Rapporten finns på nätet :

Transkript

1 Lars Fredholm LITTERATURLISTA (Kurs Olycks- och krishantering ) Berggård, B., Ek, Å., Fredholm, L. Lindgren, K., Nieminen Kristofersson, T. och Nilsson, J. (2002). Metodproblem i samband med forskning om risker och kriser. LUCRAM (Lund University Centre for Risk Analysis and Management). Rapporten berör hur man kan få så giltiga och tillförlitliga data som möjligt när det gäller forskning om risker och kriser. Begreppen validitet och reliabilitet diskuteras. Fyra doktorander diskuterar hur de i sin forskning kan hantera problemet med att kunna lita på sina data. Avsikten är att öka förståelsen för vilka osäkerheter som ligger i insamlade data och hur man kan hantera sådan osäkerhet. För dem som i framtiden kommer att arbeta med forskning är detta synnerligen viktigt. För dem som i framtiden kommer att arbeta med planering för katastrofsituationer är det viktigt för att kunna bedöma utrednings- och forskningsresultat avsedda att bli underlag i planeringsarbete. Rapporten finns på nätet : Björklund, M. och Paulsson, U. (2002). Att skriva en rapport. LTH, Teknisk logistik. I denna rapport beskrivs hur forskare kan/bör utforma en rapport. Arbetsgången är tillämplig på hur planering för hantering av olycks- och krisskeenden bör hanteras. Rapporten delas ut vid introduktionen Buckle, P. (1998). Re-defining community and vulnerability in the context of emergency management. Paper presented at Disaster Management: Crisis and Opportunity: Hazard Management and Disaster Preparedness in Australasia and the Pacific Region Conference, James Cook University, Centre for Disaster Studies, Nov 1-4, 1998, Cairns, Queensland. Avsikten är att presentera ett resonemang som kan vara central utgångspunkt vid planering för katastrofsituationer. Artikeln delas ut vid introduktionen.

2 Cedergårdh, E. och Wennström, O. (1998). Grunder för ledning. Generella principer för ledning av kommunala räddningsinsatser. Räddningsverket U14-569/98 Avsikten är att ge en orientering om hur ledning kan organiseras för en organisation som måste ingripa i en akut krissituation. Boken behandlar kommunal räddningstjänst. Det viktiga är att förstå det som i boken kallas komponenter och hur dessa är relaterade till varandra. Övrigt innehåll som berör kommunal räddningstjänst kan ses som orienterande. Boken finns att köpa på KFS bokhandel. Strax över 100 kr. Einarsson, S. and Rausand, M. (1998). An Approach to Vulnerability Analysis of Complex Industrial Systems. Artikel i Risk Analysis. An International Journal. Volym 18, Number 5. October Avsikten är att ge underlag till 1) att skapa förståelse för vad riskanalys och sårbarhetsanalys är samt 2) att väcka tankar om hur risk- och sårbarhetsanalys kan vara utgångspunkt för katastrofplanering. Artikeln kommer att delas ut vid introduktionen. Enander, A., Larsson, G. Och Wallenius, C. (1993). Programutredning: Kris- och katastrofforskning. FOA rapport A Avsikten är att boken skall ge övergripande kunskap om människors behov och beteenden i krissituationer. Boken kan lämpligen läsas med målet att förstå och sammanfatta bokens huvudteser. Enander, A. och Jakobsen, L. (1996). Risk och hot i den svenska vardagen.: allt från Tjernobyl till skuren sås. Överstyrelsen för civil beredskap. Avsikten är att boken skall ge nyttig bakgrundskunskap för personer som har att arbeta med beredskapsplanering. Följande kapitel skall läsas: Kap 2. Vardagsuppfattningar inom riskområdet. Kapitlet ger kunskap om hur olika människor uppfattar vissa viktiga begrepp. Kap 4. Människan i akuta katastrofsituationer. Kapitlet ger kunskap om mänskligt beteende i akut livsfara. Kap 7. Risksamhället ett tema i modernitetens sociologi. Avsikten är att kapitlet skall ge en orientering om hur man inom samhällsvetenskaplig forskning ser på samhällsutvecklingen med avseende på risker. Grundtanken i detta är att sådan kunskap kan vara nyttig för personer som kommer att arbeta med beredskapsplanering. Kapitlet kan lämpligen läsas med målet att försöka dra ut de viktigaste huvudbudskapen.

3 Kap 8. Tankegångar om myndigheters arbete med risk och säkerhet. Avsikten är att förbereda för ödmjukhet i en framtida roll som beredskapsplanerare eller expert. Texturvalet kommer att delas ut vid introduktionen. Enander, A. och Johansson, A. (2002). Säkerhet och risker i vardagen. En studie av uppfattningar, värderingar och beteenden hos allmänheten i Sverige. Räddningsverket P21-406/02. Rapporten belyser hur människor i Sverige tänker och agerar när det gäller risker och säkerhetsåtgärder relaterade till olyckor i deras vardag och närmiljö. Tanken med denna rapport är att den representerar kunskap som är nyttig för beslutsfattare och planerare som på olika sätt har att hantera samhälleliga krissituationer. Enander, A. och Johansson, A. (1999). Säkerhetsmedvetande en förutsättning för säkerhetsbeteende? Räddningsverket P21-316/99 I t ex lagförslaget om en ny lag om skydd mot olyckor betonas den enskilda människans eget ansvar för sin säkerhet. För beslutsfattare och planerare är det viktigt att ha kunskap om vilka förutsättningar som är viktiga för att människor skall kunna ta eget ansvar. Fredholm, L. (1990). Utveckling av räddningstaktik. Analyser och metodförslag. FOArapport E Avsnittet Det räddningstaktiska problemet (sid 20-29). Avsikten är att avsnittet skall ge ingångsvärden till att diskutera om och hur det går att utveckla handlingsregler för att agera i samhälleliga (organisatoriska) krislägen. Texturvalet kommer att delas ut vid introduktionen. Fredholm, L. (1997). Att leda stora räddningsinsatser. Svagheter och utvecklingsmöjligheter. Statens räddningsverk P21-190/97. Avsikten är att rapporten skall ge en inblick i vad beslutsfattande är i kritiska situationer. Det viktiga är inte att kunna återge rapportinnehållet. Det viktiga är att förstå att i krissituationer kommer olika beslutsfattare att ha olika lång tid på sig för att fatta beslut. Detta påverkar beslutsfattandet. Beslutsfattare som har olika tidsrymder att arbeta inom måste samordna sina beslut. Rapporten bör läsas med målet att kunna resonera om hur beslutsfattande inom olika tidsramar sker och bör ske.

4 Fredholm, L. (2000). Åtta slutsatser om ledning. En analys och diskussion utifrån katastrofbranden i Göteborg Räddningsverket P21-357/00. Avsikten med rapporten är att presentera områden som är viktiga att beakta vid beredskapsplanläggning. Fredholm, L. Olyckshantering. En idéskrift om hantering av små till stora och samhällspåfrestande olyckor. Manuskript till rapport. Rapportmanuset presenterar ett tankemönster om vad olyckshantering är. Detta tankemönster utgör en referensram för analys av olycksskeenden. Rapporten presenterar det skelett kring vilket kursen är uppbyggd. Fredholm, L. (2003). Myndighetsgemensam utgångspunkt för utformning av ledningsfunktioner och ledningsstöd vid civil krishantering. Pm presenterad vid seminarium om civil och militär ledning. Enköping Pm:en är en utveckling av Olyckshantering. En idéskrift om hantering av små till stora och samhällspåfrestande olyckor. Avsikten är att presentera en övergripande tankemodell om vad akut olycks- och krishantering är. Hagström, A, och Sundelius, B. (2001). Krishantering på göteborgska: En studie av brandkatastrofen den oktober Försvarshögskolan. Avsikten är att bidra till kunskap om krishantering i ett bredare perspektiv. Utifrån en fallstudie av brandkatastrofen i Göteborg 1998 dras slutsatser om samhällelig krishantering. Boken bör läsas med målet att dra ut de viktigaste slutsatserna. Boken finns att köpa på KFS bokhandel. Mellan 100 och 200 kr. Harrysson, M. (2002). Sökande efter livsvärden en betraktelse över livsvärldsperspektivet i det tvärkulturella mötet. Paper inom ett forskningsprojekt vid religionspsykologiska institutionen vid Lunds Universitet. Den katastrofala diskoteksbranden i Göteborg 1998 och branden vid Islamic Center i Malmö 2003 visar på problem som kan uppstå när människor med olika etniska och religiösa bakgrunder drabbas. Avsikten är att rikta uppmärksamheten på att det etniska och religiösa sammanhang som drabbade människor befinner sig i kan ha betydelse för hur drabbade människor beter sig. Detta i sin tur har betydelse för hur myndigheter bör hantera en katastrofsituation och för hur katastrofplanering bör ske.

5 Larsson, G., Tedfeldt, EL., Wallenius, C. (2000). Strategier för stresshantering vid räddningsinsatser. Räddningsverket P21-340/00. Avsikten är att ge kunskap om hur stress kan hanteras i akuta situationer. Tanken är att detta skall leda läsaren till att reflektera över hur man i beredskapsplanering kan förbereda för att hantera stress. Rapporten delas ut vid introduktionen. Länsstyrelsen i Skåne län. (2001). Beredskapsplan Barsebäcksverket. Länsstyrelsens i Skåne län plan för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftverket i Barsebäck. Exempel på en beredskapsplan. Länsstyrelsen i Skåne län. (2002). Informationsplan. Länsstyrelsens i Skåne län informationsplan för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftverket i Barsebäck och vid övrig räddningstjänst. Exempel på en informationsplan för allmänheten. Länsstyrelsen i Skåne län. (2001). Regional räddningstjänstplan för Skåne län. Exempel på plan för länsstyrelsens agerande vid stora olyckor m.m. Malmö stad. Ledningsplan vid särskilda händelser i fred samt vid höjd beredskap. Exempel på en ledningsplan. Malmö stad. Informationsplan för Malmö stad vid svåra påfrestningar eller höjd beredskap. Exempel på en informationsplan.

6 Niméus, F. (2003). Kommunalt risk- och säkerhetsarbete. Avdelningen för brandteknik, LTH. Examensarbete. Rapporten ger kunskap om hur kommuner på olika sätt kan arbeta med risk- och säkerhetsfrågor. Finns på nätet : Prop. 2002:119 Reformerad räddningstjänstlagstiftning. Regeringens proposition. Läs: Förslag till lagtext, avsnitt 2.1 Avsnitt 4, Bakgrund och utgångspunkter. Avsnitt 5 (Från detaljstyrning till styrning genom mål) regeringens förslag inom fyrkanterna. Avsnitt 6 (Förebyggande åtgärder) regeringens förslag inom fyrkanterna. Avsnitt 8 (Vissa frågor om ledning) regeringens förslag inom fyrkanterna. Avsnitt 9 (Kompetensfrågor) regeringens förslag inom fyrkanterna. Avsikten är att detta texturval skall ge en överblick av hur staten genom lagstiftning menar att kommunerna skall hantera skyddet mot olyckor. Texturvalet delas ut vid introduktionen. Rasmussen, B och Grönberg, C. (1997). Accident Knowledge and Emergency Management. Risö National Laboratoty, Roskilde, Denmark. Kapitlen 1 och 2. Rapporten ser olycksskeende utifrån en naturvetenskaplig utgångspunkt. Avsikten är att rapporten skall stimulera till tänkande om hur olyckor som fysiska händelser i sociala system kan hanteras. Texturvalet delas ut vid introduktionen. Saunders, W. (2002). The Needs of People (Civilians) in Emergencies and Disasters. Rapportmanus vid avdelningen för brandteknik, LTH För att möta människors behov av hjälp i en krissituation är det viktigt att ha kunskap om deras beteenden i krissituationer. Rapporten ger en överblick av forskningsresultat om hur fysiska, kognitiva, psykologiska, kulturella och sociala karaktäristika påverkar människor och samhällen i krissituationer.

7 SFS 2002:833 Lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. Denna lag reglerar kommuners ansvar i fredstida kriser. Statens haverikommission. (2001). Brand på Herkulesgatan i Göteborg, O län, den oktober Rapport RO 2001:02 Om faktaredovisning: Kap 1. Händelseförloppet. Avsikten är att få kunskap om skeendet. Kap 3. Upplevelser av branden. Avsikten är att kapitlet skall ge målande bild och förståelse av skeendet. Kap 6. Olycksberedskap i Göteborg. Avsikten är att ge kunskap om (exempel på) vilka resurser som kan finnas i samhället för att ingripa vid olika kriser. Kap 7. Insatsen. Avsikten är att ge förståelse för hur samhällsagerande kan vara vid en katastrofsituation. Läses orienterande. Om analys: Kap 15. Räddningsinsatsen. Avsikten är att ge förståelse för komplexiteten i krishantering och vad som kan fungera bra och dåligt. Viktigt kapitel. Vad kan vara nyttigt för att använda vid beredskapsplanering? Om utlåtande: Kap. 18. Utlåtande. Ger en bild av vad som kan betecknas som brister i samhällets förmåga att hantera händelser liknande brandkatastrofen i Göteborg. Målet för inläsningen bör vara att dra ut de viktigaste slutsatserna, framför allt från kapitlen 15 och 18, samt fundera över hur de kan ha betydelse för beredskapsplanering. Haverikommissionens rapport delas ut vid introduktionen. Svenska Kommunförbundet. (2002). Kommunledningen i stormens öga om ett nytt krisledningssystem. Avsikten är att ge kunskap om kommunens ansvar vid kriser.

8 Åström, M. och Westerholm, A. Att studera beslutsfattande: en jämförelse mellan klassiska, naturalistiska, dynamiska och distribuerade modeller. Paper vid Linköpings Universitet, Kognitionsvetenskapliga programmet. Avsikten är att ge en uppfattning om vad beslutsfattande är och vilka utgångspunkter som finns för forskning om beslutsfattande. Det centrala är att beslutsfattande sker på olika sätt beroende på i vilken konkret situation beslutsfattaren befinner sig. Detta har betydelse för beslutsfattarens agerande i ett krisläge eller i ett analys- och planeringsarbete. Åström, M. och Westerholm, A. Att skapa kognitiv förståelse en analys av ett felsäkert kommunikationssystem. Paper vid Linköpings Universitet, Kognitionsvetenskapliga programmet. Det viktiga i uppsatsen är beskrivningen av två teoribildningar för mänsklig kommunikation (informationsutbyte) och vilken betydelse de kan ha för informationsutbyte i krissituationer och för planeringsarbete.