Samhällsekonomin. sviktar även i Finland tillväxten i totalproduktionen. avtar kännbart. Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomin. sviktar även i Finland tillväxten i totalproduktionen. avtar kännbart. Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel."

Transkript

1 Prognos Economic Ekonomisk forecast prognosfor Samhällsekonomin sviktar även i Finland tillväxten i totalproduktionen avtar kännbart Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) Informatör Heikki Taimio tel. (9) L Ö N TA G A R N A S

2 Ekonomisk prognos 11 1 Samhällsekonomin sviktar även i Finland tillväxten i totalproduktionen avtar kännbart Löntagarnas forskningsinstitut spår att BNP-tillväxten i Finland blir 3,6 i år, dvs. bara, procentenheter lägre än i institutets förra prognos den 9 mars 11. Trots svagare internationella konjunkturer växer ekonomin något ännu i slutet av 11. Tillväxten hålls uppe av exportföretagens ökade orderstock och en relativt stark inhemsk efterfrågan. Nästa år förutspås Finlands BNP-tillväxt bli,1 eller en procentenhet lägre än i prognosen i våras. Prognosen bygger på uppfattningen att den ökade osäkerheten drar ned företagens investeringar i såväl utvecklade länder som tillväxtländer. Det inverkar negativt särskilt på länder som Tyskland, Finland, Sverige och Österrike i vars export produktionen av investeringsvaror och tillhörande tjänster har stor tyngd. Även om risken för en ny finanskris har ökat påtagligt kommer de globala finansmarknaderna enligt vår bedömning inte att kollapsa på samma sätt som hösten 8. När en öppen finanskris undviks blir avmattningen i tillväxtländernas BNP-tillväxt inte särskilt stor. Tillväxten i tillväxtländerna skapar tillsammans med något lugnare förhållanden på kapitalmarknaderna i utvecklade länder förutsättningar för produktionsåterhämtning under andra halvåret 1. Så sker i Finland redan därför att arbetsmarknadsläget inte hinner försämras nämnvärt och att kraftiga finanspolitiska nedskärningar har kunnat undvikas. Även om produktionsavmattningen motverkar en förstärkning av de offentliga finanserna under nästa år förbyts underskottet i ett litet överskott. I internationell jämförelse ter sig Finlands offentliga finanser starkare än förut, och någon högre räntepremie på finska statens långa lån är således inte att vänta. Det kan inte helt uteslutas att den nuvarande skuldkrisen i Europa kan komma att förvärras avsevärt och sprida sig till bankerna. Om så sker skulle samhällsekonomin åtminstone i EU-länderna och med största sannolikhet också i Nordamerika åter sjunka ned i recession. Det skulle då bli ännu svårare än förut att hålla ihop den europeiska valutaunionen. Tillväxten i Europa bromsar in BNP i EU-länderna och euroområdet växte med,5 under första kvartalet 11 och med 1,7 under det andra kvartalet jämfört med året innan. Under det andra kvartalet var tillväxten dock bara, jämfört med föregående kvartal. På grund av turbulensen till följd av skuldkrisen i Europa blir tillväxten under andra hälften av 11 jämförelsevis låg. BNP-tillväxten i euroområdet och EU-länderna beräknas bli 1,6 i år. Nästa år har euroområdet en BNP-tillväxt på bara 1,. Siffran dras ned av tillväxtinbromsningen i början av nästa år även om de ekonomiska utsikterna ljusnar något och tillväxten ökar mot slutet av året. Lägst är tillväxten fortsättningsvis i Medelhavsområdet, men med tilltagande försiktighet hos investerarna backar tillväxten mer än genomsnittligt i Tyskland och Sverige, vilket har stor inverkan på Finlands export. I Tyskland ökar totalproduktionen ännu i år med,4 Industriproduktion i euroområdet och eurons kurs mot USdollarn :1 11:8 1 M ånatlig förändring, 1 m ån. glidande m edeltal, E U R /U S D -1 Indus triproduk tion i euroområdet (vänster skala) E urons genom s nitts k urs m ot US -dollarn (höger skala) - :1 :1 4:1 6:1 8:1 1:1 K älla: E C B, E uros tat Industriförtroende och industriproduktion i euroområdet 199:1 11: = 1 S aldotal 8-3 Industriproduktion (vänster skala) Industriförtroende (höger skala) :1 1994:1 1998:1 :1 6:1 1:1 K älla: E uros tat 1,8 1,6 1,4 1, 1,,8, (19)

3 men nästa år med bara 1,5. I Sverige backar tillväxten från 4,6 till,5. En relativt svag inhemsk efterfrågan präglar fortfarande utvecklingen i EU- och euroområdet. Investeringarna hålls tillbaka av det oroliga läget på kapitalmarknaderna och den privata konsumtionen dämpas av finanspolitiska åtstramningar och allt dystrare ekonomiska utsikter. När finanspolitiken stramas åt stannar tillväxten i den offentliga efterfrågan på,4 nästa år. Den genomsnittliga arbetslösheten i euroområdet sjunker inte längre utan ligger kvar på årets nivå, dvs. 1. Råvarupriserna sjunker räntorna fortsatt låga Avmattningen i den globala tillväxten pressar ned råvarupriserna på världsmarknaden. Enligt vår bedömning kommer oljepriset (Brent), som i snitt ligger på 15 US-dollar/fat i år, nästa år att sjunka till i genomsnitt 1 US-dollar. Då pristrenden också för andra råvaror snarare pekar nedåt ger importpriserna inte längre fart åt inflationen i euroområdet. Konsumentprisinflationen i euroområdet väntas avta från,4 i år till 1,6 nästa år. En inflationstakt på mindre än ger ECB möjlighet att stödja tillväxten med en expansiv penningpolitik. ECB förväntas därför sänka styrräntan med,5 procentenheter nästa år. Den förväntade räntesänkningen syns redan i marknadsräntorna. I de korta räntorna väntas inga nämnvärda förändringar under prognosperioden. Tre månaders Euribor beräknas ligga på i genomsnitt 1,4 i år och nästa år och räntan på tioåriga statsobligationer på i genomnsnitt 3 respektive,6. Eurons kurs mot US-dollarn antas ligga kvar ungefär på nuvarande nivå. Skuldproblem finns på bägge sidor om Atlanten, men både USA och Tyskland åtnjuter fortfarande förtroende på finansmarknaderna och lockar till sig investeringar som tenderar att stärka deras valutor. Andra attraktiva investeringsobjekt är schweizerfrancen, den japanska yenen och guld. Kina har revalverat sin valuta mot US-dollarn med omkring 4 hittills i år och väntas fortsätta göra det i minst samma takt. Kina måste ju försöka stävja den ökade inhemska inflationen. Konsumentförtroende och detaljhandelsförsäljning i euroområdet 199:1 11: = 1 Detaljhandelsförsäljning (vänster skala) Konsumentförtroende (höger skala) S aldotal 8 199:1 1994:1 1998:1 :1 6:1 1:1 K älla: E uros tat BNP-tillväxt 1, 11 och 1 F inland S verige E s tland D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land Allvarliga ekonomiska problem i USA ännu nästa år BNP-tillväxten i USA blev under första halvåret 11 mindre än en procent på årsnivå. Totalproduktionen var under första halvåret K älla: E uros tat, Löntagarnas fors k nings ins titut Ekonomisk utveckling i euroområdet 1 1 Tabell 1. Internationell ekonomi Totalproduktion, volymtillväxt () 1 11p 1p Förenta staterna 3, 1,4 1,3 Euro-17 1,8 1,6 1, Tyskland 3,6,4 1,5 Frankrike 1,5 1,6 1,3 Italien 1,3,9,8 EU7 1,9 1,7 1,3 Sverige 5,7 4,6,5 Storbritannien 1,4 1, 1, Japan 4, -,5, Ryssland 4, 4, 3,5 Kina 1,3 9, 8,5 Källa: BEA, BOFIT, Eurostat, Löntagarnas forskningsinstitut B N P P rivat k ons um tion O ffentlig k ons um tion B ruttobildning av fast kapital E x port Im port 1 11p 1p K älla: E uros tat, Löntagarnas fors k nings ins titut (19)

4 dock ännu knappt större än året innan. Av föregående års tillväxt på 3 utgjordes nästan hälften av lagerpåfyllnad efter recessionen. Men den effekten har klingat ut. Andra tillväxthämmande faktorer är den stagnerade bostadsmarknaden och neddragningar av offentlig konsumtion och investeringar. Hushållens stora skuldbörda bromsar också tillväxten i privat konsumtion, och med nuvarande sparkvot kommer skuldbördan inte att lätta särskilt snabbt. Arbetslösheten har redan länge rört sig kring 9 och sysselsättningsgraden kring 58 nivåer som senast sågs under depressionen för närmare 3 år sedan. Hittills har andra privata investeringar än bostadsinvesteringar och utvecklingen av utrikeshandeln stött den bräckliga tillväxten. Flera konjunkturindikatorer som presenterats den senaste tiden visar på att tillväxten i USA saktar in påtagligt. Tillväxten blir svag både i år och nästa år och beräknas stanna på 1,3 1,4. Vid nästa årsskifte kan USA till och med sjunka in i recession. Den spirande tillväxten kunde nästa år få grogrund i förbättrad lönsamhet för företagenoch i privata investeringar. Det skulle förbättra sysselsättningen och uppmuntra hushållen att konsumera. Förenta staternas centralbanks (Fed) beslut att frysa styrräntan på en nivå nära noll fram till 13 stöder tillväxten. Om tillväxtutsikterna ytterligare försämras kan Fed trots inflationshot snabbt starta det tredje programmet med köp av statsobligationer. Det skulle pressa ned de långa räntorna men ha rätt obetydliga effekter på realekonomin. Även om den amerikanska förbundsstaten också framöver kunde skuldsätta sig till mycket låg ränta har president Obama på grund av det politiska läget små möjligheter att få kongressens godkännande till finanspolitiska stimulansåtgärder. Följaktligen väntas han inte få igenom fortsatta sänkningar av arbetsgivaravgifterna och förlängning av perioden för arbetslöshetsersättningar under nästa år, vilket i kombination med det redan godkända sparpaketet bidrar till att dämpa tillväxten med drygt en procentenhet. Relativt arbetslöshetstal i valda länder 9:1 11: :1 9:7 1:1 1:7 11:1 11:7 K älla: E uros tat Inflation i valda länder :1 11: Ty s k land E uroom rådet F inland E uroom rådet U S A Japan Japan återhämtar sig efter tsunamin Följderna av jordbävningen, tsunamin och kärnkraftsolyckan i Japan i mars på vissa industribranschers globala produktionskedjor återspeglades i en något avtagande tillväxt i många länder. Samtidigt som produktionskedjorna småningom börjat återhämta sig under sommaren och emellanåt gett upphov till positivare ekonomiska nyheter har det dock blivit allt uppenbarare att det skuldtyngda Japan har stora svårigheter att finansiera återuppbyggnaden av de jordbävningsdrabbade områdena. Av allt att döma kommer återuppbyggnaden i Japan, som kan gynna exportmarknaden för finländska sågar och den finländska snickeriindustrin, att ta flera år i anspråk. Någon större efterfrågeboom är inte att vänta under nästa år. Tillväxten i tillväxtländerna avtar något Tillväxtländernas betydelse i världsekonomin ökar hela tiden. Enligt Internationella valutafondens (köpkraftskorrigerade) beräkningar utgjorde det största tillväxtlandets, dvs. Kinas, BNP redan nästan 14 av världsekonomin i fjol och var därmed i samma klass som USA:s privata konsumtion eller hela euroområdets totalproduktion. Mätt med bruttonationalprodukten är Kina och Indien sammantaget redan lika stora -4 :1 :1 4:1 6:1 8:1 1:1 K älla: E uros tat, O E C D Styrräntor och kort marknadsränta Euribor 3 mån. E C B :s s ty rränta U S A :s c entralbank s s ty rränta K älla: E uropeis k a c entralbank en, F inlands B ank (19)

5 som USA eller hela EU. Om dessutom Brasilien och Ryssland tas med i beräkningarna stiger de fyra största tillväxtländernas, BRIC-ländernas, andel av världsekonomin redan till en fjärdedel. BRIC-länderna står för drygt hälften av den globala tillväxten. Å andra sidan kämpar de alla nu mot hög inflation, vilket för sin del hämmar tillväxten. Valutakurser = 1 Fortsatt hög tillväxt i Kina och Indien Den snabba tillväxttakten i Kina undermineras av interna obalanser i ekonomin. Inflationen uppgick enligt senaste uppgifter till 6,5. Den höga inflationen är förknippad med en ännu högre löneökning. Den senaste tiden har Kina försökt dämpa den interna revalveringen genom att strama åt penningpolitiken och låta landets valuta förstärkas något mer än förut. Det bidrar till att minska Kinas export men också till att stärka balansen i världsekonomin. I takt med brant stigande löner har tillväxten i privat konsumtion tagit fart i Kina. Det är regeringens mål att öka den privata konsumtionens andel av BNP med 1 procentenheter under åren framöver, vilket innebär en helomvändning i landets senaste tillväxtstrategi där investeringskvoten hann stiga till 46. Trots den nominella löneökningen har den kinesiska exporten hållit fortsatt god fart. Den ekonomiska tillväxten har dock tydligt mattats av under första halvåret från 1,3 förra året och trenden antas fortsätta så att landets totalproduktion växer med 9 i år och 8,5 nästa år. I Indien har den höga inflationen på drygt 9 lett till penningpolitiska åtstramningar och tillväxten blir därför något lägre än väntat. Löneökningen och tillväxten i privat konsumtion avtar medan tillväxten i industriproduktionen däremot klart tagit fart under den senaste tiden. Indiens export är på väg att diversifieras till att innefatta olika industriprodukter. Tillväxten förutses bli hög både i år och nästa år, dvs. omkring 8. Tillväxttakten i Ryssland blir lägre än väntat Tillväxten i Ryssland har varit oväntat låg under första halvåret. Under det andra kvartalet föll den redan till 3,4. Orsaken låg i att exporttillväxten stannade av samtidigt som tillväxten i importen sköt i höjden och blev drygt. Trots att den höga inflationen tärt på hushållens realinkomster har den privata konsumtionen fortsatt att öka. De extra inkomster som oljeprisstegringen genererat har inte som förut kanaliserats till ökning av den inhemska produktionen, som dock väntas öka något under andra halvåret. För helåret blir tillväxten 4 men den vikande internationella konjunkturen väntas åter dämpa tillväxten något under nästa år. För Brasilien ser olika mätare på landets ekonomi rätt bra ut trots att även Brasilien tvingas bekämpa inflationen. Kapitalimporten har lett till ett kraftigt ökat penningutbud och appreciering av landets valuta. Underskottet i bytesbalansen har ökat men i rätt måttlig takt. Den offentliga och den utländska skuldsättningen är inte farligt hög. Finanspolitiken har skärpts och är inte längre expansiv. Tillväxten avtar och väntas bli 3, 3,5. Tillväxten i Finlands export dämpas märkbart nästa år Exporten av varor och tjänster ökade sist och slutligen med 8,6 förra året, medan exporttillväxten i vår marsprognos hade upps K älla: E uropeis k a c entralbank en Ekonomiska indikatorer för USA 199:1 11: Index C N Y /E U R JP Y /E U R U S D /E U R 4 ISM index över USA:s indus triak tivitet M ic higanunivers itetets index över konsumentförtroende 199:1 1994:1 1998:1 :1 6:1 1:1 Källa: ISM, University of M ichigan Industriförtroende och industriproduktion i Finland 1993:1 11: = 1 S aldotal - 6 Industriproduktion (vänster skala) Industriförtroende (höger skala) :1 1996:1 1999:1 :1 5:1 8:1 11:1 K älla: E uros tat 4 (19)

6 kattats till 5,1. Särskilt tjänsteexporten blev betydligt högre än prognostiserat. I år beräknas exportvolymen totalt stiga med drygt 6 och importen i en något långsammare takt än så. Positiv effekt på exporten i år har uppsvinget i tjänsteexporten medan det försämrade marknadsläget för processindustrins varuexport i slutet av året inverkar negativt. Tack vare en god orderstock inom tillverkningen av maskiner och utrustning är branschens export fortsatt stark nästa år. Det oaktat kan exporten rentav tillfälligt minska under de första månaderna nästa år för att dock ta fart senare under året så att exporttillväxten slutligen blir 3,6. Importtillväxten blir nästa år en procentenhet lägre än exporttillväxten. Importpriserna ökar ännu i år snabbare än exportpriserna, men nästa år förbättras bytesförhållandet för första gången på länge när avmattningen i den globala tillväxten pressar ned priserna på olja och andra råvaror. Konsumentförtroende och detaljhandelsförsäljning i Finland 1996:1 11: = 1 S aldotal Detaljhandelsförsäljning (vänster skala) Konsumentförtroende (höger skala) 3 1 Företagstjänster stöder tillväxten i år och nästa år :1 1999:1 :1 5:1 8:1 11:1 K älla: E uros tat Av de olika branscherna växer industrin i år med drygt 5 och nästa år med knappt 3. Förutom primärproduktionen och gruvdriften ökar företagstjänsterna klart snabbare än BNP i år. Också nästa år bidrar företagstjänsterna, som delvis går på export, till att stödja tillväxten. Tillväxten i byggbranschen faller från 6 i år till 3 nästa år. Inom handeln och transportbranschen är avmattningen klart mindre. Basservicen växer i en låg takt på 1, 1,5 både i år och nästa år som följd av den långsamma tillväxten i de offentliga finanserna. Investeringarna ökar men i lägre takt än förut Den totala investeringsvolymen ökade något i fjol jämfört med den mycket låga nivån 9. Investeringarnas tillväxttakt var fortsatt hög under det första kvartalet i år. Den vikande konjunkturen kommer dock att reflekteras även i investeringarna under nästa år. Bostadsbyggandet vände brant uppåt under 1. Uppgången var stark särskilt från och med det andra kvartalet jämfört med året innan. Vi förutspår att tillväxten i bostadsbyggandet avtar i år men för helåret uppgår till 1. Nästa år ligger bostadsbyggandet kvar på oförändrad nivå. För övrigt husbyggande skedde den branta vändningen uppåt något senare, dvs. under fjolårets sista kvartal och första kvartalet 11. Enligt vår bedömning blir tillväxttakten 9 i år. Tillväxten för övrigt husbyggande avtar något efter hand som de ekonomiska utsikterna försämras och beräknas stanna på 3 nästa år. Däremot sker det relativt små förändringar inom jord- och vattenbyggnad. En svag uppgång kan dock skönjas under nästa år bland annat tack vare ban- och vägprojekt. Investeringarna i maskiner och utrustning sjönk med 6,9 förra året. Under det första kvartalet i år steg de med 6,5 jämfört med motsvarande period i fjol. Också registreringen av nya motorfordon under första halvåret pekar på en kraftig uppgång i år. Vi förutspår att investeringarna i maskiner och utrustning ökar med 9,6 i år. Trots den vikande konjunkturen bedöms investeringarna i maskiner och utrustning fortsätta att växa under nästa Bytesbalansunderskott i förhållande till BNP 1 F inland S verige E s tland D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land K älla: IM F BNP och export års referenspriser, årlig procentuell förändring - E x port BNP till marknadspris (19)

7 år, om än i en klart långsammare takt. Ökningen beräknas uppgå till 3,6 1. Totalt sett beräknas volymen av de privata investeringarna växa med 8,5 i år och, nästa år. De offentliga investeringarna växer med 6,4 i år främst tack vare kommunernas investeringar för att nästa år ligga kvar på oförändrad nivå. Tabell. Försörjningsbalans Sysselsättningstillväxten avtar Sysselsättningsnedgången bröts förra året. I år har sysselsättningen ökat varje månad frånsett mars, och i juli växte de sysselsattas antal med 1,1. Uppgången i sysselsättningen blir dock trög till följd av den avtagande ekonomiska tillväxten under slutet av året och nästa år. Vi spår att sysselsättningen för helåret 11 växer med i genomsnitt,9. Ökningen fortsätter 1, men takten sjunker till i genomnsnitt,5. Mätt med antalet arbetstillfällen är ökningen i år och nästa år 1. Typiskt i en recession är att arbetskraftsdeltagandet minskar eftersom arbetslösa försvinner ur arbetskraften när de upphör att aktivt söka arbete. Också den åldrande befolkningsstrukturen i Finland bidrar till att minska arbetskraftsdeltagandet. När läget på arbetsmarknaden förbättras ökar arbetskraftsdeltagandet i regel åter. När arbetslösheten ökade 9 och 1 minskade även arbetskraftsdeltagandet. Trots att sysselsättningen börjat öka har någon större uppgång i arbetskraftsdeltagandet ännu inte kunnat skönjas, delvis även beroende på den förändrade åldersstrukturen. Särskilt kvinnornas arbetskraftsdeltagande sjönk ännu under första halvåret i år. Den genomsnittliga förändringen jämfört med motsvarande period ett år tidigare var i januari juli en nedgång på,4 procentenheter. Arbetskraftsdeltagandet förblir i år i genomsnitt oförändrat jämfört med fjolåret och ökar nästa år med,1 procentenheter p 1p Mrd. Procentuell volymförändring () Bruttonationalprodukt 18,3 3,6 3,6,1 Import 7,3 7,4 5,7,6 Totalt utbud 5,6 4,7 4,, Export 7,6 8,6 6,4 3,6 Konsumtion 14,8,1 1,8 1,4 privat 98,5,7, 1,8 offentlig 44,3,6,8,5 Investeringar 33,9,8 8, 1,9 privata 9,3 3,9 8,5, offentliga 4,6-3,8 6,4, Lagerförändring (inkl. statistiskt fel) 1 1,3 1,,, Total efterfrågan 5,6 4,7 4,, 1 Volymförändring uttryckt i procentenheter av BNP. Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Till följd av förändringarna i sysselsättningen och arbetskraftsvolymen sjunker antalet arbetslösa i år med 1 personer från fjolårets genomsnittsnivå och förblir nästa år i det närmaste oförändrat. Arbetslösheten beräknas både i år och nästa år uppgå till i genomsnitt 8. Finlands varuexport i januari maj 11 S verige Ty s k land R y s s land H olland S torbritannien U S A K ina K älla: Tullen A ndel av exporten (nedre skalan) F örändring (övre s k alan) Bytesförhållande och handelsbalans = 1 M n euro H andels balans (höger skala) B y tes förhållande (vänster skala) p Konjunkturindikator för produktionen 1996:1 11: = :1 1999:1 :1 5:1 8:1 11:1 K älla: S tatis tik c entralen (19)

8 Anpassningen av arbetsvolymen i ekonomin sker inte bara genom förändring av sysselsättningen utan också via antalet arbetade timmar. Typiskt i konjunkturväxlingar är att antalet arbetade timmar till en början anpassas mer än sysselsättningen och när produktionen åter vänder uppåt också börjar öka före sysselsättningssiffrorna, eftersom antalet arbetade timmar är lättare att anpassa än antalet sysselsatta. Det framgick bland annat förra året då timmarna ökade trots att sysselsättningen i genomsnitt fortfarande minskade. Om konjunkturuppgången hade fortsatt skulle utvecklingen småningom ha vänt och sysselsättningen således ökat något mer än antalet arbetade timmar. En avtagande tillväxt innebär dock att sysselsättningsökningen dämpas då företagen blir försiktigare i sina rekryteringar. Tillväxten i antalet arbetade timmar minskar också till följd av permitteringar och färre övertidstimmar. Antalet arbetade timmar ökar i år och nästa år i samma takt som sysselsättningen, dvs. med,9 respektive,5. Ekonomisk upp- och nedgång sker delvis också via produktivitetstillväxt. Arbetsproduktiviteten vände uppåt 1 efter två år av nedgång. BNP-tillväxten på 3,6 och ökningen i antalet arbetade timmar på,9 i år betyder att produktiviteten ökar med,5 per arbetad timme. 1 växer produktiviteten på motsvarande sätt med 1,6 per arbetad timme. Inflationen mattas av Konsumentpriserna i Finland stiger under prognosperioden fortfarande klart snabbare än genomsnittet för euroområdet. Avmattningen i den globala tillväxten bromsar dock uppgången i priserna på olja och andra råvaror, vilket dämpar även den inhemska inflationen redan i år så att den 11 blir i genomsnitt 3,3. Nästa år bidrar sjunkande priser på råvarumarknaderna och och inte längre stigande boendekostnader till att bromsa den inhemska inflationen. Som motvikt stiger dock en del indirekta skatter (bl.a. bränsle-, alkohol-, tobaks-, sötsaks- och fordonsskatten), vilket bidrar till inflationen med drygt en halv procentenhet. Totalt sett avtar inflationen dock till i genomsnitt omkring,6 nästa år. BNP och sysselsättning BNP till marknadspris, års referenspriser, procentuell förändring -8 A ntal s y s s els atta, procentuell förändring p Investeringar Mn euro, till års referenspriser Ma s kin e r, u tru s tn in g o ch tra n s p o rtm e d e l B o s ta d s b yg g a n d e Övrigt hus byggande Jo rd - o ch va tte n b yg g n a d Ö vrig a in ve s te rin g a r p Lönerna stiger långsammare än priserna i år Arbetskraftsutbud och sysselsättning Under 1 steg lönerna i lägre takt än tidigare på -talet, och inkomstnivån fortsätter att stiga i måttlig takt även i år. De nominella inkomsterna beräknas öka med,9. Avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden har förts på förbundsnivå och löneökningarna är avtalade för ett år. Avtalsperioderna varierar branschvis liksom också avtalsstrukturen. Största delen innehåller en företags- eller arbetsplatsspecifik lokal pott. En typisk löneökningsmall bestod i början av året av en generell löneökning på cirka en och en halv procent och en lokal pott på knappt en procent. Den höjande effekten av löneglidning och strukturella faktorer på inkomstnivån är i år något större än förra året. Små lönelyft har inneburit att Finlands priskonkurrenskraft mätt med enhetsarbetskostnader förbättras i euroområdet. Den under året accelererade inflationstakten har tärt på köpkraften, och realinkomsterna sjunker med nästan en halv procent i år. 1 pers oner A rbets k raft S y s s els atta (19)

9 Den svaga realinkomstutvecklingen ökar trycket på lönehöjningar och ansträngningarna att stärka löntagarnas köpkraft och konsumtionsmöjligheter. När löneavtalen ingås på förbundsnivå får de avtalade lönehöjningarna inom en bransch genomslag i lönekraven i andra branschers senare löneförhandlingar. Enligt vår prognos stiger lönerna nästa år med drygt 3 och realinkomsterna växer måttligt. Utgångspunkten är antagandet om ökad lönesamordning på arbetsmarknaden. I praktiken påverkas löne- och prisutvecklingen i varje fall av vilken lönehöjningslinjen blir i det osäkra ekonomisaka läget. Tillväxten i hushållens köpkraft försvagas Tillväxten i lönesumman blir i år högre än förra året, dvs. 5,. Orsaken ligger i en något snabbare inkomstökning och ett ökat antal arbetade timmar. Kapital- och företagarinkomsterna beräknas öka i något snabbare takt än lönesumman. Den låga inflationen 1 återspeglas i årets indexförhöjningar av transfereringarna, och socialskyddsförmånerna ökar därför i något lägre takt än lönesumman. Förändringarna i förvärvsinkomstbeskattningen har endast obetydlig effekt på hushållens köpkraft. Den genomsnittliga kommunalskatteprocenten steg, men ändringarna i statens inkomstbeskattning verkar i motsatt riktning. Hushållens nominella disponibla inkomster ökar med 4,4. Den allt högre inflationstakten innebär dock att tillväxten i hushållens sammantagna reala köpkraft blir 1,4 och alltså lägre än förra året. Nedgången i realinkomsten medför att den reala disponibla inkomsten per löntagare sjunker med omkring en halv procent. Tillväxten i lönesumman dämpas något nästa år då antalet arbetade timmar ökar i mindre grad än i år. Däremot ökar tillväxten i transfereringarna till hushållen något då den höga inflationstakten 11 leder till indexjusteringar på nästan 4 under nästa år. Ändringarna av inkomstbeskattningen och socialförsäkringsavgifterna bedöms påverka köpkraftsutvecklingen endast marginellt då åtgärder i motsatt riktning gör att effekterna i stort sett tar ut varandra. Med dessa antaganden beräknas tillväxten i de disponibla inkomsterna bli 4,3 nästa år eller omkring en procentenhet lägre än i år. Ökningen i den reala köpkraften stannar på 1, trots att inflationen avtar. Följaktligen kommer lönernas andel av företagens mervärde att krympa både i år och nästa år. Relativt arbetslöshetstal Arbetsproduktivitet och arbetade timmar 199 1, årlig förändring A rbets produk tivitet A rbetade tim m ar p Enhetsarbetskostnader, årlig procentuell förändring :1 11:1 Svag köpkraftsutveckling dämpar konsumtionsviljan 3 Den privata konsumtionen har ännu inte nått upp till nivåerna före recessionen. Den vände brant uppåt på våren 1 men tappade klart fart under det första kvartalet i år. Förra året ökade framför allt förvärven av kapitalvaror och sällanköpsvaror kraftigt. Mer pengar än förut användes bland annat på köp av transportmedel, heminredning och hemvård. Den fortsatt låga räntenivån har för sin del stött den privata konsumtionen när lånekostnaderna förblivit måttliga. Hushållen har uppdämda konsumtionsbehov som de två senaste årens relativt anspråkslösa köpkraftsutveckling dock gör svårare att förverkliga. Dåliga ekonomiska nyheter om ökad osäkerhet i den globala ekonomin och skuldkrisen i euroområdet har ytter- 1-1 E uroom rådet F inland S verige U S A - :1 :1 4:1 6:1 8:1 1:1 K älla: O E C D 9 (19)

10 ligare tärt på konsumenternas förtroende under innevarande år. Tilltron till utvecklingen av den egna ekonomin har visserligen inte rubbats i samma omfattning som tilltron till hela landets ekonomiska utveckling. Den privata konsumtionen förutspås växa med, i år och 1,8 nästa år, alltså i en något raskare takt än hushållens köpkraft. Sparkvoten krymper bägge åren, sammantaget med cirka en och en halv procentenhet. Tabell 3. Nyckeltal i prognosen 1 11p 1p Arbetslöshet () 8,4 8, 8, Arbetslösa (1 -tal) Sysselsatta (1 -tal) Sysselsättning () 67,8 68,5 69, Inflation, konsumentprisindex () 1, 3,3,6 Lönenivå, lönenivåindex (),6,9 3,1 Hushållens disponibla realinkomst (), 1,4 1, Inkomstnivåindex p Konsumentpriser Bytesbalansöverskott (mrd. ) 3,4 3,1 4,7 Handelsbalansöverskott (mrd. ),8 1,8 3, 8 Statens finansiella överskott mrd. -9,4-6,6-5,4 av BNP -5, -3,5 -,7 Offentliga sektorns finansiella överskott mrd. -4,6-1,,3 av BNP -,5 -,5, Offentlig Emu-skuld av BNP 48,4 49, 49, Skattegraden () 4,1 43,4 43,3 Korta räntor (3 mån. Euribor),8 1,4 1,4 Långa räntor (1 års statsobligationsränta) 3, 3,,6 Källa: Finlands Bank, Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Harmoniserat konsumentprisindex 1:1 11:7 Skärpt indirekt beskattning förbättrar statens finansiella ställning m ån. förändring, F inland E uroom rådet Den ekonomiska tillväxten och höjningen av indirekta skatter ökar statens skatteintäkter i år. Höjningen av den allmänna mervärdesskatten och å andra sidan sänkningen av mervärdesskatten i restaurangbranschen ger tillsammans med den omvända mervärdesskatten på byggtjänster, som infördes i april, ett nettobidrag till statens skatteintäkter på cirka 53 miljoner euro i år. På intäkerna av indirekta skatter inverkar också skärpningen av energiskatterna som ökar statens skatteintäkter med uppskattningsvis 73 miljoner euro. Höjningen av avfallsskatten och den breddade avfallsskattebasen genererar tillsammans med accishöjningarna på sötsaker, glass och läskedrycker ytterligare 1 miljoner euro i :1 3:1 5:1 7:1 9:1 11:1 K älla: E uros tat 1 (19)

11 skatteintäkter för staten. Allt som allt ökar statens indireka skatteintäkter med 1 i år. Höjningarna av indirekta skatter fortsätter nästa år. Breddningen av mervärdesskattebasen till tidningsprenumerationer, accishöjningarna och höjningen av bil- och fordonsskatten ger staten ett skatteintäktstillskott på cirka 65 miljoner euro nästa år. Accishöjningarna gäller tobak, alkohol, sötsaker, glass, läskedrycker, flytande bränslen och lotterier. Det största bidraget till statskassan ger höjningen av accisen på alkohol och flytande bränslen. Sammantaget ökar skattehöjningarna och skattebasbreddningen statens indirekta skatteintäkter med 7 nästa år. Intäkterna av direkta skatter blir i år klart större än förra året när lönesumman växer i en takt av drygt 5. Tillskott till de direkta skatterna ger också samfundsskatteintäkterna som beräknas växa betydligt när företagens resultat förbättras i år. De höga tillväxtsiffrorna förklaras delvis av den låga jämförelsenivån då samfundsskatteintäkterna alltjämt är på väg uppåt efter det branta fallet 9. Kapitalinkomstskatteintäkterna stiger även om de påverkas negativt av den senaste tidens marknadsturbulens. Totalt sett ökar statens direkta skatteintäkter med drygt 1 i år. I beskattningen av löneinkomster nästa år föreslås en justering för en uppgång i inkomstnivån på,5. I övrigt förblir beskattningsgrunden för löneinkomster oförändrad i statsbeskattningen. Antalet arbetade timmar och inkomstnivåökningen ger ett fortsatt tillskott till statens direkta skatteintäkter även om tillväxttakten avtar jämfört med 11. Höjningen av kapitalinkomstskatten med två procentenheter, skattens progressivitet för kapitalinkomster över 5 euro och skärpningen av beskattningen av onoterade företags dividender ökar statens direkta skatteintäkter med drygt miljoner euro nästa år. Sänkningen av samfundsskattesatsen med en procentenhet minskar däremot statens skatteintäkter med 15 miljoner euro nästa år. Konträrt motsatt verkan har nedskärningen av kommunernas samfundsskatteinkomstandel nästa år.. Följaktligen beräknas statens samfundsskatteintäkter växa i samma takt som de övriga direkta skatteintäkterna under nästa år, dvs. med totalt 5 jämfört med årets nivå. Statsandelarna till kommunerna ökar med cirka 4 i år. Nästa år beräknas tillväxten bli 6 trots nedskärningar. De ökade skatteintäkterna och den tröga tillväxten i konsumtionsutgifterna stärker statens finansiella ställning. Statens finansiella underskott bedöms minska från 9,4 miljarder euro i fjol till 6,6 miljarder euro i år och 5,4 miljarder euro nästa år. Realinkomster procentuell förändring p Funktionell inkomstfördelning i företagsverksamhet Hushållens reala disponibla inkomster Kommunernas skatteintäkter ökar 1 Den tydliga tillväxten i lönesumman och den genomsnittliga ökningen i kommunalskatteprocenten på, procentenheter ökar kommunalskatteintäkterna väsentligt i år. Då också samfundsskatteintäkterna väntas öka märkbart växer kommunernas direkta skatteintäkter sammantaget med 6,7 i år. De fortsätter att växa nästa år, om än i en något lägre takt än i år. Den lägre tillväxttakten beror bland annat på att tillväxten i lönesumman avtar och att kommunernas samfundsskatteintäktsandel krymper med fem procentenheter. Kommunernas finansiella ställning försvagas av statens planerade nedskärning av statsandelarna på 631 miljoner euro nästa år. Kommunernas motreaktion lär knappast utebli kommunalskatteprocenten väntas stiga med i genomsnitt, procentenheter också nästa (19)

12 år. Totalt sett beräknas kommunernas direkta skatteintäkter växa med 3,9 nästa år. Privata konsumtionsutgifter och sparkvot Socialinpo ökar arbetspensionsbolagens premieintäkter Arbetspensionsanstalternas och socialskyddsfondernas socialskyddspremier växer nominellt med drygt 7 i år och nästan 5 nästa år. I år är det särskilt den snabba tillväxten i lönesumman och höjningarna av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna som ökar premieintäkterna. När tillväxten i lönesumman avtar nästa år minskar också tillväxten i arbetspensionsanstalternas och socialskyddsfondernas intäkter. Dessutom ökar arbetspensionsanstalternas utgifter kännbart på grund av dels höjningarna av arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen inom arbetslöshetsskyddet dels den indexförhöjning av pensionerna som görs till följd av den snabba uppgången i löner och konsumentpriser under föregående år. Därför växer utgifterna för pensioner och andra förmåner i snabbare takt än premieintäkterna. Skattekvoten ökar, utgiftskvoten minskar Skattekvoten ökar med drygt en procentenhet i år som följd av höjningarna av indirekta skatter och socialskyddsavgifter. Nästa år beräknas skattekvoten förbli i det närmaste oförändrad trots ytterligare åtstramning av den indirekta beskattningen. Sänkande på skattekvoten verkar sänkningen av företagsskattesatsen. Skattekvoten beräknas uppgå till 43,3 av BNP nästa år. Å andra sidan sjunker de offentliga utgifternas BNP-andel från 55,3 till 54 i år och till 5,9 nästa år. Detta därför att den finanspolitiska åtstramningen till stor del består i en dämpning av utgiftstillväxten. Den offentliga sektorns finansiella ställning förbättras i år, och det offentliga underskottet uppgår till bara,5 av BNP. Underskottet i statsfinanserna utgör 3,5 av BNP i år men minskar markant jämfört med fjolåret. Underskottet i statsfinanserna fortsätter att krympa under nästa år så att hela den offentliga sektorn börjar visa ett litet överskott. Värt att notera är också att kommunernas finansiella ställning förbättras och nästa år ligger nära noll. Regeringen undvek tvärbromsning Positivt i den nya regeringens finanspolitik är att regeringsprogrammet följs såtillvida att de allt dystrare ekonomiska utsikterna inte har gett upphov till nya sparåtgärder som i dagens läge drastiskt kunde försämra det ekonomiska klimatet och försvaga sysselsättningen. En positiv åtgärd är också höjningen av grundtryggheten för att förbättra de svagaste ställning. Tilläggsanslagen för underinvesterade ban- och vägnät är också en åtgärd i rätt riktning. Finansministeriets färska budgetförslag följer nästan till punkt och pricka det i våras avtalade regeringsprogrammet med utgiftsnedskärningar och skattehöjningar i början av regeringsperioden. Det ser ut som om de reala utgifterna i statens budgetekonomi nästa år kommer att ligga kvar på 11 års nivå. Också för kommunernas konsumtionsutgifter stannar tillväxten nästa år på samma nivå som i år, trots att staten minskar inkomstöverföringarna till kommunerna P rivat k ons um tion, års referenspriser, procentuell förändring S park vot, Hushållens skuldkvot K älla: S tatis tik c entralen Offentliga sektorns finansiella överskott i procent av BNP S taten -1 K om m uner O ffentliga s am fund S oc ials k y dds fonder (19)

13 från det tidigare planerade. I det fall att de offentliga konsumtionsutgifterna realt växer med bara,5 nästa år är finanspolitiken i Finland å andra sidan lika stram som i euroområdet i genomsnitt och klart stramare än i euroområdets övriga mest kreditvärdiga länder som till exempel Tyskland. Problematiskt i den nya regeringens budgetförslag kan anses vara att det inte ger möjlighet att göra avkall på den avtalade tidpunkten för utgiftsnedskärningar för att prioritera sysselsättningen i ett läge där konjunkturutsikterna är dystrare än vad som förutsågs i maj juni. Att delvis skjuta upp utgiftsnedskärningar till en senare tidpunkt är möjligt eftersom konjunkturförsvagningen beror på externa faktorer som åtminstone än så länge kan betraktas som tillfälliga. Det globala ekonomiska läget kommer med stor sannolikhet att vara betydligt ljusare i slutet av regeringsperioden. Vi bedömer att förutsättningarna för en förstärkning av den inhemska privata efterfrågan också i utvecklade länder småningom mognar i linje med en normal konjunkturcykel även utan aktivt finanspolitiskt stöd. Regeringens budgetförslag innehåller också avvägningar som visar att en ofta kortsiktig lobbning, som numera uttryckligen handlar om skattesänkningar, delvis har lyckats. Enligt vår bedömning kommer Finlands skattekvot knappast alls att förändras eller rentav sjunka en aning nästa år då däremot de offentliga utgifternas andel av BNP märkbart minskar. Bland annat är de neddragna anslagen till högskolor och FoU ett exempel på att siktet inte är tillräckligt stadigt inställt på ökad ekonomisk tillväxt och sysselsättning även i ett längre perspektiv. Försummade investeringar i humankapital och infrastruktur är dock ett ännu allvarligare problem i EU-länderna i genomsnitt och i USA. I vidstående tabell presenteras prognoser som bygger på Löntagarnas forskningsinstituts modell EMMA. De stöder i huvuddrag institutets makroekonomiska prognos. Särskilt i prognosen för 1 har siffrorna i makromodellen använts. Statens bruttoskuld och offentliga sektorns Emu-skuld i procent av BNP S tatens bruttos k uld E m u-s k uld K älla: S tatis tik c entralen, F M, Löntagarnas fork s nings ins titut Offentliga utgifter i förhållande till BNP Tabell 4. Prognoser enligt EMMA för 11 och () 1 () Privat konsumtion +,3 +1,7 Privata investeringar +5,3 +1, Export +6,4 +4,3 Import +5,3 +3,1 BNP +3,6 +,1 1 Bygger på Löntagarnas forskningsinstituts prognos för den internationella ekonomin och innehåller institutets bedömning av de offentliga finansernas utveckling. Källa: Löntagarnas forskningsinstitut Löntagares inkomstskattegrad Den internationella kreditkrisen och Finland Under recessionen 8 9 försvagades de offentliga finanserna dramatiskt i redan tidigare skuldsatta euroländer med stora underskott, såsom Grekland och Portugal, liksom också i Irland där fastighetsmarknaden överhettats. Här låg den grundläggande orsaken till skuldkrisen i Europa. Typiskt för ett krisland är att det är litet, hör till ett större valutaområde och anses ha obetydlig eller åtminstone otillräcklig ekonomisk tillväxtpotential. När tillväxen i totalproduktionen i utvecklade länder började tappa fart på sommaren 11 ökade turbulensen på kapitalmarknaderna. Då uppstod även tvivel på Italiens och Spaniens förmåga att klara sina skul p 13 (19)

14 der. Misstron mot euroområdet är fortfarande stark trots att ECB med sina stödköp av statsobligationer åtminstone hittills har lyckats få ned räntorna på italienska och spanska statsobligationer på andrahandsmarknaden. De offentliga underskotten växte kännbart också i länder utanför euroområdet, såsom i USA, England och Japan. På kapitalmarknaderna har de här stora länderna som har egen valuta dock lyckats bevara sin ställning, även om USA:s stora bytesbalansunderskott och offentliga underskott har ökat oron på kapitalmarknaderna, vilket bland annat kunnat ses i fallande aktiekurser. Osäkerheten har ytterligare ökat efter den amerikanska regeringspolitikens återvändsgränd som visar att de mest extrema republikanerna ökat sin makt i representanthuset så att det blivit hart när omöjligt att bedriva en konjunkturanpassad sysselsättnings- och tillväxtpolitik. Skuldkrisen i Europa och de ekonomiska och politiska problemen i USA har satt avtryck i tillverkningsföretagens och hushållens beteende. I utvecklade länder förklaras det svaga läget delvis av att den finanspolitiska stimulansen inte tillräckligt inriktats på tillväxtfrämjande objekt, såsom utbildning och offentlig infrastruktur, och att den var otillräcklig 9. I USA förtog åtstramningsåtgärder på lokal nivå effekten av de federala stimulansåtgärderna och i Europa föll stimulansåtgärderna till stor del på Tysklands ansvar. Naturligt nog utgör det faktum att de sydeuropeiska staterna, frånsett Spanien, hade skuldsatt sig för mycket redan före recessionen en förklaring till varför de inte kunnat tillgripa massiva stimulansåtgärder och varför deras kreditvärdighet försvagats på finansmarknaderna. I dagens läge finns det ingen enkel lösning på skuldproblemet i Europa. Att tidigarelägga offentliga sparåtgärder som reaktion på den tilltagande osäkerheten på kapitalmarknaderna leder bara till att man går från ett problem till ett annat. Den direkta stärkande effekt på de offentliga finanserna som extra sparåtgärder åstadkommer upphävs ofta genom effekter som realiseras via en avmattad ekonomisk tillväxt. Problemet skulle bara förvärras om också euroländer med god kreditvärdighet, såsom Finland, började strama åt sin finanspolitik som reaktion på konjunkturförsvagningen. Stabiliseringen av ekonomin har blivit en uppgift för den europeiska och den amerikanska centralbanken, vars möjligheter dock är begränsade redan av den orsaken att penningpolitiken är extremt expansiv. I vidstående figur jämförs den nuvarande krisen med krisen för tre år sedan genom jämförelse av differensen mellan (en månads) Euribor på krediter utan säkerhet på interbankmarknaden och motsvarande Eonia (ränteswapkontrakt) på krediter med säkerhet uttryckt i räntepunkter (en hundradedels procentenhet). Figuren visar att misstänksamheten har ökat men inte är ens i närheten av nivån för tre år sedan. Finlands riksdag har redan godkänt ramavtalet mellan euroländerna och Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) där EFSF:s garantier ökades till 44 miljarder euro, varav Finlands andel utgör 7,9 miljarder euro. I sitt program har regeringen också ställt sig positiv till EU-rådets preliminära beslut att utvidga EFSF:s garantibelopp till 78 miljarder euro, som höjer fondens lånekapacitet till 44 miljarder euro och Finlands garantiandel till drygt 17 miljarder euro. I sitt regeringsprogram kräver Finland säkerheter för sin garantiandel i nya EFSF-lån till vissa euroländer. Samtliga euroländer förväntas dock godkänna höjningen av EFSF till 78 miljarder euro. Tyskland kommer av allt att döma att föreslå autonom ställning för EFSF som då relativt smidigt kunde köpa bland annat olika länders statsobligationer. Samtidigt håller Europeiska kommissionen och särskilt Tyskland på att söka få igenom beslut som skulle skärpa bestämmelserna om minskning av de offentliga underskotten i euroområdet. Dessutom avtalades i juli 11 preliminärt att Grekland skulle beviljas stöd inom ramen för EFSF på förmånliga lånevillkor. Beslutet kräver ännu godkännande på nationell nivå. Som känt är frågan huruvida Grekland ska avkrävas säkerheter som villkor för lånet ännu öppen. Offentliga sektorns underskott i förhållande till BNP 11 och 1 S torbritannien E uroom rådet Misstänksamheten på interbankmarknaden i euroområdet 8 och U S A Japan K älla: O E C D Ränta på tioåriga statsobligationer i F inland S verige D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land K älla: Thom s on R euters R äntepunk ter 1 mån. Euribor vs 1 mån. Eonia Swap K älla: N ordea (19)

15 Noteras bör att det ligger särskilt i bankernas intresse och i intresset hos länder utanför euroområdet att det gemensamma ansvaret snabbt och avsevärt kan ökas inom euroområdet så att bördan övertas av skattebetalarna i kreditvärdiga länder. Mot den bakgrunden är det förståeligt att sakkunniga som representerar dessa intressenter har föreslagit en betydligt större utvidgning av EFSF än planerat och dessutom övergång till ett system där euroområdet skulle finansiera problemländer genom upplåning på marknaden i form av gemensamt emitterade obligationer (eurobonds). Finland och Tyskland stöder dock inte förslaget som skulle öka det gemensamma ansvaret markant och vars godkännande skulle kräva ändringar i EU:s grundfördrag. Den planerade utvidgningen av EFSF:s garantier till 78 miljarder euro, som höjer lånekapaciteten till 44 miljarder euro, skulle lugna marknaden men samtidigt innebära att euroområdets kreditvärdiga länder övertar ett allt djupare ansvar för problemländernas krediter. I bästa fall kunde ett utvidgat EFSF skingra osäkerheten i euroområdet och förhindra att krisen sprider sig till bankerna i området. Det kunde leda till ljusare ekonomiska utsikter och ge fart åt tillväxten. Då skulle en begränsad ökning av det gemensamma ansvaret bidra till att hela euroområdet åter styrs in på en tillväxtbana utan oskäliga kostnader. Även Finlands redan fattade beslut om en begränsad ökning av det gemensamma ansvaret skulle då vara tillräckliga, förutsatt att frågan om säkerhetskrav kunde lösas på något sätt. I fortsättningen bör noteras att Finland ingalunda har samma nytta av ett ökat gemensamt ansvar som Tyskland och Frankrike vars banker har stora fordringar på de europeiska krisländerna. Om skuldkrisen i euroområdet fördjupas och tillväxtutsikterna märkbart försvagas ökar de kreditvärdiga ländernas kostnader för att hålla ihop valutaområdet oskäligt. Att i det läget öka det gemensamma ansvaret på olika sätt skulle för de kreditvärdiga länderna i euroområdet innebära en alltför stor risk för kreditförluster och också risk för att den ekonomiska tillväxten i länderna förblir låg då en alltför stor del av de offentliga medlen skulle användas till att stödja andra länder. Ett gemensamt ansvar ger även alltid i viss mån incitament att sko sig på andras bekostnad. Detta skulle i den här konstellationen framträda ännu tydligare eftersom finanspolitiken och skattesystemet i euroområdet inte är harmoniserade. Att åter försöka genomföra en relativt snabb harmonisering av finanspolitiken och skattesystemet i ett område där de offentliga finanserna är uppdelade på svaga och starka länder är i det närmaste omöjligt. Värt att notera är också att de stränga bestämmelser för att motverka underskott som Tyskland söker driva igenom i framtiden gör det svårt att bedriva en konjunkturutjämnande finanspolitik eller åtminstone skärper kraven på de offentliga underskottens genomsnittsnivå, vilket för sin del dämpar tillväxten. I ett allt svagare ekonomiskt läge skulle den naturligaste lösningen på skuldkrisen i euroområdet vara en depreciering av problemländernas valutor. Det skulle innebära slutet för valutaunionen. Hur en upplösning av valutaunionen kunde ske i praktiken är i dagens läge svårt att föreställa sig. Än så länge håller vi det alternativet för mindre sannolikt än en utvecklingsgång där lugnet slutligen lägrar sig på kapitalmarknaderna. Just nu förefaller det ligga även i Finlands intresse att bidra till att hålla ihop valutaunionen. I vårt basscenario skulle en måttlig utvidgning av EFSF:s lånekapacitet till 44 miljarder euro tillsammans med de i stort sett redan tagna besluten om sanering av krisländernas offentliga finanser vara tillräckligt för att återställa lugnet på kapitalmarknaderna. Då skulle räntan på italienska och spanska statsobligationer inte stiga på nytt och Offentliga sektorns underskott i förhållande till BNP, F inland S verige E s tland D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land K älla: O E C D Offentlig skuld i förhållande till BNP, Ty s k land F rank rik e Italien S panien H olland F inland E uroom rådet U K U S A Japan K älla: O E C D förtroendet för de banker som finansierat problemländerna inte svikta i en omfattning som kunde utlösa en bankkris. Stöd för en sådan utveckling ger exempelvis det faktum att det offentliga underskottet i euroområdet beräknas uppgå till bara drygt 4 i år och därmed bli betydligt mindre än i Japan, England och USA, dvs. länder med fortsatt god kreditvärdighet på de internationella kapitalmarknaderna. I detta scenario stabiliseras både euroområdets och USA:s tillväxtutsikter och aktiekurser i slutändan på en lägre nivå. I något skede skulle företagens och hushållens starkare finansiella ställning ge fart åt den ekonomiska tillväxten. I scenariot kunde med tiden även skuldomförhandlingar bli möjliga för att lätta de minsta europeiska krisländernas skuldbörda så att även de kunde styras in på en tillväxtbana. 15 (19)

16 Den ekonomiska utvecklingens inverkan på olika exempelfamiljers köpkraft Löntagarnas forskningsinstitut granskar i sina beräkningar hur förvärvsinkomster, transfereringar, skatter, bolånekostnader och hyror påverkar sex olika exempelfamiljers köpkraft. Beräkningarna beaktar finansministeriets föreslagna ändringar i inkomstbeskattningen, acciser och socialskyddet. Beräkningarna har gjort med hjälp av Folkpensionsanstaltens Jutta-modell. Exempelfamiljerna är de samma som förra året och har valts för att så mångsidigt som möjligt representera de finländska hushållen. Som representativ inkomsttagare enligt kön och yrkesbeteckning eller utbildning har valts 9 års medianinkomsttagare. I medianinkomsttagarens yrkesgrupp tjänar hälften mer och hälften mindre än medianinkomsttagaren. Data för 9 om exempelfamiljernas medianinkomster har hämtats ur Statistikcentralens månadslönestatistik för den privata sektorn. Bruttoinkomsterna för 1 har beräknats med hjälp av förändringen i Statistikcentralens branschvisa inkomstnivåindex. 1 För 11 och 1 grundar sig bruttoinkomsterna på Löntagarnas forskningsinstituts prognos för inkomstnivåutvecklingen. Inkomstnivåindex antas stiga med,9 11 och 3,1 1. Pensionärernas bruttoinkomster beräknas med hjälp av den faktiska förändringen av arbetspensionsindex för 11 och den prognostiserade förändringen för 1 då arbetspensionerna antas stiga med 3,6. Garantipensionen, som förbättrar ställningen för låginkomstpensionärer, beaktas redan i inkomsterna för 11. Vi prognostiserar att folkpensionen och garantipensionen stiger med 4 1. För arbetslösa har den i regeringsprogrammet föreslagna höjningen av grunddagpenningen med 1 euro/månad och höjningen av utkomststödets grunddel med 6 tagits med i beräkningana. Av reformen av det allmänna bostadsbidraget har beaktats att bassjälvrisken ändras till börja tillämpas först från förhöjt arbetsmarknadsstöd så att den som lever på arbetsmarknadsstöd inte heller framdeles har någon självriskandel. Linjär inkomstanpassning av bostadsbidraget och höjning av utgiftstaket träder enligt social- och hälsovårdsministeriet (SHM) i kraft först 13. I beräkningarna har också beaktats de föreslagna ändringarna av sjukvårds-, dagpenning-, arbetslöshetsförsäkrings- och arbetspensionsförsäkringsavgifterna i SHM:s budgetförslag för 1. Vid bedömningen av de kommande höjningarna av maximibeloppen för grundavdraget i kommunalbeskattningen och arbetsinkomstavdraget i statsbeskattningen har vi använt simuleringsmodellen Jutta. I statens inkomstskatteskala för 1 har gränserna höjts med,5. I beräkningarna har dessutom utifrån institutets prognoser gjorts antaganden om höjningar av hyror, kommunernas skatteprocenter och bolåneräntor. Alla siffror som använts i bakgrundsantagandena presenteras närmare i en bilaga. Inflationsprognosen för varje familj har gjorts med hjälp av likadana konsumtionskorgar som 1. Inflationsprognoserna för de olika nyttighetsgrupperna i korgarna bygger på Löntagarnas forskningsinstituts prognos där effekterna av skattehöjningarna i det nya regeringsprogrammet på inflationen för varje nyttighetsgrupp beaktats så att skattehöjningarna antas träda i kraft vid början av 1. Inflationen för varje familj har beräknats med hjälp av inflationsprognoserna och de familjevisa konsumtionskorgarna. Realinkomsten har beräknats så att den nominella nettoinkomsten rensats för inflationseffekter. Exempelfamiljer Tjänstemannafamilj, par med goda inkomster Barnlöst par som är medlemmar i Akava. Mannen är ekonom och kvinnan har juridisk utbildning. Månadslönerna 11 är 6438 respektive 566 euro. Familjen bor i en skuldfri ägarbostad. Tjänstemannafamilj, barn Föräldrarna hör till STTK och är ingenjör respektive sjukskötare. Månadslönerna 11 är 3377 respektive 876 euro. Familjen har två barn. Familjen bor i en ägarbostad och har bostadslån på 15 euro. Exempelfamiljernas nominella nettoinkomster, förändringar 11 och 1 Tjä n s te m a n n a fa m ilj, p a r m e d g o d a in ko m s te r Tjä n s te m a n n a fa m ilj, b a rn Arb e ta rfa m ilj, b a rn L å g a vlö n a d e n s a m fö rä ld e rfa m ilj, 1 b a rn Arb e ts lö s P e n s io n ä rs p a r E uro/m ån. K älla: S tatis tik c entralen, P T 1 Branschvisa inkomstnivåindex för 1 har rapporterats för sjukskötare, försäljare och chaufförer. I övriga fall används Statisticentralens allmänna inkomstnivåindex för (19)

17 Arbetarfamilj, barn Föräldrarna hör till FFC och är lastbilschaufför respektive butiksbiträde. Månadslönerna 11 är 11 respektive 1998 euro. Familjen har två barn. Familjen bor i en hyreslägenhet på 8 kvadratmeter. Lågavlönad ensamförälderfamilj, 1 barn Familjen består av en ensamstående mamma och ett barn. Mamman arbetar som städerska och har en månadslön på 1847 euro. Familjen bor i en hyreslägenhet på 6 kvadratmeter. Ensamboende arbetslös Hushållet består av en ensamboende arbetslös som får arbetsmarknadsstöd, bostadsbidrag och utkomststöd och bor i en hyreslägenhet på 4 kvadratmeter. Pensionärspar Till hushållet hör två pensionärer av vilka den ena får genomsnittlig arbetspension och den andra folkpension. Paret bor i en skuldfri ägarbostad. Utvecklingen av exempelfamiljernas nominella inkomster Enligt våra beräkningar ökar alla exempelfamiljers nominella inkomster 11 och 1. Att tillväxten i nettoinkomsten för tjänstemannafamiljen med två barn avtar 1 beror på att rätten att dra av bolåneräntor i beskattningen delvis slopas och på antagandet om höjd kommunalskatteprocent. Beräkningarna utgår från att underskottsgottgörelsen för ränteavdrag i beskattningen fortfarande beräknas enligt den gamla kapitalinkomstskatteprocenten (8 ). Sålunda minskar familjens nettoinkomster med cirka 14 euro i månaden på grund av den minskade rätten att dra av bolåneräntor i beskattningen. Den ensamboende arbetslöses nominella inkomster stiger endast med 34 euro 1 trots att grundskyddet höjs med 1 euro. Den arbetslöses bostadsbidrag förblir oförändrat på grund av höjningen av självriskgränsen för bidraget, men utkomststödet minskar med cirka 5 euro. Utan höjningen på 6 skulle utkomststödet dock ha minskat med 75 euro så att den arbetslöses nettoinkomst blivit i det närmaste oförändrad. En observation utanför exempelfamiljerna värd att nämnas är att den nominella inkomsten för en arbetslös som bor tillsammans med en låglönetagare och som varken får bostadsbidrag eller utkomststöd skulle stiga med cirka 8 euro 1 på grund av höjningen av grundskyddet. Att pensionärsparets nominella inkomster stiger med hela 188 euro 11 beror på den nya garantipensionen. Höjningarna av folkpensionen och garantipensionen ger ett klart tillskott till pensionärsparets nominella inkomster på 6 7 euro också 1. För de övriga exempelfamiljerna stannar tillväxten i de nominella inkomsterna 1 nära nivån året innan. Alla familjer med arbetsinkomster drar nytta av lindringen av statens arbetsinkomstbeskatt- Inflationstakt för exempelfamiljerna 11 och 1 Tjäns tem annafam ilj, par med goda ink om s ter Tjäns tem annafam ilj, barn A rbetarfam ilj, barn Lågavlönad ens am förälderfam ilj, 1 barn A rbets lös P ens ionärs par Inflation ( ) K älla: S tatis tik c entralen, P T Exempelfamiljernas realinkomster i euro, förändringar 11 och 1 Tjäns tem annafam ilj, par med goda ink om s ter Tjäns tem annafam ilj, barn A rbetarfam ilj, barn Lågavlönad ens am förälderfam ilj, 1 barn A rbets lös P ens ionärs par K älla: S tatis tik c entralen, P T Exempelfamiljernas realinkomster, relativa förändringar 11 och 1 Tjänstem annafam ilj, par m ed goda inkom ster Tjänstem annafam ilj, barn Arbetarfam ilj, barn Lågavlönad ensam förälderfam ilj, 1 barn A rbets lös P ens ionärs par E uro/m ån S ourc e: S tatis tic s F inland, P T Tillväx t ( ) 17 (19)

18 ning, men full nytta får endast arbetarfamiljen med två barn och ensamförälderfamiljen för vilka skattelättnaden innebär cirka 9 euro större nettoinkomst per månad för varje arbetstagare i familjen. Inflationstakt för de olika exempelfamiljerna 1 avtar inflationstakten för de olika familjerna klart jämfört med 11, vilket beror på att uppgången i den allmänna prisnivån mattas av. Den höga inflationen för pensionärsparet 11 beror i huvusak på boende- och energikostnaderna, som stiger med drygt 6. 1 kommer inflationstakten för alla exempelfamiljer att ligga kring,5. För tjänstemannafamiljen med två barn och den ensamboende arbetslöse skulle inflationstakten 1 bli något lägre än här beräknat utan accishöjningen. I konsumtionskorgen för tjänstemannfamiljen med två barn spelar kommunikationer och bilkörning en viktig roll, medan livsmedel, tobak och alkohol utgör en relativt sett större andel i den arbetslöses konsumtionskorg jämfört med övriga familjer. Förändringar i de olika exempelfamiljernas realinkomster Genom jämförelse av de inflationsrensade nominella inkomsterna, dvs. realinkomsterna, med föregående års motsvarande inkomster kan man beräkna förändringen i euro i varje exempelfamiljs realinkomster. Figuren visar att realinkomsterna minskar för de flesta exempelfamiljer bägge åren även om nedgången klart avtar 1 när inflattionen mattas av. Köpkraften förbättras både för pensionärsparet och för den ensamboende arbetslöse 1. Anmärkningsvärt är dock att den arbetslöses köpkraft förbättras ungefär i samma mån som den försämrades året innan. Den tidigare nämnda nya garantipensionen syns som en klar ökning också i realinkomstförändringen för pensionärsparet. Den största inverkan på uppgången i pensionärsparets realinkomster 1 har höjningen av folkpensionen och garantipensionen. Relativt mätt utgör de övriga exempelfamiljerna realinkomstförluster 1 mindre än en halv procent, frånsett den arbetslöse som får 14 euro mer i månaden och således 1,7 högre realinkomst. Tabellbilaga 1. Antaganden i exempelfamiljeberäkningarna 11 1 Transfereringar och beskattning enligt regeringsprogrammet Arbetslöshetsskydd: grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd ( /mån.) Bostadsbidrag: självriskens nedre gräns ( /mån.) Utkomststöd: grunddel ( /mån.) Kommunalbeskattning: grundavdragets maximibelopp ( /år) 5 75 Arbetsinkomstavdrag: maximibelopp ( /år) Bolåneräntor: avdragsrätt 1 85 Statens inkomstbeskattning: höjning av undre gränser,65,5 Social- och hälsovårdsministeriet Sjukvårdsavgift (löntagare och företagare) 1,36 1,37 Dagpenningavgift (löntagare),8,83 Arbetslöshetsförsäkring,6,6 Arbetspensionsförsäkring (personer under 53 år) 4,8 5, Arbetspensionsförsäkring (personer över 53 år) 6,1 6,6 Löntagarnas forskningsinstituts prognos Förtjänstnivåindex, ökning,7 3,1 Hyresindex, ökning,6,6 Kommunernas skatteprocent, ökning,, Arbetspensionsindex, ökning 1,4 3,6 Nya bostadslån, medelränta,5,6 Ytterligare Ändringarna i energi- och trafikskatter och acciser har beaktats. Källa: Social- och hälsovårdsministeriet, Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut 18 (19)

19 Tabellbilaga. Tjänstemannafamiljens (par med goda inkomster) inkomstutveckling Bruttoinkomster ( /mån) Erhållna transfereringar ( /mån) Skatter ( /mån) Nettoinkomster ( /mån) Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 36,9 37,1 37, 37,6 Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Tabellbilaga 3. Tjänstemannafamiljens ( barn) inkomstutveckling Bruttoinkomster ( /mån) Erhållna transfereringar ( /mån) Skatter ( /mån) Nettoinkomster ( /mån) Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 6,4 7, 6,7 7,4 Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Tabellbilaga 4. Arbetarfamiljens ( barn) inkomstutveckling Bruttoinkomster ( /mån) Erhållna transfereringar ( /mån) Skatter ( /mån) Nettoinkomster ( /mån) Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 1,1 1,1 1,1 1,4 Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Tabellbilaga 5. Lågavlönade ensamförälderfamiljens (1 barn) inkomstutveckling Bruttoinkomster ( /mån) Erhållna transfereringar ( /mån) Skatter ( /mån) Nettoinkomster ( /mån) Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 19,3 19,5 19,4 19,7 Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Tabellbilaga 6. Den ensamboende arbetslöses inkomstutveckling Bruttoinkomster ( /mån) Erhållna transfereringar ( /mån) Skatter ( /mån) Nettoinkomster ( /mån) Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 18,7 16,5 16,3 16, Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Tabellbilaga 7. Pensionärsparets inkomstutveckling Bruttoinkomster ( /mån) Erhållna transfereringar ( /mån) Skatter ( /mån) Nettoinkomster ( /mån) Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 15,6 15,6 14,6 15,3 Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut 19 (19)

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter: PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos

Läs mer

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:

Läs mer

Finlands ekonomi återhämtar sig klart offentligt överskott redan nästa år

Finlands ekonomi återhämtar sig klart offentligt överskott redan nästa år Prognos 9.3.11 Economic Ekonomisk forecast prognosfor 7 8 11 1 Finlands ekonomi återhämtar sig klart offentligt överskott redan nästa år Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 535 735 Informatör

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT PROGNOS 22.3.2005 DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Tillväxtens långsammaste fas är över

Tillväxtens långsammaste fas är över Prognos 3.4.212 Ekonomisk prognos för åren 212 213 Tillväxtens långsammaste fas är över Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 2535 735 Informatör Heikki Taimio tel. (9) 2535 7349 L Ö N TA G

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Osäkerheten ökar tillväxten bromsar in även i Finland

Osäkerheten ökar tillväxten bromsar in även i Finland Prognos 1.3.8 Economic Ekonomisk forecast prognosfor 7 8 8 9 Osäkerheten ökar tillväxten bromsar in även i Finland Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 3 73 Informatör Heikki Taimio tel. (9)

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Nationalräkenskaper 2010

Nationalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Recessionen lättar nästa år

Recessionen lättar nästa år Prognos 1.9.29 Economic Ekonomisk forecast prognos for för 27 28 29 21 Recessionen lättar nästa år Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 2535 735 Informatör Heikki Taimio tel. (9) 2535 7349

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Nationalräkenskaper 2013

Nationalräkenskaper 2013 Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2013 Bruttonationalprodukten minskade med 1,2 procent i fjol Korrigerad 30.9.2014. De korrigerade punkterna är markerade med rött. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Brant vändning i Finlands konjunkturutveckling

Brant vändning i Finlands konjunkturutveckling Prognos 8.9.1 Economic Ekonomisk forecast prognosfor 7 8 1 11 Brant vändning i Finlands konjunkturutveckling Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 535 735 Informatör Heikki Taimio tel. (9)

Läs mer

Finlands ekonomi på väg mot lågkonjunktur. inte recession. Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (09) 2535 7350

Finlands ekonomi på väg mot lågkonjunktur. inte recession. Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (09) 2535 7350 Prognos.. Economic Ekonomisk forecast prognosfor 7 9 Finlands ekonomi på väg mot lågkonjunktur men inte recession Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 3 73 Informatör Heikki Taimio tel. (9)

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN, 27 SEPTEMBER 2016 IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt med en BNP-tillväxt på 3 procent i år som ökar

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

VALUTAPROGNOS OKTOBER 2014

VALUTAPROGNOS OKTOBER 2014 VALUTA OKTOBER 2014 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN BRL/SEK 3,45 3,25 3,05 2,85 2,65 2,45 INR/SEK + 8 % + 16 % 0,15 0,14 0,13 0,12 0,11 0,10 2,25 BRLSEK BRL/SEK 0,09

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER -experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 132/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att fullmakten för statsrådet att

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer