Terapiråd Äldre och läkemedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Terapiråd Äldre och läkemedel"

Transkript

1 Februari 2012 Innehåll Normalt åldrande och läkemedel 2 Sjukdomar i högre åldrar och läkemedel 2 Rekommendationer vid vanliga diagnoser och symtom 2 Förstoppning 2 Gastroesofagel reflexsjukdom och ulcussjukdom 2 Urinvägsbesvär 3 Smärta 3 Förmaksflimmer 4 Hjärtsvikt 5 Diabets typ 2 5 Demenssjukdomar 5 Konfusion 6 Sömnstörningar, depression, ångest och psykotiska tillstånd 6 Konfusion 6 Epilepsi 6 Rekommendationer för Apodos 7 Metoder för kvalitetssäkring 7 Grunden för god läkemedelshantering 7 Bilagor Terapikort äldre 8 Phase Källor God läkemedelsterapi hos äldre, Terapirekommendationer, Landstinget i Uppsala län, februari 2011 Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, Socialstyrelsen, Behandlingsrekommendation Epilepsi, Läkemedelsverket 2011 Antitrombotisk behandling vid förmaksflimmer, Expertrådsutlåtanden, Sockholms läns landsting 2011 Urinvägsinfektioner hos män, docent Torsten Sandberg Infektionskliniken/SU/Östra sjukhuset, (www.internetmedicin.se) Guidelines for the management of atrial fibrillation: the Task Force for the Management of Atrial Fibrillation of the European Society of Cardiology (ESC). Eur Heart J 2010,31,2369. Sjöblom P, Tengblad A, Löfgren UB, Lannering C, Rosenqvist U, Mölstad S, et al. Can diabetes medi-cation be reduced in elderly patients? An observational study of diabetes drug withdrawal in nursing home patients with tight glycaemic control. Diabetes Res Clin Pract. 2008;82: Terapiråd Äldre och läkemedel Trots att kvaliteten på läkemedelsförskrivning till äldre har förbättrats betydligt över hela landet finns det fortfarande en stor förbättringspotential. Antalet äldre i samhället ökar. Därmed blir också förekomsten av patienter med flera diagnoser vanligare, vilket kan leda till både en över- och underanvändning av läkemedel. Polyfarmaci (mer än 5 läkemedel som stående ordination) och åldringsförändringar kan göra att äldre plötsligt får biverkningar, till exempel förvirring, av läkemedel som de tidigare tålt under många år. Äldre riskerar också att få läkemedel mot olika symtom, varav en del kan vara läkemedelsbiverkningar, som med fördel behandlas med utsättning av läkemedel och/eller med icke-farmakologiska medel. Behandlingsindikation, tid för planerad behandling och hur effekten ska utvärderas bör finnas angivet i patientens journal. Gemensam journal i Landstinget Västernorrland möjliggör tillgång till patientens aktuella läkemedelslista, oavsett var patienten söker. Om alla förändringar görs i SYSteam Cross läkemedelslista, minskar risken för fel. En korrekt läkemedelslista är en förutsättning för att rätt kunna bedöma patientens tillstånd, behandlingseffekter, risker, interaktioner och biverkningar. Patienten ska också alltid vid besök få en uppdaterad utskrift av sin läkemedelslista.

2 Normalt åldrande och läkemedel Åldrandet påverkar den normala funktionsförmågan på cellnivå, organnivå och individnivå. Alla processer går långsammare och störningar uppstår oftare. Förmågan att metabolisera och utsöndra läkemedel avtar med stigande ålder. Några exempel: Njurfunktionen minskar med stigande ålder från 40-årsåldern. Värdet på kreatininclearance är viktigare för läkemedelsutsöndringen än värdet på S-kreatinin, som är beroende av såväl njurfunktion, diet som muskelmassa. Vid 80 års ålder kan S-kreatinin vara tämligen normalt trots att kreatininclearance ligger på procent av den medelålders friska människans njurfunktion. Leverblodflödet minskar till nästan hälften. Ezymsystem som är involverade i oxidativa reaktioner påverkas, medan enzymsystem som är involverade i konjugering av läkemedel är oförändrade. I högre ålder förändras kroppssammansättningen av fett och vatten. Högre andel kroppsfett och minskad andel kroppsvatten kan leda till ackumulering av fettlösliga substanser som till exempel sömnmedel. Läkemedel som påverkar centrala nervsystemet exempelvis antikolinerga medel, medför högre risk för förvirringstillstånd. Försämring av kroppens kompensatoriska mekanismer, till exempel försämrad blodtrycksreglering, innebär att läkemedel som sänker blodtrycket medför ökad risk för yrsel, obalans och fall. Sjukdomar i högre åldrar och läkemedel Med stigande ålder minskar marginalerna och sårbarheten ökar, vilket blir uppenbart när en tidigare frisk gammal människa drabbas av sjukdom eller olycksfall. Sjukdomar som tumörer, hjärtsvikt, stroke, osteoporos och demens är starkt åldersrelaterade. Diabetes mellitus förekommer hos drygt 20 procent av personer som är 80 år och äldre. Infektioner, som är vanliga i alla åldrar, har ofta ett allvarligare förlopp hos gamla. De vanligaste läkemedelsgrupperna är hjärt- och kärlläkemedel, psykofarmaka samt mag- och tarmläkemedel. Många individer behöver flera läkemedel samtidigt, men risken för interaktioner och biverkningar ökar för varje nytt läkemedel som sätts in. På grund av minskade marginaler genom det normala åldrandet och tillkomst av sjukdomar, som kräver behandling, är det viktigt att göra individuell dosanpassning. Minska dosen och eller förläng intervallen mellan doserna Ompröva läkemedelsterapin regelbundet Rekommendationer vid vanliga diagnoser och symtom Förstoppning Förstoppning är vanligt på grund av förändrad tarmmotorik, kostvanor och inaktivitet. I första hand rekommenderas: ökat vätskeintag, kostförändring och ökad fysisk aktivitet. Att äldre personer som inte kan ta sig till toaletten själv kan få tillräckligt med tid, enskildhet och regelbundna toalettvanor varje morgon efter frukost då den gastrokoliska reflexen är som störst bör uppmuntras. Tänk på att sjukdomar som t.ex. Mb Parkinson och stroke eller morfinbehandling ger ökad risk för förstoppning. För äldre med lågt vätskeintag är osmotiskt verkande laxermedel, till exempel laktulos, att föredra. Bulkmedel ska aldrig ges som förebyggande vid behandling med morfin! Kostråd vid förstoppning Undvik vitt bröd, mjölmat, choklad, svart te, blåbär Välj fiberrik mat, vetekli, linfrö, katrinplommon, päron, kaffe, vatten Träna upp den gastrokoliska refl exen inom 30 min efter frukost Pajalagröt: 4-6 personer ½ dl linfrö ½ dl russin ½ dl katrinplommon ½ dl torkade aprikoser ½ tsk salt 7 dl vatten 1 dl havrekli 2 dl fi berhavregryn För instruktioner till Pajalagröt se recept på: (www.lvn.se/lk - Äldre och läkemedel) Gastroesofagel refluxsjukdom och ulcussjukdom Reflux av maginnehåll som ger halsbränna, sura uppstötningar eller esofagusskador är inte ovanligt i högre ålder och kan också orsakas av läkemedel som ASA och NSAID. Med ulcussjukdom menas gastroskopiskt påvisat ventrikelsår eller duodenalsår med eller utan infektion med Helicobacter pylori. Protonpumpshämmare (PPI) är att föredra framför H2-blockerare, på grund av mindre risk för antikolinergt utlöst konfusion. Vid till- 2

3 fälliga refluxbesvär kan antacida prövas i första hand. Om inte indikationen för långtidsbehandling med PPI är klar (t.ex. upprepade magsår och samtidig kortisonbehandling och NSAID), så bör behandlingen ofta omprövas. Rationell behandling vid reflux: PPI i fulldos i 4 veckor. Utvärdera effekten. Fortsätt PPI vid behov. Utvärdera årligen. Vid dålig effekt överväg gastroskopi. Rationell behandling vid ulcussjukdom Vid Helicobacter pylori-infektion ges trippelbehandling (PPI+2 antibiotika klarithromycin + amoxicillin eller metronidazol) för eradikering. Vid ventrikelsår ska PPI fortsätta ytterligare 4 veckor. Vid ulcus utan infektion (t ex utlöst av ASA eller NSAID) ges PPI i 2 4 veckor. Utlösande läkemedel ska om möjligt elimineras. PPI intas cirka 30 min före frukost, eftersom den saltsyrahämmande effekten på protonpumpar endast är aktiv i samband med måltid. PPI måste trappas ner under 4 8 veckor för att undgå reboundeffekt med ökad syrasekretion. Kortisonbehandling utan samtidig NSAID är ingen riskfaktor att utveckla magsår och ska ej behandlas med PPI. Urinvägsbesvär Asymtomatisk bakterieuri är mycket vanligt hos äldre och ska inte behandlas! Endast symtomgivande urinvägsinfektion ska behandlas. Vid KAD förekommer asymtomatisk bakterieuri i princip alltid. Vid klara symtom på UVI hos kvinnor behandla med förstahandsval pivmecillinam eller nitrofurantoin i 5-7 dagar. Andrahandsval är trimetoprim i 3 dagar. Vid UVI utan feber hos män rekommenderas som förstahandsval pivmecillinam eller nitrofurantoin i 7 dagar. Andrahandsval är trimetoprim och cefalosporiner i 7 dagar. Undvik kinoloner! Vid febril UVI hos män rekommenderas som förstahandsval kinoloner och som andrahandsval trimetoprim då dessa ger tillräcklig hög koncentration i prostata. Behandlingstid 14 dagar. Var alltid observant på att tömningsproblem kan ligga bakom besvären. Lokal östrogenbehandling till kvinnor kan förebygga urinvägsinfektioner men långtidsbehandling bör omprövas när patienten varit infektionsfri en tid. Urininkontinens är ett vanligt problem hos äldre och orsakar ofta stort lidande. Basal inkontinensutredning ska erbjudas personer med läckageproblem. Förstahandsbehandling bör vara blåsträning med regelbundna miktionstider. Se för vägledning. Om antikolinerga läkemedel övervägs bör effekten noga utvärderas och risken för förvirring beaktas. Läs mer: Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, Strama Stockholm Att förebygga urinvägsinfektioner -folder utarbetad av Expertgrupp äldre tillsammans med Kommunförbundet i samarbete med Strama. Finns på - Äldre och läkemedel. Smärta Stelhet och smärta från rörelseapparaten ingår i det normala åldrandet. För att smärtbehandling ska lyckas måste man börja med en smärtanalys. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse är patientens medverkan mycket viktig. Behandlingen får gärna utgöras av kombinerade medicinska, psykologiska och sociala åtgärder. Behandlingen monitoreras med hjälp av skattningsskalor som t.ex. VAS (Visuell Analog Skala) och Abbey Pain Scale. Abbey Pain Scale - För vårdpersonal - Kunskapsstöd - Korta dokument Icke-farmakologisk smärtbehandling Det är mycket vanligt med biverkningar av analgetika hos äldre, prova därför ickefarmakologisk behandling ensamt eller i kombination med läkemedel. Diskutera gärna med sjukgymnast kring lämpliga åtgärder som exempelvis motion, rörelseövningar, avspänning, värme/kyla, massage, akupunktur och TENS. Farmakologisk smärtbehandling Läkemedelsval bör ske på grundval av smärtans mekanism snarare än dess intensitet. Nociceptiv smärta (relaterad till skadliga stimuli från olika vävnader) svarar bra på läkemedel. Paracetamol regelbundet bör prövas i första hand. Om otillräcklig effekt kan det ofta vara bättre att höja dosen tillfälligt än att lägga till ytterligare ett läkemedel. NSAID ger ökad risk för hjärtsvikt, njursvikt och allvarliga blödningar. Vid inslag av inflammatorisk smärta kan det dock behövas. Dosen bör hållas låg (per dygn: diklofenak max 75 mg, ibuprofen max 1200 mg, naproxen max 500 mg) och behandlingstiden om möjligt kort (en-två veckor), gärna vid behov. Välj helst ett preparat med kort halveringstid exempelvis ibuprofen. Ompröva ofta långtidsbehandling med NSAID. Vid svårare smärta ges tillägg av stark opioid i låga doser. En noggrann upptitrering krävs för att uppnå fullgod effekt. Äldre är känsligare för opioider, och risk för yrsel, sedering, kognitiva störningar/konfusion, fall och förstoppning föreligger. 3

4 Utvärdering av behandlingseffekt bör göras regelbundet. Svaga opioida analgetika, till exempel kodein och tramadol, medför risk för konfusion, yrsel, falltendens och förstoppning. Tramadol har klart mer CNS-biverkningar och är därför olämpligt till äldre. Icke-nociceptiv smärta (exempelvis neurogen) är mer svårbehandlad. Vanliga analgetika har då sällan god effekt, vilket kan leda till upptrappning med risk för beroende, biverkningar och toxicitet. Utvärdera därför insatt behandling efter en vecka, för att ta ställning till om effekten är tillräcklig och om biverkningar uppkommit. Tricykliska antidepressiva i låga doser (amitriptylin bäst dokumentation, nortritylin minst antikolinerg verkan och därmed bättre för äldre) och vissa antiepileptiska preparat (t.ex. gabapentin i första hand och pregabalin i andra hand med dosanpassning till njurfunktionen), kan prövas med noggrann utvärdering. Risk för dubbelmedicinering och överdosering föreligger på grund av dubbelförskrivning eller om patienten köpt receptfria analgetika. Tromboembolirisk och behandlingsrekommendation av förmaksflimmer enligt CHADS2 Bokstav Riskfaktor Poäng C Hjärtvikt (EF<40%) 1 H Hypertoni 1 A Ålder>75 år 1 D Diabetes 1 S Tidigare stroke/emboli 2 CHADS 2 Poäng Uppskattad årlig strokerisk % (konfid. intervall) Rekommenderad behandling 0* 1,9(1,2-3,0) Ingen behandling (ev. ASA) 1* 2,8(2,0-3,8) warfarin (ev. ASA) 2 4,0(3,1-5,1) warfarin 3 5,9(4,6-7,3) warfarin 4 8,5(6,3-11,1) warfarin 5 12,5(8,2-17,5) warfarin 6 18,2(10,5-27,4) warfarin * Vid 0-1 poäng, gå vidare till CHA 2 DS 2 -VAS e Förmaksflimmer Förmaksflimmer ökar med stigande ålder. Ofta är förmaksflimmer i högre åldrar förknippat med andra kardiovaskulära sjukdomar. Risken för blodpropp är hög. Kroniskt förmaksflimmer behandlas med frekvensreglering och emboliprofylax. För frekvensreglering är betablockerare (bisoprolol, metoprolol) och kalciumblockerare (verapamil) förstahandsval. Observera att verapamil kan ge besvärlig förstoppning. Digoxin prövas i andra hand. Se avsnittet om digoxin under rubriken Hjärtsvikt. Som emboliprofylax rekommenderas warfarin (Waran) som kan pågå tills kontraindikation uppstår. Kontraindikationerna är väl kända: allvarlig blödning, blödningsrisk och leversjukdom.varning och försiktighet; hög ålder, okontrollerad hypertoni, dålig följsamhet till ordination, fallrisk, alkoholmissbruk, tidigare hjärn- eller magblödning, njursvikt, malignitet med mera. Risk för interaktion med en rad andra läkemedel. ASA är ett alternativ när Waran är kontraindicerat. Ompröva behandling med Waran minst en gång årligen! Waran minskar risken för stroke vid förmaksfl immer med 65 %, ASA minskar risken med 25 % Tromboembolirisk och behandlingsrekommendation av förmaksflimmer enligt CHA2DS2-VASc Bokstav Riskfaktor Poäng C Hjärtvikt (EF<40%) 1 H Hypertoni 1 A Ålder>75 år 2 D Diabetes 1 S Tidigare stroke/emboli 2 V Aterosklerotisk sjukdom 1 A Ålder år 1 S Kvinnligt kön 1 *kvinnor under 65 års ålder utan andra riskfaktorer har tveksam nytta av antitrombotisk behandling CHA 2 DS 2 -VASc Rekommenderad behandling Poäng 0 Ingen behandling (ev. ASA) 1 warfarin (ev. ASA) >2 warfarin Ju äldre patienten är desto viktigare är det att väga den skyddande effekten av Waran mot riskerna med fortsatt behandling. 4

5 Hjärtsvikt ACE-hämmare (enalapril)/arb (losartan) och betablockerare (bisoprolol, metoprolol) bör utgöra basterapi vid kronisk hjärtsvikt. Förutom mortalitetsvinst har man klart påvisat minskad sviktutveckling och minskat vårdbehov. Äldre fordrar ofta en lägre initialdos och försiktigare upptitrering. Vid pågående diuretikabehandling, bör diuretikadosen sänkas i samband med att man börjar med ACE-hämmare. Loopdiuretika exempelvis furosemid är ett av de mest förskrivna läkemedlen hos äldre. Sannolikt föreligger här en betydande överförskrivning. Loopdiuretika kan ha en dramatisk effekt vid akut hjärtsvikt, men ingår i basterapin vid kronisk hjärtsvikt bara om det föreligger vätskeretention. Många äldre kvarstår slentrianmässigt på onödigt höga doser. Diuretika ska nedtitreras till lägsta effektiva dos. Slowreleaseberedningar kan vara till fördel för dem som verkligen behöver läkemedlet. Vid hypokalemi rekommenderas kaliumsparande läkemedel (spironolakton), OBS beakta risk för hyperkalemi vid nersatt njurfuktion. Digoxin har liten terapeutisk bredd, är starkt njurfunktionsberoende och interagerar med en rad läkemedel: används endast för frekvensreglering av förmaksflimmer, om inte betablockad gett tillräcklig effekt. Njurfunktion och S-digoxin måste kontrolleras regelbundet. Riktområde för S-digoxin: <1,4 nmol/l Kaliumpreparat vid diuretikabehandling ersätter inte andra elektrolytförluster. Öka istället ACE-hämmare/ARB och lägg till aldosteronantagonist. Risk för vätskeretention och försämring av hjärtsvikt föreligger vid användning av NSAID. Diabetes typ 2 Hyperglykemi ger trötthet, nedsatt initiativförmåga och sämre infektionsförsvar, medan hypoglykemi ger oro, oklarhet och andra kognitiva störningar. God evidens finns för att en god blodsockerkontroll minskar risken för diabeteskomplikationer, men intensivbehandling kan hos äldre innebära stora risker. Ju äldre patienten är desto mindre viktigt är det att skydda mot senkomplikationer och ett HbA1c-värde kring 75 mmol/mol kan accepteras. Mål vid behandling av diabetes typ 2 hos äldre Symtomfrihet God livskvalitet Hög säkerhet Grundbehandling för diabetes typ 2 är bra kost, normal vikt och fysisk aktivitet. Vid 80 års ålder är det vanligt med nedsatt njurfunktion, dålig nutrition och minskad vikt. Därför måste antidiabetika användas med stor försiktighet till äldre. Metformin är förstahandsmedel, om inte kost, vikt och fysisk aktivitet räcker, utom vid nedsatt njurfunktion eller katabola tillstånd. Metformin kräver kontroll av njurclearance, som bör vara > 60 ml/min, och ska sättas ut vid kräkningar, diarré, feber och dåligt vätskeintag. Sulfonureider är andrahandsval eller tillägg till metformin, men är kontraindicerade vid nedsatt njurfunktion och hypoglykemitendens eftersom de kan ge långvariga och sjukhuskrävande hypoglykemier. Insulin är indicerat vid nedsatt njurfunktion, katabola tillstånd med HbA1c > 75 mmol/mol), viktnedgång, febersjukdomar, sårinfektioner och dåligt vätskeintag. Lägsta möjliga dos eftersträvas. Vid lågt HbA1c och nattliga hypoglykemier bör insulin sättas ut. Olämplig/riskfylld behandling av diabetes typ 2 hos äldre Metformin vid njurclearance < 60 ml/min Sulfonureider över 80 års ålder och/eller allvarlig nedsatt njurfunktion Glinider, glitazoner, acarbos, inkretiner, DPP4- hämmare, GLP-agonister Demenssjukdomar Demenssjukdomar är vanliga i högre ålder. Vid misstanke om demens ska patienten utredas ordentligt innan behandling sätts in. Utredningen har som syfte att utesluta andra somatiska och psykiska sjukdomar samt läkemedelsbiverkan. Anhörigas deltagande i utredning och behandling är viktig. När diagnos ställs och patienten informeras är det viktigt med information dels om sjukdomen och om vilket stöd och hjälp patienten och anhöriga kan få. För Alzheimers sjukdom och demens vid Parkinsons sjukdom finns symtomlindrande läkemedel, men det finns inget som påverkar sjukdomsförloppet. För vaskulär demens finns ingen dokumentation av nyttan med acetylkolinesterashämmare. Tre preparat finns tillgängliga för behandling av mild till måttlig Alzheimers sjukdom, donepezil (Aricept), rivastigmin (Exelon) och galantamin (Reminyl). De finns i olika beredningsformer. Dokumentation saknas för patienter med mild demens med MMT >24 poäng av 30 möjliga. Minnessvårigheter ska utredas Utvärdering av behandling tidigast efter 6 månader och därefter årlig uppföljning 5

6 Utsättning övervägs inom 6 12 månader om effekten uteblir eller om patienten försämras. Utsättningsförsök bör göras om man tvekar om patienten har nytta av läkemedlet. Behandling med kolinesterashämmare kan avslutas direkt utan nedtrappning. Inom 2 veckor kan och bör en utvärdering göras. Vid provutsättning bör beredskap finnas för att påbörja behandlingen igen. I en sådan situation ska läkemedlet fasas in enligt samma schema som när patienten påbörjade behandlingen. Vid avancerad demens (MMSE < 10 poäng) kan memantinhydroklorid (Ebixa) i vissa fall prövas. Behandlingsförsök rekommenderas ske i samråd med geriatriker. Depressiva symtom är mycket vanliga vid demens, särskilt i tidigt skede av Alzheimers sjukdom. Depression behandlas på sedvanligt sätt med SSRI-preparat, i första hand citalopram eller mirtazapin vid samtidig sömnstörning. BPSD, beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, är vanligt förekommande. Innan farmakologisk behandling sätts in, fundera över om symtomen utlöses av annan somatisk sjukdom, omvårdnadsproblem, tidigare personlighetsdrag som fördjupats eller om arten och graden av hjärnskadan leder till svårigheter att tolka sin omgivning. Behandling med acetylkolinesterashämmare kan lindra vid psykotiska symtom, liksom SSRI vid oro, sömnstörning och aggressivitet. Neuroleptika kan ha effekt vid hallucinos, vanföreställningar och aggressivitet (haloperidol eller risperidon). Då neuroleptika ger antikolinerga effekter bör doserna hållas så låga som möjligt och behandlingstiderna vara korta. Utvärdera ofta, behandlingsbehovet kan vara kortvarigt. Apati, inaktivitet, rastlöshet, rop och vandringsbeteenden svarar ofta dåligt på läkemedel. BPSD Omvårdnadsåtgärder är bättre än farmaka Vid oro, förvirring och/eller aggressivitet: uteslut smärta eller annat somatiskt tillstånd som orsak innan psykofarmaka sätts in Vårdprogram för utredning och behandling finns på: Konfusion Akut konfusion (tillfällig förvirring) misstänks alltid i första hand bero på kroppslig sjukdom eller biverkan av läkemedel. Konfusion karakteriseras t.ex. av koncentrationsstörning, misstolkning av omgivningen och/eller synhallucinos. Symtomen kan fluktuera under dagen och försämras under natten. Läkemedel som har antikolinerg effekt är ökända för att kunna utlösa förvirringstillstånd. Akut konfusion: för att ge sömn och återställa dygnsrytmen ges i första hand klometiazol (Heminevrin), som har kort halveringstid Vid, för patienten, plågsamma psykotiska symtom rekommenderas haloperidol (Haldol), vilket har snabbare tillslag men också mer extrapyramidala biverkningar än risperidon (Risperdal). Ompröva behandlingen ofta. Extrapyramidala biverkningar, generell stelhet och tardiva dyskinesier, är både vanligare och allvarligare hos äldre. Sömnstörningar, depression, ångest och psykotiska tillstånd Äldres sömnbesvär yttrar sig oftast i tidigt morgonuppvaknande, som inte behöver behandlas med läkemedel, om det inte är ett led i en depression. Ofta är det bättre att gå upp och äta en första frukost för att sedan återvända till sängen med en tidning, radio eller TV. Svårigheter att somna kräver ofta en analys av kvällsvanor, orosmoment, otillräcklig aktivitet under dagen etc. Goda insomningsråd kan tillhandahållas via informationsmaterial på sidan Sömn utan piller på Landstinget Västernorrland externwebb under Vid tillfällig sömnstörning kan zopiklon prövas. Ju äldre patienten är, desto lägre dos bör man ordinera. Eftersträva vid behovs medicinering och korta behandlingstider. Depression hos äldre kan ha atypiska symtom, till exempel psykotiska symtom med paranoida inslag eller aggressivitet. SSRI-preparaten rekommenderas i första hand. Vid sömnstörning kan mianserin (bra vid mardrömmar) eller mirtazapin övervägas. Mirtazapin kan kombineras med SSRI. Om patienten blir bättre efter en månad ska behandlingen pågå i minst sex månader, innan den långsamt trappas ner under tre till sex veckor. Svår depression kräver långvarig behandling. Ångest behandlas främst med SSRI-preparat eller kortverkande bensodiazepiner exempelvis oxazepam. De senare har dock sämre dokumenterad effekt. Långverkande bensodiazepiner ska undvikas även vid sömnbesvär, där till exempel flunitrazepam och nitrazepam är olämpligt på grund av ackumuleringsrisken. Epilepsi Verifiera diagnosen, ett enstaka krampanfall är inte entydigt med epilepsi. Äldre personer med sänkt njurfunktion och sänkt nedbrytningshastighet av läkemedel kan få biverkningar även vid normala doser av antiepileptika. Därför börjar man med låg dos som ökas långsamt. För fenytoin, karbamazepin och valproat bör möjligheten till bestämning av serumkoncentration utnyttjas. Interaktioner med andra läkemedel är vanliga och bör alltid kontrolleras innan medicinering med anti- 6

7 epileptika påbörjas eller nya läkemedel ska sättas in. Antiepilepsibehandling bör omprövas efter en viss tid av anfallsfrihet (4 år hos vuxna, Behandlingsrekommendation Epilepsi, Läkemedelsverket 2011). Rekommendationer för Apodos Apodos är ett alternativ till den traditionella läkemedelshanteringen för personer med regelbunden och stabil medicinering, men som inte kan klara sin läkemedelshantering själv, till exempel på grund av fysiska och/ eller psykiska hinder. Apodos ökar följsamheten, men medför samtidigt risk för att läkemedlen inte omprövas tillräckligt ofta. Ordinationen ska förnyas årligen efter en återkommande omprövning av indikationen (finns den kvar?) och av dosen (ska den sänkas eller glesas ut?). Kostnaden för apodostjänsten minskar om e-dos används. Förutsättningar för att få Apodos Personer där ansvarig läkare bedömer att det fi nns ett medicinskt behov av dosdispenserade läkemedel Personer som medicinerar med minst tre läkemedel för dagligt bruk. Enstaka undantag kan förekomma. Dosett ska alltid övervägas innan apodos sätts in. Personer som av ansvarig läkare bedöms ha en stabil medicinering. Blir medicineringen instabil ska apodos avslutas/alternativt vara vilande. Metoder för kvalitetssäkring Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar är en av flera åtgärder som kan höja kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. Definition enligt Socialstyrelsen: Läkemedelsgenomgång är en process med ständig analys, omprövning och uppföljning av en individs läkemedelsanvändning. Normalt görs det vid varje läkarbesök, men i vissa situationer måste det göras regelbundet och systematiskt, till exempel i äldreboenden och med patienter som står på många läkemedel eller potentiellt farliga läkemedel under lång tid. Läkemedelsgenomgångar i Landstinget Västernorrland utförs antingen med det IT-baserade förskrivarstödet MiniQ och/eller med apotekare på distans. Symtomskattning med PHASE-20 För att på ett strukturerat sätt undersöka om patienten har symtom som kan vara relaterade till läkemedel används i Landstinget Västernorrland en validerad skattningsskala, PHASE-20. Detta instrument rekommenderas av Socialstyrelsen inför läkemedelsgenomgångar i särskilt boende för personer som helt eller delvis kan medverka och för uppföljning av ändrade läkemedelsordinationer. PHASE-20 finns på sidan 16. Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Socialstyrelsens senaste Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre utkom i juni Syftet är att indikatorerna ska kunna användas för att mäta och följa upp kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling och ge stöd för att förbättra den. För att nå resultat krävs att alla som ordinerar läkemedel till äldre känner till indikatorerna. Biverkningsrapportering Det är viktigt att biverkningar av läkemedel rapporteras även för äldre personer. Eftersom de flesta läkemedel är utprövade på yngre personer med vanligtvis en diagnos är kunskapen om biverkningsprofilen hos äldre patienter otillräckligt känd. Både läkare, sjuksköterska och patient kan rapportera biverkningar. Länk till biverkningsrapportering: Grunden för god läkemedelshantering Att indikation för behandling finns. Att sjukdomen/symtomen påverkas av behandlingen. Att behandlingen ger så få biverkningar, eller annan slags olägenhet, som möjligt. Undvik onödig läkemedelsbehandling. Överväg icke-farmakologiska behandlingsalternativ. Överväg om läkemedelsbehandlingen kan bli framgångsrik, det vill säga patientens förmåga till följsamhet, förstå information, behov av hjälp med dosering/intag. Beakta den äldres livskvalitet, väg risken för biverkningar mot förväntad effekt av behandlingen. Gör ett korrekt läkemedelsval utifrån indikation, patientens eventuella multisjuklighet och tidigare medicinering. Starta med låg dos och höj försiktigt. Tillämpa längre doseringsintervall. Dokumentera läkemedelsbehandlingens indikation, mål, längd och tidpunkt för uppföljning. Ge tydligt läsbar, skriftlig information om aktuell läkemedelsordination vid varje läkarbesök eller utskrivning från sjukhus, utöver muntlig information. Utvärdera effekten av nyinsatt medicinering, ta därefter ställning till fortsatt behandling. Kontrollera njurfunktionen med egfr regelbundet, minst en gång per år. Kontrollera serumnivåer av läkemedel där så är möjligt. Ompröva läkemedelsordinationerna regelbundet med avseende på indikation och dos. Var medveten om den ökade risken för biverkningar och interaktioner hos äldre, överväg om symtom kan vara läkemedelsutlösta. Undersök när ett nytt läkemedel ordineras om något annat kan tas bort. 7

8 Bilaga ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL egfr ml/min: Män: 1,23 x (140-ålder) x vikt i kg P-kreatinin i mikromol/l För alla inom vården för att minska ogynsamma effekter av läkemedel hos äldre. Njurfunktionen försämras normalt vid stigande ålder och särskilt vid sjukdom som minskar njurfunktionen och är i regel halverad vid 80 år. Läkemedel vars utsöndring är beroende av njurfunktionen behöver dosanpassas för att undvika förhöjda koncentrationer av dessa läkemedel och/eller dess metaboliter, med risk för biverkningar. Njurfunktionen bör mätas genom s.k. estimerad glomerulär filtration (egfr) (se ovan) med formeln enligt Cockroft-Gault. Kalkylator finns på: eller Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Kvinnor: 1,04 x (140-ålder) x vikt i kg P-kreatinin i mikromol/l Användningen av dessa läkemedel leder i hög grad till biverkningar. Nyttan av behandlingen skall vägas noga mot riskerna och medicineringen bör fortlöpande omprövas Substans Preparatexempel Kommentar tramadol Tradolan Risk för illamående och förvirring hos äldre. Ger utsättningssymtom. Trappas ut. propiomazin Propavan Risk för dagtrötthet, restless legs, stelhet, gångstörningar. Viss antikolinerg effekt. Långverkande bensodiazepiner diazepam Stesolid Risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, nitrazepam Nitrazepam, Mogadon, Apodorm muskelsvaghet och balansstörninngar. Fallrisk och risk för beroende och utsättningssymtom. flunitrazepam Flunitrazepam, Fluscand Trappas ut. Läkemedel med antikolinerg effekt tolterodin Detrusitol, Detrusitol SR Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, oxybutynin Oxybutynin, Ditropan darifenacin Emselex muntorrhet och obstipation solifenacin Vesicare fesoterodin Toviaz levomepromazin Nozinan (kan fungera i låg dos) klomipramin Anafranil, Klomipramin amitriptylin Tryptizol, Saroten alimemazi Theralen hydroxizin Atarax Prometazin Lergigan disopyramid Durbis Tänkvärt - föreligger fortfarande indikation? Vanligt förekommande läkemedel hos äldre som innebär risk för biverkningar eller läkemedelsinteraktioner. Behandlingen bör fortlöpande omprövas. Läkemedelsgrupp och substansexempel Preparatexempel Kommentar NSAID, även COX-2 hämmare diklofenal, naproxen, ibuprofen Svaga opioider kodein, tramadol Neuroleptika haloperidol, risperidon, olanzapin Protonpumpshämmare omeprazol, esomeprazol Diklofenak, Voltaren, Ipren Naproxen, Pronaxen, Ibumetin Citodon, Tradolan haldol, Risperdal, Zyprexa Omeprazol, Losec Nexium Endast som kort kur (1-2 veckor) Ej till hjärtsvikts- och/eller njursviktspatienter Risk för yrsel, konfusion, förstoppning och illamående. Lägre maxdos per dygn än för yngre. Utvärdera effekten efter 2-3 veckor. Kan dosen minskas? Hög risk för biverkningar t. ex. extrapyramidala symtom, kognitiva störningar, sedation och ortostatism. Föreligger fortfarande indikation? Trappas ut långsamt för att undvika utsättningsbesvär. Digoxin Digoxin Kreatininclearance minskar drastiskt hos äldre. Minska dosen hos äldre. Riktområde S-digoxin <1,4 nmol/l Loopdiuretika furosemid SSRI citalopram, fluoxetin, sertralin Benzodiazepinbesläktade sömnmedel zopilklon, zolpidem, zaleplon Lasix retard, Impugan, Furix Citalopram, Cipramil, Fluoxetin, Zoloft Imovane, Stilnoct, Sonata Risk för urvätskning hos äldre. Överväg dosminskning och periodvis behandling. Kan behandlingen avslutas? Bör trappas ut långsamt. Föreligger fortfarande indikation? Bör trappas ut långsamt. Preparat som kräver speciell dosering Högre dygnsdoser än de angivna medför betydande risk för biverkningar hos äldre haloperidol Haldol > 2 mg zopiklon Imovane > 7,5 mg risperiodon Risperdal > 1,5 mg citalopram Citalopram, Cipramil > 20 mg oxazepam Sobril > 30 mg sertralin Zoloft > 100 mg 8

9 Bilaga FÖRSLAG TILL BEHANDLING VID VANLIGA SYMTOM HOS ÄLDRE Att tänka på vid läkemedelsbehandling hos äldre Ompröva pågående läkemedelsbehandling Patientens aktuella njurfunktion - räkna ut GFR Aktuellt blodtryck stående Klarar patienten medicineringen själv? Indikation för ApoDos? Medicinskt behov, stabil medicinering, minst tre stående läkemedel (regelbundet) som dispenseras i dospåsarna. Symtom Behandling Kommentar Akut smärta Långvarig smärta Nociceptiv Neuropatisk Paracetamol 1 g x 3 i första hand. Vid behov tillägg av Morfin startdos 5 mg x 4 alternativt Dolcontin 5 mg x 2. Titrera upp morfindosen långsamt. Överväg alltid icke-famakologisk behandling Paracetamol upp till 1 g x 3 i första hand. I andra hand tillägg av ett långverkande morfinpreparat. Börja med lägsta dos och titrera upp långsamt. Gabapentin 100 mg till natten. Titrera upp dosen mycket långsamt. Tryptizol 10 mg till natten, upp till högst 25 mg. Titrera upp dosen mycket långsamt. Tillägg av Forlax dospåse x 1 eventuellt i kombination med Cilaxoral. Tillägg av Forlax dospåse x 1 eventuellt i kombination med Cilaxoral. Trötthet är vanligaste biverkan. OBS! Njurfunktion Muntorrhet, konfusion och urinetention är de vanligaste biverkningarna. Idé: Läkemedelskommittén ÖLL Källa: Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi Läkemedelskommittén Landstinget Västernorrland Symtom Behandling Kommentar Oro - dagtid Börja med omvårdnadsåtgärder. Oxazepam 5-10 mg högst 3 gånger dagligen. Tänk på bakomliggande orsak, exempelvis urinretention, förstoppning, smärta, depression. Läkemedelsbiverkan? Sömnsvårigheter Icke-farmakologisk behandling i första hand, exempelvis mat/dryck. Zopiklon 5 mg till natten vid behov i första hand. Oxazepam mg till natten i andra hand. Sömnbehovet minskar med åldern och för de flesta äldre är sömnbehovet ca 5-6 timmar per natt. Tänk på eventuell bakomliggande orsak. Vid behandling varje kväll avtar effekten av sömnmedel inom ett par månader. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom, BPSD Börja med omvårdnadsåtgärder. Vid depressiva symtom, irritabilitet, agitation/oro pröva SSRI. Vid samtidiga sömnbesvär, välj i stället 15 mg mirtazapin till natten. Vid konfusion är oxazepam 10 mg bästa alternativet. Klometiazol i dosen 600 mg kan användas till natten. Vid hallucinos kan risperidon prövas. Uteslut farmakologisk/somatisk orsak till beteendestörningen. Första uppföljning inom 3 veckor. Utvärdera effekten inom 2 veckor. Vid svårare fall konsultera en geriatriker. Substans Preparat Substans Preparat amitriptylin Tryptizol oxazepam Sobril gabapentin Gabapentin klometiazol Heminevrin paracetamol Alvedon mirtazapin Mirtazapin risperidon Risperidon morfin Morfin, Dolcontin zopiklon Imovane 9

10 Bilaga Symtomskattningslista, uppdaterad Namn Personnummer Datum Vårdpersonalens sign Hur mycket har patienten kunnat delta i bedömningen? Helt Delvis Inte alls Är patienten: Uppegående Rullstolsburen Sängbunden Vikt S krea eller S cystain C BT liggande BT Stående Datum Datum Datum Datum Fall senaste tre månaderna? Misstanke om ortostatism (yrsel när man reser sig)? Konfusionsepisod senaste tre månaderna? Beteendesymtom? Ange vilka: JA NEJ JA NEJ JA NEJ Sätt ett tydligt kryss i rutan vid det alternativ som bäst motsvarar besvärsnivån under de senaste två veckorna. Lämna gärna förtydligande kommentarer i marginalen vid behov. Inga besvär Små besvär Måttliga besvär Stora besvär Kommentarer 1. Yr/ostadig/faller lätt 2. Trött/Dåsig/orkeslös 3. Sover dåligt/mardrömmar 4a. Ont i magen 4b. Ont i bröstet 5. Huvudvärk 6. Nedstämd 7. Orolig/ångestfylld 8. Lättirriterad 9. Glömsk 10. Dålig aptit 11. Muntorr 12. Illamående/kräks 13. Diarré 14. Förstoppning 15. Hjärtklappning 16. Svullna ben 17. Andfådd 18. Täta trängningar/urinläckage 19. Klåda/utslag 20. Annat 10

11

12 Utarbetat av Läkemedelskommitténs Expertgrupp äldre i Västernorrland Maria Meidell, geriatriker och familjeläkare VC Ankaret, Örnsköldsvik Eva Oskarsson, geriatriker och familjeläkare, VC Nacksta, Sundsvall Barbara Granroth, överläkare, Allvården, Sollefteå Andreas Vikdahl, MAS, Härnösand Emelie Sörqvist, apotekare Läkemedelsenheten Kontaktperson för gruppen:

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 6 mars 2014 Gäller: t.o.m. 6 mars 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se SFAMs studiebrev Läkemedel och äldre av Patrik Midlöv www.sfam.se Studiebrev om läkemedel och äldre Innehållsförteckning Inledning Målsättning Anvisningar Fallbeskrivningar Kommentarer Faktadel 1. Fysiologiska

Läs mer

Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén

Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkemedelsbiverkningar 15-30% av alla sjukhusinlägningar av äldre

Läs mer

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

2. Åldrandet och läkemedel

2. Åldrandet och läkemedel 2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare

Läs mer

Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland

Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland Anna Sandén Apotekare, Region Halland Anna.Sanden@regionhalland.se Tel: 0702-14 64 07, 0300-56 55 22 www.regionhalland.se/modellhalland Socialstyrelsens

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi? Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta - vad vet vi och vad gissar vi? Tröst och lindring till den äldre människan. Geriatriska nätverket 16. Oktober 2013 Socialstyrelsens definition av äldre De mest

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar Kapitel Bakgrund Den vanligaste behandlingsformen för äldre (65+) är läkemedel. I september 2014 var den totala kostnaden för läkemedel i öppenvård i Halland 2,95 miljoner kronor/1 000 invånare. För personer

Läs mer

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Normalt och särskilt vid sjukdom minskar njurfunktionen med stigande ålder. Vid 80 års ålder kan funktionen vara halverad och ännu

Läs mer

Läkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se

Läkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se Läkemedelsrevisioner Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv BAKGRUND Allmänläkare förskriver mer än hälften av alla läkemedel Allmänläkare förskriver 2/3 av alla läkemedel som förskrivs till

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19 OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19 Olämpliga listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OLÄMPLIGA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre

Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre Rätta läkemedel till äldre 2014-11-21 Patrik Mattsson Överläkare Äldrepsykiatriska teamet Psykiatri Nordväst Psykisk sjukdom hos äldre Depression

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Äldre särskilda behandlingsrekommendationer

Äldre särskilda behandlingsrekommendationer Äldre särskilda behandlingsrekommendationer Äldre särskilda behandlingsrekommendationer l Alzheimers sjukdom donepezil Donepezil *) rivastigmin 1) Rivastigmin *) Se Bakgrundsmaterialet. l Orostillstånd

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare 2010 11 09 Vi disponerar tiden så här Allmänt om demens Något om viktiga demenssjukdomar

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Landstingets revisorer 2005-09-16 Dnr REV 18/2005. Läkemedel i Äldrevården 1 (2)

Landstingets revisorer 2005-09-16 Dnr REV 18/2005. Läkemedel i Äldrevården 1 (2) 1 (2) Landstingets revisorer 2005-09-16 Dnr REV 18/2005 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27, 063-14 75 28 Landstingsstyrelsen Läkemedel i Äldrevården Revisionskontoret har på vårt uppdrag granskat

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 33p Del II, 12-18, 23p Del III, 19-22, 15p Glöm

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Ewa Styfberg Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Det går att sluta En dag förstår man Insikten om beroendet kan komma på olika sätt. För

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning

Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning 2015-07-02/Läkemedelskommittén/EV Läkemedelskommitténs rekommendation: Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning Indikation:

Läs mer

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre ATT MÅ BRA med läkemedel även när du blir äldre Läkemedlet i den åldrande kroppen Läkemedel kan intas på olika sätt och förs som regel av blodet till de platser där verkan ska ske. Så småningom utsöndras

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Läkemedelsbehandling. av äldre. Anne Hallbäck

Läkemedelsbehandling. av äldre. Anne Hallbäck Läkemedelsbehandling av äldre Anne Hallbäck Vårdförlaget HC AB Tivoligatan 23 263 33 Höganäs Telefon 042-300 93 09 E-post info@vardforlaget.se www.vardforlaget.se ISBN 978-91-87345-05-0 2014 Anne Hallbäck

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER 2014 Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre REGIONALA LÄKEMEDELSRÅDET I UPPSALA-ÖREBROREGIONEN FÖRORD Målsättning: Syftet med våra rekommendationer är att förbättra livskvaliteten

Läs mer

Uppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling hos äldre patienter i landstinget Gävleborg Najwan Nouri

Uppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling hos äldre patienter i landstinget Gävleborg Najwan Nouri Institutionen för farmaceutisk biovetenskap Avdelningen för farmakokinetik och läkemedelsterapi Farmaceutiska fakulteten Uppsala universitet Uppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Äldres läkemedelsanvändning

Äldres läkemedelsanvändning Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter får biverkningar av sina

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Kenth Vikström bitr. överläkare, inre medicin, Jakobstad Inre medicin- och kardiologspecialistläkare 24.10.2014 Smärtimpulser vid nervsynapsen Värkmediciner

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Peter Strang Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Äldre och smärta Många fysiska förändringar efter 70 års ålder (och

Läs mer

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun 2012-10-23 Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Del B Läkemedelsrapport Apotekare Christina Lindqvist Örndahl Ansvarig för Norrtäljestudien Yvonne Lindholm FoUU chef FoUU-rapport 2012:1

Läs mer

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer www.rfs.se Många har kontaktperson eller kontaktfamilj Antal personer som har insatsen enligt socialtjänstlagen o 21 200 barn

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Konfusion/Förvirringstillstånd

Konfusion/Förvirringstillstånd Konfusion/Förvirringstillstånd En hjälpreda för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Stig Andersson distriktsläkare Reviderad 2010-06-04/Ragnar Åstrand ragnar.astrand@liv.se Beskrivning Konfusion

Läs mer