och Värmdö Sammanfattning Hemställan

Transkript

1 Förbud mot kommunala gym i Stockholm och Värmdö Sammanfattning Sveriges Riksdag beslutade hösten 2009 att ändra konkurrenslagen, i syfte att undanröja konkurrenskonflikter mellan privat och offentlig sektor. FRISK begär att Konkurrensverket i Stockholms tingsrätt ska yrka på ett förbjud mot den gymverksamhet som bedrivs i simhallar i Stockholms kommun och Värmdö kommun. Stockholms kommun är landets största aktör på den kommunala gymmarknaden. I 12 av Stockholms idrottsnämnds 14 simhallar finns gym med både gruppträning och en maskinpark för individuell träning. Kommunens simhallar omsätter närmare 200 miljoner kronor och större delen av intäkterna vid en normal simhall kommer från gymverksamheten. I Stockholms stad är kommunen den enskilt största aktören på gymmarknaden. Gustavsbergs simhall i Värmdö, som drivs av det kommunala bolaget Värmdö Simhall Aktiebolag, öppnade i december I simhallen finns en betydande gymverksamhet och kommunen är sannolikt den enskilt största aktören inom friskvården i Värmdö. En avgörande av simhallens intäkter kommer från gymverksamheten. FRISK menar att gymverksamheten i de bägge kommunerna strider mot svensk lagstiftning. Gymmen är inte allmännyttiga anläggningar i kommunallagens mening och kan då inte drivas inom ramen för den kommunala kompetensen. Prissättningen vid gymmen strider mot kommunallagens självkostnadsprincip. De kommunala gymmen snedvrider konkurrensen på gymmarknaden i Stockholms kommun och Värmdö kommun, vilket lett låg lönsamhet i branschen och ibland konkurser. Det försvåras att på kommersiella villkor etablera och driva gym. Hemställan FRISK begär att Konkurrensverket till Stockholms tingsrätt väcker talan gällande gymverksamhet som bedrivs i simhallar i Stockholms kommun och Värmdö

2 kommun. Konkurrensverket förslås, med hänvisning till vad som anförs i denna promemoria, yrka på ett förbud mot gymverksamheten i kommunal regi. Bakgrund Sveriges Riksdag beslutade hösten 2009 att ändra konkurrenslagen, i syfte att undanröja konkurrenskonflikter mellan privat och offentlig sektor. Tilläggen innebär Stockholms tingsrätt kan förbjuda bl a kommuner att driva verksamhet som snedvrider eller riskerar att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Ändringarna i konkurrenslagen trädde i kraft den 1 januari Företag eller andra organisationer som vill anmäla ett ärende om snedvriden konkurrens till Stockholms tingsrätt ska i första hand ta upp frågan med Konkurrensverket, som bedömer om myndigheten ska föra saken vidare till Stockholms tingsträtt. Om Konkurrensverket beslutar att inte väcka talan i ärendet, kan det enskilda företag som berörs på egen hand väcka talan hos Stockholms tingsrätt. Denna promemoria beskriver varför FRISK, som är en medlemsägd branschorganisation för Sveriges friskvårdsföretag, anser att Konkurrensverket till Stockholms tingsrätt ska anmäla Stockholms kommun och Värmdö kommun för att de bedriver gymverksamhet som snedvrider konkurrensen. Gymmarknaden Det finns på de flesta lite större orter i landet gym eller träningscenter 1 som drivs i privat regi. Marknaden fungerar i flera avseenden bra. Där finns olika typer av organisationer med olika inriktning och profil som driver verksamhet, många företag och föreningar, både stora och små. Gymmarknaden har vuxit mycket snabbt under de senaste decennierna. Fortfarande under 1980-talet var det en relativt udda företeelse att träna på gym, förbehållen dem med ett specialintresse. Idag är träning på gym, vid sidan av promenader, den vanligaste motionsformen bland vuxna svenskar 2. Cirka 15 procent av landets befolkning över 16 år uppskattas genom någon form av medlemskap ha möjlighet att dagligen träna vid ett gym 3. Gymmarknaden i privat regi omsätter cirka 2-3 miljarder kronor 4. 1 Begreppen gym och träningscenter används i denna promemoria synonymt. Verksamhet som normalt omfattas är konditions- och styrketräningsmaskiner för individuell träning och gruppträning med redskap (exempelvis spinning) eller utan redskap (exempelvis aerobics). 2 Riksidrottsförbundet, undersökningen Svenska folkets motionsvanor 3 IHRSA, Global Report Bedömning med utgångspunkt från UC Branschrapport Gym och Fitness 2009:2 2

3 Utvecklingen av gymmarknaden har i allt väsentligt letts av privata intressen. Landets äldsta gym startades i Göteborg 1959 av en privat företagare som varit i USA och Canada för att studera den där spirande kommersiella gymmarknaden. Träningsformer och marknadsföring har med tiden successivt anpassats för att nå större kundgrupper. I Sverige finns också förutom de privata gymmen flera föreningsdrivna verksamheter som bidragit till att utveckla gymträning till en vardaglig motionsform. Under de senast 20 åren har gym startats också i många kommunala simhallar. Det koncept som under många år dessförinnan utvecklats på en privat marknad kopierades och ställdes in i simhallarna. Kommunerna såg det som en möjlighet att öka intäkterna till simhallen genom attrahera nya kundgrupper, som annars vore hänvisade till privata gym. Samtidigt ökade kommunens kostnader bara marginellt, eftersom kommunerna till gymmen kunnat utnyttja befintliga lokaler och den redan anställda personalen kunde sköta verksamheten. Med tiden har gymmens betydelse ökat och i många simhallar är det gymmen snarare än badet som lockar besökare. Det som många gånger startat i liten skala, som en sidoverksamhet, har blivit huvudattraktionen. Ett av landets mest besökta gym öppnades av Stockholms kommunen för tio år sedan, i Eriksdalsbadet. I takt med att de kommunala gymmen fått större betydelse har också kommunernas marknadsföring av verksamheten blivit mer aggressiv och professionell. I bilaga 1 visas exempel på kampanjaffischer från Stockholms kommun 2009 och I den senaste kampanjen gjorde Stockholms kommun reklam även i kranskommunerna. De kommunala gymmen strider mot lagen Det finns gott om kommuner som i egen regi driver gym. Exempel finns runt hela landet och i alla våra storstadsregioner. FRISK har i denna anmälan valt att rikta uppmärksamheten mot två kommuner, Stockholm och Värmdö, och förorda att Konkurrensverket väcker tala mot dem. Stockholms kommun är den enskilda kommun i landets som mest systematiskt arbetat för att ta marknadsandelar på en allt tuffare gymmarknad i Stockholm. Värmdö kommun har på ett tydligt sätt, genom att starta ett gym i ett nytt badhus, påverkat en existerande gymmarknad. Gym i Stockholms kommun och Värmdö kommun Landets största aktör på den kommunala gymmarknaden är Stockholms kommun. I 12 av Stockholms idrottsnämnds 14 simhallar finns gym med både gruppträning och en maskinpark för individuell träning. Kommunens simhallar omsätter närmare 200 miljoner kronor 5 och huvuddelen av intäkterna vid en normal simhall i 5 Stockholms idrottsnämnd, Verksamhetsberättelse 2009, bilaga 1 3

4 Stockholm kommer från gymverksamheten. Se bilaga 2 för närmare redovisning från några simhallar. I Stockholm är kommunen den enskilt största aktören på gymmarknaden och svarar uppskattningsvis för en tredjedel av den totala omsättningen vid gym i staden. Gustavsbergs simhall i Värmdö, som drivs av det kommunala bolaget Värmdö Simhall Aktiebolag, öppnade i december Verksamheten omsätter drygt 10 miljoner kronor 6, vilket förmodligen gör det kommunala bolaget till den enskilt största aktören inom friskvården i Värmdö kommun. En stor del av bolagets intäkter, kanske huvuddelen, är enligt FRISKs bedömning hänförlig till gymverksamheten. Kommunallagen allmännyttiga anläggningar Kommunallagen ger kommuner möjlighet att driva näringsverksamhet om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen. Av praktiska skäl har det ansetts vara rimligt att tillåta viss verksamhet som anknyter till den allmännyttiga anläggningen, även om det är sådan verksamhet som sedd isolerad skulle falla utanför den kommunala kompetensen. Simhallar anses normalt vara allmännyttiga anläggningar. De är inte lönsamma och den bristande lönsamheten är också anledningen till att det i Sverige inte byggs eller drivs några traditionella simhallar utan tillskott av skattepengar. Däremot finns det gott om gym där enskilda företag eller personer svarat för kapitalinsats och risktagande. Både i Stockholm och i Värmdö fanns innan kommunerna startade gym fungerande marknader med ett flertal stora och små företag som drev gym. FRISK hävdar att gymmen i Stockholms kommuns och Värmdö kommuns simhallar inte är allmännyttiga anläggningar som kan drivas inom ramen för den kommunala kompetensen. Det är inte av allmänt intresse att Stockholms kommun och Värmdö kommun startar och driver gym, eftersom det i båda kommunerna finns, och redan innan kommunernas etableringar fanns, väl fungerande gym. De kommunala gymmen kan inte heller anses vara en till simhallen anknytande verksamhet, eftersom gymmen svarar för en dominerande del av omsättningen. Kommunallagen självkostnadsprincipen Kommunallagen innehåller också några centrala begränsningsregler, som anger ramarna för kommunernas agerande på olika områden. En av dessa, självkostnadsprincipen, innebär att kommuner inte fåt ta ut högre avgifter än vad kostna- 6 Värmdö Simhall Aktiebolag, Årsredovisning

5 derna för verksamheten kan motivera. Principen är ett hinder för kommuner att driva verksamheter vars huvudsakliga syfte är att generera vinst. De principer som i verkligheten styr prissättningen i de kommunala gymmen i Värmdö och Stockholm är oklara. Kommunerna är genom självkostnadsprincipen i princip förhindrade att ta ut marknadsmässiga entréavgifter. Men självkostnad är inte heller något bra alternativ för kommunerna, eftersom det skulle innebära att gymkunderna bara betalar det som motsvarar den merkostnad gymverksamheten ger för simhallen. Det skulle då bli för billigt och kommunernas huvudmotiv för att starta gymverksamheten, att tjäna pengar till simhallen, skulle gå förlorat. I praktiken har både Stockholms kommun och Värmdö kommun valt en prissättning som politiskt kan uppfattas som väl avvägd, men i inget fall förklaras grunderna för prissättningen. FRISK hävdar att prissättningen vid de kommunala gymmen i Stockholm och Värmdö inte följer självkostnadsprincipen, vilket leder till slutsatsen att avgifterna måste ändras om verksamheten ska kunna drivas vidare. En sänkning av priserna till den nivå som kommunallagens självkostnadsprincip stipulerar skulle dock ytterligare förvärra de negativa effekter de kommunala gymmen har på förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Konkurrenslagen snedvriden konkurrens Enligt konkurrenslagen kan en kommun förbjudas att driva en verksamhet om den snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden eller hämmar förekomsten av sådan konkurrens. För den privata gymmarknaden ger Stockholms kommuns och Värmdö kommuns dominerade ställning på gymmarknaden i dessa kommuner uppenbara problem. Det påverkar möjligheterna för fristående aktörer att etablera och driva verksamhet. Kommunerna påverkar prissättningen på marknaden. Priserna vid de kommunala gymmen är generellt sett lägre än vid privata gym som drivs på marknadsmässiga villkor. I kommunens erbjudande ingår dessutom bad. Kommunens låga priser innebär en press på de privata aktörerna att sänka sina priser. För de privata gymmen blir det också svårare att rekrytera medlemmar när en konkurrent som kopierat gymkedjornas koncept säljer sin produkt till ett pris som inte är marknadsmässigt. I Stockholms kommun gynnas de kommunala gymmen också av att den största arbetsgivaren i staden, det vill säga kommunen, tecknat avtal om friskvård, se bilaga 2. Den snedvridna konkurrensen innebär kort sagt de avgifter som enskilda kunder betalar blir lägre och antalet kunder vid de privata gymmen minskar. 5

6 Kommunerna kan hålla de låga priserna för att de, vilket tidigare redovisats, gynnas av ha en skattesubventionerad simhall, där personal och lokaler finns oavsett om det bedrivs gymverksamhet eller inte. Men kommunerna har också andra fördelar. Vid driften av gymmen behöver kommunerna inte oroa sig för eventuella konkurser och kommunerna kan i kraft av sin storlek och trygga ekonomiska bas av skattebetalare på ett förmånligare sätt än en privat gymentreprenör finansiera nödvändiga investeringar. Dessutom behöver kommunernas gymkunder inte betala moms på entréavgiften, vilket besökare av privata gym måste göra 7. Effekterna av den snedvridna konkurrensen kan ta sig brutala uttryck. I Värmdö var en direkt konsekvens av att kommunen öppnade ett gym i simhallen att åtminstone ett privat gym gick i konkurs, se bilaga 3. Enskilda gym som fortfarande bedriver verksamhet i kommunen har svåra ekonomiska problem 8. Förutom att de befintliga privata gymmen påverkas negativt av kommunernas gymverksamhet försvåras nyetableringar. Generellt sett är lönsamheten i gymbranschen dålig. Resultat efter finansnetto är i genomsnitt under 3 procent 9. Lösningar Det finns olika handlingsalternativ som gör att problemen med en i grunden skattefinansierad verksamhet på ojämlika villkor konkurrerar med privat verksamheter kan undvikas. Enligt FRISKs uppfattning finns tre huvudalternativ. Kommunerna kan hyra ut lokaler i bad- och friskvårdsanläggningar till aktörer som driver friskvårdsverksamhet. Dessa aktörer kan då i konkurrens erbjuda kommunen förslag på lösningar. Effektivitet stimuleras, vilket gynnar även kommunernas ekonomi. Verksamheten i kommunernas simhallar kan läggas ut på entreprenad. Den aktör som ger det för kommunen förmånligaste anbudet får ansvar för att driva verksamheten. Eventuell utveckling av gym och andra träningsalternativ blir då en uppgift för den entreprenör som i konkurrens med andra vunnit uppdraget. Gymverksamheten kan avvecklas i simhallen 7 Om verksamheten bedrivs i förvaltningsform, som exempelvis i Stockholm, är gymbesöken momsbefriade. Drivs gymmen av ett kommunalt bolag, som exempelvis i Värmdö, beläggs entréavgiften med 6 procent moms på samma sätt som för privata företag. 8 UC Branschrapport Gym och Fitness 2009:2 9 Bearbetning av statistik från UC som bygger på 2007 och 2008 års årsredovisningar. 6

7 Det av regeringen tillsatta Konkurrensrådet diskuterade dessa frågor redan i slutet av 1990-talet och förordade då att gymmen i simhallar inte skulle drivas i kommunal regi 10. Istället rekommenderades upphandling av verksamheten. Ett antal kommuner har följt uppmaningar från Konkurrensrådet med flera. De har istället för att driva gymverksamhet i egen regi låtit företag eller föreningar, ibland efter upphandling i enlighet med lagen om offentlig upphandling, driva gymmet i simhallen eller verksamheten i simhallen i sin helhet. FRISK anser att det nu är dags för Stockholms kommun och Värmdö kommun att ta dessa frågor på allvar. 10 Konkurrensrådet, Yttrande i ärende 28/98 angående gymverksamhet i kommunala simhallar 7

8 BILAGA 1 - EXEMPEL PÅ AFFISCHER

9 BILAGA 2 - BOKSLUT FRÅN SIMHALLAR

10 BILAGA 3