Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige"

Transkript

1 Ura 2000:9 ISSN Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid FÖRORD...4 SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE UNDERSÖKTA TILLVÄXTBRANSCHER FRAMTIDA MARKNADSFÖRÄNDRINGAR MEDIE- OCH REKLAMBRANSCHEN INNEHÅLL OCH METOD DEFINITION AV MEDIEBRANSCHEN PÅGÅENDE UTVECKLING PÅ MEDIEMARKNADEN SYSSELSÄTTNINGEN Förändring perioden Sysselsättningen - utblick 5-10 år SYSSELSÄTTNINGEN INOM MEDIA OCH IT - KÄRNBRANSCHERNA I DEN NYA EKONOMIN Förändring perioden Sysselsättningen - utblick 5-10 år TIDNINGAR, TRYCKERIER MM PÅGÅENDE UTVECKLING PÅ TIDNINGSMARKNADEN Dagspress Tidskrifter Populärpress Organisationstidskrifter BOKFÖRLAG SYSSELSÄTTNINGEN Förändring perioden UTBLICK MOT FRAMTIDEN - INTERVJURESULTAT Branschstrukturen Åtgärder inom företagen Etablering av nya företag/arbetsställen Sysselsättningen - utblick 5-10 år TV, RADIO, FILM OCH SPEL PÅGÅENDE UTVECKLING PÅ MARKNADEN Television Radio Dator- och TV-spel Film

3 Video SYSSELSÄTTNINGEN Förändring perioden UTBLICK MOT FRAMTIDEN - INTERVJURESULTAT Branschstrukturen Åtgärder inom företagen Etablering av nya företag/arbetsställen Sysselsättningen - utblick 5-10 år REKLAM PÅGÅENDE UTVECKLING Reklam i olika medier SYSSELSÄTTNINGEN Förändring perioden UTBLICK MOT FRAMTIDEN - INTERVJURESULTAT Branschstrukturen Åtgärder inom företagen Etablering av nya företag/arbetsställen Sysselsättningen - utblick 5-10 år YRKE OCH UTBILDNING UTBILDNINGENS ROLL UTBILDNINGAR INOM MEDIA OCH REKLAM Antalet examinerade Journalist- och medieutbildningar Utbildningar vid universitet och högskolor Utbildningar vid folkhögskolor ARBETSMARKNADEN FÖR JOURNALISTUTBILDADE Förvärvsarbetande Yrkesinnehåll och kompetenskrav TIDNINGSFÖRETAGEN TV- OCH RADIOFÖRETAGEN TV Radio UTBILDNINGAR INOM REKLAM UTBILDNINGAR INOM DATOR- OCH TV-SPEL UTBILDNINGAR INOM FILM LOGISTIK OCH E-HANDEL INLEDNING INTRODUKTION AV ÄMNET LOGISTIK OCH E-HANDEL HISTORIK ELEKTRONISK HANDEL HUR SER FRAMTIDEN UT INOM E-HANDEL OCH LOGISTIK INTERNET SOM HANDELSPLATS ARGUMENT FÖR E-HANDELN

4 8.8 FÖRETAGENS TILLGÅNG TILL INFORMATIONSTEKNIK NÅGRA SYSSELSÄTTNINGSUPPGIFTER LOGISTIK LOGISTIKENS FÖRÄNDRINGSFAKTORER LOGISTIKEN OCH DESS EFFEKTIVITET LOGISTIKEN ÄR MÅNGFACETTERAD LOGISTIKENS TRANSPORTVERKTYG TREDJEPARTSLOGISTIK LOGISTIKUTVECKLINGENS EFFEKTER PÅ ARBETSMARKNAD, NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE FAKTORER SOM DRIVER PÅ LOGISTIKUTVECKLING STORFÖRETAGEN DRIVER PÅ LOGISTIKUTVECKLINGEN INFRASTRUKTUREN BETYDELSEFULL FÖR LOGISTIKUTVECKLINGEN LIKSOM MILJÖKRAVEN KOMPETENS, UTBILDNING OCH FORSKNING FÖRÄNDRADE KOMPETENSKRAV UTBILDNING OCH FORSKNING I LANDET E-HANDEL I ETT HUSHÅLLSPERSPEKTIV INLEDNING KOMMUNIKATIONSTEKNIKEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV FRAMTIDSBEDÖMNINGAR AVSEENDE E-HANDEL FAKTORER SOM TALAR FÖR ÖKAD E-HANDEL GAMLA STRUKTURER ANDRA UPPFATTNINGAR ARBETSMARKNAD UPPSUMMERING OCH AVSLUTANDE KOMMENTARER TABELLBILAGA: UPPLYSNING FÖR INTRESSERADE LÄSARE TABELLBILAGA MED SYSSELSÄTTNINGSUPPGIFTER OM MEDIA OCH IT FÖRDELAT PÅ LÄN, HUVUDREGION OCH ARBETSMARKNADSOMRÅDEN FINNS PRESENTERAD PÅ AMS HEMSIDA: KÄLLFÖRTECKNING:

5 Förord Rapporten om medie- och reklambranschen samt logistik och elektronisk handel är en av flera studier i det pågående projektet Nya tillväxtbranscher/nya yrken i framtiden. I samma projekt har rapporterna, IT-branschen i Sverige - Var finns de framtida jobben? (Ura 2000:8) samt De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige - Var kommer de nya jobben och i vilken omfattning (Ura 2000:1) publicerats under år Det är första gången i Sverige som branscher av denna art beskrivs ur ett arbetsmarknadsmässigt perspektiv. Dessa rapporter är arbetsmarknadsmässiga specialstudier av nytt slag som frångår den traditionella indelningen av branscher på arbetsmarknaden. Mycket av innehållet i dessa rapporter är alltså uppgifter som inte tidigare publicerats. Torbjörn Israelsson vid utredningsenheten, AMS, är projektledare och författare av föreliggande rapport om medie- och reklambranschen, kap 1-7. Tord Strannefors är författare till avsnitten som behandlar logistik och elektronisk handel, kap Det statistiska materialet har levererats av Statistiska Centralbyrån (SCB). Vi vill även framföra vårt varma tack till alla de personer som har deltagit i alla de intervjuer som genomförts, samt ett tack till Ann-Leena Mikiver, redaktionschef på Privata Affärer, som genomfört intervjuer av företrädare för tidningsbranschen och digital-tv. Dessutom har Statistikenheten på AMS och i Söderhamn gjort ett väl genomfört arbete i form av telefonintervjuer med företrädare inom medie- och reklambranschen och sammanställt resultaten av dessa. När det gäller logistik och elektronisk handel anordnade Arbetsförmedlingen i Nässjö en värdefull informationsdag som gav oss viktigt underlag för vår beskrivning av området. Stockholm i januari 2001 Torbjörn Israelsson Arbetsmarknadsstyrelsen Tord Strannefors Arbetsmarknadsstyrelsen 4

6 Sammanfattning Stark tillväxt av jobb Medie- och reklambranschen sysselsätter ca personer i Sverige eller drygt 3 procent. Branschen har uppvisat en stark ökning av sysselsättningen under talet och stått för 11 procent av den sammanlagda sysselsättningsökningen. Mellan 1993 och 1999 tillkom ungefär arbetstillfällen, vilket innebär en uppgång med 32 procent. Det är en betydligt starkare förändring än inom flertalet andra branscher på arbetsmarknaden. Sysselsättningsökningen var särskilt stor under år 1999 då ca arbetstillfällen tillkom. Det var en uppgång med nästan 10 procent. Delar av media är sysselsättningsmässigt snabbast växande på hela arbetsmarknaden under året (jämfört med andra större branscher). Som jämförelse kan nämnas att IT branschen ökade sysselsättningen med 6,5 procent under året. Det finns en stor tillförsikt att sysselsättningen ska fortsätta att öka i betydande omfattning de närmaste 5 till 10 åren. Det visar vår studie - en arbetsmarknadsmässig specialstudie av nytt slag som frångår den traditionella indelningen av branscher på arbetsmarknaden - som grundar sig på analyser av ett brett statistiskt material samt djupintervjuer med ca ett 100-tal branschföreträdare. Intervjuerna indikerar att sysselsättningen kan öka med ca 4-5 procent per år fram till 2010, dvs. med sammanlagt omkring personer under perioden. Två tendenser Företagsstrukturen inom branschområdet är på väg att genomgå en avsevärd förändring främst beroende på avreglering, internationalisering och införande av ny teknik. Det går att se två tendenser. Stora och växande nordiska mediekoncerner som differentierar sin verksamhet. Små växande medieföretag specialiserar sig och utvecklar verksamhet. De stora och växande mediekoncernerna är främst verksamma på den nordiska marknaden och som differentierar sin verksamhet, från traditionella medier till nya medier. Denna förändring sker vanligtvis genom företagsuppköp. I denna grupp ingår 5

7 de gamla och traditionella medieföretagen. Det sker samtidigt en stark tillväxt av små medieföretag. Nystartandet av företag är stort och nya företag uppstår bl.a. genom avknoppning från befintliga företag. De tillkommande medieföretagen specialiserar sig och utvecklar verksamhet inom nya medier eller förnyar traditionell medieverksamhet. Mycket av förnyelsen inom branschen uppges starta i de små företagen medan de stora företagen uppges vara mer försiktiga i sin förnyelsestrategi. Den sedan lång tid tillbaka traditionella karriärgången inom något eller några av de stora traditionella medieföretagen är alltså på väg att förändrats. Radio/TV-mediet och Internet växer Förändringen av mediestrukturen visar att det sker en glidning mot att radio/tvmediet och Internet (digitala medier) tar marknadsandelar från det traditionella tidningsmediet, och det råder en relativt stor enighet bland bedömare om att denna process ska fortsätta. Enligt bedömningar från branschföretagen kommer därför sysselsättningen att öka ytterligare inom radio- och TV-området medan en viss minskning inte kan uteslutas inom tidningsområdet, främst inom dagspressen, under den närmaste 10-årsperioden. Sysselsättningen inom tidningsområdet kan även minska genom effektiviseringar pga. ny teknik och organisationsförändringar. Nya jobben är ofta tidsbegränsade De nya jobben bedöms i ökat utsträckning organiseras i projekt eller i annan form av tidsbegränsade anställningar. För närvarande uppgår andelen tidsbegränsade anställningar till ca 12 procent, vilket överensstämmer med privata näringslivets andel, men är 4 procentenheter lägre än för hela arbetsmarknaden. Inom den snabbast växande delen av media, nämligen radio, TV mm, är dock andelen 17 procent, men i vissa företag betydligt högre. De intervjuade företagen bedömer att andelen kan komma att öka framöver. Mediebranschen är sysselsättningsmässigt jämnställd mellan kvinnor och män. De nya jobben har emellertid till större delen tillfallit kvinnorna, både inom radio, TV mm samt inom reklam, och av allt att döma kommer den tendensen att bestå framöver. Mediebranschen kan alltså bli en stark tillväxtbransch för kvinnor. Den slutsatsen går bl.a. att dra utifrån att kvinnor dominerar inom utbildningar riktade mot branschen. 6

8 Krävs mer än gymnasieutbildning Det krävs vanligtvis en utbildning inom högskolan eller en utbildning på någon av de välrenommerade folkhögskolorna för att man ska vara riktigt konkurrenskraftig på mediemarknaden. Branschföreträdarna anger samstämmigt att medieprogrammet inom gymnasieskolan inte är någon egentlig rekryteringsbas eftersom det ligger på en för låg kunskapsnivå, en information som på ett bättre sätt borde nå elever som siktar på ett framtida arbete inom media. Det finns dock vissa vägar in i branschen utan formell medieutbildning, men den rekryteringskanalen är numera liten jämfört med tidigare. Många av dem som arbetar idag har dock kommit in i jobb den vägen. Det bedrivs viss internutbildning inom de traditionella medieföretagen, men det finns ingen formell introduktionsutbildning. En annan möjlighet att ta sig in i branschen är att komma från andra akademiska utbildningar än de journalistiska och medieinriktade. Bredare kunskaper men också specialisering Det uppges finnas en tendens till att arbetsuppgifter både breddas och specialiseras. Specialiseringen innebär att det kommer att behövas fler experter inom olika sakområden, t.ex. juridik, ekonomi, data mm, och att till denna kompetens läggs en utbildning i journalistik. Breddningen av kompetensen innebär att en journalist i allt större utsträckning ska behärska hela produktionskedjan, dvs. från intervjuer och fotografering via redigering och utformning till presentation, inte bara i en typ av media utan i flera. Denna helhetsprocess innefattar förutom ett bra journalistiskt kunnande även goda kunskaper inom ny teknik. Andra kunskaper som kommer att behövas i ökad utsträckning är projektledarförmåga, entreprenörskap, marknadsföring/försäljning (även internationellt) och beteendevetenskap. Den sistnämnda beror på att interaktiva medier innebär kommunikation mellan sändaren och mottagaren av medieprodukterna. Det kommer även att ställas allt större krav på att den framtida journalisten/informatören ska besitta en god förmåga i att kunna sålla och sortera information på en marknad som fullkomligt bombarderas av all möjlig information. Brist på högskoleutbildade med rätt profil Förändringarna i kompetens och yrkesinnehåll väntas enligt företagen medföra en ökad brist på arbetskraft i framtiden. Bristen förutses i huvudsak gälla högskoleutbildade och det finns en oro för att bristen ska hämma företagens expansionsplaner. Det kan åtminstone under ett övergångsskede - innan yrkesverksamma inom medie- 7

9 företagen i högre grad tagit till sig den nya digitala tekniken - bli svårt att finna arbetskraft med det breda kunnande som företagen skisserar. Specialiseringen i den meningen att det krävs både en yrkesutbildning och en journalistisk utbildning på högskolenivå kan även vålla uppenbara rekryteringsproblem. Sannolikt kommer arbetsgivarna i det läget att tvingas dra ner på kraven vid rekryteringar, t ex avseende journalistik. Breddningen av kunskapskraven på arbetsplatserna betyder att personer med avgränsade kunskaper inom ett visst arbetsområde kommer att behöva komplettera (bredda) sin kompetens och det gäller de flesta yrken, t.ex. journalister, fotografer, scriptor, redigerare, grafiker mm. Många företag anger därför att personalutbildning behövs i betydligt större utsträckning, en verksamhetsdel som dock hittills spelat en mycket blygsam roll inom många medieföretag. Den del av branschområdet som uttryckt de största farhågorna om brist på arbetskraft är reklambranschen, där 9 av 10 företag uttryckt oro. En anledning till den bedömningen kan vara det fåtal utbildningar som finns riktade direkt mot denna bransch. Av de befintliga utbildningar som branschföreträdare lyfter fram ligger huvuddelen i Stockholm. Uppgifter över sysselsättningen visar att inslaget av högskoleutbildade bland dem som anställs är på väg uppåt, detta trots att branschen redan har en högre utbildningsnivå än arbetsmarknaden i övrigt. Nästan 4 av 10 nya jobb kräver högskoleutbildning, vilket kan ställas mot att 3 av 10 har högskoleutbildning bland de befintligt anställda. Förutom en grundläggande utbildning efterlyser medieföretagen kompetenser i form av kreativitet, framåtanda, goda språkkunskaper, god allmänbildning, samarbetsförmåga och flexibilitet. Stort utbud av traditionella mediautbildningar Många företag har dock ännu inte upplevt någon större arbetskraftsbrist, utan de anger att branschens stora attraktivitet bland ungdomar medför att det i allmänhet finns många arbetssökande till de lediga jobb som uppstår. Det finns ett stort och växande antal utbildningar och utbildningsanordnare, vilket möjliggör det stora utbudet av arbetssökande. Det ökade utbildningsutbudet består i första hand av kortare allmänna utbildningar. Enligt branschföreträdare finns det en alltför stor mängd medieutbildningar varav många är otillräckliga för att de utbildade på ett bra sätt ska kunna konkurrera om de arbeten som uppstår. En stor del av utbildningarna är också traditionella i sitt upplägg/innehåll och riktar sig främst mot den tillbakagående dags- 8

10 pressjournalistiken. Utbildningstidens längd och utbildningsanordnarnas samarbete med branschen uppges vara avgörande bakgrundskriterier vid bedömningen av utbildningars status. Det råder en stor enighet bland företagen om att tillgången på arbetskraft på orten/regionen kommer att spela en nyckelroll vid nyetablering av företag eller arbetsställen - 8 av 10 företag anger denna faktor. Det är den i särklass viktigaste faktorn, vid sidan om tillgången till riskkapital, för att skapa en förutsättning för en nyetablering på en viss ort. En annan faktor som anges som viktig är att det ska finnas en väl utbyggd infrastruktur främst utbyggda elektroniska transportvägar men även goda fysiska transportsystem är vanligtvis av väsentlig betydelse. Vidare framhålls närhet till högre utbildning och att denna är anpassad efter arbetsmarknadens behov. Närheten till andra företag och ortens attraktionskraft anges också bland faktorer som påverkar arbetsgivarnas beslut. Stor regional koncentration Avsaknaden av en eller flera av ovan angivna kriterier vid etablering bidrar till att de nya jobben till mycket stor del koncentreras till de tre storstadsområdena, Stockholm, Göteborg och Malmö. Knappt 70 procent av mediebranschen är lokaliserad till de tre storstadsområdena och en än högre andel eller 75 procent av de nya jobben tillkommer där. Motsvarande tal för skogslänen var 8 resp. 5 procent, vilket visar på svårigheten för dessa län att nå upp till den andel på knappt 20 procent som länsgruppen egentligen borde ha utifrån befolkningsandelen. Det finns dock några mindre kommuner i exempelvis Jämtland och Norrbotten som sysselsätter en relativt sett hög andel inom media. Den regionala koncentrationen till storstäderna är till och med något högre än inom IT-branschen. För få framtidsinriktade utbildningar Mediebranschen är alltså en utpräglad storstadsbransch och det finns i dagsläget få faktorer som talar emot att den trenden skulle brytas den närmaste 5-10 årsperioden. De snabbast växande områdena, radio, TV och reklam, är i mycket hög grad lokaliserade till storstäder vilket talar för en bestående hög koncentration av arbetsplatserna. Det finns i allmänhet för få utbildningsanordnare utanför de tre storstadsregionerna som bedriver utbildningar av tillräcklig status och med ett mer framtidsinriktad innehåll för möjliggöra en ökning av sysselsättningen inom andra regioner än inom storstäderna. För få framtidsinriktade utbildningar kan även bromsa tillväxten 9

11 inom tillväxtstarka delar av media och reklam. Det saknas exempelvis välremomerade utbildningar riktade mot reklambranschen utanför de tre storstäderna och det finns få utbildningar riktade mot TV, Internet och film (och i dess integration), liksom inom mediateknik. Vidare saknas utbildningar inom den växande datorspelsbranschen och det faktumet gäller för hela landet. Media och IT skapar en stor del av de nya jobben Den ökade integreringen av verksamheter mellan media och IT innebär att det kan vara svårt att separera de två verksamhetsområdena från varandra. Om media- och IT-branscherna slås samman uppgick antalet anställda till ca år 1999, vilket motsvarade 9 procent av samtliga sysselsatta i landet. Dessa branscher har tillsammans ökat sysselsättningen med personer under perioden 1993 till 1999 och de har stått för en stor del, ca en tredjedel, av den sammanlagda uppgången av sysselsättningen i landet. Det finns även en stor potential för att öka sysselsättningen kraftigt framöver och en hög andel av de nya jobb som uppstår på arbetsmarknaden skapas även fortsättningsvis inom dessa branscher. Media- och IT-branschernas starka tillväxt i de tre storstadslänen står också till stor del bakom den stora regionala skillnad i arbetsmarknad som föreligger mellan storstäder och landsbygd. Logistiken allt viktigare Effektiv informationsspridning (logistik) inom organisationer blir en mycket viktig faktor för aktörer på en globaliserad marknad, på vilken det ställs krav att aktörer har tillgång till de senaste kunskaperna och erforderlig information. Logistik och transporter är också viktiga beståndsdelar i en produktionskedja med korta ledtider. Logistikfunktionen har vuxit, utvecklats och breddats under de senaste decennierna, dels som en funktion inom företagen dels i renodlade logistikföretag (tredjepartslogistiker). Det har blivit vanligare att outsourca logistiken när kärnverksamheten prioriterats. Den utvecklingen tillsammans med en ökad fokusering på logistik har gett växtkraft åt logistikföretagen. Det som drivit på utvecklingen av logistikfunktionen är flera trender i näringslivet. Just-in-time, lean production mm kräver genuina logistiklösningar. Den utvecklingen har lett till att lagren minimerats och ansvaret på underleverantörer ökat. Det krävs tätare transporter vilket lett till att kvantiteten per transport minskat. Kraven på god leveransprecision har också ökat genom att produktionen stannar om det uppstår förseningar i leveranser när man praktiserar just-in-time. En annan utveckling är att 10

12 antalet lagerpunkter minskar och det finns också en tendens att minska antalet mellanled. Globaliseringsprocessen medför att det är nödvändigt att bygga upp internationella logistiklösningar, varför det finns en tendens att nyttja utländska logistikföretag. Det innebär en ökad konkurrens för de inhemska logistikerna. E-handel ökar i betydelse - främst inom företag E-handel mellan företag är satt i stadig tillväxt och den samlade bedömningen är att företag som ställer sig utanför på sikt kommer att slås ut. Det är dock inte självklart att den utvecklingen leder till att företagen kommer att byta underleverantörer snabbt. Det finns en tendens att företagen kan bli mer beroende av underleverantörer. Man kopplar ihop en kedja av företag där all information och affärsverksamhet sker elektroniskt. Underleverantörerna får ett större ansvar att sköta logistiken, produktutvecklingen osv. Det innebär att företagens beroende av varandra blir starkare och det försvårar och fördyrar utbyte av ett företag i produktionskedjan. Vår slutsats är att upphandlandet av nyckelprodukter för produktionen kommer att ske i sådana slutna kedjor även i framtiden medan upphandlandet av standardiserade produkter kommer att ske öppet. I båda fallen kan en Internetlösning väljas. Idag utförs en stor del av den elektroniska handeln mellan företag genom en s.k. EDI-lösning. Det finns dock nackdelar med detta och i framtiden kommer Internetlösningar att bli vanligare. E-handeln mellan hushåll och företag har utvecklats svagare än väntat. Det sammanhänger med flera saker och en viktig orsak är att logistikfunktionen fått för lite utrymme. Även hushållen kräver en god leveransförmåga. Trots att e-handeln mellan företag och hushåll framställs som en krisbransch växer den, sakta men säkert. Sett ur detaljhandelns totala omsättning är den blygsam eller ca 1,9 procent. De som lyckats bäst är inte de renodlade Internetföretagen utan etablerade företag, t.ex. postorderföretagen. Det finns flera orsaker, t.ex. att de har ett inarbetat namn, god leveransförmåga mm. Det är inte möjligt att bedöma hur pass vanligt e-handel mellan företag och hushåll blir. Men att den växer och kommer att utgöra ett naturligt inslag ligger dock utom allt tvivel. Brist på logistiker Bristen på högskoleutbildade logistiker har ökat och det är nödvändigt att bygga ut sådan utbildning. Idag finns den främst inom tekniska högskoleutbildningar. Internationellt är den även kopplad till ekonomiska högskoleutbildningar. Det finns därför en god potential att inrätta fler platser inom logistikutbildningen i Sverige. Logistikutbild- 11

13 ning på mellannivå behöver också utökas. Det kan ske inom den kvalificerade yrkesutbildningen (KY). Ökad produktivitet Utvecklingen av logistik och e-handel leder till rationaliseringar och ökad produktivitet. Administrativa arbetsuppgifter minskar kraftigt liksom antalet lagringspunkter. Antalet mellanchefer kan reduceras medan behovet av transporter ökar. E-handel mellan företag och hushåll kan komma att påverka antalet anställda inom varuhandeln. Behovet av chaufförer ökar, dels till följd av att lagren flyttar ut på vägarna till följd av just-in-time-tänkandet, dels till följd av en växande e-handel mellan företag och hushåll. Dessutom förändras chaufförernas arbetsinnehåll. De blir både logistikföretagets och varuägarens ansikte utåt. Det ökar kraven på social kompetens samt medför dessutom att de behöver ha en viss datakunskap. Antalet lagerarbetare minskar genom att lagringspunkterna blir färre och för de lagerarbeten som finns kvar ställs förändrade krav. Utvecklingen går mot att lagret blir spindeln i nätet. Kontakter sköts där gentemot varuägaren, underleverantörer till varuägaren, kunder mm. I många fall är kunder och även underleverantörer utländska. Det kräver förutom en god social kompetens även språkkunskaper, t. ex. engelska. Order om ingående och utgående leverans kommer elektroniskt vilket ökar kravet på datakunskap hos lagerarbetaren. E-handel mellan företag och hushåll leder till att plocklager byggs upp i nära anslutning till större städer. Det skapar ett nytt yrke, plockare. Där blir kraven bl.a. viss datavana och erfarenhet från butikshandel. E-handeln medför att antalet anställda inom banker och resebyråer fortsätter att minska och i viss mån inom försäkringsbolag. Yrkesstrukturen förändras t.ex. inom bankerna från kassapersonal till ekonomiska rådgivare. Det finns idag ingen samlad bedömning att e-handeln inom en snar framtid skulle nå sådana nivåer att antalet anställda inom traditionell butikshandel skulle minska. Däremot rationaliseras och effektiviseras befintlig detaljhandel vilket leder till färre anställda. Tätare transporter Utvecklingen mot just-in-time-produktion leder till tätare transporter och minskad volym per transport. Det leder till att avståndsfaktorn till underleverantörer kan få ökad betydelse. Dessutom stiger transportkostnaderna för företag som ligger långt ifrån tillverkningsföretaget. För att hålla kostnaderna nere måste företagen i ökad utsträckning samarbeta för att få tillstånd samlastning. Företag belägna i glesbygd kan 12

14 dock få svårt att hitta partners för samlastning. Det innebär att nuvarande tendenser missgynnar företag som ligger perifert till. Det är också nödvändigt att infrastukturen håller en hög standard i hela landet. Växande miljökrav kommer att påverka logistiken. Det rör allt från returlogistik till transportavstånd och transportslag. Järnvägen har en potential att ta marknadsandelar. Det finns emellertid ett missnöje med järnvägsoperatörerna och för framtiden är det nödvändigt att järnvägstransporteringen av gods blir effektivare. Orter som ligger långt ifrån en järnväg missgynnas i sådana fall. Exempel på efterfrågade yrken Efterfrågan på arbetskraft kommer att fördela sig på en rad olika yrken inom media och reklam samt inom logistik och elektronisk handel. Det kommer att uppstå ökade behov av att rekrytera inom följande exemplifierade yrken beroende på en uppgång av antalet sysselsatta och/eller att pensionsavgångarna ökar. Det kan dock finnas många fler efterfrågade yrken och nya tillkommande yrken än de som nämns nedan. Många av dessa yrken är attraktiva och konkurrensen om de lediga jobben kan vara stor även om rekryteringsbehoven ökar. Journalister med breda kunskaper Journalister med specialistkunskap Informatör Design/formgivning (Internet) Informationsmäklare/ informationssovrare Internetredaktör/skribent Producent (radio/tv) Programledare Annonssäljare Radio/TV-tekniker Projektledare Produktionsledare Art director Copywriter Originalare/designare Account planer Marknadsundersökare/analytiker Tryckare med specialkunskaper Programmerare IT-arkitekt Systemdesigner/utvecklare Databasdesigner/utvecklare Nätverksspecialister (internationella nätverk/integrering) Datatekniker Speldesigner 3D-grafiker Produktionsdesigner Efterarbetsproducent Filmregissörer Manusförfattare Filmproducenter (internationellt säljkunnande) Filmarbetare Översättare Säljare/marknadsförare Logistiker Lagersystemarbetare Plockare Chaufför Webbdesigner/Webbutvecklare (e-handel) Obs XML-kunskap viktig inom datayrken 13

15 1 Bakgrund och syfte Bakgrunden till projektet om framtida tillväxtbranscher är att det finns ett mycket stort intresse både inom och utom vår organisation kring branscher/yrken som bedöms vara expansiva i framtiden. Det förekommer många olika budskap om vilka de nya växande framtidsbranscherna är och hur mycket de kan expandera i framtiden, t ex från framtidsforskare. Budskapen kan vara svårtolkade och motsägelsefulla samt uppfattas på olika sätt, och förekomsten av väl underbyggda studier är oklar. Det finns därför ett behov av att få både bredare och djupare studier av tillväxtbranscher inte minst ur ett arbetsmarknadsmässigt perspektiv. Projektet startades hösten 1999 och inrymmer en beskrivning av vissa delar i det svenska näringslivet, dvs. några växande branscher/yrken eller befintliga branscher/yrken som är på väg att genomgå stora strukturella förändringar mot helt nya tillväxtområden. Innehållet i rapporten ska framför allt belysa det arbetsmarknadsmässiga perspektivet, där sysselsättning och rekrytering sätts i fokus. Våra studier innefattar bl.a. en beskrivning av vilken typ av nya arbetstillfällen/ yrken som växer fram med avseende på bl.a. arbetsorganisation, kompetenskrav, anställningsformer och arbetstider. En viktig fråga är om de framtida anställningsbehoven med deras krav på kompetens kommer att kunna mötas av en god tillgång på arbetskraft, eller om det krävs ökade utbildningsinsatser inom specifika områden och/eller i form av nya utbildningar. En annan fråga är om branscherna kan växa över hela landet eller om det enbart är vissa regioner som gynnas av en sysselsättningsuppgång. För arbetsförmedlingarna, länsarbetsnämnderna och AMS är det viktigt att få ett brett underlag med kunskaper om nya branscher och yrken, vilket kan förbättra möjligheterna att utforma framtida arbetsmarknadspolitiska strategier mot nya tillväxtområden både i form av förmedlings- och vägledningsinsatser och i form av utbildningar, men också när det gäller information till skolor, myndigheter m fl. Statistiska uppgifter analyseras historiskt i första hand vad avser observerade data under 1990-talet. Därutöver ges en utblick mot framtiden där tidshorisonten sträcker sig 5-10 år framåt. 14

16 1.1 Undersökta tillväxtbranscher Föreliggande rapport ska belysa en av de branscher som växer eller är på väg att genomgå stora förändringar, nämligen medie- och reklambranschen. Rapporten innehåller även en beskrivning av den pågående utvecklingen inom logistik och elektronisk handel (e-handel). I projektet om framtida tillväxtbranscher ingår nedanstående. 1. Miljöbranschen (publicerad februari 2000). 2. IT-branschen (publicerad oktober 2000). 3. Media och reklam samt logistik/elektronisk handel (föreliggande rapport). 4. Upplevelsenäringen (beräknad publicering februari 2001). IT väntas expandera i stor omfattning under många år framöver. Många kommer i framtiden att arbeta med IT-frågor, såväl inom rena IT-företag som inom andra företag och myndigheter. Förändringstakten inom IT påverkas ständigt av den snabba teknikutvecklingen, vilket medför att utrustning och kunskap och därmed yrkesstrukturen föråldras mycket snabbt. Se vidare rapport Ura 2000:8. Medie- och reklambranschen är på många sätt inne i samma utvecklingsprocess som IT-branschen. Informations- och kunskapsöverföring är och blir av central betydelse i samhället. En framgångsrik verksamhet måste klara av att selektera och ta till sig erforderlig information rörande t.ex. produkter, kunskap, kunder, leveranser mm. Verksamheter måste även via olika medier marknadsföra sig på en allt mer konkurrensutsatt marknad genom globaliseringen - en marknad där många aktörer slåss om konsumenternas uppmärksamhet. Elektronisk handel (e-handel), logistik och transporter är viktiga beståndsdelar i en produktionskedja med korta ledtider. E-handel skapar helt nya förutsättningar för sättet att bedriva handel. Kunden kan betala och beställa varor och tjänster interaktivt, utan att uppsöka säljaren, varvid det uppstår nya mötes- och marknadsplatser. Säljaren kan genom väl utbyggda logistik- och transportsystem leverera beställningen till kunder snabbt och till ett billigt pris. Logistik inrymmer inte bara datoriserad lagerhållning och transportering utan även systematiserade informationssystem inom organisationer och mellan organisationer genom standardiserade IT-system och nätverk, se vidare kap 8 och framåt. 15

17 2 Framtida marknadsförändringar Förändrade förutsättningar Den framtida typen av produktion av varor och tjänster kommer att ställa nya krav inom olika verksamheter. Anledningen är förändrade förutsättningar i en ekonomi i stor omdaning, ofta kallad den nya ekonomin. Den är egentligen en benämning på en rad förutsättningar som särskilt kommit i fokus. Det finns dock många faktorer som förändras i den ekonomiska utveckling som pågår, men några faktorer framstår som mera tydliga än andra, faktorer som med all sannolikhet kommer att inta en central roll i framgångsrika verksamheter framöver. Ökad konkurrens Mer krävande kunder Ny teknik Kreativitet och förnyelse Arbetskraftstillgången Marknadskommunikation/försäljning Logistik (informations- och kunskapsflöden) Miljöanpassning Ökad konkurrens Konkurrensen är på väg att öka i takt med globaliseringen och med god hjälp av den nya tekniken. Allt fler företag måste tävla med internationella konkurrenter eftersom nya marknader öppnas genom avregleringar och handelsavtal. Utbyggnaden av de interaktiva medierna skapar dessutom helt nya möjligheter för handel ur ett annat perspektiv, t.ex. på elektronisk väg (e-handel). Denna förändring innebär att företag ständigt måste förnya sin produktion på effektivast möjliga sätt, samt på ett snabbare sätt än tidigare kunna ställa om och anpassa sin produktion till förändrade marknadsförutsättningar. De nya kraven inrymmer bl.a. tillgång till modern teknisk utrustning, god kompetens, bra informationsvägar, effektiv marknadsföring och stark ledning. En tydlig tendens som många lyfter fram är att konkurrenskraften i allt högre grad kommer att avgöras utifrån tillgången på kompetent arbetskraft. På en global marknad kommer arbets- 16

18 kraften att bli en viktigare resurs och den kan i slutänden avgöra hur framgångsrik en verksamhet blir på framtidens marknad. Mer krävande kunder Utbudet av nya produkter bedöms öka kraftigt i och med globaliseringen, vilket innebär att kunderna kan ställa större krav på kvalité, leveransvillkor och pris. Förändringarna gör det dock svårare för kunderna att få en överblick över produktutbudet och var en produkt står i relation till andra produkter samt till de önskemål de själva ställer. I den förändringen måste producenter/försäljare finna nya försäljningsvägar och nå ut med intressanta erbjudanden till potentiella kunder. Utvecklingen går enligt bedömare sannolikt mot att konsumenterna i större utsträckning köper system eller paket, vilka i hög grad anpassas efter de krav som den enskilde kunden ställer, eftersom de enskilda delkomponenterna i en produkt blir likriktade. Kunderna kan även ställa högre krav på individuell design och utseende. När en kund idag beställer en bil tillverkas den utifrån kundens önskemål med de funktioner och det utseende som kunden beställt. Produkterna/tjänsterna bedöms i framtiden i allt högre utsträckning anpassas efter de enskilda kundernas krav. Ny teknik Teknikutvecklingen är snabb och leder till stora förändringar i produktionskedjorna. Dessa förändringar sker inom en rad olika områden, t.ex. genetik, artificiell intelligens, mini- och mikromontering osv. Ny monteringstekniker innebär att produkter ändrar utseende och får en avsevärd förändring i kapacitet och innehåll jämfört med tidigare modeller. Modualisering är en teknisk lösning som blir vanligare, vilket betyder att olika delsystem i en produkt egentligen kan ses som separata enheter som kan användas i flera likartade produkter. Det leder till att underleverantörerna åläggs ett större ansvar när det gäller produktutveckling av speciella delsystem, t.ex. inom bilindustrin och datorindustrin. Kreativitet och förnyelse En ökad konkurrens och ett större utbud av produkter medför att kreativitet och produktutveckling blir mycket avgörande för hur ett företag kommer att lyckas på sin marknad. Priset på produkter kommer i den konkurrensutsatta ekonomin att utjämnas, varvid förmågan till produktförnyelse och anpassning till marknadens krav blir nyckelfaktorer för framgång. I detta process inryms producenternas förmåga att kunna knyta till sig välutbildade och kreativa människor och att skapa en attraktiv ar- 17

19 betsmiljö i en intressant region. Kraven på marknaden kommer inte att innebära att alla aktörer kan ha all kunskap representerad inom den egna verksamheten, utan strategin blir den att olika slag av producenter bildar slagkraftiga nätverk, där man ligger geografiskt nära varandra och delar på resurser. Sådana nätverk måste ständigt fyllas på med nybildande kreativa företag, ha närhet och god tillgång till utbildningar och kunna skapa utrymme för kritiskt tänkande och kreativitet. Allt detta är viktiga förutsättningar för att leda utvecklingen framåt. Arbetskraftstillgången En successivt mer kvalificerad produktion efterfrågar välutbildad arbetskraft. Specialiseringen ökar och det krävs ett mycket stort kunnande för att bedriva framgångsrika verksamheter i en globaliserad värld. Arbetskraftens ställning som produktionsresurs blir än viktigare i och med införandet av allt mer avancerad produktionsteknik. Arbetskraftens kunskap och förmåga att anpassa sig till nya krav bedöms bli mycket avgörande för hur producenten ska klara av att på ett framgångsrikt sätt sälja sina produkter på marknaden. Konkurrensen om arbetskraften mellan branscher och yrken kommer att öka. Anledningen är att antalet personer i yrkesaktiva åldrar minskar samt att det utbildas allt för få till yrken inom expansiva branscher på arbetsmarknaden. Den situationen gäller inte bara i Sverige utan även i många andra länder, och det kommer att få mer eller mindre påtagliga konsekvenser för arbetskraftsförsörjningen i respektive länder. Marknadskommunikation/försäljning I den ovan skisserade framtida marknadsbilden kommer marknadsföring, reklam och försäljning reklam och information att bli väsentlig. Det gäller att finna effektiva vägar för att kunna synas på marknader med stor volym av information i en situation där enskilda konsumenter blir allt mer resistenta mot att ta till sig reklam och information om alla varor och tjänster som erbjuds dem. De företag/organisationer som finner de mest slagkraftiga vägarna att nå ut med sina budskap blir ofta också de mest framgångsrika. Det gäller att finna en effektiv komposition av inverkande faktorer att nå ut med budskap, vilket inkluderar särskilt budskapsprofil som varan eller tjänsten (varumärket) ska förknippas med, medieformer, sammanhang, marknader, försäljningsformer mm. I den marknadsföringskonkurrens som råder på vissa marknader är det därför inte säkert att de mest kvalitativa och tekniskt mest avancerade lösningarna når de största framgångarna. 18

20 Det går att utkristallisera två starka drivkrafter inom reklam- och marknadskommunikation, å ena sidan den digitala med interaktiva medier, å andra sidan evenemangsmarknadsföring, s.k. event marketing. Event marketing är en form av reklam som ökar snabbt i omfattning internationellt sett. IT innebär vanligtvis att antalet fysiska möten blir färre men genom en event marketing kan detta motverkas. Event marketing innebär att producenter möter konsumenter genom upplevelser. Företag försöker utforma upplevelser eller vara med i sammanhang som ska förknippas med deras produkter. Logistik (informations- och kunskapsflöden) Effektiv informationsspridning inom en organisation (logistik) blir en mycket viktig faktor för aktörer på en globaliserad marknad, på vilken det ställs krav att aktörer har tillgång till de senaste kunskaperna och erforderlig information. Enskilda producenter måste snabbt hinna ta till sig nödvändig information och bedöma hur den ska hanteras i verksamheten för att uppnå bästa möjliga resultat. I detta inryms att informationssystemen är kompatibla och att innehållet går att läsa och tolka på samma sätt inom en organisation oavsett plats i världen. En mycket viktig del inom en producerande verksamhet är förmågan att sprida kunskap och information inom organisationen eftersom kunskapen blir ett viktigt och kanske helt avgörande konkurrensmedel. I denna process gäller det att finna effektiva system för selektiv kunskapsspridning. I det sammanhanget framstår även vidareutbildning av anställda som ett viktigt medel att stärka konkurrenskraften. Det gäller att utveckla informationsvägar för kunskap för att på ett effektivt sätt lära av varandra inom verksamheten och kunna ta till sig erforderliga lösningar från andra aktörer. Miljöanpassning Miljötänkandet intar en central betydelse i produktionen. Centraliseringen av produktionen till vissa geografiska tillväxtområden innebär att påfrestningarna på miljön ökar kraftigt i dessa regioner. Transporterna ökar i både volym och frekvens och transportmedlen medför ofta betydande påfrestningar på miljön. Motsvarande gäller för produkter. Deras livslängd minskar och det måste ställas större krav på att produktinnehållet är återvinningsbart. Konsumenterna blir även mer miljömedvetna och ställer större krav på produkters miljöinnehåll, varvid miljötänkandet blir ett viktigt konkurrensmedel. En annan faktor som får ökad betydelse i miljösammanhang är 19

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Vardagslogistik. - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik

Vardagslogistik. - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik Vardagslogistik - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik Posten Logistik - Vardagslogistik 1 Förord Just nu händer det mycket på logistikmarknaden. Logistikflödena internationaliseras

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation...

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation... Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Vill ditt företag/din organisation......erbjuda praktikplats, få hjälp med genomlysning av något område, lägga ut examensuppdrag, vara delaktig

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009)

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) En kartläggning av svensk reklamfilmsproduktion AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT HUI har genomfört en branschanalys i tvådelar: En kvantitativ analys av de ekonomiska

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan examensarb sanordnare kvalificerad rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg LIA jobb lärande i arbete böcker entreprenö Kompetensbehovet inom transport och logistik försörjning studiemedel en kompetensbehovsöversyn

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN Kompetens- och rekryteringsbehov 2015 Stort rekryteringsbehov i motorbranschen 5 000 nyanställningar under tre år Kompetenskrav nu och i framtiden TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN Om rapporten

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Ta din e-handel till toppen

Ta din e-handel till toppen Ta din e-handel till toppen Så växer affärerna på nätet Ingeli Thunberg Meddelande AB skonceptet Kunskap ADR Nya Media ODR Adresser Målgrupper Analyser Google CRM Marknadsföring Betalning Betalning Kort

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en större

Läs mer

ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN

ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN Förutsättningar och omständigheter Utbildningspolitiken Det har funnits en lång politisk ambition att bredda underlaget för den högre utbildningen. Det ansågs viktigt

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Använder ej internet

Använder ej internet Rapport från Företagarna Bakgrund... 2 Så gjordes undersökningen... 2 Internetanvändning... 3 Försäljning via internet... 6 Betalningar via internet...8 Uppgiftslämnande och regel-värk... 9 Behövs mer

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

16 Arbetsmarknadsutbildning

16 Arbetsmarknadsutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Arbetsmarknadsutbildning 16 Arbetsmarknadsutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 373 16.1 Personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Framtidssäkra din Logistik!

Framtidssäkra din Logistik! Framtidssäkra din Logistik! Sara Ihrlund Consortio Fashion Group Bo Zetterqvist Svensk Digital Handel Logistikgruppens Uppdrag Hos medlemmar och i omvärlden: Hitta de för E-handeln viktigaste logistikfrågorna

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR Affärer direkt 9 skäl att testa DR Direktreklam är en snabb, enkel och kostnadseffektiv marknadsföringskanal direkt till dina kunder. Du&Co listar några av de främsta skälen för dig att testa direktreklam.

Läs mer

Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013 - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram Innehåll Stort rekryteringsbehov i motorbranschen... 3 Kort

Läs mer

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT @ ERIK HAGENRUD REGIONAL EXPORTRÅDGIVARE EXPORTRÅDET NORRBOTTEN / SKELLEFTEÅ VÄNDPUNKT 2010 FEM TRENDER INOM NORDISK E-HANDEL 1. Fortsatt snabb tillväxt 93 % av nordiska

Läs mer