Hon vill se Europa enas om regelverken

Transkript

1 april/maj AMERIKANSK LAG PÅVERKAR FLER E-FAKTUROR ATT VÄNTA EBA:S RAPPORTKRAV SKAPAR STRESS Senaste nytt: Thomas Östros blir ny vd Hon vill se Europa enas om regelverken Foto: Anna Rut Fridholm Riskkontroll och regelefterlevnad är i ropet. Nu behöver complianceansvariga i branschen samarbeta för att påverka utvecklingen, säger Nordeas compliancechef Sonja Lohse som leder bankernas utvecklingsarbete i Europa.

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj 2012 Kära läsare, När jag skriver dessa rader har vi äntligen fått lite sol och värme här i Stockholmstrakten. Som Uppsalapendlare kan jag förnöjsamt konstatera att vintern rasat ut och att den aldrig kulminerade i någon snöstorm. Därmed har tågen gått och infrastrukturen fungerat. När det gäller annan viktig infrastruktur finanssektorn har det stormat desto mer, och allra mest kring bolånen. Till en början handlade debatten om sambandet mellan reporäntan och bolåneräntan. Många aktörer på marknaden har ägnat stor kraft åt att med transparens och pedagogik försöka förklara hur verkligheten har förändrats. Det tidigare så tydliga sambandet har försvagats, vilket innebär att en ändring av reporäntan inte med automatik ger lika stor ändring av bolåneräntan. På senare tid har debatten tagit en ny vändning då bolånekunder på olika sätt öppet talar om vilken ränta de betalar för sina bolån, bland annat genom att rapportera uppgifter till en räntekarta i en stor morgontidning. Jag tycker att det är spännande att se hur kombinationen av engagerade konsumenter, sociala medier och pådrivande tidningar kan ge avtryck. Även om en och annan banktjänsteman tycker att det är jobbigt med pålästa, kunniga och påstridiga kunder är jag övertygad om att alla Även om en och annan banktjänsteman tycker att det är jobbigt med pålästa, kunniga och påstridiga kunder är jag övertygad om att alla i längden vinner på att vi har starka konsumenter. Bankerna tvingas vässa sina erbjudanden och kunderna får bättre villkor. i längden vinner på att vi har starka konsumenter. Bankerna tvingas vässa sina erbjudanden och kunderna får bättre villkor. Ibland kan man fundera över varför bankerna så ofta debatteras i media. Och varför politiker är så kritiska. En positiv infallsvinkel är att vi jobbar i en bransch som engagerar. Det tråkiga är förstås att branschen oftare får kritik än beröm. Jag vill dock gärna föra vidare att jag på senare tid flera gånger har hört finansmarknadsminister Peter Norman framhålla att han i grunden och botten är väldigt nöjd med de svenska bankerna. Han vill gärna lyfta fram att de är stabila, välskötta och effektiva. Men, som han själv konstaterar, ett sådant budskap skapar inga feta rubriker. Efter dessa ord passar det bra att runda av med den senaste tidens stora branschnyhet, nämligen att Bankföreningens styrelse har utsett Thomas Östros till ny vd med tillträde den 20 augusti. Med Thomas vid rodret kommer vi att få ännu tydligare fokus på förtroendefrågor och en solid plattform för att föra en dialog med beslutsfattare om viktiga framtidsfrågor. Johan Hansing, tillförordnad vd Bankföreningen Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm info@swedishbankers.se Ansvarig utgivare: Johan Hansing Redaktion: Lena Barkman , Ellen Karlberg, Redaktörerna Produktion: M Pacerek AB

3 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj april/maj Jag är stolt över att få företräda bankerna Thomas Östros lämnade sitt jobb i s-ledningen Redan då sade han att han var öppen för jobb i näringslivet. Thomas Östros tillträder jobbet som vd för Bankföreningen den 20 augusti. När Bankföreningens styrelse frågade om han var intresserad av jobbet var det lätt att tacka ja. Det känns roligt och spännande. Det blir en ny utmaning som väntar utanför politiken. Jag hade aldrig tänkt mig ett helt liv som politiker, säger Thomas Östros, som sitter kvar i riksdagen fram till sommaruppehållet, men som mötte pressen i samband med utnämningen. Ser du inget problem med att byta sida? Nej, för mig känns det naturligt att företräda bankerna, som är en viktig bransch. Välmående företag är grunden för välfärden. Näringslivet skapar arbetstillfällen och resurser som gör fördelningspolitik möjlig. Men det är förstås viktigt att själv bottna i det man gör. Värderingarna hänger man inte av sig som en kavaj. Jag kommer inte att ha problem att jobba nära näringslivet och företräda bankerna. Varför valde banktopparna i styrelsen dig? Det får du fråga dem om. Men jag känner mig lämpad för jobbet. Jag har lång politisk erfarenhet och har haft olika statsrådsposter, jag har också europeiska erfarenheter. Jag kan bygga en bro mellan näringsliv och politik. Det vore bra om rörligheten mellan politiken och näringslivet ökade ytterligare. Det skadar inte att veta hur det fungerar på den andra sidan? Nej, verkligen inte. Jag vill få till stånd samtal som grundar sig på sakliga argument. Men jag kommer att söka samförstånd i stället för konflikt. Anders Borg har sin roll som finansminister, jag kommer att ha min. Hur ser du på bankernas roll i samhället? Finanssektorn är att likna vid blodomloppet. Den påverkar människors vardag och företags förutsättningar för att konkurrera och växa. Under senare år har jag känt mig stolt över våra svenska banker, som är välskötta och stabila. Jag hanterade konsekvenserna av 1990-talets finanskris. Det gjorde även de svenska bankerna, vilket är en anledning till att Sverige drog lärdom och i dag har så bra banker jämfört med många andra länder. Nu förhandlas kapitaltäckningsreglerna i Europa. Hur känner du inför utgången? Jag kan inte uttala mig å föreningens vägnar ännu. Men jag tycker det är bra med stora buffertar. Vissa regleringar behövs. De gagnar både branschen och kunderna så länge de genomförs på ett konkurrensneutralt sätt. Reglering ska ske balanserat så att det inte går ut över vare sig företag eller bolånekunder. Det gäller att hitta en bra balans. Med din s-profil kan man tro att du kommer att värna mer om småspararna än om ägarna? En framgångsrik bank måste både stå på kundens sida och klara sin upplåning till så förmånliga villkor som möjligt. Det är bra att kunderna ställer krav, att det finns konkurrens och att det finns alternativ att välja mellan. Text: Ellen Karlberg Thomas Östros Personligt: 47 år, bergsprängarson född i Malmberget. Familj: Bor i Uppsala tillsammans med fru och tre barn. Intresse: Litteratur och teater. På meritlistan: Riksdagsledamot. Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Näringsminister Skolminister Utbildningsminister Skatte- och bostadsminister Sakkunnig Finansdepartementet Utbildning/forskning: Doktorand nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Forskningsassistent. Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning Fotograf PONTUS LUNDAHL / SCANPIX

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj april/maj 2012 Nyheter Kapitaltäckningsregler utreds Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att lämna förslag till de lagändringar som behövs i svensk rätt för att genomföra det kapitaltäckningsregelverk som nu förhandlas fram inom EU. EU-kommissionen lämnade den 20 juli 2011 förslag till en förordning och ett direktiv som bland annat ska genomföra den så kallade Basel III-överenskommelsen. Förordningen specificerar de krav som ställs på bankernas kapitaltäckning, stora exponeringar och likviditet. I direktivet finns regler om bolagsstyrning, tillsynen över banker däribland tillsynmyndighetens möjlighet att sanktionera banker. Direktivet innehåller också bestämmelser om två kapitalbuffertar: en konservering buffert och en kontracykliskbuffert. Förordningen och direktivet är fortfarande under förhandling inom EU och de två rättsakterna är ännu inte slutligt antagna. Regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera vilka ändringar som behövs i svensk lagstiftning för att anpassa den till de regler som föreslås i förordningen och direktivet. I uppdraget ingår särkilt att föreslå vilken myndighet som bör ges i uppdrag att fastta beslut om vilken nivå den kontracykliska bufferten ska ha i Sverige. Utredningen ska också särskilt analysera om det finns behov av ett annat förfarande för handläggning av sanktionsärenden än det vi har idag. De pågående EU-förhandlingarna ska följas och utredningen ska anpassa sitt förslag till de slutligt antagna rättsakterna. Mats Walberg har utsetts till utredare. Mats arbetade tidigare som enhetschef på Finansdepartementet och hade då ansvar för bankfrågor däribland kapitaltäckningsfrågor. Idag arbetar han som hovrättsråd tillika vice ordförande i Svea Hovrätt. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 1 oktober Ett nationellt och passande dataskydd är målet Bankföreningen är i vissa delar kritisk mot den av EU-kommissionen föreslagna dataskyddsförordningen, som presenterades i januari i år. Enligt föreningen finns risken att förordningen - som den ser ut i dag - ofta står i konflikt med medlemsländernas nationella lagstiftning. I sitt yttrande till kommissionen nämner Bankföreningen bland annat att det är oklart hur svenska lagregler, såsom kreditupplysningslagen, påverkas av förordningen. Enligt Marie-Louise Ulfward, bankjurist på Bankföreningen, ska kreditupplysningsföretagen vara tvungna att inhämta samtycke från privatpersoner istället för att inhämta uppgifter från myndigheternas offentliga register. Det påverkar både kreditupplysningsföretagen och kreditgivarnas verksamhet. I sitt yttrande, som kom i början av mars, skriver Bankföreningen att detta i förlängningen kan det slå mot personers möjligheter att erhålla krediter på tillförlitliga grunder. Om enskilda medborgare dessutom har rätt att när som helst begära att uppgif- terna utplånas, vilket föreslås ingå i förordningen, faller hela kreditupplysningens funktion, menar Bankföreningen. Föreningen anser därför att de nya dataskyddsreglerna bör läggas i ett direktiv istället för i en förordning, vilket skulle möjliggöra nationella anpassningar. Den föreslagna förordningen är tänkt att ersätta det gamla dataskyddsdirektivet. Det motiveras med behovet av en uppdatering inom dataskyddsområdet till följd av den tekniska utvecklingen, främst internet, sedan nuvarande regler infördes. I ett nästa steg ska EU-parlamentet yttra sig angående EU-kommissionens förslag. Senaste nytt om EU:s kapitaltäckningskrav När EU:s finansministrar träffades i Bryssel 2 maj, företogs en lång förhandling om det lagstiftningspaket (CRD 4) som i framtiden bland annat skall reglera kapitaltäckningskrav för banker och andra kreditinstitut. Förhandlingen nådde långt, men ett slutligt beslut om förslagets samtliga delar kunde inte uppnås vid mötet. Förhandlingarna kommer att fortsätta vid finansministrarnas nästa möte, tisdagen den 15 maj.

5 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj april/maj Nya rapporteringskrav kräver snabb anpassning Redan under första kvartalet nästa år är det dags för Europas banker att följa nya gemensamma rapporteringskrav. Tiden är knapp och bankerna och tillsynsmyndigheter försöker vinna tid genom att förbereda sig. Foto: Niklas Almesjö/Bildarkivet Vid halvårsskiftet (juni/juli) lämnar den europeiska bankmyndigheten EBA över ett förslag till kommissionen om ny enhetlig europeisk tillsynsrapportering av bland annat finansiella uppgifter (FINREP) och kapitaltäckningsuppgifter (COREP). Förslaget presenteras som en så kallad teknisk standard. Det nya sättet att rapportera ska enligt planerna träda ikraft redan den 1 januari 2013 och den första kvartalsrapporteringen sker i maj Rapporterna kommer att ha status av EU-förordning och blir därigenom, efter beslutet, bindande och direkt gällande i alla medlemsländer. När beslutet är fattat innebär det ett omfattande arbete att anpassa bankernas inrapporteringssystem och rutiner. Tiden att införa en så pass omfattande ny rapportering är med andra ord mycket knapp och det lämnas inget utrymme för förseningar från någon part, säger Bankföreningens statistikexpert Christian Nilsson. På grund av de snäva tidsramarna har många banker redan idag inlett ett arbete med att anpassa rapporteringssystem och rutiner med utgångspunkt från det rapporteringsförslag som EBA presenterade i vintras. Även Finansinspektionen arbetar under snäva tidsramar och därför har tillsynsmyndigheten redan utarbetat en preliminär tidplan. Finansinspektionen har startat ett regelgivningsprojekt där myndigheten bland annat förbereder upphävande eller ändringar i olika föreskrifter som en effekt av de nya europeiska reglerna. Regeringen tillsatte också nyligen en utredning som ska lämna förslag till de lagändringar som krävs i svensk rätt för att införliva de kapitaltäckningsregler m.m. som följer av det pågående arbetet inom EU med att genomföra Basel 3. Att anpassa sig till de nya regelverken innebär en kamp mot klockan. Den nya enhetliga rapporteringen om kapitaltäckning (COREP) ska ersätta Finansinspektionens kapitaltäckningsrapport. Standardrapporten, som innehåller finansiella uppgifter, kommer, enligt förslaget, enbart att ersättas av den enhetliga europeiska rapporteringen (FINREP) på konsoliderad nivå för kreditinstitut. FINREP är enbart tänkt att omfatta rapportering för företagens konsoliderade uppgifter och inte på enskild bolagsnivå. Eftersom Finansinspektionen av bland annat statistikskäl måste samla in finansiella uppgifter om alla enskilda bolag så kommer Standardrapporten att leva kvar på bolagsnivå, säger Staffan Boström, Senior Rådgivare, på Finansinspektionen. Tillsynsmyndigheten kommer att presentera hur den svenska varianten av den enhetliga rapporteringen ska se ut senast den 1 oktober i år. Tester av den nya rapporteringen ska genomföras i januari Det kommer att bli snäva tidsramar för alla inblandade parter. Vi satsar på utökad information och planerar att införa löpande nyhetsbrev om rapportering samt kunna ta emot och svara på frågor via vår hemsida, utöver detta kommer vi att ha löpande möten med branschen och hålla rapporteringsseminarier, säger Staffan Boström på Finansinspektionen.

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj april/maj 2012 Nyheter Foto: Anna Rut Fridholm Det kan tyckas självklart att man ska leva efter reglerna, men idag har regelverken blivit så komplexa att man talar om compliance risker Sonja Lohse

7 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj april/maj Hon längtar efter gemensam action Utmaningarna är många, men även möjligheterna för dem som arbetar med regelefterlevnad i finanssektorn. Bankföreningen träffade Sonja Lohse, compliancechef på Nordea, för ett samtal kring compliance idag och imorgon. Frågar man Sonja Lohse vad den viktigaste egenskapen för en god compliancechef är kommer svaret snabbt. Man måste kunna prioritera. Det är jätteviktigt. Det räcker inte med att hålla sig uppdaterad, man behöver känna sin verksamhet ordentligt för att förstå vad som är relevant och inte, säger hon. Hennes svar ska ses i relation till vad en affärstidning beskrev som en tsunami av lagstiftning och reglering som sköljt över de finansiella marknaderna de senaste åren i efterdyningarna av finanskrisen. Den tsunamin är här för att stanna. Ofta talar man bara om reglering som något jobbigt, ännu mer att ta till sig. Men de stora förändringarna är också det som gör mitt arbete utmanande. Det är ett superintressant område att verka inom som både är mångsidigt och intellektuellt utmanande för alla som är intresserade av problemlösning, säger hon. Sonja Lohse utsågs till Compliancechef redan år 2000 och har längre erfarenhet än de flesta av området. På den tiden var funktionen inte speciellt vanlig i Sverige även om den fanns på anglosaxiska företag. Då var det få som visste vad compliance var. Jag fick gå runt och svara på frågan: Vad är compliance, egentligen?, men det har ju förändrats under de senaste årens explosion av lagstiftning, säger Sonja Lohse. Ordagrant betyder compliance efterföljd och funktionens uppdrag är att säkerställa att verksamheten lever upp till lagstiftning och Många har ju också uttryckt oro över att marknaden dignar under alla krav, men än så länge tycks inte EU-kommissionen dela den oron. Vi förväntas kunna ta till oss och tillämpa de nya regelverken. regelverk. När Sonja Lohse började arbeta med compliance handlade det främst om att vara en rådgivande expertfunktion som ofta arbetade nära den juridiska avdelningen. Detta har dock förändrats, och i dag hör compliancefrågorna ofta hemma i riskorganisationen. Det är olika för olika företag, men vi har sett en tydlig skiftning som styrt compliance mer mot riskarbetet. Det kan tyckas självklart att man ska leva efter reglerna, men i dag har regelverken blivit så komplexa att man talar om compliance risker, eller risken att man missar något och inte efterlever regelverken. Vad vi går mot i Europa är att compliance mer och mer blir den funktion som ska säkerställa att allt är som det ska, säger hon. Och det är ett omfattande jobb. Hon visar fram en lista över pågående och kommande direktiv som kommer att påverka finansiella företag. Det är uppemot 30 punkter på listan. Och varenda en av dessa är stora lagstiftningsverk. Ta MiFID2-direktivet till exempel, ett placeringsrådgivningsdirektiv. Själva direktivtexten är redan omfattande men därtill kommer Europeiska tillsynsmyndigheten (ESMA) att utfärda omkring 30 nya så kallade technical standards som man behöver integrera i verksamheten. Det är en enorm mängd information att ta till sig och förstå hur den påverkar den egna verksamheten. Hur gör man då för att skapa en god compliance funktion? Hur ska man arbeta? Ja, det beror naturligtvis på verksamheten i sig, men det finns vissa generella gyllene knep, säger Sonja Lohse.

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj 2012 Nyheter Delar man med sig av sina erfarenheter blir hela marknaden bättre. Sonja Lohse Svenska Bankföreningens Compliancegrupp Dels handlar det, som sagt, om att kunna prioritera, sedan hjälper det om man har ett gott samarbete internt, exempelvis med den egna juridiska staben samt uttalat stöd från ledningen. Det sistnämnda är i dag ofta ett mindre problem än det en gång var givet att fokus på compliance frågor ökat enormt. Externt är det bra att ha ett nätverk av kollegor som man kan dela erfarenheter och funderingar med. Detta är ett område där samarbete banker emellan är bra. Mycket är sådant man inte ska hålla hemligt, det handlar ju inte om affärshemligheter. Jag tror på ett öppet samtal kring hur har ni löst denna fråga. Det ger mycket att höra hur andra gör när det kommer till att tillämpa olika lagar. Delar man med sig av sina erfarenheter blir hela marknaden bättre, säger hon. Sonja Lohse är Nordeas representant i Svenska Bankföreningens compliancegrupp, en arbetsgrupp som startades i början av året i syfte att underlätta erfarenhetsutbyte. Gruppen möts regelbundet och anslutningen har varit bred. Förutom löpande diskussioner om gränsdragningar kring compliance funktionen i sig, och hur man kan strukturera det arbetet i relation Vi behöver en action plan för hur Europa vill att det ska se ut. Nu drivs utvecklingen mer av enskilda incidenter. Man upptäcker något, bedömer det som riskfyllt och går in och reglerar det. till riskkontroll och internrevision, diskuterar arbetsgruppen nya lagförslag och hur de kan komma att påverka verksamheten. Det är ett väldigt bra initiativ. Vi kan jämföra prioriteringar och hitta lösningar. Man får kontakter och ett nätverk av människor att kontakta om man vill diskutera något, säger hon. Speciellt viktigt är kanske arbetsgruppen för de mindre bankerna som står inför samma regelverksutmaning men som inte har storbankernas resurser och personal. Senast gruppen träffades diskuterades ny lagstiftning gällande mutor. Två andra stora områden för Compliance nu och framöver är nya penningtvättsdirektiv samt antiterrorist reglerna, områden där USA varit drivande alltsedan 11 september-attacken. En stor fråga för USA i terroristbekämpningen är Iran där US Treasury har visat att de menar allvar med sina förbud beträffande finansiella transaktioner med Iran och bötfällt dem som brutit mot dem. Nordiska banker har kanske inte så mycket verksamhet mot just Iran, men det måste ändå finnas rutiner på plats, säger hon.

9 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj Om man ser framåt så förutspår Sonja Lohse att den politiska regleringsivern kommer att lugna ned sig allteftersom den finansiella krisen mattas ut. Men fortfarande finns en oro på de globala marknaderna och en viss nervositet. Många har ju också uttryckt oro över att marknaden dignar under alla krav, men än så länge tycks inte EU-kommissionen dela den oron. Vi förväntas kunna ta till oss och tillämpa de nya regelverken. Sonja Lohse är även engagerad i Europeiska Bankföreningen, som representerar banker i Europa, och är ordförande för dess Financial Markets Committee. Jämfört med en del andra länder upplever hon att de nordiska bankerna ligger väl framme, inte minst för vår tradition och respekt för lagstiftning. Samtidigt finns det en viss oro för att marknaden håller på att bli för reglerad, eller som man säger på engelska, att det pågår en regulatory overkill. Man kan ha åsikter om det, men detta är hur det ser ut. Vad jag saknar är en övergripande plan för hur reglerna för marknaden ska utvecklas, en action plan för hur Europa vill att det ska se ut, vad ska vi arbeta mot. Nu drivs utvecklingen mer av enskilda incidenter. Man upptäcker något, bedömer det som riskfyllt och går in och reglerar det, säger hon. Det kan tyckas självklart att man ska leva efter reglerna, men i dag har regelverken blivit så komplexa att man talar om compliance risker, eller risken att man missar något och inte efterlever regelverken. Vad vi går mot i Europa är att compliance mer och mer blir den funktion som ska säkerställa att allt är som det ska. Text: Carolina Johansson Hur jobbar compliancecheferna? Margareta Naumburg Compliance officer, SBAB Bank Rickard Lindgren Regulatory Risk & Compliance Senior Officer RBS Global Banking & Markets Viveka Strangert Chef Compliance och Operativ Risk Retail Swedbank Vad är den största utmaningen idag för dig som compliancechef? Det är nog att samtidigt med att bedriva den löpande verksamheten ha tillräckligt med resurser för att kunna fånga upp, analysera, fördela och idriva implementeringsarbete. Vad krävs av en bra compliancechef/ avdelning i dagens föränderliga landskap? Hur kan man förvänta sig att arbetet kommer att utvecklas framöver? Compliance som område är ganska omoget, man befinner sig ungefär där internrevisionen gjorde för tio år sedan. Hur då? Det finns olika tolkningar av vad compliance är och ska göra. Till exempel kan det skilja sig i om man ser compliance som en i vissa avseende direkt kontrollerande funktion eller en funktion som bedömer risk för bristande regelefterlevnad och som övervakar och bedömer första linjens kontrollprocesser. Därför är det viktigt att tydliggöra funktionens roll och definiera vilka områden den arbetar med samtidigt som den förstås måste ta hänsyn till önskemål från till exempel styrelsen. En annan viktig punkt på agendan är att i tid och i lagom takt förvarna om kommande regelverk som kommer att kräva resurser och insatser av flera funktioner i företaget. En stor utmaning är att hålla mig uppdaterad om utvecklingen, såväl internationellt som i de fyra nordiska länder som jag ansvarar för. Därefter ska jag bedöma vad som är aktuellt för just vår verksamhet. Det är dessutom ofta en utmaning att genomföra de åtgärder som krävs i rätt tid, särskilt med tanke på att tiden mellan politiska beslut och implementering blir allt kortare. Vad krävs av en bra compliancechef/ avdelning i dagens föränderliga landskap? Jag tror att det är viktigt att kunna göra rätt prioriteringar, i RBS jobbar vi med compliance utifrån ett riskperspektiv vilket ger ett bra stöd för att kunna koncentrera sig på de områden där risken är störst. Det är en utmaning att hålla sig uppdaterad. Jag har dock ett bra stöd från mina RBS-kollegor runt om i världen och det arbete som utförs av Bankföreningen och andra branchorganisationer är till mycket stor hjälp. Hur kan man förvänta sig att arbetet kommer att utvecklas framöver? Förutom att graden av reglering ökar så tror jag att ett riskbaserat synsätt på compliancearbetet kommer att bli alltmer utvecklat och etablerat och att vi går mot en allt högre grad av struktur i compliancearbetet. Det kommer bl.a. att bli allt viktigare att kunna visa upp dokumention över allt det arbete som utförts av compliance. En utmaning är att hitta medarbetare. Det är en trång sektor i en ny disciplin som gör att många arbetsgivare söker efter samma kompetens. Sedan måste man finna en god struktur i arbetet. Detta är lite otrampad mark och det finns mycket lite best-practice i Sverige. Man får snegla på Storbritannien och USA för att få vägledning om hur man ska arbeta. Det att hitta en god struktur för att fånga regelförändringar och framför allt att få verksamheten att förstå vilka förändringar som kommer och hur dessa kan tänkas påverka verksamheten och strategin för banken. Hur kommer arbetet att förändras tror du om man ser framåt? Vi kommer att behöva lägga mer tid på kontroll och uppföljning av verksamheten på ett strukturerat sätt. Mycket av vårt jobb går idag ut på att ge råd och stöd till verksamheten, men denna del av vårt arbete borde troligen utföras av verksamheten själv där den högsta kompetensen borde finnas. Det kan bli så att compliance delas upp i olika kompetenser inom funktionen. Vi kanske gör som i andra länder: 1) Legal compliance som håller på med implementering av ny lagstiftning och analys 2) Field compliance som ger råd och stöd och arbetar nära den operativa verksamheten och 3) Control compliance som kontrollorerar och övervakar verksamhetens regelefterlevnad på en detaljerad nivå

10 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj 2012 Nyheter Kontot för alla - bra i teorin men svårt i praktiken EU-kommissionen gav för snart ett år sedan, i juli 2011, ut en rekommendation om att alla medlemsländer ska införa ett så kallat standardbetalkonto Basic Payment Account för att göra det möjligt för samtliga medborgare inom unionen att få ett bankkonto. Enligt aktuella siffror saknar i dag cirka 30 miljoner konsumenter inom EU ett bankkonto, vilket enligt kommissionen minskar deras förutsättningar att ekonomiskt delta i det moderna samhället och att till fullo dra nytta av den inre marknaden. Rekommendationen från EU-kommissionen ska besvaras den 12 juni i år. I Sverige finns redan i dag skyldighet att öppna inlåningskonto, så här behövs ingen lagändring på just det området, säger Marie-Louise Ulfward, bankjurist på Bankföreningen, och som anser att det finns en del brister i kommissionens rekommendation. Det hon främst vänder sig mot är rapporteringskravet, som säger att respektive medlemsland till EU-kommissionen ska rapportera in statistik över antalet bankkonton, och även uppgifter om antalet kunder som nekats konto, och på vilka grunder. Detta för att det enligt kommissionen ska bli lättare att övervaka situationen. Enligt den aktuella statistiken är det omkring 6 7 miljoner konsumenter inom EU som saknar bankkonto för att de av olika anledningar blivit nekade till det. Statistikkravet är för långtgående. Vi har svårt att se nyttan av statistiken eftersom det kommer att vara svårt att utläsa hur många som står utanför. Kraven medför också ökade kostnader för banker som måste rapportera, säger Marie- Louise Ulfward, som menar att svensk lagstiftning på området kan Goda kontohavare. Med bankkonto och kontokort öppnar sig en värld av möjligheter som förenklar livet. Men vad händer om en person missköter sitt konto och kanske ägnar sig åt kriminell verksamhet? krocka med EU-kommissionens rekommendation och eventuella lagändringar. När det gäller uppgifter som rör dem som nekats konto så får svenska banker i dag till exempel inte meddela kunden om detta gjorts på grund av misstanke om penningtvätt, säger Marie-Louise Ulfward. I samband med rekommendationen från förra året deklarerade kommissionen att det kan bli aktuellt att återkomma med lagstiftning. Ett så kallat standardbetalkonto är ett grundläggande betalkonto, som är tänkt att vara tillgängligt för i stort sett alla medborgare till en rimlig avgift. Enligt EU-kommissionen bör varje medlemsland införa dessa konton senast den 1 juli Text: Pär Krause

11 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj Allt fler väljer miljövänlig e-faktura Under förra året skickades det ut 60 miljoner elektroniska fakturor till privatpersoner, en ökning med 29 procent jämfört med procent av kunderna som betalar sina räkningar i sin internetbank använder e-faktura. Bankerna har en självklar ställning som förmedlare av e-fakturor till både privat- och företagskunder. Det visar den årliga undersökningen som genomförs av Bankföreningens medlemmar samt ett antal större fakturautställare. Jag bedömer att 70 procent av dem som idag betalar sina räkningar via sin internetbank också kommer att ta emot minst en e-faktura inom tre år, säger Johan Schmalholz, sakkunnig för e-faktura på Bankföreningen. Det finns många fördelar med e-faktura. Till exempel ger e-faktura en mer effektiv och billig hantering jämfört med pappersfakturor, men framförallt är e-faktura bra för miljön. Brev behöver inte transporteras ut till kunderna, färre träd behöver fällas och processas i pappersbruken. En studie som KTH har gjort visar att om alla 1,4 miljarder fakturor som årligen distribueras i Sverige var e-fakturor skulle koldioxidutsläppen minska med runt ton. Och utvecklingen är i sin linda. Utvecklingen mot elektronisk fakturahantering har nämligen gått betydligt långsammare än vad många bedömare väntat sig. Framför allt när det gäller hur företag och myndigheter anammat ny teknik för att fakturera sina kunder på ett både billigt och effektivt sätt. En majoritet av företagen säger de fortfarande använder papper, trots de effektivitetsvinster som finns att hämta. Enligt tidningen Computer Sweden hänvisar företagen till en brist på billiga, enkla system och branschstandarder. Det handlar också om hur företagen prioriterar denna fråga internt. Marknaden efterlyser en gemensam standard samt enklare och billigare system. Det finns ju branscher som har enat sig om standarder för e-fakturering. Det gäller bilbranschen, byggbranschen, bankerna och offentlig sektor- och företagen i de branscherna tycker att allt fungerar bra, Men de företag som handlar med företag i olika branscher tycker inte att det är lika lätt, säger Ulrika Storset, vd på NEA, Nätverket för elektroniska affärer, till Computer Sweden. När staten införde e-faktura för fyra år sedan gav det utvecklingen en puff framåt. Men det har gått långsammare än förväntat, uppger Ekonomistyrningsverket. Enbart en femtedel av myndigheternas leverantörsfakturor hanteras elektroniskt idag. Bankföreningens e-fakturaexpert tror att fakturainnehåll blir viktigare än standarder framöver. Det är idag inga större problem att hantera olika standarder. Problemet är att stora företag i egenskap av köpare ställer väldigt olika krav på fakturainnehåll vilket skapar problem för små leverantörer som levererar till köpare i olika branscher. Mer fokus bör läggas på innehåll och mindre fokus på standarder och format, säger Johan Schmalholz. Text: Ellen Karlberg Snabb rapportering löser fler brott Bankföreningen har begärt att Rikspolisstyrelsen avsätter resurser för att bankerna ska kunna rapportera elektroniskt, direkt via sina databaser till Finanspolisen. Med dagens system måste banken manuellt fylla i en webbaserad blankett, vilket både ökar risken för fel och att rapporteringsfrekvensen påverkas. En automatisk hantering skulle, förutom en effektivisering också medföra högre kvalitet på det material som levereras. Bankföreningen vill i ett framtida utvecklingsarbete samarbeta med Finanspolisen i för att hitta de systemlösningar som ger bästa möjliga förutsättningar för en effektiv elektronisk rapportering. Riskhanteringen fortsatt under lupp Financial Stability Board, FSB, granskar för närvarande hur de brister i riskhanteringen som kom att uppmärksammas under finanskrisen har hanterats av myndigheter och företag. Som en delprocess i denna undersökning uppmanar FSB finansiella företag, branschorganisationer och andra intressenter att lämna synpunkter senast den 11 maj 2012.

12 12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj 2012 Nyheter Amerikansk lag skapar oro När den amerikanska skattemyndigheten IRS kräver mer information om sina skattesubjekt utomlands inom ramen för FATCA skapar det både utmaningar och risker. Bankföreningen vill se ändringar i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med USA. FATCA står för Foreign Account Tax Compliance Act, en lag som innebär att finansiella institut som tar emot betalningar ska behålla 30 procents källskatt på betalningar med ursprung i USA. För att det mottagande institutet ska slippa skatt måste det ha lämnat information om tillgångarna till den amerikanska skattemyndigheten enligt avtal med denna. Den nya, omdiskuterade och komplexa lagen FATCA klubbades igenom i den amerikanska kongressen 2010, och är en följdeffekt av förändringar av lagstiftningen på arbetsmarknadsområdet. Med en ny HIRE Act ville amerikanska politiker hitta sätt att motarbeta arbetslösheten i landet. En åtgärd är att sänka arbetsgivaravgifterna, och kongressen såg det som möjligt att finansiera en sådan sänkning bland annat med hjälp av skatteintäkter som hänför sig betalningsflöden till amerikanska skattskyldiga i andra länder. Att ändringarna på skatteområdet bottnar arbetsmarknadspolitiken är intressant, men är något som inte alla känner till, säger Bankföreningens skatteexpert Ulrika Hansson. Den nya lagen som träder i kraft januari 2013, med viss påföljande anpassningsperiod, innebär en skärpning av informationsgivningen kring amerikanska intressen i utlandet, vilket kan få stora konsekvenser för både företag och individer. Tidigare har andra länder lämnat kontrolluppgifter och information om tillgångar på begäran från den amerikanska skattemyndigheten, men nu vill IRS skärpa den automatiska informationsgivningen. En huvudpoäng med det nya skatteförslaget är att finansiella institut tvingas betala en källskatt på 30 procent om inte USA får information om tillgångar med anknytning till USA och de betalningsflöden som är kopplade till dem. Det är ett sätt från USA att se till att information lämnas. Upplägget innebär att den amerikanska skattemyndigheten kan utöva en slags sofistikerad utpressning gentemot omvärlden, säger Ulrika Hansson. Om det finansiella institutet väljer att INTE ingå avtal med IRS ska en källskatt om 30 procent på till exempel aktieutdelningar, räntor och hyror med amerikanskt ursprung att hållas inne av utbetalande institut. Här finns dock vissa tröskelvärden. Det räcker att finansiella institut vidarebefordrar en betalning med ursprung i USA till ett annat institut som saknar avtal med IRS för att skyldigheten att hålla inne 30 procent i skatt ska uppstå, säger Ulrika Hansson. Samtidigt som IRS publicerade nytt utkast till föreskrifter om FATCA i februari gjordes ett gemensamt uttalande, ett så kallat Joint Statement, av Vi har uppmärksammat regeringen på att Sverige behöver ändringar i dubbelbeskattningsavtalet med USA. Risken är annars kännbara och negativa konsekvenser både för kunder och branschens aktörer. Ulrika Hansson, skatteexpert Svenska Bankföreningen. Den amerikanska kongressen har fattat beslut om ändringar i beskattningen av amerikanska tillgångar i utlandet. Den nya lagen kastar sin skugga över amerikanska medborgare som kan få det svårare att inleda en bankrelation till exempel i Europa, då rapporteringen till den amerikanska skattemyndigheten IRS ställer krav.

13 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj USA, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien om en mellanstatlig uppgörelse för att genomföra FATCA. Tanken är att reglerna ska kunna tillämpas inom ramen för befintliga dubbelbeskattningsavtal. De finansiella instituten i dessa länder kommer då att rapportera till skattemyndigheterna i respektive land och inte direkt till IRS. Denna lösning bygger på ett ömsesidigt uppgiftslämnande som innebär att dessa fem länder kommer att få liknande uppgifter om deras medborgares tillgångar i USA. Bankföreningen och flera andra branschorganisationer arbetar tillsammans för att en sådan överenskommelse ska ingås även för Sverige, det vill säga att svenska finansiella företag ska rapportera till Skatteverket i stället för till IRS. Det är upp till varje aktör att själv bestämma hur man ska förhålla sig till FATCA, men i branschen behöver vi förstå lagen och tolka den, kartlägga processer och hantera interna IT-system. Och så behöver vi förstås upprätta avtal med IRS om något bilateralt avtal inte kommer till stånd, säger Ulrika Hansson. I branschen behöver vi förstå lagen och tolka den, kartlägga processer och hantera interna IT-system. Och så behöver vi förstås upprätta avtal med IRS om något bilateralt avtal inte kommer till stånd. Hur krångligt blir det? Ytterligare rapporteringsrutiner är oftast inte så svåra att skapa. Däremot är det mer komplicerat då en extra funktion ska in i det centrala betalningssystemet, till exempel att identifiera US Persons. För att kunna skicka en årlig kontrollrapport till IRS behöver institut identifiera kunder som har så kallade US indicier. Kontohavaren kan bo i USA, vara amerikansk medborgare (det räcker att vara född där), ha amerikansk adress eller telefonnummer. En bank kommer per definition att vara skyldig att ta reda på om kundens konto ska rapporteras med kontrolluppgift till IRS eller inte. När det gäller företags konton, är det till exempel tillräckligt att företaget sysslar med någon form av finansiell verksamhet och ägs till mer än 10 procent av en amerikan för att rapportering ska bli aktuell. Beloppsgränser har dock diskuterats. Om det samlade värdet av enskildas konton uppgår till högst dollar krävs ingen rapportering. Om en kund med US indicier inte ger sitt samtycke till att skicka kontrolluppgifter, ska 30 procent av kontots behållning innehållas som skatt. Utöver detta förhållande kan en risk för dubbelbeskattning uppstå om inte dubbelbeskattningsavtal reglerar vad som gäller. Att skatt dragits enligt FATCA innebär i nuläget inte per automatik att svensk skatt inte kan tas ut. Det är en orsak till att den svenska finansbranschen skrivit brev till finansminister Anders Borg och efterfrågat en ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan USA och Sverige. Vi har uppmärksammat regeringen på att Sverige behöver ändringar i dubbelbeskattningsavtalet med USA. Risken är annars kännbara och negativa konsekvenser både för kunder och branschens aktörer, säger Ulrika Hansson, som påpekar att branschen vill åstadkomma ett informationsutbyte för skatteändamål som bygger på ömsesidighet och ett rättssäkert förfarande utan betungande hantering för de finansiella instituten och betydande rättsosäkerhet för enskilda personer när det gäller skattskyldighet i USA. Tidplanen för genomförandet av FATCA har ändrats successivt. En första rapportering ska ske senast den 30 september Det kan skjutas fram ytterligare, men det kan ingen säga på förhand. Det bästa är att förbereda sig på att det blir skarpt läge, säger Ulrika Hansson. Ett finansinstitut kan välja att stå utanför FATCA men kommer då att få svårt att hantera amerikanska kunder och en stor mängd av de betalningsströmmar som har sitt ursprung i amerikanska tillgångar. Redan nu har signaler kommit om att banker i Europa har blivit mindre benägna att låta amerikanska medborgare, eller kunder med amerikansk adress, öppna konton. Att försöka undvika problematiken på det sättet är ingen försvarbar eller långsiktigt hållbar lösning. Banker bör skaffa sig kunskap om hur kunder med amerikansk koppling ska kunna hanteras på ett respektfullt och professionellt sätt, säger Ulrika Hansson. Text: Ellen Karlberg Fakta/ Eget avtal med USA:s skattemyndighet IRS En avtalsmotpart till IRS kallas för PFFI, Participating Foreign Financial Institutions. Svenska banker, fondbolag, riskkapitalbolag och försäkringsbolag, mäklare och investeringsbanker är exempel på subjekt som kan bli PFFI. Avtalet innebär ett åtagande om att: Aktivt söka efter US persons Identifiera kunderna och upprätta dokumentation om dem. Årligen rapportera definierade US Persons, med deras respektive tillgångar. Innehålla skatt för motsträviga Innehålla skatt för andra finansiella företag (och deras kunder), som inte tecknat avtal med IRS.

14 14 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj 2012 Nyheter Bankerna arbetar för höjt förtroende När det gäller förtroendet för olika samhällsinstitutioner kommer bankerna på tolfte plats av 21. Högst förtroende har svenskarna för sjukvården och lägst för EU-kommissionen. Det visar förra höstens SOM-undersökning som presenterades i april. Varje vår, sedan 1986, publicerar SOM-institutet i Göteborg (där förkortningen SOM står för Samhälle Opinion Massmedia) en omfattande undersökning av förändringar i svenska folkets attityder och beteenden, och vad som ligger bakom dessa förändringar. När det gäller förtroendet för olika samhällsinstitutioner kommer bankerna på tolfte plats av 21. Högst förtroende har svenskarna för sjukvården där över 60 procent säger sig ha ganska stort eller mycket stort företroende. Lägst är förtroendet för EU-kommissionen där endast 15 procent svarar att de har så stort förtroende. Undersökningen bygger på ett stort antal intervjuer. De fem svarsalternativen har under många år varit mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende, ganska litet förtroende och mycket litet förtroende. Förtroendebalansen för till exempel försvaret har under de senaste årens mätningar legat kring noll. Detta visar att andelen som har förtroende och som inte har förtroende för försvaret är ungefär lika stora. Förtroendebalansen är utformad så att förändring i förtroende ger dubbelt utslag, eftersom andelen med förtroende minskas med andelen utan förtroende. Det innebär att 10 balansmåttsenheter förändring av förtroendebalansen uppkommer om 5 procent av svarspersonerna ändrar åsikt från förtroende till icke-förtroende eller tvärt om uppvisar de genomsnittligt lägsta förtroendesiffrorna. Basförtroende är den tillit man själv har för en samhällsinstitution och som påverkar graden av förtroendet man hyser för institutioner. Oavsett i vilken mån man uppfattar dem som välfungerande eller inte. Basförtroendet förväntas ligga tämligen fast. Samhällsförtroende ändras däremot till följd av våra egna bedömningar av samhällets utveckling. De politiska institutionerna kännetecknas av relativt lågt förtroende, vilket är naturligt då en stor del av befolkningen sympatiserar med andra politiska partier än de som är i regeringsställning. Vissa institutioner är socialt inkluderande och dessa tenderar att få högt förtroende. Exempel på sociala institutioner är polisen och domstolarna. Till kategorin etablissemanget hör storföretagen, riksbanken och kungahuset. Här ingår även bankerna. En fjärde typ av institutioner kan benämnas media och består av bland annat radio/tv, dagspressen och universitet och högskolor. Kommande regler för lämplighetsprövning Europeiska banktillsynsmyndig-heten,eba, publicerade den 18 april förslag till rekommendationer för lämplighetsprövning av styrelseledamöter och personer i nyckelfunktioner. Förslaget innehåller riktlinjer för processen samt kriterier och minimikrav för att bedöma lämpligheten av styrelseledamöter och personer i nyckelfunktioner. Intressenter har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget fram till och med den 18 juli Nytt inom redovisning European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) publicerade den 6 april en uppdaterad rapport över planerade godkännanden av reviderade och/eller nya IFRS:er av EU-kommissionen.

15 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj Svårt dela upp bankers verksamhetsgrenar Vår man i Bryssel Är det bara bankernas konsumentorienterade verksamhet som behöver skyddas? I EU pågår just nu ett arbete som förtjänar uppmärksamhet. Bankerna bör arbeta för att uppmärksamma riskerna med att dela upp bankers olika verksamhetsgrenar som är sammanflätade. Vilken del av bankernas verksamhet om är värd att skyddas ur samhällsperspektiv har kommit att bli föremål för många diskussioner i finanskrisens kölvatten. Sedan Lehman-kraschen 2008 har lagstiftare och förståsigpåare hävdat betydelsen av att göra en distinktion mellan vad de anser vara bankers nyttiga verksamhetsområden riktad mot kunder och det som anses vara mindre skyddsvärd verksamhet, främst så kallad investmentverksamhet. Den bakomliggande idén är att de kundinriktade aktiviteterna anses vara samhällsnyttiga och därmed värda att skydda medan övriga delar ska tillåtas gå omkull. I Sverige har debatten kring detta än så länge lyst med sin frånvaro. Hittills är det endast vänsterpartiet som velat se en uppdelning av bankernas verksamhetsområden. Internationellt är dock diskussionen långt gången. I USA har Obamas rådgivare, Paul Volcker, gett upphov till Volckerregeln som bland annat vill förbjuda finansinstitut att ägna sig åt spekulativ verksamhet för sina kunders räkning. Volckerregeln utgör en del av Dodd-Frank Act som väntas träda ikraft i sommar. I Europa har den brittiska Vickersrapportens rekommendationer om en uppdelning av bankers retailverksamhet från dess övriga verksamhet varit utgångspunkten för flertalet av de hittillsvarande diskussionerna. Vickers idéer har fått stort genomslag utanför Storbritannien, bland annat har europaparlamentariker vid ett flertal tillfällen uppmanat kommissionär Barnier att titta närmare på denna fråga. Barniers svar blev sedermera att tillsätta en högnivågrupp som närmare ska analysera bankstrukturer och möjligheten att separera olika risker inom banker. I januari 2012 utsågs finländaren Erkki Liikanen till ordförande för gruppen och kort därefter gruppens övriga åtta medlemmar. Gruppen ska preliminärt avlägga rapport i oktober Det är osäkert vad som blir resultatet av Liikanengruppens arbete och vilka delar av rapporten som kommissionen kommer att välja att ta fasta på. Barniers beslut om att tillsätta gruppen bör förvisso ses i en politisk kontext och var en åtgärd för att blidka Europaparlamentet. I den bemärkelsen är högnivågruppens kommande rapport att betrakta som ett initierat inlägg i den europeiska debatten om behovet av en reform av bankstrukturer. Men i nästa steg, om Liikanen faktiskt kommer med skarpa rekommendationer och om dessa vinner gehör i Bryssel är utgången mer osäker. Det kan mycket väl uppstå en situation där kommissionen känner sig nödgade att komma med ett lagförslag. Därför bör gruppens arbete tas på största allvar, redan nu. Från svensk industris håll kan vi genom att studera Vickers-rapporten söka bilda oss en uppfattning Mårten Wierup ansvarig för Public Affairs på Bankföreningen, pendlar i sitt jobb mellan Stockholm och Bryssel. I Nyhetsbrevets krönika delar han regelbundet med sig av sina reflektioner kring vad som är på gång i korridorerna i EU-kvarteren. om i vilken utsträckning som Vickers rekommendationer, i fall de genomförs i EU, skulle innebära stora problem för svenska banker. Mycket tyder nämligen på att idén om en uppdelning av bankers nyttiga verksamhet från dess övriga delar (som enligt somliga politiker är att likställa med casino-verksamhet) vinner alltmer politiskt gehör inom EU. Det är branschens uppgift att förklara de problem som som följer av en uppdelning. Är en uppdelning möjlig med tanke på hur tätt sammanlänkade den traditionella verksamheten är med övrig verksamhet i många banker? Vilka målkonflikter med annan reglering såsom CRD IV/CRR och det kommande krishanteringsförslaget finns? I ett bredare perspektiv behöver också effekten för utlåningen till stater samt effekterna för den reala ekonomin analyseras då viljan att bedriva retail-verksamhet och låna ut pengar kan komma att minska. MÅRTEN WIERUP

16 16 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april/maj 2012 Ny lag om penningtvättsbrott väntar Den 14 mars överlämnade utredningen sitt betänkande Penningtvätt kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud (SOU 2012:12). Utredningen hade i uppdrag att se över av kriminaliseringen av penningtvätt och åstadkomma en mer ändamålsenlig och lättillgänglig reglering med tydliga kriterier för straffansvar, samtidigt som man uppehåller kraven på rättsäkerhet och förutsägbarhet. I uppdraget ingick även att ta ställning till om det finns behov av och om det är lämpligt att göra ändringar i systemet för att tillfälligt stoppa misstänkta transaktioner samt att ta ställning till om Sverige ska tillträda Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism från Utredningen föreslår bland annat att bestämmelserna om straff för penningtvätt bryts ut ur brottbalken och placeras i en egen lag, lagen om penningtvättsbrott. I syfte att förbättra möjligheterna att visa en koppling mellan viss egendom och dess ursprung i brott föreslår utredningen att kopplingen till förbrottet breddas och uttrycks så att egendomen ska härröra från brott eller brottslig verksamhet. Förslaget innebär också att den som har begått förbrottet ska kunna dömas för penningtvättsbrott, så kallad självtvätt ska således kriminaliseras. Utredningen föreslår att det straffbara området för penningtvätt vidgas på så sätt att det under vissa omständigheter ska vara möjligt att döma till ansvar för penningtvättsbrott trots att inte förbrottet är styrkt. Det gäller när någon i näringsverksamhet medverkar till en åtgärd som skäligen kan antas syfta till penningtvätt. De för bankerna viktigaste förslagen har att göra med att utredningen vill förbättra möjligheterna att komma åt brottsvinster och egendom avsedd för finansiering av terrorism. I det syftet föreslår utredningen att det införs en möjlighet att under en kortare tid belägga sådan egendom med ett så kallat dispositionsförbud. Om det finns skäl att misstänka att egendom, som finns hos en verksamhetsutövare, (till exempel en bank), är föremål för penningtvätt eller avsedd för finansiering av terrorism, kan Finanspolisen besluta att egendomen eller värdet inte får flyttas eller disponeras på annat sätt. Ett sådant beslut ska gälla i högst två dagar. Vidare föreslår utredningen att ett automatiskt dispositionsförbud införs. Det ska inträda i de fall då till exempel en bank lämnar uppgifter till Finanspolisen efter att ha avstått från att genomföra en begärd transaktion och egendomen finns kvar hos banken. Det innebär att kunden under de följande fyra timmarna från det att rapporten har lämnats får disponera egendomen endast om Finanspolisen lämnat medgivande till det. Om de fyra timmarna löper ut utan att Finanspolisen har beslutat om dispositionsförbud är kunden fri att disponera egendomen. Dispositionsförbuden innebär också att kraven på vad bankernas rapportering om misstänkt penningtvätt ska innehålla utökas. Utredningens förslag är nu ute på remissbehandling. Kontroll av postväxel motiverad För att skapa tilltro till det finansiella systemet och skydda stabiliteten är det viktigt att förhindra att systemet används i och för brottslig verksamhet. Postväxlar utgör ett av de betalningsmedel som används inom det finansiella systemet. För att minska risken för att postväxlar används i syfte att tvätta pengar har bankerna sedan länge en överenskommelse om att den inlösande banken alltid ska kontrollera med den bank som utfärdat postväxeln att postväxeln är giltig och inte spärrad innan inlösen sker. I och med att det tredje penningtvättsdirektivet infördes i svensk rätt skärptes också kraven på riskbedömning och kundkännedom. Mot bakgrund av detta har Bankföreningen i en skrivelse till samtliga hos Finansinspektionen registrerade finansiella företag uppmanat till rutinkontroll med utfärdande bank att postväxeln är giltig och inte spärrad innan den löses in. Penningtvättsdirektivet har fungerat väl EU-kommissionen har granskat hur bestämmelserna i tredje penningtvättsdirektivet har tillämpats. I rapporten konstaterar kommissionen att det befintliga regelverket i stort fungerar bra och att några grundläggande brister inte har identifierats som skulle kräva väsentliga ändringar av direktivet. Vissa ändringar av befintligt direktiv kommer att göras. Kommissionen planerar att lägga fram ett förslag till ett fjärde penningtvättsdirektiv under hösten 2012.