Folkhälsorapport. Hur mår vi i Tranås? Kansli- och personalavdelningen Folkhälsosamordnare Sara Säwenmyr Version

Transkript

1 Folkhälsorapport Hur mår vi i Tranås? Kansli- och personalavdelningen Folkhälsosamordnare Sara Säwenmyr Version

2 Sammanfattning I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i Tranås kommun och av de faktorer som påverkar hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i Tranås kommun, men det kan bli bättre. Vad som särskilt bör uppmärksammas är skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Syftet med föreliggande rapport är att visa hur hälsoläget ser ut i Tranås kommun med koppling till de elva nationella folkhälsopolitiska målen. Rapporten ska fungera som underlag i kommunens övergripande planering och fungera som ett komplement till framtagen folkhälsostrategi för Tranås kommun. Statistiken som presenteras i rapporten är hämtad från Statens folkhälsoinstitut kommunala basfakta för folkhälsoplanering som är en sammanställning av registerdata från olika institutioner, men som även innehåller data från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor. Ytterligare statistik är hämtad från Folkhälsoenkät Ung 211 och Ungdomars drogvanor 21. Statistiken presenteras utifrån olika indikatorer som Statens folkhälsoinstitut rekommenderar som basindikatorer. Resultatet visar att hälsan bland Tranåsborna är på många sätt god, men skillnader mellan olika grupper i samhället bör uppmärksammas.

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 BAKGRUND 4 FOLKHÄLSA VAD ÄR DET? 4 VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT FÖRBÄTTRA FOLKHÄLSAN? 5 NATIONELLA FOLKHÄLSOPOLITISKA MÅL 5 SYFTE 5 METOD 6 INDIKATORER FÖR FOLKHÄLSA 6 VEM ÄR DET SOM BOR I TRANÅS? 6 BEFOLKNINGSSTATISTIK 6 FAMILJESTRUKTUR 7 MEDELLIVSLÄNGD 7 ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND 8 BOENDE 9 ARBETSMARKNAD STRUKTUR 9 FOLKHÄLSOSTATISTIK HUR MÅR TRANÅSBORNA? 1 MÅLOMRÅDE 1: DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE 1 MÅLOMRÅDE 2: EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR 11 MÅLOMRÅDE 3: BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR 13 MÅLOMRÅDE 4: HÄLSA I ARBETSLIVET 14 MÅLOMRÅDE 5: MILJÖER OCH PRODUKTER 15 MÅLOMRÅDE 6: HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 15 MÅLOMRÅDE 7: SKYDD MOT SMITTSPRIDNING 15 MÅLOMRÅDE 8: SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA 16 MÅLOMRÅDE 9: FYSISK AKTIVITET 16 MÅLOMRÅDE 1: MATVANOR OCH LIVSMEDEL 18 MÅLOMRÅDE 11: TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPELANDE 19 Tobak 19 Alkohol 21 Narkotika, dopning och spelande 22 SAMMANFATTANDE KOMMENTARER 23 ORGANISATION AV FOLKHÄLSOARBETET I TRANÅS KOMMUN 23 REFERENSER 24

4 Bakgrund I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i Tranås kommun och av de faktorer som påverkar hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i Tranås kommun, men det kan bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. Folkhälsa vad är det? Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdom. Det innebär att man måste påverka faktorer som är viktiga för hälsan, ibland långt innan det går att se resultat i upplevd eller registrerad hälsa/ohälsa. Folkhälsa kan definieras som ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa innebär inte bara att hälsan genomsnittligt bör vara så god som möjligt, skillnaderna mellan olika grupper (sociala, geografiska, ekonomiska etc.) bör också vara så liten som möjligt (Janlert, 2). Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Folkhälsan påverkas av många olika faktorer som kan hänföras till en rad olika aktörer i samhället, därför är det viktigt att arbeta tvärsektoriellt. Det finns många olika faktorer som påverkar folkhälsan, de så kallade hälsans bestämningsfaktorer. Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer. Bearbetad illustration efter Göran Dahlgrens och Margret Whiteheads original från 1992.

5 En del av faktorerna är påverkbara, inte minst via politiska beslut i till exempel sysselsättnings- och utbildningspolitik, medan andra handlar om individens egna val, som till exempel rök- eller motionsvanor. Även om individens egna val har mycket stor betydelse för hälsan, är det viktigt att komma ihåg att politiska och organisatoriska beslut om villkor och förutsättningar för att göra goda val, är faktorer som till stor del ligger på samhälls- och strukturnivå. Faktorer som arv, kön och ålder inverkar också på folkhälsan. Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan? Det finns flera viktiga skäl till att skapa bättre förutsättningar för folkhälsan. Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk ohälsa. Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 12 miljarder kronor per år. Det är kostnader som kan minskas bland annat genom att skapa förutsättningar för sundare matvanor, ökad fysisk aktivitet och minskat bruk av alkohol och tobak samt genom att förebygga skador. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och tillväxten påverkar hälsoläget i befolkningen (Statens folkhälsoinstitut, 21). Nationella folkhälsopolitiska mål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som är vägledande för folkhälsoarbete på alla nivåer i samhället nationellt, regionalt och lokalt. Målområdena omfattar allt från goda levnadsvillkor, till livsmiljöer och levnadsvanor (Socialdepartementet, 27). 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Syfte Syftet med föreliggande rapport är att visa hur hälsoläget ser ut i Tranås kommun med koppling till de elva nationella folkhälsopolitiska målen. Rapporten ska även fungera som underlag i kommunens övergripande planering och fungera som ett komplement till framtagen folkhälsostrategi för Tranås kommun.

6 Metod Folkhälsorapporten baseras på statistik från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor som Tranås har deltagit i 25 och 29. Statistik är även hämtad från Statens Folkhälsoinstitutet kommunala basfakta för folkhälsoplanering som är en sammanställning av registerdata från olika institutioner, bland annat Skolverket, Arbetsmarknadsstyrelsen och Försäkringskassan. Statistik är även hämtad från Folkhälsoenkät Ung 211 som är en enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län samt från Ungdomars drogvanor 21 som är en enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län. Periodiciteten för statistiken som presenteras i rapporten varierar. En del statistik är tillgänglig årligen, medan annan statistik är tillgänglig i olika intervaller beroende på att den inte sammanställs oftare eller att statistiken bygger på enkäter som genomförs med längre intervall. Indikatorer för folkhälsa Folkhälsorapporten har sin utgångspunkt i de elva nationella folkhälsopolitiska målen och utifrån dessa har olika indikatorer som åskådliggör målområdena valts ut. En indikator är ett statistiskt mått som indicerar, visar och mäter delar av en större helhet. Indikatorn syftar till att ge vägledning för att identifiera behov och möjligheter till åtgärder för förbättrad folkhälsa, ge ökad förståelse om orsakssamband samt främja uppföljning av målområdena. En indikator avslöjar inte orsaker och ger inte alltid en tillräckligt bred bild, varpå kompletteringar och fördjupningar ofta är nödvändigt, framförallt genom dialog med aktörer som har god kännedom om området indikatorn speglar. Det finns även ytterligare statistik att tillgå men som blir aktuellt först när specifika åtgärder föreslås. Indikatorerna i föreliggande rapport har valts utifrån Statens folkhälsoinstitut förslag till basindikatorer. Vem är det som bor i Tranås? Befolkningsstatistik I Tranås finns ett tillväxtmål att vi ska vara 2 invånare år 225. Målet är att Tranås ska växa med 1 invånare per år. Sett över en tioårsperiod har Tranås kommun haft en positiv befolkningsutveckling. En ökning med 4 invånare är relativt sett mycket bra. Samtidigt kan konstateras att födelsenettot endast under enstaka kvartal har uppnått en positiv differens. Därmed har den hittillsvarande tillväxten helt och hållet betingats av inflyttning, huvudsakligen från närliggande kommuner och från utlandet.

7 Som framgår av nedanstående diagram är andelen personer över 65 år jämförelsevis hög i Tranås kommun medan gruppen 2 64 år, det vill säga de yrkesverksamma åldrarna, är underrepresenterade. Andelen utlandsfödda uppgår till ca 12 %. Fördelningen mellan män och kvinnor är i stort sett lika. Familjestruktur Familjer med och utan barn under 18 år 211 (Båda gifta/sammanboende och ensamstående föräldrar räknas) Tranås Antal Tranås Andel (%) Länet Andel (%) Riket Andel (%) barn barn 892 9,4 9 9,5 2 barn 84 8,8 9,7 9 3 barn 266 2,8 3 2,5 4 barn eller fler 59,6,7,6 Totalt Källa: SCB, Familjestatistik Familjestrukturen i Tranås stämmer väl överens med hur strukturen ser ut i övriga länet och riket. Medellivslängd Medellivslängd är den vanligaste parametern för att mäta en befolknings hälsa. Medellivslängden varierar mellan olika socioekonomiska grupper i samhället liksom mellan olika regioner (Folkhälsopolitisk rapport, 25).

8 Medellivslängd Tranås Länet Riket Kvinnor 83,7 83,7 83,3 Män 79,6 79,8 79,3 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Medellivslängden i Tranås kommun är 83,7 år för kvinnor och 79,6 år för män. Kvinnor och män både i kommunen och i länet lever i genomsnitt lite längre än den genomsnittliga svensken. Allmänt hälsotillstånd Självskattat allmänt hälsotillstånd har i olika studier visat sig ha starkt samband med ohälsa och dödlighet. Därför är det en viktig indikator för att följa hälsoutvecklingen i befolkningen över tid. Andel (%) med självskattad god allmän hälsa Kvinnor Män Tranås Länet Riket Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten 29 Cirka 7 procent av kvinnorna och männen i Tranås skattar sin hälsa som god, vilket är i nivå med övriga länet. På länsnivå går det att se vissa tendenser till skillnader mellan grupper där män skattar sin hälsa högre än kvinnor och yngre skattar sin hälsa högre än äldre. Det finns även tendenser på länsnivå som visar att grupper med låg hushållsinkomst, låg utbildningsnivå och utlandsfödda skattar sin hälsa lägre än övriga grupper. I åk 9 skattar 53 procent av pojkarna sin hälsa som mycket bra, medan 52 procent av flickorna skattar sin hälsa som ganska bra.

9 Andel (%) i åk 9 självskattad hälsa Pojkar Flickor Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: Folkhälsoenkät Ung 211 Boende Tranås kommun har en mycket koncentrerad bebyggelsestruktur. I kommunen bor cirka 18 personer varav majoriteten, 15, bor i tätorten. Övriga tätorter är Sommen med strax över 7 invånare och Gripenberg med 3 invånare. Bostadsbeståndet uppgår till 9 1 lägenheter, varav 55 % i flerbostadshus och 45 % i enbostadshus (villor). Fördelningen är i nivå med riksgenomsnittet. Arbetsmarknad struktur Som framgår av diagrammet nedan är andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin mer än dubbelt så hög som riksgenomsnittet. Även handeln är jämförelsevis stark. Omvänt är andelen inom framförallt privata tjänstesektorn jämförelsevis låg. Pendlingsvolymerna i Tranås har efterhand ökat. Eftersom industri och handel är mycket starka näringsgrenar i kommunen är det också här som nettoinpendlingen är som störst. När det gäller offentliga arbetstillfällen och inte

10 minst den kategori som förutsätter akademisk utbildning går strömmarna åt motsatt håll. Sett till olika åldersgrupper är skillnaden mellan in- och utpendling ganska jämnt fördelad. Folkhälsostatistik hur mår Tranåsborna? Målområde 1: Delaktighet och inflytande En av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan är delaktighet och inflytande i samhället. Det finns starka samband mellan ohälsa och brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Valdeltagande är en indikator som kan användas för att få en uppfattning om hur aktiv medborgare deltar i och försöker få inflytande över samhällsutvecklingen i stort. Det finns också ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet (i form av valdeltagande i allmänna val) och självskattad hälsa, där grupper med lågt valdeltagande också anger en låg självskattad hälsa. Valdeltagandet i Tranås kommun ökade i valet 21 och hade genomgående högre valdeltagande än riket som helhet. Sedan en bottennotering 22 har valdeltagandet generellt sett ökat med cirka 3 procentenheter. Överlag är det fler kvinnor än män som röstar, fler äldre än yngre deltar i val och det är fler högutbildade än lågutbildade som väljer att rösta.

11 Andel (%) röstande i de olika valen Tranås Riket Kommun Landsting Riksdag Källa: SCB Valstatistik Ett sätt att mäta människors delaktighet i samhället är deras sociala kapital. Socialt deltagande är en indikator för detta som mäts genom andelen som varit aktiva i en förening eller studiecirkel det senaste året. Andel (%) med lågt socialt deltagande Kvinnor Män 1 5 Tranås Länet Riket Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten När det gäller lågt socialt deltagande, ligger männen i Tranås högre i jämförelse med länet och riket. Andelen kvinnor med lågt socialt deltagande i Tranås är däremot lägre än i länet och riket. Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa har också ett starkt samband med en god folkhälsa. Att känna ekonomisk stress och en social otrygghet leder oftast till ohälsa som i sin tur leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Utbildning och sysselsättning är några av hörnstenarna för samhällsutvecklingen och bidrar i högsta grad till den ekonomiska utvecklingen, liksom till en god folkhälsa.

12 Utbildningsnivån i Tranås är generellt sett mycket låg jämfört med riket, framförallt eftergymnasiala studier. Det finns även en stor skillnad mellan män och kvinnor, där kvinnor i högre utsträckning väljer att läsa vidare på högskola/universitet. Befolkningen efter utbildningsnivå år 211, angivet i % Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Tranås Länet Riket Källa: SCB Utbildningsregistret Under 211 har antalet arbetslösa i Tranås ökat med cirka 5 personer till 45 personer. Ökningen består främst av ungdomar i åldern 18 till 24 år. Andel (%) öppet arbetslösa kvinnor år Andel (%) öppet arbetslösa män år 6 6, 5 5, 4 4, 3 Tranås Länet Riket 3, Tranås Länet Riket 2 2, 1 1, , Andel (%) öppet arbetslösa ungdomar år Tranås Länet Riket Källa: Arbetsförmedlingen

13 Det finns stora skillnader i inkomstnivå mellan män och kvinnor, både i riket, Jönköpings län och i Tranås. Andel (%) individer 2-64 år med hög respektive låg inkomst 21. Med höginkomsttagare menas de 2 % av inkomsttagare i riket med de högsta inkomsterna. Med låginkomsttagare menas de 2 % av inkomsttagare i riket med de lägsta inkomsterna. Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män Tranås Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsvärdet Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Barn har enligt barnkonventionen rätt till jämlik hälsa och utveckling. Viktiga arenor för barn och unga är hemmet, förskola och skola. Goda uppväxtvillkor stärker både individen och dess närmaste omgivning till goda val, vare sig det handlar om utbildning eller levnadsvanor. Andel (%) behöriga till gymnasieskola vårterminen Flickor Pojkar Totalt Tranås Länet Riket Källa: Skolverket Vårterminen 211 var 83 procent av flickorna och 8 procent av pojkarna i kommunen behöriga till gymnasieskolan. Det är en lägre andel än både i riket och i länet. Begreppet barnfattigdom grundar sig här på Rädda barnens indexmått som tar hänsyn till två variabler, dels familjer med låg inkomststandard dels familjer som erhållit socialbidrag under det senaste året. Andel (%) barn -17 år totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll över tid. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året.

14 Tranås Länet Riket Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret. I Tranås lever totalt 12,9 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll. Andelen är betydligt högre bland barn med utländsk bakgrund (38,4 %) jämfört med barn med svensk bakgrund (7,5 %). Målområde 4: Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Ohälsotalet kan ses som en indikator för hälsan i arbetslivet, men bör tolkas med viss försiktighet, eftersom ohälsotalet inte enbart speglar förändringar i befolkningens hälsotillstånd. Försäkringskassan beräknar ohälsotalet genom att summera antalet sjukpenningdagar, dagar med sjuk- och aktivitetsersättning, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning och delar med antalet sjukförsäkrade och antalet med sjuk- och aktivitetsersättning. Ohälsotal (ohälsodagar per person och år) 2-64 år Tranås kvinnor Riket kvinnor Länet kvinnor Tranås män Riket män Länet män Källa: Försäkringskassan Under hela 2-talet har ohälsotalen legat på en hög nivå i Tranås kommun. Särskilt påtagligt har detta varit inom den kvinnliga delen av befolkningen. Minskningen från 25 års nivå följer i stort sett utvecklingen i riket och

15 mot det egna länet har skillnaden krympt. Noteras bör att Jönköping, jämte Kronoberg, sedan länge stuckit fram som det statistiskt friskaste länet i riket. Målområde 5: Miljöer och produkter Målområdet är relativt brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. En god folkhälsa är beroende av en säker yttre miljö. Områden som ljudmiljö, ökad cykling och gång, utveckling av grönområden är exempel där miljö och hälsa möts i praktiken. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger också upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård En väl fungerande hälso- och sjukvård är en viktig förutsättning för ett fungerande samhälle. Hälso- och sjukvårdens uppdrag består av, förutom att behandla sjukdom och skada, även att förebygga sjukdom och främja hälsa. De indikatorer som används inom detta område är medlemskap i nätverket Hälsofrämjande sjukvård och till gång till ungdomsmottagning. Höglandets sjukvårdsområde har sedan länge varit medlem i nätverket för hälsofrämjande sjukvård (HFS). Jönköpings läns landsting har beslutat att hela landstinget ska vara medlem i nätverket. HFS är ett internationellt nätverk som kan beskrivas som en idéburen ideell verksamhet där kriterier för medlemskap är att utveckla sin organisation mot en hälsofrämjande hälso- och sjukvård, vilket går i linje med målområdet. Utmärkande för nätverket är ett bredare samhälleligt perspektiv på sjukvårdens roll samt att sjukvårdens målsättning - en bredare hälsa - lyfts fram tydligare. Tranås har en ungdomsmottagning som finns i samma lokaler som Familjecentralens verksamheter. Ungdomsmottagningen är öppen för tjejer från 13 till 2 år samt för killar 13 till 25 år och är kostnadsfri. Målområde 7: Skydd mot smittspridning I Sverige har vi ett relativt gott skydd mot smittspridning, men det är av stor betydelse att samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar bibehåller en hög nivå för att de framsteg som gjorts inte ska gå förlorade. Två indikatorer inom området är barnvaccinationer och förekomsten av klamydia. I Tranås är andelen barn som vaccinerar sig mot stelkramp, kikhosta, mässling, påssjuka samt röda hund är i stort sett hundraprocentigt. Klamydia är den i särklass vanligaste bland de anmälningspliktiga sexuellt överförbara sjukdomarna. Statistik över antal klamydiafall redovisas enbart på landstingsnivå. Jönköpings län har relativt låg andel klamydiafall jämfört med övriga landet. Kvinnor är överrepresenterade men det kan bero på att sjukdomen är svårare att

16 upptäcka hos män vilket kan innebära att fler män är drabbade än vad som syns i statistiken. Om sjukdomen inte upptäcks och behandlas, kan detta ge upphov till bestående skador som kan leda till sterilitet. Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa Alla människor har rätt till en trygg och säker sexualitet som är fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld. Det är viktigt att samhället värnar om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. Indikatorer för målområdet är abort och förekomsten av klamydia, som även är en indikator under målområde 7 och har därför redan redovisats där. Data över antal aborter bland kvinnor 19 år eller yngre per 1 kvinnor år kommer från Socialstyrelsen. I både Tranås och i övriga kommuner i Jönköpings län är antalen aborter låg i jämförelse med övriga landet. Målområde 9: Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en av de mest påverkansbara faktorerna som har betydelse för vår hälsa. Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Ökad fysisk rörelse är av betydelse för alla åldersgrupper och kan ske i samband med skolan, i anslutning till arbetet och under fritiden. I Tranås är cirka 7 procent av både män och kvinnor fysiskt aktiva minst 3 min per dag. Andelen som är fysisk aktiva minst 3 minuter per dag tycks minska något med åldern. De med lång utbildning och hög hushållsinkomst rapporterar en hög fysisk aktivitetsnivå. Vid indelning efter födelseland framkommer att kvinnor födda i övriga världen i betydligt lägre utsträckning var fysiskt aktiva i 3 min per dag. Andel (%) som är fysiskt aktiva minst 3 min per dag efter kön år Kvinnor Män Tranås Länet Riket Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten Att sitta stilla mycket är en riskfaktor för ohälsa oavsett hur fysiskt aktiv man är för övrigt. En stillasittande fritid innebär att man promenerar, cyklar eller rör på sig mindre än 2 timmar i veckan.

17 Andel (%) med stillasittande fritid efter kön år Kvinnor Män Tranås Länet Riket Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten Andelen ungdomar i åk 9 som går eller cyklar en timme eller mer under en dag, 4-7 dagar per vecka, var bland pojkarna cirka 64 procent och bland flickorna cirka 53 procent. Det en liten andel pojkar som aldrig går eller cyklar minst en timme per dag. Andel (%) ungdomar i åk 9 som går eller cyklar en timme eller mer under en dag Pojkar Flickor Varje dag 4-6 ggr i veckan 2-3 ggr i veckan En gång i veckan 1-3 ggr i mån Mindre än en gång i mån Aldrig Källa: Folkhälsoenkät Ung 211 I nedanstående diagram presenteras hur ofta pojkar och flickor i åk 9 tränar. Träningen ska omfatta minst 3 minuter där man blir andfådd och svettas. Andelen som tränar 2-3 gånger per vecka eller oftare är bland pojkarna 79 procent och 68 procent bland flickorna.

18 Andel (%) ungdomar i åk 9 som tränar minst 3 minuter Pojkar Flickor Varje dag 4-6 ggr i veckan 2-3 ggr i veckan En gång i veckan 1-3 ggr i mån Mindre än en gång i mån Aldrig Källa: Folkhälsoenkät Ung 211 Målområde 1: Matvanor och livsmedel Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. I den nationella folkhälsoenkäten mäts goda matvanor som befolkningens konsumtion av frukt och grönsaker. Livsmedelsverkets rekommendation för vuxna och barn över 1 år är att äta 5 gram frukt och grönsaker per dag. Den rekommenderade nivån motsvarar att man äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag. Andel (%) som äter rekommenderat intag av frukt och grönsaker efter kön år Kvinnor Män Tranås Länet Riket Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten Det är i hög grad fler kvinnor än män som äter rekommenderat intag av frukt och grönsaker. Männen i Tranås äter betydligt färre antal frukter och grönsaker än män i övriga länet och i riket. Övervikt och fetma har ökat både i världen och i Sverige de senaste decennierna. Ett sätt att mäta övervikt och fetma är genom att räkna ut ett Body Mass Index (BMI) utifrån en individs längd och vikt. Enligt WHO:s definition

19 går gränsen för övervikt vid BMI på 25 kg/m och för fetma vid BMI på 3 kg/m för vuxna. I Tranås har cirka 4 procent av kvinnorna och cirka 5 procent av männen ett BMI över 25 kg/m. Av dessa är det cirka 12 procent av både kvinnor och män som har ett BMI över 3 kg/m. Andel (%) kvinnor och män med övervikt + fetma (BMI>25 kg/m) Tranås Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Övervikt BMI 25-29,9 Fetma BMI 3 och över Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten Resultatet från Folkhälsoenkät Ung visar att andelen ungdomar i åk 9 som vanligtvis äter lunch i skolmatsalen varje dag är 68 och 5 procent bland pojkar respektive flickor. Andel (%) ungdomar i åk 9 som äter lunch i skolan Pojkar Flickor Aldrig 1-2 ggr 3-4 ggr Varje dag Källa: Folkhälsoenkät Ung 211 Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spelande Tobak Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död i världen. Tobak är den största riskfaktorn för ohälsa och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan länge. Rökning orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer, cancer i andra organ och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

20 I Tranås röker 16,2 procent av kvinnorna och 12,2 procent av männen. Sedan 25 har andelen män som röker dagligen ökat medan andelen kvinnor som röker har minskat. Andel (%) kvinnor och män som röker dagligen Kvinnor Män Tranås Länet Riket Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten På frågan röker du svarade 19 procent av tjejerna och 3 procent av killarna i åk 2 på gymnasiet att de röker någon gång ibland eller oftare. Anmärkningsvärt är att det är en högre andel killar som röker än tjejer, då det vanligtvis är tvärtom. Däremot är det vanligare att killar snusar i en högre utsträckning än tjejer. I Tranås var det två procent av tjejerna som svarade att de snusar och 23 procent av killarna. Andelen som snusar skiljer sig inte nämnvärt från övriga länet eller riket i stort. Andel (%) elever i åk 2 gymnasiet som röker någon gång ibland eller oftare Killar Tjejer Källa: Drogvaneundersökning 21 I åk 9 är det 12,5 procent av killarna som svarade att det de röker, medan 7,2 procent av tjejerna röker. Jämfört med övriga länet och riket är det fler killar än tjejer som röker i Tranås. Av killarna i åk 9 var det 9,4 procent som svarade att de snusade och ingen av tjejerna.

21 Andel (%) elever i åk 9 som röker Killar Tjejer Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, varje dag Ja, nästan varje dag Ja, men bara på fest Ja, men bara ibland Källa: Folkhälsoenkät Ung 211 Alkohol Hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för bland annat vissa cancerformer, leverskador och olycksfall. Män har generellt ett högre riskbruk av alkohol än kvinnor. I Tranås har männen minskat sitt riskbruk från 22,9 % år 25 till 16,5 % år 29. Däremot har kvinnorna ökat sitt riskbruk av alkohol från 7,4 % år 25 till 13,6 % år 29. Trenden visar att kvinnor dricker mer och närmar sig männens alkoholbeteenden. Andel (%) kvinnor och män med riskbruk av alkohol Kvinnor Män Tranås Länet Riket Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten I åk 2 på gymnasiet svarade cirka 7 procent av eleverna att de druckit alkohol någon gång under de senaste 12 månaderna. Överlag dricker killar mer än tjejer, och Tranås sticker inte ut jämfört med de andra kommunerna i

22 länet. Trenden visar en minskning i alkoholdrickande från 28 till 21. Av dem som dricker alkohol så är det cirka 4 procent av killarna och 3 procent av tjejerna som dricker 1-2 gånger i månaden eller oftare. Andel (%) i åk 2 som någon gång under senaste 12 mån druckit alkohol Killar Tjejer Källa: Drogvaneundersökning 21 Trenden tyder på att alkoholkonsumtionen i åk 9 sjunker, men trots det är det cirka 4 procent av tjejerna som druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Tjejerna sticker ut jämfört med övriga länet, men både killarna och tjejernas alkoholkonsumtion ligger under riskgenomsnittet. Andel (%) i åk 9 som har druckit alkohol senaste 12 månaderna Killar Tjejer Källa: Folkhälsoenkät Ung 211 Narkotika, dopning och spelande Narkotikabruk innebär ökade risker för både medicinska och sociala skador samt ökad risk för förtida dör. Drogvaneundersökningen på gymnasiet visade att 7 procent av tjejerna och 11 procent av killarna någon gång har haft lust att använda narkotika. Cirka 28 procent av killarna och tjejerna tror de vet någon som skulle kunna erbjuda dem narkotika, medan cirka 14 procent är säkra på att de vet någon som kan erbjuda dem narkotika. I åk 9 var det ingen som svarade att de har använt narkotika, men 11 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna svarade att de någon gång har blivit erbjuden att köpa eller få narkotika. Det var heller ingen i åk 9 som svarade

23 att de har sniffat/boffat någon gång under de senaste 12 månaderna. Däremot har 1,6 procent av pojkarna använt anabola steroider någon gång under de senaste 12 månaderna. Sammanfattande kommentarer Genom att kartlägga folkhälsoläget i Tranås kommun ges en bild över vilka folkhälsoområden som bör prioriteras inom de kommande åren. Målet med den nationella folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Hälsan bland Tranåsborna är på många sätt god, men skillnader mellan olika grupper i samhället bör uppmärksammas. Trenderna för Tranås visar att: - Kommunen överlag har ett bra valdeltagande, men generellt sett är det fler kvinnor än män, fler äldre än yngre och fler högutbildade än lågutbildade som väljer att delta i olika val. - Kvinnor har ett lågt socialt deltagande jämfört med männen samt länet och riket. - Utbildningsnivån är generellt sett mycket låg jämfört med övriga länet och riket och det är fler kvinnor än män som väljer att studera vidare på högskola/universitet. - Det finns stora skillnader i inkomstnivå mellan män och kvinnor. - Andelen behöriga till gymnasiet i kommunen är lägre än i övriga länet och riket. - Andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll är högre bland barn med utländsk bakgrund jämfört med barn med svensk bakgrund. - Ohälsotalet bland kvinnor i kommunen är högre jämfört med övriga länet och riket. - Äldre och kvinnor som är födda i utlandet är i låg utsträckning fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag. - Fler män än kvinnor har en stillasittande fritid. - Fler kvinnor än män äter rekommenderat intag av frukt och grönsaker. - Fler män än kvinnor har ett BMI över 25 kg/m. - Fler pojkar än flickor äter skollunch varje dag. - Det är fler kvinnor än män som röker dagligen, däremot är det fler killar än tjejer som röker både i åk 9 och på gymnasiet. - Det är betydligt fler killar än tjejer som snusar både i åk 9 och på gymnasiet. - Fler kvinnor än män har ett riskbruk av alkohol. - Fler killar än tjejer dricker alkohol på gymnasiet, däremot är det fler tjejer än killar som dricker alkohol i åk 9. Organisation av folkhälsoarbetet i Tranås kommun Folkhälsoarbete är en sektorsövergripande uppgift som alla nämnder, styrelser och förvaltningar har ett ansvar för. Ytterst ansvarig nämnd är kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har valt att organisera det strategiska folkhälsoarbetet enligt arbetsmodellen MTV Miljö, Tillväxt och Välbefinnande. Miljö och Välbefinnande är

24 förutsättningar för att nå Tillväxt som är målet. Kopplat till modellen finns en styrgrupp och en arbetsgrupp. Styrgruppen består av koncernledningsgruppen samt kommunalrådet och oppositionsrådet. Arbetsgruppen består av tjänstemän från kommunens olika förvaltningar som alla arbetar med strategiska frågor utifrån MTVperspektivet. Kopplat till arbetsgruppen finns en rad grupper som fokuserar på olika områden. Folkhälsosamordnaren ansvarar bland annat för samverkansgrupp för folkhälsa som består av tjänstemän från olika verksamheter i kommunen. Samverkansgrupp för folkhälsa är en sektorsövergripande grupp som på strategisk nivå ska arbeta med folkhälsofrågor med utgångspunkt i folkhälsostrategin för Tranås kommun. Samverkansgruppen tar fram handlingsplaner som innehåller olika aktiviteter som har koppling till folkhälsostrategin. Handlingsplanerna ska beskriva mål och aktiviteter som är kopplade till strategin. Folkhälsosamordnaren ansvarar för att samordna, stödja och utveckla det främjande och tidigt förebyggande folkhälsoarbetet som bedrivs i kommunen. Folkhälsosamordnaren ansvarar även för uppföljning och utvärdering av genomförda insatser samt revidering av folkhälsostrategin. En sammanställning av hälsoläget tillsammans med miljö och tillväxtperspektivet görs vart fjärde år genom en hållbarhetsredovisning. Ansvar för genomförandet av hållbarhetsredovisningen har MTV- arbetsgruppen. Referenser Statens folkhälsoinstitut (21). Folkhälsopolitisk rapport 21. Statens folkhälsoinstitut (212). Folkhälsodata. Folkhälsoenkät Ung 211 åk 9 Janlert, U (2). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Ungdomars drogvanor 21. Statens folkhälsoinstitut, Hälsa på lika villkor. Socialdepartementet (27) En förnyad folkhälsopolitik. Proposition 27/8:11.