Bostadsförsörjningsprogram 2025

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 procent En del av Utvecklingsstrategin Remissversion

2 (161) Innehåll 1 Inledning Bostadspolitiska mål för bostadsförsörjningen i Vellinge kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning Sammanfattning Regional tillväxt och andra förutsättningar för bostadsförsörjning i kommunen Regional tillväxt Nationalekonomi Nationalekonomiskt perspektiv på MalmöLund-regionen Nybyggnation av lägenheter, nationellt och regionalt Slutsatser, regionalt och nationellt sammanhang Demografi Regional befolkningsprognos Metod: Demografisk profil Kommunens demografi, utgångsläge Jämförelse mellan kommunens detaljplaneläggning för bostadsändamål och bostadsförsörjningsprogrammets intentioner Kommunal befolkningsutveckling och prognos Befolkningsfördelning i kommunen Flyttmönster och flyttkedjor Kvalitativ analys kommunal attraktivitet Här är det bäst att bo Slutsatser, demografiska faktorer Bostadsutbud Lägenhetsbestånd Kommunens lägenhetsbestånd i ett regionalt perspektiv Allmännyttans bestånd Fritidshus Kommunala lägenhets- och tomtköer MalmöLund-regionens kommunala bostadsbolag Vellingebostäders lägenhetskö Den kommunala tomt- och villakön Slutsatser, bostadsutbud Lokalförsörjningsprogrammet Skolor och förskolor Gymnasieskola Grundskolor Förskolor Vård och omsorg... 67

3 (161) Vård- och omsorgsboende Trygghetslägenheter LSS, LVU, LVM HVB - Ensamkommande flyktingbarn Kultur och fritid Slutsatser bostadsförsörjning gentemot lokalförsörjning Bostadsförsörjning per geografiskt område Skanör med Falsterbo Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Skanör med Falsterbo Ljunghusen Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Ljunghusen Höllviken Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Höllviken Rängs sand Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Rängs sand Vellinge tätort Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Vellinge tätort Hököpinge Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos

4 (161) Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Hököpinge Västra Ingelstad Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Västra Ingelstad Östra Grevie Befolkningsutveckling och utbyggnadstakt, en kort historik Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter Restriktioner och jordbruksmark Slutsatser, Östra Grevie Övriga delar av kommunen Allmänt Befolkningsprognos Översiktsplan Planberedskap och outnyttjade byggrätter (fritidshus) Restriktioner Slutsatser, övriga delar av kommunen Vad saknas? Att arbeta vidare med

5 (161) 1 Inledning Vellinge kommun står idag inför utmaningar i form av ökade krav och förväntningar från medborgarna, en demografisk utmaning genom en åldrande befolkning, och ökad konkurrens om medborgare från andra kommuner. Vellinge kommun har sedan ett antal år tillbaka arbetat med att ta fram en översiktsplan. Arbetet är nu färdigställt och översiktsplanen vann laga kraft i juni Nästa steg att konkretisera översiktsplanen togs med en tydligare utvecklingsstrategi med målfokus på 2020 och en utblick mot Arbetet har bedrivits i projektform och har getts namnet Utvecklingsstrategin. Genom utvecklingsstrategin konkretiseras de rent fysiska åtgärderna i vad kommunen har för ambitioner och fokus på några år framåt i tiden. Projektets delas in i sex delprojekt som tillsammans utgör Utvecklingsstrategin. Delprojektet Väx med 1 % - Bostadsförsörjningsprogram Vellinge kommuns översiktsplan 2010 är grunden för tätortsutveckling och bostadsbyggandet i kommunen. För respektive geografisk del i kommunen behöver översiktsplanen kompletteras med en konkret beskrivning av hur och för vem genomförandet ska ske och hur målen ska uppnås. Utöver översiktsplanen finns en planberedskap och outnyttjade byggrätter i kommunen som kan utnyttjas för att uppnå översiktsplanens mål. Syftet är att skapa en enhetlig och uppdaterad struktur i kommunens ambitioner att växa i enlighet med de uppsatta politiska målen. Denna utvecklingsprocess kommer att ha en geografisk dimension (Var inom kommunen) och en målgruppsdimension (flerbostadshus, småhus, hyreslägenheter, lägenhetsstorlekar) med frågeställningarna var skall vi växa och vilken typ av boende vill vi växa? Avsikten med detta delprojekt var att tydligt samla ihop slutsatserna i ett gemensamt dokument som ort för ort bryts ner och tydligt beskriver var i första hand önskar få till tillväxt. Delprojektet ska ha ett innehåll som uppfyller kraven på antagna riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Där ingår bl.a. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå kommunens mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Programmet ska innehålla en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

6 (161) Organisation Styrgrupp (gemensam för Utvecklingsstrategin): Politiker Carina Wutzler Christer Tedestål Christina Skörvald Henrik Thorsell Ola Freij Tjänstemän Magnus Hedin Charlotte Unosson Liselotte Lundin (Adjungerad ekonomifrågor) Åke Grönvall (Adjungerad HR-frågor) Beställare: Magnus Hedin Projektledare: Joakim Grimsland (SERKON) Delprojektledare: Rickard Persson Arbetet i delprojektet Bostadsförsörjningsprogrammet, väx med 1 %, har genomförts under projektledning av Rickard Persson, planarkitekt, som också har författat rapporten, och stått för de utredningsarbeten, SCB-bearbetningar m.m. som ej nämns nedan. I rapporten redovisas arbeten och material ingår som härrör från tidigare utförda utredningar eller arbeten i kommunen eller regionen, häribland: Översiktsplan 2010, laga kraft , Hans Folkeson och Karin Gullberg. Planberedskapsuppdraget våren 2014, Hans Folkeson och Filip Evander. Handlingsplan för stigande havnivåer, Hans Folkeson och Johan Helgeson. KAAB Befolkningsprognoa Till stor hjälp under arbetet, förutom de som har deltagit i arbetet med utvecklingsstrategin, har varit: Johan Helgeson och Filip Evander, planarkitekter, för input kring detaljplaner, och framförallt Peter Åberg, GIS-koordinator utan vars hjälp kartorna inte hade varit möjliga att redovisa, samt de personer som står nämnda under respektive diagram. Ytterligare uppgifter har inhämtats bl.a. från Olivera Klemedsson, Lena J Carlsson, Maria Koistinen Hellborg, Anders Larsson m.fl.

7 (161) 1.1 Bostadspolitiska mål för bostadsförsörjningen i Vellinge kommun Förslag Kommunfullmäktige föreslås anta följande revidering av de bostadspolitiska mål som redovisas i översiktsplanen, ÖP2010, laga kraft som riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Dessa mål kompletterar eller ersätter översiktsplanens mål fram tills dess en ny översiktsplan antas, eller den nuvarande översiktsplanen aktualitetsförklaras enligt PBL. Bostadsförsörjningsprogrammet föreslås uppdateras, kompletteras och korrigeras årligen för att vara ett dokument där all information om kommunens bostadsförsörjning finns samlad och uppdaterad. Ökade resurser krävs för att detta ska kunna genomföras. Mål Bostadsförsörjningsprogrammet syftar till ett genomförande av ett bostadsbyggande under perioden om ca (lägstascenario) till (högstascenario) nya bostäder, eller ca bostäder om året. Bostadsförsörjningsprogrammet syftar till ett balanserat bostadsbyggande småhus/flerbostadshus, i ett högstascenario ca % småhus gentemot lägenheter i flerbostadshus, och i ett lägstascenario med fördelningen ca % med fördel för småhusen Ett genomförande av bostadsförsörjningsprogrammet innebär att befolkningen i kommunen p.g.a. detta kan öka mellan ca och personer till år 2025, eller ca 6-17 %. Kommunens demografiska sårbarhet, brist på inflyttning, ska i alla scenarier mötas genom ett betydligt ökat bostadsbyggande främst i Vellinge tätort, Hököpinge, Rängs sand, Östra Grevie och Västra Ingelstad. I ett högstascenario, med full utbyggnad av Östra Höllviken och Skanörs vångar, ska småhusutbyggnaden i de östra och centrala delarna av kommunen kompletteras med en större småhusutbyggnad på Falsterbonäset. Falsterbonäsets särskilda demografiska sårbarhet, en åldrande befolkning, ska i alla scenarier mötas genom en satsning på små lägenheter, 2:or och 3:or, gärna med hyresrätt i flerbostadshus i Höllviken och Skanör med Falsterbo. För att möta målsättningarna bör, förutom redan inledda projekt, ett prioriterat arbete inledas med centrumutveckling inklusive bostäder i Västra Ingelstad (fördjupning av översiktsplan), centrumutveckling i Höllviken (detaljplaneläggning med stöd i ÖP 2010), kanalprojektet samt detaljplaneläggning för bostäder i något i ÖP:n utpekat område i Östra Grevie.

8 (161) 1.2 Riktlinjer för bostadsförsörjning Ansvar Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) syftar planeringen av bostadsförsörjningen i kommunen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs (2013:866). Den kommunala översiktsplanen ska, enligt 3 kap. 5 plan- och bygglagen (PBL) (2010:900) redovisa hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Planläggning ska enligt 2 kap. 3 5 PBL främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Av 4 BFL följer att antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande för tillämpningen av ovan nämnda 2 kap. 3 5 PBL. Även socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade innehåller bestämmelser som reglerar kommunens ansvar för bostadsförsörjning. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska Socialnämnden medverka i samhällsplaneringen för att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen (3 kap. 2 Socialtjänstlag (SoL)). Kommunen ansvarar för insatser för särskilt stöd och service för t.ex. bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (9 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)). Socialtjänstlagstiftningen kan leda till beslut som innebär att kommunens resurslägenheter behöver tas i anspråk. Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. som reglerar stöd till ombyggnad m.m. för att överbrygga funktionshinder måste ofta tillämpas i efterhand i bostadsområden. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård och unga (LVU) samt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är delar av socialtjänstlagstiftningen. Enligt förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. kan ett investeringsstöd ges till trygghetsbostäder. Trygghetsbostäder är en mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg och kan upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt. Lägenheterna ska innehas av personer (åtminstone en) som har fyllt 70 år. För att ta del av stödet krävs att vissa villkor är uppfyllda. Lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsbolag anger att ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska i allmännyttigt syfte huvudsakligen förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget även om de ska drivas av affärsmässiga principer och åläggas marknadsmässiga avkastningskrav, vilket är ett avsteg från 2 kap. 7 kommunallagens (1991:900) förbud mot att driva företag i vinstsyfte. Genom ägardirektiv och bolagsordning styrs bolagens verksamhet så att kommunen kan använda sina företag för att fullgöra sitt ansvar. Bolaget kan använda ett eventuellt vinstöverskott till åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Av 5 i lagen om allmännyttiga kommunala

9 (161) bostadsaktiebolag framgår att de begränsningar som finns för värdeöverföringar till kommunen inte gäller för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration, social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehov för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar, t.ex. enligt ovan nämnda SoL eller LSS. I 3 kap b kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om kommunala angelägenheter och bolag, som förutom för kommunala bostadsbolag även gäller kommunala fastighetsbolag som ansvarar för kommunal lokalförsörjning Samråd Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen ska enligt 3 BFL lämna råd, information och underlag till kommunen för planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen publicerar varje år en bostadsmarknadsanalys som bygger på Boverkets bostadsmarknadsenkät. Länsstyrelsen redovisade sin senaste bostadsmarknadsanalys i juni Innehåll Enligt 2 BFL ska riktlinjerna minst innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå de uppsatta målen samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen (2 BFL). Kommunen har i föreliggande program gjort bedömningen att de för kommunen relevanta nationella och regionala målen framgår av följande underlag: En långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven (budgetprop. 2009/2010:1, utgiftsområde 18, 3:4, s 16). En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (prop. 2012/13:178) Boverkets rapport 2011:17 Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering. Delrapportering av regeringsuppdrag 7, november 2011 Riksrevisionens rapport om bostäder för äldre i avfolkningsorter (skrivelse 2013/14:247) Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerad hyressättning (prop. 2009/10:185) Regional utvecklingsstrategi (RUS) Vision 2030, Region Skåne Bostadsmarknadsanalysen (Länsstyrelsen, Boverket), juni 2014

10 (161) Regional tillväxt 2013 en rapport om regional tillväxt och utveckling, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar (2 BFL). I likhet med hur målen redovisas av Boverket har inte här tagits med lagreglerade mål eller restriktioner t.ex. riksintressen. Dessa framgår, i den mån de är relevanta, istället i programmet under t.ex. avsnitten om restriktioner i varje tätort Statens ansvar för bostadsförsörjningen Det statliga ansvaret för bostadsförsörjningen är idag oklart. Riksrevisionen anser t.ex. att det inte går att fastställa hur långt statens finansiella ansvar sträcker sig och att det bör prövas om ansvaret kan utökas (skrivelse 2013/14:247 s. 5). Av 1 kap 2 regeringsformen (RF) följer att det allmänna ska trygga rätten till bl.a. bostad. Staten ska svara för de rättsliga och finansiella förutsättningarna medan kommunerna ansvarar för planering och genomförande. Staten bör inte göra mer än vad som krävs för att marknaden ska fungera. Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter på den kommunala självstyrelsens grund. Genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska de olika förutsättningar som finns mellan olika kommuner att klar av bostadsförsörjningsuppdraget utjämnas. Syftet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar så att kommunerna kan tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden (skrivelse 2013/14:247 s.6). Skillnader i kommunalskatt ska spegla skillnader i effektivitet och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Staten bidrar med vissa riktade angelägna insatser. Ett exempel är investeringsstödet för äldrebostäder. Däremot står kommunerna för bostadsanpassningsbidraget (se ovan). För närvarande pågår ett nationellt arbete med att utreda de oklarheter riksrevisionen har påpekat i sin skrivelse angående svårigheterna för staten och kommunerna att hantera icke-fungerande bostadsmarknader. En möjlighet är att använda reglerna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse för att främja bostadsförsörjningen i kommunerna men att det är komplicerat och riskerar att leda till en utveckling mot specialbostäder, något som det råder en bred politisk enighet om att Sverige bör undvika (skrivelse 2013/14:247 s 6-7). Bostadsförsörjning i vid mening definieras inte idag i lag som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse Revidering Programmet är tänkt att revideras i samband med eller efter antagande/aktualisering av ny översiktsplan i kommunen. Bostadsförsörjningsprogrammet och översiktsplanen kompletterar varandra, där bostadsförsörjningsprogrammet utgår från bostadsbehov och efterfrågan medan översiktsplanen utgår från ett markanvändningsperspektiv.

11 (161) 2 Sammanfattning Allmänt och övergripande Bostadsförsörjningsprogrammet syftar till ett genomförande av ett bostadsbyggande under perioden om ca (lägstascenario) till (högstascenario) nya bostäder, eller ca bostäder om året. Det motsvarar ca 2,7-4 ggr fler planlagda bostäder jämfört med perioden , eller 127 fler bostäder per år. Bostadsförsörjningsprogrammet syftar till ett balanserat bostadsbyggande småhus/flerbostadshus, i ett högstascenario ca % småhus gentemot lägenheter i flerbostadshus, och i ett lägstascenario med fördelningen ca % med fördel för småhusen Ett genomförande av bostadsförsörjningsprogrammet innebär att befolkningen i kommunen kan öka mellan ca och personer till år 2025, eller från ca 6-17 %. Det finns osäkerheter i form av oförutsägbarhet i förändringar i det befintliga beståndet, särskilt permanent inflyttning i fritidshus, utnyttjande av outbyggda byggrätter, och eventuella nya flyttkedjor. Osäkerheterna är särskilt tydliga i Höllviken, kommunens största tätort. Vellinge kommun delar med flera av sina kranskommuner en särskild problematik och potential när nu befolkningen i de stora småhusområden som byggdes ut på och 1970-talen åldras och ett generationsskifte pågår i det befintliga beståndet. Vellinge kommun har också en unik situation i regionen i den meningen att stora delar av kommunens befolkning bor i områden som är utbyggda som fritidshusområden, inbyggda i dess specifika juridik och samhällsplanering. Den allmänna trenden i regionen är att flera av kranskommunerna vars bebyggelsestruktur liknar Vellinges, liksom Vellinge kommun självt, framgångsrikt kompletterar sina stora småhusbestånd med ett balanserande lägenhetsbestånd i flerbostadshus. Prisutvecklingen på marknaden, byggkostnadspriserna och utvecklingen av hushållens ekonomi påverkar bostadsmarknaden i positiv riktning men kommunen står med ett obalanserat bostadsbestånd där stora småhus bebos av få personer. En ökad initiering av flyttkedjor i småhus skulle kunna frigöra beståndet för en förbättring av den demografiska sårbarheten. När det gäller lägenheter i flerbostadshus har 2:or och 3:or dominerat marknaden efter 2005, så det finns goda möjligheter att bygga små lägenheter ur ett marknadsperspektiv. De senaste åren har det byggts allt fler 2:or och 3:or i Sverige och det är en trend som är gynnsam för Vellinges demografi. Det bör vara strategiskt riktigt att kommunens bostadsbolag fortsätter satsa på att bygga 2:or och 3:or med hyresrätt både för att komplettera bostadsbeståndet vad gäller lägenhetsstorlekar och vad gäller upplåtelseform.

12 (161) Den kommunala tomt- och villakön har på senare år tappat så mycket i betydelse att den är tveksam att behålla i sin nuvarande form. En möjlighet är att avskaffa den och att besluta att alla kommunala tomter bjuds ut på marknaden via mäklare. En annan möjlighet är att arbeta om den ortsvis och tydliggöra vilken möjlighet det finns för de köande att erhålla en tomt i olika orter i kommunen genom kön Trend Trend Trend Tätort Höllviken Nej Ja Negativ Ja Ja Negativ Ja Ja Negativ Höllviken utan Östra Höl Nej Ja Negativ Ja Ja Negativ Ja Ja Negativ Vellinge tätort Nej Nej Positiv Ja Ja Negativ Ja Ja Positiv Skanör med Falsterbo Ja Nej Positiv Ja Ja Negativ Ja Ja Positiv SF, lägstascenario Ja Ja Negativ Ja Ja Negativ Ja Ja Negativ Ljunghusen Nej Ja Negativ Ja Ja Positiv Ja Ja Negativ Hököpinge Nej Nej Positiv Ja Ja Negativ Nej Nej Positiv Rängs sand Nej Nej Negativ Ja Nej Positiv Nej Nej Negativ Östra Grevie Nej Nej Positiv Ja Ja Positiv Nej Nej Positiv Västra Ingelstad Nej Nej Positiv ja ja Negativ Ja Nej Positiv Hela kommunen, högsta Nej Nej Positiv Ja Ja Negativ Ja Ja Positiv Hela kommunen, lägsta Nej Nej Negativ Ja Ja Negativ Ja Ja Negativ Demografisk sårbarhet, beräknad efter Nordregios tröskelvärden. Ja betyder sårbar, Nej betyder robust. Exempelvis går Höllviken från robust till sårbar under perioden Vikten av sårbarhet gentemot trend måste avläsas i varje avsnitt nedan, då en trend kan vara från olika nivåer av sårbarhet. Kommunen önskar en ökad balans i byggnadsbeståndet och att minska den demografiska sårbarheten genom att i olika orter satsa på olika former av samhällsplanering. I de äldre fritidshusorterna, Skanör med Falsterbo, Ljunghusen och Höllviken bör bostadsförsörjningen inrikta sig på att parera den demografiska sårbarheten dels genom att erbjuda den allt äldre befolkningen de bostäder de vill ha, dels att genom att göra detta påskynda generationsskiften och flyttkedjor i det befintliga beståndet. Hyresrätter och smålägenheter bör prioriteras i dessa orter. Kommunens demografiska sårbarhet bör mötas genom ett betydligt ökat bostadsbyggande främst i Vellinge tätort, Hököpinge, Rängs sand, Östra Grevie och Västra Ingelstad. I ett högstascenario, med full utbyggnad av Östra Höllviken och Skanörs vångar, kompletteras småhusutbyggnaden i de östra och centrala delarna av kommunen med en större utbyggnad till Falsterbonäset, som i absoluta tal är större i antal, men i förhållande till beståndet ändå en mindre andel. En sådan utbyggnad skulle ytterligare stärka kommunens demografi, men det finns redan ett stort bestånd av befintliga småhus som i framtiden kan stå inför ett generationsskifte. Ett sådant generationsskifte kommer först i Skanör med Falsterbo och senare i Höllviken-Ljunghusen. I den äldre centralorten, Vellinge tätort, finns kommunens mest balanserade byggnadsbestånd. Samhällsplaneringen bör inriktas på att bibehålla detta genom att arbeta brett och parallellt med olika former av hustyper och upplåtelseformer. I kommunens nya orter, om begreppet kan användas, Hököpinge, Östra Grevie, Västra Ingelstad, och Rängs sand bör en stark utbyggnad av småhus balanseras med en centrumutveckling, eller där en sådan inte ännu är marknadsmässig, av markreserver för

13 (161) centrumutveckling. Annars riskerar de bästa lägena för centrumutveckling att ianspråktas för småhusbebyggelse. Lägenheter kan komplettera, men är inte prioriterat i dessa orter. I Hököpinge finns redan många lägenheter i flerbostadshus. För att genomföra bostadsförsörjningsprogrammet fram till år 2025 krävs en utbyggnad av mellan och bostäder enligt nedanstående tabell: Tabell: Planerad bostadsutbyggnad per tätort. Notera att två orter anges alternativt så tabellen kan ej summeras. Tätort Småhus Läg Höllviken Vellinge tätort Skanör med Falsterbo Rängs sand Östra Grevie SF, lägstascenario Hököpinge Västra Ingelstad Höllviken utan Ö.Höll Övriga kommunen 85 0 Ljunghusen Ett genomförande av bostadsförsörjningsprogrammet medför en procentuell befolkningsutveckling av orterna som är störst i de östra och centrala delarna. En brasklapp är dock att utvecklingen i Höllviken behöver analyseras djupare med avseende på förändringarna i det befintliga beståndet. Tabell: Förväntad befolkningsökning i kommunens tätorter Notera att två orter anges alternativt så tabellen kan ej summeras. Tätort Ökning Procent Västra Ingelstad ,30% Hököpinge ,90% Östra Grevie ,13% Rängs sand ,44% Vellinge tätort ,90% Skanör med Falsterbo ,37% Höllviken 629 5,75% Ljunghusen 103 3,95% SF, lägstascenario ,45% Höllviken utan Östra Höllviken ,11%

14 (161) En faktor att observera framöver är om trenden på bostadsmarknaden att det dröjer längre innan de unga i storstäderna flyttar tillbaka till kranskommunerna skulle medföra att det 2025 finns fler skolbarn och färre förskolebarn i tätorterna än vad förutsägelserna visar. Denna faktor är därför något att hålla ögonen på under de närmsta årens uppföljning av bostadsförsörjningsprogrammet. Utvecklingen per tätort Skanör med Falsterbo Under de senaste 25 åren har Skanör med Falsterbo stagnerat. Förväntningarna på att tätorten ska kunna vitaliseras av projektet Skanörs vångar har hittills inte har motsvarats av verkligheten. Med tanke på vikande bostadsefterfrågan, svårigheterna att genomföra planläggning på grund av stigande havsnivåer och den demografiska analysen finns det anledning att även inför perioden tona ner förväntningarna på en större inflyttning av barnfamiljer till orten. Däremot kvarstår och ökar behovet av lägenheter för äldre och olika typer av kategoriboende, som vårdboende. Skanör med Falsterbo har flest av de äldsta i kommunen och 2025 kommer 12 % av befolkningen att vara över 80 år vilket ger en betydande demografisk sårbarhet. Därför bör bostadsförsörjningen inrikta sig på bebyggelse med flerbostadshus, smålägenheter och hyresrätter i redan planlagda områden som möjliggör ett kvarboende på orten för äldre som inte vill eller kan bo kvar i stora småhus. Vidare analys krävs av om flyttkedjor kan komma igång som skulle stimulera en inflyttning av barnfamiljerna i det stora befintliga småhusbeståndet. Ungefär 35 % av det totala antalet planerade nya bostäder i Skanör med Falsterbo under perioden är belägna på Skanörs vångar. Räknar man endast lagakraftvunna planer handlar det om drygt hälften. Det betyder att Skanörs vångars framtid kommer att ha stor betydelse för den framtida befolkningsutvecklingen i Skanör med Falsterbo. För närvarande överprövar länsstyrelsen all detaljplaneläggning för bostäder belägna på en markhöjd under +3,0 m ö h, vilket gäller i princip hela Skanör med Falsterbo. Om länsstyrelsens hållning står sig under perioden kommer tätorten fortsatt att stagnera, då utan nya lägenheter eller kategoriboenden kommer den åldrande befolkningen, 80-w, inte att ha möjlighet att flytta och inflyttningen av nya barnfamiljer kommer att avstanna. På ännu längre sikt, efter 2025, kommer många invånare som bor i småhus idag upp i riskgruppen 90-w, vilket kommer att frigöra stora delar av småhusbeståndet för en föryngring i det befintliga beståndet. Denna sorts generationsskifte kommer att komma först till Skanör med Falsterbo, och senare till Höllviken.

15 (161) Höllviken-Ljunghusen-Rängs sand Höllviken är socialt och samhällsekonomiskt sammankopplat med Ljunghusen och Rängs sand och dessa ska inte ses som enskilda entiteter i samhällsplaneringen. I programmet har orterna behandlats var och en för sig men det bör betonas att den kommunala servicen till stor del sker i ett Höllviken-Ljunghusen-Rängs Sandsammanhang. Ljunghusen I Ljunghusen, trots en mycket begränsad detaljplaneläggning för bostäder har befolkningen under växt med 25 %. Tätorten har utvecklats huvudsakligen genom permanent inflyttning i fritidshus och nybyggnation genom bygglovsgivning. Det har således funnits ett svagt samband mellan detaljplaneläggning och befolkningsutveckling, vilket försvårar framtidsprognoserna. En studie av flyttkedjor till seniorlägenheterna norr om väg 100 skulle kunna förbättra kunskapsunderlaget. För närvarande pågår ett större projekt för ett 30-tal småhus och ett 70-tal lägenheter norr om väg 100, väster om Opus, som skulle kunna erbjuda lägenheter, särskilt för äldre boende i Ljunghusen. Om detta kan genomföras den demografiska sårbarheten i området minska. Områdets stora natur- och kulturvärden skyddas genom de planändringar som infördes med projektet Hejda förtätningen på 1990-talet, och kommunen har för närvarande inte initierat någon förändring av det ställningstagandet. Befolkningen kan stå inför en stagnation och en förskjutning av ålderspyramiden som är kraftfullare än i Skanör med Falsterbo. Samtidigt gör de ovannämnda osäkerheterna i det befintliga beståndet, att sådana slutsatser är osäkra. Höllviken Utvecklingen i Höllviken har konsekvent underskattats. Trots projekt som Hejda förtätningen har befolkningsutvecklingen i Höllviken överträffat prognoserna och Höllviken-Ljunghusen-Rängs sand hade 2013 en befolkning närmare personer, motsvarande Staffanstorps tätort. Befolkningsprognoserna, som till stor del bygger på inflyttning i nybyggda detaljplanelagda bostäder, har inte kunnat ta höjd för processer i det befintliga beståndet. Även i föreliggande bostadsförsörjningsprogram råder osäkerhet. En osäkerhet som kan minska om vidare studier kring flyttkedjor, bygglovsstatistik och fritidhusbebyggelsen kan genomföras i framtiden. Vid en full utbyggnad av Östra Höllviken och Falsterbokanalen, som tillsammans står för ca 75 % av möjlig bostadsutbyggnad inom de närmsta åren. kan, uppskattningsvis, ytterligare ca personer tillhöra Rängs kommundel 2025 i förhållande till prognosen. Osäkerheterna påverkar även förutsägelserna om den framtida åldersfördelningen i tätorten. Vad som kan konstateras är att Höllvikens befolkning i de äldre befolkningssegmenten ökar, oavsett inflyttning. Det är därför viktigt att kommunen prioriterar arbetet med nya smålägenheter för att möjliggöra kvarboende på orten och avlasta Skanör med Falsterbo, där befolkningen är ännu äldre.

16 (161) De stora osäkerheterna gör att utvecklingen måste följas noggrant och innan stora projekt särskilt Östra Höllviken fortsätter, bör behoven av service vara klarlagda och en beredskap för snabb utbyggnad av förskolor och skolor finnas. Centrumutveckling längs Falsterbovägen och Falsterbokanalsprojektet, med större inslag av lägenheter än Östra Höllviken, bör prioriteras. Projektet Hejda förtätningens intentioner bör kvarstå och ny småhusbebyggelse i det befintliga beståndet begränsas till befintliga byggrätter. Om möjligheten finns till bebyggelse med smålägenheter eller t.ex. vårdboende kan behoven av dessa komma att betyda planändringar i det befintliga beståndet, men om möjligt bör detta begränsas till centrumstråket, omvandling av befintliga allmänna lokaler och de nya områdena Falsterbokanalen och på sikt Östra Höllviken. På längre sikt, mot slutet av perioden, kommer behovet av lägenheter för äldre behöva mötas på andra orter i kommunen, t.ex. i Höllviken och i Falsterbokanalprojektet. Till skillnad från i Skanör med Falsterbo är trenden med en åldrande befolkning även negativ på ännu längre sikt, efter 2025, dvs. Höllviken kan vara 2025 där Skanör med Falsterbo är idag. Rängs sand Utbyggnaden av Rängs sand har tagit ett tillfälligt uppehåll p.g.a. belastning av trafiksystemet, till stor del genom Kämpinge by. Kommunen driver därför ett arbete med en förbifart som ska avlasta vägen genom byn och möjliggöra en rutt norr om denna i samarbete med Trafikverket. Denna vägutbyggnad är helt avgörande för möjligheterna till fortsatt exploatering i Rängs sand. Efter att förbifarten är genomförd kan i första hand ytterligare ca 150 bostäder tillkomma. I översiktsplanen finns flera projekt som sedan kan ta vid, optimistiskt under decenniets senare år, och måste då uppgraderas vid en aktualisering av översiktsplanen under mandatperioden. Större delen av planeringen inriktas mot småhusbebyggelse, medan lägenheter byggs i centrala Höllviken. På så sätt får orterna tillsammans en robustare demografi. Vellinge tätort Även om befolkningen i tätortens befintliga bestånd föryngras kvarstår ett behov av lägenheter för äldre (över 80 år). Förändringen är dock mindre, både i procent av befolkningen och i reella tal, än i Höllviken, Skanör med Falsterbo och Ljunghusen. Det finns inga större restriktioner att bygga bostäder i Vellinge tätort, utan istället goda skäl som god kollektivtrafik, väl utbyggd kommunal service, bibehållande av en demografisk robusthet, samt flest antal arbetsplatser/invånare i kommunen (i reella tal lika många som Höllviken som till befolkningsmängden är en betydligt större ort). Det enda skäl som talar mot en expansiv utveckling av orten är ianspråktagande av Sveriges bästa jordbruksmark, och sett i det demografiska perspektivet väger detta lättare.

17 (161) Hög prioritet bör även ges åt utvecklingen av fler centralt belägna lägenheter, och kommunens planering är balanserad. Lägenheterna kan tilltala en större målgrupp än på Falsterbonäset, kanske ungdomsbostäder i anslutning till utbyggnad av gymnasieskolan, eller lägenheter för frånskilda. Generellt är hindren för en positiv befolkningsutveckling av Vellinge tätort mindre än på Falsterbonäset och en bra demografisk balans bör kunna uppnås Den större förväntade inflyttningen av förskolebarn kommer på kort sikt att ge ett tryck på en utbyggnad av förskolor, men på längre sikt också av skolbarn. Vellinge tätort kan bli stommen i kommunens eftersträvade förskjutning av befolkningoch bebyggelsetyngdpunkt i kommunen till år Hököpinge Hököpinge utmärker sig genom att en stor del av beståndet består av lägenheter i flerbostadshus. Även fram till 2025 är utbyggnaden inriktad på att tillskjuta en stor del sådana lägenheter. På så sätt sparas jordbruksmark och det goda kollektivtrafikläget med närhet till Malmö och Hyllie kan fortsatt få ett hållbart nyttjande. Beståndet spelar också stor roll i en jämförelse med t.ex. Rängs sand där småhusutbyggnaden har gjort att barnfamiljer är en större andel. Mot slutet av perioden kommer dock detta att förändras, om kommunens utbyggnadstakt står sig, och behov av förskolor och skolor kommer att öka i Hököpinge. Hököpinge bör kunna åtnjuta fortsatt utbyggnad i enlighet med de planer som startade på 1990-talet, men med tanke på att en stor andel byggrätter finns i detaljplaner som inte är genomförda eller i sent detaljplaneskede, kan andra områden i kommunen prioriteras för mer närliggande insatser. Västra Ingelstad Kommunens långsiktiga plan är att Västra Ingelstad ska bli huvudort för de östra kommundelarna, framför Östra Grevie. Planverksamheten har fokuserat på genomförandet av det omfattande infrastrukturprojektet, ombyggnaden av Trelleborgsbanan. När nu detta går mot byggskede, och trafikstart troligen i början av 2016, bör kommunens planverksamhet inrikta sig på nästa skede. En lagakraftvunnen plan ligger till grund för en första försiktig utbyggnad av orten. För att motsvara statens och kommunens gemensamma satsningar på infrastrukturen bör det vara samhällsekonomiskt prioriterat att så snart som möjligt inleda arbetet med projektet Centrum Västra Ingelstad, möjligen som en fördjupning av översiktsplanen.

18 (161) Östra Grevie Liksom i Västra Ingelstad har staten och kommunen valt att investera stora medel till att åter göra Östra Grevie till en ort med persontrafik på järnväg. Tätorten har stor potential att bli en av kommunens nya orter med stark befolkningsökning. En sådan ökning kan dock komma i större konflikt än i Västra Ingelstad med de stora natur- och kulturvärden av riksintresse som finns i det omgivande landskapet. Det finns därför anledning att gå mer varsamt fram i Östra Grevie. Av de projekt som finns i översiktsplanen kan det vara rimligt att undersöka om prioriteten kan höjas för projekt 93, som ligger utanför riksintressena. På längre sikt är en fortsatt dialog med länsstyrelsen angående Östra Grevies utveckling nödvändig, och mot slutet av perioden, kan eventuellt arbete med en fördjupning av översiktsplanen påbörjas. Det finns goda utbyggnadsmöjligheter i de projekt som redan pågår. Övriga delar av kommunen. Fortsatt restriktivitet av bostadsutbyggnad bör gälla i övriga delar kommunen. Inledda projekt bör avslutas, men med låg prioritet. Nya projekt bör ej påbörjas under perioden

19 (161) 3 Regional tillväxt och andra förutsättningar för bostadsförsörjning i kommunen Den kommunala bostadsförsörjningen ingår i ett nationellt och regionalt sammanhang. Detta avsnitt syftar till att ge en rimligt dagsfärsk beskrivning och analys av det sammanhanget. Även om en sådan analys snabbt kan bli inaktuell, kan avsnittet användas i framtida bostadsförsörjningsprogram för en jämförelse av vilka nationella och regionala föreställningar och trender som kommunen kunde uppfatta 2014, 3.1 Regional tillväxt I rapport 2013:06 Regional tillväxt 2013 en rapport om regional tillväxt och utveckling redovisar Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser nuvarande tillstånd för regional tillväxt. Bl.a. nämner myndigheten att: 55 % av bruttonationalprodukten finns i de tre storstadsregionerna och trenden, sedan decennier tillbaka, är en ökad befolkningskoncentration till dessa. Arbetspendlingen ökar. Däremot ökar inte regionförstoringen längre, dvs. antalet lokala arbetsmarknadsregioner (FA-regioner) har inte minskat. Invandring, följt av flyttning till attraktiva regioner, medför att inrikes flyttningar har stor betydelse för den positiva befolkningstillväxten. Bostadsbrist och ett sämre arbetsmarknadsläge är hinder för unga att flytta till storstadsregionerna. Unga kvinnor flyttar mer än män. I många regioner är en åldrande befolkning ett växande problem. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden är ett större problem än den åldrande befolkningen, dvs. att den avgående arbetskraften i åldern svårligen ersätts med arbetskraft mellan 20 och 29 år. Ekonomin har till stor del återhämtat sig efter den ekonomiska krisen 2008/2009 En ökad konkurrens om mark och resurser gör sig gällande i storstadsregioner (s. 21).

20 (161)