Protokoll fört vid årsmöte med Jägarförbundet Äppelbo Jaktvårdskrets den 4/2-07 i Sälas bystuga. 23 st. närvarande.

Transkript

1 Protokoll fört vid årsmöte med Jägarförbundet Äppelbo Jaktvårdskrets den 4/2-07 i Sälas bystuga. 23 st. närvarande. 1. Tomas Brynils förklarade mötet öppnat och hälsade alla närvarande välkommen. Särskild representant från DJF, Lars-Olof Krigarn Kristiansson 2. Kallelsen till mötet godkändes. Den har varit införd i Sv. Jakt nyheter, Vansbrobladet och på appelbo.net. 3. Dagordningen delades ut till alla närvarande och godkändes. 4. Till ordförande för mötet valdes Tomas Brynils. Till sekreterare för mötet valdes Roger Eriksson. 5. Till att justera dagens protokoll valdes Rune Heens och Sven-Åke Andersson 6. Jägarförbundets representant på mötet Lars-Olof Krigarn Kristiansson, presenterade sig. Han utnyttjade 45 minuter av årsmötet med att ge information om hur valet -06 har påverkat frågorna kring jakten utifrån EU, Jägarförbundet, Länsstyrelsen. Han gav även information kring vargutredningen, älg och bly samt en del annat. L-O menade att mer och mer tycks frågorna hamna i Bryssel är Sverige ordf. i EU, då kan vi som bäst påverka och lyfta frågorna kring jakten. Kring rovdjuren menade L-O att det är faktiskt jägarna som tagit fram de viktigaste statistiken. Det är ett viktigt argument. Länsstyrelsen har idag personer involverade i rovdjursfrågorna. När jägarförbundet hade hand om frågorna fick man knappt medel till frimärken. Utredningen om förvaltning av våra rovdjur, som Åke Pettersson blir klara Vad händer då? Det kommer troligen att bli en seg process. Utredningen ska så ut på remisser, och instanser ska säga sitt om detta. Det kommer troligen att gå fram till 2009, innan vi kan få ett beslut. Biologiska älgskötselområden tycks bli av. En viltdatabas är aktuell under 2007 med statistik. Bly remiss är ute och vi kan vänta oss ett beslut i vår eller fram emot augusti. 7. Verksamhetsberättelsen som inledningsvis hade delats ut, gick vi igenom. Verksamhetsberättelsen godkändes. (Se bilaga 1) 8. Kassa och revisionsberättelsen upplästes av Kjell Welam och godkändes. (Se bilaga 2) Justeras sida 1 av 4

2 9. Mötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. 10. Val av styrelse: Telefon nr: Ordförande Tomas Brynils omvaldes på 1 år Sekreterare Roger Eriksson 1 år kvar till val Kassör Kjell Welam 1 år kvar till val Ledamot Lena Lind omvaldes på 2 år Ledamot Ebbe Sjöberg omvaldes på 2 år Suppleant Pierre Magnusson omvaldes på 1 år Till revisorer valdes Bibbi Brynils och Nils-Erik Nilsson på 1 år. Till suppleant omvaldes Bror-Erik Enström på 1 år. 12. Att representera Äppelbo kretsen vid förbundsstämman i mars valdes Tomas Brynils. 13. Till studieansvarig omvaldes Lena Lind på 1 år. Till ungdomsansvarig valdes Ebbe Sjöberg på 1 år. Till rovdjursansvarig valdes Lena Lind på ett 1 år. 14. Till viltövervakare för kretsen valdes Tom Björns. Han ska ha alla sammanställningar från de olika viltvårdsområdenas skottlistor. 15. Till valberedning omvaldes följande på 1 år: Rune Hellsing sammankallande, Lars Larsson och Sven-Åke Andersson. 16. Kretsbidraget från föreningarna beslutades vara lika som tidigare, dvs 30 kr. 17. Kretsmötet rekommenderar föreningarna att ha kvar sina skjutprov inför älgjakten, som tidigare. 18. Älgjakten Avskjutningen 2006 för hela kretsen blev 88 vuxna älgar fällda (elva fler än året innan). Antalet skjutna kalv blev 69 st (två fler än året innan). (Se bilaga 3) Licensansökan rekommenderas fortsatt vara på 130 stora älgar. Den lokala samrådsgruppen (Mellanskog, Korsnäs, Skogsstyrelsen och representanter från Östra, Norra och Västra) har möte i mars och där skall diskuteras hur många älgar som vi egentligen skall söka tilldelning på. Under fjolåret delade man ut mellan varje VVO. Så kunde man söka mer från den återstående potten, vilket aldrig är några problem då licensansökan är så stor. Justeras sida 2 av 4

3 Eventuella restriktioner diskuterades men inga beslut togs, utan mötet rekommenderade att man diskuterar detta vidare i samrådsgruppen. Jaktledarmöte blir söndagen den 13 maj 2005, kl i Sälas Bystuga. Lokalen bokades direkt på plats. Tomas skickar ut kallelse till de som ska medverka. Ska vi införa septemberjakt på älg eller fortsätta som förut? Hur går detta till egentligen? Frågorna gick till L-O. Hur har man gjort i Malung? L-O redogjorde, att trots att alla lagen kan jaga i september så står över hälften över och börjar i oktober, men då handlar det i stället om man ska börja lördag, söndag eller måndag. Det är väldigt upp till en själv hur man önskar göra. En del VVO ordnar någon ungdomsjakt i september, någon väljer att gå ut och skjuta någon älg för hundträningens skull. Hur som helst så måste man ansöka om att få det hos Viltvårdsnämnden. Frågan diskuterades livligt fram och tillbaka. Möte beslutade även här, att man ska ta upp detta på samrådsmötet för jaktledare i maj. Försäljning av älgskinn Vad gör vi med pengarna (ca kr) som kom in i höstas? Kretsstyrelsen hade ett förslag om att använda dem till någon föreläsare som kommer hit. Man beslutade att Tomas skulle ta kontakt med en föreläsare som pratar om slaktning, styckning och ev. matlagning. 19. Äppelbo östra VVO står på tur att anordna bössvädringen till hösten. Mikael Vuorio har blivit tillfrågat om att var ansvarig och hålla i den skjutning som gjordes i hösten 2006 och som kallades för Sälpoffén. Mötet tog upp en diskussion, om Mikael även kunde var ansvarig för Bössvädringen. Det gillades av mötet, men Mikael hade då ej lovat göra detta, då han fört diskussioner med flera om att göra andra förändringar kring uppskjutningen inför älgkortet och bössvädringen. Det blir skjutning till hösten för alla Äppelbo jägare, men det är ej riktigt klart hur det kommer att se ut. Det beslutades att bössvädringen blir gratis att skjuta detta år, då den ej genomfördes i kretsen regi ifjol. Risåslaget inom Äppelbo Norra har en egen skjutning med olika kulkalibrar, som de under flera år genomfört. Under fjolåret erbjöds även andra än de egna jägarna i sitt jaktlag att skjuta. De kommer att fortsätta med sin skjutning. Så till hösten smäller det säkerligen mer än det någon gång har gjort. 20. Nils-Erik Nilsson och Dan Georgsson kommer att hålla i kretsmästerskapet. 21. Mötet uppmanar föreningarna att fortsätta som tidigare med det förenklade småviltkortet. Dvs. Regler: Att man påbörjar jakten på den egna VVO. Man kan följa efter drevet in på annat VVO (västra resp östra). Norra VVO kan man således inte följa efter drevet in på. Dock kan man jaga tillsammans/följa med med vem som helst oavsett VVO, om man är jaktkortslösare inom något av norra, västra eller östras VVO. 22. Styrelsearvode. Kretsstyrelsen hade som förslag att ej ta ut någon arvode, för att så lite har hänt under året. Mötet beslöt dock att styrelsen tycks behövas, då det tycks finnas en hel del frågor, som styrelsen behöver arbeta med. Därför beslutades att samtliga ledamöter erhåller 500 kr var. Justeras sida 3 av 4

4 23. 2 motioner från styrelsen och 3 från enskild medlem. Jaktvårdskretsen har fem motion att ta ställning till inför Dalarnas jaktvårdsförbunds årsstämma. Dessa fem behandlades och samtliga fem bifalles. Den ena berörde regional förvaltning av rovdjur och den andra berörde sponsring av barnböcker. De sista tre från enskild medlem handlade om varumärket den svenska älgen, skyddsjakt på varg och lodjursstam i balans med näringstillgången. Protokollet hänvisar till - (bilaga 4, 5, 6 och 7) där samtliga motioner presenteras. 24. Utdelning av medalj för Kretsmästerskap i skytte och utdelning av förtjänstmärke för långt medlemskap. Per-Erik Andersson var ej på plast för att ta emot medalj för skytte. John Heinstedt fanns på plats för att ta emot förtjänstmärke och fick kvällens enda applåd. 25. Kretsen framtid Hur ska vi fungera vidare, uttryckte Tomas. Vi behöver en pigg och aktivare styrelse. L-O förklarade om kretsens berättigande, för att vi ska kunna mötas och lyfta fram rekommendationer och förslag. Kör på var mötets önskan. 26. Övriga frågor - Det informerades om en kurs Jakt på varg. Denna ska genomföras på prov hos ett antal personer inom kretsen. 27. Mötet avslutas Mötet avslutas vid av ordförande Tomas Brynils. Äppelbo den 5 februari 2006 Roger Eriksson Sekreterare Tomas Brynils Ordförande Rune Heens Justerare Sven-Åke Andersson Justerare

5 Verksamhetsberättelse för Äppelbo jaktvårdskrets 2006 Under året har styrelsen haft följande utseende: Ordförande Tomas Brynils Kassör Kjell Welam Sekreterare Roger Eriksson Ledamöter Ebbe Sjöberg och Lena Lind Årsmöte hölls ifjol den 5/2 i Rågsveden Bystuga. Tre motioner kom på dagordning, vilket inte är så vanligt. Alla godkändes. Medverkade gjorde även jägarförbundets Hans Johansson, som presenterade sin roll på DJF. Hans pratade senare om rovdjursläget, ungdomsverksamhet och klövviltförvaltning. De tre motioner som inlämnades under fjolåret från kretsen togs emot av DJF:s årsstämma. Det gav inga direkta resultat. Utan frågorna beaktades för vidare diskussioner. Kjell Welam deltog på en samrådsträff i Leksand under mars. Den 12 maj var det jaktledareträff. Inga direkta förändringar bestämdes. Rekommendationerna från kretsen om restriktioner på tjurar, ogillades av mer parten. Man hänvisade där vidare till årsmötena hos respektive viltvårdsområde att besluta vidare om själva om rekommendationerna kring avskjutning, uppskjutningskrav, etc. Intresset för jakten tycks fortsatta intressera. Även utanför JVK:s regi. I maj blev nämligen nästan 20 stycken klara med den teoretiska delen och av dessa slutförde ca 15 personer det avslutade skyttet och fick därmed klar sin jägarexamen. Bössvädringen och kretsmästerskap skulle ifjol anordnas av Norra, men man lyckades ej från norra få fram några som ville ta tag i bössvädringen, så det blev ingen. Dock tog man beslut inom västras VVO att anordna Sälpoffen, som var öppen för alla Äppelbojägare. Det kom trots allt nästan 50 deltagare till Johans kôja för att skjuta. Samma dag arrangerade även Risåslaget en egen skjutning! Så klart visar det på att intresset för bössvädringen lever kvar. Ett trevligt sätt att mötas innan jakten och som är bra för jaktgemenskap. Jaktvårdskretsen hoppas att den kan leva vidare med några ansvariga personer. Per-Erik Andersson var den enda som sköt årets kretsmästerskap. De så tidigare värdelösa älgskinnen, som har kasserats. Köptes återigen upp. Det gav kronor till kassan. Frågan är vad man ska göra med dessa pengar. Förslag från kretsen har varit, att använda dem till föreläsare. Frågan tas upp på årsmötet Under 2006 har det varit ungefär samma antal inkomna rovdjursobservationer från de stora rovdjuren. Vargspår och observationer har mest gjorts i norra och södra delarna av socknen. Ett björnmöte upplevdes i Barkuberget, där Risåslaget jagar under älgjakten. Det förekommer flera rapporter om framförallt lodjur. Viltolyckorna efter järnvägen och riksvägen drabbar huvudsakligen Östras och Norras VVO. Östra har samlat under många år statistiken och den finns att läsa via under föreningar. Under 05/06 hade man 7 rådjur och 3 älgar dödade av tåg eller bil. Norra hade under tal eftersök på både rådjur och älg. De resulterade i 7 döda älgar och 10 rådjur. Kretsen har genomfört även ytterligare ett mindre möten i styrelsen under året. Äppelbo den 2 februari 2007 Tomas Brynils Kjell Welam Roger Eriksson Ebbe Sjöberg Lena Lind

6 Balansräkning 2006 Äppelbo jaktvårdskrets Tillgångar Kassa Postgiro Bank 1/ , , ,82 31/ , , ,82 Summa tillgångar 1/ ,82 31/ ,05 Årets överskott 4.613,23 Inkomster Utgifter Fallavgifter ,00 Fallavgifter ,00 Föreningsbidrag 9.815,00 Resor o arvoden 2.750,00 Annonser 860,00 Övrigt 1.591,77 Summa: ,77 Årets överskott 4.613,23 Summa: ,00 Summa: ,00

7 Älgjakten 2006 Äppelbo jaktvårdskrets. Område Tjur Ko T.kalv K.kalv Vuxen Kalv % kalv Norra % Östra % Västra % Äpplaskog % Nybofjäll % Summa % Summa antal älgar 157 st. ger ca 5,2/1000 ha. Inkoms av hudar för hela kretsen blev kr.

8 MOTIONER TILL DALARNAS JAKTVÅRDSFÖRBUND -Förbundsstämman 2007 Antagna av vid årsmöte med Äppelbo jaktvårdskrets REGIONAL FÖRVALTNING AV ROVDJUR. I februari 2006 beslöt Naturvårdsverket efter diskussion i Nationella rovdjursgruppen - att bevilja skyddsjakt på två vargar i Ovanåkers kommun. Den enda som motsatte sig beslutet var den tjänsteman som representerar länsstyrelsen i Dalarnas län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län beslöt att lägga locket på. Ingenting fick komma ut till allmänhet eller media förrän jakten var klar. Båda vargarna var avlivade inom några dagar. I september 2006 beslöt Naturvårdsverket att bevilja skyddsjakt på en varg i Bjursås, Falu kommun. Då började cirkusen i Bjursås. Miljöenheten på Länsstyrelsen i Dalarna visade att man inte var kapabel att handha ärendet. Enligt boende i området sprang representanter för vargälskare inne på gårdar och i skogarna för att skrämma vargarna. Det var tydligt att länsstyrelsen inte förmått lägga på locket utan motståndare mot beslutet visste varje mått och steg som jägarna skulle ta. Varifrån kom den kunskapen? Det blev heller inget resultat. Trots flera förnyade tillstånd till skyddsjakt lever så vitt vi vet vargen och kan fortsätta ställa till problem för människor i omgivningen. I samband med den sk skyddsjakten kom det fram många märkliga uppgifter i media. Förgiftat kött var utlagt, en förgiftad älgkalv visades upp, svansen av en skjuten varg hittades i ett dike, att vargen angrep tamdjur berodde på att den ätit av det förgiftade köttet osv. Allt detta skulle naturligtvis länsstyreslens tjänstemän med kraft ha dementerat. Detta, tillsammans med länsstyrelsens hantering av tilldelning av djur när det gäller björn och lodjursjakten, gör att vi hemställer att: Dalarnas Jaktvårdsförbund ska verka för att förvaltning av rovdjuren, inkluderande avskjutning, för Dalarnas del inte ska ske på regional nivå av Dalarnas länsstyrelse, utan Att denna ska ske på lokal (kommunal) nivå, eller i nödfall direkt av Naturvårdsverket. 2. SPONSRING AV BARNBÖCKER. Lagom till folkomröstningen om vargar i fyra dalakommuner gav Naturskyddsföreningen ut en barnbok Vargarna vid Trollsjöåsen. Den delades ut gratis i skolor och säljs nu för 80 kr/st. Den är i sin helhet en lovsång till vargen, som inte på något sätt är en fara för människor eller djur. Ett vargangrepp på hunden är egentligen inget farligt, hunden behöver bara pysslas om lite och vargarna menade inget illa. Vargarna beskrivs med mänskliga termer som mamma och pappa. Jägare däremot skildras som bovar, både i text och bild. (lilla Elina blir rädd för dem och springer in i affären och tar skydd). Enligt uppgift är denna bok sponsrad med flera hundratusen kronor från Jägartian. Ska vi jägare vara med och betala när Naturskyddsföreningen utbildar människor och skapar en för oss negativ opinion? Samtidigt har Ros-Marie Enqvist skrivit barnboken Parkvargen som handlar om barn på landet och som vill visa hur det verkligen är. Jägarbarn är också människor. Eftersom hon lever i vargmarker och umgås med jägare vet hon att när vargen ger sig på en hund så dör den oftast. Hon har inte fått ett öre i bidrag av Jägarförbundet.

9 Därför hemställer vi att Dalarnas Jaktvårdsförbund undersöker och redovisar vilka och hur stora bidrag som gått till Vargarna vid Trollsjöåsen och att Parkvargen får ett rejält bidrag till utgivningen. / Motion inkommen från Äppelbo JVK styrelse

10 LODJURSSTAM I BALANS MED NÄRINGSTILLGÅNG Våra köttätande rovdjur lodjuren behöver en bred bas i sina näringspyramider för att må bra. Det vill säga att slippa svälta. Grunden i viltvården är att bereda de vilda djuren goda möjligheter att finna skydd för bo och ungar samt att finna tillräckligt med föda. I takt med att vi omvandlar allt mer av Sveriges landareal till byggnader och asfalterade ytor minskar de vilda djurens utrymme. Lodjurets bytesdjur rådjuret har uppvisat en stark tillbakagång och är i många områden inte längre ett jaktbart villebråd eftersom vi jägare utnyttjar överskottet i naturen och instinktivt undviker att tära på kapitalet. Lodjursforskare Olof Liberg på Grimsö forskningsstation har för flera år sedan sagt att det nationella målet för lodjursstammen kom att medföra brist på bytesdjur och därmed svält. Den tilldelade skyddsjaktskvoten räcker inte för att rädda rådjurpopulationen och förhindra att svält blir en vanlig dödsorsak för lo. Det är inte första gången som myndigheterna vägrar lyssna på jägarkåren varningar. Under den såkallade älg-explosionen svalt många djur ihjäl i Furudalsområdet. Måste samma scenario drabba ytterligare djurarter med onödigt lidande för både offer och åskådare. Tamdjursägare som anskaffar fler djur än födotillgången klarar hamnar i domstol och fängelse för djurplågeri. Samma sak borde kanske drabba beslutsfattare som orsakar liknande tragedier för det vilda genom förhastade beslut utan genomarbetade beslutsunderlag. Äppelbo jaktvårdkrets vill att Jägareförbundet lyfter fram problematiken med det för högt satta nationella målet för lo och tar fram ett förslag som ger oss en lodjursstam som lever i balans med näringstillgången. Lena Lindh (enskild medlem)

11 SKYDDSJAKT PÅ VARG Det bästa hos människan är hunden sägs det. Hunden är vårt äldsta husdjur och ett av de mest användbara tack vare sin nos och läraktighet. Vi använder hunden till jakt, bevakning, vallning, handikapphjälp och han hjälper oss hitta droger, lavinoffer, rötat trä mm. Hunden är också ett sällskap för gamla och unga. Draghundar är populära på turistanläggningarna i fjällen. Detta tamdjur har inget skydd i den svenska lagstiftningen om det angrips av varg. Det samma gäller vårt andra populära husdjur hästen. Den står också skyddslös utanför stall och hage. I takt med att vargens antal ökar höjs röster från husdjurens ägare och andra om skyddsjakt. Äppelbo jaktvårdskrets föreslår följande: Dalarnas jaktvårdsförbund ska rekommendera sina medlemmar och övriga jägare att avstå från deltagande i skyddsjakt på varg i väntan på att lagstiftningen ändras så att djurägare verkligen får skydda sina husdjur. Alltid och överallt där husdjuret vistas. Låt Naturvårdsverket och Länsstyrelsen med sin fältpersonal ta hand om de problemdjur som de själva skapat. Det är dessutom lämpligt att nämnda myndigheter tar konfrontationen i fält med de rovdjursförespråkare som infinner sig då skyddsjakt beviljas. Äppelbo JVK vill att Jägareförbundet rekommenderar jägarkåren att avvakta med deltagande i skyddsjakt på varg till lagstiftningen ger våra husdjur nödvärnsrätt även utanför hus och hage. Lena Lindh (enskild medlem)

12 VARUMÄRKET DEN SVENSKA ÄLGEN Den snabbt växande vargstammen har på många platser där en flock etablerat sig gått hårt åt älgstammen. Det kan kanske tyckas att uteblivet jaktbyte för den minoritet som jägarkåren utgör är nationellt ointressant. Den svenska älgen är ett internationellt viktigt varumärke för turistnäringen. Våra gäster från andra länder vill se älg, köpa älgprylar och om möjligt delta i svensk älgjakt. Turismen ökar varje år och är en betydelsefull näring i glesbygden. Har vi råd att bygga upp stora stammar av varg på bekostnad av varumärket Älgen? Turistsatsningarna på varg har hittills inte kunnat uppvisa resultat i älgklass. Tvärtom har vargturismen drabbats av tvinsot. Vad är älgens verkliga värde inte kilopriset på kött. Vad är en tysk jägare beredd att spendera för att få fälla en svensk älg - på resor, boende och avgifter för jakten. Hur många turistföretag erbjuder älgsafari och hur mycket älgprylar säljs i Sverige under ett år. Hur många älgskyltar stjäls. Hur många vargar kan vi ha utan att förlora de marknadsandelar i den internationella turistnäringen som vi erhållit tack vare älgen. Äppelbo jaktvårdkrets vill att Jägareförbundet i samarbete med någon lämplig turismorganisation tar fram fakta om vilket värde den svenska älgen har förutom som jaktbyte för de svenska jägarna. Analysera även vilken negativ påverkan en stark vargstam kan medföra för de företag som satsat på älgturism. Lena Lindh (Enskild medlem)