommunen och Strömstad Tourist, Köpmannaföreningen och Företagarna, ger en bra bas för fortsatt positiv utveckling. Samförvaltningsinitiativet, hållbart kustnära fiske, har fått nationell uppmärksamhet. Det har resulterat i att området blivit ett permanent fiskeområde med lokal förvaltning och ett viktigt inslag i Kosterhavets nationalpark som invigdes under Nationalparken ger oss en internationell lyskraftig symbol för våra kärnvärden och förstärker vårt varumärke.. Detta kommer att skapa förutsättningar för nya näringslivsprojekt som ligger rätt i tiden. Initialt främst baserad på ökad efterfrågan på eko- och upplevelseturism. SvenLoven Center tillför kommunen värdefull maritim forskningskompetens. 3. Arbetspendling uppstår när den förvärvsarbetande har sin huvudsakliga arbetsplats i en annan kommun än den där den förvärvsarbetande är folkbokförd Inledning - Omvärldsanalys Sidan 9

12 Strömstad toppar även 2009 Detaljhandelindex. Gränshandeln har en fortsatt god tillväxt, och nya investeringar har skapat nordens största Köpcenter i Nordby. Vår gränshandel ökar trots finanskris och hårdnande konkurrens från nya köpcenter i bl.a. gränstrakterna. Kombinationen av en attraktiv turistort och kraftfulla köpcenter är en konkurrensfördel för Strömstad jämfört med andra kommuners gränshandel. Den goda arbetsmarknaden i kommunen med låg arbetslöshet har skapat arbetskraftsbrist och rekryteringsproblem bl.a. för expansionen i Nordby. En förbättrad möjlighet till arbetspendling från Dalsland har skapats, som också knyter vårt inland närmare vår kommun. Arbete flyttar alltmer med individen till skillnad från den tid då individen flyttade till arbete. Konsekvensen är att tillgång på bostäder är den viktigaste tillväxtfaktorn för näringslivet liksom att barnomsorg och utbildning anpassas efter arbetsmarknadens behov. Fortlöpande kompetensutveckling är en viktig tillväxtfaktor som skapas genom gott samspel mellan näringsliv, kommunen och högskola.. Närheten till Östfold innebär att den norska arbetsmarknaden alltmer är en naturlig del av vårt arbetsmarknadsområde, vilket ger Strömstad ett mer mångsidigt näringsliv. Bland de delårsboende finns en stor potential för tillväxt, främst avseende företagande, som inte är geografiskt bundet och därmed kan kombinera en god livsmiljö med en kreativ arbetsmiljö. Nytt verksamhetsområde är under utveckling på Bastekärr i ett strategiskt läge intill E6:an. Gränspendeln mellan Strömstad och Oslo är viktig för arbetspendlingen och utveckling av Rygge som vår flygplats positivt för såväl företagare som privatpersoner. Kommunikation, såväl persontransporter, godstransporter samt informationsöverföring (IKT) är alltmer centrala frågor för näringslivsutvecklingen. Utblick mot framtiden Denna utblick är en kort sammanfattning av olika omvärldsanalyser från regionala och nationella källor bland annat institutet för FoU Fyrbodal, Institutet för framtidsstudier och Kairos Future. Utvecklingen styrs av många faktorer, varav en är vår framtidstro. Vår framtidstro har med psykologi att göra. Det vi tror om framtiden är en påverkansfaktor som är väldigt viktig för hur utvecklingen kommer att bli. Därför är det viktigt att arbeta med en gemensam bild om vilket Strömstad vi vill ha i framtiden. Om vi tror på framtiden sätter vi fart på utvecklingen! Fler äldre Befolkningen lever allt längre och man är friskare som äldre. En stor generation närmar sig nu pensionsåldern och vi får fler äldre. Detta ställer ökade krav på samhällsservice som exempelvis tillgänglighet och omsorg. Det innebär även att en relativt liten grupp i arbetsför ålder skall försörja en stor grupp. I framtiden ökar konkurrensen om kompetent arbetskraft. Socioekonomiska klyftor ökar Samtidigt som man generellt får det bättre och människor bryr sig mer om hälsa och välbefinnande så finns det grupper i samhället som får det allt sämre. Detta kan komma att ställa ökade krav på sociala insatser till dessa grupper. Trygghet och tillit mellan människor blir extra viktigt. Ökad mångfald I och med globalisering och flyttströmmar till Sverige kommer samhället bli mer och mer mångkulturellt. När det finns trender som visar på ett allt större utanförskap finns det risk för segregation, främlingsfientlighet och diskriminering. Det blir en viktig framtidsfråga att ta tillvara den mångkulturella kompetens som finns och därmed öka möjligheterna att klara av en långsiktig kompetensförsörjning. Fortsatt teknikutveckling Framför allt IKT-teknik får allt större betydelse. Tekniken skapar ökad tillgänglighet till kommunen, ett exempel är ansökningsblanketter som fylls i direkt på nätet. Klimatet förändras Intresset för ekologiskt och rättvisemärkt fortsätter, sakta men säkert får miljöfrågorna ett ökat fokus, i Strömstad utvecklas arbetet med rättvisemärkt i Fairtrade-city. Ökad efterfrågan på upplevelse och kultur Upplevelser och kultur blir allt viktigare i ett samhälle där människans basbehov är tillfredställda. Det blir viktigt att kunna erbjuda en mångfald av upplevelser både för turister och boende. I lågkonjunkturen ökar också behovet av gratis upplevelser, till exempel naturupplevelser, vilket ytterligare stärks av ta vara på det enkla i livet-trenden. Kultur och upplevelser anses också spela en allt större roll för kreativitet, entreprenörskap och tillväxt. Boende viktigare i människors liv Trygga och attraktiva boendemiljöer blir en allt viktigare attraktionskraft för kommuner som vill locka till sig invånare. Med ökade pendlingsmöjligheter flyttar människor inte bara dit jobben finns utan dit de trivs. De stora barnkullarna från 90-talet skall snart flytta hemifrån och behöver boende. Sidan 10 Inledning - Omvärldsanalys

13 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER Förbättrad position vid jämförelser med andra kommuner Jämfört med medelkommunen i Västra Götaland stärktes Strömstads finansiella läge i föregående års analys. Inom benchmarkingsamarbetet i norra Bohuslän hade Strömstad en fortsatt positiv utveckling inom flera områden, såsom kostnader inom förskolan, gymnasiebehörighet, äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen. Jämfört med övriga kommuner ligger nu Strömstad bäst eller näst bäst till när det gäller befolkningsutveckling, finansiella nyckeltal, kostnader inom förskolan, gymnasiebehörighet, kostnadseffektivitet inom äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen, effektiv VA-verksamhet, låg sjukfrånvaro samt andel kvinnor som arbetar heltid. Strömstad 2006 Strömstad 2007 Strömstad 2008 Skattefin. av investeringar Långsikt. kapacitet 5 Skattesats Skattefin. av investeringar Långsikt. kapacitet 5 Skattesats Skattefin. av investeringar Långsikt. kapacitet 5 Skattesats Genomsnittligt resultat - 3år Soliditet Genomsnittligt resultat - 3år Soliditet Genomsnittligt resultat - 3år Soliditet Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kort sikt beredskap Budgetföljsamhet Kassalikvidation Kort sikt beredskap Budgetföljsamhet Kassalikvidation Kort sikt beredskap Budgetföljsamhet Kassalikvidation Finansiella jämförelser i Västra Götaland Strömstad ingår sedan några år i ett nätverk för finansiella nyckeltalsjämförelser, som drivs av KFI, Kommunforskning i Västsverige. Syftet är att analysera var kommunen befinner sig finansiellt och hur ekonomin utvecklats under en treårsperiod, i relation till övriga kommuner i Västra Götaland. Analysen görs utifrån en finansiell profil i form av ett spindeldiagram med åtta nyckeltal och fyra finansiella perspektiv, som speglar starka och svaga sidor. Ett antal av kommunerna i Västra Götalands län fick ett försvagat resultat under Det innebar bland annat en lägre skattefinansieringsgrad av investeringarna, vilket ledde till en försvagad finansiell handlingsberedskap i flera av kommunerna. Strömstad uppvisade en starkare utveckling än genomsnittet bland jämförelsekommunerna, främst tack vare ett bra resultat och höjd kassalikviditet. Fem nyckeltal och samtliga fyra perspektiv förbättrades, så att inget av dem låg under genomsnittet. Noteras bör att det finns ett nyckeltal, som inte ingår i den finansiella profilen men som bör vägas in när kommunens riskförhållande studeras. Det handlar om borgensåtagande i procent av verksamhetens kostnader. Hade detta nyckeltal ingått skulle den finansiella profilen ha varit sämre än den är nu. Nyckeltalet redovisas dock separat och då ligger Strömstad på 135 procent, att jämföra med genomsnittet i länet på 40 procent. Under 2006 var skillnaden ännu större, 148 jämfört med 42 procent så förhoppningsvis går utvecklingen åt rätt håll. Analysen innehåller några kommentarer till Strömstads utveckling. Bland annat konstateras att Strömstad till skillnad från genomsnittet lyckades bibehålla ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning. Om kommunen lyckas fortsätta med det under de kommande åren kan den långsiktiga kapaciteten förväntas stärkas. Benchmarking i norra Bohuslän Kommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad, bedriver sedan många år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Inledning - Kommunala jämförelser Sidan 11

14 KOMMUNALA JÄMFÖRELSE Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är relativt jämnstora och därmed möjliga att jämföra med varandra i många avseenden. Lysekil är störst med invånare medan Sotenäs är minst med drygt invånare. Strömstad är den enda av kommunerna som hade en positiv befolkningsutveckling under femårsperioden , i genomsnitt 63 personer per år. Mellan 2008 och 2009 ökade Strömstad med 83 invånare och Lysekil tappade 124 invånare medan förändringarna i de övriga kommunerna var mindre. Nästan oförändrat +1 i Munkedal och minskningar med 58 respektive 18 invånare i Sotenäs respektive Tanum. Befolkningsutveckling åren Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Resultatutveckling Strömstad gjorde det bästa resultatet Sett över tre år har Tanum haft den bästa resultatutvecklingen med 15,1 Mkr i genomsnitt, medan Strömstad kommer som god tvåa med 14,1 Mkr. Resultatutveckling, miljontals kronor 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Nettokostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs kontroll över nettokostnaderna så de inte ökar snabbare än intäkterna (skatter och statsbidrag). Samtliga kommuner begränsade kostnadsutvecklingen rejält 2009 jämfört med tidigare år. Strömstad hade tämligen hög kostnadsökning under 2007, trots minskande befolkning, men därefter har utvecklingstakten anpassats till en relativt måttlig intäktsutveckling. Finansiella jämförelser Primärkommunal skattesats Kommunerna i norra Bohuslän har ett högt skatteuttag jämfört med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som ligger högst. Inga förändringar skedde mellan åren. Primärkommunal skattesats ,00 22,50 22,00 21,50 21,00 20,50 20,00 19,50 S-stad L-kil M-dal S-näs Tanum Länet Riket Nettokostnadsutveckling, procent 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen Måttet på långsiktig finansiell styrka, soliditet, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäs och även Strömstad har relativt hög soliditet. Sidan 12 Inledning - Kommunala jämförelser

15 Noteras bör att jämförbarheten haltar något på grund av att Strömstads kommuns fastigheter, till skillnad från övrigas, förvaltas i eget bolag. Om kommunens balansräkning justeras med lokalbolagets balansräkning sjunker Strömstads kommuns soliditet med cirka en tredjedel, men den är fortfarande den näst högsta soliditeten i kommungruppen. Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 Skolverksamhet Barnomsorg Kommungruppen redovisar i stort sett en likvärdig resursfördelning till de olika barnomsorgsverksamheterna. Inom förskolan motsvarar denna resurs ca 3 tjänster per avdelning. Antalet placeringstimmar per barn i genomsnitt varierar mycket mellan kommunerna och förklarar därför de stora skillnaderna i kostnad per vistelsetimme som redovisas nedan. Den genomsnittliga placeringstiden inom förskolan varierade mellan 31,1 i Strömstad och 26,6 timmar per barn i Munkedal. Orsaken till att Strömstad har en förhållandevis hög placeringstid per barn jämfört med övriga kommuner är sannolikt strukturen på näringslivet där många arbetar inom handeln och har långa arbetsdagar. Strömstads kommun tog under året in fler barn i befintlig förskoleverksamhet, vilket avspeglar sig i att kostnaden per vistelsetimme blev lägre. Sotenäs kommun redovisade den högsta kostnaden inom förskolan med 250 kronor per timme. 300 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Kostnad per vistelsetimme - Förskolan Grundskola Bruttokostnad per elev Jämfört med kommungruppen redovisade Tanum och Strömstad en hög kostnad under verksamhetsåret Strömstads kommun redovisade den högsta lokalkostnaden per elev i gruppen, vilket är förklaringen till att totalkostnaden var förhållandevis hög. Undervisningsresursen är den enskilt största kostnadsposten inom grundskolan och antalet tjänster varierar mycket mellan kommunerna. Strömstads kommun redovisade en lärartäthet inklusive elevassistenter på 8,9 tjänster per 100 elever. Sotenäs och Tanum redovisade en lärartäthet på 9,3 och Lysekil motsvarande 8,6. Munkedal och Lysekil är de kommuner som redovisade störst andel elevassistenter. Lysekil redovisade låga lokalkostnader, vilket bland annat förklaras av att kostnaderna för gymnastiksalarna inte ligger under barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Bruttokostnad per elev i grundskolan Strömstad Lysekil Munkedal saknas Sotenäs Tanum Gymnasiebehörighet För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänt i ämnena svenska, engelska och matematik. Andelen behöriga till gymnasiet sjönk något på riksnivå och var 88,2 procent för Alla kommuner i jämförelsegruppen låg över riksnivån. Strömstad och Tanum förbättrade sina resultat markant under Andel gymnasiebehöriga Strömstad 93,0 87,2 95,5 Lysekil 95,6 88,2 92,7 Munkedal 89,7 92,6 92,7 Sotenäs 95,7 91,0 88,9 Tanum 91,9 89,5 98,8 Riket 89,1 88,5 88, Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Gemensam enkät i grundskolan årskurs 9 Under arbetets gång inom benchmarkingsamarbetet har det framkommit en önskan att tränga djupare i jämförelsen av våra organisationer och få fram mer bakomliggande orsaker till att resultaten ser ut som de gör. Därför beslutades att hösten 2006 genomföra en enkät med frågeställningar kring trygghet, trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och liknande områden. Under v genomfördes åter en enkät i årskurs 9 inom ramen för benchmarkingarbetet. Det var fjärde året som samma enkät användes. Enkäten bygger på påståenden som de svarande kunnat ta ställning till från Instämmer inte alls (1) till Instämmer helt (10). 1 är således lägsta möjliga medelvärde medan 10 är det högsta. Inledning - Kommunala jämförelser Sidan 13

16 Eftersom enkäten genomförs i årskurs 9 är det inte samma elevgrupp som följs. Det är därför vanskligt att jämföra resultaten. Gruppen som helhet redovisar goda resultat. Eleverna vet i stor utsträckning vad som krävs för ett visst betyg och eleverna upplever att de trivs på skolan. Frågan om betyg har förbättrats i alla kommuner utom Tanum. Tre kommuner, däribland Strömstad, har försämrat trivselvärdet. Elever i år 9 Jag vet vad som krävs av mig för att få ett visst betyg 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 10: Instämmer helt 1: Instämmer inte alls Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Elever i år 9 - Jag trivs i skolan ,00 10: Instämmer helt 1: Instämmer inte alls 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Gymnasium Fullföljande av gymnasieutbildning Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning har för Strömstads del ökat de senaste åren och ligger nu över riksgenomsnittet. Detta trots att Strömstad, i likhet med bland annat Tanum, har många elever som påbörjar gymnasiestudier i andra kommuner men senare avbryter och återvänder till hemkommunen. De hinner då inte slutföra sina gymnasiestudier i samma takt som övriga elever. Sotenäs och Munkedal redovisade högsta värdet med 80 procent. Andel elever som slutför gymnasiet inom fyra år Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Riket Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Nyckeltalet visar den totala nettokostnaden för äldre- omsorg. Här ingår bokförda kostnader för äldreomsorg; SoL och HSL. Kostnaden divideras med antal invånare 80 år eller äldre. Munkedal hade den högsta nettokostnaden och Sotenäs den lägsta för Samtliga kommuner ökade nettokostnaden per invånare 80 år eller äldre jämfört med För Strömstads del är antalet personer i åldersgruppen 80 år och äldre konstant mellan åren. Vissa organisatoriska förändringar har gjorts, vilket påverkar jämförelsen. Kostverksamheten överfördes till Barn- och utbildningsförvaltningen år Färdtjänstverksamheten har tillkommit från år Organisatoriska förändringar som bidrar till ett flexibelt arbetssätt gör det svårare att göra jämförelser mellan åren. Fördelningen av verksamhet mellan Omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen, som Strömstad är ensam om bland jämförande kommuner, bidrar till att jämförelser med kommentarer till kostnadsutvecklingen blir svårare att göra. Antalet ärenden inom hemvård, hemsjukvård, trygghetslarm och matdistribution ökade. Antalet särskilda boendeplatser har varit konstant mellan år Beläggningen av korttidsplatser ökade under senare delen av 2009 och det ses som en följd av nedläggningen av avdelning 2 på Strömstad sjukhus. Beläggningen var 88 procent 2009 jämfört med 79 procent Antal dygn med betalningsansvar för utskrivningsklara patienter uppgick till 22 dygn, vilket är lågt. Äldreomsorg, nettokostnad/inv 80-W, i tkr Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Jämförelser har gjorts av kommunernas strukturkostnadsindex under perioden Strukturkostnadsindex är en indikator på om kommunen har högre eller lägre kostnader än som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. Kommunernas kostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella skillnader som gör att behovet av kommunala verksamheter, eller kostnaderna för dessa, är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella skillnader utgörs av faktorer som kommunerna inte kan påverka själva i nämnvärd grad, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund och geografisk struktur. Avvikelse mot riksgenomsnittet kan förklaras av ambitionsnivå eller andra strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Utvecklingen inom kommungruppen ser väldigt olika ut under treårsperioden. Strömstads strukturkostnadsindex har återigen förbättrats. Sidan 14 Inledning - Kommunala jämförelser

17 Strukturkostnadsindex, äldreomsorg Individ och familjeomsorg, nettokostnad/invånare 25, , , , , , ,0-10,0 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum VG län Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum LSS, LASS och psykiatri Nyckeltalet visar den totala nettokostnaden för LSS, LASS och psykiatri. Kostnaden divideras med antal invånare 0-64 år. För 2009 hade Lysekil den högsta nettokostnaden per invånare 0-64 år och Tanum hade den lägsta. I samtliga kommuner har nettokostnaden för LSS, LASS och psykiatri ökat de senaste åren. Strömstad hade hög andel insatser inom LSS per invånare 0-64 år. Även dessa insatser fördelades mellan Omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen. Antalet personer med kommunal personlig assistans minskade och andelen med privat personlig assistans ökade. LSS, LASS och psykiatri, nettokostnad/inv 0-64 år, i kr Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Individ- och familjeomsorg Nyckeltalet visar den totala nettokostnaden för individ- och familjeomsorg. Kostnaden divideras med antal invånare 0-w år. Lysekil hade fortsatt högst kostnader för individ- och familjeomsorg. Orsaker som påverkar skillnader mellan kommunerna kan vara kostnader för institutionsplaceringar, försörjningsstöd och förebyggande verksamhet samt utvecklingen av invånarantalet. Strömstads ökning berodde på att Institutionskostnaderna ökade inom både LVM och LVU (tvångsmässiga placeringar). Försörjningsstödet i Strömstad ökade cirka 10 procent mellan år men är fortfarande lågt till följd av god samverkan, bra arbetsmetoder samt en god arbetsmarknad. Det är förhållandevis få hushåll som fått försörjningsstöd. Antalet hushåll är konstant mellan åren men bidragen per hushåll ökade något. Även inom Individ- och familjeomsorgen har jämförelser av kommunernas strukturkostnadsindex gjorts. Strömstads faktiska kostnader blev för första gången högre år 2008 än vad som motiveras av kommunens struktur. Kommunen ligger nu i nivå med Sotenäs. Även om det egentligen är en för hög nivå så är den betydligt lägre än övriga kommuner i jämförelsegruppen och även i länet, vilket tyder på högre kostnadseffektivitet i verksamheten. Strukturkostnadsindex, individ- och familjeomsorg 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum VG län VA-verksamhet VA-taxa Samtliga kommuner i jämförelsegruppen har som mål att VAtaxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Strömstad har full kostnadstäckning. Lysekil har lägst taxa i norra Bohuslän. Strömstad har näst lägst. Men jämfört med riket har alla fem kommunerna höga taxor. Anledningen till detta är att säsongsvariationerna är stora och anläggningarna måste dimensioners för toppbelastningen. Dessutom är landskapet kuperat, vilket kräver många pumpstationer med ökade driftkostnader som följd. En annan faktor är hur tätbebyggt verksamhetsområdet är, eller hur många abonnenter som är anslutna per km ledningsnät. Inledning - Kommunala jämförelser Sidan 15

18 Långa överföringsledningar innebär kapitalkostnader som inte ger några intäkter. För att hålla nere VA-taxan krävs att den planerade bebyggelsen sker i anslutning till befintligt VA-nät. Från 2009 har ny taxekonstruktion antagits och anpassats till lagstiftningen. Detta innebär att taxa antagits för respektive vatten, avlopp samt dagvatten. Även taxa för dagvatten från allmän platsmark har antagits. VA-taxa, avser en normalvilla Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Riket Produktion Mängden tillskottsvatten visar kvaliteten på den producerade volymen. En låg siffra indikerar ett bra avloppsledningsnät med lite inläckage av regnvatten. Utifrån detta så har Strömstad ett jämförelsevis bra ledningsnät. Detta till trots så är det i vissa områden problem med inläckage i spillvattensystemet, vilka håller på att utredas och åtgärdas. För ändamålet finns medel för reinvesteringar i ledningsnät med ett belopp som motsvarar utbyte av nätet under 100 år. Nya vattenverket med ny teknik togs i bruk 2006 och är 2009 intrimmat i sin helhet. Den nya tekniken har medfört att energiåtgången för el har reducerats i jämförelse med tidigare år. Uppgifterna för riket avser kommuner på invånare. Tillskottsvatten i m3/ km spillvattenledning och dygn Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Riket Fastighetsförvaltning Fastighetsförvaltningen redovisas i den separata benchmarkingrapporten som kommer senare i vår. Personaljämförelser Sjukfrånvaron sjönk i samtliga kommuner mellan 18 och 26 procent. Kommungenomsnittet ligger på 4,7 procent. Största minskningen hade Tanum, som hamnade under 4 procent. I Strömstad var sjukfrånvaron också låg med 4,1 procent. Allt tyder på att större fokus och bättre uppföljning ger resultat. Sjukfrånvaro, total och andel långtid, procent. 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Korttid Sysselsättningsgrad Diagrammet visar hur kvinnors tjänstgöringsgrad fördelar sig i kommunerna. Att kunna erbjuda önskad tjänstgöringsgrad är en angelägen jämställdhetsfråga då det främst är inom kvinnodominerade yrken som ofrivilligt deltidsarbete förekommer. I kommunal verksamhet finns deltidsarbetslösheten främst inom vård- och omsorgssektorn. Att öka andelen heltidstjänster, eller den genomsnittliga tjänstgöringsgraden, leder till minskat bidragsberoende, bättre pensionsförmåner och ökade möjligheter till självförsörjning. Strömstad hade högst andel heltidsanställda kvinnor med 63,4 procent. Övriga ligger mellan procent. I Strömstad har andelen ökat sedan år 2007 till följd av införandet av den s.k. "Strömstadsmodellen" inom omsorgen, vilket innebär en möjlighet att välja sysselsättningsgrad två gånger per år. Ett av skälen till att införa denna modell var att möta konkurrensen på arbetsmarknaden samt att säkra vikariebehovet. Sysselsättningsgrad kvinnor, procent. Långtid Elförbrukning i kwh per m3 producerad volym dricksvatten 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Riket % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Deltid 0-74 % Deltid % Heltid Sidan 16 Inledning - Kommunala jämförelser

19 VERKSAMHETEN UNDER ÅRET Ett år fyllt av aktiviteter och åtgärder med riktning mot visionen Kommunens vision och övergripande mål bygger på begreppet långsiktigt hållbar utveckling. Hållbar utveckling har fått en ökad betydelse som ledstjärna i stort och i smått, både i det löpande arbetet och i utvecklingsprojekt av olika slag. Genom att ta hänsyn till samtliga tre dimensioner inom hållbar utveckling, den sociala, den ekologiska och den ekonomiska, skapas bästa förutsättningarna att kunna möta behoven hos dagens kommuninnevånare utan att tära på framtida generationers möjligheter. Strömstad har en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling, där livskvalitet-, miljö- och kulturvärden stärks. Kommunens vision siktar mot ett samhälle där invånarna lever ett gott liv, i harmoni med varandra och med hänsyn till natur och kultur och till kommande generationers rätt till välfärd. Arbetet för att förbättra förutsättningarna för att nå dit är ständigt pågående. Verksamhetsberättelsen ger exempel på åtgärder och insatser under året med syfte att nå visionen. Redogörelsen relateras till kommunens fyra övergripande mål. Ökat medborgarengagemang Under året genomfördes val till EU-parlamentet. Det genomsnittliga valdeltagandet i riket uppgick till 45,5 procent, en lägre siffra än vid val till kommun, landsting och riksdag. Strömstad låg avsevärt lägre med strax under 34 procent men det var ändå en ökning från drygt 28 procent i förra EU-valet 2004, vilket kan tyda på ett ökat medborgarengagemang. Inom kommunens verksamheter arbetar man ständigt med att försöka öka medborgarnas engagemang i flertalet av de samhällsutvecklingsprojekt och löpande processer som bedrivs. Inom ramen för översiktsplanearbetet arrangerades ett flertal träffar med olika föreningar och organisationer under året, likaså inom folkhälsoområdet hölls ett flertal möten samt att samverkansprojekt bedrevs med en rad olika aktörer i samhället. Sex näringslivsträffar genomfördes och ett näringslivsråd etablerades. Omsorgsnämnden hade ett öppet nämndsmöte, arrangerade tre så kallade Fokusgrupper för dialog med vårdtagare och anhöriga inom missbruksverksamheten samt etablerade kostråd för personal, boende och anhöriga inom särskilda boenden. Tekniska nämnden hade möten med företagare och allmänhet angående Bastekärrsexploateringen, rondellen på Oslovägen, E6-utbyggnaden samt deltog i kommunens näringslivsträff. Miljö- och byggnämnden genomförde ett antal informationsmöten kring olika frågor, flera samrådsmöten för detaljplaner samt en välbesökt utställning på gymnasiet där pågående detaljplaner redovisades. I 2008 års medborgarundersökning framkom att kommuninvånarna endast gav knappt godkänt på frågor som rör demokrati och inflytande på kommunala verksamheter och beslut. År 2010 ska undersökningen genomföras igen och målet är då att betyget ska öka. Förbättrad folkhälsa Ett antal åtgärder för förbättrad folkhälsa vidtogs under året i kommunens verksamheter. Här redovisas ett axplock. Arbetet för att implementera FN's barnkonvention inleddes, med syftet att barnperspektivet ska genomsyra all verksamhet och alla beslut i kommunen. Möten med arbetslösa ungdomar för att hitta vägar för deras delaktighet i samhället.. Inom arbetet med våldsutsatta kvinnor skedde en kartläggning som möjliggör förbättrandet av skyddsnät, samarbete och metoder och samarbete med pensionärsorganisationerna möjliggjorde att seniorer kan erbjudas datakurser och så kallat Internetcafé. En språkrörsutbildning genomfördes för gymnasieelever angående bland annat ordningsregler, skolans policy kring likabehandling, antimobbning och droger samt gymnasiets konfliktlösningsmodell och en obligatorisk gymnasiekurs i livskunskap (etik och livsfrågor) startades under hösten. Förbättringar pågår ständigt för att öka tillgängligheten på allmänna platser, som ett resultat av genomförda trygghetsvandringar som har kartlagt akuta behov. Effektiv ekonomisk och ekologisk hushållning Kommunens ekonomiska förutsättningar bestäms till största delen av hur den finansiella utvecklingen i Sverige påverkar kommunsektorn som helhet. Det är svårt att påverka skatteintäkterna, åtminstone på kort sikt, men nettokostnaderna kan påverkas i hög grad med hjälp av politiska mål och god styrning. Mål & Budgetprocessen syftar till att förbättra verksamhets- och ekonomistyrningen och därigenom effektivisera resursanvändningen i hela kommunen. Det är nödvändigt att politiska mål fastställs och som förvaltningarna sen ska omsätta ut till den operativa verksamheten. Än finns det en del att göra vad gäller val av mål och styrtal för att syftet ska fullföljas och målarbetet ska upplevas som meningsfullt. Under våren försämrades de ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn dramatiskt i takt med sjunkande skatteintäktsprognoser. Kommunfullmäktige tog i april beslut om minskade nämndsramar för innevarande år med sammanlagt 9 Mkr, varav ca 6 Mkr redan hade beslutats om som ofördelat sparbeting i samband med budgetbeslutet i november. Ramminskningarna hanterades till övervägande delen genom återhållsamhet inom förvaltningarna. Därmed kvarstår utmaningen för kommunen att anpassa nettokostnaderna varaktigt under 2010 och framåt genom effektiviseringar och omstrukturering i verksamheterna. Förvaltningsberättelse - Verksamhet under året Sidan 17

20 I syfte att upprätthålla en effektiv ekonomisk hushållning är åtgärder såsom omstrukturering, nedprioritering av ej nödvändiga verksamheter och arbetsuppgifter samt utveckling av förändrade arbetssätt att föredra framför fortsatta åtstramningar i en oförändrad verksamhetsstruktur. En effektiv ekologisk hushållning är en självklar utgångspunkt för all planering i kommunen. Under året visade sig detta främst i arbetet kring bildandet av Kosterhavets nationalpark, i den översiktliga planeringen i övrigt, exempelvis tematisk översiktsplan för vindkraft samt i kustzonsplaneringsprojektet i samverkan med grannkommunerna i norra Bohuslän. Miljöfrågor och ett ekologiskt perspektiv uppmuntras i övrigt på olika sätt i den kommunala verksamheten, i stort och smått. Kallelser och handlingar till politiska möten distribueras huvudsakligen elektroniskt, dubbelsidig utskrift tillämpas som regel och kommunens IT-servrar har minskats från 50 till 4, vilket sänker strömförbrukningen. Inom kostenheten eftersträvas ökad andel ekologiska livsmedel, sen några år tillbaka har målet varit att uppnå 25 procent år Av ekonomiska skäl går utvecklingen långsamt och 2009 låg nivån på drygt 10 procent, vilket är samma nivå som Inom all undervisning ingår miljöfrågor som en naturlig del. Kommunens leasingfordon byts successivt ut mot miljöklassade fordon och övriga maskiner inom den tekniska förvaltningen byts kontinuerligt för att vara anpassade till senaste tekniken. Miljökraven i hamnarna följs upp och brister åtgärdas löpande. Bidrag beviljades under året för anläggning av spolplattor och reningsanläggning för rengöring av båtbottnar. Kommunal energirådgivning genomfördes i samverkan med andra kommuner. Offensivt samhällsbyggande Befolkningen ökade med 83 personer jämfört med år Den genomsnittliga befolkningsökningen tio år bakåt är 66 personer årligen. Med nuvarande ökningstakt kommer inte målet invånare år 2015 att nås, befolkningsprognosen tyder på en nivå runt invånare om inga ytterligare åtgärder vidtas. En av de viktigaste förutsättningarna för en fortsatt positiv, balanserad befolkningstillväxt är att det skapas nya områden för boende och verksamhet i hela den geografiska kommunen. För detta krävs färdiga planer, såväl översiktsplaner som detaljplaner och arbetet med detta fortsatte under året. I slutet av året antogs en strategisk plan med nio utvecklingsområden. Planen ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med översiktsplanen och för övrig strategisk planering inom kommunen. Arbetet har utgått från visionen och de övergripande målen. FOTO: CAROLINE SVENSSON Sidan 18 Förvaltningsberättelse - Verksamhet under året