Slutrapport Projekt 6-12

Transkript

1 Slutrapport Projekt 6-12 Dnr: Mälarskolan Slutrapport projekt 6-12 Barn- och ungdomsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 9-11 Kansliet Postadress: JÄRFÄLLA Roger Viklund, projektledare Projekt 6-12 Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: jarfalla.kommun@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (6) Innehåll ALLMÄNT... 3 BESTÄLLARE OCH PROJEKTMOTTAGARE... 3 PROJEKTPERIOD... 3 LEVERERAT PROJEKTRESULTAT... 3 PROJEKTRESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL BESTÄLLNING... 4 PROJEKTFÖRLOPP... 4 ERFARENHETER... 5 BILAGOR... 6

3 (6) ALLMÄNT Utgångspunkten är att skapa ett kommunalt alternativ i centrala Jakobsberg för att tillgodose behovet av ytterligare skolplatser och som svar på föräldrars önskemål. Uppdraget består i att starta en två-parallellig grundskola åk 6-9 samlokaliserad med och i nära samarbete med gymnasiet. Samarbeten skall också skapas med andra kommunala enheter, högre utbildning och näringsliv. Skolan skall tillämpa ett entreprenöriellt förhållningssätt enligt nationella och lokala styrdokument och kunna erbjuda fördjupning inom olika ämnesområden enligt devisen bredd-spets. Den byggs ut med en årskurs per läsår. Skolan skall drivas av barn- och ungdomsförvaltningens egenregiorganisation förskola och grundskola (FoG) enligt det mönster som gäller för alla grundskolor i kommunal regi. Man skall lägga extra vikt vid elevernas trygghet. BESTÄLLARE OCH PROJEKTMOTTAGARE Beställare för projektet är barn- och ungdomsförvaltningen genom barn- och ungdomsdirektör Kah Slenning Carlstam. Mottagare är FoG. PROJEKTPERIOD Startdatum Slutdatum LEVERERAT PROJEKTRESULTAT Höstterminen 2012 startade Mälarskolan sin verksamhet med två klasser i årskurs sex. Av de totalt 58 eleverna är 28 stycken flickor. I generella ordalag beskrivs de som studiemotiverade och vissa elever jobbar med kommande årskurs studiemateriel. I gruppen finns ett par elever med konstaterade diagnoser och andra är under utredning. Två lärare är heltidsanställda och en tjänst delas med Björkebyskolan. Språk och estetiska ämnen anordnas med personal från Samgymnasiet och idrottslärarna kommer från NT och YTC. Slöjdämnet ges genom Kvarngymnasiets försorg och hemkunskapen genom HTS. Kulturskolan används för elevens val och ett samarbete med KomTek är under uppstart. Vid ett styrgruppsmöte ( ) beskriver grundskolans rektor det positiva bemötandet man fått från gymnasiets lärare, serviceenhet och skolledning. Det är något som också framkommer i samtal med grundskolans pedagoger. Gymnasierektorerna kan i sin tur meddela att de inte hört något negativt från de lärare som möter grundskoleeleverna i sin undervisning. Ett forum har skapats där alla pedagoger som möter eleverna kan träffas och diskutera gemensamma frågor. Allteftersom skolan växer är det troligt att detta forum blir än viktigare. Rektor på Mälarskolan har utformat en verksamhetsplan (bilaga 1) som är förankrad i styrgrupp och utförargrupp och det är skolledningens avsikt att personal/elever/föräldrar skall jobba vidare med materialet utifrån olika utgångspunkter. Vid tidpunkten för skolstarten var anpassningen av grundskolans och gymnasiets lokaler i stort sett klara men en del viktiga inventarier, däribland elevskåp, saknades. Vidare fanns inga ordentliga rastytor för eleverna.

4 (6) Restuppgifter finns kvar inom områdena utemiljö, skolhälsovård och konceptarbete. Enligt den ursprungliga upphandlingen skulle huvuddelen av grundskolans utemiljö vara klar till skolstart och helt färdigställd till månadsskiftet september/oktober tillsammans med delar av gymnasiets utemiljö. Resterande delar av gymnasiets utemiljö skulle färdigställas under sommarlovet Lagom till midsommar 2012 avbröts upphandlingen av utemiljön på grund av för höga anbud och bristande handlingar. En ny upphandling gjordes under hösten och planen är att färdigställa grundskoledelen innan nyår om vädret tillåter (alternativt mars-april). Gymnasiedelen upphandlas i mars för att färdigställas under sommarlovet Ursprungligen planerades Mälarskolans skolhälsovård i form av ett samarbete med Samgymnasiet. Det förslaget gick inte att realisera och som en tillfällig lösning kan man inhysas i NTs lokaler. I dagsläget undersöker man möjligheten att lägga elevhälsan i anslutning till Mälarskolan, i lokaler som idag begagnas av Samgymnasiet. Som beskrivs ovan pågår redan ett praktiskt samarbete mellan grundskolan och omgivande enheter. Ett mer grundläggande konceptarbete av den typ som framställes i tjänsteskrivelsen har ännu inte kommit till stånd men diskussioner pågår mellan enheterna. PROJEKTRESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL BESTÄLLNING I beslutsunderlagen diskuteras kompensation av lokaler för gymnasiet endast översiktligt och likaså behovet av en helhetslösning avseende skolområdets utemiljö. I samband med arbetet på grundskolans lokaler och utemiljö är det därför av vikt att även inkludera gymnasiet och skjuta till medel för de förändringar som krävs. PROJEKTFÖRLOPP I anslutning till projektstart i mars 2011 upprättas styrgruppen. Utifrån projektdirektivet kan ett antal frågor viktiga för projektet identifieras. Dessa frågor fördelas mellan styrgruppens deltagare och projektledaren. Redan innan projektet inletts har man från förvaltningarnas håll undersökt gymnasierektorernas intresse för idén. Nu informeras de gemensamt på rektorsmöte. Separata intervjuer hålls med Sam- och NT-gymnasiets rektorer om deras förväntningar och tankar kring projektet. Under månaderna som följer görs uppföljning med rektorerna regelbundet. Parallellt förs diskussioner med omgivande enheter om möjligheterna att samverka kring specifika ämnen som slöjd och hemkunskap. Styrgruppen behandlar också frågor kring driftformer, verksamhetsidé, organisering gentemot elever och föräldrar. Vidare tas en kommunikationsplan fram och informationsmaterial utformas och skickas till skolledare i kommunen och till föräldrar med barn i lämplig ålder. I juni engageras en arkitektfirma som under månaderna som följer arbetar med möjliga lokallösningar. De olika alternativen diskuteras av rektorerna och andra intressenter, några förkastas och andra utvecklas. Slutligen kvarstår två förslag, varav det ena förordas som det bästa alternativet. Det är också det alternativ som påverkar NT-gymnasiet i störst utsträckning. Arkitektfirman får också i uppgift att utreda om det finns utrymme för en två-parallellig grundskola i byggnaden. Strax innan ärendet går upp i nämnden kan de presentera ett material som bekräftar att tillräckligt utrymme finns. I oktober går ärendet upp i berörda nämnder och barn- och

5 (6) ungdomsnämnden bifaller förvaltningens förslag enligt tjänsteskrivelse Dnr 2011/236. Vid ett rektorsmöte för grundskolan den 19 oktober informeras särskilt om nya 6-9-skolan samtidigt som man offentliggör rektorstillsättningen. Rektorn ingår tillsammans med rektorerna på NT- och Samgymnasiet, projektledaren samt programchefen för grundskolan i den utförargrupp som upprättas. Senare kommer även kulturchefen och direktören för utbildningsförvaltningen att ingå. Den närmast följande tiden diskuteras den förordade lokallösningen i förhållande till andra alternativ. I december gör delar av utförargruppen ett studiebesök på Berzeliusskolan i Linköping där grundskola och gymnasium är samlokaliserade. När knutarna sedan kan lossas går man vidare med projektering av ute- och innemiljö. En projektledare från fastighetsavdelningen leder projekteringen av lokalerna och en projektledare från firman Taggen håller i projekteringen av utemiljön. Verksamhetsrepresentanterna i grupperna skiljer sig åt över tid, men förutom projektledare och rektorer deltar lärarrepresentanter, elevrepresentanter, serviceenheten, arkitekter och kompetens inom området arbetsmiljö/fastighetssamordning. Grundskolans behov är kända sedan tidigare och kan arbetas med direkt. Gymnasiets process är längre då ersättningslokaler måste vara lämpliga ur både NT- och Samgymnasiets perspektiv. Därtill ser man även andra lokalbehov som skulle vara lämpliga att ta itu med. Detta tillsammans med den av arkitekten föreslagna utvecklingen av gymnasiets utemiljö resulterar i att beställaren skjuter till ytterligare medel. Parallellt med detta arbetas det med pedagogiska samarbeten, skolhälsa, schemaläggning och andra verksamhetsrelaterade frågor. Lokalanpassningen är klar till skolstart men som beskrivits ovan låter utemiljön vänta på sig. ERFARENHETER I kontakt med projektets olika aktörer återkommer ofta tidsaspekten när man diskuterar processen fram till skolstart. En av gymnasierektorerna påpekar att det ibland gick för fort men att det också var bra att det inte blev en långbänk. Den relativt korta tiden mellan projektstart och beslut i nämnd gjorde att tiden för diskussioner, reflektion och förankring kan ha blivit för kort i vissa frågor. Det gjorde att frågorna återkom i ett senare skede och flyttade fokus från andra, då aktuella frågor. Den begränsade tiden till skolstart har också gjort att det inte funnits utrymme att korrigera eller hitta nya lösningar på uppkomna problem. Det har då fått direkta konsekvenser för elever och personal. Bland annat påpekas att planeringen för att möta barn som har behov av särskilt stöd försvårats. Som det också visat sig skulle skolhälsan utretts noggrannare i ett tidigt skede. Då hade möjligen de problem projektet råkade ut för kunnat undvikas och alternativ utformning av funktionen undersökas. En av rektorerna ställer sig frågande till hur arbetet med skolans driftform hanterades och konsekvenserna kring detta. Rektorerna på gymnasiet och grundskolan är eniga om att en representant från grundskolan (ev. rektorn) skulle ha varit representerad tidigare i processen och haft

6 (6) mer tid till förfogande. Likaså skulle en representant från kulturskolan funnits med i utförargruppen från start. Som beskrivits ovan är utformningen av själva koncept-tanken inte klar. Som en av rektorerna beskriver det är det inget direkt problem i dagsläget, men vid fullt utbyggd skola måste samarbetet fungera fullt ut. Linköpingsbesöket var bra för att visa att man till varje pris måste undvika en vi och dom -känsla mellan enheterna. Det är lättare att undvika att det uppkommer än att i ett senare skede försöka arbeta bort det. I förlängningen blir tillsättandet av nyckelkompetenser på enheterna viktigt för konceptets fortlevnad. Det här projektet har varit möjligt tack vare den demografiska utvecklingen i kommunen. Fram till år 2015 minskar elevunderlaget för gymnasieskolan för att sedan återigen öka. I skolstadens närområde kommer ytterligare bostäder att byggas vilket ökar grundskolans behov av lokaler. För att vara förberedd på denna utveckling krävs en grundlig utredning och scenarioplanering för att skapa en hållbar helhetslösning för skolstaden där alla skolformer har möjlighet att utvecklas. BILAGOR 1. Verksamhetsplan Mälarskolan 2. Projektorganisation