Bostadsförsörjningsprogram 2025

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsförsörjningsprogram 2025"

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 procent En del av Utvecklingsstrategin Remissversion

2 (161) Innehåll 1 Inledning Bostadspolitiska mål för bostadsförsörjningen i Vellinge kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning Sammanfattning Regional tillväxt och andra förutsättningar för bostadsförsörjning i kommunen Regional tillväxt Nationalekonomi Nationalekonomiskt perspektiv på MalmöLund-regionen Nybyggnation av lägenheter, nationellt och regionalt Slutsatser, regionalt och nationellt sammanhang Demografi Regional befolkningsprognos Metod: Demografisk profil Kommunens demografi, utgångsläge Jämförelse mellan kommunens detaljplaneläggning för bostadsändamål och bostadsförsörjningsprogrammets intentioner Kommunal befolkningsutveckling och prognos Befolkningsfördelning i kommunen Flyttmönster och flyttkedjor Kvalitativ analys kommunal attraktivitet Här är det bäst att bo Slutsatser, demografiska faktorer Bostadsutbud Lägenhetsbestånd Kommunens lägenhetsbestånd i ett regionalt perspektiv Allmännyttans bestånd Fritidshus Kommunala lägenhets- och tomtköer MalmöLund-regionens kommunala bostadsbolag Vellingebostäders lägenhetskö Den kommunala tomt- och villakön Slutsatser, bostadsutbud Lokalförsörjningsprogrammet Skolor och förskolor Gymnasieskola Grundskolor Förskolor Vård och omsorg... 67

3 (161) Vård- och omsorgsboende Trygghetslägenheter LSS, LVU, LVM HVB - Ensamkommande flyktingbarn Kultur och fritid Slutsatser bostadsförsörjning gentemot lokalförsörjning Bostadsförsörjning per geografiskt område Skanör med Falsterbo Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Skanör med Falsterbo Ljunghusen Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Ljunghusen Höllviken Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Höllviken Rängs sand Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Rängs sand Vellinge tätort Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Vellinge tätort Hököpinge Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos

4 (161) Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Hököpinge Västra Ingelstad Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Västra Ingelstad Östra Grevie Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Östra Grevie Övriga delar av kommunen Allmänt Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter (fritidshus) Restriktioner Slutsatser, övriga delar av kommunen Vad saknas? Att arbeta vidare med

5 (161) 1 Inledning Vellinge kommun står idag inför utmaningar i form av ökade krav och förväntningar från medborgarna, en demografisk utmaning genom en åldrande befolkning, och ökad konkurrens om medborgare från andra kommuner. Vellinge kommun har sedan ett antal år tillbaka arbetat med att ta fram en översiktsplan. Arbetet är nu färdigställt och översiktsplanen vann laga kraft i juni Nästa steg att konkretisera översiktsplanen togs med en tydligare utvecklingsstrategi med målfokus på 2020 och en utblick mot Arbetet har bedrivits i projektform och har getts namnet Utvecklingsstrategin. Genom utvecklingsstrategin konkretiseras de rent fysiska åtgärderna i vad kommunen har för ambitioner och fokus på några år framåt i tiden. Projektets delas in i sex delprojekt som tillsammans utgör Utvecklingsstrategin. Delprojektet Väx med 1 % - Bostadsförsörjningsprogram Vellinge kommuns översiktsplan 2010 är grunden för tätortsutveckling och bostadsbyggandet i kommunen. För respektive geografisk del i kommunen behöver översiktsplanen kompletteras med en konkret beskrivning av hur och för vem genomförandet ska ske och hur målen ska uppnås. Utöver översiktsplanen finns en planberedskap och outnyttjade byggrätter i kommunen som kan utnyttjas för att uppnå översiktsplanens mål. Syftet är att skapa en enhetlig och uppdaterad struktur i kommunens ambitioner att växa i enlighet med de uppsatta politiska målen. Denna utvecklingsprocess kommer att ha en geografisk dimension (Var inom kommunen) och en målgruppsdimension (flerbostadshus, småhus, hyreslägenheter, lägenhetsstorlekar) med frågeställningarna var skall vi växa och vilken typ av boende vill vi växa? Avsikten med detta delprojekt var att tydligt samla ihop slutsatserna i ett gemensamt dokument som ort för ort bryts ner och tydligt beskriver var i första hand önskar få till tillväxt. Delprojektet ska ha ett innehåll som uppfyller kraven på antagna riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Där ingår bl.a. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå kommunens mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Programmet ska innehålla en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

6 (161) Organisation Styrgrupp (gemensam för Utvecklingsstrategin): Politiker Carina Wutzler Christer Tedestål Christina Skörvald Henrik Thorsell Ola Freij Tjänstemän Magnus Hedin Charlotte Unosson Liselotte Lundin (Adjungerad ekonomifrågor) Åke Grönvall (Adjungerad HR-frågor) Beställare: Magnus Hedin Projektledare: Joakim Grimsland (SERKON) Delprojektledare: Rickard Persson Arbetet i delprojektet Bostadsförsörjningsprogrammet, väx med 1 %, har genomförts under projektledning av Rickard Persson, planarkitekt, som också har författat rapporten, och stått för de utredningsarbeten, SCB-bearbetningar m.m. som ej nämns nedan. I rapporten redovisas arbeten och material ingår som härrör från tidigare utförda utredningar eller arbeten i kommunen eller regionen, häribland: Översiktsplan 2010, laga kraft , Hans Folkeson och Karin Gullberg. Planberedskapsuppdraget våren 2014, Hans Folkeson och Filip Evander. Handlingsplan för stigande havnivåer, Hans Folkeson och Johan Helgeson. KAAB Befolkningsprognoa Till stor hjälp under arbetet, förutom de som har deltagit i arbetet med utvecklingsstrategin, har varit: Johan Helgeson och Filip Evander, planarkitekter, för input kring detaljplaner, och framförallt Peter Åberg, GIS-koordinator utan vars hjälp kartorna inte hade varit möjliga att redovisa, samt de personer som står nämnda under respektive diagram. Ytterligare uppgifter har inhämtats bl.a. från Olivera Klemedsson, Lena J Carlsson, Maria Koistinen Hellborg, Anders Larsson m.fl.

7 (161) 1.1 Bostadspolitiska mål för bostadsförsörjningen i Vellinge kommun Förslag Kommunfullmäktige föreslås anta följande revidering av de bostadspolitiska mål som redovisas i översiktsplanen, ÖP2010, laga kraft som riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Dessa mål kompletterar eller ersätter översiktsplanens mål fram tills dess en ny översiktsplan antas, eller den nuvarande översiktsplanen aktualitetsförklaras enligt PBL. Bostadsförsörjningsprogrammet föreslås uppdateras, kompletteras och korrigeras årligen för att vara ett dokument där all information om kommunens bostadsförsörjning finns samlad och uppdaterad. Ökade resurser krävs för att detta ska kunna genomföras. Mål Bostadsförsörjningsprogrammet syftar till ett genomförande av ett bostadsbyggande under perioden om ca (lägstascenario) till (högstascenario) nya bostäder, eller ca bostäder om året. Bostadsförsörjningsprogrammet syftar till ett balanserat bostadsbyggande småhus/flerbostadshus, i ett högstascenario ca % småhus gentemot lägenheter i flerbostadshus, och i ett lägstascenario med fördelningen ca % med fördel för småhusen Ett genomförande av bostadsförsörjningsprogrammet innebär att befolkningen i kommunen p.g.a. detta kan öka mellan ca och personer till år 2025, eller ca 6-17 %. Kommunens demografiska sårbarhet, brist på inflyttning, ska i alla scenarier mötas genom ett betydligt ökat bostadsbyggande främst i Vellinge tätort, Hököpinge, Rängs sand, Östra Grevie och Västra Ingelstad. I ett högstascenario, med full utbyggnad av Östra Höllviken och Skanörs vångar, ska småhusutbyggnaden i de östra och centrala delarna av kommunen kompletteras med en större småhusutbyggnad på Falsterbonäset. Falsterbonäsets särskilda demografiska sårbarhet, en åldrande befolkning, ska i alla scenarier mötas genom en satsning på små lägenheter, 2:or och 3:or, gärna med hyresrätt i flerbostadshus i Höllviken och Skanör med Falsterbo. För att möta målsättningarna bör, förutom redan inledda projekt, ett prioriterat arbete inledas med centrumutveckling inklusive bostäder i Västra Ingelstad (fördjupning av översiktsplan), centrumutveckling i Höllviken (detaljplaneläggning med stöd i ÖP 2010), kanalprojektet samt detaljplaneläggning för bostäder i något i ÖP:n utpekat område i Östra Grevie.

8 (161) 1.2 Riktlinjer för bostadsförsörjning Ansvar Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) syftar planeringen av bostadsförsörjningen i kommunen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs (2013:866). Den kommunala översiktsplanen ska, enligt 3 kap. 5 plan- och bygglagen (PBL) (2010:900) redovisa hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Planläggning ska enligt 2 kap. 3 5 PBL främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Av 4 BFL följer att antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande för tillämpningen av ovan nämnda 2 kap. 3 5 PBL. Även socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade innehåller bestämmelser som reglerar kommunens ansvar för bostadsförsörjning. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska Socialnämnden medverka i samhällsplaneringen för att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen (3 kap. 2 Socialtjänstlag (SoL)). Kommunen ansvarar för insatser för särskilt stöd och service för t.ex. bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (9 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)). Socialtjänstlagstiftningen kan leda till beslut som innebär att kommunens resurslägenheter behöver tas i anspråk. Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. som reglerar stöd till ombyggnad m.m. för att överbrygga funktionshinder måste ofta tillämpas i efterhand i bostadsområden. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård och unga (LVU) samt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är delar av socialtjänstlagstiftningen. Enligt förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. kan ett investeringsstöd ges till trygghetsbostäder. Trygghetsbostäder är en mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg och kan upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt. Lägenheterna ska innehas av personer (åtminstone en) som har fyllt 70 år. För att ta del av stödet krävs att vissa villkor är uppfyllda. Lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsbolag anger att ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska i allmännyttigt syfte huvudsakligen förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget även om de ska drivas av affärsmässiga principer och åläggas marknadsmässiga avkastningskrav, vilket är ett avsteg från 2 kap. 7 kommunallagens (1991:900) förbud mot att driva företag i vinstsyfte. Genom ägardirektiv och bolagsordning styrs bolagens verksamhet så att kommunen kan använda sina företag för att fullgöra sitt ansvar. Bolaget kan använda ett eventuellt vinstöverskott till åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Av 5 i lagen om allmännyttiga kommunala

9 (161) bostadsaktiebolag framgår att de begränsningar som finns för värdeöverföringar till kommunen inte gäller för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration, social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehov för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar, t.ex. enligt ovan nämnda SoL eller LSS. I 3 kap b kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om kommunala angelägenheter och bolag, som förutom för kommunala bostadsbolag även gäller kommunala fastighetsbolag som ansvarar för kommunal lokalförsörjning Samråd Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen ska enligt 3 BFL lämna råd, information och underlag till kommunen för planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen publicerar varje år en bostadsmarknadsanalys som bygger på Boverkets bostadsmarknadsenkät. Länsstyrelsen redovisade sin senaste bostadsmarknadsanalys i juni Innehåll Enligt 2 BFL ska riktlinjerna minst innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå de uppsatta målen samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen (2 BFL). Kommunen har i föreliggande program gjort bedömningen att de för kommunen relevanta nationella och regionala målen framgår av följande underlag: En långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven (budgetprop. 2009/2010:1, utgiftsområde 18, 3:4, s 16). En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (prop. 2012/13:178) Boverkets rapport 2011:17 Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering. Delrapportering av regeringsuppdrag 7, november 2011 Riksrevisionens rapport om bostäder för äldre i avfolkningsorter (skrivelse 2013/14:247) Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerad hyressättning (prop. 2009/10:185) Regional utvecklingsstrategi (RUS) Vision 2030, Region Skåne Bostadsmarknadsanalysen (Länsstyrelsen, Boverket), juni 2014

10 (161) Regional tillväxt 2013 en rapport om regional tillväxt och utveckling, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar (2 BFL). I likhet med hur målen redovisas av Boverket har inte här tagits med lagreglerade mål eller restriktioner t.ex. riksintressen. Dessa framgår, i den mån de är relevanta, istället i programmet under t.ex. avsnitten om restriktioner i varje tätort Statens ansvar för bostadsförsörjningen Det statliga ansvaret för bostadsförsörjningen är idag oklart. Riksrevisionen anser t.ex. att det inte går att fastställa hur långt statens finansiella ansvar sträcker sig och att det bör prövas om ansvaret kan utökas (skrivelse 2013/14:247 s. 5). Av 1 kap 2 regeringsformen (RF) följer att det allmänna ska trygga rätten till bl.a. bostad. Staten ska svara för de rättsliga och finansiella förutsättningarna medan kommunerna ansvarar för planering och genomförande. Staten bör inte göra mer än vad som krävs för att marknaden ska fungera. Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter på den kommunala självstyrelsens grund. Genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska de olika förutsättningar som finns mellan olika kommuner att klar av bostadsförsörjningsuppdraget utjämnas. Syftet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar så att kommunerna kan tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden (skrivelse 2013/14:247 s.6). Skillnader i kommunalskatt ska spegla skillnader i effektivitet och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Staten bidrar med vissa riktade angelägna insatser. Ett exempel är investeringsstödet för äldrebostäder. Däremot står kommunerna för bostadsanpassningsbidraget (se ovan). För närvarande pågår ett nationellt arbete med att utreda de oklarheter riksrevisionen har påpekat i sin skrivelse angående svårigheterna för staten och kommunerna att hantera icke-fungerande bostadsmarknader. En möjlighet är att använda reglerna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse för att främja bostadsförsörjningen i kommunerna men att det är komplicerat och riskerar att leda till en utveckling mot specialbostäder, något som det råder en bred politisk enighet om att Sverige bör undvika (skrivelse 2013/14:247 s 6-7). Bostadsförsörjning i vid mening definieras inte idag i lag som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse Revidering Programmet är tänkt att revideras i samband med eller efter antagande/aktualisering av ny översiktsplan i kommunen. Bostadsförsörjningsprogrammet och översiktsplanen kompletterar varandra, där bostadsförsörjningsprogrammet utgår från bostadsbehov och efterfrågan medan översiktsplanen utgår från ett markanvändningsperspektiv.

11 (161) 2 Sammanfattning Allmänt och övergripande Bostadsförsörjningsprogrammet syftar till ett genomförande av ett bostadsbyggande under perioden om ca (lägstascenario) till (högstascenario) nya bostäder, eller ca bostäder om året. Det motsvarar ca 2,7-4 ggr fler planlagda bostäder jämfört med perioden , eller 127 fler bostäder per år. Bostadsförsörjningsprogrammet syftar till ett balanserat bostadsbyggande småhus/flerbostadshus, i ett högstascenario ca % småhus gentemot lägenheter i flerbostadshus, och i ett lägstascenario med fördelningen ca % med fördel för småhusen Ett genomförande av bostadsförsörjningsprogrammet innebär att befolkningen i kommunen kan öka mellan ca och personer till år 2025, eller från ca 6-17 %. Det finns osäkerheter i form av oförutsägbarhet i förändringar i det befintliga beståndet, särskilt permanent inflyttning i fritidshus, utnyttjande av outbyggda byggrätter, och eventuella nya flyttkedjor. Osäkerheterna är särskilt tydliga i Höllviken, kommunens största tätort. Vellinge kommun delar med flera av sina kranskommuner en särskild problematik och potential när nu befolkningen i de stora småhusområden som byggdes ut på och 1970-talen åldras och ett generationsskifte pågår i det befintliga beståndet. Vellinge kommun har också en unik situation i regionen i den meningen att stora delar av kommunens befolkning bor i områden som är utbyggda som fritidshusområden, inbyggda i dess specifika juridik och samhällsplanering. Den allmänna trenden i regionen är att flera av kranskommunerna vars bebyggelsestruktur liknar Vellinges, liksom Vellinge kommun självt, framgångsrikt kompletterar sina stora småhusbestånd med ett balanserande lägenhetsbestånd i flerbostadshus. Prisutvecklingen på marknaden, byggkostnadspriserna och utvecklingen av hushållens ekonomi påverkar bostadsmarknaden i positiv riktning men kommunen står med ett obalanserat bostadsbestånd där stora småhus bebos av få personer. En ökad initiering av flyttkedjor i småhus skulle kunna frigöra beståndet för en förbättring av den demografiska sårbarheten. När det gäller lägenheter i flerbostadshus har 2:or och 3:or dominerat marknaden efter 2005, så det finns goda möjligheter att bygga små lägenheter ur ett marknadsperspektiv. De senaste åren har det byggts allt fler 2:or och 3:or i Sverige och det är en trend som är gynnsam för Vellinges demografi. Det bör vara strategiskt riktigt att kommunens bostadsbolag fortsätter satsa på att bygga 2:or och 3:or med hyresrätt både för att komplettera bostadsbeståndet vad gäller lägenhetsstorlekar och vad gäller upplåtelseform.

12 (161) Den kommunala tomt- och villakön har på senare år tappat så mycket i betydelse att den är tveksam att behålla i sin nuvarande form. En möjlighet är att avskaffa den och att besluta att alla kommunala tomter bjuds ut på marknaden via mäklare. En annan möjlighet är att arbeta om den ortsvis och tydliggöra vilken möjlighet det finns för de köande att erhålla en tomt i olika orter i kommunen genom kön Trend Trend Trend Tätort Höllviken Nej Ja Negativ Ja Ja Negativ Ja Ja Negativ Höllviken utan Östra Höl Nej Ja Negativ Ja Ja Negativ Ja Ja Negativ Vellinge tätort Nej Nej Positiv Ja Ja Negativ Ja Ja Positiv Skanör med Falsterbo Ja Nej Positiv Ja Ja Negativ Ja Ja Positiv SF, lägstascenario Ja Ja Negativ Ja Ja Negativ Ja Ja Negativ Ljunghusen Nej Ja Negativ Ja Ja Positiv Ja Ja Negativ Hököpinge Nej Nej Positiv Ja Ja Negativ Nej Nej Positiv Rängs sand Nej Nej Negativ Ja Nej Positiv Nej Nej Negativ Östra Grevie Nej Nej Positiv Ja Ja Positiv Nej Nej Positiv Västra Ingelstad Nej Nej Positiv ja ja Negativ Ja Nej Positiv Hela kommunen, högsta Nej Nej Positiv Ja Ja Negativ Ja Ja Positiv Hela kommunen, lägsta Nej Nej Negativ Ja Ja Negativ Ja Ja Negativ Demografisk sårbarhet, beräknad efter Nordregios tröskelvärden. Ja betyder sårbar, Nej betyder robust. Exempelvis går Höllviken från robust till sårbar under perioden Vikten av sårbarhet gentemot trend måste avläsas i varje avsnitt nedan, då en trend kan vara från olika nivåer av sårbarhet. Kommunen önskar en ökad balans i byggnadsbeståndet och att minska den demografiska sårbarheten genom att i olika orter satsa på olika former av samhällsplanering. I de äldre fritidshusorterna, Skanör med Falsterbo, Ljunghusen och Höllviken bör bostadsförsörjningen inrikta sig på att parera den demografiska sårbarheten dels genom att erbjuda den allt äldre befolkningen de bostäder de vill ha, dels att genom att göra detta påskynda generationsskiften och flyttkedjor i det befintliga beståndet. Hyresrätter och smålägenheter bör prioriteras i dessa orter. Kommunens demografiska sårbarhet bör mötas genom ett betydligt ökat bostadsbyggande främst i Vellinge tätort, Hököpinge, Rängs sand, Östra Grevie och Västra Ingelstad. I ett högstascenario, med full utbyggnad av Östra Höllviken och Skanörs vångar, kompletteras småhusutbyggnaden i de östra och centrala delarna av kommunen med en större utbyggnad till Falsterbonäset, som i absoluta tal är större i antal, men i förhållande till beståndet ändå en mindre andel. En sådan utbyggnad skulle ytterligare stärka kommunens demografi, men det finns redan ett stort bestånd av befintliga småhus som i framtiden kan stå inför ett generationsskifte. Ett sådant generationsskifte kommer först i Skanör med Falsterbo och senare i Höllviken-Ljunghusen. I den äldre centralorten, Vellinge tätort, finns kommunens mest balanserade byggnadsbestånd. Samhällsplaneringen bör inriktas på att bibehålla detta genom att arbeta brett och parallellt med olika former av hustyper och upplåtelseformer. I kommunens nya orter, om begreppet kan användas, Hököpinge, Östra Grevie, Västra Ingelstad, och Rängs sand bör en stark utbyggnad av småhus balanseras med en centrumutveckling, eller där en sådan inte ännu är marknadsmässig, av markreserver för

13 (161) centrumutveckling. Annars riskerar de bästa lägena för centrumutveckling att ianspråktas för småhusbebyggelse. Lägenheter kan komplettera, men är inte prioriterat i dessa orter. I Hököpinge finns redan många lägenheter i flerbostadshus. För att genomföra bostadsförsörjningsprogrammet fram till år 2025 krävs en utbyggnad av mellan och bostäder enligt nedanstående tabell: Tabell: Planerad bostadsutbyggnad per tätort. Notera att två orter anges alternativt så tabellen kan ej summeras. Tätort Småhus Läg Höllviken Vellinge tätort Skanör med Falsterbo Rängs sand Östra Grevie SF, lägstascenario Hököpinge Västra Ingelstad Höllviken utan Ö.Höll Övriga kommunen 85 0 Ljunghusen Ett genomförande av bostadsförsörjningsprogrammet medför en procentuell befolkningsutveckling av orterna som är störst i de östra och centrala delarna. En brasklapp är dock att utvecklingen i Höllviken behöver analyseras djupare med avseende på förändringarna i det befintliga beståndet. Tabell: Förväntad befolkningsökning i kommunens tätorter Notera att två orter anges alternativt så tabellen kan ej summeras. Tätort Ökning Procent Västra Ingelstad ,30% Hököpinge ,90% Östra Grevie ,13% Rängs sand ,44% Vellinge tätort ,90% Skanör med Falsterbo ,37% Höllviken 629 5,75% Ljunghusen 103 3,95% SF, lägstascenario ,45% Höllviken utan Östra Höllviken ,11%

14 (161) En faktor att observera framöver är om trenden på bostadsmarknaden att det dröjer längre innan de unga i storstäderna flyttar tillbaka till kranskommunerna skulle medföra att det 2025 finns fler skolbarn och färre förskolebarn i tätorterna än vad förutsägelserna visar. Denna faktor är därför något att hålla ögonen på under de närmsta årens uppföljning av bostadsförsörjningsprogrammet. Utvecklingen per tätort Skanör med Falsterbo Under de senaste 25 åren har Skanör med Falsterbo stagnerat. Förväntningarna på att tätorten ska kunna vitaliseras av projektet Skanörs vångar har hittills inte har motsvarats av verkligheten. Med tanke på vikande bostadsefterfrågan, svårigheterna att genomföra planläggning på grund av stigande havsnivåer och den demografiska analysen finns det anledning att även inför perioden tona ner förväntningarna på en större inflyttning av barnfamiljer till orten. Däremot kvarstår och ökar behovet av lägenheter för äldre och olika typer av kategoriboende, som vårdboende. Skanör med Falsterbo har flest av de äldsta i kommunen och 2025 kommer 12 % av befolkningen att vara över 80 år vilket ger en betydande demografisk sårbarhet. Därför bör bostadsförsörjningen inrikta sig på bebyggelse med flerbostadshus, smålägenheter och hyresrätter i redan planlagda områden som möjliggör ett kvarboende på orten för äldre som inte vill eller kan bo kvar i stora småhus. Vidare analys krävs av om flyttkedjor kan komma igång som skulle stimulera en inflyttning av barnfamiljerna i det stora befintliga småhusbeståndet. Ungefär 35 % av det totala antalet planerade nya bostäder i Skanör med Falsterbo under perioden är belägna på Skanörs vångar. Räknar man endast lagakraftvunna planer handlar det om drygt hälften. Det betyder att Skanörs vångars framtid kommer att ha stor betydelse för den framtida befolkningsutvecklingen i Skanör med Falsterbo. För närvarande överprövar länsstyrelsen all detaljplaneläggning för bostäder belägna på en markhöjd under +3,0 m ö h, vilket gäller i princip hela Skanör med Falsterbo. Om länsstyrelsens hållning står sig under perioden kommer tätorten fortsatt att stagnera, då utan nya lägenheter eller kategoriboenden kommer den åldrande befolkningen, 80-w, inte att ha möjlighet att flytta och inflyttningen av nya barnfamiljer kommer att avstanna. På ännu längre sikt, efter 2025, kommer många invånare som bor i småhus idag upp i riskgruppen 90-w, vilket kommer att frigöra stora delar av småhusbeståndet för en föryngring i det befintliga beståndet. Denna sorts generationsskifte kommer att komma först till Skanör med Falsterbo, och senare till Höllviken.

15 (161) Höllviken-Ljunghusen-Rängs sand Höllviken är socialt och samhällsekonomiskt sammankopplat med Ljunghusen och Rängs sand och dessa ska inte ses som enskilda entiteter i samhällsplaneringen. I programmet har orterna behandlats var och en för sig men det bör betonas att den kommunala servicen till stor del sker i ett Höllviken-Ljunghusen-Rängs Sandsammanhang. Ljunghusen I Ljunghusen, trots en mycket begränsad detaljplaneläggning för bostäder har befolkningen under växt med 25 %. Tätorten har utvecklats huvudsakligen genom permanent inflyttning i fritidshus och nybyggnation genom bygglovsgivning. Det har således funnits ett svagt samband mellan detaljplaneläggning och befolkningsutveckling, vilket försvårar framtidsprognoserna. En studie av flyttkedjor till seniorlägenheterna norr om väg 100 skulle kunna förbättra kunskapsunderlaget. För närvarande pågår ett större projekt för ett 30-tal småhus och ett 70-tal lägenheter norr om väg 100, väster om Opus, som skulle kunna erbjuda lägenheter, särskilt för äldre boende i Ljunghusen. Om detta kan genomföras den demografiska sårbarheten i området minska. Områdets stora natur- och kulturvärden skyddas genom de planändringar som infördes med projektet Hejda förtätningen på 1990-talet, och kommunen har för närvarande inte initierat någon förändring av det ställningstagandet. Befolkningen kan stå inför en stagnation och en förskjutning av ålderspyramiden som är kraftfullare än i Skanör med Falsterbo. Samtidigt gör de ovannämnda osäkerheterna i det befintliga beståndet, att sådana slutsatser är osäkra. Höllviken Utvecklingen i Höllviken har konsekvent underskattats. Trots projekt som Hejda förtätningen har befolkningsutvecklingen i Höllviken överträffat prognoserna och Höllviken-Ljunghusen-Rängs sand hade 2013 en befolkning närmare personer, motsvarande Staffanstorps tätort. Befolkningsprognoserna, som till stor del bygger på inflyttning i nybyggda detaljplanelagda bostäder, har inte kunnat ta höjd för processer i det befintliga beståndet. Även i föreliggande bostadsförsörjningsprogram råder osäkerhet. En osäkerhet som kan minska om vidare studier kring flyttkedjor, bygglovsstatistik och fritidhusbebyggelsen kan genomföras i framtiden. Vid en full utbyggnad av Östra Höllviken och Falsterbokanalen, som tillsammans står för ca 75 % av möjlig bostadsutbyggnad inom de närmsta åren. kan, uppskattningsvis, ytterligare ca personer tillhöra Rängs kommundel 2025 i förhållande till prognosen. Osäkerheterna påverkar även förutsägelserna om den framtida åldersfördelningen i tätorten. Vad som kan konstateras är att Höllvikens befolkning i de äldre befolkningssegmenten ökar, oavsett inflyttning. Det är därför viktigt att kommunen prioriterar arbetet med nya smålägenheter för att möjliggöra kvarboende på orten och avlasta Skanör med Falsterbo, där befolkningen är ännu äldre.

16 (161) De stora osäkerheterna gör att utvecklingen måste följas noggrant och innan stora projekt särskilt Östra Höllviken fortsätter, bör behoven av service vara klarlagda och en beredskap för snabb utbyggnad av förskolor och skolor finnas. Centrumutveckling längs Falsterbovägen och Falsterbokanalsprojektet, med större inslag av lägenheter än Östra Höllviken, bör prioriteras. Projektet Hejda förtätningens intentioner bör kvarstå och ny småhusbebyggelse i det befintliga beståndet begränsas till befintliga byggrätter. Om möjligheten finns till bebyggelse med smålägenheter eller t.ex. vårdboende kan behoven av dessa komma att betyda planändringar i det befintliga beståndet, men om möjligt bör detta begränsas till centrumstråket, omvandling av befintliga allmänna lokaler och de nya områdena Falsterbokanalen och på sikt Östra Höllviken. På längre sikt, mot slutet av perioden, kommer behovet av lägenheter för äldre behöva mötas på andra orter i kommunen, t.ex. i Höllviken och i Falsterbokanalprojektet. Till skillnad från i Skanör med Falsterbo är trenden med en åldrande befolkning även negativ på ännu längre sikt, efter 2025, dvs. Höllviken kan vara 2025 där Skanör med Falsterbo är idag. Rängs sand Utbyggnaden av Rängs sand har tagit ett tillfälligt uppehåll p.g.a. belastning av trafiksystemet, till stor del genom Kämpinge by. Kommunen driver därför ett arbete med en förbifart som ska avlasta vägen genom byn och möjliggöra en rutt norr om denna i samarbete med Trafikverket. Denna vägutbyggnad är helt avgörande för möjligheterna till fortsatt exploatering i Rängs sand. Efter att förbifarten är genomförd kan i första hand ytterligare ca 150 bostäder tillkomma. I översiktsplanen finns flera projekt som sedan kan ta vid, optimistiskt under decenniets senare år, och måste då uppgraderas vid en aktualisering av översiktsplanen under mandatperioden. Större delen av planeringen inriktas mot småhusbebyggelse, medan lägenheter byggs i centrala Höllviken. På så sätt får orterna tillsammans en robustare demografi. Vellinge tätort Även om befolkningen i tätortens befintliga bestånd föryngras kvarstår ett behov av lägenheter för äldre (över 80 år). Förändringen är dock mindre, både i procent av befolkningen och i reella tal, än i Höllviken, Skanör med Falsterbo och Ljunghusen. Det finns inga större restriktioner att bygga bostäder i Vellinge tätort, utan istället goda skäl som god kollektivtrafik, väl utbyggd kommunal service, bibehållande av en demografisk robusthet, samt flest antal arbetsplatser/invånare i kommunen (i reella tal lika många som Höllviken som till befolkningsmängden är en betydligt större ort). Det enda skäl som talar mot en expansiv utveckling av orten är ianspråktagande av Sveriges bästa jordbruksmark, och sett i det demografiska perspektivet väger detta lättare.

17 (161) Hög prioritet bör även ges åt utvecklingen av fler centralt belägna lägenheter, och kommunens planering är balanserad. Lägenheterna kan tilltala en större målgrupp än på Falsterbonäset, kanske ungdomsbostäder i anslutning till utbyggnad av gymnasieskolan, eller lägenheter för frånskilda. Generellt är hindren för en positiv befolkningsutveckling av Vellinge tätort mindre än på Falsterbonäset och en bra demografisk balans bör kunna uppnås Den större förväntade inflyttningen av förskolebarn kommer på kort sikt att ge ett tryck på en utbyggnad av förskolor, men på längre sikt också av skolbarn. Vellinge tätort kan bli stommen i kommunens eftersträvade förskjutning av befolkningoch bebyggelsetyngdpunkt i kommunen till år Hököpinge Hököpinge utmärker sig genom att en stor del av beståndet består av lägenheter i flerbostadshus. Även fram till 2025 är utbyggnaden inriktad på att tillskjuta en stor del sådana lägenheter. På så sätt sparas jordbruksmark och det goda kollektivtrafikläget med närhet till Malmö och Hyllie kan fortsatt få ett hållbart nyttjande. Beståndet spelar också stor roll i en jämförelse med t.ex. Rängs sand där småhusutbyggnaden har gjort att barnfamiljer är en större andel. Mot slutet av perioden kommer dock detta att förändras, om kommunens utbyggnadstakt står sig, och behov av förskolor och skolor kommer att öka i Hököpinge. Hököpinge bör kunna åtnjuta fortsatt utbyggnad i enlighet med de planer som startade på 1990-talet, men med tanke på att en stor andel byggrätter finns i detaljplaner som inte är genomförda eller i sent detaljplaneskede, kan andra områden i kommunen prioriteras för mer närliggande insatser. Västra Ingelstad Kommunens långsiktiga plan är att Västra Ingelstad ska bli huvudort för de östra kommundelarna, framför Östra Grevie. Planverksamheten har fokuserat på genomförandet av det omfattande infrastrukturprojektet, ombyggnaden av Trelleborgsbanan. När nu detta går mot byggskede, och trafikstart troligen i början av 2016, bör kommunens planverksamhet inrikta sig på nästa skede. En lagakraftvunnen plan ligger till grund för en första försiktig utbyggnad av orten. För att motsvara statens och kommunens gemensamma satsningar på infrastrukturen bör det vara samhällsekonomiskt prioriterat att så snart som möjligt inleda arbetet med projektet Centrum Västra Ingelstad, möjligen som en fördjupning av översiktsplanen.

18 (161) Östra Grevie Liksom i Västra Ingelstad har staten och kommunen valt att investera stora medel till att åter göra Östra Grevie till en ort med persontrafik på järnväg. Tätorten har stor potential att bli en av kommunens nya orter med stark befolkningsökning. En sådan ökning kan dock komma i större konflikt än i Västra Ingelstad med de stora natur- och kulturvärden av riksintresse som finns i det omgivande landskapet. Det finns därför anledning att gå mer varsamt fram i Östra Grevie. Av de projekt som finns i översiktsplanen kan det vara rimligt att undersöka om prioriteten kan höjas för projekt 93, som ligger utanför riksintressena. På längre sikt är en fortsatt dialog med länsstyrelsen angående Östra Grevies utveckling nödvändig, och mot slutet av perioden, kan eventuellt arbete med en fördjupning av översiktsplanen påbörjas. Det finns goda utbyggnadsmöjligheter i de projekt som redan pågår. Övriga delar av kommunen. Fortsatt restriktivitet av bostadsutbyggnad bör gälla i övriga delar kommunen. Inledda projekt bör avslutas, men med låg prioritet. Nya projekt bör ej påbörjas under perioden

19 (161) 3 Regional tillväxt och andra förutsättningar för bostadsförsörjning i kommunen Den kommunala bostadsförsörjningen ingår i ett nationellt och regionalt sammanhang. Detta avsnitt syftar till att ge en rimligt dagsfärsk beskrivning och analys av det sammanhanget. Även om en sådan analys snabbt kan bli inaktuell, kan avsnittet användas i framtida bostadsförsörjningsprogram för en jämförelse av vilka nationella och regionala föreställningar och trender som kommunen kunde uppfatta 2014, 3.1 Regional tillväxt I rapport 2013:06 Regional tillväxt 2013 en rapport om regional tillväxt och utveckling redovisar Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser nuvarande tillstånd för regional tillväxt. Bl.a. nämner myndigheten att: 55 % av bruttonationalprodukten finns i de tre storstadsregionerna och trenden, sedan decennier tillbaka, är en ökad befolkningskoncentration till dessa. Arbetspendlingen ökar. Däremot ökar inte regionförstoringen längre, dvs. antalet lokala arbetsmarknadsregioner (FA-regioner) har inte minskat. Invandring, följt av flyttning till attraktiva regioner, medför att inrikes flyttningar har stor betydelse för den positiva befolkningstillväxten. Bostadsbrist och ett sämre arbetsmarknadsläge är hinder för unga att flytta till storstadsregionerna. Unga kvinnor flyttar mer än män. I många regioner är en åldrande befolkning ett växande problem. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden är ett större problem än den åldrande befolkningen, dvs. att den avgående arbetskraften i åldern svårligen ersätts med arbetskraft mellan 20 och 29 år. Ekonomin har till stor del återhämtat sig efter den ekonomiska krisen 2008/2009 En ökad konkurrens om mark och resurser gör sig gällande i storstadsregioner (s. 21).

20 (161)

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning Inkomna yttranden

Riktlinjer för bostadsförsörjning Inkomna yttranden TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-05-04 KS 2014/581 1 (8) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 42 2949 mats.astrand@trelleborg.se Riktlinjer för bostadsförsörjning Inkomna yttranden

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026 2012-03-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning

Riktlinjer för bostadsförsörjning Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-01-11 KS 2014/581 1 (12) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Riktlinjer

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2018

Befolkningsprognos 2015-2018 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2015-03-18 Befolkningsprognos 2015-2018 Inledning Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark EMELIE HALLIN SID 1/3 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark Förslag till beslut

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns

Läs mer

Skånes befolkningsprognos 2014-2023

Skånes befolkningsprognos 2014-2023 Skånes befolkningsprognos 214-223 Bilaga Antaganden Avdelningen för regional utveckling stab/enheten för samhällsanalys 214-8-2 FÖRORD Region Skåne har ansvaret för bland annat regionala bedömningar av

Läs mer

Markvärden och infrastrukturutbyggnad

Markvärden och infrastrukturutbyggnad 1 (7) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Peter Sjöquist 2015-06-03 Markvärden och infrastrukturutbyggnad Regeringen har utfärdat direktiv till förhandlingspersoner som

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 ARBETSRAPPORT 2030:3 Strategiska avdelningen FEBRUARI 2004 Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 2030 S T O C K H O L M Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende BOENDE BOENDE Behovet av nya bostäder i Båstads kommun följer inte enkelt från en analys av befolkningsstatistik och bostadstillgång. Kommunens roll för fritidsboendet har en stor inverkan på bostadsbyggandet

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning 1 Befolkningsprognos för åren 2010-2014 Kommunprognos Sammanfattning Prognos innebär en förväntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Underlagssiffror för denna

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Lägesrapport. Bostadsbyggande och detaljplanering. November 2008

Lägesrapport. Bostadsbyggande och detaljplanering. November 2008 Lägesrapport Bostadsbyggande och detaljplanering November 2008 Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning och fortsatt arbete... 3 Produktionsläget för bostäder i Malmö... 5 Konjunkturutvecklingen...

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne

Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne Titel: Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne Styrgrupp:

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys Skåne 2010

Bostadsmarknadsanalys Skåne 2010 Bostadsmarknadsanalys Skåne 2010 Titel: Bostadsmarknadsanalys Skåne 2010 Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Hanna Björklund Länsstyrelsen i Skåne Län Samhällsbyggnad

Läs mer

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Rapport 2013:23 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Boverket december 2013 Titel:

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Tyck till möte 3 oktober 2013

Tyck till möte 3 oktober 2013 2013-10-24 1 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Tyck till möte 3 oktober 2013 Var: Östra Grevie Folkhögskola När: 3 oktober 2013 kl. 17-19 Deltagare: c:a 40 personer Från kommunledningen: Magnus Hedin, Carina

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 BU D G ET O C H PL AN ER 20 15 2 01 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015 2019 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 9 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015-2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys

Bostadsmarknadsanalys Bostadsmarknaden 2015 2013 Bostadsmarknadsanalys Meddelande 2015 2013 : 10 XX Bostadsmarknaden i Hallands län 2015-06-12 Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2015-10 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M --2015/10--SE

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

BOSTADSFÖRSÖRJNING I GÖTEBORG

BOSTADSFÖRSÖRJNING I GÖTEBORG BOSTADSFÖRSÖRJNING I GÖTEBORG - NULÄGE OCH FRAMTIDA INRIKTNING Bostadsförsörjning i Göteborg Mars 2014 DNR 0938/14 Projektledare Lars-Gunnar Krantz, Staffan Claesson Arbetsgrupp Erik Carles, Lukas Jonsson,

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Befolkning, boende och samhällsservice

Befolkning, boende och samhällsservice Befolkning, boende och samhällsservice Folkmängd Höörs kommun ligger med sina cirka 15 500 invånare strax under medianstorleken bland Skånes 33 kommuner. Folkmängden har ökat kraftigt ända sedan kommunen

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Rapport 2011:16 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Boverket november 2011 Titel: Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Utgivare: Boverket november

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 1 Titel: Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Utgiven av: Höörs kommun Utgivningsår:

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer