NUMMER 14 / 13 NOVEMBER 2008 / VEM SPARKAS?

Transkript

1 NUMMER 14 / 13 NOVEMBER 2008 / Sexmobbning skakar Skanska Stor lönespecial - kolla hur du ligger till i statistiken Ont i ryggen inget vi talar om VEM SPARKAS? Tusentals byggjobb hotas i hela landet Så slår krisen i din region unika siffror Chockstämning på JM efter storvarslet VALSPECIAL: OBAMA vs CAIN JM: 600 Kranföraren som kom hem 1_omslagNY2_14.indd

2 ALLT ÄR REJÄLT, TILL OCH MED RABATTEN: KRONOR! * OMGÅENDE LEVERANS. JUST NU! SUPERKAMPANJ PÅ TOYOTA HILUX. Toyota Hilux är bland det mest slitstarka du kan tänka dig. Bilen är extremt välbyggd. Dessutom är Hilux rena sparbössan med låg bränsleförbrukning och högt andrahandsvärde. Just nu får du kr exkl. moms i rabatt när du köper en Hilux av 2008 års modell. Kanske det trevligaste sättet att få en rejäl slant över just nu. Välkommen in. Pris från kr exkl moms (X-Cab). Leasingkostnad X-Cab från kr/mån, D-Cab från kr/mån**. * INKLUSIVE MOMS KR. ** FINANSIERING VIA TOYOTA FINANCIAL SERVICES: SAMTLIGA PRISER ÄR EXKL. MOMS. LEASINGAVGIFTEN ÄR BASERAD PÅ RÖRLIG RÄNTA (STIBOR 90 DGR) PER SEPT 08, LEASINGTID 36 MÅN, 33% FÖRSTA FÖRHÖJD HYRA SAMT 45% RESTVÄRDE (X-CAB) RESP. 50% RESTVÄRDE (D-CAB). UPPLÄGGNINGS- OCH AVIAVGIFTER TILLKOMMER. MED RESERVATION FÖR PRISÄNDRINGAR. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. BYG 1408_s

3 NR ÅRGÅNG NOVEMBER 2008 Kenneth Petterson chefredaktör, ansvarig utgivare Johan Sjöholm redaktionssekreterare Peter Önnestam layoutansvarig Katarina Connheim allmänreporter Margite Fransson arbetsmiljö, hälsa Jenny Berggren arbetsrätt Sandra Lund allmänreporter Cenneth Niklasson allmänreporter Omslagsfoto: Kerstin Carlsson Korrektur: Michelle Bergman TS-kontrollerad upplaga 2007: Postadress: Stockholm Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm Adressändring, medlem i Byggnads: Kontakta din lokala avdelning Prenumeration: edb, telefon E-post: prenumeration@edb.com Pris, helår: 297 kr Annons: Swartling & Wranding Media, telefon Repro: Done Tryck: Sörmlands Grafiska AB, Katrineholm NU HOTAS JOBBEN I BYGGSVERIGE Byggnadsarbetarna på Hornsbergs strand i Stockholm är några av de 600 som riskerar sina jobb på JM, sedan företaget lagt ett chockvarsel. I resten av landet kan tusentals byggnadsarbetare tvingas gå visar tidningens granskning. Lågkonjunkturen griper nu allt hårdare om Byggsverige. SID 8 LÖNESPECIAL LIGGER DU RÄTT I LÖNESTATISTIKEN? SID 16 BILDREPORTAGE Sex-sms på Skanskabygge polisfall BYGGNYTT/ Har X knullat sönder dig? Den sortens sms tvingades en kvinnlig snickarlärling stå ut med. Till slut förflyttades och polisanmäldes en kollega. SID 34 DEBATT SID 4 Dåligt arbetsgivarförslag De vill omöjliggöra för oss att ha förtroendeuppdrag i Byggnads organisation. Vi utser bästa huvudvärmaren inför vinterns intåg. Aero-line fixar marken för anläggarna. NÄSTAN ALLA TIGER OM SINA ONDA RYGGAR SID 24 FRAMTIDEN OVISS FÖR DEN SVENSKA MODELLEN BYGGFOLK SID 48 Författardröm slog äntligen in Vid 53 års ålder släpper byggsmeden Micke Evhammar sin roman. SID 19 KRANFÖRAREN LARS KOM HEM TILL SLUT SID 28 TEST SID 43 Mössa på! GREJER OCH GREPP SID 46 Lättare plattare HÄLSA FACKLIGT 5 MISSNÖJDA 5 NÖJDA SID 6 Ulf nöjd bland missnöjda Ingen vill jobba med en surgubbe. RECEPT SID 50 SISTA ORDET SID 54 BILDKRYSSET SID 55 KERSTIN CARLSSON NR 14 NOVEMBER 2008 BYGGNADSARBETAREN 3 BYG 1408_s

4 debatt frågan Har du fått ont i ryggen av jobbet? Håkan Carlsson, 56 år, snickare, Lerum. Ja, av att lyfta stora och tunga skivor. Men jag har blivit försiktigare, man tänker sig för och jobbar mer med huvudet när man lyfter.vi har morgonjympa här på NCC, den är fantastisk, och jag har själv börjat med jympa efterjobbet på Friskis & Svettis. Det hjälper. Seth Holstensson, 61 år, förrådare, JM, Stockholm. Ja, men det var länge sedan, över tio år sedan. Jag jobbade som kranförare och var hemma från jobbet då och då för ont i ryggen. Jag gick hos sjukgymnast tidigare men det hjälpte inte. Men så fick jag behandling enligt Rosenmetoden, det tog en halvtimme, sedan dess har jag aldrig haft så ont, bara småont. Håkan Jarl, 29 år, murare, Piteå. Ja, det är ett tungt arbete och man tänker inte alltid på hur man jobbar. Man tar i lite extra och slarvar. Om man inte var så bekväm, till exempel tar två överfulla hinkar i stället för en, eller tar trappan i stället för hissen, så hade man sparat ryggen. Jag går på gym, springer, åker skidor. Regelbunden träning hjälper. Arbetsgivarnas avtal sämre för oss l Arbetsgivarna vill ha medarbetaravtal som förhandlas fram med lokal part i företaget. Och MB-grupperna som i dag behandlas som något katten har släpat hem ska ombildas till fackklubbar. Så vill Antoni och hans organisation ha det i framtiden. Varför vill man det? Och varför vill man att alla löneformer ska vara tillåtna i avtalet? Och varför vill man undvika att specialister på avdelningarna ska anlitas i löneuppgörelser? Stress orsakar dödsolyckor l Många är våra kamrater som fått sätta livet till under åren. Det utreds och spekuleras om olika anledningar. Jag har inte sett att det skrivits ett ord om våra byggtider. Det handlar om stress, övertid och allehanda vansinne för att bygget ska stå färdigt i tid så att bolagen återigen kan slå sig för bröstet och säga vi klarade detta. Till vilket pris? När såg vi nya ackordsprislistor senast? En fråga att ställa till våra anställda på förbundet som vi avlönar. zotarn l Det måste få bli ett slut på att vi tornkranförare som inte är med på ackordet ska behöva ställa upp som hjälpredor åt snickarna/betongarna. Själv anser jag att då ska vi tjäna lika mycket vi med. Får man en lugn stund så är det inte helt ovanligt att man försöker pracka på oss sysslor. Lönemässigt ligger vi cirka 40 kronor lägre i timmen. En rörmokare springer väl inte runt Svaret är givet. Man vill ha makt över arbetskraften, det är lättare att sätta tryck på sin egen planhalva än på oberoende avdelningsföreträdare. Att ensam är stark är det bara tjänstemännen som tror. Vi ska inte köpa arbetsgivarnas medarbetaravtal utan fortsätta kämpa för vårt kollektivavtal. Vi säljer vår arbetskraft, inte vår själ. KBJ l Nu är det dags att kliva upp på barrikaderna och dra i handbromsen om EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget. Efter Lavaldomen måste du väl förstå att de flesta av Byggnads medlemmar är emot denna EU-historia. Hans Tilly har legat alldeles för lågt i denna fråga. Tror du att den nuvarande svenska alliansregeringen ska jobba för att det blir en lösning som gagnar svensk arbetarklass? När har moderaterna ställt upp för arbetare? Trots att de kallar sig arbetarparti. Nu kan Byggnads tillsammans med LO rädda fackets ansikte och arbeta för att den svenska modellen skyddas i fördragstexten. Se till Kranföraren är ingen hjälpreda Dra i handbromsen, Hans Tilly! och bär på stämp och städar på bygget när han får en minut över? Nej, vi är till för att köra kranen, hålla uppsikt på kranens maskineri samt se till att lyftredskapen är i bra skick. Den som frivilligt hjälper till på bygget med arbetsuppgifter som inte ingår förstör för oss andra. kranisen l Sveriges Byggindustrier visar sitt rätta jag i sitt förslag till nytt byggavtal. Det är många negativa förändringar som de smyger in på olika ställen. Det mest häpnadsväckande är deras sätt att begränsa vårt grundlagsskydd att arbeta politiskt och för vår organisation, Byggnads. Deras förslag omöjliggör för oss att vara fritidspolitiker och att ha förtroendeuppdrag i Byggnads organisation. Bo Antoni och Leif Strid är på väg att sätta våra demokratiska rättigheter ur spel. Upp till kamp på Byggnads och visa var skåpet ska stå! Kennerth Björn att riksdagen inte tar några beslut i denna fråga förrän regeringens utredare är klar. Hans Tilly, anar du inte att nu vädrar Sverigedemokraterna och Junilistan morgonluft inför kommande EU-val. Ta chansen att i Byggnadsarbetaren i din spalt Sista ordet redogöra hur du tänkt dig utvecklingen i denna fråga. En fråga som är jätteviktig för byggnadsarbetare och svensk fackföreningsrörelse. Pensionär Johnte Vilhelmina Fler debattinlägg på webben Orimligt... l Kranförare som inte är med på ackord är orimligt. De är med på vårt ackord, deras tid räknas som p-tid. Vid lite körning får de hjälpa till bäst de kan. Det är orimligt att de inte har samma lön som oss andra, de är ju en av de viktigare kuggarna på arbetsplatsen. betongare tyck till direkt på nätet! Gå in på vår hemsida /Tyck till/. E-post: redaktionen@byggnadsarbetaren.se Faxa: Ring: Glöm inte uppge namn och telefonnr (som hemlighålls mellan dig och redaktionen om du använder signatur). 4 byggnadsarbetaren nr 14 november 2008 BYG 1408_s

5 LEDARE Kampen om den svenska modellen Har tiden åkt ifrån den svenska modellen? Så brukar den kallas, den anda av samförstånd på arbetsmarknaden som vi levt med i nära 70 år, om än allt mer urvattnad och kantstött. Det var dagarna före jul 1938 som Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och LO på Grand Hotell i Saltsjöbaden gjorde upp om spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden. Avtalet reglerade hur förhandlingar ska gå till, rätten att ta till konflikter och om vilka strejker som anses samhällsfarliga. Det utgör grunden till våra kollektivavtal. Kort och gott Saltsjöbadsandan. Modellen har stått pall också genom 70-talets vilda strejker och oro på arbetsmarknaden. Men förutsättningarna förändrades radikalt i och Den närmaste tiden innehåller minst tre kritiska steg för den svenska modellens framtid. med EU: s utvidgning. Med Vaxholmskonflikten kom byggbranschen att bli pilotfallet som fick hela systemet i gungning. Den närmaste tiden innehåller minst tre kritiska steg för den svenska modellens framtid. I december nästan på dagen 70 år efter det att Saltsjöbadsavtalet skrevs under och fyra år efter blockaden i Vaxholm lägger regeringens utredare Claes Stråth fram sitt förslag. Hans uppdrag är att hitta en modell med kollektivavtal i stället för lagstadgade minimilöner som tilllämpas i ett stort antal länder. Samtidigt pågår förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv om ett nytt huvudavtal som ska ersätta Saltsjöbadsavtalet. Också här spökar Laval-Vaxholmskonflikten. Om inte Laval-frågan är löst så blir det inte något nytt huvudavtal, det är LO:s linje. Redan nästa vecka, den 20 november, väntas Sveriges riksdag rösta om Lissabonfördraget, som även kallats EU: s nya grundlag. Ett mycket omstritt fördrag som dock inte lär innebära några försämringar för villkoren på arbetsmarknaden jämfört med i dag, men som kan bli ännu bättre om facken får gehör för sina krav, det som brukar kallas ett socialt protokoll. På sidorna reder vi ut begreppen. KENNETH PETTERSON CHEFREDAKTÖR Nästa tidning kommer den 11 december. SNICKERS WORKWEAR AND GORE-TEX CHALLENGING THE WEATHER Gör svåra väderförhållanden till sköna arbetsförhållanden! Nu lanserar vi vår mest avancerade kollektion arbetskläder i GORE-TEX, skapad för att klara extrema väderförhållanden och samtidigt ge maximal arbetskomfort. Med våra nya slitstarka GORE-TEX -plagg håller du dig garanterat varm och torr på jobbet även när vädret försöker ta knäcken på dig. Läs mer om våra yrkeskläder på hultaforsgroup.com BYG 1408_s

6 5 MISSNÖJDA 5 NÖJDA Till vem: Snickaren ULF skönvall, 43, anställd på Tage & Söner AB. Varför: En ny rapport visar att svenskarna har MINST ARBETSGLÄDJE I NORDEN. Men arbetare inom bygg och anläggning är mest nöjda. ULFS bästa tips: Snacka inte jobb på rasten 1 Varför har svenskarna minst arbetsglädje i Norden? Inte en aning. Jag har inte märkt av det. Jag jobbar ju i en bransch där folk gillar sitt jobb. 2Är svenskarna gnälligare än andra? Vi uppskattar nog inte alltid hur bra vi har det. Vi glömmer att vi lever i ett rikt land och att det är helt andra villkor i andra delar av världen. På byggen i Asien, till exempel, jobbar folk i flipp-floppsandaler, medan vi här har skydd och arbetskläder. 3 Är svenskarna dåliga på att byta karriär? Ja, till viss del. Folk tänker att man vet vad man har men inte vad man får. Jag har bytt. Jag jobbade med reklam. Jag ville först bli snickare, men syokonsulenten i skolan sa att eftersom jag hade höga betyg skulle jag välja något annat. 4 Vems är felet att folk inte trivs på sina jobb? Svårt att säga, men det är väl en kombination. Är det något problem på jobbet måste man våga ta tag i det och reda ut det. Inom bygg är vi väldigt raka på sak. Men jag tror att många är rädda för att säga ifrån och går och mår dåligt. 5 Spelar den svenska mentaliteten någon roll, för att många känner mindre arbetsglädje? - Jag tror att den svenska avundsjukan kan spela in. Jag ser det på andra yrken där folk kan jobba under samma tak, men har olika lön. Då blir det mycket skitsnack typ Har du hört vad han har? Det problemet har vi inte här på bygget. Här tjänar alla lika. 6 byggnadsarbetaren nr 14 november 2008 Ulf Skönvall är sällan missnöjd på jobbet. Ingen vill väl jobba med en surgubbe, säger han. Rast Karriär Rotjobb Jobba ute Plåt ULF väljer Jobb Fritid Nyproduktion Jobba inne Trä Lisa Hjertén 1 Varför känner byggnadsarbetare mer arbetsglädje och större mening i jobbet än andra? Vi byter arbetsplats ganska ofta. Det är nya projekt hela tiden och vi träffar mycket nytt folk. Det funkar inte att vara tjurig. Sedan ser vi tydligt resultatet av vårt arbete. Vi får en visuell belöning. Vi kan säga kolla, det här har vi gjort. 2 Är du glad varje dag du går till jobbet? Ja, det är jag. Vem vill jobba med en surgubbe? Det är alltid roligt att träffa mina arbetskamrater, vi är ett kanongäng. 3 Varför har just ni en sådan arbetsglädje? Vi trivs med vårt jobb. Det är en bra stämning, mycket practical jokes, men är det några problem tar vi tag i dem direkt. Det är en rak kommunikation. Det krävs för att det ska funka. Vi gör saker ihop på fritiden. Nu senast körde vi go-cart. 4 Varför är arbetsglädje viktigt? Jobbet blir bättre utfört. Du är på jobbet en så stor del av livet, så varför ha tråkigt? Utan arbetsglädje blir det långa dagar och ett dåligt jobb. 5 Bästa tipsen för arbetsglädje? Ett: Snacka inte jobb på rasten. Det är förbjudet här. Inte ens arbetsledningen får prata jobb med oss på rasten. Två: Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Glädje smittar av sig. Och tre: Samarbeta med andra yrkesgrupper, så får du hjälp tillbaka. margite fransson BYG 1408_s

7 BYG 1408_s

8 byggkrisen Tusentals varsla JM:s varsel slog ner som en bomb. 600 personer berörs. Och från resten av Byggsverige kommer nu uppgifter om tusentals uppsägningshot. Frågan är om vi står inför ett nytt 90-tal. text: cenneth nicklasson foto: kerstin carlsson Klockan 11 fredagen den 24 oktober ringer det i Peter Biveruds mobiltelefon. Samtalet är från en MB-ledamot i JM. Beskedet han kommer med är tungt: Bolaget har varslat 600 anställda om uppsägning. Ungefär hälften av dem är byggnadsarbetare. Av dem jobbar 150 på JM Bostad Stockholm, där Peter Biverud också är anställd. Jag blev överraskad över omfattningen. Visst hade jag det på känn med tanke på alla rubriker i tidningarna om finanskrisen. Och så har ju bolagets aktiekurs brakat ner ordentligt. Men varslet var mycket större än väntat, säger Peter Biverud, som jobbat i bolaget sedan Fakta Varslet på JM l Totalt varslas 600 personer om uppsägning. Ungefär häften av dessa är byggnadsarbetare. l 260 är anställda på JM Bostad Stockholm. l 250 är anställda på JM Bostad Riks. l 80 är anställda på JM Utland. Nyheten om varslet spred sig som en löpeld på bygget via sms och telefonsamtal. Snabbt bildades små grupper av oroliga byggnadsarbetare. Jag hann inte ens gå runt och snacka med gubbarna. Det blev väldigt ängsligt och det var fruktansvärt av JM att gå ut med ett sådant här besked inför helgen, säger Peter Biverud. Någon timme senare kallades samtliga JM-anställda på arbetsplatsen in på platskontoret. Där fick de nyheten bekräftad av platschefen. Flera var förvånade och undrade hur det kunnat gå utför så snabbt. I minnet hade de företagsträffen i april i år, på JM:s huvudkontor. Då var det visor om guld och gröna skogar och av vd:n Johan Skoglund fick de höra att alla pilar pekade uppåt. Vi fick veta att bolaget hade så gott om pengar, så att om konjunkturen skulle vika fanns det alla möjligheter för oss att sitta på lådan ett tag med full lön. Nu ser vi hur mycket de orden var värda, säger Peter Biverud. JM har under de senaste årens högkonjunktur och skenande bostadspriser gjort mycket bra resultat. Något som aktieägarna i bolaget har kunnat glädja sig åt. I våras delades det ut 1,5 miljarder kronor efter vinsten för Pengar som de anställda på JM arbetade in. Varje enskild arbetare bidrog med kronor var till bolagets resultat under Att just JM, som nästan enbart bygger bostäder på attraktiva områden i tillväxtområden, drabbas så hårt av den finansiella krisen är inte överraskande. Orsaken är att de är så nära sammankopplade med banksystemet. JM-snickarna Martin Svensson, Mattias Dahl, Freddie Fehr enkät Hur påverkas ni av finanskrisen? Är det några varsel på gång? N E Persson byggnads ab (120 ANSTÄLLDA) Vi har märkt att prisbilden har sjunkit och att det är färre jobb att räkna på. Bostadsprojekten har minskat och det innebär en ökad konkurrens på andra jobb, exempelvis inom skolor. Vi har inte behövt varsla. Tobias Persson, vd 8 byggnadsarbetaren nr 14 november 2008 AB oscar hanson vvs (120 anställda) Efterfrågan på våra tjänster har dämpats markant. Vi har inga varsel på gång, men vi har anställningsstopp. Rikard hanson, vd Örebro rörmontage (12 ANställda) Vi är inte påverkade i dagsläget. Vi har en stadig kundkrets som inte är så konjunkturkänslig. Lennart näsholm, vd BYG 1408_s

9 as i hela landet die Fehrnström och Christoffer Thanger är rädda för att bli av med jobbet. Varselbeskedet slår hårt mot arbetslusten. NCC ( anställda) När vi får anledning att varsla så informerar vi om det. Lovisa Lagerström-Lantz, presschef Senaste nytt om NCC: PEAB ( anställda) Vi påverkas precis som andra. Vi ser en dämpad försäljning av bostäder under hösten, det blev ännu mer markant när finansoron nådde Sverige nyligen. Vi har lagt fyra varsel under hela hösten som är kopplade till konjunkturläget. De omfattar totalt 148 personer, både byggnadsarbetare och tjänstemän. Hittills har 51 sagts upp. Niclas Brantingson, informationschef NÄSTA SIDA: Så vill Byggnads hejda krisen BYG 1408_s

10 byggkrisen Jag är överraskad över att byggandet kan rasa så snabbt och så kraftigt. Något liknande har jag aldrig varit med om. BILL BODIN, SNICKARE MED 24 ÅR PÅ JM Nu när bostadsspekulanter fått svårare att få lånelöften från bankerna om de inte först säljer sin andra bostad, drabbar det direkt JM. Deras bostadsrätter blir svårare att sälja och måste reas ut och ett ökat antal av dem som redan skrivit kontrakt hoppar av. Det blir helt enkelt tvärnit i byggandet för JM:s del. De tre kvarteren ute på Hornsbergs strand är inget undantag från bolagets koncept. De ligger vackert i en sluttning med utsikt över Mälaren. Det första kvarteret är snart klart och där pågår det sista inredningsarbetet, på kvarteret intill körs betongstommen för fullt, men det tredje området har däremot flyttats fram i tiden och försenas med minst sex månader. Uppsägningar på JM kommer att ske enligt turordningen, vilket innebär att sista anställd åker ut först. Och troligen krävs det mellan sex och åtta år i bolaget för att sitta säkert. Snickaren Martin Svensson, 32 år, från Åkersberga har tio år i företaget. Han tror att han får behålla jobbet. Det känns ju lite oroligt. Jag har hus och familj som kostar en del. Att bli av med jobbet nu skulle bli ett hårt ekonomiskt slag för oss, berättar han. För 28-årige kollegan Mattias Dahl ser det värre ut. Han har åtta år på JM. Jag kan inte göra så mycket mer än att avvakta och se vad som händer. Skulle jag bli arbetslös så klarar man sig nog några månader, men sedan blir det kärvt med pengar. Mattias Dahl tycker att JM ska erbjuda ÄR DU RÄDD FÖR ATT FÖR- LORA JOBBET? Rösta på www. byggnads arbetaren.se de äldre i bolaget möjligheten att få sluta i förtid. Jag vet inte hur ledningen tänker, men nu blir ju stora delar av dem som är runt 30 år utsparkade. Det är vi som är stommen i JM i dag. Kvar blir de äldre och lärlingar och jag vet inte om det är vettigt inför framtiden. Nere på kvarteret intill jobbar en av åldermännen på JM. Bill Bodin har varit i firmans tjänst i 24 år och har två år kvar till pensionen. Han skulle omedelbart nappa på ett bra erbjudande. Jag har redan frågat, men det är tydligen inte aktuellt just nu. Men jag vill ha en nivå som i princip motsvarar min lön i dag. Med facit i hand tycker flera av byggnadsarbetarna att JM:s strategi att bara bygga bostäder varit fel. De skulle gärna vilja att bolaget, precis som de andra stora byggbolagen i landet, även tog andra jobb. Allt för en ökad trygghet för de anställda. Trots den dystra stämningen på bygget måste ändå arbetet fortsätta. Men motivationen är låg hos dem som riskerar att få sparken. Tidigare denna morgon hade lagbasen ett snack med killarna på bygget. Han tyckte att de måste börja jobb på lite mer trots den uppkomna situationen. Ett par dagar förstår jag går åt till att snacka av sig. Men det går inte att lägga sig ner och dö. Vi har ju trots allt ett uppdrag som vi måste slutföra, säger Peter Biverud. De som får sparken går en osäker framtid till mötes. De som blir kvar lär läsa löpsedlar och fortsätta att oroa sig för jobbet. l Bill Bodin kan tänka sig att gå i förtidspension om ha enkät Hur påverkas ni av finanskrisen? Är det några varsel på gång? SKANSKA ( anställda) Vi har märkt av en nedgång och förväntar oss än försäm rad konjunktur, framförallt när det gäller bostadsbyggandet under Vi har börjat se över våra behov av att anpassa verksamheten och med största säkerhet kommer ett varsel om uppsägning före årsskiftet. Det gäller främst den delen som rör bostadsbyggandet i Norden. 10 byggnadsarbetaren nr x 14 xxxxxxx november thage anderssons byggnads ab (140 anställda) Beställare börjar bli försiktigare. På bostadssidan, till exempel, har vi ett projekt där 43 hus skulle byggas. Nu läggs projektet på is tills vidare med bara 20 hus färdigställda, eftersom försäljningen går trögt. Vi har inte behövt varsla än, även om vi har en viss överkapacitet. Vi avvaktar åtminstone två månader till. Peter gimbe, pressansvarig lars-erik nyström, personalchef BYG 1408_s

11 han får ett generöst erbjudande från JM. Byggnads: Mönstret upprepar sig Byggnads ordförande Hans Tilly är bekymrad över den senaste tidens varsel. Jag är orolig för att arbetslösheten kan komma att stiga snabbare än vad vi anar. n Finns det anledning för byggnadsarbetarna att vara oroliga för framtiden? Utvecklingen under de senaste veckorna har varit mycket negativ. Det kommer allt fler varsel för varje vecka, men osäkerheten är stor. I ett längre perspektiv upprepas samma mönster som tidigare. Arbets givarna säger upp folk i stället för att vidare utbilda. När sedan byggandet tar fart blir det brist på kompetent arbetskraft. n Vilka åtgärder har Byggnads satt in för att rädda jobben? Vi vill att regeringen inför ett avdrag för hushållsnära tjänster, ett så kallat rot-avdrag. Det finns tyvärr ett hårt motstånd mot detta, inte minst från regeringen och uppförsbacken är lång innan det kan bli verklighet. Men vi kommer tillsammans med andra parter att driva frågan där det finns två motiv: dels sysselsättningen, dels att underhållet på bland annat miljonprogrammet är akut. n Hur lång blir lågkonjunkturen för byggbranschen? Om man ser tillbaka historiskt så gör jag bedömningen att det handlar om två till tre år. För att göra nedgången så kort som möjligt har bankerna ett stort ansvar. De har gjort dåliga investeringar som kunderna får betala via högre bolåneräntor. Utan tvekan måste räntan sänkas så snabbt som möjligt. l JM: Vi måste anpassa oss Vi produktionsstartar inte i samma takt som tidigare och be höver därför anpassa be manningen. Så kommenterar Johan Skoglund, JM:s vd, chockvarslet. n Om finanskrisen håller i sig, kommer det då bli aktuellt med fler varsel? Fortsätter den finansiella oron kan vi inte utesluta att det kan bli aktuellt med ytterligare varsel. n Vilket ansvar tar JM för de varslade byggnadsarbetarna i form av vidareutbildning eller jobb på annan ort? Vi undersöker alltid möjligheterna till jobb i andra projekt. Vi samarbetar också med Trygghetsfonden TSL som med ett gott resultat har lång erfarenhet av att stödja dem som blir av med jobbet. n JM har under de senaste åren gjort stora utdelningar till aktieägarna. Är det ett beslut som ni ångrar i dag med tanke på utvecklingen? Nej. Hittills gjorda utdelningar och utskiftningar till aktieägarna har varit väl avvägda. Utmaningen i dag är banksystemets förmåga att finansiera företag och hushåll där bland annat JM:s produktion löpande kräver kostnadseffektiv likviditetsförsörjning. JM har en stark balansräkning. n Kan bankkrisen leda till en liknande situation i byggsektorn som i början på 1990-talet? Banksystemens förmåga att finansiera våra projekt tar längre tid i dag och bankernas förmåga att kunna erbjuda bra villkor för våra kunder ser inte ut som det gjort tidigare. Bankkrisen har med andra ord redan spillt över på byggsektorn. l VEIDEKKE SVERIGE AB (1 150 anställda) Konjunkturen går kraftfullt nedåt. Det är svårare att sälja lägenheter och konkurrensen ökar i övriga entreprenadupphandlingar. Vi har lagt varsel. Per-Ingemar Persson, vd våtrumsteknik i skandinavien ab (70 anställda) Vi är påverkade. Vi hade uppdrag åt två bostadsrättsföreningar, då banken ändrade utlåningsvillkoren för amortering över en natt. Projekten frös inne. Vi har inte fattat beslut om varsel, men det är inte otänkbart. PER petré, VD NÄSTA SIDA: Så slår varslen i din region SAMMANSTÄLLNING: MARGITE FRANSSON, KATARINA CONNHEIM nr x xxxxxxxx 2008 byggnadsarbetaren 11 BYG 1408_s

12 BYGGKRISEN varsel på två månader* (sep-okt) BORÅS: 150 GÖTEBORG 462 JÖNKÖPING: 56 KALMAR: 80 SUNDSVALL-ÅDALEN: 175 BYGGETTAN: 231 LINKÖPING: 57 SYD (NORRA SKÅNE): 105 MÄLARDALEN: 220 SYDOST: 130 BYGG 6:AN VÄST: 195 HALMSTAD: 122 UMEÅ: 65 NORRBOTTEN: 110 ÖREBRO: 38 DALARNA: 103 HÄLSINGLAND: 40 PITEÅ-SKELLEFTEÅ: 47 ÖRNSKÖLDSVIK: 55 JÄMTLAND-HÄRJEDALEN: 30 ÖST: 60 SENASTE NYTT OM VARSLEN: KÄLLA: BYGGNADS KOMMUNIKATIONSENHET *Uppgift saknas från Södra Skåne, Värmland, Uppland och Gästrikland Ska historien upprepa sig? FAKTA ARBETS- LÖSHETEN BLAND BYGGNADS- ARBETARE (%) I september 2008 var motsvarande siffra 3,7 procent. 1,7 2,1 7,8 17, Du som har varit med ett tag minns slutet av 1980-talet. Byggnadsarbetarna var de bland landets arbetare som körde de fräckaste bilarna och åkte på de soligaste semestrarna. Byggbranschen var en karusell och den snurrade allt snabbare. Byggarbetslösheten var rekordlåg, på hösten 1989 låg den på 1,7 procent. Ett par år senare hade karusellen stannat, rostat och rasat ihop. Hösten 1992 var arbetslösheten nästan 18 procent. BMW och Mallorca hade bytts mot ALU och beredskapsjobb som ibland tangerande förnedring. Frågan är om grafiken här ovanför betyder att historien upprepar sig. Vissa saker känns igen. Byggruschen har varat rekordlänge. Inflationen har tagit fart, bankerna krisar och många bostadsprojekt står klara lagom till att ekonomin vänder neråt. Å andra sidan har vi en flytande krona som kan dämpa smällen och statsfinanserna är bättre än i 1990-talets början. Kanske kan en del av statens överskottsmiljarder nu användas för bygginvesteringar. Behovet finns. Både för infrastruktur och underhåll av gamla miljonprojektskåkar. För dem som förlorar jobbet blir det antagligen tuffare den här gången. A-kasseskyddet har urholkats och Arbetsförmedlingen är strängare. Men alla vet att det ändå inte är det värsta. Värst är rädslan att behöva möta någon som frågar: Och vad pysslar du med då?, och sakna svar. Att vara arbetslös är fortfarande en skam i Sverige. Vi har oändligt svårt att avliva myten om att utanförskapet är självvalt. JOHAN SJÖHOLM 12 BYGGNADSARBETAREN NR 14 NOVEMBER 2008 BYG 1408_s

13 Nya Citroën Berlingo. Plats för tre fram och två bak. Nya Berlingo är en helt ny transportbil, betydligt större än föregångaren. Där det förut gick in en Europall får det nu plats två (nya Berlingo lastar upp till 3,7 m 3!). Och där det förut rymdes två personer går det nu in tre (om du väljer till Extensosätet). Men det är inte allt. Komforten har vuxit, liksom säkerheten nu finns ESP som tillval. Även flexibiliteten är större: till exempel kan Extensosätet (tillval) fällas ihop och fällas ner så att lastgolvet blir längre. Nya Berlingo är helt enkelt en stor transportbil i ett behändigt format. Nya Citroën Berlingo fr :- Familjetradition: Citroën Nemo har utsetts till Årets Transportbil Storebror Jumpy blev Årets Transportbil Nya Citroën Nemo fr :- Lastar 2,5-2,8 m 3 Nya Citroën Berlingo fr :- Lastar 3,3-3,7 m 3 Citroën Jumper fr :- Lastar 8-17 m 3 Citroën Jumpy fr :- Lastar 5-7 m 3 Miljöbilsklass Blandad körning fr 4,5 l/100 km. CO 2 fr 119 g/km. Alla priser är exkl. moms. Bilarna på bilden är extrautrustade. För mer information eller närmaste återförsäljare, gå in på eller ring BYG 1408_s

14 LÖNESPECIAL DÄRFÖR HAR VI TID L 55 minuters tågresa till Stockholm. Det skulle betyda ackordsjobb och 30 kronor mer i timmen. Ändå arbetar vvs-montörerna på Oppunda i Katrineholm, liksom den stora majoriteten av Byggnads medlemmar, på tidlön. Vi frågade varför. TEXT: JOHAN SJÖHOLM MONTAGE: PETER ÖNNESTAM... Så jävla mycket större får skillnaden inte bli. Då drar jag. Ackordslönerna gör att tidlönerna dras framåt. NAMN: Janne Eriksson, 48 år. Tycker du att det är okej att ARBETSUPPGIFTER: det skiljer så mycket mellan Servicejobb inom vvs och el åt tidlön och ackord? bönder och privatpersoner. Det är okej, eftersom jag tror LÖN: 152 kronor i timmen. att ackordslönerna gör att tidlönerna dras framåt. Ackorden Varför väljer du tidlön? Så säger ju alltid Byggnads Att jobba med service ombudsmän. Men tycker du är omväxlande. Ena verkligen så? timmen gör du en sak, Jo, det gör jag faktiskt. Har nästa en annan. Sen vi inte höga ackordslöner tycker jag att det är in- måste det göras en prislista tressant att fixa grejer på servicejobb också. Men som krånglar. Och så skulle det börja skilja för är vi ju på hemorten. mycket får man ju över- Det betyder en del när väga att gå över. man har familj. Visst tjänar man mer på ackord, men det skulle kräva att jag ligger borta måndag till torsdag. Har du jobbat på ackord? Ja. Men jag slutade för tio år sedan. Det var för familjens är loket. skull. NAMN: Martin Persson, 23 år. ARBETSUPPGIFTER: Servicejobb inom vvs. Mycket handikappanpassning och ombyggnation av äldreboenden. LÖN: 152 kronor i timmen. Varför väljer du tidlön? Jag väljer inte. Tidigare jobbade jag i Nyköping på en annan firma. Då var det bara ackord. Men chefen var dålig så jag flyttade. Sedan jag kom till Katrineholm har jag inte blivit erbjuden ackord. Varför åker du inte till Stockholm? Det är väl så att det finns ändå en trygghet på firman. Men skulle de börja dumma sig, då drar jag. Vilket arbetssätt är stressigast? Jag tycker att det är stressigare med servicejobb, jämfört med nybygge. Visst, ackord kan vara stressigt men på ett nybygge vet du ändå vad du ska göra nästa dag. När du sysslar med service kan det komma en läcka fem i fyra. Grattis, då är det bara att åka. Du tjänar 152 kronor i timmen nu. På ackord skulle du troligen kunna tjäna över 180. Är det en rimlig skillnad? Så jävla mycket större får skillnaden inte bli. Då drar jag. BYG 1408_s

15 LÖN... och inte ackord Det är inte aktuellt med ackord. Mina axlar och knän håller inte. NAMN: Bengt Eriksson, 62 år. ARBETSUPPGIFTER: Service på industrier som till exempel Ericsson och SKF. LÖN: 152 kronor i timmen. Varför väljer du tidlön? Jag har två år kvar till pension. Det är inte aktuellt med ackord. Mina axlar och knän håller inte. Jag vet hur de skulle kännas efter en dag på ett nybygge. Du jobbade på ackord i massor av år. Varför valde du bort det? Det har blivit så dålig ordning på byggena. Förr var det en verkmästare, en firma. I dag är det ingen som styr, ritar gör man i efterhand. Plus att när du jobbar på ackord så måste du engagera dig hela tiden. Det gäller att passa rasterna på minuten. Och rasterna går åt till att beställa material för det vill du inte göra på arbetstid. Och på kvällen åker man in till firman för att hämta grejer. Nu vill jag kunna skita i jobbet när jag kommer hem. Vad är tyngst, ackord eller servicejobb? Ackord är tyngre. Det är fulla dagar utan prut. Är det viktigt att ackorden fi n n s k v a r? Har vi inte höga ackord får vi inte hög tid lön. NÄSTA SIDA: Hur bra tjänar du? Löner för hela landet. NR 14 NOVEMBER 2008 BYGGNADSARBETAREN 15 BYG 1408_s

16 lönespecial Lönerna i hela landet Träarbetare Betong arbetare Murare Borås Dalarna Gästrikland Göteborg Halmstad Hälsingland Jämtl.-Härjed. Jönköping Kalmar Linköping Mälardalen Norrbotten Norrköping-öst Piteå Skellefteå Stockholm Sundsv.-Ådalen Syd (norra Skåne) Sydost Södra Skåne Umeå Uppland Värmland Väst Örebro Örnsköldsvik PRESTATIONSLÖN Andel av timmar BÄST SÄMST juli sep 2008 (kr/h) Ändring juli sep 2007 TIDLÖN juli sep 2008 (kr/h) Ändring juli sep ,4 % 171,82 4,7 % 137,05-5,0 % 39,6 % 171,49 7,0 % 143,33 7,1 % 49,4 % 171,86 5,7 % 144,60 6,9 % 30,3 % 168,55 4,2 % 139,83-3,0 % 19,4 % 163,22 6,8 % 145,08 6,4 % 4,7 % 177,31 9,4 % 142,51 3,2 % 33,7 % 167,96 12, 3 % 130,51-1,4 % 12,1 % 171,05 0,2 % 148,92 3,6 % 26,8 % 167,70 4,1 % 144,93 3,7 % 39,3 % 189,12 6,0 % 146,95-1,3 % 38,1 % 174,36 5,2 % 148,62 3,4 % 33,4 % 185,16 0,8 % 146,55 5,1 % 32,3 % 180,72 6,1 % 146,85 4,4 % 34,3 % 177,69 6,9 % 146,01 1,1 % 33,7 % 183,28 3,8 % 143,89 1,4 % 46,4 % 170,27 9,0 % 143,73 9,4 % 24,9 % 169,18 5,7 % 139,65 2,6 % 42,9 % 166,60 3,9 % 141,32 1,3 % 36,6 % 175,06 3,7 % 144,12 2,2% 31,8 % 183,10 4,3 % 149,83 5,9 % 31,0 % 181,10 4,0 % 140,75-1,1 % 54,7 % 162,39 1,6 % 146,49 3,8 % 28,2 % 172,70 4,4 % 143,07 4,6 % 31,0 % 187,87 13,4 % 135,53 2,2 % 14,0 % 182,18 4,3 % 147,17 5,4 % Löner yrke för yrke juli september 2008 TRä, Betong, Mur Ackord Övrig prestationslön Tidlön Tid- och prestationslön ANLÄGGNING Prestationslön Tidlön Tid- och prestationslön Pappläggare Prestationslön Tidlön golvläggare Prestationslön Tidlön maskinförare Lön per timme (kr) 176,28 167,65 142,98 152,15 181,88 147,89 151,53 Förändring juli sep ,3 % 6,9 % 1,5 % 4,0 % 3,1 % 2,8 % 1,6 % Tidlön 147,97 8,9 % undertaksmontör Tidlön ställningsbyggare Tid- och prestationslön Glas Tid- och prestationslön 181,16 146,72 136,84 1,5 % 187,45 148,58 BÄST SÄMST 12,2 % 4,6 % 9,8 % 4,8 % 142,44 2,9 % 142,87 7,9 % 136,84 1,5 % Andel av timmar 28,1 % 2,9 % 69,0 % 11,2 % 88,8 % 10 % 9 0 % 8,5 % 91,5 % Andel ackordstimmar 2,7 % Andel ackordstimmar 3,1 % Ackord står fortfarande m Varsel och finanskris skakar byggbranschen. Under 1990-talskrisen var det ackordslönerna som rasade först. Men i den senaste statistiken från Byggnads syns inga sådana tecken. Däremot börjar tidlönerna ta stryk. text: JOHAN SJÖholm Med tanke på den senaste tidens turbulens i byggbranschen, med varsel och inställda projekt, kan det kanske kännas som om världen håller på att rasa ihop. För tre nummer sedan berättade vi om hur ackordslönerna var de löner som dök snabbast, när krisen slog till på 1990-talet. Men ännu så länge verkar de stå emot. Det kan du läsa i statistiken här ovanför. För hela riket var ökningen 4,3 procent för förhandlat ackord, jämfört med samma period i fjol. Och i många av landets avdelningar var ökningen betydligt större än så. Allra bäst löne utveckling på prestationslönesidan har just nu Örebro som ökade med över 13 procent jämfört med samma period förra året. Det gav en snittförtjänst på 16 byggnadsarbetaren nr 14 november 2008 BYG 1408_s

17 Löner i bygg och industri SCB:s konjunkturstatistik, genomsnittlig timlön exklusive övertid, i byggbranschen och i gruvor, mineralutvinning samt tillverkningsindustri. 150 kr 145 kr 140 kr BYGG INDUSTRI En nordisk lokalpatriot. BIG-GRUPPEN är nordens ledande fristående bygg- och industrikedja och är leverantör av verktyg, maskiner, skydd och förnödenheter till proffsmarknaden. Vi finns representerade från Finnmark i norra Norge till Skåne i södra Sverige. Vår styrka är lokalt engagemang och hög kompetens i kombination med BIG-gruppens stordriftfördelar med starka leverantörsavtal, koncept, IT-lösningar, logistik och import. Vi erbjuder såväl lokala företag som riks- och nordiska kunder branschens största urval av kvalitetsprodukter och olika tjänster kr 125 kr Aug 2007 Nov 2007 Feb 2008 Maj 2008 Aug 2008 MOT TRYCKET 187,87 kronor i timmen. Det är bara Linköping som kan matcha det. Sämst prestationslöneutveckling hade Norrbotten, men där tuffade å andra sidan tidlöneutvecklingen på bättre än på många andra ställen i landet. Sett över hela landet ser det värre ut för tidlönerna. Riksökningen var blygsamma 1,5 procent och det innebär reallönesänkning. Värst är det i Borås med omnejd där tidlönerna rasat med 5 procent jämfört med tredje kvartalet i fjol. Borås är också ett av de områden som drabbats värst av varsel de senaste månaderna. Likadant är det med Göteborg. Där har varslen duggat tätt samtidigt som tidlönerna i de stora yrkesgrupperna nu faller med tre procent. Så kanske är det tidlönerna, snarare än prestationslönerna, som får stryka på foten den här gången byggkonjunkturen viker. Think BIG. Hos oss hittar du Amigas bygg- och industriinriktade produkter inom el. Sverige Eskilstuna IP Industripartner Gislaved Emil P Gävle Afoss Göteborg/Hisings Backa Prevex Göteborg/Sisjön Prevex Halmstad IMAB Helsingborg IMAB Kalmar Lundgrens Järn Karlshamn Hjelmbergs Järn Ljungby Oskar Sohlbergs Malmö Prevex Stockholm/ Bromma Flinks Järn Stockholm/Hornsberg Flinks Järn Stockholm/Solna Lundqvist Maskin & Verktyg Stockholm/Sätra Flinks Järn Stockholm/Vällingby Toolcom Uppsala Uppsala Maskin & Verktyg Vimmerby Albins Växjö Stål & Verktyg Norge Albert E Olsen - Tromsø Maskinforretning - Quale - Tingstad - Industrisenteret - Kyvik Industrivarehuset NR 14 NOVEMBER 2008 BYGGNADSARBETAREN 17 BIG-gruppen_Byggnarb_prevexbard.indd :28:37 BYG 1408_s

18 Automatlådor För proffs DU SOM HAR BILEN SOM ARBETSPLATS SKA INTE BEHÖVA VÄXLA. Både stora Ducato och kompakta Fiorino finns med automatisk växellåda. Nya Fiorino har dessutom nyss utsetts till Van Of The Year Fiat erbjuder marknadens bredaste utbud av transportbilar med skåp, flak eller för byggnation. Fiat har också modeller som ligger under 120 gram CO 2 i utsläpp, miljöbilsgränsen i Sverige. Det är bra för ditt företags image. Vinterpaket Ducato AC, CD/Radio, vinterhjul kr (värde kr) Vinterhjul Fiorino 0 kr (värde kr) Erbjudandena gäller tom års nybilsgaranti, 3 års lackgaranti, 8 års rostskyddsgaranti. Bilarna på bilderna är extrautrustade. at.se RENAULT TRAFIC JUST NU FRÅN KR Inklusive AC och skyddsinklädnad. Inklusive AC och skyddsinklädnad. Renault Trafi c från kr inkl. AC och skyddsinklädnad. Renault Trafi c är i allra högsta grad byggd för last av alla slag. Trafi c fi nns med två hjulbaser och höjder, så du kan få precis den lastvolym du vill ha. Trafi c går även utmärkt att ha som en rullande verkstad. Väljer du Trafi c passenger kan du få upp till 9 sittplatser. Renault har även Sveriges största service nät. Välkommen till din närmsta Renault återförsäljare. Renault Trafi c: Pris från ca exkl. moms. Bränsleförbrukning vid blandad körning 7,9-12,7 l/100 km (2,0 dci 115 man dci 90 man). Koldioxidutsläpp CO2: g/km (2,0 dci 115 man dci 90 man). Bilen på bilden är extrautrustad. Lokala prisavvikelser kan förekomma. BYG 1408_s

19 VAXHOLM VEM KAN RÄDDA DEN SVENSKA MODELLEN? Kan den svenska avtalsmodellen överleva Vaxholmsdomen? Om en månad ger regeringens utredare sitt svar. Men redan nu går åsikterna isär om vilken medicin som är den rätta. TEXT: JENNY BERGGREN MONTAGE: PETER ÖNNESTAM NR 14 NOVEMBER 2008 BYGGNADSARBETAREN 19 BYG 1408_s

20 VAXHOLM Den är överlägsen när det gäller att skapa stabilitet och ordning och reda på arbetsmarknaden. ARBETSMARKNADSMINISTER SVEN OTTO LITTORIN (M) OM DEN SVENSKA MODELLEN Regeringens utredare Claes Stråth ser över nödvändigheten av svenska lagändringar efter Vaxholmsdomen. Datumet den femtonde december har fått en ny laddning för arbetsmarknadens parter i år. Det förknippas med såväl spänd förväntan som oro. Den som ska möta de känslorna heter Claes Stråth och är utredare på statligt uppdrag. Fyra år efter att de lettiska arbetarna lämnade Vaxholm och Byggnads blockad bakom sig ska han presentera förslagen om hur svensk lagstiftning ska anpassas till den EG-rätt som senare kom att döma ut Byggnads agerande. I debatten inför hans förslag tävlar deltagarna, från höger till vänster, i att omfamna den svenska modellen. Vad är det då för värden i modellen som är så viktiga att försvara? Den är överlägsen när det gäller att skapa stabilitet och ordning och reda på arbetsmarknaden, säger arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (m). Modellen bygger på att arbetsgivare och fack gör upp om villkoren på arbetsmarknaden med så lite statlig inblandning som möjligt. Från fackligt håll och från oppositionen betonas att arbetarna får makt över sin situation på det sättet. De som bäst kan varje bransch ställer upp villkoren i den, utan att hållas tillbaka av statliga minimilöner. Dessutom kontrollerar de att överenskommelserna följs. Förhandlingar ger också utrymme för att anpassa villkoren efter lokala förutsättningar. I grund och botten handlar det om inflytan- de och makt över sina egna villkor och sin lön, sammanfattar riksdagsledamoten Josefin Brink (v). Frågan är om det är möjligt för Claes Stråth att hålla den svenska avtalsmodellen intakt med lösningar som inte skapar nytt gnissel i mötet med EU. Traditionen att förhandla fram villkor utöver de lagstadgade i kollektivavtal och lokala förhandlingar krockar nämligen med EU:s krav på att det ska vara enkelt för den som vill skicka hit arbetare från ett annat land att läsa sig till vilka villkor som kommer att gälla. EG-domstolen menar också att det ska finnas tydliga miniminivåer gällande löner och en rad andra områden, och att man inte kan ställa högre krav än så på utländska företag. Men svenska facket vill kunna kräva bättre villkor än de allra lägsta. Det här fixar Claes Stråth, tror regeringen. Andra menar att det är nödvändigt att även ändra i EU:s regelverk för att säkra avtalsmodellen och likabehandlingen av arbetare. Det är avgörande att vi får in ändringar i bland annat utstationeringsdirektivet, säger Byggnads ordförande Hans Tilly. Enligt kritiker inom såväl fackföreningsrörelsen som politiska partier går Sverige troligen miste om en unik chans att tvinga fram ändringar på EUnivå den 20 november. Allt tyder på att Sverige då röstar igenom EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget. Vänsterpartiet, miljöpartiet och enstaka socialdemokrater hade velat skjuta på godkännandet tills man fått garantier gällande de fackliga rättigheternas ställning i EU. Så länge man inte har röstat igenom fördraget har man en maktposition som inte kommer igen, resonerar de. LO har dessutom fattat ett kongressbeslut om att trycka på för att fördraget inte ska röstas igenom innan Claes Stråth har presenterat sina förslag. Socialdemokraternas riksdagsgrupp har ändå meddelat att den kommer att säga ja den 20 november. Då återstår att få igenom eventuella ändringar på EU-nivå på andra vägar. (Läs mer om de olika stra- BYG 1408_s