Bullerbarn möts med lugna ord

Transkript

1 MEDLEMSTIDNING FÖR Nr 5 NOVEMBER 2013 ÅRGÅNG 2 BERGSLAGEN Bullerbarn möts med lugna ord SIDAN 7 Välfärden kräver höjda statsbidrag SIDAN 4 Hattfabrik rätt plats för konst SIDORNA Deras barn ska bli kungar i livet SIDORNA 18 19

2 CILLA ROHDIN ordförande Kommunal Bergslagen För få samtal med anställda Ledarskapet i äldreomsorgen påverkar de äldres vårdkvalité och vårdanställdas förutsättningar att utföra arbetet väl. Vi i Kommunal släppte nyligen en rapport tillsammans med fackförbundet Vision om ledarskap i äldreomsorgen. Undersökningarna som ligger till grund för rapporten visar bland annat att antalet anställda per chef är för många, cheferna har bristfälligt administrativt stöd, bemanningen är för låg och andelen av personalen som har trygga anställningar är för liten. Hos tillfrågade medlemmar i Kommunal är det två frågor som särskilt sticker ut, nämligen handledning och medarbetarsamtal. I Västmanland-Dalarna har var tredje upp till närmare hälften av de anställda inom äldreomsorgen inte haft medarbetarsamtal senaste året. Generellt i landet har nästan en tredjedel inte haft dessa samtal under samma period. De flesta som inte haft det är visstids- eller timanställda. Men trots det är den genomsnittliga anställningstiden hos den nuvarande arbetsgivaren bland dessa över två år. Två år utan medarbetarsamtal är en lång tid. Drygt var tionde medlem inom äldreomsorgen i Västmanland- Dalarna bedömer att den närmsta chefen saknar möjlighet att ge handledning i det dagliga arbetet. Att inte erbjudas ett medarbetarsamtal eller inte få handledningen man behöver gör att de anställda inte får stödet de behöver av sin chef och inte får möjlighet att bidra till kvalitetsutvecklingen på jobbet. Ett stort problem är även att det är för många tillfälliga anställningar och för låg bemanning i äldreomsorgen. Det leder till att det finns för lite utrymme för personalen att delta i det kvalitetshöjande arbetet. Till syvende och sist påverkar det de äldres rätt till en god omvårdnad. Vi ser på detta med stor oro. De äldre har rätt till en god vård och de anställda till en bra arbetsmiljö. Studera med Kommunal l Kan jag påverka Kommunal? Anmäl ditt intresse till sektionen: Här når du din sektion Arboga Västerlånggatan 10, Arboga Postadress: Rådhuset, Box 45, Arboga Tel: arboga.bergslagen@ Avesta Telegatan 12E, Avesta Tel: avesta.bergslagen@ Borlänge Vasagatan 27, 2 tr, Borlänge Postadress: Röda vägen 50, Borlänge Tel: borlange.bergslagen@ Dalarna Trafik c/o Nobina Sverige AB, Olsvedsvägen 13, Leksand Tel: dalarna-trafik.bergslagen@ Fagersta Norbergsvägen 21, Fagersta Tel: fagersta.bergslagen@ Klubb 2, Skinnskatteberg Klockarebergsvägen 8C Tel: Falun Folkets hus, plan 4, Myntgatan 10 14, Falun Tel: falun.bergslagen@ Falun Hälso- och sjukvård Falu lasarett, Falun Posstadress: Falu lasarett Falun Tel: falun-halso-sjukv.bergslagen@ Gagnef Gagnef kommun, Stationsvägen 7, Gagnef Postadress: Box 1 Gagnefs kommun Gagnef Tel: gagnef.bergslagen@ Hallstahammar, Hallstahammars kommun, Hallstahammar. Besöksadress: Parkgatan 24, Hallstahammar Tel: hallstahammar.bergslagen@ Hedemora Box 201, Hedemora Besöksadress: Myrgatan 6 Tel: hedemora.bergslagen@ Kungsör Hornsgatan 6, Kungsör Tel: kungsor.bergslagen@ Köping Folkets hus, Köping Tel: koping.bergslagen@ Köping, Hälso- och sjukvård Lasarettet, Köping Tel: koping-sjv.bergslagen@ Har du haft funderingar om... l Kollektivavtalet varför ska vi försvara det? Satsa på en medlemsutbildning! Tillsammans rätar vi ut dina frågetecken! Namn:... Personnr.:... Arbetsplats:... Tel arb:... Leksand Bergvägen 5, Leksand Tel: leksand.bergslagen@ Ludvika Box 711, Ludvika Besöksadress: Bergslagsgatan 2 Tel: ludvika.bergslagen@ Klubb 1, Fredriksbergsklubben Ludvikavägen 37, Fredriksberg Besöksadress: Fredriksbergsskolan Malung-Sälen Skolgatan 2, Malung Postadress: Box Malung Tel: malung-salen.bergslagen@ Mora Gamla kommunhuset, Badstugatan 2, Mora Tel: mora.bergslagen@ Mora Hälso- och sjukvård Mora lasarett, Hus 14, plan 2, Mora Tel: mora-halso-sjukv.bergslagen@ Norberg Ringvägen 7 G, Norberg Tel: norberg.bergslagen@ Orsa Borngärdet 2A, Orsa Tel: orsa.bergslagen@ Rättvik Golfvägen 2A, Rättvik Tel: rattvik.bergslagen@ Sala Lasarettsgatan 8, Sala Tel: sala.bergslagen@ Smedjebacken Stegelbacken, Sveavägen, Smedjebacken Tel: smedjebacken.bergslagen@ Surahammar Vattentornet, Bergsgatan 13, Surahammar Tel: surahammar.bergslagen@ Säter Hälso- och sjukvård Box 350, Säter Besöksadress: Vedgårdsvägen 7, Säter Tel: sater-halso-sjukv.bergslagen@ Säterbygden Falkgränd 3A, Säter Tel: saterbygden.bergslagen@ Vansbro Medborgarhuset, Vansbro Tel: vansbro.bergslagen@ l Vilka rättigheter/ skyldigheter har jag som medlem? l Är du medlem, utan fackliga uppdrag, kan du få stipendium och läsa på dagtid. l Mer information får du på din sektionsexpedition. l Adress och telefonnummer till din sektion finns nedtill på denna sida. Om du planerar ett besök på sektionen ring först för säkerhets skull. Västerås, Hälso- och sjukvård Centrallasarettet, ingång 21, Västerås Tel: vasteras-sjv.bergslagen@ Västerås Lärande Service Carl Hennings gata 6, Västerås Tel: vasteras-larande.bergslagen@ Västerås Teknik Carl Hennings gata 4, Västerås Tel: vasteras-teknik.bergslagen@ Västerås Vård och omsorg Carl Hennings gata 4, Västerås Tel: vasteras-omsorg.bergslagen@ Klubb Attendo Rösegården Rösegårdsgatan 1, Västerås vasteras.klubb.attendo.bergslagen@ Västmanlands Trafik c/o Västerås Lokaltrafiken AB, Retortgatan 7, Västerås Tel: vastmanland-traf.bergslagen@ Älvdalen Högholsvägen 11 A, Älvdalen Tel: alvdalen.bergslagen@ MEDLEMSTIDNING FÖR BERGSLAGEN Ansvarig utgivare: Cecilia Rhodin Redaktör: Hans-Göran Steneryd Redaktionskommitté: H-G Steneryd, , hans-goran.steneryd@, Ulrika Heydeck, , ulrika.heydeck@, Swen Frank, , swen.a.frank@, Inger Wahlman, , inger.wahlman@, Johanna Skottman, johanna.skottman@, Suzanne Lazar, , suzanne.lazar@, Ann-Louise Forslund, ann-louise.a.forslund@, E-post: medlemstidning.bergslagen@ Produktion: Textor AB, textorab@ telia.com l Redigering och layout: domedia, Örebro l Tryck: Mittmedia Print AB, Gävle Nästa nummer kommer vecka 7 2 KOMMUNAL Bergslagen

3 SIDAN 4 SIDORNA SIDORNA 8 9 SIDORNA Om du blir arbetslös Anmäl dig redan första dagen hos arbetsförmedlingen. Där får du blanketten Anmälan om arbetslöshet. Fyll i alla uppgifter på blanketten, annars riskerar du att din ersättning blir försenad. Skicka in till a-kassan: Kassakortet på internet På a-kassans webbplats kan du ta del av uppgifter om ditt ärende, fylla i kassakort och blanketter som du även kan skicka elektroniskt. Du kan också skicka meddelanden till a-kassan och läsa information om regler. För att kunna använda våra tjänster på internet Din avdelning Kommunal Bergslagen l Anmälan om arbetslöshet, blanketten som du får på arbetsförmedlingen. l Arbetsgivarintyg i original och eventuella intyg i original eller bevittnade kopior för de senaste 12 arbetade månaderna. l Kassakort var 14:e dag. Så länge du är arbetslös ska du redovisa detta var fjortonde dag på ett kassakort. Nu kan du fylla i kassakorten enklare och snabbare på internet. På a-kassans webbplats visar vi hur du gör. Använder du kassakortet av papper, som du får hemskickat, frankerar du med brevporto. Rätt uppgifter snabbare ersättning. På akassan finns mer information och blanketter att ladda ner. Du är också välkommen att ringa a-kassans regionala kontor på telefon (du kopplas automatiskt till ditt kontor). A-kassans talsvar: måste du anmäla dig. Anmäl dig på webbplatsen så skickar a-kassan hem information till dig om hur du gör. På webbplatsen kan du också se hur det fungerar att fylla i ett kassakort elektroniskt. Lär mer på www. /a-kassan Postadress: Box 170, Borlänge Besöksadress: Vasagatan 27, Borlänge Tel: Fax: E-post: bergslagen@ Avdelningskontorets öppettider: , Fredagar: , Ordförande: Cilla Rohdin VICE ORDFÖRANDE: Ann-Louise Forslund Kassör: Hans-Göran Steneryd LOKALKONTORSCHEF: Inger Wahlman Ombudsmän: Chamilla Bohman Yvonne Lipskog Peter Vincelj Anders Wennberg Annika Forsberg Kristina Svedin Eva-Marie Nilsson Ny förmån för dig med Kommunalkortet- MasterCard En ny medlemsförmån gör det möjligt för dig som har Kommunalkortet med MasterCard-funktion att dela upp betalningen. Den gäller för inköp mellan kronor och kronor och innebär att du kan välja att delbetala lånet under 6, 12 eller 24 månader. Lånet är räntefritt. Du betalar istället en avgift om 27 kronor i månaden oavsett belopp. Den nya medlemsförmånen har utverkats av LO mervärde, som är ett samarbete mellan tio LOförbund, däribland Kommunal. Mycket förmånligt Vi tycker att det här är mycket förmånligt. Våra medlemmar kan låna upp till kronor utan att det krävs ny kreditprövning och sedan delbetala på goda villkor, säger Ulf Gustafsson, Kommunals representant hos LO mervärde. Vi jobbar brett för att skapa goda villkor i alla sammanhang för våra medlemmar. Den här förmånen är ett komplement till allt annat. Alla kan ju inte omgående få fram pengar till en större, oförutsedd kostnad, fortsätter Ulf Gustafsson. Delbetalning För den enskilde som vill delbetala går det rent praktiskt till så att man loggar in på kortwebben och anger vilket inköp man vill dela upp betalningen för. På månadsfakturan redovisas delbetalningen för sig och de ordinarie inköpen for sig. Maxgränsen kronor är satt med tanke på att LO:s medlemslån gäller för belopp däröver. Behöver du alltså låna mer än kronor kan du söka ett medlemslån i Swedbank eller Nordea. Lån via medlemskortet gäller inköp mellan och kronor och betalas tillbaka fortare än ett banklån. Fler förbättringar Erbjudandet om delbetalning är bara den senaste i raden av förmåner för Kommunalkortet med MasterCard-funktion. Reseförsäkringen har förbättrats. Du kan få ersättning om bagaget blir försenat mer än sex timmar, du missar ett anslutningsflyg eller råkar ut för en olycka på resan. Betalar du din semesterresa med kortet ingår avbeställningsskydd för hela familjen och upp till tre vänner. Betalar du hyrbil med kortet ingår självriskeliminering på resa i Sverige och utomlands. Lägsta-pris-skydd upp till 90 dagar har nyligen införts. Om du hittar en identisk produkt som den som du betalt med kortet får du mellanskillnaden tillbaka, enligt vissa förutsättningar. Du har också en allriskförsäkring för varor som köpts med kortet. Den Kommunalkortet med betalfunktion är laddat med nya förmåner. Nu kan du dela upp betalningen när du har stora utgifter. gäller exempelvis vid stöld eller brand, enligt vissa förutsättningar. Vitvaror och viss hemelektronik som köpts med kortet har förlängd garanti med ett år. Läs mer om alla förutsättningar och förmåner på lomervarde LO Mervärde LO Mervärde är ett samarbete mellan tio LO-förbund: Kommunal, SEKO, IF Metall, Hotelloch restaurangfacket, Handels, GS, Elektrikerna, Målarförbundet, Pappers och Livs. Uppdraget är att gemensamt förhandla fram förmåner knutna till respektive förbunds medlemskort. Genom samarbetet kan LO-kollektivet utöva och utveckla en konsumentmakt som är ekonomiskt fördelaktigt för medlemmarna och en kvalitetsstämpel eftersom LO Mervärde ställer strikta etiska riktlinjer gentemot leverantörerna. LO mervärde har 100 unika erbjudanden, som presenteras på förbundens hemsidor. Förstasidesbilden Att dela in barnen i mindre grupper och att ta in barnen några i taget i matsalen är ett bra sätt att minska på ljudnivån, säger Lena Fallgren på Pilboskolans fritids i Västerås. Foto: Peter Krüger TIPSA OSS! Vad tycker du om Kommunals medlemstidning? Saknas det något som du vill läsa om? Vi vill gärna ha tips på reportageidéer! Hör av dig till redaktionen på telefon: eller på mejl: medlemstidning.bergslagen@ Full snurr på livet MEDLEMSTIDNING FÖR Nr 1 MARS 2012 ÅRGÅNG 24 Tuffare krav på Oron för delade Proffsigt arbete kritiserat boende turer växer i Avesta på bröstenheten BERGSLAGEN KOMMUNAL Bergslagen 3

4 SKL: Välfärden kräver höjda statsbidrag Det behövs en uppräkning av statsbidragen om landets kommuner ska våga investera i välfärden och öka sina ambitioner. Det säger Anders Knape, ordförande för SKL, Sveriges kommuner och landsting. SKL är kritiskt till att statsbidragen under senare år har urholkats i landsting och kommuner. Främst för att de generella statsbidragen inte följer inflationen. Dessutom är det ovanligt att statsbidragen hålls oförändrade inför ett valår. Då brukar de höjas, men det gör de inte i år, konstaterar Peter Sjökvist på SKL. Återbetalning År 2013 beräknas kommuner och landsting redovisa ett sammantaget resultat på 10 miljarder. Orsaken till överskottet är en återbetalning från AFA Försäkring på samma belopp. I SKL:s senaste ekonomiska rapport väntas resultatet för kommunerna bli plus 12 miljarder och för landstingen minus 2 miljarder kronor. Det framgår av SKL:s ekonomirapport som presenterades nyligen. Stora utmaningar Trots den höga resultatnivån i år står många kommuner och landsting inför en besvärlig situation de kommande åren. Vi går nu in i en period där investeringsbehoven ökar kraftigt på grund av ökade insatser i äldrevården och i skolan. Det kommer att ställa stora krav på att hålla igen på kostnader och att anpassa verksamheterna, säger Anders Knape, ordförande för SKL i ett pressmeddelande. Dilemmat för kommuner och landsting är att även om resultatet i dag är positivt så finns inte utrymmet för ambitionshöjningar eller att öka investeringarna de närmaste åren om inte en uppskrivning av de generella statsbidragen sker, säger Anders Knape. Läget förbättras SKL:s ekonomer bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Men Statsbidragen har urholkats på senare år eftersom de inte följer inflationen, menar Sveriges kommuner och landsting, SKL. Man konstaterar att det behövs statliga tillskott, effektiviseringar och skattehöjningar för att behålla den välfärd som finns i dag. Arkivfoto: Peter Krüger återhämtningen är ganska måttlig. BNP växer med 0,8 procent i år och med 2,7 procent nästa år. Trots lågkonjunkturen har tillväxten i skatteunder laget varit relativt god under senare år och bedöms även kommande år växa starkt. Räcker inte Skatteintäkterna räcker ändå inte till för att kunna utveckla välfärden i samma takt som hittills de kommande åren. Kostnadsutvecklingen följer bland annat av den medicintekniska utvecklingen, fler barn i skolverksamheterna och allt fler äldre. Enligt ekonomernas beräkningar krävs både statligt tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och skattehöjningar för att behålla den välfärd som finns i dag. Lilian Haraldsson Det ovanligt att statsbidragen hålls oförändrade inför ett valår. Då brukar de höjas, men det gör de inte i år. Försäkringspengar har räddat budgeten Jan Wikner, på ekonomienheten i Västerås stad, håller med om att stats bidragen under senare år har urholkats. Eftersom de inte följer inflationen så blir statsbidraget lägre realt sett. Samtidigt ökar kraven på insatser i välfärden. Han konstaterar att de pengar från AFA Försäkring som under de senaste åren betalats tillbaka till kommunen har räddat ekonomin. Det innebar 90 miljoner i år och 140 miljoner förra året. Det har räddat boksluten. Håkan Eriksson, budgetchef på Borlänge kommun kan också konstatera att statsbidragen minskat eftersom de inte ökat i samma takt som inflationen. Några siffror på hur mycket pengar det handlar om i kronor har varken Jan Wikner eller Håkan Eriksson. Det är ett så komplicerat system så det går inte att se det i detalj, säger Jan Wikner. Lilian Haraldsson Höjd skatt för välfärden, jämställdhet och klimatet Kraftigt höjda skatter för att öka jämlikheten, förbättra välfärden och hejda klimatförändringarna. Det föreslår den fackliga tankesmedjan Katalys i en ny rapport. Rapporten från Katalys innehåller ett detaljerat förslag till nytt skattesystem. Författarna Daniel Suhonen, Dany Kessel och Daniel Johansson vill höja skattekvoten till 51 procent av BNP, jämfört med dagens 44 procent. Reformerna ska frigöra 266 miljarder kronor per år som bland annat ska användas till nya jobb i välfärden. Katalys är en oberoende tankesmedja som startats av fackförbunden inom 6F, det vill säga Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och SEKO. 4 KOMMUNAL Bergslagen

5 Kommunal kräver en bärplockardelegation Annelie som Anders. Foto: Volontaires Annelie som man tog priset Kommunals förbundsordförande Annelie Nordström som man gick hem. Kommunals och reklambyrån Volontaires kampanj mot orättvisa löneskillnader vann Dagens Nyheters Reklamcupen och de kan nu titulera sig Svenska Reklamcupmästare Löneskillnaderna mellan män och kvinnor består och det bästa sättet för en kvinna att höja sin lön är att bli man. Det tog K o m m u - Annelie nal och reklambyrån Nordström. Volontaire fasta på i sin kampanj för att uppmärksamma lönediskriminering av kvinnor, och lät Annelie Nordström sminkas och kläs ut till man. Tävlingen har pågått i olika omgångar där bidrag efter bidrag har slagits ut. Kommunal gick till final mot Smittskyddsinstitutet och det blev en jämn kamp, men så småningom stod det klart att Kommunal vann med 57 procent mot Smittskyddsinstitutets 43 procent. Tillsätt en bärplockardelegation bestående av berörda parter i branschen. Det kravet till regeringen presenterade Kommunal vid sitt seminarium om bärplockarnas situation nyligen. I kombination med ett skärpt regelverk kan en sådan delegation vara en väg till att göra bärbranschen tryggare för bärplockarna. Därför ska du bli medlem i facket Som medlem i Kommunal får du inflytande på jobbet, trygghet, personlig utveckling och medlemsförmåner. Kollektivavtalet påverkar din lön, dina arbetstider, din arbetsmiljö, dina avtalsförsäkringar och din pension. Ju fler medlemmar Kommunal har, desto bättre avtal. Du kan vara med och påverka innehållet. Kommunal kan företräda dig i olika situationer, till exempel hjälp med anställnings- och lönevillkor. Kommunal erbjuder juridisk hjälp om du hamnat i en konflikt som inte går att lösa på arbetsplatsen, till exempel om du blivit felaktigt uppsagd eller råkat ut för en arbetsskada. Du och din familj kan känna er trygga med Kommunals försäkringspaket. Du kan anmäla dig till en rad gratis utbildningar och kurser som medlem i Kommunal. Du kan bland annat lära dig mer om dina fackliga rättigheter. Kommunal är en av mycket få aktörer som arbetar för att de utländska bärplockare som varje år kommer till de svenska skogarna för att arbeta ska få drägliga villkor. Vid dagens seminarium om bärplockarnas situation konstaterade Kommunals vice ordförande Per Holmström att det är omöjligt att se till att avtal följs. Slag i luften Vår slutsats är att med nuvarande regelverk kan inte Kommunal garantera att villkoren i kollektivavtalet följs. Det försvårar när Migrationsverket efterfrågar ställningstaganden från oss, det blir ett slag i luften, sa Per Holmström. Ett av alla problem är att det inte finns någon arbetsgivarorganisation, ingen motpart att förhandla med annat än en arbetsgivare i ett annat land. Huvud- Som medlem får du bland annat rabatt på hushållsel och semesterbyar robert Nyberg: entreprenören har inget lagstadgat ansvar. Alla berörda parter För att lösa problemen föreslår Kommunal att regeringen tillsätter en bärplockardelegation, bestående av alla berörda parter, till exempel Justitiedepartementet, Migrationsverket, Skatteverket, Arbetsmiljöverket, arbetsgivare, Bolagsverket, Kommunal och bärkommuner. Delegationen bör träffas med jämna mellanrum för att diskutera problem och olika lösningar och bör också ha till uppgift att när det uppstår direkta kriser snabbt kunna ses för att hjälpas åt att lösa uppkomna situationer. både i Sverige och Italien. Du kan utöka ditt försäkringspaket hos Folksam till Vi tycker att det är dags nu, inget är gjort av regeringen sedan Det är dags att sätta sig ner nu och se hur det här ser ut. Bärplockardelegationen bör få jobba över ett par säsonger och följa hur det fungerar, sa Per Holmström. Kommunal har lämnat förslaget om en bärplockardelegation i en hemställan till migrationsminister Tobias Billström, som Per Holmström och Kommunals ordförande Annelie Nordström träffade för en tid sedan. Kommunal har även tidigare lämnat krav till regeringen om att skärpa regelverket, dessa presenterades i en debattartikel tidigare i höstas. ett förmånligt medlemspris och få lägre ränta genom medlemslån hos banken. KOMMUNAL Bergslagen 5

6 Buller och stress blev fråga för Arbetsmiljöverket Stora brister i arbetsmiljön på förskolan Ugglevägens avdelning Nattugglan i Falun har gjort att Kommunal har vänt sig till Arbetsmiljöverket. Det är främst den höga ljudnivån men också allt för stora barngrupper som gör att personalen mår dåligt. På förskolan Ugglevägens avdelning Nattugglan i Falun anser Kommunal att arbetsmiljöbristerna är så stora att de gått vidare till Arbetsmiljöverket. Foto: Peter Krüger Kommunal pekar i sin anmälan till Arbetsmiljöverket på stora brister och kräver därför åtgärder i enlighet med Arbetsmiljölagen. Arbetsplatsen saknar systematiskt arbetsmiljöarbete, förskolan har alltför stora barngrupper, det är för hög ljudnivå och det finns problem med såväl den fysiska som psyko sociala arbetsmiljön, berättar Ann Chrona, huvudskyddsombud och facklig företrädare på Kommunals sektion i Falun och fortsätter: Personalen mår dåligt, känner stress och är frustrerade över sin arbetssituation. De stora barngrupperna kräver mer personal. Therese Fransén, lokalt skyddsombud, berättar att personalen på Nattugglan under lång tid mått dåligt av den stressande arbetssituationen. Den höga ljudnivån där ljudet förstärks i de stora klassrummen, är en del i att personalen mått psykiskt dåligt. Eftersom vi inte får gehör av arbetsgivaren har vi valt att gå vidare till Arbetsmiljöverket. Kräver åtgärder Kommunal har i sin skrivelse till Arbetsmiljöverket krävt ett antal åtgärder som ska vidtas. Vi kräver nu att ljudnivån åtgärdas, att vikariesituationen utreds och att arbetsgivaren undersöker risker i arbetsmiljön såväl fysiskt som psykosocialt. Vi vill även att myndigheten tittar på personaltätheten i förhållande till barngrupperna. Arbetsmiljöverket har nu varit på plats och pratat med såväl arbetsgivaren som de fackliga företrädarna, lokala skyddsombudet och HSO. Det var ett bra samtal som förhoppningsvis leder framåt gällande dessa arbetsmiljöåtgärder. Nu väntar vi på Arbetsmiljöverket som kommer att skicka ett föreläggande om hur de uppfattar situationen gällande arbetsmiljön, säger Ann Chrona. Kommunal har tidigare påpekat bristerna för Falu kommun, men är inte nöjd med svaret. Personaltätheten I ett svar till Kommunal har kommunen skrivit att de uppdragit åt Kommunfastigheter att snarast möjligt ta fram utförare och kostnadsförslag på efterklangsmätning och att det fanns åtgärdsförslag med akustikplattor om mätningarna visade att så krävdes. Man skrev också att systematiskt arbetsmiljöarbete skulle bedrivas Arbetsmiljölagen l I 6 kapitlet, paragraf 6 i arbetsmiljölagen står att om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå tillfredsställande arbetsmiljö ska man begära det av arbetsgivaren. l Skyddsombud kan också begära att viss undersökning av situationen ska göras och arbetsgivaren skall utan dröjsmål lämna besked i frågan. l Gör inte arbetsgivaren något av ovanstående eller låter bli att beakta frågan i tid ska Arbetsmiljöverket pröva om föreläggande eller förbud ska meddelas. utifrån framtagna rutiner och att de vakanta tjänster som finns skulle ersättas så snart som möjligt. En skyddsrond skulle utföras innan oktober månads slut. Kommunen menade också att den personaltäthet man har följer Falu kommuns riktlinjer vad gäller förskoleverksamhet. Det går inte att följa riktlinjer generellt när det gäller personaltäthet på Nattugglan utifrån att det är en dygnet runt-förskola. Vi kräver att kommunen ser över personaltätheten i förhållande till de stora barngrupperna, säger Ann Chrona. Lilian Haraldsson Bra ledarskap svårt för chefer i äldreomsorgen Över hälften av cheferna i äldreomsorgen anser att de har allt för många underställda för att kunna utöva ett bra ledarskap. En tredjedel av de anställda har inte haft ett medarbetarsamtal det senaste året. Det visar två undersökningar om ledarskapets betydelse för kvaliteten i äldreomsorgen som Vision och Kommunal har presenterat i en gemensam rapport. Visions och Kommunals undersökningar är genomförda utifrån såväl chefernas som medarbetarnas perspektiv. Resultaten visar med stor tydlighet att förutsättningarna för att utveckla ett gott ledarskap allt för ofta saknas. 55 procent av cheferna anser att de har allt för många underställda för att kunna utöva ett bra ledarskap. En av fyra chefer inom äldreomsorgen har mer än 44 medarbetare i sin arbetsgrupp. Hela 72 procent har mer än 30 medarbetare. Ofta saknas administrativa stödfunktioner. För få anställda Chefer behöver tid för att kunna möta, stimulera och uppmuntra personalen till delaktighet i att utveckla kvalitén i äldreomsorgen. Den tiden finns inte idag. Antalet anställda per chef behöver bli färre, säger Annika Strandhäll, förbundsordförande i Vision, som organiserar chefer och biståndsbedömare. Kommunals undersökning visar att medarbetarna inte ges de rätta förutsättningarna att bidra till ledarskap och kvalitets utveckling. Dels upplevs bemanningen som otillräcklig, nästan var tredje anser att den dagligen är för låg. Dels har mer än var femte av medlemmarna tillfälliga anställningar och har dessutom ofta haft det under lång tid. Äldres hälsa riskeras Många anställda jobbar deltid mot sin vilja. Kvalitetsutveckling sker i samspel mellan chef och anställda. Om bemanningen är låg så att personalen bara hinner göra det nödvändigaste har de inte tid att reflektera eller komma med idéer om vad som kan förbättras. Om de har otrygga anställningar känner de inte delaktighet i verksamheten. Alltför låg bemanning är dessutom en riskfaktor för de äldres hälsa och för få fast anställda gör att allt för många olika personer är inne i verksamheten, säger Annelie Nordström, förbundsordförande i Kommunal, som organiserar undersköterskor och vårdbiträden. 6 KOMMUNAL Bergslagen

7 Vi berättar för barnen vad som händer i innerörat när vi skriker. Matsalen är en bullerbov. Lena Fallgren och hennes kolleger jobbar nu med olika åtgärder för att få ner ljudet i lokalen. Om hörsel l Varje öra består av ömtåliga och mycket komplexa mekanismer. l I innerörat fångar en mängd pyttesmå sensoriska celler och nervfibrer upp ljudvibrationer och omvandlar dem till elektriska impulser som hjärnan bearbetar. l Om örat utsätts för starka vibrationer under en tid kan de sensoriska cellerna och fibrerna skadas. Om de inte kan läka eller ersättas kan detta leda till permanent hörsel nedsättning. Aktivt miljöarbete ska sänka ljudnivån bland bullriga barn Ljudnivån ligger långt över gränsvärderna på flera fritidshem i Västerås. Det visar en undersökning som nyligen gjorts. Nu kräver Kommunal åtgärder. Kommunals sektion Västerås Lärande Service ser så allvarligt på situationen med de höga bullervärderna att de gjorde en arbetsmiljöframställan till Västerås stad. Det är inte acceptabelt att situationen ser ut som det gör. Det måste till åtgärder. Personalen mår jättedåligt, säger Birgitta Ögren-Lundgren, ordförande i sektion Västerås Lärande Service. Om man behöver hörselsnäckor så betalas det av arbetsgivaren. Har ni fått gehör för er framställan hos kommunen? Ja, nu ska all personal göra en hörselkontroll och de ska gå en utbildning i hur man kan få ner ljud nivån. Det finns många sätt att lugna Att dela in barnen i mindre grupper är ett bra sätt att minska på ljudnivån. (Personerna på bilden har inget direkt samband med texten.) Arkivfoto: Peter Krüger ner barnen och prata med mindre bokstäver. Pilboskolans fritids på Önsta-Gryta hade de högsta bullervärderna i undersökningen. Lena Fallgren är arbetsplatsombud och skyddsombud. Det är viktigt att vi har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som innebär att vi förebygger olika miljö risker, säger hon. De höga bullervärderna var vi väl medvetna om, men inte att de var så höga. På Pilboskolan finns två ettor och två föreskoleklasser. Totalt finns 100 barn i byggnaden. Bullerutbildning Det är klart att det blir en hög ljudnivå. Nu ser vi till att fördela barnen så att när ettorna är inne så är förskoleklasserna ute och tvärtom. Vi delar in barnen i mindre grupper för att få ner ljudnivån. Personalen på Pilbo skolan går nu en bullerutbildning som Kommunal har kommit överens med arbetsgivaren om. Lena Fallgren berättar att utbildningen har gett mycket värdefull kunskap om hur man kan få ner den höga ljudnivån. Vi har fått tips om hur vi ska tänka i olika situationer. Det är också så att ju mer vi vuxna sänker rösten, desto mer sänker barnen rösten. Det är vårt ansvar att lugna ner barnen i de olika situationerna. Matsalen är en bullerbov. När alla barnen kommer in där och stolarna ska lyftas ner från borden blir det ett himla liv. Nu ska vi ta ner stolarna innan barnen kommer in. Dessutom släpper vi in barnen i mindre grupper så blir det lugnare. Stolarna har fått tassar som minskar bullret. Kanske ska porslinet bytas ut mot plast och mjuka mattor läggas på borden. Pratar tystare Lena Fallgren berättar också att personalen i alla tänkbara situationer försöker få ner ljudet genom att prata tystare och ge barnen möjlighet till stilla stunder. Vi berättar för barnen vad som händer i innerörat när vi skriker. Hur nervfibrer kryper ihop för att klara de höga ljuden. För mycket höga ljud gör att de går av. Till slut får vi nedsatt hörsel och kan till och med bli döva. Lena Fallgren tycker det är jättespännande att jobba med olika sätt att få ner bullernivåerna. Det är ju bra inte bara för personalen utan också för barnen, säger hon. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger KOMMUNAL Bergslagen 7

8 kommunals proffs Att arbeta i demensvården är bland de bästa som finns. Men det krävs tålamod, flexibilitet och lugn. Det är några undersköterskor på äldreboendet Enåbacken i Rättvik överens om. Roligt och bra att jobba bland Johanna Wikholm förbereder mat- glömska gamla På Enåbacken i Rättvik finns fem demensavdelningar och en öppen verksamhet. Medlemstidningen har träffat fem undersköterskor under deras lunchrast. Det är Maria Jäderberg, Anna Sjölin, Karin Lindh, Johanna Wikholm och så Anne som inte vill säga sitt efternamn. De berättar om sitt jobb som de verkligen gillar. I alla fall det som handlar om vården av de äldre. Alla fem arbetar på demensavdelningarna. Det mesta handlar om rätt bemötande. Ibland blir den äldre aggressiv och kanske till och med våldsam. Men det tillhör sjukdomsbilden och för det mesta går det att lugna ner personen, konstaterar Anna Sjölin. På frågan om vad man som undersköterska i demensvården behöver ha för kvalifikationer nämner de tålamod, flexibilitet och att vara lugn. Det gäller att anpassa sig efter den jag vårdar. Om det finns nio äldre på en avdelning så kan det handla om olika bemötanden till var och en, konstaterar Anne. Vi får vara beredda att mjölka korna, släppa ut katten och följa med på utedass, skämtar Anna Sjölin. De som är dementa kommer främst ihåg sin barndom. Finns det några nackdelar med jobbet? Ja, det kan vara tungt ibland. Men för det mesta är det hur roligt som helst, konstaterar Maria Jäderberg. Det är världens bästa jobb, tilllägger Johanna Wikholm. Men det finns något som undersköterskorna inte har riktigt samma uppfattning om. I våras förlorade de schemasystemet 3-3, som innebär att man arbetar tre dagar och är ledig tre i ett rullande schema. För att få ihop årsarbetstiden, går man in och jobbar ett antal dagar i samband med helger. 3-3 lades ner, eftersom Rättviks kommun anser att det är för dyrt. Det kan vara tungt ibland. Men för det mesta är det hur roligt som helst. Jag saknar återhämtningen som det innebär att vara ledig tre dagar i sträck, konstaterar Anna Sjölin. Jag vill ha ett fast schema och vara ledig de helger man ska vara ledig, säger Karin Lindh. Nu arbetar undersköterskorna efter ett vanligt schema och jobbar varannan helg. De har en ovanligt hög bemanningsgrad på 0,8. På särskilt boende är det 0,55. Vi har jämn bemanning, tre på dagen och två på natten, även under helger, berättar Maria Jäderberg. I stället lånas vi ut till andra avdelningar fyra dagar i månaden. Att bli utlånad råder det olika meningar om. Men en av anledningarna till att undersköterskorna trivs så bra är också att de känner varandra väl och hjälps åt när det behövs. Vi spelar spel, sjunger, bakar och går ut på promenader med de boende. Det är fantastiskt att se hur de äldre gläds. Vi får ett jättefint gensvar, berättar alla samstämt. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger Tack vare den relativt höga bemanningen 8 KOMMUNAL Bergslagen

9 servering på sin avdelning. Efter Enåbacken har två demensavdelningar låses alla dörrar. Maria Jäderberg kollar låsningen. har personalen tid att gå ut med de boende. Här följer Anna Sjölin med Raili och Berndt på en promenad. KOMMUNAL Bergslagen 9

10 En tårta av blöjor har skapats av Elisabeth Halvar. 10 KOMMUNAL Bergslagen

11 Ett barnansikte, av Ingrid Norberg. En bild av ett barndop, av Ingrid Norberg. Ingrid Norberg är en av de drivande krafterna bakom Kommunals höstutställning som nu flyttat till Hattfabriksmuseet. Kommunals konst har hittat rätt i hattfabriken I anrika Hattfabriksmuseet i centrala Borlänge har Kommunal nyligen avslutat en utställning med akvareller, målningar i akryl och hantverk av olika slag. Många har besökt utställningen, till glädje för arrangörerna. Ingrid Norberg är en av utställarna och också ansvarig för Kommunals utställning tillsammans med Elisabeth Halvar. Det är första gången som utställningen huserar i Hattfabriksmuseet, men ställt ut konstverk och hantverk som medlemmar tillverkat har Kommunal gjort i cirka 20 år. Tidigare har vi en plats i Stadshuset, men de minskade ner på våra ytor så det kändes inte roligt. När vi fick erbjudande om de här lokalerna tog vi tacksamt emot det, konstaterar Ingrid Norberg. Historisk plats Kommunal har verkligen hittat rätt. CTH Fabriksmuseum som det heter, där tidigare Hattfabriken låg, är ett industrimuseum. Lokalerna andas verkligen gammal industrihistoria. Här finns gammal syutrustning och tillverkningsmaskiner kvar samt hattar i alla dess former. Välbesökt Ingrid Norberg berättar att många, många har besökt museet under de tre veckor som Kommunal haft sin utställning här. Det var mellan den 22 oktober och 14 november. Det är roligt för oss som ställer ut, att så många kommer hit, säger hon. Ingrid Norberg tecknar mest, men har även målat i olja. Det är mest målningar i Kommunals utställning, men även ett och annat hantverk. Elisabeth Halvar har gjort en tårta av blöjor. Det finns träramar med olika figurer som tillverkats av Maria Esslersson och Kristoffer Björk. Dukar och dikter Barbro Östensson och Britt Nilsson har målat många vackra akvareller. Vackra dukar har ställts ut av Sandra Tigerstrand och Martin Livsjö som har ett stort veteranbilsintresse. Lite här och var bland konstverken är dikter, utlagda, skrivna av Tomas Månsson. En del är så tänkvärda att man blir rörd, säger Ingrid Norberg. Eva-Lisa Borres är samordnare för arbetslivsmuseum som drivs av CTH vänförening. Jag är så glad att Kommunal har hittat hit. Det var bedrövligt att se hur lite utrymme de fick på Stadshuset på slutet. Jag kan verkligen garantera att många besökare har sett Kommunals utställning. CTH Hattfabriken l Ett för Sverige unikt museum som lyfter fram en kvinnoarbetsplats mitt i en stålstad. l År 1885 grundande Carl Theodor Ericsson hatt och mössfabriken i Borlänge. l Vid den tiden bara ung som gammal huvudbonad. l CTH hade sin storhetstid i slutet av 1940-talet, med 220 anställda, varav 20 var män. Stil och kvalitet har varit CTH:s varumärke. De var också kunglig hovleverantör. l Fabriken stängdes Nu hoppas jag Kommunal fortsätter att ställa ut här. Absolut, säger Ingrid Norberg. Vi är tillbaka nästa höst med nya konstverk. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger Då bildades CTH vänförening. Delar av personalen fortsätter tillverkningen och för den gamla traditionen vidare. l I december 2005 invigdes museet. l Det utsågs till Årets industriminne 2006 av Svenska industriminnesföreningen. l I dag är hattfabriken ett levande museum för hattar och mössor som tillverkar på beställning och ordnar hattkurser, utställningar, föreläsningar och berättarkvällar. KOMMUNAL Bergslagen 11

12 I brickdukningen står personalen på rad och dukar de brickor som ska upp till avdelningarna på sjukhuset i Västerås. Snabba ryck när mat i s på jobbet portioner i veckan tillagas i det toppmorderna Sveaköket på Västerås sjukhus. Köket ligger på femte plats i Sverige när det gäller att använda ekologiska varor och är förmodligen ett av de största sjukhusköken i landet. Medlemstidningen är på besök i Sveaköket och följer matens väg genom de olika avdelningarna fram till brickdukning och diskning. Erik Carlberg, som är kostekonom, guidar oss genom lokalerna. Eftersom köket är relativt nybyggt och representanter från kökspersonalen var med i planeringen så fungerar det mesta perfekt. Logistiken är väl uttänkt, berättar Erik Carlberg medan vi går igenom en sluss där skor och eventuella vagnhjul spolas av. Vi träffar Micke Andersson som tar emot matleveranserna som kommer på bilar. Jag kollar temperatur och packar varorna på vagnar enligt den beställningslista som finns, berättar Micke Andersson. De ingredienser som ska vara till varje maträtt packas här, förutom kryddor som kockarna har inne i köket. I lokalen där maten lagas är det full rulle. Ingen har tid att prata med oss. Men så mycket fick vi reda på, att matlagningssystemet är ett så kallat cookchill. Maten lagas och kyls sedan ner i 90 minuter till 0 til 3 grader i stora kylskåp. Sedan levereras maten nerkyld till de olika sjukhusen. Förutom till patienter och restau- 12 KOMMUNAL Bergslagen

13 Förmiddagen är den stressigaste tiden på dagen i köket. Mängder med mat ska lagas. Här står vagnarna med brickluncher färdiga att levereras ut till avdelningarna på Västerås sjukhus. Varorna packas för att köras in till kockarna i köket. Madeleine Nilsson gör såser, sallader och råkost. tora lass ska kokas ihop rang på Västerås sjukhus, även till Uppsala akademiska och sjuk husen i En köping, Köping och Sala. Den snabbar nedkylningen innebär att vi bevarar kvaliteten på maten, konstaterar Marcus Jonasson som har anslutit. Han är verksamhetschef och berättar att Sveakök nog är en av de största sjukhuskök som finns i Sverige. Vi levererar portioner varje vecka. 30 procent av matvarorna och råvarorna är kravodlade. Målet är 50 procent och dit kommer vi snart, säger Marcus Jonasson. Målet är också att vi ska vara Krav-certifierade vid nyår. Det klarar vi också. Vi fortsätter vår vandring och kommer in till dem som gör i ordning såser, mackor, pastasallader och råkost. Här är det bara 12 grader varmt, så de som jobbar är förstås varmt klädda. Här arbetar bland andra Sarwar Rashid och Madeleine Nielsen. Vi blir vana vid kylan, säger Madeleine som inte bär den täckjacka, som ingår i arbetskläderna. Jag är så varm av mig, säger hon och skrattar. Nästa anhalt är den plats där brickorna dukas för patienterna på sjukhuset. Det är som att komma in i en tomteverkstad. Här står personalen på rad och lägger på mat på brickorna enligt den beställningslapp som ligger på varje bricka. Brickorna levereras sedan upp på varje avdelning på sjukhuset och värms på plats, berättar Erik Carlberg. Den sista anhalten är disken. Det mesta går på löpande band här. Det finns till och med en maskin som dukar av brickorna. Ursula är en av dem som jobbar i disken. Det bästa med jobbet är arbetskamraterna, säger hon och skrattar. Ursula tycker att arbetsuppgifterna är lite tunga med många lyft. Men vi har ett roterande system, så vi byter arbetsuppgifter ibland och det är bra, säger hon. Matresterna levereras till biogasanläggningen i Västerås och blir till ny energi. Vi har ett miljötänk även här, säger Erik Carlberg. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger Fotnot: Ursula vill inte medverka med sitt efternamn. KOMMUNAL Bergslagen 13

14 Facket satte stopp för brister på jobbet Stress och för hög arbetsbelastning har pågått i flera år på bemanningsenheten i Borlänge kommun. Men när inte arbetsgivaren ville åtgärda bristerna satte Kommunals och Visions skyddsombud ett skyddsstopp på arbetsplatsen. Båda fackförbunden har medlemmar på bemanningsenheten, därav det gemensamma skyddsstoppet. Skyddsstoppet berör sju placeringsassistenter som arbetar på bemanningsenheten. De förmedlar vikarier till olika arbetsplatser i kommunal omsorg, exempelvis hemtjänst, Någon att prata med professionell hjälp att komma vidare Tio kostnadsfria stödsamtal För att sköta ett enda ärende på bemanningsenheten krävs 50 klick. Datasystemet måste bytas ut anser Kommunal som satt skyddstopp på verksamheten tillsvidare. Foto: Peter Krüger äldre boenden och omsorg av funktionshindrade. Svårt datasystem Jessica Lindqvist, som är huvudskyddsombud på Kommunals sektion i Borlänge, berättar om situationen: Det har varit dålig arbetsmiljö där i flera år. Livet blir sällan sig likt för den som tvingats uppleva våld i sitt eget hem. Kommunal och Folksam har tillsammans skapat möjlighet att få professionell hjälp att komma vidare. Tio kostnadsfria stödsamtal med psykologer och psykoterapeuter på Kris- och Traumacentrum erbjuds den som själv är medlem i Kommunal eller som tillhör en familj där någon annan är medlem i förbundet. Kontakttelefon Vardagar mellan och A Foto: Bartomeu Amengual/Scanpix Men i maj i år blev situationen ohållbar. Sedan dess har vi begärt förbättringar av arbetsgivaren. Flera personer blev sjukskrivna orsakad av stressr e l a t e r a d ohälsa. Det lider av den höga arbetsbelastningen och Jessica Lindqvist. får hela tiden ännu fler arbetsuppgifter, säger hon. Personalen sliter med många beställningar och krångliga system. Deras datasystem är så komplicerade att de får göra 50 klick för bara ett ärende. Eftersom inte systemet fungerar sitter de vid två skärmar för att det ska fungera. Krånglet har bidragit till att arbetsplatser försöker hitta andra vägar för att lösa bemanningen. Ett sätt är att beordra ordinarie personal att jobba övertid, ibland efter tuffa pass, tilllägger Åke Levander, ordförande i Kommunals sektion i Borlänge. Samtidigt pågår diskussion om ett förslag till organisationsförändring som oroar personalen. Vad vill ni ska hända för att skyddsstoppet ska tas bort? För det första måste placeringsassistenterna få en lätttare arbetsbörda eller också ökad bemanning. Datasystemet måste förbättras och personalen måste få vidareutbildning, konstaterar Jessica Lindqvist. Hur rings vikarierna in nu? Det får cheferna på varje enhet göra. Vad händer nu? Det blir fortsatta diskussioner med arbetsgivaren. Om vi inte når någon överenskommelse måste Arbetsmiljöverket agera. Lilian Haraldsson Fler heltider testas i Västerås Västerås stad genomför pilotprojektet Ökad tjänstgöringsgrad inom Proaros vård och omsorg. Nu utökar kommunen projektet som pågått en tid. Äldreboendena Norrmalms gruppbostäder, servicehuset Resmilan, Oxbacken, Eriksborgs ålderdomshem, Änglamarkens äldreboende, Lövsångargårdens ålderdomshem och korttidshem LSS. Ambitionen är att alla som önskar ska erbjudas att jobba heltid. Men det innebär också att den personal som önskar kan gå ner i tid. Det handlar om hur vi ska kunna genomföra framtida rekryteringar inom den kommunala sektorn. Men också en fråga om jämställdhet och rättvisa, säger kommunalrådet Staffan Jansson (S). Nicklas Gustafsson, ordförande i Västerås sektion vård och omsorg är positiv till projekt: Vi kommer att följa utvecklingen mycket noga. När det blir fast verksamhet vill vi teckna kollektivavtal. Det har vi inte ännu. 14 KOMMUNAL Bergslagen

15 Unikt jouravtal i Falun värt ett riktigt tårtkalas Omsorgsassistenterna på kommunala gruppbostäder i Falun får behålla sitt unika jour avtal. Det firades med tårtkalas för några veckor sedan. Trots det är de fackliga företrädarna för Kommunal trötta på att ständigt kämpa för att få behålla avtalet. Ett tiotal omsorgsassistenter har kommit till ABF:s lokaler som Kommunal lånat för tårtkalaset. Jouravtalet ger personalen betalt för alla arbetstimmar under natten och timmarna räknas in i tjänstgöringsgraden. Samtidigt utgår ingen OB- eller övertidsersättning. Omsorgsassistenterna på kommunala gruppbostäder får behålla sitt avtal som innebär betalt för sovande jour. Det firades med tårtkalas för några veckor sedan. Foto: Ulf Palm Hotat avtal Sedan avtalet kom till 1996 har socialnämnden velat ta bort det två gånger för att spara pengar. Men vid båda tillfällena kom man fram till att besparingarna inte skulle bli så stora. Malin Ragnegård, ordförande i Kommunals sektion i Falun, är mycket nöjd. Egentligen borde vi inte behöva diskutera detta, eftersom det är ett avtal som vi har haft sedan Men eftersom vi nu efter förhandlingar får behålla avtalet så är vi nöjda. Men det är tredje gången som vi får strida för avtalet och det börjar bli tröttsamt. Tack vare avtalet vill folk stanna kvar i verksamheten. Om vi inte hade fått behålla avtalet hade det inneburit att personalen fått jobba 20 procent gratis. En av de anställda, Jocke Johansson, har svårt att se det här som en seger eftersom det borde vara en självklarhet. Så här säger han i en kommentar till Kommunalarbetaren som var på plats vid tårtkalaset: Fortfarande arg Jag är fortfarande arg. Hur kan man ens ta upp frågan igen? Vem vill jobba gratis? säger han innan han förser sig med tårta. Sovande jour l I Falun får personalen full lön för alla timmar de har sovande jour. Alla timmar räknas in i tjänstgöringsgraden, men ingen OB- och övertidsersättning utgår. l I andra kommuner gäller det centrala avtalet. Då ger bara hälften av timmarna fullt betalt, genererar OB- och övertidsersättning och räknas in i tjänstgöringsgraden. Under resten av tiden utgår enbart jourersättning. l Anställda i privat regi får 36 kronor i timmen för alla jourtimmar, enligt avtal med Vårdföretagarna. Det är bara är i Leksand som ett liknande jouravtal finns. Nu har Kommunal i Falun skickat sitt avtal till ett 20-tal kommuner och hoppas att fler tar efter. Kommunal och Vårdföretagarna förhandlar just nu om villkoren för de som jobbar på gruppbostäder i privat regi. Kommunal bjöd på rättvist kaffe Många medlemmar drack rättvisemärkt kaffe under Fairtrade-dagen den 17 oktober. Kommunal Bergslagens fackliga företrädare åkte ut till arbetsplatser i hela regionen och bjöd på rättvisemärkt kaffe, te och choklad och pratade med medlemmarna om schyssta villkor. I samband med Fairtrade-dagen deltog Kommunal i utmaningen Fairtrade Challenge där flest rättvisemärkta fikapauser vinner. Syftet med tävlingen är att öka kunskapen om schysta villkor och engagera så många som möjligt. För Kommunal är det Raija Jakkola och Elisabeth Wirén som jobbar i köket på förskolan Trollsländan tycker att det är bra att Kommunal bjuder på Fairtrade-kaffe. viktigt att leva som vi lär och att sprida budskapet om schyssta villkor. Därför deltar vi årligen med ett lag i utmaningen Fairtrade Challenge, konstaterar Cilla Rohdin, ordförande i Kommunal Bergslagen. Medlemstidningen besökte förskolan Trollsländan i Köping. Kommunals fackliga företrädare var bjöd på rättvist eftermiddagsfika. Elisabeth Wirén och Raija Jakkola som båda jobbar i köket, tycker det är jättebra att Fairtrade-varor uppmärksammas av facket. Om vi kan hjälpas åt att göra världen lite bättre så är det värt att leta efter Fairtrade-varor i affären, konstaterar de båda kockarna. Lilian Haraldsson Fairtrade l Fairtrade eller Rättvisemärkt är en produktmärkning av varor, främst livsmedel, som syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer genom rättvis handel. Märkningen innebär att produkten uppfyller de internationella Fairtrade-kriterierna, som i första hand handlar om arbetsvillkor. Till exempel ska lantarbetare ha rätt till den nationellt lagstadgade minimilönen. Kriterierna grundar sig på ILO:s åtta kärnkonventioner. l En stor del av de Fairtrade-märkta varorna är också ekologiska och exempelvis (i Sverige) Kravmärkta, men Fairtrade och Krav är oberoende av varandra. Facket fikade sig till seger Över personer fikade rättvist med Kommunal den 17 oktober. Det ledde till att Kommunal stod som segrare i utmaningen Fairtrade Challenge som gick ut på att samla så många personer som möjligt för Fairtrademärkt fika under en dag. Barbro Moberg, ombudsman på Kommunal, har varit projektledare för Fairtrade Challenge. Hon är glad över det stora antalet deltagare. Kommunal arbetar för schyssta villkor i Sverige och det är naturligt att samarbeta med Fairtrade för att förbättra arbetsoch levnadsvillkor även i andra länder, säger Barbro Moberg. KOMMUNAL Bergslagen 15

16 Succé för snabba Kommunal Direkt Kommunal har öppnat en ny väg in till fackföreningen. Kommunal Direkt är en servicetjänst dit 20 ombudsmän är knutna. De svarar på fackliga frågor från medlemmar, förtroendevalda, arbets givare och icke medlemmar. Det här är ytterligare ett steg för ett öppet och tillgängligt Kommunal, säger Åke Lundström, ombudsman och sekreterare för projektet. Till Kommunal Direkt kan medlemmar vända sig med allmänna frågor när de inte når sin sektion. Men också förtroendevalda kan vända sig hit och den sektion som har begränsade öppettider kan hänvisa till Kommunal Direkt, fortsätter han. Även på Facebook Det 30 september var Kommunal Direkt i full gång i hela landet. De flesta ringer in sina frågor till Men frågorna kommer också via mejl, twitter och Facebook. Har jag rätt till fast jobb? Ring Måndag till fredag 8-18 Behöver du fackliga råd? Ring eller maila till kommunaldirekt@ Över 60 procent av frågorna har hittills handlat om lagar och avtal. Snabba svar De flesta som ringer får svar på sina frågor direkt. Men om det gäller lokala avtal som ombudsmannan inte kan svara på kontaktas ansvarig sektion som får höra av sig till den som har ringt och frågat. Vilka är då typiska frågor? Maria Hammarberg, en av de ombudsmän som svarar i Kommunal Direkt ger några exempel: Tillsammans tar vi upp kampen för lägre bolåneräntor Kommunal har tillsammans med flera LO-förbund inlett en upphandling. Syftet är att förhandla fram lägre bolåneräntor för alla medlemmar. Målsättningen är att Hur ser föräldraledighetslagen ut. Hur får jag ta ut ledighet? När blir jag ut-lasad? Hur räknas dagarna? Hur fungerar det nya helg-ob:t? Massor av samtal Maria Hammarberg berättar att Kommunal Direkt får mycket positiva reaktioner. Vi får flera hundra samtal per dag, tillägger Åke Lundström. Får jag rätt OB-ersättning? Lilian Haraldsson medlemmar som berörs av bolån ska kunna spara pengar och slippa förhandla själv. Upphandlingen avslutas vid årsskiftet och de mest attraktiva erbjudanden planeras att vara tillgängliga under våren Nu kan du vara med och påverka hur bra förhandlingen verkligen blir! För att visa vår kollektiva styrka mot bankerna samlar vi in intresseanmälningar. Ju fler intresseanmälningar vi får in från intresserade medlemmar, desto större blir vår förhandlingskraft. Läs mer på: www. Nu har vi blivit ännu fler! För sjunde månaden i rad har Kommunal Bergslagen ökat medlemsantalet. Den sista oktober var vi 365 fler kommunalare än vid årsskiftet 2012/2013. Totalt är vi nu medlemmar i vår avdelning. Det innebär att vi har god chans att uppfylla ett av Kommunals fokusmål, om att vara fler medlemmar vid årsskiftet 2013/2014 än vid föregående årsskifte. Kommunalarbetareförbundet i sin helhet har fram till sista oktober ökat med medlemmar sedan årsskiftet och vi är nu totalt medlemmar i hela förbundet. Större och starkare Detta är väldigt positivt! Ju fler vi är, ju högre organisationsgrad vi har, ju starkare blir vi i förhandlingarna mot våra arbetsgivare. Ju större vi är, ju bättre hörs vår röst även i samhället i övrigt. Men vi kan bli ännu större och starkare, så du som vet om att du har oorganiserade arbetskamrater, ställ frågan till dem om de vill vara med i vår förening. Och du själv ibland känner tvivel med nyttan av facket, varför inte gå en medlemsutbildning. Där kan du både göra din röst hörd och få vetskap om vad facket är till för samt få veta både dina rättigheter och skyldigheter som medlem. Vi har även medlemsutbildningar för oorganiserade. Hör av dig! Vi vill ha dina åsikter. Vi vill lyssna på dig. Vi vill bli bättre på att tillvarata dina intressen. Därför behöver vi veta vad du tycker, vad du känner, vad du upplever. Vi behöver dig! 16 KOMMUNAL Bergslagen

17 Inkomst försäkring ger dig trygghet Hyr en stuga! Hyr stuga! Passa på att njuta av vintern och våren i våra stugor. Lottning för högsäsongen vintern är genomförd, men lediga stugor finns fortfarande kvar. Först till kvarn gäller! Hyr en stuga! Du som är medlem i Kommunal kan känna dig trygg om du blir arbetslös. Genom inkomstförsäkringen, som ingår i Kommunals medlemsavgift, kompletteras din a-kassa så att även du som tjänar mer än kronor får upp till 80 procent av din inkomst om du blir arbetslös. Med andra ord kan du få flera tusenlappar mer varje månad i a-kassa tack vare TIPSA OSS! att du också är med i Kommunal. I nkomstförsäkringen omfattar dig som har en inkomst mellan och kronor i månaden. Förutsättningen är att du har varit medlem i både Kommunal och en a-kassa i minst ett år. Inkomstförsäkringen är en medlemsförmån, men du måste själv ansöka om ersättning. Läs mer på Eller ta kontakt med din sektion Vad tycker du om Kommunals medlemstidning? Saknas det något som du vill läsa om? Vi vill gärna ha tips på reportageidéer! Hör av dig till redaktionen på telefon: eller på mejl: medlemstidning.bergslagen@ Sektionerna: Västerås Teknik, Västerås Vård Omsorg, Västerås Lärande Service och Västerås Hälso Sjukvård Inbjuder sina medlemmar till Sektionerna: Västerås Teknik, Västerås Vård Omsorg, Västerås Lärande Service och Västerås Hälso Sjukvård Julgransplundring Sektionerna: Västerås Teknik, Västerås Vård Omsorg, Västerås Lärande Inbjuder Service sina och medlemmar Västerås Hälso till Sjukvård Sektionerna: Julgransplundring Västerås Teknik, Västerås Vård Omsorg, Västerås Lärande Service och Västerås Hälso Sjukvård Inbjuder på sina Växhuset medlemmar till Inbjuder sina på Växhuset medlemmar till söndag den söndag 5 den januari 5 januari 2014 kl 14-16:30. kl 14-16:30. Julgransplundring Kostnad : Vuxen 10 Barn 10 kr Kostnad : Vuxen 10 kr, Barn 10 kr på söndag den på 5 Växhuset januari 2014 kl 14-16:30. söndag den 5 januari 2014 kl 14-16:30. Kostnad : Vuxen 10 kr, Barn 10 kr Kostnad : Vuxen 10 kr, Barn 10 kr Passa på att njuta av vintern och våren i våra stugor. Lottning för högsäsongen vintern är genomförd, men lediga stugor finns fortfarande kvar. Först till kvarn gäller! Ta chansen att hyra stuga i Transtrand under vintern För mer information, besök välj Avdelningar och Bergslagen. Där klickar du på länken under rubriken hemsida. Under rubriken Stugor i Transtrand hittar du bilder, broschyr mm. För mer information Ta chansen och att bokning hyra stuga når du i Transtrand oss på telefon under vintern Du når oss även på: För Kommunal mer information, Bergslagens besök Fritidsstuge AB välj Avdelningar och Bergslagen. Där klickar Box 170, du på 781 länken 22 Borlänge under rubriken hemsida. Under rubriken Stugor i Transtrand hittar du bilder, broschyr mm. Renoveringsarbete För Under mer hösten/vintern information och 2013 bokning fortsätter når du totalrenovering, oss på telefon denna gång 81 invändigt 34. i stuga 3, Du vilket når oss beräknas även på: vara klar till vecka 51. Tidigare har stuga 1 och 2 totalrenoverats. Kommunal Bergslagens Fritidsstuge AB Vi ber därför om att ni hyresgäster som har hyr övriga stugor belägna på Furustigen i höst Box 170, Borlänge har överseende med att det finns hantverkare på plats som arbetar med detta. Renoveringsarbete Utvändig renovering av stuga 3 samt renovering av stuga 4 beräknas att starta i vecka 18 Under år 2014, hösten/vintern efter högsäsongen fortsätter totalrenovering, denna gång invändigt i stuga 3, vilket beräknas vara klar till vecka 51. Tidigare har stuga 1 och 2 totalrenoverats. Vi Priser ber därför om att ni hyresgäster som har hyr övriga stugor belägna på Furustigen i höst har Prissättning överseende för med Kommunals att det finns medlemmar hantverkare samt på plats Kommunals som arbetar sektioner med detta. Utvändig fram till renovering och med vecka av stuga 17 3 år samt 2014: renovering av stuga 4 beräknas att starta i vecka 18 år 2014, efter högsäsongen. Högsäsong vintern 2013: vecka 51 och 52 Högsäsong vintern/våren 2014: vecka 1 och 2 samt veckorna 6-17 Stuga Hel vecka Halv vecka Info kr kr 4 bäddar, diskmaskin, bredband kr kr 4 bäddar, diskmaskin, bredband kr kr 4 bäddar, diskmaskin, bredband kr kr 5 bäddar. Husdjur OK kr kr 8 bäddar Lågsäsong vintern 2014: veckorna 3 5 Lågsäsong våren 2014: från vecka 18. Priserna från denna tidpunkt kan komma att justeras något, vilket meddelas senare Vi Fikar, kommer att ha lotteri där överskottet går till BRIS Biljetterna säljs på din sektion från den 5/ till 3/ Obs insläpp från kl 13:30 Vi Fikar, kommer att ha lotteri där överskottet går till BRIS Stuga Hel vecka Halv vecka Info kr kr 4 bäddar, diskmaskin, bredband kr kr 4 bäddar, diskmaskin, bredband kr kr 4 bäddar, diskmaskin, bredband kr kr 5 bäddar. Husdjur OK kr kr 8 bäddar Biljetterna säljs på din sektion från den 5/ till 3/ Obs insläpp från kl 13:30 Vi Fikar, kommer att ha lotteri där överskottet går till BRIS Biljetterna säljs på din sektion från den 5/ till 3/ Obs insläpp från kl 13:30 Stugbyte sker söndag för hela veckor. Stugbyte sker söndag eller torsdag för halva veckor. Nyckel lämnas senast klockan 12:00 och hämtas av ny gäst tidigast klockan 15:00 på Bompabacken. Vi Fikar, kommer att ha lotteri där överskottet går till BRIS Biljetterna säljs på din sektion från den 5/ till 3/ Obs insläpp från kl 13:30 KOMMUNAL Bergslagen 17

18 liv & lust Att låta barnen se sina möjligheter och sin framtid som ljus, trots ett funktionshinder. Det är föreningen Kung över livets viktigaste uppgift. Nu förbereder de en gala med kända artister för att samla in pengar till hjärnfonden som stöder forskning kring olika diagnoser. Kampen för att göra barnen till kungar Ann-Sophie Forsell Öhrn och Peter Andersson Öhrn planerar sina arbetsveckor Föreningen Kung över livet startades av Ann-Sophie Forsell Öhrn i Fagersta, för cirka ett år sedan. Tack vare Facebook hittade hon föräldrar som har barn med så kallade NPF-diagnoser, som omfattar ADHD, ADD, Tourettes syndrom, Aspergers syndrom, autism, OCD, dyslexi och dyskalkyli. Nu har de bildat en styrelse med sju mammor spridda över landet. De diskuterar oftast via hemsidan, Facebook och Skype, men ibland träffas styrelsen för arbetshelger. Nu arbetar föreningen med olika verksamheter, bland annat en artistgala i april nästa år, med kända artister för att samla in pengar till forskning. Ann-Sophie är lite hemlig med vilka artister som ställer upp, men så mycket kan vi avslöja att några av dem är mycket kända. Det var för snart tre år sedan som Ann-Sophie Forsell Öhrn och Peter Andersson Öhrn, som bor med sin familj i Fagersta, fick beskedet att deras äldste var utbränd. Han gick då i sjätte klass. Det lät mycket märkligt. Hur kan en 11-åring vara utbränd, säger Anna-Sophie. Det visade sig så småningom att sonen har diagnosen Aspergers syndrom och ADHD och skolan fungerade överhuvudtaget inte för honom. Nu kommer det pedagoger hem till honom och undervisar och det fungerar bra, tillägger Peter. Även lillebror, 13 år, har Aspergers syndrom och undervisas hemma för tillfället via Skype. Men han går i vanliga fall i en resursgrupp i skolan med fem elever och tre lärare. Resursgruppen är en bra lösning. Men en egen assistent som han hade tidigare, var också en bra hjälp. Kommunen säger att det kostar för mycket, men det borde väl få kosta. Det är ju barn det handlar om. Barn med diagnoser som borde få samma chans som andra barn, konstaterar Ann-Sophie. För Peter och Ann-Sophie har det varit en tuff tid när barnen vägrat att gå till skolan för att de inte klarar den sociala delen med andra barn. Ett Aspergerbarn behöver bland annat fasta rutiner, inga snabba förändringar, lugn och ro vid inlärning och studier i sin egen takt. Ann-Sophie och Peter är noga med sin schemaplanering så att en av föräldrarna alltid kan vara hemma när den andra arbetar. Det känns som om jag har två jobb. Kung över livet börjar ta mer och mer tid, men det är roligt och angeläget, säger Ann-Sophie som i vanliga fall arbetar som undersköterska på Avesta lasarett. Peter jobbar i ett LSS-boende i Fagersta. Han tar huvudansvaret för familjen när Ann-Sophie jobbar med föreningen. Hur får vi in ungdomarna på arbetsmarkanden? Det finns så lite kunskap om de olika diagnoserna 18 KOMMUNAL Bergslagen

19 Kung över livet l Samarbetar med Hjärnfonden och har en egen Kung över livet-insamling via Hjärnfonden. l Säljer Kung över livetprodukter, till exempel tröjor, vykort, pins med mera genom hemsidan. l Sprider berättelser från personer med NPF via sin blogg och Facebook-sida. l Deltar i olika tillställningar, så som mässor och föreläsningar. l Bygger kontaktnät och samarbete med andra organisationer. l Arrangerar en gala den 28 april 2014, för att sprida kunskap och synliggöra NPF och för samla in pengar till förmån för forskning. l Kung över livet har cirka 50 medlemmar och fler är på gång. Dessutom cirka gillare på Facebook. Hemsida: Blogg: wordpress.com Facebook: Kung Över Livet noga för att någon av dem alltid är hemma hos de båda sönerna som har Asperger syndrom. och så oerhört mycket för oss att göra. Det är därför vill vi samla in pengar till forskning, fortsätter hon. Vi måste ge våra barn med diagnoser verktyg så att de kan fungera i samhället och låta dem få känslan att de är kung över sitt liv. Vi måste hjälpa dem att lyckas och se sin framtid som ljus. För det krävs ökad förståelse och rätt bemötande. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger Fotnot: NPF-diagnoser omfattar ADHD, ADD, Tourettes syndrom, Aspergers syndrom, autism, OCD, dyslexi och dyskalkyli. Vi måste ge våra barn med diagnoser verktyg så att de kan fungera i samhället och låta dem få känslan att de är kung över sitt liv. Vi måste hjälpa dem att lyckas och se sin framtid som ljus. Ann-Sophie Forsell Öhrn startade föreningen Kung över livet som stöd och inspiration för familjer i samma situation som hennes. Via föreningen samlar de in pengar till hjärnforskningen. KOMMUNAL Bergslagen 19

20 mötesplatsen Här är en sida för kallelser och inbjudningar till sektionernas olika aktiviteter. Håll ett öga på denna sida. Det kan vara något du missar annars. Enligt stadgarna ska varje sektion hålla minst tre medlemsmöten under verksamhetsåret, möte för verksamhetsplanering, nomineringsmöte och årsmöte. är det möte där medlemmarna lämnar förslag på (nominerar) medlemmar till olika fackliga uppdrag. Därefter ska sektionens valberedning i sitt arbete fram till årsmötet kontakta de nominerade och lägga sitt förslag till valen på årsmötet. Årsmöte är det mötet där medlemmarna utifrån sin rösträtt väljer personer till sektionsstyrelsen samt andra förtroendeuppdrag i sektionen. Valbara är endast de personer som nominerades på nomineringsmötet. Valberedningen lägger fram sitt förslag på kandidater till de olika uppdragen utifrån de som nominerades på nomineringsmötet. På mötet ska även sektionens verksamhetsberättelse tas upp för godkännande samt fastställa tider för ordinarie sammanträden samt ordningen för kallelse till dessa. Möte för verksamhetsplanering är mötet där alla medlemmar har möjlighet att föra fram sina åsikter om sektionens verksamhet för nästkommande år. FAGERSTA Kallar till 21 november, kl 18 Malmen, Fagersta Sedvanliga mötesförhandlingar. Nomineringar till uppdrag. Förtäring kommer att finnas. VÄSTERÅS TEKNIK Verksamhetsplaneringsmöte och nomineringsmöte 27 november, kl Sektionsexpeditionen, Carl Henningsgata 4, Västerås Verksamhetsplanering. Nomineringar. Anmälan till vasteras-teknik. bergslagen@ eller ARBOGA 28 januari 2014, kl ABF:s lokaler, Arboga FALUN HÄLSO SJUKVÅRD 15 januari 2014 kl Svärdsjögatan 16, Falun Fastställande av inkomna nomineringar till årsmötet. Vi bjuder på fika! KÖPING 19 november, kl 18 Bürgers Växtgård, Köping Sedvanliga mötesförhandlingar. Vi bjuder på soppa, bröd, kaffe o kaka i restaurang Buffé Grön! Anmälan snarast till koping.bergslagen@ eller Nomineringar. Vi bjuder på kaffe och smörgås! KÖPING HÄLSO SJUKVÅRD 4 december, kl 18 Köpings lasarett konferensrum 2, plan 3 Nominering av ordförande, styrelseledamöter, suppleanter, ombud ordinarie och ersättare för avd Bergslagens representantskap, ombud till LO:s lokala organisationer. Ny medlemsavgift 2014 Läget i avtalsrörelsen. Vi bjuder på gröt och skinksmörgås! (alt. pålägg finns) Anmälan senast 26 november till koping-sjv. bergslagen@ eller Meddela ev matallergier. Årsmöte 29 januari 2014 kl 18 Bürgers Växtgård, Köping Val av ordförande, styrelseledamöter, suppleanter, ombud ordinarie och ersättare i för avd Bergslagens representantskap, ombud till LO:s lokala organisationer. Ny medlemsavgift 2014 Läget i avtalsrörelsen Verksamhetsberättelse Vi bjuder på förtäring i restaurang Buffé Grön! Anmälan senast 21 januari 2014 till koping-sjv. bergslagen@ eller LUDVIKA 3 december, kl Gillesalen, Folkets hus i Ludvika Nominering till uppdrag inom sektion Ludvika och uppdrag inom avd Bergslagen. Utlottning av spännande presentkort. Nomineringslistor skickas ut till arbetsplatserna innan nomineringsmötet. Kaffe med dopp serveras! Anmälan senast 2 december till ludvika.bergslagen@ eller Du som vill ha regelbunden facklig info från sektionen meddela oss din mejladress! LEKSAND 10 december kl Tibble bystuga, Leksand Nomineringar till uppdrag som sektionsordförande, styrelseledamöter och representantskapsledamöter. Vi bjuder på förtäring! Anmälan senast 5 december till leksand.bergslagen@ eller VÄSTERÅS VÅRD OMSORG 4 december, kl 18 Sektionsexpeditionen, Carl Henningsgatan 4, Västerås Fastställande av nomineringar för sektionsordförande, tre st ordinarie ledamöter, sju suppleanter till sektionsstyrelsen, sektionens valberedning, ombud- ordinarie och suppleant till avd-representantskap. Vi bjuder på fika! Anmälan senast 29 november till vasteras-omsorg. bergslagen@ eller VÄSTERÅS LÄRANDE SERVICE 5 december, kl 18 Sektionsexpeditionen Carl Henningsgatan 6, Västerås Stadgeenligt nomineringsmöte. Information från Kommunalpensionärerna Vi bjuder på fika! Anmälan senast 2 december till vasteras-larande. bergslagen@ eller KOMMUNAL Bergslagen