Vad är interaktionsdesign?
|
|
- Sara Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad är interaktionsdesign? av Per Hjalmarson, MDI / Interaktionsdesign Projektkurs 10 poäng vid IT-universitet i Göteborg ruttnutt@itstud.chalmers.se
2 Innehållsförteckning 1. Inledning Analys av orden interaktion och design Begreppet interaktionsdesign Kursens definition av interaktionsdesign Från vem och varifrån härstammar begreppet interaktionsdesign? Skillnader i Interaktionsdesign och MDI Sammanfattande diskussion Referenser
3 1. Inledning Under i princip hela min tid på utbildningen Människa- datorinteraktion/interaktionsdesign har jag haft uppfattningen att innebörden av begreppen MDI och interaktionsdesign i princip är densamma och att det handlar om att utforma och designa interaktionen i en produkt så den uppfyller målet om användarvänlighet. Under utbildningens gång har jag haft anledning att reflektera över många olika saker, men inte på allvar fördjupat mig i vad interaktionsdesign egentligen är, varifrån den härstammar och hur den beskrivs och definieras av andra. En fråga som blivit alltmer intressant under utbildningens gång, är vilka kriterier som måste uppfyllas för att man ska kunna tala om interaktionsdesign. I utbildningens avslutande Projektkurs, ingår en individuellt skriven uppsats. I den här uppsatsen har jag valt att fördjupa mig i hur interaktionsdesign kan definieras och att beskriva några olika forskares definitioner av interaktionsdesign samt att kommentera dessa. Jag kommer också att försöka klargöra hur ordet interaktionsdesign uppkommit, i vilket sammanhang det påträffades för första gången och vem som kan sägas ha myntat begreppet. 2. Analys av orden interaktion och design Ordet interaktionsdesign består av två delar, nämligen interaktion och design. För att svara på mina frågor i inledningen har jag valt att börja med att analysera dessa två ord ur semantisk synvinkel, var för sig. På så sätt hoppas jag kunna skapa mig en uppfattning om vilken innebörd kombinationen av de båda orden interaktion och design har. Enligt Longman dictionary of contemporary English [1] betyder det motsvarande engelska ordet till interaktion (interaction): "a process by which two or more things have an effect on each other and work together". I Bonniers Svenska ordbok beskrivs interaktion som: ömsesidig påverkan, växelverkan, samspel. Min tolkning av dessa ordböckers förklaringar är att för att interaktion skall uppstå måste två eller flera objekt påverka varandra i ett samspel. Interaktionen är begränsad i tid och rum, när det gäller utbyte av information. Min uppfattning är att interaktion kan vara t.ex. när min hand kliar mig på ryggen, jag öppnar en dörr, en person läser en bok eller trycker på knapparna på en mobiltelefon för att skicka ett MMS. Flera personer kan interagera med varandra när de samtidigt spelar ett datorspel uppkopplade mot Internet. Enligt Longman dictionary of contemporary English [1] betyder det engelska ordet design: "to make a drawing or plan of something that will be made or built". I Bonniers svenska ordbok beskrivs ordet som: formgivning, form, mönster. Ytterligare en precisering av ordet finner jag i boken Interaction Design beyond human-computer interaction [3] som hänvisar till definitionen från Oxford English Dictionary [3, s.166] där design beskrivs som: a plan or scheme conceived in the mind and intended for subsequent execution. Med de här definitionerna som utgångspunkt, blir min egen tolkning, att ordet design handlar om, att bestämma hur något ser ut, skall fungera, uppfattas och upplevas. För att uppfatta ett objekt eller få veta hur det fungerar, använder vi våra sinnen. Det kan handla om hur något ser ut, smakar, luktar, känns när man berör det eller något vi hör. Givetvis kan man inte bestämma exakt hur något skall uppfattas eller upplevas eftersom det är högst individuellt, men jag menar att man kan bestämma upplevelsen till en viss grad, t.ex. uppfattningen om att något smakar sött, känns lent eller är vackert. Vi kan uppleva att någonting fungerar bra eller mindre bra och det bestämmer i sin tur hur nöjda vi är. Om vi t.ex. får vänta när vi beställer mat, när vi är vana vid att få den direkt, upplever vi att servicen 3
4 fungerar dåligt. Här kommer tiden in som en faktor, som kan påverka vår upplevelse i positiv eller negativ riktning. Både den spatiala och temporala formen påverkar hur vi uppfattar saker. 3. Begreppet interaktionsdesign 3.1 Kursens definition av interaktionsdesign I den kurs som den här rapporten är en del av, beskrivs interaktionsdesign på följande sätt: Interaktionsdesign handlar om utformningen av samspelet mellan människor och föremål i vilka informationsteknologi är en central beståndsdel [4]. Med utgångspunkt från min tidigare semantiska analys av orden interaktion och design, kan jag inte förstå varför informationsteknologi måste vara en central beståndsdel i interaktionsdesign. Samspelet mellan människor och föremål tycks däremot vara en förutsättning som återkommer i de definitioner jag stött på under uppsatsskrivandets gång. 3.2 Från vem och varifrån härstammar begreppet interaktionsdesign? Jag har inte utifrån de källor jag haft tillgång till, kunnat utröna vem som myntat begreppet interaktionsdesign eller med säkerhet kunnat fastställa när ordet för första gången användes i offentliga vetenskapliga sammanhang. Många människor härleder ursprunget till interaktionsdesign till 1989 då Gillian Crampton Smith startade de första mastersprogrammen vid the Royal College of Art i London. [5] Gillian Crampton Smith är idag Director of the Interaction Design Institut, Ivrea. Jag kan inte utifrån mina studier avgöra om hennes syn på begreppet interaktionsdesign förändrats över tid. Idag (2004) menar hon att interaktionsdesign inte bara handlar om att designa en apparat eller uppfinning, och sättet som man interagerar med den. Det handlar om att designa hela upplevelsen av den aktiva användningen så att den blir sammanhängande och tillgodoser behov och önskemål. Hon menar att interaktionsdesign skiljer sig från traditionella designdiscipliner som arkitekt- och produktdesign, där designerns uppgift är att ta sig an komplexa konstruktionskrav eller att producera sådant som har med kultur att göra mänskliga behov och önskningar. I korthet gäller det att förena det möjliga med det önskvärda. Tyngdpunkten ligger på upplevelsekvaliteter; har inte så mycket med funktion utan snarare med sådant som ska ge oss tillfredställelse och nöje. Inom informationsteknologin brottas man fortfarande med att klara funktionsaspekten och är långt ifrån att kunna tillhandahålla sådana upplevelsefinesser som vi tar för givet i andra sammanhang. [6] 3.3 Skillnader i Interaktionsdesign och MDI I boken Interaction Design beyond human-computer interaction [3] definierar författarna Interaktionsdesign med följande mening: designing interactive products to support people in their everyday and working lives. De ser interaktionsdesign som en grund för alla discipliner som handlar om att forska kring och designa datorstödda system för människor. Den mest kända är MDI och enligt författarna har här skett en utveckling från 90-talets inriktning på att skapa gränssnitt för enstaka personer till gruppsupport, där flera individer arbetar tillsammans och använder datorsystem. Interaktionsdesign används idag inom mängder av områden, allt från affärsverksamhet till sådant som innefattar olika mänskliga förhållanden, kognitiv 4
5 ergonomi och ingenjörskonst. Allt handlar, enligt författarna, om att designa system som är anpassade till användarnas mål och avsikter, fast med olika fokus och metoder. De anser vidare att det finns två övergripande mål med interaktionsdesign, där fokus ligger på användbarhet och upplevelse. Användbarheten kan delas upp på följande mål: - effektivitet - ändamålsenlighet - säkerhet - nytta - inlärning - memorering Upplevelseaspekten tar fasta på följande: - tillfredsställelse - njutning - glädje - underhållning - hjälpsamhet - motivation - estetisk upplevelse - kreativitetsfrämjande - emotionell tillfredsställelse Dessa mål är nästintill desamma som ISO-standarden Guidance on usability [7], har definierat: The extent to which a product can be used be specified users to achieve specified goals in a specified context of use with effectivness, effiency, and satisfaction. Jag ser det som att författarna i stor utsträckning liknar interaktionsdesign med MDI, där man är fokuserad på användbarhet. I artikeln Just How Far Beyond HCI is Interaction Design? skriven av Jonas Löwgren [8], framförs kritik på boken Interaction Design beyond humancomputer interaction bl.a. i det här avseendet. I artikeln diskuterar han även sin syn på definitionen av interaktionsdesign. Enligt Jonas Löwgren finns ingen allmän definition av interaktionsdesign, men fokus kan sägas ligga på de upplevelsekvaliteter som de tillhandahåller för användarna, menar Löwgren. Interaktionsdesign öppnar upp möjligheter för bättre användarupplevelser när det gäller informationsteknologi. MDI har bidragit till en hel del för att eliminera uppenbara problem för användaren, men dess fokus på mål, uppgifter och användbarhet gör den, enligt Löwgren, ganska begränsad med avseende på positiv förnyelse. I sin kritik på Interaction Design beyond human-computer interaction menar han att författarna misstolkar interaktionsdesignens speciella egenskaper och begränsar därmed dess potential. Han menar vidare att deras definition av vad interaktionsdesign är, nämligen att den står för att designa interaktiva produkter som kan underlätta människors vardag och arbetsliv är missvisande, eftersom det, enligt honom, är svårt att se hur datorspel eller en chattsida, skulle ha de egenskaperna. Han menar emellertid inte att vardagsstödet nödvändigtvis behöver vara något negativt, utan bara att det ger en föreställning om en speciell ideologi, nämligen med ett MDI-perspektiv, där användbarheten ska vara så effektiv och ändamålsenlig som möjlig. 5
6 Löwgren nämner ytterligare en forskare, Terry Winograd och dennes definition av interaktionsdesign som the design of spaces for human communication and interaction. Löwgren menar, att enbart de olika definitionerna av vad interaktionsdesign är, erbjuder ett tillräckligt underlag för att skriva en bok om. Att se på begreppet som något som planer eller system som föds hos användaren avsedda att följas av handling, stämmer väl med mjukvarutillverkarnas infallsvinkel, men inte så bra med designteorin. Löwgren tycker också att man skall ställa sig frågan om vad som ska designas. Ett MDIperspektiv uppmuntrar synen på att anpassa ny teknologi så smidigt som möjligt till redan existerande användare och till själva tillämpningen. I boken Interaction Design beyond human-computer interaction framför författarna åsikten att man kan vara mer principfast då man bestämmer vilka val av interaktionsdesign man gör, genom att basera dem på vilken förståelse som finns hos användarna. Tillvägagångssättet innefattar att man tar hänsyn till vad människor är bra och dåliga på och vad som kan hjälpa dem att förbättra olika rutiner. Vidare ska man överväga vad som kan skapa kvalitativa användarupplevelser, lyssna på vad människor vill och få dem att ta del av designen, genom att använda tried and tested - baserade tekniker genom designprocessen. I boken har de tillämpat den definition av ordet interaktionsdesign som jag tidigare beskrivit d.v.s. den som står i Oxford English Dictionary, där design förklaras som: a plan or scheme conceived in the mind and intended for subsequent execution. Löwgren instämmer i att delen om att planera för att sen göra passar bra till mjukvaruutveckling och MDI, men tycker att ordförklaringen brister en aning, eftersom design handlar om att skapa något innovativt och att utforska framtiden. Löwgren hänvisar till Pelle Ehn, som menar att en av de största utmaningarna är sambandet mellan tradition och förändring. Det här betyder att människor arbetar och bor på vissa sätt idag och de förstår hur de ska anpassa detta i en föränderlig värld i en mindre omfattning, men det är svårare för dem att förstå eller ha en uppfattning om hur det skulle vara att göra en radikal förändring t.ex. kunnat föreställa sig hur det skulle vara att göra affärer på Internet, innan det var känt. Det svåra är inte att rätta till småproblem, utan att designa saker så att de både är innovativa och fungerar [8]. Jonas Löwgren avslutar sin artikel med tre påståenden. Interaktionsdesign är en designdisciplin, där kvalitetsfrågan är viktig. Ett MDI-perspektiv kan vara en svår utgångspunkt eftersom detta uttrycker kvalitet i termer av mätbara användbarhetsmål. Det är svårt att hitta mätbara kriterier för att få en uppfattning om användarens upplevelse. Hur mäter man tillfredsställelse, nöje, motivation eller estetisk appeal? Det som t.ex. är underhållande för en person, kanske är tråkigt för en annan. Dessa kriterier är subjektiva och kan därför inte bli föremål för en objektiv bedömning eller mätning. Föreställningen om vad som är kvalitet inom interaktionsdesign är inte tillräckligt utvecklad. Grafik, skuggning, färger och format kan göra sajten estetiskt tillfredställande och trevlig att använda. Nyckeln är att få rätt balans mellan estetisk appeal och mängden respektive arten av information per sida. Det verkar klokt att tala om estetiska interaktionsegenskaper, även om vi saknar ett adekvat språk att göra det på ännu. Men Löwgren tycker inte att MDI-språket är det bästa att få inspiration från. 6
7 I artikeln From Computing Machinery to Interaction Design berättar Terry Winograd hur han ser på MDI och interaktionsdesign [9]. Författaren jämför hur en arkitekt och en civilingenjör förhåller sig till problemet att bygga ett hus eller en kontorsbyggnad. Arkitekten fokuserar på människorna och deras interaktion med och inom det rum som skapas. Är det mysigt eller expansivt? Sörjer det för att tillhandahålla de slags utrymmen som passar livsstilen hos familjen eller företaget för vilka det är designat? Ingenjören å andra sidan bekymrar sig över frågor som har med strukturell form att göra, konstruktionsmetoder, kostnader och varaktighet. Han menar att i designdiscipliner som interaktionsdesign är det svårare att mäta målen med avseende på vad som är bra eller dåligt, eftersom det handlar om människors behov, önskemål och värderingar. En interaktionsdesigner är verksam i två världar som var för sig ska tillgodose tekniska och mänskliga behov. Även om Winograd tycker interaktionsdesign har vissa drag från bl.a. grafisk design, informationsdesign och liknar koncept med MDI som en grund, för att designa interaktion med datorbaserade system, tycker han dock inte att man helt kan jämföra interaktionsdesign med någon nuvarande designdisciplin. Om mjukvara bara var något man som användare tittade på, skulle det falla in under traditionell estetisk design. Skulle mjukvara vara någonting fysiskt istället för virtuellt, skulle det falla in under produkt- och arkitektdesign. Mjukvara har skapat ett nytt medium, något som både är levande och virtuellt. Winograd menar ändå att vi är långt ifrån att förstå interaktionsdesignområdet. Gillian Crampton Smith gör en liknande observation med avseende på estetiken: Obviously there s the aesthetic of what something looks like or feels like but there s also the aesthetic of how it works as well. You can talk about an elegant way of doing something as well as an elegant look. [3, s.199] 4. Sammanfattande diskussion Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns mycket kvar att utforska kring begreppet interaktionsdesign och att dagens framstående forskare fortfarande diskuterar definitionen av vad interaktionsdesign egentligen är. Utifrån min semantiska analys av orden interaktion och design, samt de andra definitioner som tagits upp om interaktionsdesign har jag haft ambitionen att försöka skapa mig en bild av vad interaktionsdesign egentligen är. Jag uppfattar skillnaden mellan MDI och interaktionsdesign som att en MDI-specialist studerar vad människan har för problem, försöker beskriva vad som efterfrågas och därefter presenterar en tänkbar lösning, medan en interaktionsdesigners uppgift, när hon designar, är att skapa en upplevelse för användaren. Jag tycker att man kan säga att det som skiljer dessa två begrepp åt, är att MDI-specialisten är en problemlösare som tar itu med befintliga problem, medan en interaktionsdesigner är någon som gör uppfinningar och skapar upplevelser. Jag håller delvis med Terry Winograd när det gäller det han säger om ingenjören och arkitekten, nämligen att ingenjören är den som fokuserar på mål och att lösa problem, medan arkitekten fokuserar på upplevelsen. Jag skulle vilja likna det med att MDI fokuserar på mål som har med användbarhet att göra och interaktionsdesign fokuserar på att designa en upplevelse. 7
8 Jag håller med Gillian Crampton Smith. Jämfört med andra traditionella designdiscipliner handlar interaktionsdesign inte bara om att designa en artefakt eller uppfinning, det handlar om att designa för hur upplevelsen skall se ut när man interagerar med artefakten. Majoriteten av de artiklar som jag läst om interaktionsdesign, utgår ifrån att datorer är något som måste finnas med. Jag anser inte att någon har gett en bra förklaring på varför datorerna måste finnas med. Det kanske ses som en självklarhet av dessa forskare och experter. Min definition av vad interaktionsdesign är, skiljer sig alltså på denna punkt. För att svara på min fråga i inledningen om det är nödvändigt att datorer och människor måste vara en del av interaktionsdesign, kan jag utifrån mitt ovanstående resonemang konstatera att svaret är både ja och nej. Datorer måste inte vara en del av interaktionsdesign, eftersom det handlar om att designa en upplevelse och att detta går att göra utan datorer. Däremot måste designen resultera i en upplevelse hos det objekt som utsetts vara föremål för interaktionen. Objektet förutsätts kunna vara mottagligt för olika upplevelser. Utifrån detta resonemang drar jag slutsatsen att människan måste finnas med i interaktionen. Även om jag inte anser att ordet interaktionsdesign speglar vad det egentligen står för då det tillämpas och att informationsteknik måste vara en del i interaktionsdesign, så tycker jag att den erbjuder stora möjligheter vid skapandet i interaktionsdesignen. Det som bestämmer om informationsteknik skall vara en central beståndsdel är vad man vill uppnå när man designar upplevelsen. Vill man påverka den temporala formen i interaktionen och på det viset förstärka upplevelsen, måste man välja ett designmaterial som klarar av det. Fråga är vad som krävs för att påverka den temporala formen? Jag tycker inte att man kan säga att man påverkar den temporala formen med traditionella designmaterial, eftersom de inte har egenskaperna att förändra sig tillräckligt mycket under en tidsperiod för att det skall skapa den flexibilitet som den temporala gestaltningen kräver. Därför håller jag med Löwgren, när han menar att det är den tidsbaserade och den icke-linjära siffernaturen som skiljer den från andra designmaterial. För mig handlar det om ett övervägt val av designmaterial. Vid användning av informationsteknik som designmaterial, kan man påverka den temporala formen i interaktionen på ett genomgripande sätt, eftersom mjukvara exekveras under en tidsperiod. Tillskillnad från andra designmaterial kan informationsteknik göra förändringar med materialet under interaktionen, vilket är intressant eftersom det är väldigt svårt att uppnå detta med andra material. Min uppfattning är att begreppet interaktionsdesign skall tolkas så att det syftar på hur man skall designa en upplevelse när två eller flera objekt samverkar med varandra. Jag anser att man kan designa interaktionen mellan en människa och ett dörrhandtag, där informationstekniken inte är inblandad. Man kan t.ex. uppmärksamma aspekter som ger en bild av om beröringen av handtaget förmedlar en behaglig känsla eller hur trögt det upplevs att öppna dörren. Detta är också interaktionsdesign för mig, även om man inte på samma sätt kan påverka den temporala formen, som man skulle kunna vid användningen av informationsteknik som designmaterial. Jag tycker att jag kommit fram till att ordet interaktionsdesign ibland ger människor felaktiga associationer om vad den egentligen handlar om. Dessutom finns ingen klar, enhetlig definition av begreppet bland framstående forskare, utan diskussioner förs fortlöpande om vad detta kan anses stå för. Jag skulle vilja se ett annat begrepp, som vidgar perspektivet. Enligt 8
9 min mening är interaktionsdesign med it som designmaterial en mer korrekt beskrivning, eftersom det är just detta som diskuteras och beskrivs. I den här uppsatsen har jag genom att fördjupa mig i definitionen av interaktionsdesign lärt mig uppfatta skillnaderna mellan människa- datorinteraktion och interaktionsdesign, samtidigt som min egen uppfattning av innebörden av ordet interaktionsdesign förändrats. Jag vet hur andra personer som är verksamma inom disciplinen definierar begreppet och vad det finns för olika uppfattningar. 9
10 5. Referenser Bonniers Svenska ordbok. 6th ed. Sweden: Stockholm Longman dictionary of contemporary English. 3rd ed. UK 3. Preece, J., Roger,Y. and Sharp. H Interaction Design beyond human-computer interaction. USA: John Wiley & Sons 4. Projektkurs 10 poäng. (hämtad den 27 maj 2005) 5. Abstract av Symposium on Designing Interactive Systems. Proceedings of the 2004 conference on Designing interactive systems: processes, practices, methods, and techniques. (hämtad den 28 maj 2005) 6. Smith, Crampton, G From matrial to immaterial and back again, in: Symposium on Designing Interactive Systems. Proceedings of the 2004 conference on Designing interactive systems: processes, practices, methods, and techniques, s.3. USA, New York: ACM Press 7. Barnum, C. M Usability testing and research. USA: Allyn & Bacon 8. Löwgren, J Just How Far Beyond HCI is Interaction Design? hp (hämtad den 27 maj 2005) 9. Winograd, T Beyond Calculation: The Next Fifty Years of Computing, s Springer-Verlag. 10
Människa-Datorinteraktion
Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat
Läs merKursen: Sjukvårdsarbete. Människa-datorinteraktion 5hp. IT-inst. / MDI-avd. Anders Jansson Lars Oestreicher Bengt Sandblad Bengt Göransson Thomas Lind
Människa-datorinteraktion 5hp IT-inst. / MDI-avd. Anders Jansson Bengt Sandblad Bengt Göransson Thomas Lind http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/vt12 Kursen: Kursen ger grundläggande kunskaper om
Läs merIntroduktion till människa datorinteraktion och interaktionsdesign
Introduktion till människa datorinteraktion och interaktionsdesign Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. intro.tex 1257 2013-09-05 07:55:25Z
Läs merKursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? Människa-datorinteraktion 1MD016, 5hp. T ex:
Människa-datorinteraktion 1MD016, 5hp Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi Lars Oestreicher Iordanis Kavathatzopoulos http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/ht09 Kursen
Läs merMänniska-datorinteraktion och användarcentrerad design
Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design Tisdagen den 7 februari 10-12, E33 Människa-datorinteraktion "HCI is a discipline concerned with the design, evaluation and implementation of interactive
Läs merDH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang
DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet Tisdagen den 27 oktober 13-15 i svg alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/dh2622/ MDI på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö Utbildning
Läs merInteraktionsdesign, grundkurs (7,5 HP)
Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Vem är jag? Mattias Wallergård Elektroteknik, PhD (LTH) Forskar och undervisar inom interaktionsdesign, Virtual Reality & Augmented Reality Det började med att farmor
Läs merIntroduktion till MDI
Introduktion till MDI Anna Stockhaus ast@kth.se Innehåll & mål för gränssnittsdelen! Interaktionsprogrammering & människa-dator interaktion (MDI) www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1323/03_04/doa/index.html!
Läs merInteraktionsdesign, grundkurs (7,5 HP)
Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Vem är jag? Christofer Rydenfält Forskar inom Human Factors, ofta med fokus på avancerad sjukvård Doktor i arbetsmiljöteknik Lärare på kursen Christofer Rydenfält:
Läs merKursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi
Människadatorinteraktion ITP, 3p Människa-datorinteraktion () Inst. för informationsteknologi Bengt Sandblad Iordanis Kavathatzopoulos http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/vt07 Kursen handlar om
Läs merDe interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap
De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research www.interactiveinstitute.se Abstract in English This work is about combining textile design and
Läs merIntroduktion till MDI
Introduktion till MDI Anna Swartling ast@kth.se Varifrån kommer MDI? Relativt ny vetenskap, håller fortfarande på och utvecklas Tvärvetenskapligt Kognitiv psykologi Datalogi Ergonomi Pedagogik Socialpsykologi
Läs merMänniska-datorinteraktion 7,5 p
Människa-datorinteraktion 7,5 p Vem är jag? Mattias Wallergård Elektroteknik, PhD (LTH) Forskar och undervisar inom interaktionsdesign och Virtual Reality Det började med att farmor Gretas TV tappade alla
Läs merDe interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap
De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research Abstract in English This work is about combining textile design and information technology. The
Läs merINTERAKTIONSDESIGN: VAD & HUR?
INTERAKTIONSDESIGN: VAD & HUR? Interaktionsteknik & Design, HT-13 Evelina Fagertun evelinafagertun@gmail.com VAD? Vad är interaktionsdesign? HUR? Hur skapar vi bra design? INTERAKTION Wiki: Interaktion
Läs merInteraktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning
Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.
Läs merIntroduktion till användbarhet för mobila enheter
Introduktion till användbarhet för mobila enheter Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. intro.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos Översikt
Läs merInteraktionsdesign (7,5 HP)
Interaktionsdesign (7,5 HP) Vem är jag? Mattias Wallergård Elektroteknik, PhD (LTH) Forskar och undervisar inom interaktionsdesign och Virtual Reality Det började med att farmor Gretas TV tappade alla
Läs merHUMAN-CENTERED SYSTEMS Mattias Arvola. Brukskvaliteter. En ansats till kontextuell och subjektiv användbarhet Mattias Arvola,
Brukskvaliteter En ansats till kontextuell och subjektiv användbarhet, matar@ida.liu.se Problemet Att bedöma en lösnings godhet är en nyckelaktivitet i design Vilka kriterier använder vi? Vilka kriterier
Läs merIC1007 Människa-dator interaktion: Principer och Design 7,5 hp
IC1007 Människa-dator interaktion: Principer och Design 7,5 hp Human-computer Interaction: Principles and Design Kursplan för IC1007 gäller från och med HT11 Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F Utbildningsnivå:
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merInteraktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Johanna Persson
Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Johanna Persson johanna.persson@design.lth.se 046 222 43 58 Min bakgrund Civilingenjör i Medieteknik (LiTH) med inriktning mot visualisering och virtual reality Doktorand
Läs merGRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller
Läs merAnvändarcentrerad systemdesign
Användarcentrerad systemdesign Användbarhet och användarcentrering Jan Gulan Gulliksen Avdelningen för MDI/IT, Uppsala Universitet, Sverige Jan.Gulliksen@hci.uu.se http://www.hci.uu.se/edu Innehåll Användbarhet
Läs merDESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP?
DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP? DIK JENNY DAFGÅRD DESIGNMETODIK, 3 POÄNG IT-UNIVERSITETET I GÖTEBORG 5 JANUARI
Läs mer1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?
1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,
Läs merErfarenheter av användarfall vid utvärdering i strategisk upphandling
Erfarenheter av användarfall vid utvärdering i strategisk upphandling Mats Lind, Uppsala universitet Anders Westermark, Akademiska sjukhuset En display som bara visar två siffror Användarvänlig?! Ett
Läs merFöreläsning 1: Interaktionsteknik, Introduktion. Att läsa: Kapitel 1-2 i Rogers et al.: Interaction design
Föreläsning 1: Interaktionsteknik, Introduktion Att läsa: Kapitel 1-2 i Rogers et al.: Interaction design Interaktion SAOL: växelspel, samspel i umgänge Samspel med vad? med andra människor med saker?
Läs merDatavetenskap. Beteendevetenskap MDI. Design
Designprocessen 1 Datavetenskap Beteendevetenskap MDI Design Två betydelser The final solution/plan (e.g. proposal, drawing, model, description) or the result of implementing that plan in the form of the
Läs merAnvändarcentrerad systemdesign
Användarcentrerad systemdesign, kurstillfälle 6: Användbarhet och användarcentrering. Användarcentrerad systemdesign Användbarhet och användarcentrering Jan Gulan Gulliksen Avdelningen för MDI/IT, Uppsala
Läs merInvestigating user behavior - Reflektioner kring en designmetod av J.C. Jones
Investigating user behavior - Reflektioner kring en designmetod av J.C. Jones Personlig uppsats i kursen Designmetodik 3p MDI/Interaktionsdesign 60p IT Universitetet, Göteborg HT 2003 Camilla Orrenäs 1
Läs merVem är jag? Välkommen till Människa- Datorinteraktion, Inledande. Era förväntningar på kursen. Vem jag tror Ni är? Fortsättning från denna kurs..
Välkommen till Människa- Datorinteraktion, Inledande Vem är jag? Henrik Artman Beteendevetare, systemvetare, kommunikationsforskare Inriktning MDI Forskat på ledningssystem (SOS) Arbetat som MDI-konsult
Läs merFöreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se
Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of
Läs merhttp://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/
Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job
Läs merREPUBLIC OF INNOVATION
- We are the - REPUBLIC OF INNOVATION we make products easy to use... REPUBLIC OF INNOVATION Vi hjälper företag med innovation. Vi är designers och ingenjörer som utvecklar produkter och tjänster som är
Läs merKonverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?
Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen
Läs merAnvändarcentrerad systemdesign
Användarcentrerad systemdesign Användbarhet och användarcentrering Jan Gulan Gulliksen Avdelningen för MDI/IT, Uppsala Universitet, Sverige Jan.Gulliksen@hci.uu.se http://www.hci.uu.se/edu Vad innebär
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merDatorer i hemmet. Anna Stockhaus - Datorer i hemmet. Målmedvetenhet & effektivitet. Hemmet. Användare? Amerikanska hem 1998-2000 (Alladi Venkatesh)
Målmedvetenhet & effektivitet Datorer i hemmet Anna Stockhaus IPLab Definition av användbarhet enligt ISO 9241: Den grad i vilken användaren i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika
Läs merKvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merAgenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är
Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan
Läs merDesign och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion
Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) och CID(KTH) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för
Läs merIT och funk0onshinder
IT och funk0onshinder Jan Gulliksen Gulan Professor i Människadatorinterak0on, Uppsala universitet ( dec 2009) KTH (feb 2009 ) 1 MDI i Uppsala studerar datorstöd i arbetslivet Vård- och omsorgarbete Administrativt
Läs merFöreläsning 1 2i1029 / MDI - Människa DatorInteraktion. Vem är jag någonstans? Vad är MDI?
Föreläsning 1 2i1029 / MDI - Människa DatorInteraktion Göra teknik för människor - eller göra människor för teknik? Patric Dahlqvist &Ulrika Norman 1 Vem är jag någonstans? Patric Dahlqvist, patricd@dsv.su.se,
Läs merCampuskurs Distanskurs Annan. Examinator Remigijus Gustas
Dnr HS 2013/180 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,
Läs merProtokoll Föreningsutskottet 2013-10-22
Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.
Läs merAgenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?
Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här
Läs merFråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.
Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom
Läs merMDI-fk 2D1622 introduktion till kursen & ämnet. MDI-gruppen på KTH. Kursen i sitt sammanhang
MDI-fk 2D1622 introduktion till kursen & ämnet Onsdagen den 25 oktober 8-10 D3 alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/2d1622/mdi fk06/ MDI-gruppen på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö
Läs merSyfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför
Läs merUtvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -
Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga
Läs merUtvärdering. Användbarhet. + beställarperspektivet! Innehåll. Varför?
Användbarhet Användbarhetsutvärdering Stefan Berglund Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren
Läs merEngelska åk 5 höstterminen 2013
gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs merWorkplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:
Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian
Läs merMedicin och Teknik/ ETIF20 E-hälsa. Känna till och kunna ta hänsyn till aspekter som. Känna till de tekniker som är tillämpbara inom e-
En titt på kursplanen Känna till hur e-hälsa används inom hälso-och sjukvården i Sverige och internationellt Känna till de tekniker som är tillämpbara inom e- hälsoområdet Känna till och kunna ta hänsyn
Läs merAvdelningen för Människadatorinteraktion
Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen professor Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) Design och konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Uppsala Universitet
Läs merJag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad
To Need or not to Need Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad betyder behov? Vad är skillnaden
Läs merDataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp
Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merSolowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
Läs merIntroduktion till kursen Människadatorinteraktion Maria Redström Patricija Jaksetic CR&T
Introduktion till kursen Människadatorinteraktion 10p 02-08-28 Maria Redström Patricija Jaksetic CR&T Dagens föreläsning: Kursadministration Introduktion till MDI Kursmoment Examination Designprinciper
Läs merMönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
Läs merMål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9
Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser
Läs merFeedback. Ge och bra på ett bra sätt
Feedback Ge och bra på ett bra sätt Innehåll Vad är feedback? Finns det bra och dålig feedback? Hur ger man bra feedback? På ett bra sätt Hur ska man ta feedback? Hur ska man be om feedback? Hur använder
Läs merBeräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692
Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...
Läs merProblemet. Brukskvalitet. Användbarhet. Andra ordningens design. Att bedöma en lösnings godhet är en nyckelaktivitet i design
Problemet Brukskvalitet En ansats till kontextuell och subjektiv användbarhet Mattias Arvola, matar@ida.liu.se Att bedöma en lösnings godhet är en nyckelaktivitet i design Vilka kriterier använder vi?
Läs merLUNDS UNIVERSITET KURSPLAN INFN35 Ekonomihögskolan Institutionen för Informatik INFN35
Kurskod / Course code INFN35 Huvudområde / Main field of study Informatik; Informationssystem / Informatics; Information Systems Kursbenämning / Course title Människa Dator-Interaktion, Design / Human
Läs merOppositionsprotokoll-DD143x
Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad
Läs merESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
Läs merAtt fastställa krav. Annakarin Nyberg
Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning
Läs merDesign och konstruktion av användargränssnitt (distans) Avdelningen för Människadatorinteraktion. Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc
Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för Människadatorinteraktion
Läs merAlde Värmesystem. Författare: Lynn Wallander E-post: lynn.vallander0001@stud.hkr.se Datum: 2014-11-06
Alde Värmesystem Författare: Lynn Wallander E-post: lynn.vallander0001@stud.hkr.se Datum: 2014-11-06 Inledning Åre kommun, Huså by. Det är kväll och vi har precis kommit upp till vår husvagn som vi har
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merInteraktionsdesign och användbarhet Personas. Paper prototyping. » Metod för representation av användaren. » Metod för konceptutveckling
martin östlund 2008 Interaktionsdesign och användbarhet Personas» Metod för representation av användaren Paper prototyping» Metod för konceptutveckling Att designa för användbarhet» Forsknings- och tillämpningsområden»
Läs merTentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp
Högskolan i Borås Institutionen för data- och affärsvetenskap Malin Nilsson Tentamen Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp Tentamenstid: 2012-05-28, kl. 9-13 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel tillåtna Betyg:
Läs merFöreläsning 4 Identifiera krav och behov. Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design
Föreläsning 4 Identifiera krav och behov Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vikten av krav Olika typer av krav Datainsamling för olika krav Scenarier Use Cases Essential
Läs merATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se
ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)
Läs merFrågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans.
bruksanvisning UTVECKLANDE SAMTAL Kärleken är ett hjälpmedel som får igång samtal om viktiga frågor som de flesta par ställs inför. Goda samtal som gör att du lär känna dig själv och din partner mer ingående.
Läs merAvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet
ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,
Läs merPRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Läs merDet handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB
Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merInnehåll. 2015-10-12 Andreas Rosengren
Innehåll Vad är Industri 4.0? Varför just nu? Utmaningar för industrin Vad innebär industri 4.0 för svensk industri? Industriell forskning relaterad till Industri 4.0 FFI LISA Vem är jag? Andreas Rosengren
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merSvensk nationell datatjänst, SND BAS Online
Pass 3: Metadata Vad är metadata? I den här presentationen kommer jag ge en introduktion till metadata och forskningsdata på ett principiellt plan. Vi kommer bland annat titta lite närmare på vad metadata
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merJakten på den totala kravbilden Användarkravens betydelse och problematik inom interaktionsdesign
Jakten på den totala kravbilden Användarkravens betydelse och problematik inom interaktionsdesign Hemtentamen Interaktionsdesign analysmetoder, 5p VT 2004 MDI/Interaktionsdesign, påbyggnadsprogram 60p
Läs merInformationsbeteende och förmedling av arkivinformation
Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation Anneli Sundqvist, Mittuniversitetet 2010-10-21 Arkivinformation lagrad information som uppstår i, för och genom en organisations verksamhet eller
Läs mer52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se
52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska
Läs merUtvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation
Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...
Läs merSinhéad O connor Just A Rebel Song
Sinhéad O connor Just A Rebel Song Ämne: So/Sv Namn: Henrik Estander Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Sinhéad O connor Just A Rebel Song 1 Innehållsförteckning 2 Sinhéad
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga
Läs merwww.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Läs merDesign för användbarhet Designexempel, hur tänkte man vid designen?
Design för användbarhet Designexempel, hur tänkte man vid designen? Bengt Göransson :: Användbarhetsdesigner Guide Redina AB :: Bengt.Goransson@guide.se Varför? Bengt Göransson, Guide Redina AB, 2005 http://www.guide.se/
Läs merUtvärdering SFI, ht -13
Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because
Läs mer