Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast. - på något område tendenser till ökad statlig kontroll

Transkript

1 Den nya skollagen Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast - på något område tendenser till ökad statlig kontroll Ingen förskjutning i adressatfrågan - dock vissa nya beslutstyper direkt på rektor, t.ex. särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång, längre ledighet och befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen.

2 Systemförändringar Gemensam reglering oavsett huvudman Utgångspunkten skiftas till att fristående skolor omfattas av samma regler som skolor med offentlig huvudman Undantag ska kunna medges för fristående skolor med viss pedagogisk inriktning avseende lärarbehörighet, skolans val och betygssättning

3 Systemförändringar Förskolan blir en skolform Stark och tydlig signal om att förskolan är det första steget i utbildningssystemet Fler gemensamma bestämmelser gäller för förskolan, t.ex. övergripande mål och inflytande

4 Rektors-/förskolechefsrollen Tydligare lagregler om rektors (och förskolechefs) ansvar samt beslutanderätt. Rektorn/förskolechefen beslutar om enhetens inre organisation och har det ansvar som följer av särskilda föreskrifter Vissa detaljregler tas bort eftersom dessa uppgifter anses ligga i ansvaret för den inre organisationen En ställföreträdare får utses för rektor/förskolechefen

5 Rektors/förskolechefsrollen Varje elev ska bara ha en rektor. En rektor kan ha ansvar för flera skolenheter men en skolenhet kan bara ha en rektor Skolenhet ( 1 kap. 6 skollagen): Av huvudman organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.

6 Rektors-/förskolechefsrollen I 2 kap. 10 anges att rektorn (eller förskolechefen) får delegera till en anställd eller uppdragstagare på skolenheten att besluta i de frågor där rektor är utpekad beslutsfattare enligt lag eller förordning. Krävs att den som mottar delegationen har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och att besluta i de aktuella frågorna. I vissa fall är det särskilt angivet att delegation inte får ske

7 Rektorsrollen Exempel på Delegationsförbud Avstängning av elev Omhändertagande av föremål Beslut om åtgärdsprogram som innehåller beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång Längre ledighet än 10 dagar och befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen (obligatoriska skolformer)

8 Lösningar? Bara rektors/förskolechefstiteln som är reglerad. Stor frihet för huvudmannen att använda andra titlar för att organisera efter lokala behov och förutsättningar dock en tolkningsfråga var gränsen går. Organisera efter lagens definition av skolenhet varje skolenhet får ha en rektor/förskolechef. Skollagens definition inte uttömmande behov av förtydligande?

9 Lärarbehörighet Hårdare krav på att lärare ska ha en utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. - Huvudmännen ska för undervisning använda lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren ska bedriva. - Regeringen ska komma med närmare föreskrifter om vilka utbildningar som ger behörighet till vilken undervisning - Finns ingen behörig att tillgå ska undantag få göras

10 Lärarbehörighet En lärare ska benämnas lektor om han eller hon: - avlagt minst lic.examen inom ett område som helt eller i huvudsak motsvarar ett undervisningsämne eller som avser ämnesdidaktik eller har avlagt motsvarande utländsk examen och, - under minst fyra års tjänstgöring som lärare har visat pedagogisk skicklighet

11 Lärarlegitimation Regeringen beslutade den 7 oktober 2010 om en proposition (2010:11:20) med förslag till lärarlegitimation Kravet på legitimation ska tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 juli 2012 Övergångsregler fram till 2015

12 Lärarlegitimation Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning ska få bedriva undervisning En legitimerad lärare eller förskollärare ska enligt huvudregeln ha ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.

13 Lärarlegitimation Statens skolverk ska pröva frågor om meddelande av legitimation. Legitimation ska efter ansökan meddelas en lärare eller förskollärare som, - har avlagt en behörighetsgivande examen, - med tillfredsställande resultat har genomfört en introduktionsperiod om minst ett läsår eller motsvarande på heltid inom undervisning som i huvudsak svarar mot examen och - i övrigt är lämplig att bedriva undervisning.

14 Lärarlegitimation Introduktionsperiod med stöd av mentor - största möjliga matchning Ansökan om legitimation - till ansökan ska fogas yttrande om lämplighet från rektor/förskolechef - Skolverket får ta ut avgifter Varning/återkallelse - Lärarnas ansvarsnämnd kan utfärda varning vid oskicklighet m.m. - återkallelse kan ske vid grov oskicklighet m.m.

15 Lärarlegitimation En legitimerad lärare som genom vidareutbildning blivit behörig för att få undervisa i ytterligare verksamheter, skolformer, årskurser eller ämnen och i övrigt är lämplig att bedriva undervisningen, ska efter ansökan till Statens skolverk få sin legitimation kompletterad. Gäller även lärare och förskollärare som fått en speciallärarexamen

16 Undantag från krav på leg. En lärare/förskollärare som inte har legitimation eller är behörig får bedriva undervisning, Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som har legitimation och behörighet för att bedriva viss undervisning, eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen. En sådan lärare eller förskollärare ska vara lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. Personen ska få bedriva undervisning under högst ett år i sänder.

17 Ökade överklagningsmöjligheter Stärkt rättssäkerhet genom ökade möjligheter att överklaga. Beslut om åtgärdsprogram Nekad skolplacering i kommunal skola med hänvisning till betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter Förvaltningsbesvär vid överklagande av skolskjuts Avstängning i de obligatoriska skolformerna utom grundsärskolan (ny beslutstyp)

18 Konsekvenser Blir viktigare att: -dokumentera processer som ligger till grund för beslut - motivera beslut - informera om överklagandemöjlighet (besvärshänvisning)

19 Andra större förändringar Ökad fokus på trygghet och studiero Ny ansats samlad reglering om arbetsmiljö, trygghet och studiero m.m. Regler om rektors och lärares befogenhet att vidta åtgärder i akuta situationer. Ökat utrymme för disciplinära åtgärder i de obligatoriska skolformerna.

20 Andra större förändringar En anmälningsplikt införs för lärare och annan personal vid misstanke om kränkande behandling enligt skollagen eller trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567).

21 Strömningar mellan skolformer Mottagande i särskolan Utredningen inför mottagande i särskolan ska omfatta medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social bedömning Barn får tas emot i grundsärskolan utan vårdnadshavares medgivande om det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Förtydligande om att autism i sig inte är likställt med utvecklingsstörning i lagens mening.

22 Strömningar mellan skolformer Fler överåriga elever i grundskolan Förlängd skolplikt för vissa elever som påbörjat skolgången ett år senare, eller gått om ett år under utbildningens gång. Utökad rätt att slutföra utbildningen efter skolpliktens fullgörande

23 Skolinspektionens tillsyn förstärks Starkt och tydligt lagstöd för tillsynen Utökade sanktionsmöjligheter mot kommunala huvudmän Strävan efter att så långt som möjligt ha lika sanktioner för kommunala och fristående huvudmän

24 Kvalitetsarbete Avreglering genom att krav på kvalitetsredovisning och skolplaner (samt antagligen även lokala arbetsplaner) tas bort. Ny reglering om krav på systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för klagomålshantering Rutinerna ska vara kända inom organisationen samt av brukarna

25 Andra större förändringar Principen om barnets bästa skrivs in i lagen I all utbildning m.m. enligt lagen ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

26 Andra större förändringar Tillgång till skolbibliotek Bestämmelse i skollagen om tillgång till skolbibliotek. Omfattar såväl offentliga som fristående huvudmän. Uttrycklig skrivning om att även särskola, specialskola och sameskola omfattas.

27 Andra större förändringar Elevhälsan införs som begrepp Bygger i allt väsentligt på Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14). Krav på att det, förutom skolläkare och skolsköterska, även ska finnas tillgång till kurator och psykolog.

28 Andra större förändringar Modersmålsstöd/Undervisning Dagens bestämmelser om modersmålsstöd i förskola och modersmålsundervisning flyttas till lag Ny reglering om modersmålsstöd i förskoleklassen Regleringen för förskoleklass utformad på samma sätt som för förskola

29 Andra större förändringar Befrielse från undervisning, hemundervisning och konfessionella inslag Dagens utrymme för befrielse snävas in avsevärt. Det ska krävas synnerliga skäl och befrielse får bara medges vid enstaka tillfällen per läsår. Möjligheten till hemundervisning inskränks kraftigt Förtydligad reglering om utrymmet för konfessionella inslag

30 Andra större förändringar Näringsriktig skolmat I skollagen införs ett krav på att skolmaten ska vara näringsriktig. Begreppet näringsriktig definieras inte.

31 Andra större förändringar Reglering av antagningstester till grundskolan Regeringen ges bemyndigande att utfärda föreskrifter Tester får användas fr.o.m. åk 7 och fr.o.m. åk 4 om det finns särskilda skäl Tester får förekomma i alla ämnen. Närhetsprincipen får åsidosättas. Ska krävas ansökan och godkännande i varje enskilt fall

32 Talerätt Talerätt för ungdomar som fyllt 16 år i ärenden enligt lagen

33 Betyg i fristående skolor Fristående skolor skyldiga lämna slutbetyg och motsvarande till lägeskommunen.