FÖRENINGS- OCH KONCERNNYTT...

Transkript

1 Innehåll FÖRENINGS- OCH KONCERNNYTT... 3 Evenemang... 3 Taloyhtiö.Nyt... 3 Personalnyheter... 3 Undervisningsrådet Keijo Kaivanto... 3 AKTUELLT... 4 De bästa aktiebolagen belönades... 4 Konditionsgranskningen vid bostadsköp behöver speciallagstiftning... 4 Höjning av disponentarvoden ska godkännas av husbolagets styrelse... 5 Rekordartad auktorisering av disponentföretag... 5 Största delen av finländarna beredda att betala för energieffektivitet... 6 Finland riskerar att hamna på efterkälken när det gäller brandsäkerhet... 6 PÅVERKAN... 6 Rätt till ränteavdrag i beskattningen på basis av energieffektivitet... 6 Hushållen betalar energibeskattningsreformen... 7 JURIDISKA ÄRENDEN... 7 Positiv feedback på reformen av parkeringsövervakningen... 7 Lagreform om skyddet av byggnadsarvet... 8 FORSKNING OCH UTVECKLING... 8 Hissäkerheten intresserar finländarna... 8 Alternativa fasadrenoveringar kartläggs i KIMU-projektet... 9 Många goda lösningar att förnya ventilationssystem... 9 MARKNADER OCH KONJUNKTURER...10 Bostadsaktiebolagens skötselkostnader steg 4,7 % Fastighetsunderhålls-kostnaderna steg 2,7 % på årsnivå Hyrorna för fritt finansierade hyresbostäder steg 1,2 % Bostadshyrorna i Helsingfors i april juni EKONOMI OCH SKATTER...11 Skattearbetsgrupp föreslår en förskjutning mot konsumtionsbeskattning Regeringen påskyndar ibruktagandet av uppvärmningssätt med förnybar energi Kommunerna får in 200 miljoner mer i fastighetsskatt för

2 FÖRENINGS- OCH KONCERNNYTT Evenemang Utbildningskväll i Ekenäs Finlands Svenska Fastighetsförening ordnar en utbildningskväll Hur bra känner du till den nya lagen om bostadsaktiebolag må kl i Novia, Ekenäs. Utbildningen är öppen för alla och avsedd för styrelsemedlemmar samt disponenter i bostadsbolagen. Separat inbjudan finns på sidan 13. Kiinteistöliitto Uusimaas finskspråkiga utbildningar Utbildningskväll om den nya bostadsaktiebolagslagen i Vanda Utbildningskväll om den nya bostadsaktiebolagslagen ti kl på Sokos Hotel Vantaa (adress Hertasvägen 2, Dickursby, Vanda). Utbildningskväll för husbolagsstyrelser, del II, Utbildningsseriens del II för medlemmar och ordförande i husbolagsstyrelser ordnas må kl i auditoriet på Sokos Hotel Presidentti (adress Södra Järnvägsgatan 4, Helsingfors). Kvällens tema är styrelsens verksamhet, uppgifter och ansvar. Underhållsansvar och ändringsarbeten Aktuell utbildning må kl på Valkoinen Sali (adress Alexandersgatan 16 18, Helsingfors). Ekonomi- och bokslutseftermiddag Den traditionella ekonomi- och bokslutseftermiddagen ordnas kl i auditoriet på Sokos Hotel Presidentti (adress Södra Järnvägsgatan 4, Helsingfors). Anmälningar och närmare information: (klicka på aktuell utbildning under Tapahtumat) - per e-post uusimaa@kiinteistoliitto.fi - per telefon /Marja Tirronen Taloyhtiö.Nyt Finlands Fastighetsförbund och Kiinteistöliitto Uusimaa gav 28.9 ut en tematidskrift, Taloyhtiö.Nyt, som behandlade den nya bostadsaktiebolagslagen. Tidskriften delades ut tillsammans med Helsingin Sanomat i hela Nyland. Under höstens lopp kommer den att delas ut även vid Kiinteistöliitto Uusimaas evenemang. E- tidningen kan läsas på Personalnyheter Finlands Fastighetsförbund JK, vicehäradshövding Jaana Sallmén har utnämnts till jurist. Hon har tidigare varit jurist bl.a. hos Lakiasiaintoimisto Finessi Oy och Huoneistokeskus. Även JM Maria Kulomäki har utnämnts till jurist. Hon har tidigare arbetat på SKH Asuntopalvelu M. Kulomäki Oy och Advokatbyrå Juridia Ab. Jur.stud., pol.kand. Marja Pakarinen har utnämnts till rådgivande jurist. Pakarinen har tidigare arbetat bland annat vid åklagarämbetet i Östra Finland. Följande personer har slutat och övergått i annan tjänst, Anna-Liisa Varala till Lakiasiaintoimisto Finessi, rådgivande jurist Joel Sariola till Asianajotoimisto Kuhanen, Kanerva & Asikainen och rådgivande jurist Erika Mattson är nu jurist vid Tehy. Undervisningsrådet Keijo Kaivanto Republikens president tilldelade Keijo Kaivanto titeln undervisningsråd. Vicehäradshövding, PM Keijo Kaivanto verkar som verkställande direktör för Kiinteistöalan Koulutuskeskus, som rektor och ombud för Kiinteistöalan Koulutussäätiö och har dessutom flera förtroendeuppdrag i branschen. 3

3 AKTUELLT De bästa aktiebolagen belönades Framgångsfaktorer - energieffektivitet från solen och boendekommunikation vid rörsanering De bäst genomförda rörsaneringarna och de mest föredömliga husbolagsgärningarna har utsetts och belönats i tävlingar inom ramen för informationsprogrammet Tee Parannus. Vinnare av Årets husbolagsgärning 2010 blev As Oy Allinnan Helmi i Riihimäki som på ett föredömligt sätt har satsat på att förbättra energieffektiviteten och boendetrivseln. As Oy Nallenpolku i Tapiola i Esbo belönades för sin väl genomförda rörsanering, i synnerhet för god projektledning och aktiv kommunikation med de boende. Bägge husbolagen belönades med euro. As Oy Allinnan Helmi har förbättrat energieffektiviteten genom att utnyttja solenergi för föruppvärmningen av bruksvattnet och genom att ta i bruk led- och energisparlampor i husbolagets gemensamma lokaler. För belysningen som är våningsspecifik används rörelsedetektorer och ljussensorer. As Oy Nallenpolku som vann Årets rörsanering 2010 är ett flervåningsbostadsbolag från mitten av 1950-talet. Bolaget har genomfört en rörsanering på s.k. traditionellt sätt: avlopp, vattenledningar, badrum och elsystem byttes ut och olika alternativ jämfördes i nära växelverkan med de boende. I planeringfasen presenterades tre alternativa badrumsinredningar för delägarna i form av modellbadrum. Boendekommunikationen sköttes allt igenom exemplariskt i As Oy Nallenpolku. Projektledaren har anlitat en professionell kommunikationsansvarig som högra hand sedan första början. Kommunikationen har skötts mångsidigt med hjälp av t.ex. projektets hemsidor, pappersmeddelanden, enkäter till delägarna samt kvällsträffar och infomöten för de boende, berättar tävlingsjuryns ordförande Juhani Siikala. I tävlingen om Årets husbolagsgärning 2010 delades även ett hederspris på euro ut. Hederspriset gick till As Oy Kuopion Harjukatu 30. Låghuset som ligger i Niirala i Kuopio har förnyat sitt värmesystem genom att ersätta oljeuppvärmningen med jordvärme. Även As Oy Herastuomari i Reso gick vidare till sluttävlingen. Husbolaget byggde tillsammans med grannbolaget en handikapphiss och en tillgänglig ingång i samband med en fasadrenovering. Tävlingen Årets husbolagsgärning 2010 genomfördes av Kiinteistöalan Koulutuskeskus, Kiinteistöalan Kustannus, Kiinteistöliitto Uusimaa, LVI-Talotekniikkateollisuus, Byggnadsindustrin RT, Suomen Asuntotietokeskus, Finlands Fastighetsförbund och Tekes. Förtagssamarbetspartners var Cupori, Helsingfors Energi och Uponor. Lyckade rörsaneringar Också As Oy Säästökartano har genomfört en lyckad rörsanering och fick som erkännande för detta ett hederspris på euro. Boendekommunikationen sköttes även i detta projekt på ett utmärkt sätt. En annan framgångsfaktor var samarbetet mellan projektledaren, övervakaren, disponenten och styrelseordföranden. I projektet kombinerade man nya tekniker inom rörsanering på ett naturligt sätt, såväl ytbeläggning som strumpinfodring och lining med införda rör. För Årets rörsanering 2010 svarade Asunto- ja kiinteistöyhtiöiden hallitusasiantuntijat AKHA ry och tidskriften Talotekniikka i samarbete med programmet Tee parannus. Närmare information: Konditionsgranskningen vid bostadsköp behöver speciallagstiftning Vid bostadsköp varierar den kvalitet konditionsgranskarna levererar och det är inte säkert att kunden får den service han eller hon borde få. Enligt Fastighetsförmedlingsbranschens centralförbund bör konditionsgranskningen omfattas av särskild lagstiftning på samma sätt som förmedlingssektorn. Det bör ställas uttryckliga kompetenskrav på konditionsgranskarna och ansvarsförsäkringen bör göras obligatorisk. Enligt centralförbundet uppfyller konditionsgranskningen tillnärmelsevis inte alltid kraven på kundorienterad och professionell verksamhet. Detta missförhållande har uppmärksammats av centralförbundet som även har fört informationen vidare till ministernivå. Lagstiftning, utbildning, relevanta obligatoriska auditeringar och tillräckliga tillsynsresurser är den medicin som behövs för att få struktur på denna sektor. Det är något vi ska eftersträva, markerar Fastighetsförmedlingsbranschens verkställande direktör Jukka Malila. 4

4 Relationen mellan konditionsgranskarna och fastighetsförmedlarna aktualiserades i MTV3:s nyheter häromveckan. Det hävdades bl.a. att förmedlarna gynnar samarbete med konditionsgranskare som skriver rapporter som gynnar säljandet. Centralförbundets VD Jukka Malila konstaterar att det ur fastighetsförmedlingsbranschens synvinkel är otrevligt med dessa anklagelser om bristande opartiskhet eller gynnandet av vissa konditionsgranskare. Anklagelserna är beklagliga i synnerhet för de mäklare som sköter uppdragen korrekt, och det gör största delen av yrkeskåren. Betonat ansvar i fastighetsförmedlingen Fastighetsmäklare är proffs som genom kompetent verksamhet säkerställer att bostadsköp görs på ett tryggt och korrekt sätt. I en bostadsaffär ska köparna veta vad de köper och säljarna vad de säljer. En neutral och professionellt utförd konditionsgranskning gagnar alla parter. God förmedlingssed ska vara rättesnöret I frågan om mäklarnas förhållande till konditionsgranskningen handlar det samtidigt om etiken i handeln med bostäder och om att följa god förmedlingssed. Fastighetsförmedlingsbranschens centralförbunds lag- och remissutskott har utarbetat instruktioner om god förmedlingssed för sina medlemmar. Förbundets medlemsgrupper har förbundit sig att iaktta instruktionen. Den kan läsas av såväl konsumenter som allmänheten på (på finska) och på svenska på Formedlingssed.pdf. På hyvavalitystapa.fi finns en karttjänst där den som säljer eller köper en bostad kan kontrollera om mäklaren finns med bland de förmedlingsrörelser som förbundit sig att följa god förvaltningssed. Höjning av disponentarvoden ska godkännas av husbolagets styrelse Många husbolag har efter att den nya bostadsaktiebolagslagen trädde i kraft fått meddelanden om höjda disponentarvoden. Fastighetsförbundet vill påminna om att en disponent eller ett disponentföretag inte ensidigt kan höja avtalade arvoden. Enligt bostadsaktiebolagslagen ska disponentarvodena vara godkända av husbolagets styrelse. Fastighetsförbundet understryker att samma gäller även alla separata avgifter som ingår i disponentavtalet och som tas ut av aktieägarna. Styrelsen svarar för att de avgifter som tas ut av ägarna är skäliga, t.ex. att arvodena för utredning och övervakning av lägenhetsrenoveringar inte är oskäliga. Prissättningen och höjningarna ska motsvara det som folk allmänt uppfattar som berättigat för att disponenttjänsternas trovärdighet och förtroendet för disponentskapet ska bestå. Husbolagsstyrelserna måste dock när de beslutar om arvodena inse att den ersättning som betalas för utfört arbete och extra arbete ska vara adekvat. Enligt den nya bostadsaktiebolagslagen ska husbolagens styrelse upprätthålla ett register över aktieägarnas renoveringsanmälningar. Dessa registrerings-, utrednings- och övervakningskostnader ska vara skäliga så att delägarna av denna anledning inte låter bli att anmäla sina renoveringar till husbolaget. Husbolagsstyrelsen ska behandla disponentavtalet och disponentarvodet vid ett möte och godkänna både det fasta arvode som ingår i avtalet och höjningen av separata avgifter som tas ut av husbolaget och delägarna. Om styrelsen anser att höjningen inte är skälig bör man underhandla med disponentföretaget om arvodenas storlek. Förslaget om höjning av avtalade pris ska lämnas in till husbolaget i god tid. Om man följer de allmänna avtalsvillkor som gäller för disponentverksamhet ska husbolaget inom en månad efter att det har fått höjningsförslaget skriftligen meddela disponentföretaget att det inte godkänner höjningen. Rekordartad auktorisering av disponentföretag Disponentföretagen har tagit emot den nya ISAauktoriseringen betydligt ivrigare än förväntat. Även de riksomfattande disponentföretagen har kommet med i ISA-systemet. Disponentföretag kan få ISA-auktorisering på basis av kvaliteten och tillförlitligheten i verksamheten. Auktoriserade disponenttjänster finns tillgängliga för allt flera husbolag. Under 2010 ökar antalet ISA-företag med över 50 %. ISA täcker nu hela landet. För närvarande väntar ett tiotal disponentföretag på auditering. 5

5 ISA-auktoriseringen reviderades i år och auditeringarna flyttades över på ett externt, oberoende certifieringsföretag, Det Norske Veritas. I det nya systemet kan endast disponentföretag få auktorisering. De tidigare beviljade personauktoriseringarna gäller fram till utgången av Isännöitsijöiden Auktorisointi ISA kommer att göra betydande satsningar på marknadsföringen och utvecklingen av verksamheten. ISA kommer att synliggöras i synnerhet för styrelser i husbolag som köper disponenttjänster. ISA-auktoriseringen är en betydande konkurrensfaktor för ett disponentföretag och kan vara ett bedömningskriterium t.ex. vid upphandlingar. Cirka bostadsaktiebolag i Finland är i behov av professionella disponenttjänster. ISA grundades 1989 av Disponentförbundet och Finlands Fastighetsförbund. Största delen av finländarna beredda att betala för energieffektivitet Finländarna är beredda att betala för energieffektivt byggda hus. Nästan 85 % av alla som planerar att bygga hus är beredda att betala ett tilläggspris för förbättrad energieffektivitet. För merparten rör det sig om högst euro, men en liten andel skulle vara beredda att betala över euro. Detta framkom i en enkät som genomfördes av Tekes och Motiva på bostadsmässan i Kuopio. Oftast avsåg förbättringen av den egna energieffektiviteten luftvärmepumpar (45 %) och renovering eller byte av värmesystem (32 %). De flesta dvs. 74 % ville minska den totala energiförbrukningen genom förbättringar i det egna huset. Nästan hälften vill även använda mer förnybar energi. Däremot är endast 24 % av de svarande villiga att minska vattenförbrukningen. Vid val av uppvärmningssätt var det viktigaste kriteriet förmånliga driftkostnader. Också användarvänligheten var viktig. För 40 % av svararna är användningen av förnybar energi viktig. Trots att man är intresserad av energieffektivitet upplever man att det är besvärligt att skaffa sig information. Man såg det som ett hinder för energieffektivt byggande att man inte enkelt får information på ett enda ställe. Dessutom ansåg man att informationen är motstridig och otillförlitlig. Å andra sidan upplevde man att inte heller planerare och entreprenörer har tillräckligt mycket kunskap. Endast 22 % av de svarande ansåg att priset utgör hinder för lågenergibyggande. Finland riskerar att hamna på efterkälken när det gäller brandsäkerhet Automatisk släckutrustning dvs. sprinklers är det mest effektiva sättet att förhindra dödsbränder och även materiella skador vid brand. För närvarande ser det ut som om Finland håller på att hamna efter Norge och Sverige i hissäkerhet trots att bränderna klart och tydligt är ett större problem här än i grannländerna. I Finland har 44 människor omkommit i bränder sedan slutet av juli. Norge fick i början av juli en författning enligt vilken alla bostadshus med fler än tre våningar där det finns hiss även måste ha automatisk släckutrustning. Även i Sverige förnyar man byggnadernas brandsäkerhetsbestämmelser med krav på släckutrustning. Sverige har planer på att sprinklers ska bli obligatoriska i alla boenden och vårdinrättningar för särskilda grupper. PÅVERKAN Rätt till ränteavdrag i beskattningen på basis av energieffektivitet Fastighetsförbundets verkställande direktör Harri Hiltunen: Rätten till ränteavdrag i beskattningen kunde bestämmas på basis av energieffektivitet. Statssekreterare Raimo Sailas har velat initiera debatt om att slopa rätten att dra av räntan på bostadslån. Han motiverar detta med att det nuvarande stödsystemet i själva verket endast höjer bostadspriserna. Efter början av 1990-talet då avdragsrätten förra gången skars ner betydligt har bostadspriserna sågat upp och ner flera gånger. Av detta kan man sluta sig till att den faktor som mest inverkar på utvecklingen av bostadspriserna och prisändringarna inte är avdragsrätten utan bristen 6

6 på lämplig och tillräcklig bostadsproduktion och dito utbud i förhållande till efterfrågan. Enligt en utredning av Europeiska centralbanken gällde avdragsrätt för bolåneräntor i elva EUländer Man har ansett att avdragsrätten har haft så pass positiva bostadspolitiska effekter att det är förnuftigt att behålla den. Också i Finland bör vi göra denna bedömning av fördelar och nackdelar. Skatteavdraget på bostadslån har betydelse eftersom avdraget direkt berör 1,2 miljoner personer med bostadslån i Finland. När man föreslår att skatteincitamentet som gäller bostaden ska slopas är det bra att stanna upp och omsorgsfullt - och inte enbart skatteteoretiskt - bedöma de resultat som har nåtts. Skattestöden för att anskaffa en egen bostad har uppmuntrat finländska familjer att spara och bära ansvaret för att själva ordna sitt boende. Samtidigt har familjerna i takt med amorteringen av lånen - ett slags tvångssparande - skaffat sig tillgångar. Bostadsbeståndet i Finland står inför betydande renoveringsbehov under de kommande åren. Bostäder måste bl.a. byggas om för att motsvara den åldrande befolkningens förändrade behov och för att få bättre energieffektivitet för att motverka klimatförändringen. Rätten att dra av räntan på bostadslån kunde vara ett effektivt sätt att uppmuntra människor till att förbättra energieffektiviteten i sina bostäder. Avdragsrätten kunde i framtiden graderas efter bostadshusets energieffektivitetsklass. På detta sätt kunde efterfrågan styras mot mer energieffektiva bostäder. Avdragsrätten skulle även främja reparationer i det gamla bostadsbeståndet genom skattelättnaden och ett bättre återförsäljningspris på gamla bostäder. Samtidigt kunde statens direkta understöd och räntestödda lån för reparationer av bostäder slopas. Hushållen betalar energibeskattningsreformen Regeringen tänker lägga om energibeskattningen så att det blir dyrare att använda bränslen som är skadliga för klimatet än att använda förnybara. Enligt Finlands Fastighetsförbund är det riktigt att koldioxidutsläppen och energiinnehållet bestämmer skattens storlek. Däremot är det ohållbart att kostnaderna för reformen tas ur hushållens plånböcker. Avsikten är att med intäkterna från reformen täcka det hål i statens budget som slopandet av Fpa-avgiften gav upphov till. Reformen ger staten 719 miljoner euro mer i nettoskatteintäkter. Fastighetsförbundet understryker att höjningarna inte inriktas på det sätt regeringen önskar eftersom så mycket som en tredjedel av höjningarna måste betalas av de finländska hushållen. Summan är avsevärt mycket större än vad fastighets- och hyresverksamheternas andel har varit av Fpa-avgifterna. Syftet med reformen är att styra allmänheten mot att spara energi och använda förnybara energikällor. Avsikten är att till exempel göra det mer lönsamt att byta oljevärme mot jordvärme. Enligt Fastighetsförbundet är det viktigt att uppmärksamma att förändringarna kan leda till ett höjningsbehov på upp till 20 % av priset i fjärrvärmebolag som utnyttjar naturgas. En höjning av fjärrvärmepriset i denna storleksklass kan leda till att bostadsfastigheter överger fjärrvärmen och på så sätt undergräver grunden för hela fjärrvärmesystemet. Fastighetsförbundet understryker att tanken på att genomföra en energiskattereform på en gång 2011 är ett tecken på en dåligt skött skattepolitik. Reformen kan höja energiskatterna till och med femdubbelt och bränsleprisen med upp till 70 %. Fastighetsförbundet anser det nödvändigt att den strukturella reformen av energibeskattningen genomförs under en övergångsperiod på minst tre år, Övergångstiden möjliggör en ekonomiskt rättvis och kontrollerad reform både för energikonsumenterna och energiproducenterna. Det vore i linje med energiskattereformens principer att beskatta torv på samma grunder som övriga bränslen. I regeringens proposition beaktar man inte reformens inverkan på mervärdesskatteintäkterna. Energiskattehöjningen höjer automatiskt även statens momsintäkter. JURIDISKA ÄRENDEN Positiv feedback på reformen av parkeringsövervakningen Justitieministeriets arbetsgrupps förslag om revidering av lagstiftningen om parkeringsövervakning har mötts av positiv 7

7 feedback. Merparten av remissinstanserna ansåg att arbetsgruppens mål och förslag är bra och gav reformen sitt stöd för att man mer effektivt än nu ska kunna ingripa i felparkeringar. Sammanlagt 29 instanser lämnade in ett utlåtande. Arbetsgruppen föreslog att klampning tas i bruk, att felparkeringsavgiftens maximibelopp höjs, att tre felparkeringsavgifter tas ut för samma fortsatta felparkering och att besvärssystemet ska utvecklas. Ytterligare föreslog arbetsgruppen att bestämmelser om privat parkeringsövervakning ska tas in i lagen och att en övervakningsavgift ska kunna tas ut för olovlig parkering på privat område. En majoritet av remissinstanserna ansåg att arbetsgruppens förslag ger tydligare förfarande, rättsskyddsmedel och privat parkeringsövervakning. Man ansåg att klampning är ett effektivt nytt sätt för att ingripa mot parkeringsfel. Merparten av remissinstanserna stödde även förslaget om att ta med bestämmelser om privat parkeringsövervakning i lagen. Fem remissinstanser förhöll sig kritiska mot privat övervakning. Lagreform om skyddet av byggnadsarvet Republikens president har fastställt lagen om skydd av byggnadsarvet. Samtidigt gjordes en ändring i markanvändnings- och bygglagen. Syftet med lagreformen är att stödja ett tidsmässigt och regionalt mångfaldigt byggnadsarv och en kulturellt hållbar skötsel och användning av det. De nya lagarna trädde i kraft Lagen om skyddande av byggnadsarvet ersätter byggnadsskyddslagen från Den nya lagen har nya kriterier för hur skyddade objekt definieras och konkretiserar förutsättningarna för skydd. En byggnads kulturhistoriska betydelse bedöms efter hur ovanlig, typisk, representativ eller ursprunglig den är samt efter dess historiska beviskraft eller historiska skiktning. Dessutom ska objektet vara nationellt, regionalt eller lokalt betydelsefullt. De ovannämnda kriterierna tillämpas på alla tre nivåer. Dessutom är syftet att få en mer transparent skyddsprocess än tidigare. I detaljplanerade områden verkställs skyddet fortsättningsvis enligt markanvändnings- och bygglagen, dvs. genom bestämmelser som ges i detaljplanen. I och med den nya lagen ersätts åtgärdsförbudet med ett förbud mot äventyrande av byggnadsarvet som utfärdas efter prövning. Ett förbud mot äventyrande bör dock alltid ges när det behövs för skyddet. Det tidigare åtgärdsförbudet medförde osäkerhet om vilka åtgärder som var tillåtna och vilka som inte var det. Förbudet mot äventyrande av byggnadsarvet förbjuder åtgärder som kan skada kulturhistoriskt betydande byggnader. Förbudet gäller inte åtgärder för att bevara eller iståndsätta byggnaden. Byggnaden kan fortsättningsvis användas på ett lämpligt sätt förutsatt att dess kulturhistoriska särdrag inte äventyras. Enligt äventyrandeförbudet kan byggnadens ägare åläggas att förhindra att byggnaden förstörs som till exempel att bomma igen fönster- och dörröppningar i hus som står öde för att förhindra skadegörelse. Om skyddet av byggnaden orsakar ägaren betydande olägenhet eller skada har han eller hon rätt att får ersättning från staten. En ändring gjordes även i markanvändnings- och bygglagen; om skyddsbestämmelserna i detaljplanen för en nationellt betydande byggnad är orimliga för ägaren kan staten stå för ersättningen. Tidigare ersatte kommunerna. För andra byggnader i detaljplanerade områden är det fortfarande kommunerna som är ersättningsskyldiga. Lagen om skydd av byggnadsarvet gäller även statsägda byggnader. Detta innebär att statens särställning som ägare till byggnadsarv upphör. Byggnader som är skyddade med stöd av tidigare lagstiftning kommer dock även framöver att vara skyddade även om de byter ägare. Det finns sammanlagt ungefär 250 byggnader som är skyddade med stöd av byggnadsskyddslagen, ungefär 800 statsägda byggnader som är skyddade genom förordningar samt uppskattningsvis byggnader som är skyddade i detaljplaner. Ärenden om att skydda en byggnad ska läggas fram för den närings-, trafik- och miljöcentral inom vars område byggnaden är belägen. Skyddsbeslutet fastställs av Miljöministeriet. FORSKNING OCH UTVECKLING Hissäkerheten intresserar finländarna Fyra av fem finländare vill att gamla hissar ska renoveras för att motsvara dagens säkerhetsnivå. Nio av tio finländare upplever att det är viktigt eller synnerligen viktigt att hissen ger 8

8 tillgänglighet för alla visar en utredning som Kone Hissit Oy har gjort. Undersökningen genomfördes i april 2010 och 505 finländare i åldern svarade på den. Många var även beredda att betala för säkra hissar och tillgänglighet. Hela 43 % av invånarna är beredda att betala för ombyggnad av hissen. Gamla hissar kan medföra brister i säkerheten Hissbeståndet i Finland har en medelålder på över 30 år varför det är aktuellt med ombyggnad i många hus. I takt med tilltagande ålder föråldras och slits tekniken vilket kan ge funktionsstörningar. Även hisstekniken har utvecklats enormt under de senaste 20 åren och säkerheten och tillgängligheten i moderna hissar är något helt annat än tidigare. För att människorna ska kunna röra sig smidigt, säkert och bekvämt i byggnaderna ska gamla hissar uppfylla samma krav som nya. Finland har i motsats till nästan alla andra länder i Europa ingen lagstiftning som ålägger att gamla hissar ska renoveras. I praktiken beror det på husbolagens egen aktivitet om eventuella säkerhetsbrister åtgärdas. Det finns tre typiska säkerhetsbrister. I gamla hissar kan hisskorgen sakna dörr varvid väggen rör sig med hissen. För det andra att larmet inte går i bägge riktningarna vilket betyder att personen i hissen inte kan vara säker på att larmet har nått fram och inte heller får anvisningar om hur han eller hon ska agera. För det tredje stopprecisionen; gamla hissar har hisskorgar som kan hamna avsevärt ovanför eller under det golvplan man stiger ut på. Alternativa fasadrenoveringar kartläggs i KIMU-projektet Inom KIMU-projektet som koordineras av Fastighetsförbundet har man utrett alternativa energirenoveringar av yttermanteln i hus, deras kostnader och lönsamhet. Utredningen som är gjord av VTT beskriver typiska konstruktioner och problemen med dem i fundament, bottenbjälklag, ytterväggar, fönster och dörrar, balkonger och vindsbjälklag i beståndet av flervåningshus från och 1970-talet. Alternativa reparationsåtgärder presenteras både med tanke på byggnadens energieffektivitet och förbättrad teknisk kondition hos byggdelarna. Lösningarna fäster uppmärksamhet även vid ett gott inomhusklimat. Med hjälp av tre exempel bedöms lönsamheten av omfattande totalreparationer i flervåningshus med avseende på livscykeln. Energireparationens förmånlighet grundar sig på en omfattande reparation där man beaktar de energiförbättrande åtgärderna som marginalkostnader. I bedömningen utgår man ifrån att fasaden behöver renoveras för att den är i dåligt skick varför reparationer måste vidtas i vilket fall som helst. Enligt utredningen är det i allmänhet inte lika förmånligt att förbättra energieffektiviteten genom reparationsbyggande som vid nybyggen. Det är lönsamt i samband med ett reparationsprojekt när renoveringsintervallen är år. Många goda lösningar att förnya ventilationssystem Som en del av KIMU-projektet, koordinerat av Fastighetsförbundet, har ett ytterligare projekt genomförts under ledning av LVI- Talotekniikkateollisuus där man utredde vilka förutsättningar det finns för till- och frånluftsventilation i höghus. Enligt slutrapporten från KIMULI-projektet finns det flera ventilationslösningar som kan ge avsevärda besparingar i energiförbrukningen och som samtidigt förbättrar inomhusklimatet. Ventilationen i flervåningshus som nått sin renoveringsfas är för det mesta självdragsventilation eller mekanisk ventilation. Allmänt taget kan man säga att ventilationen i detta byggnadsbestånd fungerar bristfälligt. Den är dock en central faktor för både boendehälsan och människors trivsel. Samtidigt är värmeåtervinningen i ventilationen den största energisparpotentialen i dessa byggnader. KIMULI-projektets exempelbyggnader finns i KIMU-projektets områden Mattby i Esbo och Keijupuisto i Lahtis och de representerar typiska bostadshus från och 1970-talen. Man tog fram tre olika lösningskoncept för dem och simuleringskalkylerade inverkan på energiförbrukningen och inomhusklimatet. Projektet utgick från en god nivå på inomhusklimatet (S2). Goda erfarenheter av utblåsning genom vägg Ett attraktivt reparationsalternativ är lägenhetsvis ventilation där frånluften förs ut genom väggen. Hindret är ofta att myndighetsgodkännande saknas eftersom de nuvarande bestämmelserna och anvisningarna kan tolkas så att det inte är tillåtet att föra ut frånluften genom byggnadens fasad. 9

9 Man satte sig särskilt in i denna lösning genom att separat samla in befintlig kunskap och erfarenhet samt genom att intervjua myndigheterna. Erfarenheterna från de hus där denna ventilationslösning har tagits i bruk visar inte på problem. Som en fortsättning på arbetet bör man tillsammans med myndigheterna ta fram anvisningar om hur detta kan utföras. På detta sätt kunde även denna användbara lösning tas i mer omfattande bruk. Betydande energibesparingar Exempelplanerna visade att det finns flera alternativa lösningar som kan genomföras i typiska höghus. Simuleringskalkyler gav att det är möjligt att spara upp till 25 % av byggnadens totalförbrukning genom värmeåtervinning. Samtidigt förbättras både ventilationen och inomhusklimatet påtagligt. Anskaffningskostnaderna varierar inte på något avgörande sätt mellan de olika systemen. Ventilationen bör absolut tas upp i samband med andra stora renoveringar i husbolag, i synnerhet i samband med saneringar av rör och ledningar. Då blir kostnaderna för att förnya ventilationen flera tiotals procent billigare än om den anskaffas separat. MARKNADER OCH KONJUNKTURER Bostadsaktiebolagens skötselkostnader steg 4,7 % Bostadsbolagens skötselkostnader uppgick 2009 till i snitt 3,34 euro per lägenhetskvadratmeter i månaden. Skötselkostnaderna steg med 4,7 % jämfört med året innan. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens ekonomiska statistik över bostadsaktiebolag. Skötselkostnaderna i flervåningsbostadsaktiebolag Skötselkostnaderna i flervåningshus var i snitt 4,04 euro, vilket är en ökning med 8,9 % från året innan. Reparationskostnaderna steg mest under året, 18 %. Av skötselkostnaderna gick den största relativa andelen, 26 %, till reparationer. Uppvärmningskostnadernas andel av skötselkostnaderna var 24 % och vattenanvändningens 8 %. Radhusens skötselkostnader uppgick i snitt till 2,54 euro per lägenhetskvadratmeter i månaden. Skötselvederlagens andel 84 % av inkomsterna Skötselvederlagen (inkl. vattenavgifterna) fortsatte att vara flervåningsbostadsaktiebolagens huvudsakliga inkomstkälla och var 2009 i snitt 3,51 euro per kvadratmeter i månaden. Bostadslägenheternas skötselvederlag steg 5,8 % sedan Skötselvederlagens andel av bolagens egentliga intäkter var 84 %. Hyrornas andel var 6,3 % och bruksersättningarnas 9,1 %. Totalt steg flervåningsbostadsaktiebolagens intäkter med 6,7 % sedan Fastighetsunderhållskostnaderna steg 2,7 % på årsnivå Kostnaderna för fastighetsunderhåll steg med 2,7 % under andra kvartalet 2010 jämfört med motsvarande period Uppgifterna framgår av Statistikcentralens Kostnadsindex för fastighetsunderhåll 2005 = 100. Bland underhållskostnaderna steg kostnaderna för vatten och avloppsvatten mest på årsnivå, dvs. 4,7 %. Värmekostnaderna steg 4,1 %, skötselkostnaderna 3,1 %, kostnaderna för förbrukningsel 3,0 %, arbetskostnaderna 2,6 %, övriga kostnader 1,0 %, materialkostnaderna 0,5 % och underhållskostnaderna 0,3 %. Hyrorna för fritt finansierade hyresbostäder steg 1,2 % Enligt Statistikcentralen steg hyrorna under det andra kvartalet 2010 med 1,7 % på årsnivå. Hyrorna för fritt finansierade hyresbostäder steg i hela landet i genomsnitt 1,2 %. I huvudstadsregionen steg hyrorna för fritt finansierade hyresbostäder med 2,1 % och i övriga Finland med 0,8 %. Hyrorna för aravabostäder steg i hela landet med 2,5 %. Jämfört med förra kvartalet steg hyrorna för fritt finansierade bostäder i hela landet med 1,5 % och för aravabostäder med 0,6 %. Bostadshyrorna i Helsingfors i april juni 2010 Genomsnittlig hyra 13,08 euro/m 2 /mån. 10

10 Ettor 16,82 euro/m 2 /mån. Tvåor 12,87 euro/m 2 /mån. Treor+ 11,59 euro/m 2 /mån. Genomsnittshyra i fritt finansierade bostäder: Nya hyresförhållanden 16,80 euro/m 2 /mån. Gamla hyresförhållanden 14,43 euro/m 2 /mån. Ändring i hyresindex för fritt finansierade bostäder: Från förra kvartalet 4,9 % Förändring på årsnivå (2009/II-2010/11) 3,2 % Genomsnittlig hyra i aravahyresbostäder 10,43 euro/m 2 /mån. EKONOMI OCH SKATTER Skattearbetsgrupp föreslår en förskjutning mot konsumtionsbeskattning En beskattningsrevidering har dryftats av en arbetsgrupp som föreslår att företagsskattesatsen sänks från nuvarande 26 till 22 %. Kapitalskatten borde i sin tur höjas till 30 %. Förändringen avser att göra det mindre attraktivt att omvandla förvärvsinkomster till kapitalinkomster. Arbetsgruppen som har letts av understatssekreterare Martti Hetemäki föreslår även en måttfull förskjutning av fokus från beskattning av arbete mot beskattning av konsumtion. Arbetsgruppen föreslår att beskattningen av förvärvsinkomst lindras med cirka två miljarder euro i alla inkomstklasser. Arbetsgruppen förespråkar en högre moms och vill höja både den sänkta och den normala momsen med två procentenheter. Hetemäkis arbetsgrupp fortsätter arbetet fram till slutet av året och avser fortsätta behandlingen av förvärvsinkomstbeskattningen i sin slutrapport. Regeringen påskyndar ibruktagandet av uppvärmningssätt med förnybar energi Regeringen har beslutat föreslå att 30 miljoner euro anslås i budgeten för nästa år för att påskynda ibruktagandet av uppvärmningssystem som utnyttjar förnybar energi. Stödet är främst avsett att främja ibruktagandet av effektiva värmepumpar som huvudsakligt värmesystem i bostadshus och övergången till pelletuppvärmning. Det är också tänkt att systemet ska omfatta olika slags hybridlösningar där flera olika förnybara energiformer utnyttjas på ett miljövänligt sätt, liksom även en övergång till andra träbaserade bränslen. Stödet beviljas projekt där man i samband med sanering av el- och oljeuppvärmda hus också gör ändringar i uppvärmningssystemet - det beviljas alltså inte för nybyggen. Det är inte meningen att bevilja fjärrvärmeanslutna hus stöd. Det är meningen att stödet för att ta i bruk uppvärmningsformer med förnybar energi ska beviljas alla slags bostadshus, såväl privathushåll som bostadsbolag. Stödets maximibelopp ska dimensioneras så att stimulanseffekten blir betydande. I de fall det är möjligt att få hushållsavdrag för arbetskostnader är det tänkt att stödet endast beviljas för materialkostnader. Ny lagstiftning kommer att ges om grunderna för hur energiunderstöden beviljas. I författningarna kommer man att närmare specificera bland annat den maximala understödsprocenten. Mer detaljerade föreskrifter om åtgärder som ska understödas utfärdas genom förordning av statsrådet. Författningarna torde ges vid årsskiftet. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) ger närmare information om hur och när man kan ansöka om understöd. Ansökningstiden blir troligen i början av Fakta om reparations- och energiunderstöd: Anslaget på 90,5 miljoner euro avses användas på följande sätt: * 44 miljoner euro för energiunderstöd, varav * 30 miljoner euro för ibruktagande av uppvärmningssätt som utnyttjar förnybar energi * 12 miljoner euro för andra investeringar och energibesiktningar som förbättrar energieffektiviteten i flervånings- och radhus 11

11 * 2 miljoner euro för inkomstrelaterade understöd till energireparationer i småhus * 46,5 miljoner euro för följande understöd: understöd för reparation av bostäder och på grund av sanitära olägenheter, understöd för reparation av bostäder för äldre och handikappade, understöd för installation av hiss och avlägsnande av rörelsehinder samt understöd för främjande av planmässig reparationsverksamhet. Kommunerna får in 200 miljoner mer i fastighetsskatt för 2010 Fastighetsskatten 2010 beräknas på beskattningsvärdena 2009 och de skattesatser som kommunen där fastigheten är belägen har fastställt för Fastighetsskattesatsernas övre och undre gränser höjdes för Den allmänna fastighetsskattesatsen steg från 0,50-1,00 % till 0,65-1,35 % och skattesatsen för byggnader som används för stadigvarigt boende från 0,22-0,50 % till 0,32-0,75 %. Den allmänna fastighetsskattesatsen har stigit i 228 kommuner, skattesatsen för byggnader som används för stadigvarigt boende i 260 kommuner och skattesatsen för övriga bostadsbyggnader i 212 kommuner. Dessutom fastställdes en separat skattesats för obebyggda byggplatser i 140 kommuner och en separat skattesats för allmännyttiga samfund i 251 kommuner. 12

12 HUR BRA KÄNNER DU TILL DEN NYA LAGEN OM BOSTADSAKTIEBOLAG? Ny lag om bostadsaktiebolag trädde i kraft i juli. I lagen kom ändringar som inverkar på bostadsbolagets styrelse samt alla boende. Kom till skolningskväll för bostadsbolagets styrelsemedlemmar och disponenter måndag kl Yrkeshögskolan Novia (stort klassrum), Raseborgsvägen 9, Ekenäs KVÄLLENS PROGRAM Öppning av tillställningen och föreningens hälsningar Föreningens verksamhetsledare Marika Sipilä Inledning till lagen om bostadsaktiebolag innehåller t.ex. - bolagsstämmans förfarande - styrelsens och disponentens ansvar - reparationsansvar Jurist Kristel Pynnönen, Fastighetsförbund Kaffeservering inledning till lagen om bostadsaktiebolag fortsätter... För serveringen vänligen anmäl om deltagande senast måndag * (klicka skolningen och välj där ilmoittautuminen ) * per e-post uusimaa@kiinteistoliitto.fi * telefon (09) / Marja Tirronen Obs! Anmäl dig snarast. Begränsad antal deltagare. Tillställningen är avgiftsfri och avsedd för bostadsbolagens styrelsemedlemmar samt disponenter. Föreläsningarna hålls på svenska. Välkomna!