Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till a r 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till a r 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer"

Transkript

1 RAPPORT Uppdragsnummer Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till a r 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Slutrapport Stockholm Jonas P Svensson Lina Sjölin Göran Lundberg

2 SAMMANFATTNING Konsultföretaget SWECO fick uppdraget att göra prognoser med verktyget raps och att göra ett antal intervjuer med branschrepresentanter för att fånga deras bild av utvecklingen samt att skriva denna rapport för de fem vattenmyndigheterna. Den ekonomiska analysen av vattenanvändningen är en del av vattenförvaltningens arbete med målet att nå god status för alla vattenförekomster. Syftet är att beskriva vilka vattenanvändarna är och hur de påverkar vattnet och vilken betydelse de har i den framtida samhällsekonomin. I rapporten beskrivs kvantitativt den prognostiserade utvecklingen av ett urval branscher per vattendistrikt (en karta över Sveriges fem vattendistrikt återfinns i figur 16 sist i rapporten). En beskrivning av bakomliggande faktorer och ett intervjumaterial från berörda branscher har därefter använts för att förtydliga bilden av hur samhällsekonomiska drivkrafter kan komma att påverka vattenanvändning och vattenpåverkan fram till Prognosresultaten (från raps) för år 2021 visar att antalet förvärvsarbetande i Sverige då kommer att uppgå till 4,4 miljoner, vilket innebär en ökning med 2,8 procent jämfört med år Strukturomvandlingen mot ett allt mer tjänstebaserat näringsliv antas fortsätta. Även om sysselsättningen i Sverige totalt sett beräknas öka så minskar sysselsättningen i de studerade branscherna totalt sett, mycket till följd av en fortsatt produktivitetsökning inom industrin. Det sammantagna antalet personer som arbetar i dessa branscher beräknas minska med 5 procent jämfört med år För flertalet ökar dock samtidigt förädlingsvärdet. Branschen Avfallshantering och återvinning förväntas växa i antal förvärvsarbetande genom att behovet ökar i takt med befolkningstillväxten. Andra branscher som växer i antal förvärvsarbetande är Massa-, pappers- och pappersvaruindustri; Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri; Stål och metallframställning; El-, gas, värmeverk samt Vatten- och reningsverk. Utöver de nationella tillväxttrenderna för ovanstående branscher är följande trender viktiga i de olika distrikten: I Norra och Södra Östersjön kan man förvänta sig en tillväxt inom skogsrespektive fiskesektorn I Bottenviken kan man se en tillväxt inom sektorerna livsmedel, jordbruk och fiske medan övriga sektorer går bakåt. Västerhavets utveckling präglas utöver tillväxten inom massa-, pappers- och pappersvaruindustrin, kemikalier och transporter också av ökad kraftproduktion. Bottenhavet utmärker sig genom en kraftig minskning inom stål, metall och skog Den kraftigaste sysselsättningsminskningen i relativa tal beräknas ske i branschen Gruvor och mineralutvinningsindustri, en minskning med nästan en tredjedel över prognosperioden. Resultaten från raps om vikande trender även vad gäller förädlingsvärde motsägs dock av gruvbranschens representanter som ser ny tillkomst av ett antal anläggningar. Flertalet av de branscher som nämns ovan är storkonsumenter av vatten och storleksordningen på deras påverkan på vattendrag och hav är, utöver processtekniska lösningar, beroende av mellanliggande naturliga barriärer eller ytterligare reningsprocesser nedströms verksamheterna. Dessa branscher är också beroende av energi och transporter för att marknaden skall fungera. Trots att det finns brister och osäkerheter i de presenterade prognoserna (beroende på de antaganden som görs, bland annat gällande likartad geografisk spridning av 2

3 samband) så ger de en bra grund för att resonera om hur en framtida tillväxt och utveckling av branscher i de olika vattendistrikten kan komma att influera framtida belastning på vattenförekomsterna i de olika distrikten. En trend som är viktig att bedöma effekterna av, är att förädlingsvärdet ökar mer än sysselsättningen (eller att förädlingsvärdet ökar och sysselsättningen går ned). Detta kan vara ett tecken på att förädlingsgraden generellt ökar i flertalet av de studerade branscherna och att antalet produktionssteg ökar. Detta skulle i sin tur kunna innebära en ökad vattenanvändning men samtidigt innebär en ökad förädling ett behov av nya produktionslinjer som då byggs med ny, troligtvis vattensnål och effektiv teknik vilket kan innebära att vattenanvändning, och påverkan inte alls behöver öka. Utvecklingen kan till och med leda till totalt sett minskad påverkan genom den sk Decoupling 1 som teknisk utveckling kan innebära. De semi-strukturerade intervjuerna ger också en bas för dessa resonemang. Resultaten från dessa indikerar att flertalet branscher har synen att sysselsättnings- och/eller produktivitetsökningar inte behöver leda till negativa effekter för resursen vatten, dvs. våra vattenförekomster. Synen på vattenanvändning är i förändring. Branscherna är positivt inställda till hur de kommer kunna förändra sin roll inom miljöarbetet och tror att mycket positivt kan komma att hända inom såväl val av miljöteknik som i beteendeförändringar under perioden. En tillväxt i branscherna kan generera smartare lösningar och mer resurseffektivt tänk. Inga slutsatser kan göras om hur branscherna ser på hur de ekonomiska styrmedel som aviseras i EU-förarbeten kring prissättning av vatten, kan komma påverka verkligheten fram till 2021 En avslutande slutsats är att det finns behov av att göra mer specifika regionala bedömningar av såväl produktionsmässig som teknisk utveckling av vissa av de industrigrenar som ingår i de branscher (egentligen branschgrupper) som utgör underlag i denna studie. För att göra detta krävs inledningsvis en fördjupad analys av branschspecifika förutsättningar gällande ekonomiska och sociala drivkrafter. I förekommande fall kan det också behövas en analys av varför SCBs statistik respektive prognoser om tex antal förvärvsarbetande och branschens utveckling skiljer sig från branschrepresentanternas uppfattningar. Sammantaget kan en sådan fördjupning ge ett bättre underlag till var behoven av stöd för att minska påverkan på de olika vattendistriktens vattenförekomster bäst behövs. En sådan fördjupning görs lämpligen genom en kombination av en enkät och en eller flera workshops där representanter från branschen, myndigheter och forskning deltar för att gemensamt ta fram ett utvecklingsscenario för de branscher där synen skiljer sig åt eller innehåller osäkerheter. Jonas P Svensson Lina Sjölin Göran Lundberg 1 Decoupling innebär att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljömässigt negativa effekter av verksamheter eller livsstil

4 Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Metod Vald metodik och upplägg Prognoser med verktyget raps Semi-strukturerade intervjuer med ett urval vattenanvändande branscher 7 3 Nationell befolkningsutveckling och ekonomisk utveckling till 2021 (grunddata) Befolkningsutveckling (enligt SCB) Ekonomisk utveckling (enligt Konjunkturinstitutet) Påverkansfaktorer: Ekonomiska och sociala drivkrafter 11 4 Länens befolkningsutveckling samt nationell ekonomisk utveckling (resultat från raps-progoser ) Länsvis befolkningsutveckling Nationell sysselsättnings- och produktionsutveckling 13 5 Vattendistriktens utveckling (resultat av raps-prognoser ) Befolkningsutveckling i de olika vattendistrikten Bottenviken Regionalekonomisk utveckling Bottenhavet - Regionalekonomisk utveckling Norra Östersjön - Regionalekonomisk utveckling Södra Östersjön - Regionalekonomisk utveckling Västerhavet - Regionalekonomisk utveckling 24 6 Branschernas egna framtidsbilder (resultat från semi-strukturerade intervjuer mm) Jordbruk Gruvor och Mineraler Skogsindustri Massa, papper och pappersvaror Kemikalier, raffinaderier och läkemedel El, gas och värme Vatten och reningsverk Transport Pågående övergripande processer av intresse - från intervjuer 31 7 Diskussion Modelleringens träffsäkerhet och osäkerhetsvariabler Övergripande kommentarer till raps-analyserna av vattendistriktens sysselsättnings- och produktionsutveckling Kommentarer till resultat av intervjuerna Vattenanvändning och vattenpåverkan utveckling ur ett europeiskt perspektiv Vattenanvändning och vattenpåverkan utveckling ur ett svensk perspektiv 35 8 Slutsatser 39 4

5 1 Inledning Syftet med föreliggande rapport, Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021, är att, utifrån historiska trender och prognoser, beskriva hur ett urval nyckelbranscher utvecklas och utifrån detta bedöma hur detta förändrar vattenanvändning och påverkan på vattenförekomster i Sveriges fem olika vattendistrikt. En karta över Sveriges fem vattendistrikt återfinns i figur 16 sist i rapporten. Vattenförvaltningens arbete med målet att nå en god vattenstatus i alla sjöar, grundvatten, vattendrag och kustvatten sker i enlighet med EUs Ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Genom ramdirektivet för vatten infördes ekonomiska principer och metoder för att förvalta Europas vatten där en del rör att göra långsiktiga prognoser över tillgång och efterfrågan på vatten utifrån framtida befolkningsscenarier och ekonomiska scenarier för att på så sätt fastställa förväntad vattenpåverkan på grund av tex befolkningstillväxt eller ändrad jordbruksproduktion. Studien är en del av vattenmyndigheternas kartläggning av den samhällsekonomiska utvecklingen i Sveriges fem vattendistrikt (Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet) och hur detta förändrar befolkningens och de vattenanvändande branschernas påverkan på vattnets kvalitet och kvantitet. Arbetet bygger på regionala analyser med det regionala analys- och prognosverktyget raps samt semi-strukturerade intervjuer med branschrepresentanter från 12 utvalda branscher och deras uppfattning och prognoser om utvecklingen. raps har använts till att göra prognoser av befolkningsutveckling samt förändringar av sysselsättning och produktionsvärde per bransch. Befolkningsprognoserna har kalibrerats mot SCBs befolkningsprognos 2 och branschernas sysselsättning och produktionsvärde mot konjunkturinstitutets makroekonomiska långtidsprognos 3. Prognoserna visas med historiska data för att ge en större överskådlighet och för att ge läsaren en uppfattning om effekter av världsmarknadens utveckling och fluktuationer. De semi-strukturerade intervjuerna har gjorts via telefon med syfte att få en kompletterande bild av de vattenpåverkande branschernas egna utvecklingsprognoser samt hur de ser på deras vattenanvändning och vattenpåverkan. De valda respondenterna kommer från vattenmyndigheternas samverkansnätverk med näringslivet eller Swecos nätverk för miljöteknikkonsulter. I slutet av rapporten presenteras en sammanvägd bedömning av resultat från prognoser, branschintervjuerna samt skriftliga källor hur de samhällsekonomiska drivkrafternas utveckling kommer att påverka vattenanvändning och vattenpåverkan. Rapporten är skriven för en informerad generalist, dvs. för personer som är insatta i vattenförvaltningen men som inte är specialist på miljöekonomiska analyser. Rapporten och dess resultat, framförallt då de prognoser som tagits fram, är avsedda att användas som underlag i vattenförvaltningens kartläggningsarbete, dvs som stöd för att bedöma vilka vattenförekomster som riskerar att inte nå god status och för att ge en relativ bild av vattenpåverkan från de studerade vattenanvändande branscherna. Detta för att ge ett stöd vid prioritering av åtgärder. Slutligen, ett stort tack till de som medverkat i intervjuer eller bidragit med material. Stort tack också till SCB för stödet vid kalibrering av raps-modellen aspx 3 5

6 2 Metod 2.1 Vald metodik och upplägg Studien bygger på en kombination av prognoser och historiska data (från 1990 och framåt) samt semi-strukturerade intervjuer med branschrepresentanter från 12 utvalda branscher och deras uppfattning och prognoser om utvecklingen. Resultaten från prognoser, data och intervjuer har sedan sammanvägts och kommenterats på grundval av trender, samband och osäkerheter under rubrikerna Diskussion respektive Slutsatser. Följande tolv branscher har ingått i studien: Jordbruk, Skogsbruk, Fiske, Gruvor och mineralutvinningsindustri, Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri, Massa-, pappersoch pappersvaruindustri, Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri, Stål- och metallframställning, El-, gas- och värmeverk, Vatten- och reningsverk, Avfallshantering och återvinning samt Transport. 2.2 Prognoser med verktyget raps Prognoser har tagits fram med det regionala analys- och prognosverktyget raps. Verktyget är uppbyggt kring fem delmodeller som länkar samman befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell. Delmodellerna bygger på kontinuerligt uppdaterad statistik, SCBs demografiantagande och långtidsutredningens antaganden om produktivitetsutveckling per bransch. 4 De länsvisa resultaten från raps har brutits ned till kommunal nivå med hjälp av den tillhörande eftermodellen. Därefter har resultaten på kommunnivå aggregerats till de fem vattendistrikten; dvs. Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Befolkningsdata har kalibrerats mot SCBs senaste nationella befolkningsprognos för perioden Sysselsättning och produktionsvärde per bransch har kalibrerats mot konjunkturinstitutets makroekonomiska långtidsprognos från Vid beräkningar av den ekonomiska utvecklingen i raps drivs produktionen av efterfrågan riktad mot de olika branscherna. Utvecklingen av arbetsproduktiviteten är därför avgörande för branschernas efterfrågan på arbetskraft. För att beräkna utvecklingen per bransch i vattendistrikten har en nedbrytning av denna totala utveckling gjorts utifrån sysselsättningsutvecklingen i distriktet och produktivitetsutvecklingen i branschen på riksnivå enligt Konjunkturinstitutet. De branscher som redovisas i denna rapport utgår från SNI-koder (2002). raps utgår från 49 branscher och Konjunkturinstitutets statistik och prognoser utgår från 17 stycken. En översättning mellan branscher har därmed behövts göras. I de flesta fall är översättningen mellan branscher entydig. Det enda undantaget är branschen Avfallshantering och återvinning (SNI 90 och 37), som inte har någon direkt översättning till raps-bransch 7. För denna bransch har beräkningarna delvis utförts utanför raps-systemet. Sysselsättnings- och produktivitetsutvecklingen har antagits följa raps-branschen Renhållning, kultur, sport mm. På grund av bristande tillgänglighet till data är den statistiska tidsserien över sysselsättningen i denna branschkategori också kortare än för övriga branscher, och börjar först år Prognoserna från raps har kompletterats med historiska data för att ge en större överskådlighet och för att ge läsaren en uppfattning om effekter av världsmarknadens utveckling och fluktuationer. Branschvisa förutsättningar har kommenterats kvalitativt och återspeglas inte i rapportens grafik. 4 Mer information om raps uppbyggnad, begränsningar och användning finns på 5 SCB gör årliga riksprognoser som redovisas på SCBs hemsida. Den här använda har prognosperiod SNI Avfallshantering tillhör raps-branschen Renhållning, kultur, sport mm och SNI Återvinning tillhör raps-branschen Övrig tillverkningsindustri 6

7 2.3 Semi-strukturerade intervjuer med ett urval vattenanvändande branscher Som komplement till resultaten från raps-prognoserna har intervjuer med branschrepresentanter genomförts. Detta för att få en övergripande bild av de studerade branschernas egna upplevda utvecklingsperspektiv och uppfattning om framtida vattenuttag och vattenpåverkan. Representanter från de 12 branscher som ingår i studien valdes ur ett nätverk för branschorganisationer som vattenmyndigheterna samverkar med. De utvalda representanterna kontaktades förberedelsevis via e-post av Vattenmyndigheterna. Kontakt togs sedan per telefon i syfte att genomföra intervjuer. Vissa hänvisade direkt vidare till andra personer. Totalt kontaktades 29 personer vilket resulterade i 12 stycken intervjuliknande samtal. Bilden från intervjuerna med branschrepresentanterna har kompletterats med kunskap från Swecos nätverk för avfall respektive vatten och avlopp. Telefonintervjuerna med branschrepresentanter genomfördes under mars månad 2013 och fördes utifrån följande frågeställningar: 1. Hur bedömer ni att vattenanvändning och vattenpåverkan kommer förändras fram till 2021i er bransch utifrån den utveckling som förväntas och utifrån vattendistriktens utformning? 2. Prognoser och planer på nyetablering/nedläggningar/uppgraderingar, gärna relaterat till geografisk beskrivning? 3. Produktionsstatistik 4. Vad driver era medlemmar att minska vattenförbrukning - miljö eller pris? Hur arbetar ni idag med dessa frågor (miljö/pris)? 5. Vilka investeringar i ny teknik sker för att minska påverkan och förbrukningen? 6. Vilket samarbete har ni idag med vattenmyndigheterna? 7. Hur ser ni på vattendirektivet Branscherna har tillfört kunskap i olika omfattning 8 beroende på bla vilka respondenter studien kunnat nå och deras kunskap om branschens olika sektorer. Åsikter har samlats in men dessa kan inte sägas utgöra branschorganisationernas samlade åsikt utan ska endast ses som en kompletterande bild till prognoser framtagna med raps. 8 Ingen respondent för Livsmedelsindustrin gick att nå under studien. 7

8 3 Nationell befolkningsutveckling och ekonomisk utveckling till 2021 (grunddata) I det regionalekonomiska scenariot har fyra variabler studerats befolkning, sysselsättning (dvs. antal förvärvsarbetande), förädlingsvärde och produktivitet. Dessa definieras enligt följande: Befolkning avser antal personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december varje år. Förvärvsarbetande avser personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december undersökningsåret och som har klassats som förvärvsarbetande i november i samband med SCBs avgränsning av förvärvsarbete. Med en branschs förädlingsvärde avses värdet av produktionen i branschen minus de insatsvaror 9 som används. Det totala förädlingsvärdet i en region betecknas bruttoregionprodukt eller BRP. Med produktivitet avses produktion per arbetstimme. 3.1 Befolkningsutveckling (enligt SCB) Enligt SCBs prognos kommer befolkningen i riket år 2021 att uppgå till drygt 10 miljoner personer, en ökning med 8 procent jämfört med år 2012 (se figur 1). Figur 1: Befolkningsutveckling mellan år 1990 fram till 2021 (baserat på statistik samt SCBs prognos ) På riksnivå styrs befolkningsutvecklingen av antal födda, antal döda, invandring och utvandring, samt åldrande. Statistik ( ) samt SCBs prognos ( ) för dessa delmängder visas i figur 2. Glappet mellan kurvorna beror på att de statistiska beräkningarna och det verkliga utfallet skiljt sig åt. En effekt av 1990-talskrisen i kombination med utbyggnaden av högskolesystemet var att många kvinnor valde att skjuta upp barnafödandet, med en kraftig minskning i antalet barn som följd. Under 2000-talet har barnafödandet ökat, och det nya mönstret med sent 9 Definition av insatsvara; en vara som används och förbrukas i tillverkning av andra varor eller produktion av tjänster 8

9 barnafödande har etablerat sig. Framöver väntas fruktsamheten 10 ligga kvar på rådande nivåer, strax under två barn per kvinna. Att antalet födda beräknas stiga beror dels på en viss ökning av den summerade fruktsamheten (antal barn per kvinna), men framför allt på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar ökar under prognosperioden. Antalet invandrare har legat på historiskt höga nivåer sedan år SCB bedömer att invandringen kommer att återgå till lägre nivåer på sikt. Att utvandringen antas öka framöver är framför allt en följd av att antalet invandrade ökat. Figur 2: Befolkningsutvecklingens komponenter (baserat på statistik samt SCBs prognos ) 3.2 Ekonomisk utveckling (enligt Konjunkturinstitutet) raps modellens regionalekonomiska del har kalibrerats för att så långt som möjligt efterlikna Konjunkturinstitutets långsiktsscenario enligt tabell 1 nedan. 10 Egentligen det summerade fruktsamhetstalet det totala antalet barn en kvinna skulle föda under sitt liv om hon följde samma mönster som råder det aktuella året när det gäller sannolikheten att föda barn i olika åldrar. 11 Källa: Konjunkturinstitutets långsiktscenario

10 Tabell 1:- Genomsnittlig årlig procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges 8 Genomsnittlig förändring Indikator ( % per år) år BNP till marknadspris 2,0 BNP, löpande priser 4,1 Hushållens konsumtionsutgifter 2,8 Offentliga konsumtionsutgifter 0,8 Fasta bruttoinvesteringar 2,6 Export 4,6 Import 5,2 Sysselsättning 0,2 Arbetslöshet (andel av arbetskraften) 6,5 Produktivitet i näringslivet 2,2 Förädlingsvärdesdeflator i näringslivet 1,4 Arbetskostnad per timme i näringslivet 3,6 Konjunkturinstitutet bygger sitt långsiktsscenario på en indelning av näringslivet i 17 branscher. För de allra flesta av branscherna antar institutet att produktiviteten under prognosperioden förändras i samma takt som årsgenomsnittet för perioden Konjunkturinstitutets antaganden om utvecklingen av arbetsproduktiviteten i de 17 branscherna redovisas i tabell 2. Tabell 2: Arbetsproduktivitet i näringslivet, , årlig procentuell förändring 12 Genomsnittlig förändring ( % per år) Bransch år år Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,1 3,1 Gruvor och mineralbrott 2,0 2,0 Övrig tillverkningsindustri 2,5 2,5 Jord- och stenvaruindustri 2,0 2,0 Massa-, pappers- och grafisk industri 2,3 2,3 Kemikalieindustri exklusive petroliumraffinaderier 4,1 4,1 Petroliumraffinaderier 15,0 4,1 Järn-, stål- och metallverk 3,9 3,9 Verkstadsindustri 4,1 4,1 El-, värme-, gas- och VA-verk 1,6 1,6 Byggindustri 1,0 1,0 Landtransportföretag 1,3 1,3 Rederier 2,3 2,3 Flygbolag 4,2 4,2 Stödtjänster, post och tele 3,9 3,9 Handel och övriga tjänster 1,6 1,3 Bostäder och fastighetsförvaltning 1,0 1,0 Totalt näringslivet 2,4 2,1 12 Källa: Konjunkturinstitutets långsiktscenario

11 3.3 Påverkansfaktorer: Ekonomiska och sociala drivkrafter Urbanisering Urbaniseringen, dvs inflyttning mot städerna, är en global process som pågått länge. Sedan år 1990 har befolkningen minskat i 167 av Sveriges 290 kommuner. Hälften av Sveriges befolkning bor idag i någon av de tre storstadsregionerna. Sverige är enligt statistik från Eurostat, det land inom EU som haft den starkaste urbaniseringstrenden sedan år Globalisering Den svenska ekonomin blir allt mer internationaliserad, till följd av den tekniska utvecklingen och minskad reglering på olika marknader. Internationaliseringen omfattar produktionen av varor och tjänster, men också arbetskraftens och kapitalets rörlighet. Dessa förändrade förutsättningar innebär att vissa branscher och företag fått svårare att hävda sig i konkurrensen, men också att nya marknader öppnas. Globaliseringen kan bidra till teknisk utveckling och i förlängningen leda till högre produktivitet och tillväxt. Demografiska förändringar En allt större andel av Svenskarna tillhör åldersgruppen 65+. Det stigande antalet personer som inte är i arbetsför ålder driver på den offentliga konsumtionen av exempelvis vård, skola och omsorg. Den stigande försörjningsbördan drabbar främst områden som inte har en stark befolkningstillväxt och inflyttning av personer i arbetsför ålder. 11

12 4 Länens befolkningsutveckling samt nationell ekonomisk utveckling (resultat från raps-progoser 13 ) 4.1 Länsvis befolkningsutveckling För att kalibrera med SCBs befolkningsprognos har varje län antagits behålla samma andel av den totala in- och utvandringen till riket som genomsnittet av de fem senaste åren ( ). Vidare har antagits att den summerade fruktsamheten, antalet födda barn per kvinna, i varje län utvecklas i samma takt som på riksnivå. Vid analysen har nettoinflyttningen till varje län reglerats utifrån historiska data på sådant sätt att inrikes flyttströmmar ska ta ut varandra på totalnivå (summan av antalet utflyttare från alla län ska vara lika stor som summan av antalet inflyttare till alla län). Det årliga antalet inrikes nettoflyttare till varje län antas vara lika många som årsgenomsnittet för perioden Resultatet av antagandet som redovisas i figur 3 innebär en fortsatt inflyttning till storstadslän som Stockholm, Uppsala och Skåne. Figur 3: Inrikes nettoflyttning per län, årsgenomsnitt Grunddata till befolkning, förvärvsarbetande och förädlingsvärde kommer från SCBs statistik, förädlingsvärdets utveckling från Konjunkturinstitutets prognoser. raps interna databaser kommer också från SCB. 12

13 4.2 Nationell sysselsättnings- och produktionsutveckling Ett allt mer tjänstebaserat näringsliv antas fortsätta, som följd av att hushållens efterfrågan på tjänster antas öka. Även om sysselsättningen i Sverige totalt sett beräknas öka så ökar inte sysselsättningen i de studerade branscherna totalt sett, mycket till följd av en fortsatt stark produktivitetsökning inom industrin. År 2021 beräknas antalet förvärvsarbetande i Sverige uppgå till 4,40 miljoner. Det innebär en ökning med 2,8 procent jämfört med år Sysselsättningsökningen förväntas framför allt inom tjänstesektorn. I figur 4 visas sysselsättningsutvecklingen, dvs förändringen av förvärvsarbetande per bransch, i de studerade branscherna (varav de flesta tillhör industrisektorn). Det sammantagna antalet personer som arbetar i dessa branscher beräknas minska med 5 procent till år 2021 jämfört med år Till de branscher som beräknas växa i antal förvärvsarbetande hör Avfallshantering och återvinning som växer till följd av en växande befolkning. Andra branscher som växer i antal förvärvsarbetande är Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri, El-, gas, värmeverk samt Vatten- och reningsverk. Den kraftigaste sysselsättningsminskningen i relativa tal beräknas ske i branschen Gruvor o mineralutvinningsindustri. Där förväntas en minskning av antalet sysselsatta med ca en tredjedel över prognosperioden. Figur 4: Förvärvsarbetande per bransch i riket 13

14 Som mått på produktionsutveckling används förädlingsvärde. I tabell 3 redovisas utvecklingen i förädlingsvärde på riksnivå baserat på Konjunkturinstitutets scenario som i sin tur utgår från SCBs statistik. Produktionen beräknas öka i alla studerade branscher framför allt beroende på en ökad produktivitet. Till branscher med starkast produktivitetsökning under perioden hör branscherna Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri respektive Stål och metallframställning. Bransch Jordbruk Tabell 3: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i riket Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förändring Förädlingsvärde 2007 (MSek) Förändring till % % Skogsbruk Fiske Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning El-, gas, värmeverk Vatten- och reningsverk Transport Avfallshantering och återvinning % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 14

15 5 Vattendistriktens utveckling (resultat av raps-prognoser 14 ) Nedan redovisas utvecklingen av befolkning samt sysselsättning och förädlingsvärde per vattendistrikt utifrån raps-analyser. Under diskussion återfinns övergripande kommentarer som kan vara relevanta då jämförelser görs mellan utfallen för de olika distrikten. 5.1 Befolkningsutveckling i de olika vattendistrikten År 2021 beräknas Sveriges totala befolkning uppgå till drygt 10 miljoner personer, en ökning med 8 procent jämfört med år 2012, enligt SCB. Analyserna med raps visar (se tabell 4 och figur 5) att befolkningen ökar snabbast i distriktet Norra Östersjön, med 12 procent. År 2021 beräknas 35 procent av Sveriges befolkning bo i detta distrikt. Tabell 4: Befolkning per vattendistrikt år 2012 och 2021 Värden år 2012 år 2021 Förändring Bottenhavet % Bottenviken % Norra Östersjön % Södra Östersjön % Västerhavet % Totalt % Bottenviken och Bottenhavet är de två distrikt som beräknas öka minst i befolkning under perioden, ca 1 procent. År 2012 bodde det fler personer i Västerhavets distrikt än i Södra Östersjöns distrikt. År 2021 beräknas dessa två distrikt vara i princip lika stora sett till befolkning. Figur 5: Befolkning per vattendistrikt Grunddata till befolkning, förvärvsarbetande och förädlingsvärde kommer från SCBs statistik, förädlingsvärdets utveckling från Konjunkturinstitutets prognoser. raps interna databaser kommer också från SCB. 15

16 5.2 Bottenviken Regionalekonomisk utveckling År 2009 sysselsatte de studerade branscherna närmare personer. Antalet beräknas minska med 6 procent fram till år Som syns i figur 6 och i tabell 5 så står Gruvor o mineralutvinningsindustri för en relativt stor del av sysselsättningen och är den näst största av de studerade branscherna. Värt att notera är att modellen bygger på statistiska samband på nationell nivå, som bygger på historiska mönster. Historiskt har gruvbranschen inte haft en stark utveckling på det nationella planet. Att denna bransch prognosticeras att minska i antal förvärvsarbetande har också stor påverkan på den totala sysselsättningen i distriktet. Precis som i distrikt Bottenhavet står branscherna Skogsbruk respektive Stål och metallframställning för en relativt stor del av sysselsättningsminskningen. Minskningen följer i stort sett den nationella trenden för denna bransch. Distriktet har också gemensamt med Bottenhavet att branschen Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri har ett relativt stort inslag av kemisk industri. Detta förväntas medföra en svagare utveckling inom distrikten än på riksplanet. Detta eftersom raffinaderier och läkemedelsindustri antas ha en starkare tillväxt framöver än den kemiska industrin. Figur 6: Förvärvsarbetande per bransch år i vattendistrikt Bottenviken 16

17 Bransch Jordbruk Tabell 5: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i vattendistrikt Bottenviken Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förändring Förädlingsvärde 2007 (MSek) Förändring % % Skogsbruk Fiske Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning El-, gas, värmeverk % % % 20 12% % % % % % % % % % % % % Vatten- och reningsverk % % Transport Avfallshantering och återvinning % % % % Lägg också märke till i figur 6 och tabell 5 att förändring av antalet förvärvsarbetande inte alltid är likformig med förändringen av förädlingsvärdet, dvs branschens ekonomiska tyngd skiljer sig från dess betydelse för den lokala sysselsättningen. 15 Antal förvärvsarbetande i denna bransch synes lågt. Uppgifterna kommer från SCBs databaser i raps-systemet. 17

18 5.3 Bottenhavet - Regionalekonomisk utveckling År 2009 sysselsatte de studerade branscherna drygt personer i distriktet Bottenhavet. Antalet beräknas minska med 6 procent fram till år Som framgår av figur 7 och tabell 6 så står branscherna Stål och metallframställning respektive Skogsbruk för en relativt stor del av denna minskning. Antalet förvärvsarbetande i dessa branscher beräknas minska med 18 procent respektive 15 procent vilket står i proportion med den med raps prognosticerade utvecklingen på riksplanet. I övriga branscher är förändringarna relativt små också relativt utvecklingen på riksplanet. Att branschen Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri beräknas minska i sysselsättning, trots att den växer något på riksplanet, har att göra med branschsammansättningen, där inslaget av växande delbranscher är relativt litet. Figur 7: Förvärvsarbetande per bransch år i vattendistrikt Bottenhavet 18

19 Bransch Jordbruk Tabell 6: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i vattendistrikt Bottenhavet Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förändring Förädlingsvärde 2007 (MSek) Förändring % % Skogsbruk Fiske Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning El-, gas, värmeverk Vatten- och reningsverk Transport Avfallshantering och återvinning % % % 40-46% % % % % % % % % % % % % % % % % % % Lägg också märke till i figur 7 och tabell 6 att förändring av antalet förvärvsarbetande inte alltid är likformig med förändringen av förädlingsvärdet, dvs branschens ekonomiska tyngd skiljer sig från dess betydelse för den lokala sysselsättningen. 19

20 5.4 Norra Östersjön - Regionalekonomisk utveckling År 2009 sysselsatte de studerade branscherna sammanlagt personer. Antalet beräknas minska med 3 procent fram till år Branschutvecklingen (figur 8 och tabell 7) i detta distrikt följer ganska väl utvecklingen på riksnivå, men vi kan notera att branscherna Skogsbruk respektive Massa-, pappers- och pappersvaruindustri beräknas ha en starkare utveckling i detta distrikt än på riksplanet. Detta överensstämmer väl med hur utvecklingen sett ut historiskt.. Figur 8: Förvärvsarbetande per bransch år i vattendistrikt Norra Östersjön 20

21 Bransch Tabell 7: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i vattendistrikt Norra Östersjön Förändring Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förädlingsvärde 2007 (MSek) Förändring Jordbruk % % Skogsbruk % % Fiske % 40-49% Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning % % % % % % % % % % El-, gas, värmeverk % % Vatten- och reningsverk % % Transport % % Avfallshantering och återvinning % % Lägg också märke till i figur 8 och tabell 7 att förändring av antalet förvärvsarbetande inte alltid är likformig med förändringen av förädlingsvärdet, dvs branschens ekonomiska tyngd skiljer sig från dess betydelse för den lokala sysselsättningen. 21

22 5.5 Södra Östersjön - Regionalekonomisk utveckling År 2009 sysselsatte de studerade branscherna personer i distrikt Södra Östersjön. Antalet beräknas minska med 6 procent fram till år Den branschvisa sysselsättningsutvecklingen stämmer ganska väl med utvecklingen på riksplanet. Som framgår av figur 9 så står branscherna Livsmedels- och dryckesvaruindustri respektive Jordbruk för en jämförelsevis stor andel av sysselsättningen i detta distrikt. Att antalet sysselsatta i dessa branscher beräknas fortsätta minska under prognosperioden har därmed en relativt stor påverkan på den totala sysselsättningen i distriktet. Figur 9: Förvärvsarbetande per bransch år i vattendistrikt Södra Östersjön 22

23 Bransch Jordbruk Tabell 8: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i vattendistrikt Södra Östersjön Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förändring Förädlingsvärde 2007 (MSEK) Förändring % % Skogsbruk Fiske Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning El-, gas, värmeverk Vatten- och reningsverk Transport Avfalls-hantering och återvinning % % % 260 7% % % % % % % % % % % % % % % % % % % Lägg också märke till i figur 9 och tabell 8 att förändring av antalet förvärvsarbetande inte alltid är likformig med förändringen av förädlingsvärdet, dvs branschens ekonomiska tyngd skiljer sig från dess betydelse för den lokala sysselsättningen. 23

24 5.7 Västerhavet - Regionalekonomisk utveckling Sammantaget sysselsatte de studerade branscherna personer år Antalet beräknas minska med 6 procent fram till år Den branschvisa utvecklingen i distriktet (figur 10 och tabell 9) stämmer relativt väl överens med utvecklingen på riksplanet. Precis som i distrikt Södra Östersjön är branscherna Livsmedels- och dryckesvaruindustri och Jordbruk jämförelsevis stora i detta distrikt. Den relativt kraftiga sysselsättningsminskningen i dessa branscher, om 13 respektive 24 procent, utgör därmed en stor del av den totala sysselsättningsminskningen i de studerade branscherna. Figur 10: Förvärvsarbetande per bransch år i vattendistrikt Västerhavet 24

25 Bransch Jordbruk Tabell 9: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i vattendistrikt Västerhavet Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förändring Förädlingsvärde 2007 (MSEK) Förändring % % Skogsbruk Fiske Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning El-, gas, värmeverk Vatten- och reningsverk Transport Avfallshantering och återvinning % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Lägg också märke till i figur 10 och tabell 9 att förändring av antalet förvärvsarbetande inte alltid är likformig med förändringen av förädlingsvärdet, dvs branschens ekonomiska tyngd skiljer sig från dess betydelse för den lokala sysselsättningen. 25

26 6 Branschernas egna framtidsbilder (resultat från semi-strukturerade intervjuer mm) Branschernas egna uppfattningar om deras framtida utveckling har inhämtats via semistrukturerade intervjuer. Många kontakter har tagits men utfallet blev 12 stycken intervjuer. Resultaten från intervjuerna har kompletterats med information som framkommit vid det samråd som vattenmyndigheterna genomförde av rapportens samrådsversion. Denna genomgång är inte heltäckande, tex finns inga framtidsbilder från sektorerna järnoch stålindustri eller livsmedel, utan förljande framtidsbilder ska ses som ett komplement till prognoserna som bla visar på att det inte alltid råder samstämmighet mellan prognos och framtidsbilder, dvs något som behöver studeras mer i detalj än vad som kunna göras inom ramen för denna studie. Respondenterna står själva för sina uttalanden, rapportskrivarna har inte tillrättalagt materialet utifrån att till exempel ansvariga myndigheter har andra perspektiv. Fakta, tabeller och figurer med underliggande data kommer från de intervjuade branschrepresentanterna om ingen annan källa är angiven. Resultaten redovisas nedan bransch för bransch. Därefter redovisas ett antal processer om förändrade ramverk som respondenterna identifierat oavsett branschtillhörighet och som framkommit vid intervjuerna. Förtydliganden och kommentarer till underlaget från intervjuerna görs under Kapitel 7 Diskussion. 6.1 Jordbruk 16 Sektorn upplever sammantaget ingen brist på vatten vilket påverkar teknikval och syn på resursen vatten. Vattenbrist uppkommer dock emellanåt och detta har varit mest tydligt i Södra Östersjöns vattendistrikt (Skåne). Samtidigt gör pågående klimatändringar att andra områden i ökande grad kan drabbas av översvämningar. Utvecklingen i de tre sydligaste vattendistrikten bedöms genomgå ytterligare strukturrationalisering fram till 2021 genom omvandling till större enheter och branschen bedömer att detta kan leda till minskad påverkan genom högre kompetens och investeringsbenägenhet på de större enheterna. I de två nordligaste distrikten med huvudsakligen mjölkbönder pågår en tydlig strukturomvandling med ungefärliga samma produktionsvolymer men på färre gårdar vilket minskar påverkan framgent. Rörande påverkan från jordbruk på vatten sker det främst av att jordbruk bedrivs. Det betyder att t ex antal ha odlad mark är en central indikator för den totala påverkansbelastningen. Över tid har den totala arealen minskat. När det gäller överskott av gödsling med fosfor (P) visar SCBs senaste sammanställning från att det ligger på ca 0,8 kg/hektar. Kväveöverskottet ligger enligt samma SCB-sammanställning på ca 36 kg/hektar. Denna nivå bedöms av branschen över tid kunna minska till i storleksordningen kg/hektar. För att åstadkomma denna minskning krävs dock investeringar i form av utrustning samt kunskapsöverföring som i sin tur bland annat är beroende av jordbrukspolitikens förmåga att förse branschen med kunskap samt möjligheter för investeringsstöd. Branschens behov av kunskap och samhällets möjlighet att sörja för kompetensutveckling genom exempelvis jordbrukspolitiska satsningar kan ha avgörande effekt för att uppnå målen om minskad belastning. Ökat kunskapsunderlag genom t ex markkartering och rådgivning ses också som nyckelfaktor för att kunna minska påverkan. Ett gott exempel är Greppa näringen. 6.2 Gruvor och Mineraler 16 Branschen har inga egna prognoser på vattenkonsumtion eller vattenpåverkan men branschen bedömer att störst påverkan finns i Bottenviken som är slutrecipient för 16 Fakta och underliggande data kommer från de intervjuade branschrepresentanterna om ingen annan källa är angiven

27 påverkan från verksamheten i Malmberget. En branschrepresentant bedömer att produktionen inom detta avrinningsområde kommer att ökat sin produktion fram till 2025 med 300 %. En 70 % ökning i vattenanvändandet i Bottenvikens vattendistrikt förväntas uppstå genom LKABs ökade produktion och nya gruvor i Malmfälten. Längre söderut kommer förändringen enligt en branschrepresentant att framförallt bli synlig inom Bergsslagens järnmalms och sulfitmalmsutvinning. För Bergslagen bedömer branschen att man till 2021 har fått en 50-procentig ökning av vattenanvändningen. Troligtvis kommer ytterligare 6 gruvor i landet att beviljas tillstånd under 2013, Miljödomstolen torde kunna svara på den frågan. Drivande i utvecklingen för att minska branschens vattenuttag och minimera påverkan är miljöfrågan. Ett exempel är sulfitmalmen, vars utsläpp blir biologiskt tillgängligt i jonform. Branschen ser att mycket händer, inte minst inom forskning och utveckling där kluster skapas mellan företagen. Sammantaget bedöms den ökade produktionen ge en ökning i såväl vattenanvändning (dvs. mängd vatten som används) som vattenpåverkan (effekter på vattenförekomster). Tekniken går dock framåt och systemen blir mer och mer slutna och/eller vattenreningens effekt ökar. Expansion inom branschen ger ökande volym/ tonnage samtidigt som teknisk utveckling ökar produktionseffektiviteten. En sammanvägd bedömning indikerar att påverkan och användningen kan komma att öka med ca 70 % för landet som helhet. Branschen rekommenderar att en mer säker bedömning bör göras med hjälp av en bred enkät. 6.3 Skogsindustri 16 Skogsindustrierna är massa-, pappers- och sågverkens branschorganisation och några av dess medlemmar äger och brukar skog medan andra handlar med råvaran skog så förutsättningarna är väldigt olika mellan olika företag. Rent generellt anser denna branschorganisation att deras medlemmar inte är vattenanvändande, till skillnad från andra delar av skogsindustrin. Vad gäller skogsbruket så ger branschen följande bild: År 2012 avverkades år 89 miljoner m 3 sk och tillväxten låg på 117 miljoner m 3 sk. ny teknik (exempelvis portabla broar) i skogsbruket har börjat användas för att minska körskador. Branschen har (2011) tagit fram en gemensam körskadepolicy tillsammans med forskning och myndigheter och man arbetar nu kraftfullt med utbildning och uppföljning skogens vatten är en utbildningssatsning och blå målklasser ett nytt sätt att arbeta med vatten i skogsbruket Samarbete med vattenmyndigheterna sker i flera distrikt. I Bottenhavets och Södra Östersjöns distrikt finns referensgrupper för skogsverksamheter med fokus på skogsbrukets påverkan på vatten. Skogsindustrierna är samlat kritiska mot genomförandet av hela vattenförvaltningssystemet i Sverige och anser att implementeringen har visat sig ha stora brister som kommer att påverka alla intressenter, såväl punktkällor som skogsbrukare. 6.4 Massa, papper och pappersvaror 16 Pappersvaruindustrin 18, som konverterar papper till produkter (tex säckar, påsar, lådor), använder inte vatten i produktionen. Vid massa- och papperstillverkning används däremot stora mängder (yt)vatten som renas i flera steg innan det släpps ut i recipienten. Vad gäller utvecklingen så bedömer branschen att: produktionen av grafiska papper (idag ca häften av svensk pappersproduktion räknat i ton) avtar pga vikande efterfrågan och omstrukturering av produktionen efterfrågan påförpacknings- och hygienpapper ökar och med rätt förutsättningar kan sådan produktion fortsätta att utvecklas väl i Sverige 18 Pappersvaruindustrin utgör ca 30 procent av sysselsättningen och 20 procent av förädlingsvärdet av branschkoden SNI 17 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 27

28 fortsatt utveckling av förpackningslösningar baserade på papper medför troligtvis en ökad produktion av pappersvaror minskad tillgång och användning av returpapper medför troligtvis en ökad användning av färsk massa i Sverige och inte minst för export. Massa utvecklas även för nya användningsområden, bland annat textil. Sammantaget förväntas massa- och pappersbruken växa i produktion. Dessa verksamheter är tillståndspliktiga och har av Mark- och Miljödomstolen fastställda villkor för bl. a. utsläpp till vatten. Branschens bedömning är att villkoren blir strängare under perioden fram till år Branschen bedömer att utsläppen har minskat kraftigt de senaste decennierna. Den prognostiserande tillväxten i raps behöver inte betyda att motsvarande påverkan eller uttag ökar. Utsläppen av löst organisk substans, mätt som COD, har minskat med 90 procent sedan början av 1980-talet och uppgick år 2011 till ca ton, enligt en respondent. Måttet COD anger den syreförbrukning som behövs för att bryta ned det organiska materialet Detta material härstammar från veden och består av ett stort antal föreningar, allt från enkla alkoholer till komplicerat uppbyggda ämnen från ligninet. Utsläppen har minskat främst genom ökad recirkulation (slutande av processer) i fabrikerna och installation av reningsanläggningar för avloppsvattnet. Denna kunskap kommer ha stort inflytande på utformning av framtida nya anläggningar. Utsläppen av klorerad organisk substans, mätt som AOX, har minskat med 97 procent sedan mitten av 1980-talet och uppgick år 2011 till 460 ton. Detta har åstadkommits genom förändrad koknings- och blekningsteknik vid tillverkningen av kemisk massa. Sedan slutet av 1993 används ingen klorgas för blekning vid de svenska bruken. Idag används vanligen syrgas, väteperoxid och klordioxid för blekningen. Utsläppen av AOX vid dessa bruk motsvarar ca 0,08 kg/ton kemisk massa. Vid en del fabriker används inte heller klordioxid, varvid utsläppet av AOX har upphört. Vid omfattande studier av effekterna av avloppsvattnen från fabriker som bleker med respektive utan klordioxid har inga direkta skillnader påvisats. Studierna har utförts i samverkan mellan Naturvårdsverket och branschen. Utsläppen av svavelföreningar, räknat som svavel (S), uppgick år 2011 till ca ton. Svavelföreningar bildas i processerna för tillverkning av kemisk massa samt vid energianvändningen. Utsläppen har minskat drastiskt sedan 1970-talet. Detta beror till stor del på att oljeanvändningen i stor omfattning ersatts med biobränslen såsom returlutar (använd kokningsvätska), bark och andra trädrester. Förbättrad processteknik har också bidragit till denna utveckling. Branschen bedömer att pappersproduktionen som ökade från 1990 talet till 2006 kommer att ha minskat fram till Produktionsminskningen ser ut att hålla i sig, fler bruk stänger och maskiner läggs ner. Vattenanvändningen i sig är ingen prioriterad fråga. I en integrerad prövning bedöms anläggningen i ett helhetsperspektiv och åtgärder som ger den totalt sett bästa miljöprestanda införs. Vattenanvändning (uttag av vatten) ingår mycket sällan i en sådan bedömning vid svenska bruk, recipientfrågan är istället i fokus. 6.5 Kemikalier, raffinaderier och läkemedel 19 Utifrån den statistik som branschen själva samlar in kan man grovt bedöma att branschen är stabil på lång sikt. Enligt en samlad bedömning kan de inte förvänta sig nyetableringar, däremot finns indikationer på att flera företag vill öka produktion på befintliga platser. Verksamheterna är tillståndspliktiga med villkor för utsläpp. Utsläppen har minskat kraftigt sedan 90-talet. Branschen kan inte göra en bedömning avseende nutida och framtida vattenanvändning och vattenpåverkan utifrån vattendistriktens indelning. Utvecklingen mot allt effektivare metoder är dock synlig i branschtidskrifter och i diskussioner. Generellt är vattenanvändning inte en prioriterad fråga för branschen men samtidigt visar historiska data från branschen att den totala vattenanvändningen inte förändrats nämnvärt trots ökad produktion. 19 Fakta och underliggande data kommer från de intervjuade branschrepresentanterna om ingen annan källa är angiven 28

29 Ton Ton Miljoner m3 ton/ton producerat Vattenförbrukning Figur : Linjen visar trenden för vattenförbrukning per producerad enhet från 2002 till Staplarna total vattenförbrukning. Statistiken bygger på: 29 st. företag. Antalet anläggningar: st Fosfor till vatten Figur : Utsläpp av fosfor till vatten från 2002 till Statistiken bygger på 12 st. företag. Antalet anläggningar: 9-11 st COD till vatten Figur 13 Fel! Bokmärket är inte definierat. : Totalt utsläpp COD till vatten från 2002 till Statistiken bygger på 15 st. företag. Antalet anläggningar: st. När det gäller verksamheternas miljöpåverkan inklusive vattenanvändning upplevs regelverket belastande för branschen. Tillståndshantering och kostnader för miljöskydd, inklusive vattenskyddskostnader har varit och är fortfarande omfattande vilket kan vara en orsak till svag nyetablering. 20 Diagram erhållet från respondent på Plast- och kemiföretagen 29

30 6.6 El, gas och värme 21 Generellt är inte energibranschen en stor vattenförbrukare i betydelsen att vattenkvaliteten påverkas, dock är branschen en stor användare av vatten. Användningen av el är relativt konstant men produktionsmixen förändras på sikt. Genom förnybarhetsdirektivet ska viss el produceras från förnyelsebara källor (sol/vind/vatten) och i de fall vindkraften går ner så får man balansera upp produktionen med vattenkraft. Detta gör att prognoserna av framtida vattenanvändning blir osäker. Påverkan från vattenkraften är mer fysisk än kemisk. Man lånar vatten, den förbrukas inte. Vattenkraft ger ingen direkt påverkan på vattnets kvalitet men däremot på biologisk mångfald och miljö. Det byggs få nya vattenkraftsanläggningar men de befintliga uppgraderas och man arbetar med effektiviseringar och med kostnads- och nyttoprognoser för att även bedöma de samhällsekonomiska vinsterna. Även kärnkraft använder stora mängder vatten för kylning, vattenkvaliten påverkas i stort sett inte men vatten som släpps ut är uppvärmt och påverkar biotoper. 6.7 Vatten och reningsverk 21 Vattenförbrukningen är i stora drag direkt relaterad till befolkningsstatistik, med en genomsnittlig förbrukning på ca 160 l/person/dygn. Inflyttning i de tre stora städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö gör att den totala förbrukningen ökar relativt snabbt i dessa städer. Befolkningen minskar i Norrland, vilket framförallt påverkar vattenförbrukningen i de två norra vattendistrikten. Förnyelsebehovet av VA-anläggningar är stort, nätet läcker och förnyelsen sker inte i den grad som krävs. Förnyelsen avseende avlopp är lägre än vad den behöver vara. Nationellt går idag ca 1 km 3 vatten ut från vattenproduktionsanaläggningarna och reningsverken får tillbaka 1,5 km 3 vatten. dvs. verken får in 0,5 km 3 vatten mer än vad som levererats. Detta vatten kallas tillskottsvatten och utgörs av såväl läckage som dagvatten från icke dubblerade nät. Kvaliten på detta vatten är varierat och ofta svårt att ha grepp på då det inte kommer specifika kontrollerbara verksamheter. Detta tillskottsvatten kräver mycket energi att ta hand om och arbete pågår hela tiden för att minska mängderna. Att kunna hantera onödiga resursflöden på ett bra sätt kan komma att ha stor påverkan på hur branschen bedöms påverka miljön. Avloppsreningsverken ska reducera belastningen på Östersjön med ton kväve och 15 ton fosfor till år Transport 21 Sjöfart: De externa effekter som sjöfart ger upphov till är först och främst olika former av miljöeffekter. Trängsel är inget stort problem inom den svenska sjöfarten. De miljöeffekter som kan uppstå är buller, erosion av stränder och bottnar samt utsläpp av kemiska föreningar och partiklar i luften på grund av förbränning av olja. Det kan dessutom uppstå externa effekter i form av utsläpp i vatten, tex utsläpp av olja på grund av olyckor eller rengöring av oljetankar, eller emissioner av kemiska föreningar från fartygets bottenfärg. En ytterligare negativ miljöeffekt i vatten är att djur, växter och mikroorganismer kan följa med barlastvatten eller fastna på båtarnas skrov och följa med från sin naturliga miljö till främmande farvatten. När det gäller utsläpp i vatten har Helsingforskommissionen, HELCOM, fastställt en plan (Baltic Sea Action Plan, BSAP) för att minska miljöpåverkan tex genom förbättringar av avfallsmottagning på land och förstärkt beredskap för miljöskydd vid fartygsolyckor. Sjöfartsverket deltar aktivt i planeringen av det svenska genomförandet av planen, i form av ekonomiska styrmedel, regelskräpningar och kontroll att reglerna följs. Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning har man velat få utsläppen av olja och kemikalier minimerade, och helst försumbara, senast år Övervakningsflygningarna över Östersjön har gjorts sedan början av 1990-talet och HELCOM-statistik visar att antalet oljeutsläpp har minskat i Östersjön. 21 Fakta och underliggande data kommer från de intervjuade branschrepresentanterna om ingen annan källa är angiven 30

31 Antalet utsläpp av olja i havet har minskat från knappt 500 år 1999 till drygt 200 år 2005 och därefter legat på samma nivå till år 2007, trots att sjötransporterna på Östersjön har mer än fördubblats. Detta visar dels på en känslighet av att olyckor skapar stor påverkan men också att en stärkt tillväxt inom transportsektorn kan ske med minimerad påverkan på vattendistriktet. Även utsläpp av avfall från fartyg och hantering av avfall ombord styrs av internationella regler. Hamnarna är skyldiga att ta emot det avfall som fartyg lämnar. Fartyg skall emellertid på förhand anmäla det avfall som de tänker lämna i land. Utsläppen av svavel styrs dels genom gränsvärden för svavelinnehåll i bränslet (bunkeroljan), dels genom differentiering av Sjöfartsverkets farledsavgifter samt hamnavgifterna i de viktigaste hamnarna (Sjöfartsverket 2009a). År 2008 fattades av IMO ett internationellt bindande beslut om sänkta gränsvärden för svavelhalten i marina bränslen. I Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen, som är ett sk svavelkontrollområde, SECA (Sulphur Emission Control Area), är dagens gräns-värde 1,0 viktsprocent sedan år Gränsvärdet sänks, enligt IMOs beslut, ytterligare ner till 0,1 procent år I övriga farvatten har gränsvärdet sänkts från 4,5 viktsprocent till 3,5 procent år 2012 och kommer enligt plan sänkas ytterligare ner till 0,5 procent år 2020 (eller år 2025 om tillgången till bränsle med låg svavelhalt inte gör det möjligt uppfylla detta låga gränsvärde år 2020). Dessa nya regler kommer att leda till ökade bränslekostnader inom sjöfarten då lågsvavlig olja blir dyrare. Ett annat alternativ är att installera rökgastvättar, sk skrubberteknik, för att kunna fortsätta att använda billigare olja med högre svavelhalt men denna teknik är inte generellt tillgänglig idag. Landstransporter; Materialen i infrastrukturen samt infrastrukturens omgivning påverkas under nyttjandefasen dels av förbrukningsämnen vid drift och underhåll och dels av trafikering och övrig samhällspåverkan. Bedömning av framtiden: Genom miljöutredningarna identifieras de material eller metoder som utgör en betydande miljöpåverkan. Alternativa metoder att kritiskt granska bedöma utfallet i raps-körningarna är att titta på transportmängder som transporteras på båt/järnväg etc. och dess påverkan. 6.9 Pågående övergripande processer av intresse - från intervjuer Ett antal pågående processer och syn på utvecklingen som fångats upp i samtalen med branschen presenteras nedan: Det Europeiska och nationella juridiska sammanhanget styr branschernas utvecklingsförutsättningar. Planerade reformer under bland annat vattendirektiv, kemikaliedirektiv och avfallsdirektiv påverkar de generella villkoren för de mest påverkande branschernas förutsättningar att utvecklas. Även lagstiftning om svavelutsläpp kommer påverka utvecklingen eftersom branscherna ofta har ett behov av att genom transporter få avsättning på exportmarknaden. Detta gäller också politiken för Jord- och skogsbruk vars miljöpolitiska ramverk förändras från En ny jordbrukspolitik från 2014 kan, beroende på beslutad inriktning, komma att ändra förutsättningarna för hur jordbruket skall utvecklas och därmed påverka dess inverkan på bland annat vattenanvändning och läckage till vattendrag. Oavsett tillväxt i enlighet med raps-modellen står de svenska kommunala reningsverken inför en avsevärd förnyelse då verken många gånger är underdimensionerade och föråldrade teknikmässigt med konsekvensen att EU krävt modernisering. Den lagstadgade kvalitetshöjningen tas inte med i sektorns förändring enligt raps. En branschreaktion inom tillverkningsindustrin på nytt regelverk kring sjöfartens svavelutsläpp 23 som aviserats från 2015 kan avsevärt komma påverka ett faktiskt utfall för svensk exportindustri. Specifikt drabbas också den del av transportsektorn vars funktionalitet är ett måste för exportnäringen, dvs. sjötransporterna

32 Ett nytt system med certifikat som föreslås för rening av kväve från kommunala reningsverk 24 innebär att handelsystem för kvävecertifikat införs. En potentiell minskning av utsläpp av kväve och fosfor från kommunala reningsverk, om regelverket införs, kan givetvis härledas till en prispolitik men kan likaväl härledas till en modernisering av anläggningarna som ändå skulle gjorts. Kvalificerade bedömningar från livsmedelsverket vars ansvarsområde är säkra livsmedel, borde snabbt kunna ge besked om planerade ombyggnationer av reningsverk och därmed framskrivningar av en minskad påverkan på recipient inom perioden fram till En finansiell kostnadstäckning för industrins VA-användning bedöms ligga på närmare 100 procent av vattenmyndigheterna. Om samhällets kommunala reningsverk har en positiv påverkan nedströms industrins verksamhet i vatten där god status enligt vattendirektivet inte uppnås är det ett bevis för att full kostnadstäckning inte uppnås i uppströms anläggningar, dvs kostnader överförs från den enhet som förorenar till den renande enheten. De pågående diskussionerna om förändrad prispolitik (och med ett eventuellt införande av ett handelssystem) samt den pågående (idag relativt snabba) miljöteknikutvecklingen kan komma att vara gynnsam för förbättringen av framtida vattenanvändning och vattenpåverkan. Det är dock mycket osäkert om prispolitiken kommer till stånd och vilken effekt på utvecklingen detta kan ha Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2012/Kommunala-reningsverk/ 32

33 7 Diskussion 7.1 Modelleringens träffsäkerhet och osäkerhetsvariabler Grunddata till befolkning, förvärvsarbetande och förädlingsvärde kommer från SCBs statistik, förädlingsvärdets utveckling från Konjunkturinstitutets prognoser. Dessa grunddata har använts i raps för att göra prognoser. Även övrig statistik mm i raps kommer från SCB. I arbetet har prognoser använts från och med 2009 trots att det fanns tillgänglig statistik från SCB för tex befolkning och sysselsättning. Anledningen till detta är att raps inte uppdaterats med ny statistik vid körningarna med prognosverktyget, att då blanda prognoser och statistik hade komplicerat arbetet utan att för den skull ge ett bättre utfall. Som beskrivs ovan har den regionalekonomiska framskrivningen i denna rapport genomförts för att så långt som möjligt vara i samklang med nationella förutsättningar i form av Konjunkturinstitutets långsiktsscenario och SCBs befolkningsprognos På lång sikt är den demografiska utvecklingen en betydelsefull drivkraft för den ekonomiska utvecklingen. Den demografiska utvecklingen bestämmer på lång sikt hur arbetskraften utvecklas. Tillsammans med produktivitetsutvecklingen avgör den demografiska utvecklingen hur snabbt produktionen kan öka. Beräkningarna bygger på framskrivning av statistiska samband, vilket ger scenarioresultatet en konserverande prägel. De samband som råder på nationell nivå, antas också råda på regional nivå. Med andra ord tas inga hänsyn till specifika geografiska förutsättningar. Det innebär att scenariot blir mer eller mindre realistisk för olika typer av regioner. Exempelvis underskattas troligen produktivitetsutvecklingen i storstadsregionerna, som historiskt varit snabbare än riksgenomsnittet. Utfallet per vattendistrikt är därför starkt beroende av de antaganden som gjorts av Konjunkturinstitutet och SCB, men förstås också av hur raps-modellen rent tekniskt fungerar. I remissomgången har svarande pekat på vissa svårförklarliga utfall, bland annat vad gäller ökningen i antal förvärvsarbetande inom skogsbruket under år Dessa utfall bygger på SCBs kvalitetssäkrade data. Varför SCBs statistik och branschens uppfattning om utvecklingen skiljer sig åt i dessa fall har vi inom ramen för detta arbete inte analyserat. För att bättre återspegla regionala förutsättningar i respektive region skulle man kunna anpassa parametrarna baserat på regionala variationer, utifrån historiska data. Detta är fullt möjligt inom ramarna för raps-systemet, frågan är dock om det är motiverat utifrån det övergripande syftet med framskrivningen. Kanske är det viktigare att göra en noggrannare kartläggning av nuläget i varje region för att bättre förstå de specifika förutsättningarna Vad är det exakt för verksamheter som finns i varje bransch? Vilka är det som påverkar och använder resursen vatten. Hur är de lokaliserade och är det troligt att de kommer att utvecklas i samma takt som branschen som helhet? 7.2 Övergripande kommentarer till raps-analyserna av vattendistriktens sysselsättnings- och produktionsutveckling Ofta följer den branschvisa utvecklingen riket som helhet, men inte alltid. Detta kan ha flera orsaker, exempelvis: skillnader i utvecklingen av interregional export; skillnader i utbudet av arbetskraft; länets branschsammansättning eller den historiska utvecklingen av marknadsandelar mellan kommuner i respektive län. Branschens utveckling bestäms delvis av hur efterfrågan i respektive region (län) förändras. Utvecklingen av efterfrågan bestäms av tre delkomponenter: export, bruttoinvesteringar och offentlig konsumtion. Exporten antas utvecklas likadant i hela landet för varje given bransch. Utvecklingen av den interregionala exporten, i det här fallet till andra län, antas variera något mellan olika län baserat på tidigare modellkörningar med raps flerregionala modell. Utvecklingen av efterfrågan i respektive län beror också på länets branschsammansättning och inputoutputsamband mellan branscherna. 33

34 Bruttoinvesteringar och offentlig konsumtion antas utvecklas på samma sätt i alla delar av landet i respektive bransch. Utvecklingen kan dock dämpas trots stor efterfrågan, exempelvis om det råder brist på arbetskraft med rätt utbildningsbakgrund i länet eller av utbudsbrist i leverantörsleden, vilket i sin tur också kan bero på arbetskraftsbrist. Utbudet av arbetskraft beror på länets befolkningssammansättning och på tillgången till inpendlare. För att få samstämmighet i befolkningsutvecklingen på riksnivå har nivån på flyttströmmarna till/från varje län bestämts utifrån historiska mönster. I vissa län kan detta ha medfört en hämmande effekt på sysselsättningsutvecklingen i prognosen. Två av de studerade branscherna (Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri och Transport) motsvaras av tre respektive fyra olika branscher i raps-systemet. Sammansättningen mellan dessa branscher ser olika ut i olika län. Detta kan ge upphov till ytterligare regionala skillnader i prognosen. Resultaten på vattendistriktsnivå bygger på raps eftermodell, där befolknings- och sysselsättningsutvecklingen på länsnivå brutits ner till kommunnivå baserat på historiska mönster. I ett län där befolkningen och/eller sysselsättningen i en viss bransch historiskt sett koncentrerats allt mer till någon/några kommuner antas denna utveckling därmed fortsätta. En bransch växer alltså snabbare i en kommun som historiskt sett haft en snabbare tillväxt än övriga kommuner i samma län. Detta har påverkan på vattendistriktsnivå i de fall alla kommuner i ett län inte tillhör samma vattendistrikt. Modellen bygger på komplexa samband, att skilja ut orsakerna till samtliga avvikelser från mönster på riksnivå skulle vara en grannlaga uppgift. 7.3 Kommentarer till resultat av intervjuerna Nedan ges förklarande anmärkningar och ytterligare perspektiv per bransch som komplement till resultaten från intervjuerna: Jordbruk Sektorn upplever sammantaget ingen brist på vatten men geografiska och tidsmässiga variationer föreligger. I södra Östersjön har ett antal projekt genomförts med syfte att fördela vattenresurser mellan ett antal markägare som nyttjar samma vattentäkt, sådana projekt betraktas som en relativt ny företeelse på den nationella vattenkonsultmarknaden. (se exempelvis Vramsån 25 ). Effekten av allt tydligare fördelade resurser mellan markägare kommer kunna få konsekvenser på hur uttag optimeras och hur vattenanvändning per produktionsenhet blir mindre. Jordbrukssektorn berörs av den sakta framväxande diskussionen om Peak-fosfor och hur man skall hushålla med fosfor på ett bättre sätt. Diskussionen kan komma att påskynda den pågående utvecklingen och användningen av teknik som hushållar eller fångar in fosfor. Den effekt på jordbrukets påverkan som detta kan komma att få är värd att studera. Fiske Ett alltför stort näringsläckage och fysiska störningar är de mest omfattande miljöproblemen i exempelvis Västerhavets ytvatten oavsett bransch. Miljögiftsproblematiken är enligt Vattenmyndigheten inte tillräckligt känd. Påverkansanalysen indikerar att många vattenförekomster i exempelvis Västerhavet har problem med miljögifter. I Västerhavet säger alltså raps-modellen att värdet från fiskesektorn kommer att fyrfaldigas. Kunskap om sektorns användning av vatten samt dess vattenpåverkan behöver lyftas tydligare om det är så att modellens projektion stämmer. Gruvor och mineralutvinningsindustrin Framskrivningarna med raps bygger på historisk utveckling på riksnivå och ger en konservativ bedömning på grund av att utvecklingen historiskt sett varit svag. Teknisk utveckling av branschen medför allt högre grad av automatisering och sysselsättningsnivåerna förändras. Diskrepansen mellan raps prognos med minskad sysselsättning och minskat förädlingsvärde respektive branschens bedömning på en 300 procentig ökning bör diskuteras och fördjupade studier göras

35 Branschens påverkan på vatten vid eventuellt nya gruvor utgör ett erkänt hot mot vattenresurserna. Teknisk utveckling har och kommer förbättra möjligheterna att begränsa effekterna. El-, gas, värmeverk Vattenkraft ger ingen direkt påverkan på vattenkvalitet men en påverkan på ekosystem, framförallt biodiversitet, och miljön runt kraftverken. Kommunal värmeproduktion utvecklas under perioden till att skapa synergier mellan samhällets tekniska resursflöden, en positiv utveckling kan vara att kretsloppen sluts och att hanteringen av vatten ut från moderna reningsanläggningar allt oftare efterpoleras alternativt redan har uppnått en mycket hög kvalitet. Vatten och reningsverk Vattenförbrukningen är kopplat mot befolkningsstatistik, med en genomsnittlig förbrukning på ca 160 l/person/dygn. Lokalt och regionalt i landet finns brist på vatten och det finns behov av att ständigt öka leveranssäkerheten. Vattenförekomster bör värderas även utifrån denna aspekt. Förnyelsebehovet av VA-anläggningar är stort. Förnyelsen sker inte i den grad som krävs för att hantera läckage men det finns också behov av att förbättra avskiljning av skadliga kemikalier och läkemedel utan att energiåtgången ökar drastiskt. Transport samt Transportsektorn Transportsektorn är den enskilda sektor som tydligast visar på en tillväxt fram till Ett stort antal frågor med beröring till branschen kan komma påverka vattenuttag och påverkan. För att göra en bra bedömning av påverkan och vattenanvändning till 2021 behöver den prognostiserade tillväxten i raps brytas ner i transportslag innan analys görs. Flyg togs ej närmare upp vid intervjuerna, denna sektors vattenpåverkan bör studeras, den kan vara lokalt betydelsefull. 7.4 Vattenanvändning och vattenpåverkan utveckling ur ett europeiskt perspektiv Det totala Europeiska vattenuttaget är minskande enligt en framtidsstudie från Center for Environmental Systems Research, vid University of Kassel. 26. Det totala vattenuttaget i 30 europeiska länder minskar enligt studien med cirka 11 procent i perioden mellan 2000 och Vattenanvändningen i Nordeuropa dominerades år 2004 av elproduktion men vattenanvändningen i elproduktion förväntas avsevärt minska i framtiden. Orsaken till denna nedgång är främst antagandet att nya kraftverk kommer ha en ny typ av kylning. Denna minskning innebär att vattenanvändning inom tillverkningsindustrin och de inhemska sektorerna kommer att bli allt viktigare. Teknikutveckling sänker total sett vattenförbrukningen enligt denna studie. Forskarna förväntar sig också att tekniska förbättringar kommer leda till betydande effektiviseringar i vattenanvändning. Mellan 2000 och 2030 räknar studiens författare med att tekniska förbättringar tenderar att minska vattenförbrukningen med upp till 36 procent beroende på sektorer och scenarier. Tekniska förbättringar tenderar också att dämpa ökningen av vattenanvändningen i de sektorer och regioner i Europa som fortfarande visar en total ökning, exempelvis användandet av konstbevattning. Baserat på att omfattningen av konstbevattnade områden kommer att öka, ökar även de potentiella föroreningarna. 7.5 Vattenanvändning och vattenpåverkan utveckling ur ett svensk perspektiv Sammantaget i landet har ett ökat uttag av vatten noterats i SCBs senaste rapport Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige Studien visar att en tidigare trend med kontinuerligt minskande vattenuttag bröts under perioden Martina Flörke and Joseph Alcamo, European Outlook on Water Use, SCB; MI 27 SM

36 Figur 14: Sötvatten-uttag per vattendistrikt Den ökade vattenkonsumtionen inom industrin var 4 procent och bedömningen är att ca 65 procent av den totala vattenanvändningen idag går genom industriproduktionen. Jordbruket minskade sin vattenanvändning med ca 25 % relativt 2005 till ca 4 % av totalt uttag. Bedömningarna från SCB är osäkra, inte minst eftersom jordbruket värderades med en ny metodik relativt föregående studie. Sammantaget står dock industrin för 65 % av vattenuttaget, hushållen för drygt 21 %, övrig användning för 11 procent och jordbruket för 4 procent 28. Vattnet som används inom industrin och inom areell näring kommer till största del från egna täkter och uttagen av sötvatten är störst i Västerhavets och Bottenhavets vattendistrikt. Massa, papper, kemikalier, medicin och transportsektorn förväntas öka sin produktion i alla vattendistrikt. Dessa branscher är storkonsumenter av vatten och påverkan på vattendrag och hav är beroende av mellanliggande naturliga barriärer eller ytterligare reningsprocesser nedströms verksamheterna. Tabell 10: Vattenuttag, enhet 1000 m3, per vattendistrikt år SCB; MI 27 SM

37 Utöver den nationella tillväxttrenden för massa, papper, kemikalier, medicin och transportsektorn är följande trender viktiga i de olika distrikten: I Norra och Södra Östersjön kan man förvänta sig en tillväxt inom skogs- och fiskesektorn I Bottenviken kan man se en tillväxt inom sektorerna livsmedel, jordbruk och fiske medan övriga sektorer går bakåt. Västerhavets utveckling präglas utöver tillväxten inom massa- och pappersindustrin, kemikalier och transporter också av kraftproduktion. Bottenhavet utmärker sig genom en kraftig minskning inom stål, metall och skog. En annan trend som är viktig att bedöma effekter av är att förädlingsvärdet ökar mer än sysselsättningen (eller att förädlingsvärdet ökar och sysselsättningen går ned). Detta kan vara ett tecken på att förädlingsgraden generellt ökar i flertalet av de studerade branscherna och att antalet produktionssteg ökar. Detta skulle i sin tur kunna innebära en ökad vattenanvändning men samtidigt innebär en ökad förädling ett behov av nya produktionslinjer som då byggs med ny, troligtvis vattensnål och effektiv teknik vilket kan innebära att vattenanvändning, och påverkan inte alls behöver öka. Utvecklingen kan till och med leda till totalt sett minskad påverkan genom den sk Decoupling 29 som teknisk utveckling kan innebära. Även samtalen med branschrepresentanter indikerar att en sysselsättnings och/eller produktivitetsökning inte behöver leda till negativa effekter för resursen vatten, dvs. våra vattenförekomster. Snarare kan tillväxt i branscherna generera smartare lösningar och mer resurseffektivt tänk. Inga slutsatser kan göras om hur branscherna ser på hur de ekonomiska styrmedel som aviseras i EU-förarbeten kring prissättning av vatten, kan komma att påverka utvecklingen fram till Genomförda intervjuer med branscherna visar sammantaget på en stabilare tro på utvecklingen av branscherna än vad som syns i modellen. I de rapporter som respondenter hänvisat till för att fördjupa bilden av branschen finns ofta en positiv utveckling av miljöarbetet beskriven. Liksom tidigare används mest sötvatten inom Bottenhavets och Västerhavets vattendistrikt vilket helt kan hänföras till vattenintensiv industrisektor i dessa områden. Jordbrukets vattenuttag är störst i Södra Östersjöns vattendistrikt. Figur 15: Industrins vattenutsläpp, enhet 1000-tal kubikmeter, typ av utsläpp Decoupling innebär att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljömässigt negativa effekter av verksamheter eller livsstil 30 Källa: SCB MIRDATA, 37

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2018-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

HANDELNS betydelse för Sverige

HANDELNS betydelse för Sverige HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala län år

Befolkningsprognos för Uppsala län år 1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2017-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Christina Ripa Analytiker 044-309 32 73 christina.ripa@skane.se BILAGA Datum 2012-10-24 1 (5) Bilaga med Öresundsprognosens antaganden Prognoserna

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. 1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga

Läs mer

Näringslivsanalys. Härjedalens kommun. Anders Wigren och Lina Sjölin Inregia AB, April 2004 på uppdrag av Inlandsdelegationen

Näringslivsanalys. Härjedalens kommun. Anders Wigren och Lina Sjölin Inregia AB, April 2004 på uppdrag av Inlandsdelegationen Näringslivsanalys Härjedalens kommun Anders Wigren och Lina Sjölin Inregia AB, April 2004 på uppdrag av Inlandsdelegationen Förord Denna rapport handlar om den ekonomiska tillväxten i Härjedalens kommun

Läs mer

Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen

Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020 Den regionala modellen Regionala prognoser Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalandsregionen Horisontår 2020 Överfört prognosmodellen från Trender

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under

Läs mer

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder. FS 2016:3 2016-06-10 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2016-2025 Förväntad hög folkmängdsökning under kommande tioårsperiod, till del beroende på den rådande flyktingsituationen.

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2019:2 2019-04-08 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2019-2028 Norrköpings folkmängd förväntas fortsätta öka kommande tioårsperiod. Antalet födda barn beräknas fortsätta vara

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden

Läs mer

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska

Läs mer

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun Befolkningsprognos 2019-2028 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Inledning Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos Prognosantaganden Prognosresultat Att använda ett prognosresultat Inledning Befolkningsprognosen

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2018:2 2018-04-06 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2018-2027 Norrköpings folkmängd förväntas fortsätta öka kommande tioårsperiod. Antalet födda barn beräknas fortsätta vara

Läs mer

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016 Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 216 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Tillväxt och utveckling i Skaraborg Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Länsanalys befolkningsprognos

Länsanalys befolkningsprognos Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsutveckling 2018 Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Norrbottens näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 4 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Levererades maj 2019 Gäller folkbokförda Befolkningsprognos 2019 2035 Mikael Müller, kommunstyrelsens förvaltning Totalbefolkningen väntas växa Källa 2008 2018: SCB:s befolkningsstatistik Sida 3 men inte

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Prognos för arbetsmarknaden 2017 2019 Text Annelie Almérus Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Petra Nyberg Text- och bildredigering Marcus Löwing Avstämningsdag

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 Kortversion av arbetsmarknadsprognos för Uppsala län 2009/2010 Prognosen i sin helhet finns att läsa på arbetsformedlingen.se/rapporter PROGNOSEN KRAFTIGT MINSKANDE

Läs mer

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina Befolkningsprognoser Att beräkna befolkningsprognoser är svårt. Även om alla parametrar är perfekt uträknade efter vad som har hänt och vad som man rimligen

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan Till Vattenmyndigheten i 2013-05-30 Södra Östersjön Norra Östersjön Västerhavet Bottenhavet Bottenviken Synpunkter på Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste

Läs mer

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2002-2003 16-w år Näringsgren 2002 2003 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattenmyndigheten Södra Östersjön SKL:s miljöchefsnätverksträff 28 september 5 beslut om Förvaltningsplaner Förslag till statens

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag 1 (9) Stockholm 2012-08-17 Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag På uppdrag av Trafikverket har WSP tagit fram uppdaterade indata till de nationella svenska person- och

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för 2018-2032 2018-05-22 UNDERTITEL 2018-05-22 1 Innehåll Sammanfattande analys... 2 Befolkningsutveckling och prognos för Kronobergs

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012 Kommunkontoret 1 (12) Utvecklingsavdelningen 212-4-19 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 212 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 232 personer 212

Läs mer

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 28 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JANUARI 28 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4

Läs mer

Befolkningsprognos Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos

Befolkningsprognos Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos Befolkningsprognos 2019-2025 Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 2019-03-25 Innehållsförteckning Befolkningsprognos 2018 i

Läs mer

Befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Norrköping 2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med

Läs mer

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsprognos BFP15A R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg. Demografisk bostadsprognos

29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg. Demografisk bostadsprognos 29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg Demografisk bostadsprognos 2018-2027 1 Hushållsprognos för Skåne... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod... 3 Befolkning... 3 Hushållskvoter... 4 Avgångar från befintligt

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Befolkningsprognos BFP16A

Befolkningsprognos BFP16A R A PPORT Befolkningsprognos 016-06 BFP16A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 015... 4 Utfall 015 jämfört med prognos... 6 Prognos 016-06... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi RAPPORT Befolkningsprognos för Danderyds kommun 2013-2022 2013-04-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Uppföljning av målen i Europa 2020

Uppföljning av målen i Europa 2020 Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN 2017-2030 2018-02-09 BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN 2017-2030 KUND Salems kommun Säby Torg 16 144 80 Rönninge www.salem.se KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Befolkningsprognos BFP18A

Befolkningsprognos BFP18A R A PPORT Befolkningsprognos 018-08 BFP18A Innehåll Inledning... 4 Befolkningsförändringar 017... 5 Utfall 017 jämfört med prognos... 7 Prognos 018-08... 9 1. Vallentuna kommun... 9 1.1 Totalbefolkning

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer