Terapiråd Äldre och läkemedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Terapiråd Äldre och läkemedel"

Transkript

1 Februari 2012 Innehåll Normalt åldrande och läkemedel 2 Sjukdomar i högre åldrar och läkemedel 2 Rekommendationer vid vanliga diagnoser och symtom 2 Förstoppning 2 Gastroesofagel reflexsjukdom och ulcussjukdom 2 Urinvägsbesvär 3 Smärta 3 Förmaksflimmer 4 Hjärtsvikt 5 Diabets typ 2 5 Demenssjukdomar 5 Konfusion 6 Sömnstörningar, depression, ångest och psykotiska tillstånd 6 Konfusion 6 Epilepsi 6 Rekommendationer för Apodos 7 Metoder för kvalitetssäkring 7 Grunden för god läkemedelshantering 7 Bilagor Terapikort äldre 8 Phase Källor God läkemedelsterapi hos äldre, Terapirekommendationer, Landstinget i Uppsala län, februari 2011 Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, Socialstyrelsen, Behandlingsrekommendation Epilepsi, Läkemedelsverket 2011 Antitrombotisk behandling vid förmaksflimmer, Expertrådsutlåtanden, Sockholms läns landsting 2011 Urinvägsinfektioner hos män, docent Torsten Sandberg Infektionskliniken/SU/Östra sjukhuset, (www.internetmedicin.se) Guidelines for the management of atrial fibrillation: the Task Force for the Management of Atrial Fibrillation of the European Society of Cardiology (ESC). Eur Heart J 2010,31,2369. Sjöblom P, Tengblad A, Löfgren UB, Lannering C, Rosenqvist U, Mölstad S, et al. Can diabetes medi-cation be reduced in elderly patients? An observational study of diabetes drug withdrawal in nursing home patients with tight glycaemic control. Diabetes Res Clin Pract. 2008;82: Terapiråd Äldre och läkemedel Trots att kvaliteten på läkemedelsförskrivning till äldre har förbättrats betydligt över hela landet finns det fortfarande en stor förbättringspotential. Antalet äldre i samhället ökar. Därmed blir också förekomsten av patienter med flera diagnoser vanligare, vilket kan leda till både en över- och underanvändning av läkemedel. Polyfarmaci (mer än 5 läkemedel som stående ordination) och åldringsförändringar kan göra att äldre plötsligt får biverkningar, till exempel förvirring, av läkemedel som de tidigare tålt under många år. Äldre riskerar också att få läkemedel mot olika symtom, varav en del kan vara läkemedelsbiverkningar, som med fördel behandlas med utsättning av läkemedel och/eller med icke-farmakologiska medel. Behandlingsindikation, tid för planerad behandling och hur effekten ska utvärderas bör finnas angivet i patientens journal. Gemensam journal i Landstinget Västernorrland möjliggör tillgång till patientens aktuella läkemedelslista, oavsett var patienten söker. Om alla förändringar görs i SYSteam Cross läkemedelslista, minskar risken för fel. En korrekt läkemedelslista är en förutsättning för att rätt kunna bedöma patientens tillstånd, behandlingseffekter, risker, interaktioner och biverkningar. Patienten ska också alltid vid besök få en uppdaterad utskrift av sin läkemedelslista.

2 Normalt åldrande och läkemedel Åldrandet påverkar den normala funktionsförmågan på cellnivå, organnivå och individnivå. Alla processer går långsammare och störningar uppstår oftare. Förmågan att metabolisera och utsöndra läkemedel avtar med stigande ålder. Några exempel: Njurfunktionen minskar med stigande ålder från 40-årsåldern. Värdet på kreatininclearance är viktigare för läkemedelsutsöndringen än värdet på S-kreatinin, som är beroende av såväl njurfunktion, diet som muskelmassa. Vid 80 års ålder kan S-kreatinin vara tämligen normalt trots att kreatininclearance ligger på procent av den medelålders friska människans njurfunktion. Leverblodflödet minskar till nästan hälften. Ezymsystem som är involverade i oxidativa reaktioner påverkas, medan enzymsystem som är involverade i konjugering av läkemedel är oförändrade. I högre ålder förändras kroppssammansättningen av fett och vatten. Högre andel kroppsfett och minskad andel kroppsvatten kan leda till ackumulering av fettlösliga substanser som till exempel sömnmedel. Läkemedel som påverkar centrala nervsystemet exempelvis antikolinerga medel, medför högre risk för förvirringstillstånd. Försämring av kroppens kompensatoriska mekanismer, till exempel försämrad blodtrycksreglering, innebär att läkemedel som sänker blodtrycket medför ökad risk för yrsel, obalans och fall. Sjukdomar i högre åldrar och läkemedel Med stigande ålder minskar marginalerna och sårbarheten ökar, vilket blir uppenbart när en tidigare frisk gammal människa drabbas av sjukdom eller olycksfall. Sjukdomar som tumörer, hjärtsvikt, stroke, osteoporos och demens är starkt åldersrelaterade. Diabetes mellitus förekommer hos drygt 20 procent av personer som är 80 år och äldre. Infektioner, som är vanliga i alla åldrar, har ofta ett allvarligare förlopp hos gamla. De vanligaste läkemedelsgrupperna är hjärt- och kärlläkemedel, psykofarmaka samt mag- och tarmläkemedel. Många individer behöver flera läkemedel samtidigt, men risken för interaktioner och biverkningar ökar för varje nytt läkemedel som sätts in. På grund av minskade marginaler genom det normala åldrandet och tillkomst av sjukdomar, som kräver behandling, är det viktigt att göra individuell dosanpassning. Minska dosen och eller förläng intervallen mellan doserna Ompröva läkemedelsterapin regelbundet Rekommendationer vid vanliga diagnoser och symtom Förstoppning Förstoppning är vanligt på grund av förändrad tarmmotorik, kostvanor och inaktivitet. I första hand rekommenderas: ökat vätskeintag, kostförändring och ökad fysisk aktivitet. Att äldre personer som inte kan ta sig till toaletten själv kan få tillräckligt med tid, enskildhet och regelbundna toalettvanor varje morgon efter frukost då den gastrokoliska reflexen är som störst bör uppmuntras. Tänk på att sjukdomar som t.ex. Mb Parkinson och stroke eller morfinbehandling ger ökad risk för förstoppning. För äldre med lågt vätskeintag är osmotiskt verkande laxermedel, till exempel laktulos, att föredra. Bulkmedel ska aldrig ges som förebyggande vid behandling med morfin! Kostråd vid förstoppning Undvik vitt bröd, mjölmat, choklad, svart te, blåbär Välj fiberrik mat, vetekli, linfrö, katrinplommon, päron, kaffe, vatten Träna upp den gastrokoliska refl exen inom 30 min efter frukost Pajalagröt: 4-6 personer ½ dl linfrö ½ dl russin ½ dl katrinplommon ½ dl torkade aprikoser ½ tsk salt 7 dl vatten 1 dl havrekli 2 dl fi berhavregryn För instruktioner till Pajalagröt se recept på: (www.lvn.se/lk - Äldre och läkemedel) Gastroesofagel refluxsjukdom och ulcussjukdom Reflux av maginnehåll som ger halsbränna, sura uppstötningar eller esofagusskador är inte ovanligt i högre ålder och kan också orsakas av läkemedel som ASA och NSAID. Med ulcussjukdom menas gastroskopiskt påvisat ventrikelsår eller duodenalsår med eller utan infektion med Helicobacter pylori. Protonpumpshämmare (PPI) är att föredra framför H2-blockerare, på grund av mindre risk för antikolinergt utlöst konfusion. Vid till- 2

3 fälliga refluxbesvär kan antacida prövas i första hand. Om inte indikationen för långtidsbehandling med PPI är klar (t.ex. upprepade magsår och samtidig kortisonbehandling och NSAID), så bör behandlingen ofta omprövas. Rationell behandling vid reflux: PPI i fulldos i 4 veckor. Utvärdera effekten. Fortsätt PPI vid behov. Utvärdera årligen. Vid dålig effekt överväg gastroskopi. Rationell behandling vid ulcussjukdom Vid Helicobacter pylori-infektion ges trippelbehandling (PPI+2 antibiotika klarithromycin + amoxicillin eller metronidazol) för eradikering. Vid ventrikelsår ska PPI fortsätta ytterligare 4 veckor. Vid ulcus utan infektion (t ex utlöst av ASA eller NSAID) ges PPI i 2 4 veckor. Utlösande läkemedel ska om möjligt elimineras. PPI intas cirka 30 min före frukost, eftersom den saltsyrahämmande effekten på protonpumpar endast är aktiv i samband med måltid. PPI måste trappas ner under 4 8 veckor för att undgå reboundeffekt med ökad syrasekretion. Kortisonbehandling utan samtidig NSAID är ingen riskfaktor att utveckla magsår och ska ej behandlas med PPI. Urinvägsbesvär Asymtomatisk bakterieuri är mycket vanligt hos äldre och ska inte behandlas! Endast symtomgivande urinvägsinfektion ska behandlas. Vid KAD förekommer asymtomatisk bakterieuri i princip alltid. Vid klara symtom på UVI hos kvinnor behandla med förstahandsval pivmecillinam eller nitrofurantoin i 5-7 dagar. Andrahandsval är trimetoprim i 3 dagar. Vid UVI utan feber hos män rekommenderas som förstahandsval pivmecillinam eller nitrofurantoin i 7 dagar. Andrahandsval är trimetoprim och cefalosporiner i 7 dagar. Undvik kinoloner! Vid febril UVI hos män rekommenderas som förstahandsval kinoloner och som andrahandsval trimetoprim då dessa ger tillräcklig hög koncentration i prostata. Behandlingstid 14 dagar. Var alltid observant på att tömningsproblem kan ligga bakom besvären. Lokal östrogenbehandling till kvinnor kan förebygga urinvägsinfektioner men långtidsbehandling bör omprövas när patienten varit infektionsfri en tid. Urininkontinens är ett vanligt problem hos äldre och orsakar ofta stort lidande. Basal inkontinensutredning ska erbjudas personer med läckageproblem. Förstahandsbehandling bör vara blåsträning med regelbundna miktionstider. Se för vägledning. Om antikolinerga läkemedel övervägs bör effekten noga utvärderas och risken för förvirring beaktas. Läs mer: Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, Strama Stockholm Att förebygga urinvägsinfektioner -folder utarbetad av Expertgrupp äldre tillsammans med Kommunförbundet i samarbete med Strama. Finns på - Äldre och läkemedel. Smärta Stelhet och smärta från rörelseapparaten ingår i det normala åldrandet. För att smärtbehandling ska lyckas måste man börja med en smärtanalys. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse är patientens medverkan mycket viktig. Behandlingen får gärna utgöras av kombinerade medicinska, psykologiska och sociala åtgärder. Behandlingen monitoreras med hjälp av skattningsskalor som t.ex. VAS (Visuell Analog Skala) och Abbey Pain Scale. Abbey Pain Scale - För vårdpersonal - Kunskapsstöd - Korta dokument Icke-farmakologisk smärtbehandling Det är mycket vanligt med biverkningar av analgetika hos äldre, prova därför ickefarmakologisk behandling ensamt eller i kombination med läkemedel. Diskutera gärna med sjukgymnast kring lämpliga åtgärder som exempelvis motion, rörelseövningar, avspänning, värme/kyla, massage, akupunktur och TENS. Farmakologisk smärtbehandling Läkemedelsval bör ske på grundval av smärtans mekanism snarare än dess intensitet. Nociceptiv smärta (relaterad till skadliga stimuli från olika vävnader) svarar bra på läkemedel. Paracetamol regelbundet bör prövas i första hand. Om otillräcklig effekt kan det ofta vara bättre att höja dosen tillfälligt än att lägga till ytterligare ett läkemedel. NSAID ger ökad risk för hjärtsvikt, njursvikt och allvarliga blödningar. Vid inslag av inflammatorisk smärta kan det dock behövas. Dosen bör hållas låg (per dygn: diklofenak max 75 mg, ibuprofen max 1200 mg, naproxen max 500 mg) och behandlingstiden om möjligt kort (en-två veckor), gärna vid behov. Välj helst ett preparat med kort halveringstid exempelvis ibuprofen. Ompröva ofta långtidsbehandling med NSAID. Vid svårare smärta ges tillägg av stark opioid i låga doser. En noggrann upptitrering krävs för att uppnå fullgod effekt. Äldre är känsligare för opioider, och risk för yrsel, sedering, kognitiva störningar/konfusion, fall och förstoppning föreligger. 3

4 Utvärdering av behandlingseffekt bör göras regelbundet. Svaga opioida analgetika, till exempel kodein och tramadol, medför risk för konfusion, yrsel, falltendens och förstoppning. Tramadol har klart mer CNS-biverkningar och är därför olämpligt till äldre. Icke-nociceptiv smärta (exempelvis neurogen) är mer svårbehandlad. Vanliga analgetika har då sällan god effekt, vilket kan leda till upptrappning med risk för beroende, biverkningar och toxicitet. Utvärdera därför insatt behandling efter en vecka, för att ta ställning till om effekten är tillräcklig och om biverkningar uppkommit. Tricykliska antidepressiva i låga doser (amitriptylin bäst dokumentation, nortritylin minst antikolinerg verkan och därmed bättre för äldre) och vissa antiepileptiska preparat (t.ex. gabapentin i första hand och pregabalin i andra hand med dosanpassning till njurfunktionen), kan prövas med noggrann utvärdering. Risk för dubbelmedicinering och överdosering föreligger på grund av dubbelförskrivning eller om patienten köpt receptfria analgetika. Tromboembolirisk och behandlingsrekommendation av förmaksflimmer enligt CHADS2 Bokstav Riskfaktor Poäng C Hjärtvikt (EF<40%) 1 H Hypertoni 1 A Ålder>75 år 1 D Diabetes 1 S Tidigare stroke/emboli 2 CHADS 2 Poäng Uppskattad årlig strokerisk % (konfid. intervall) Rekommenderad behandling 0* 1,9(1,2-3,0) Ingen behandling (ev. ASA) 1* 2,8(2,0-3,8) warfarin (ev. ASA) 2 4,0(3,1-5,1) warfarin 3 5,9(4,6-7,3) warfarin 4 8,5(6,3-11,1) warfarin 5 12,5(8,2-17,5) warfarin 6 18,2(10,5-27,4) warfarin * Vid 0-1 poäng, gå vidare till CHA 2 DS 2 -VAS e Förmaksflimmer Förmaksflimmer ökar med stigande ålder. Ofta är förmaksflimmer i högre åldrar förknippat med andra kardiovaskulära sjukdomar. Risken för blodpropp är hög. Kroniskt förmaksflimmer behandlas med frekvensreglering och emboliprofylax. För frekvensreglering är betablockerare (bisoprolol, metoprolol) och kalciumblockerare (verapamil) förstahandsval. Observera att verapamil kan ge besvärlig förstoppning. Digoxin prövas i andra hand. Se avsnittet om digoxin under rubriken Hjärtsvikt. Som emboliprofylax rekommenderas warfarin (Waran) som kan pågå tills kontraindikation uppstår. Kontraindikationerna är väl kända: allvarlig blödning, blödningsrisk och leversjukdom.varning och försiktighet; hög ålder, okontrollerad hypertoni, dålig följsamhet till ordination, fallrisk, alkoholmissbruk, tidigare hjärn- eller magblödning, njursvikt, malignitet med mera. Risk för interaktion med en rad andra läkemedel. ASA är ett alternativ när Waran är kontraindicerat. Ompröva behandling med Waran minst en gång årligen! Waran minskar risken för stroke vid förmaksfl immer med 65 %, ASA minskar risken med 25 % Tromboembolirisk och behandlingsrekommendation av förmaksflimmer enligt CHA2DS2-VASc Bokstav Riskfaktor Poäng C Hjärtvikt (EF<40%) 1 H Hypertoni 1 A Ålder>75 år 2 D Diabetes 1 S Tidigare stroke/emboli 2 V Aterosklerotisk sjukdom 1 A Ålder år 1 S Kvinnligt kön 1 *kvinnor under 65 års ålder utan andra riskfaktorer har tveksam nytta av antitrombotisk behandling CHA 2 DS 2 -VASc Rekommenderad behandling Poäng 0 Ingen behandling (ev. ASA) 1 warfarin (ev. ASA) >2 warfarin Ju äldre patienten är desto viktigare är det att väga den skyddande effekten av Waran mot riskerna med fortsatt behandling. 4

5 Hjärtsvikt ACE-hämmare (enalapril)/arb (losartan) och betablockerare (bisoprolol, metoprolol) bör utgöra basterapi vid kronisk hjärtsvikt. Förutom mortalitetsvinst har man klart påvisat minskad sviktutveckling och minskat vårdbehov. Äldre fordrar ofta en lägre initialdos och försiktigare upptitrering. Vid pågående diuretikabehandling, bör diuretikadosen sänkas i samband med att man börjar med ACE-hämmare. Loopdiuretika exempelvis furosemid är ett av de mest förskrivna läkemedlen hos äldre. Sannolikt föreligger här en betydande överförskrivning. Loopdiuretika kan ha en dramatisk effekt vid akut hjärtsvikt, men ingår i basterapin vid kronisk hjärtsvikt bara om det föreligger vätskeretention. Många äldre kvarstår slentrianmässigt på onödigt höga doser. Diuretika ska nedtitreras till lägsta effektiva dos. Slowreleaseberedningar kan vara till fördel för dem som verkligen behöver läkemedlet. Vid hypokalemi rekommenderas kaliumsparande läkemedel (spironolakton), OBS beakta risk för hyperkalemi vid nersatt njurfuktion. Digoxin har liten terapeutisk bredd, är starkt njurfunktionsberoende och interagerar med en rad läkemedel: används endast för frekvensreglering av förmaksflimmer, om inte betablockad gett tillräcklig effekt. Njurfunktion och S-digoxin måste kontrolleras regelbundet. Riktområde för S-digoxin: <1,4 nmol/l Kaliumpreparat vid diuretikabehandling ersätter inte andra elektrolytförluster. Öka istället ACE-hämmare/ARB och lägg till aldosteronantagonist. Risk för vätskeretention och försämring av hjärtsvikt föreligger vid användning av NSAID. Diabetes typ 2 Hyperglykemi ger trötthet, nedsatt initiativförmåga och sämre infektionsförsvar, medan hypoglykemi ger oro, oklarhet och andra kognitiva störningar. God evidens finns för att en god blodsockerkontroll minskar risken för diabeteskomplikationer, men intensivbehandling kan hos äldre innebära stora risker. Ju äldre patienten är desto mindre viktigt är det att skydda mot senkomplikationer och ett HbA1c-värde kring 75 mmol/mol kan accepteras. Mål vid behandling av diabetes typ 2 hos äldre Symtomfrihet God livskvalitet Hög säkerhet Grundbehandling för diabetes typ 2 är bra kost, normal vikt och fysisk aktivitet. Vid 80 års ålder är det vanligt med nedsatt njurfunktion, dålig nutrition och minskad vikt. Därför måste antidiabetika användas med stor försiktighet till äldre. Metformin är förstahandsmedel, om inte kost, vikt och fysisk aktivitet räcker, utom vid nedsatt njurfunktion eller katabola tillstånd. Metformin kräver kontroll av njurclearance, som bör vara > 60 ml/min, och ska sättas ut vid kräkningar, diarré, feber och dåligt vätskeintag. Sulfonureider är andrahandsval eller tillägg till metformin, men är kontraindicerade vid nedsatt njurfunktion och hypoglykemitendens eftersom de kan ge långvariga och sjukhuskrävande hypoglykemier. Insulin är indicerat vid nedsatt njurfunktion, katabola tillstånd med HbA1c > 75 mmol/mol), viktnedgång, febersjukdomar, sårinfektioner och dåligt vätskeintag. Lägsta möjliga dos eftersträvas. Vid lågt HbA1c och nattliga hypoglykemier bör insulin sättas ut. Olämplig/riskfylld behandling av diabetes typ 2 hos äldre Metformin vid njurclearance < 60 ml/min Sulfonureider över 80 års ålder och/eller allvarlig nedsatt njurfunktion Glinider, glitazoner, acarbos, inkretiner, DPP4- hämmare, GLP-agonister Demenssjukdomar Demenssjukdomar är vanliga i högre ålder. Vid misstanke om demens ska patienten utredas ordentligt innan behandling sätts in. Utredningen har som syfte att utesluta andra somatiska och psykiska sjukdomar samt läkemedelsbiverkan. Anhörigas deltagande i utredning och behandling är viktig. När diagnos ställs och patienten informeras är det viktigt med information dels om sjukdomen och om vilket stöd och hjälp patienten och anhöriga kan få. För Alzheimers sjukdom och demens vid Parkinsons sjukdom finns symtomlindrande läkemedel, men det finns inget som påverkar sjukdomsförloppet. För vaskulär demens finns ingen dokumentation av nyttan med acetylkolinesterashämmare. Tre preparat finns tillgängliga för behandling av mild till måttlig Alzheimers sjukdom, donepezil (Aricept), rivastigmin (Exelon) och galantamin (Reminyl). De finns i olika beredningsformer. Dokumentation saknas för patienter med mild demens med MMT >24 poäng av 30 möjliga. Minnessvårigheter ska utredas Utvärdering av behandling tidigast efter 6 månader och därefter årlig uppföljning 5

6 Utsättning övervägs inom 6 12 månader om effekten uteblir eller om patienten försämras. Utsättningsförsök bör göras om man tvekar om patienten har nytta av läkemedlet. Behandling med kolinesterashämmare kan avslutas direkt utan nedtrappning. Inom 2 veckor kan och bör en utvärdering göras. Vid provutsättning bör beredskap finnas för att påbörja behandlingen igen. I en sådan situation ska läkemedlet fasas in enligt samma schema som när patienten påbörjade behandlingen. Vid avancerad demens (MMSE < 10 poäng) kan memantinhydroklorid (Ebixa) i vissa fall prövas. Behandlingsförsök rekommenderas ske i samråd med geriatriker. Depressiva symtom är mycket vanliga vid demens, särskilt i tidigt skede av Alzheimers sjukdom. Depression behandlas på sedvanligt sätt med SSRI-preparat, i första hand citalopram eller mirtazapin vid samtidig sömnstörning. BPSD, beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, är vanligt förekommande. Innan farmakologisk behandling sätts in, fundera över om symtomen utlöses av annan somatisk sjukdom, omvårdnadsproblem, tidigare personlighetsdrag som fördjupats eller om arten och graden av hjärnskadan leder till svårigheter att tolka sin omgivning. Behandling med acetylkolinesterashämmare kan lindra vid psykotiska symtom, liksom SSRI vid oro, sömnstörning och aggressivitet. Neuroleptika kan ha effekt vid hallucinos, vanföreställningar och aggressivitet (haloperidol eller risperidon). Då neuroleptika ger antikolinerga effekter bör doserna hållas så låga som möjligt och behandlingstiderna vara korta. Utvärdera ofta, behandlingsbehovet kan vara kortvarigt. Apati, inaktivitet, rastlöshet, rop och vandringsbeteenden svarar ofta dåligt på läkemedel. BPSD Omvårdnadsåtgärder är bättre än farmaka Vid oro, förvirring och/eller aggressivitet: uteslut smärta eller annat somatiskt tillstånd som orsak innan psykofarmaka sätts in Vårdprogram för utredning och behandling finns på: Konfusion Akut konfusion (tillfällig förvirring) misstänks alltid i första hand bero på kroppslig sjukdom eller biverkan av läkemedel. Konfusion karakteriseras t.ex. av koncentrationsstörning, misstolkning av omgivningen och/eller synhallucinos. Symtomen kan fluktuera under dagen och försämras under natten. Läkemedel som har antikolinerg effekt är ökända för att kunna utlösa förvirringstillstånd. Akut konfusion: för att ge sömn och återställa dygnsrytmen ges i första hand klometiazol (Heminevrin), som har kort halveringstid Vid, för patienten, plågsamma psykotiska symtom rekommenderas haloperidol (Haldol), vilket har snabbare tillslag men också mer extrapyramidala biverkningar än risperidon (Risperdal). Ompröva behandlingen ofta. Extrapyramidala biverkningar, generell stelhet och tardiva dyskinesier, är både vanligare och allvarligare hos äldre. Sömnstörningar, depression, ångest och psykotiska tillstånd Äldres sömnbesvär yttrar sig oftast i tidigt morgonuppvaknande, som inte behöver behandlas med läkemedel, om det inte är ett led i en depression. Ofta är det bättre att gå upp och äta en första frukost för att sedan återvända till sängen med en tidning, radio eller TV. Svårigheter att somna kräver ofta en analys av kvällsvanor, orosmoment, otillräcklig aktivitet under dagen etc. Goda insomningsråd kan tillhandahållas via informationsmaterial på sidan Sömn utan piller på Landstinget Västernorrland externwebb under Vid tillfällig sömnstörning kan zopiklon prövas. Ju äldre patienten är, desto lägre dos bör man ordinera. Eftersträva vid behovs medicinering och korta behandlingstider. Depression hos äldre kan ha atypiska symtom, till exempel psykotiska symtom med paranoida inslag eller aggressivitet. SSRI-preparaten rekommenderas i första hand. Vid sömnstörning kan mianserin (bra vid mardrömmar) eller mirtazapin övervägas. Mirtazapin kan kombineras med SSRI. Om patienten blir bättre efter en månad ska behandlingen pågå i minst sex månader, innan den långsamt trappas ner under tre till sex veckor. Svår depression kräver långvarig behandling. Ångest behandlas främst med SSRI-preparat eller kortverkande bensodiazepiner exempelvis oxazepam. De senare har dock sämre dokumenterad effekt. Långverkande bensodiazepiner ska undvikas även vid sömnbesvär, där till exempel flunitrazepam och nitrazepam är olämpligt på grund av ackumuleringsrisken. Epilepsi Verifiera diagnosen, ett enstaka krampanfall är inte entydigt med epilepsi. Äldre personer med sänkt njurfunktion och sänkt nedbrytningshastighet av läkemedel kan få biverkningar även vid normala doser av antiepileptika. Därför börjar man med låg dos som ökas långsamt. För fenytoin, karbamazepin och valproat bör möjligheten till bestämning av serumkoncentration utnyttjas. Interaktioner med andra läkemedel är vanliga och bör alltid kontrolleras innan medicinering med anti- 6

7 epileptika påbörjas eller nya läkemedel ska sättas in. Antiepilepsibehandling bör omprövas efter en viss tid av anfallsfrihet (4 år hos vuxna, Behandlingsrekommendation Epilepsi, Läkemedelsverket 2011). Rekommendationer för Apodos Apodos är ett alternativ till den traditionella läkemedelshanteringen för personer med regelbunden och stabil medicinering, men som inte kan klara sin läkemedelshantering själv, till exempel på grund av fysiska och/ eller psykiska hinder. Apodos ökar följsamheten, men medför samtidigt risk för att läkemedlen inte omprövas tillräckligt ofta. Ordinationen ska förnyas årligen efter en återkommande omprövning av indikationen (finns den kvar?) och av dosen (ska den sänkas eller glesas ut?). Kostnaden för apodostjänsten minskar om e-dos används. Förutsättningar för att få Apodos Personer där ansvarig läkare bedömer att det fi nns ett medicinskt behov av dosdispenserade läkemedel Personer som medicinerar med minst tre läkemedel för dagligt bruk. Enstaka undantag kan förekomma. Dosett ska alltid övervägas innan apodos sätts in. Personer som av ansvarig läkare bedöms ha en stabil medicinering. Blir medicineringen instabil ska apodos avslutas/alternativt vara vilande. Metoder för kvalitetssäkring Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar är en av flera åtgärder som kan höja kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. Definition enligt Socialstyrelsen: Läkemedelsgenomgång är en process med ständig analys, omprövning och uppföljning av en individs läkemedelsanvändning. Normalt görs det vid varje läkarbesök, men i vissa situationer måste det göras regelbundet och systematiskt, till exempel i äldreboenden och med patienter som står på många läkemedel eller potentiellt farliga läkemedel under lång tid. Läkemedelsgenomgångar i Landstinget Västernorrland utförs antingen med det IT-baserade förskrivarstödet MiniQ och/eller med apotekare på distans. Symtomskattning med PHASE-20 För att på ett strukturerat sätt undersöka om patienten har symtom som kan vara relaterade till läkemedel används i Landstinget Västernorrland en validerad skattningsskala, PHASE-20. Detta instrument rekommenderas av Socialstyrelsen inför läkemedelsgenomgångar i särskilt boende för personer som helt eller delvis kan medverka och för uppföljning av ändrade läkemedelsordinationer. PHASE-20 finns på sidan 16. Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Socialstyrelsens senaste Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre utkom i juni Syftet är att indikatorerna ska kunna användas för att mäta och följa upp kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling och ge stöd för att förbättra den. För att nå resultat krävs att alla som ordinerar läkemedel till äldre känner till indikatorerna. Biverkningsrapportering Det är viktigt att biverkningar av läkemedel rapporteras även för äldre personer. Eftersom de flesta läkemedel är utprövade på yngre personer med vanligtvis en diagnos är kunskapen om biverkningsprofilen hos äldre patienter otillräckligt känd. Både läkare, sjuksköterska och patient kan rapportera biverkningar. Länk till biverkningsrapportering: Grunden för god läkemedelshantering Att indikation för behandling finns. Att sjukdomen/symtomen påverkas av behandlingen. Att behandlingen ger så få biverkningar, eller annan slags olägenhet, som möjligt. Undvik onödig läkemedelsbehandling. Överväg icke-farmakologiska behandlingsalternativ. Överväg om läkemedelsbehandlingen kan bli framgångsrik, det vill säga patientens förmåga till följsamhet, förstå information, behov av hjälp med dosering/intag. Beakta den äldres livskvalitet, väg risken för biverkningar mot förväntad effekt av behandlingen. Gör ett korrekt läkemedelsval utifrån indikation, patientens eventuella multisjuklighet och tidigare medicinering. Starta med låg dos och höj försiktigt. Tillämpa längre doseringsintervall. Dokumentera läkemedelsbehandlingens indikation, mål, längd och tidpunkt för uppföljning. Ge tydligt läsbar, skriftlig information om aktuell läkemedelsordination vid varje läkarbesök eller utskrivning från sjukhus, utöver muntlig information. Utvärdera effekten av nyinsatt medicinering, ta därefter ställning till fortsatt behandling. Kontrollera njurfunktionen med egfr regelbundet, minst en gång per år. Kontrollera serumnivåer av läkemedel där så är möjligt. Ompröva läkemedelsordinationerna regelbundet med avseende på indikation och dos. Var medveten om den ökade risken för biverkningar och interaktioner hos äldre, överväg om symtom kan vara läkemedelsutlösta. Undersök när ett nytt läkemedel ordineras om något annat kan tas bort. 7

8 Bilaga ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL egfr ml/min: Män: 1,23 x (140-ålder) x vikt i kg P-kreatinin i mikromol/l För alla inom vården för att minska ogynsamma effekter av läkemedel hos äldre. Njurfunktionen försämras normalt vid stigande ålder och särskilt vid sjukdom som minskar njurfunktionen och är i regel halverad vid 80 år. Läkemedel vars utsöndring är beroende av njurfunktionen behöver dosanpassas för att undvika förhöjda koncentrationer av dessa läkemedel och/eller dess metaboliter, med risk för biverkningar. Njurfunktionen bör mätas genom s.k. estimerad glomerulär filtration (egfr) (se ovan) med formeln enligt Cockroft-Gault. Kalkylator finns på: eller Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Kvinnor: 1,04 x (140-ålder) x vikt i kg P-kreatinin i mikromol/l Användningen av dessa läkemedel leder i hög grad till biverkningar. Nyttan av behandlingen skall vägas noga mot riskerna och medicineringen bör fortlöpande omprövas Substans Preparatexempel Kommentar tramadol Tradolan Risk för illamående och förvirring hos äldre. Ger utsättningssymtom. Trappas ut. propiomazin Propavan Risk för dagtrötthet, restless legs, stelhet, gångstörningar. Viss antikolinerg effekt. Långverkande bensodiazepiner diazepam Stesolid Risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, nitrazepam Nitrazepam, Mogadon, Apodorm muskelsvaghet och balansstörninngar. Fallrisk och risk för beroende och utsättningssymtom. flunitrazepam Flunitrazepam, Fluscand Trappas ut. Läkemedel med antikolinerg effekt tolterodin Detrusitol, Detrusitol SR Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, oxybutynin Oxybutynin, Ditropan darifenacin Emselex muntorrhet och obstipation solifenacin Vesicare fesoterodin Toviaz levomepromazin Nozinan (kan fungera i låg dos) klomipramin Anafranil, Klomipramin amitriptylin Tryptizol, Saroten alimemazi Theralen hydroxizin Atarax Prometazin Lergigan disopyramid Durbis Tänkvärt - föreligger fortfarande indikation? Vanligt förekommande läkemedel hos äldre som innebär risk för biverkningar eller läkemedelsinteraktioner. Behandlingen bör fortlöpande omprövas. Läkemedelsgrupp och substansexempel Preparatexempel Kommentar NSAID, även COX-2 hämmare diklofenal, naproxen, ibuprofen Svaga opioider kodein, tramadol Neuroleptika haloperidol, risperidon, olanzapin Protonpumpshämmare omeprazol, esomeprazol Diklofenak, Voltaren, Ipren Naproxen, Pronaxen, Ibumetin Citodon, Tradolan haldol, Risperdal, Zyprexa Omeprazol, Losec Nexium Endast som kort kur (1-2 veckor) Ej till hjärtsvikts- och/eller njursviktspatienter Risk för yrsel, konfusion, förstoppning och illamående. Lägre maxdos per dygn än för yngre. Utvärdera effekten efter 2-3 veckor. Kan dosen minskas? Hög risk för biverkningar t. ex. extrapyramidala symtom, kognitiva störningar, sedation och ortostatism. Föreligger fortfarande indikation? Trappas ut långsamt för att undvika utsättningsbesvär. Digoxin Digoxin Kreatininclearance minskar drastiskt hos äldre. Minska dosen hos äldre. Riktområde S-digoxin <1,4 nmol/l Loopdiuretika furosemid SSRI citalopram, fluoxetin, sertralin Benzodiazepinbesläktade sömnmedel zopilklon, zolpidem, zaleplon Lasix retard, Impugan, Furix Citalopram, Cipramil, Fluoxetin, Zoloft Imovane, Stilnoct, Sonata Risk för urvätskning hos äldre. Överväg dosminskning och periodvis behandling. Kan behandlingen avslutas? Bör trappas ut långsamt. Föreligger fortfarande indikation? Bör trappas ut långsamt. Preparat som kräver speciell dosering Högre dygnsdoser än de angivna medför betydande risk för biverkningar hos äldre haloperidol Haldol > 2 mg zopiklon Imovane > 7,5 mg risperiodon Risperdal > 1,5 mg citalopram Citalopram, Cipramil > 20 mg oxazepam Sobril > 30 mg sertralin Zoloft > 100 mg 8

9 Bilaga FÖRSLAG TILL BEHANDLING VID VANLIGA SYMTOM HOS ÄLDRE Att tänka på vid läkemedelsbehandling hos äldre Ompröva pågående läkemedelsbehandling Patientens aktuella njurfunktion - räkna ut GFR Aktuellt blodtryck stående Klarar patienten medicineringen själv? Indikation för ApoDos? Medicinskt behov, stabil medicinering, minst tre stående läkemedel (regelbundet) som dispenseras i dospåsarna. Symtom Behandling Kommentar Akut smärta Långvarig smärta Nociceptiv Neuropatisk Paracetamol 1 g x 3 i första hand. Vid behov tillägg av Morfin startdos 5 mg x 4 alternativt Dolcontin 5 mg x 2. Titrera upp morfindosen långsamt. Överväg alltid icke-famakologisk behandling Paracetamol upp till 1 g x 3 i första hand. I andra hand tillägg av ett långverkande morfinpreparat. Börja med lägsta dos och titrera upp långsamt. Gabapentin 100 mg till natten. Titrera upp dosen mycket långsamt. Tryptizol 10 mg till natten, upp till högst 25 mg. Titrera upp dosen mycket långsamt. Tillägg av Forlax dospåse x 1 eventuellt i kombination med Cilaxoral. Tillägg av Forlax dospåse x 1 eventuellt i kombination med Cilaxoral. Trötthet är vanligaste biverkan. OBS! Njurfunktion Muntorrhet, konfusion och urinetention är de vanligaste biverkningarna. Idé: Läkemedelskommittén ÖLL Källa: Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi Läkemedelskommittén Landstinget Västernorrland Symtom Behandling Kommentar Oro - dagtid Börja med omvårdnadsåtgärder. Oxazepam 5-10 mg högst 3 gånger dagligen. Tänk på bakomliggande orsak, exempelvis urinretention, förstoppning, smärta, depression. Läkemedelsbiverkan? Sömnsvårigheter Icke-farmakologisk behandling i första hand, exempelvis mat/dryck. Zopiklon 5 mg till natten vid behov i första hand. Oxazepam mg till natten i andra hand. Sömnbehovet minskar med åldern och för de flesta äldre är sömnbehovet ca 5-6 timmar per natt. Tänk på eventuell bakomliggande orsak. Vid behandling varje kväll avtar effekten av sömnmedel inom ett par månader. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom, BPSD Börja med omvårdnadsåtgärder. Vid depressiva symtom, irritabilitet, agitation/oro pröva SSRI. Vid samtidiga sömnbesvär, välj i stället 15 mg mirtazapin till natten. Vid konfusion är oxazepam 10 mg bästa alternativet. Klometiazol i dosen 600 mg kan användas till natten. Vid hallucinos kan risperidon prövas. Uteslut farmakologisk/somatisk orsak till beteendestörningen. Första uppföljning inom 3 veckor. Utvärdera effekten inom 2 veckor. Vid svårare fall konsultera en geriatriker. Substans Preparat Substans Preparat amitriptylin Tryptizol oxazepam Sobril gabapentin Gabapentin klometiazol Heminevrin paracetamol Alvedon mirtazapin Mirtazapin risperidon Risperidon morfin Morfin, Dolcontin zopiklon Imovane 9

10 Bilaga Symtomskattningslista, uppdaterad Namn Personnummer Datum Vårdpersonalens sign Hur mycket har patienten kunnat delta i bedömningen? Helt Delvis Inte alls Är patienten: Uppegående Rullstolsburen Sängbunden Vikt S krea eller S cystain C BT liggande BT Stående Datum Datum Datum Datum Fall senaste tre månaderna? Misstanke om ortostatism (yrsel när man reser sig)? Konfusionsepisod senaste tre månaderna? Beteendesymtom? Ange vilka: JA NEJ JA NEJ JA NEJ Sätt ett tydligt kryss i rutan vid det alternativ som bäst motsvarar besvärsnivån under de senaste två veckorna. Lämna gärna förtydligande kommentarer i marginalen vid behov. Inga besvär Små besvär Måttliga besvär Stora besvär Kommentarer 1. Yr/ostadig/faller lätt 2. Trött/Dåsig/orkeslös 3. Sover dåligt/mardrömmar 4a. Ont i magen 4b. Ont i bröstet 5. Huvudvärk 6. Nedstämd 7. Orolig/ångestfylld 8. Lättirriterad 9. Glömsk 10. Dålig aptit 11. Muntorr 12. Illamående/kräks 13. Diarré 14. Förstoppning 15. Hjärtklappning 16. Svullna ben 17. Andfådd 18. Täta trängningar/urinläckage 19. Klåda/utslag 20. Annat 10

11

12 Utarbetat av Läkemedelskommitténs Expertgrupp äldre i Västernorrland Maria Meidell, geriatriker och familjeläkare VC Ankaret, Örnsköldsvik Eva Oskarsson, geriatriker och familjeläkare, VC Nacksta, Sundsvall Barbara Granroth, överläkare, Allvården, Sollefteå Andreas Vikdahl, MAS, Härnösand Emelie Sörqvist, apotekare Läkemedelsenheten Kontaktperson för gruppen:

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Smarta råd om läkemedel för äldre

Smarta råd om läkemedel för äldre www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information

Läs mer

God läkemedelsterapi hos äldre

God läkemedelsterapi hos äldre Nr 1 februari 2011 Information från läkemedelskommittén God läkemedelsterapi hos äldre 2005 års terapirekommendationer Äldre och läkemedel har uppdaterats och anpassats till Socialstyrelsens Indikatorer

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel AT-läkare, Nyköping 2010-06-02 Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Äldre och läkemedel Åldersförändringar - ökad känslighet Polyfarmaci många läkemedel

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 februari 2016 Gäller: t.o.m. 11 februari 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC

Läs mer

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare Michael Borg Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare E-post: Michael.Borg@Lthalland.se Tele: 035-134523 eller 076-1410711 Hemsida: www.lthalland.se/lakemedel Dagens meny

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 6 mars 2014 Gäller: t.o.m. 6 mars 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling

Äldres läkemedelsbehandling Äldres läkemedelsbehandling - problemområden och lösningsstrategier Lydia Holmdahl Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Sept - nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken Eftermiddagen i tanken Verktyg för läkemedelsgenomgångar Praktiska tips vid läkemedelsbehandling hos äldre Terapigruppen Äldre och läkemedel Patientfall

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Serafen 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Beskrivning av

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93

Läs mer

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

What day is it? asked Pooh It's today, squeaked Piglet My favorite day, said Pooh What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...

Läs mer

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se SFAMs studiebrev Läkemedel och äldre av Patrik Midlöv www.sfam.se Studiebrev om läkemedel och äldre Innehållsförteckning Inledning Målsättning Anvisningar Fallbeskrivningar Kommentarer Faktadel 1. Fysiologiska

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said

Läs mer

Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén

Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkemedelsbiverkningar 15-30% av alla sjukhusinlägningar av äldre

Läs mer

Urologiska spasmolytika. Borlänge

Urologiska spasmolytika. Borlänge Urologiska spasmolytika Borlänge 213-5-16 Antikolinerga spasmolytika Kompetitiv hämning av kolinerg stimulering av muskarinreceptorer (M2 och ffa M3) på glatta muskelcellers yta i urinblåsan. Urologiska

Läs mer

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt. Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte

Läs mer

2. Åldrandet och läkemedel

2. Åldrandet och läkemedel 2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare

Läs mer

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté FAS UT Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté FAS UT ² Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71

Läs mer

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi? Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta - vad vet vi och vad gissar vi? Tröst och lindring till den äldre människan. Geriatriska nätverket 16. Oktober 2013 Socialstyrelsens definition av äldre De mest

Läs mer

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Följsamhet av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Emil Johansson, ST läkare i allmänmedicin, Hönö vårdcentral. Handledare: Margareta Hellgren

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland

Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland Anna Sandén Apotekare, Region Halland Anna.Sanden@regionhalland.se Tel: 0702-14 64 07, 0300-56 55 22 www.regionhalland.se/modellhalland Socialstyrelsens

Läs mer

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.

Läs mer

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet En säker läkemedelsprocess SÄLMA 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer