domkretsen Stockholms tingsrätt i nygammal kostym Bäst i Sverige målet för Göteborgs tingsrätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Stockholms tingsrätt i nygammal kostym Bäst i Sverige målet för Göteborgs tingsrätt"

Transkript

1 nr Hittade nya vägar Nya webbplatser Frilans i statens tjänst Framgångsrik rutinöversyn domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Bäst i Sverige målet för Göteborgs tingsrätt Stockholms tingsrätt i nygammal kostym

2 Innehåll nr GD har Ordet 4 Ny framtid föds ur organisationsförändringen 6 Lyckad återinvigning med kunglig glans i Stockholm 10 Nöjda medarbetare ger högre effektivitet 12 Samarbete och tillit ger goda resultat i Kalmar 13 Domstolens handlingar ger eko långt in i framtiden 14 Frilans i statens tjänst 16 E-utbildning skapar nya möjligheter 17 Vi ska bli bäst i Sverige Bestämd målsättning på Göteborgs tingsrätt Tydligare och säkrare för medborgarna i Göteborg 21 Åsikterna går isär om lagen om förtursförklaring 22 Rutingenomgången på Vänersborgs tingsrätt gav effekt på balanserna 25 Säkrade domstolar ska värna rättssäkerheten 26 Gästtyckare Mårten Schultz 28 Nya webben på plats 29 Inte svårt att skapa sin egen webbplats 30 Hovrätten är väl förberedd 31 À JOUR

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON Fax e-post GD har Ordet Foto Carl Johan Erikson redaktör Marianne Elvhamre Bra jobbat under året! Produktionsledare Helen Larsson layout Per Carlsson ansvarig utgivare Petra Thor Jonzon omslagsbilden May Bente Aronsen, konstnär och arkitekt Per Ahrbom. omslagsfoto Carl Johan Erikson foto redaktion Marlin Johansson tryck Davidsons Tryckeri AB UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år NÄSTA NUMMER Mars 2010 Tryckt på miljövänligt papper. Då börjar det bli dags att summera 2009 och blicka fram mot Ur verksamhetssynpunkt har 2009 varit ett bra år. Balanserna har visserligen ökat något, men det måste ses mot bakgrund av att det har varit en kraftig målökning. Våra omloppstider har trots detta kortats och vi närmar oss verksamhetsmålen. Det har alltså även i år arbetats hårt och framgångsrikt i Sveriges Domstolar! Domstolsakademin har varit igång i ett år och har blivit en om möjligt ännu större framgång än vad vi hoppades på. Ett av de viktigaste besluten för vår verksamhet under 2009 var regeringens beslut att ersätta 23 länsrätter med 12 förvaltningsrätter. Genomförandet av denna förändring blir givetvis ett viktigt fokus under Under 2010 kommer vi också att fastställa verksamhetsstrategin för Domstolsverkets arbete fram till Denna strategi är nu ute för synpunkter i Sveriges Domstolar och jag hoppas att vi kan nå bred enighet om grundläggande vision och mål. Några andra förändringar som jag vill framhålla är att vi under 2010 kommer att starta en förnyad och moderniserad utbildning för domstolssekreterare. Jag hoppas att vi kommer att kunna kombinera denna utbildning med ett utökat nätverksbyggande. Det besök jag gjorde vid ett sammanträde hos ett sådant nätverk befäste verkligen den inställning jag redan hade sådana nätverksträffar är inte bara stimulerande för deltagarna utan även av stort värde för verksamheten. Jag vill också peka på att vi 2010 för första gången kommer att genomföra en domardag för alla ordinarie domare och hyresråd i Sveriges Domstolar. Slutligen vill jag tacka Er alla för allt Ni gjort under det gångna året och önska Er en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! u Barbro Thorblad, generaldirektör, Domstolsverket Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare samt till andra som är intresserade av domstolsfrågor.

4 Ny framtid föds ur organisationsförändringen Namn: Maria Skoglund Det bästa med omorganisationen: Att var och en får en större möjlighet att specialisera sig. Om det inte hade varit för organisationsförändringen hade jag nog aldrig fått jobb på biblioteket på Förvaltningsrätten i Göteborg. Maria Skoglund är den enda av fem domstolssekreterare på Länsrätten i Halmstad som har valt att följa med till den nya Förvaltningsrätten i Göteborg. På sin nya arbetsplats kommer hon bland annat att ha hand om domstolens nya bibliotek. Det här är bara positivt för mig, säger Maria Skoglund, och ser det som en språngbräda till hennes framtida karriär. Med en bibliotekarieutbildning i bagaget började Maria Skoglund sin karriär på Länsrätten i Halmstad 2007 som domstolssekreterare. När beslutet kom om att länsrätterna i Halmstad och Göteborg samt delar av Länsrätten i Vänersborg ska läggas samman till Förvaltningsrätten i Göteborg, fick personalen i Halmstad ta ställning till om de ville följa med till den nya domstolen. Maria Skoglund såg flytten till Göteborg som en karriärmöjlighet. När hon dessutom blev tillfrågad att jobba deltid i biblioteket fanns det ingen tvekan. Hon tackade ja och kommer att tillträda sin nya tjänst den 15 februari Det känns jättebra med tanke på att jag är utbildad bibliotekarie och alltid har velat jobba som det. Nu kommer jag att få många nya erfarenheter och det gynnar mig även om jag vill söka andra jobb i framtiden, säger hon, och fortsätter: Mina kollegor är i 60-årsåldern och den långa restiden för dem som bor i Halmstad var en anledning till att de tackade nej till att följa med till Göteborg. Istället tar de tidig pension. Trivs i domstolsvärlden Idag bor Maria Skoglund i Falkenberg. Några funderingar på att flytta till Göteborg har hon för närvarande inte. Jag kommer att pendla varje dag. Så farligt är det inte med en timmes restid. Hade jag tackat nej till tjänsten hade jag blivit arbetslös och det är inget alternativ för mig. Som domstolssekreterare har Maria Skoglund olika arbetsuppgifter, bland annat är hon med och registrerar och kallar till förhandling. Hon har också hand om all skriftväxling i målen. Visst tycker hon att arbetet är stimulerande, men hon har samtidigt alltid velat komma in i biblioteksvärlden. I min nuvarande tjänst gör jag lite allt möjligt i och med att verksamheten är liten. Jag har lärt mig en hel del och trivs i domstolsvärlden, och jag ser verkligen fram emot att jobba som bibliotekarie i samma miljö. Om det inte vore för omorganisationen hade jag inte fått jobbet på biblioteket, det är svårt att komma in i den branschen. Större möjligheter Maria Skoglund tycker att organisationsförändringen är positiv. Hon menar att länsrätterna i dagsläget är för sårbara. I Halmstad är vi bara drygt 20 anställda. Om någon är sjuk märks det direkt. Jag ser ingen nackdel med riksdagens beslut. Omorganiseringen ger större möjligheter för var och en att specialisera sig. Nu i december får Maria Skoglund veta mer exakt vilka arbetsuppgifter hon kommer att ha i den nya organisationen i Göteborg. Sina nya kollegor träffade hon redan för dryga månaden sedan. Det är en fördel att det har gått fort, så att man slipper vänta. Vi har under hela tiden fått kontinuerlig information om läget och jag åker till Göteborg med jämna mellanrum för att hjälpa till med arbetet att flytta över länsrättens bibliotek till nya lokaler.»omorganiseringen ger större möjligheter för var och en att specialisera sig«maria Skoglund, domstolssekreterare, Länsrätten i Halmstad Hur tror du det kommer att bli den 15 februari? För min del blir det bra. Jag har redan träffat de flesta i Göteborg och känner mig inte längre som en främling där. Jag kommer nog att komma in i arbetet rätt så snabbt. För andra medarbetare kanske det blir mer besvärligt med en längre startsträcka. Men de flesta försöker att tänka positivt och se fördelarna. u 4 DOMKRETSEN nr 4/2009

5 Att en organisationsförändring skapar oro occh många funderingar är självklart. Men en förändring tvingar även fram en ny tillvaro. Möt Lena Hellsson, som har jobbat som föredragande på Länsrätten i Kalmar län sedan 1990 och Maria Skoglund, som jobbar som domstolssekreterare på Länsrätten i Halmstad. De har hittat sina vägar vidare. Text Qithara Inal foto Anders andersson, Patrik svedberg Namn: Lena Hellsson Det bästa med omorganisationen: Förutom att länsrätterna nu blir starkare och får större möjligheter för specialisering, är det bästa att jag har fått ett nytt jobb på Kammarrätten i Jönköping. Och att domstolarna nu får en ny kompetens och en föryngring bland medarbetarna. När beslutet kom om att verksamheten vid Länsrätten i Kalmar län skulle läggas ner, bestämde sig Lena Hellsson för att söka nytt arbete. I dag jobbar hon på Kammarrätten i Jönköping. En arbets plats hon gärna stannar kvar på. Det känns otroligt roligt att få ett nytt jobb när jag snart fyller 60 år. Här stannar jag nog tills jag går i pension, säger hon. När organisationsförändringarna blev kända visste Lena Hellsson inte om tjänsten på Kammarrätten i Jönköping. Istället hade hon två val: att börja jobba på antingen den framtida Förvaltningsrätten i Växjö eller på den framtida Förvaltningsrätten i Linköping. Inget av alternativen lockade. Det skulle bli för jobbigt att pendla från Kalmar till Växjö varje dag och Linköping kändes alldeles för långt bort. Men så fick jag höra att de sökte en föredragande till Kammarrätten i Jönköping. Först tvekade jag, men min man tyckte att jag skulle söka tjänsten och det gjorde jag till slut, berättar Lena Hellsson. Hon fick jobbet och tillträdde tjänsten i september i år. Jag har tidigare genom utlåning jobbat på Kammarrätten i Jönköping och jag trivdes väldigt bra. Nu känner jag att jag har gjort ett utmärkt val. Hade det inte varit för omorganisationen hade jag förmodligen aldrig hamnat i Jönköping. Jag måste säga att jag har blivit väldigt bra omhändertagen här och känner mig välkommen. Svårare mål på Kammarrätten Lena Hellsson har jobbat på Länsrätten i Kalmar län sedan Som föredragande på länsrätten arbetade hon bland annat med att upprätta förslag till dom i olika mål och att föredra förslaget inför domarna i målet. Den största skillnaden mellan arbetet på länsrätten och på kammarrätten är att hon på kammarrätten enbart arbetar med skattemål och med ett ärende i taget. På kammarrätten kan det ta lite längre tid att enas om ett beslut, beroende på att det ofta är de mer komplicerade skattemålen som går vidare till kammarrätten. När jag arbetade på länsrätten jobbade jag med flera saker samtidigt.»hade det inte varit för omorganisationen hade jag förmodligen aldrig hamnat i Jönköping.«Lena Hellsson, föredragande, Kammarrätten i Jönköping I dagsläget veckopendlar Lena Hellsson till arbetet, men kommer vid nästa årsskifte att flytta till Jönköping permanent tillsammans med sin man. Lena Hellson tror att riksdagens syfte med en förändrad länsrättsorganisation kommer att besannas, det vill säga att långsiktigt kunna garantera en hög kvalité i den dömande verksamheten samt att säkerställa att domstolarna drivs effektivt och är attraktiva som arbetsgivare. Samtidigt tror hon att man hade kunnat få samma resultat utan så drastiska åtgärder. Till exempel så hade man kunnat använda videoteknik i större utsträckning och ökat samarbetet mellan domstolarna. Dessutom tycker jag att det behövs längre tid för en så stor omorganisation. Ett år till hade varit bra, för nu lär nystartssträckan bli lång istället. Det gäller för alla att ge och ta, säger hon, och fortsätter: I och med omorganisationen tappar vi bra kompetens, men å andra sidan får vi ny kompetens och en föryngring i domstolarna. Det är positivt. Stannar i Jönköping Hur har dina kollegor på Länsrätten i Kalmar län påverkats av beslutet? Stämningen bland kollegorna är olika. Många har frågor och funderingar på hur det ska bli. Jag är faktiskt den enda som sökt nytt jobb självmant. Jag tror de flesta följer med verksamheten till Växjö. Vad är det bästa med ditt nya arbete? Hade jag följt med till Växjö hade det gått åt mer tid och kraft för att starta om på nytt. Här i Jönköping var det bara att flytta in och börja jobba direkt. Jag stannar nog här tills jag pensionerar mig. Och när jag är färdig flyttar vi tillbaka till Kalmar igen, för det är där jag har mitt sociala umgänge. u DOMKRETSEN nr 4/2009 5

6 Lyckad återinvigning med kunglig glans Det var idel namnkunniga personer inom rättsväsendet som strömmade till när Stockholms rådhus skulle återinvigas. Justitiekanslern, chefsjustitieombudsmannen, myndighetschefer och riksdagsledamöter var bara några av de hundratalet gäster som en fredagseftermiddag kom för att bevittna återinvigningsceremonin. Och så Kronprinsessan Victoria förstås. När hon gjorde entré på innergården där invigningen skulle ske, avtog sorlet tvärt. Sedan följde en tystnad där en knappnål hade väsnats om den hade råkat falla på den ljuddämpande mattan. Nu blev det inte så, istället blev det Blåsarsymfonikernas Brasskvintett som bröt tystnaden med tre epistlar av Bellman, så snart Kronprinsessan tagit sin plats. Blåsarsymfonikerna appellerade till 1915 då huset är byggt. Med dem ville vi skapa en tidstypisk känsla, berättar Louise Hallquisth som är administrativ assessor och som arbetat med invigningen. Efter ett antal turer kunde Stockholms tingsrätt i slutet av sommaren äntligen flytta tillbaka till Rådhuset. Den 23 oktober var det dags för högtidlig återinvigning av lokalerna. Det är en imponerande ombyggnad och jag är glad att jag fått tillfälle till att gå runt i huset och se hur det blivit, sa Kronprinsessan Victoria till Domkretsen efter att hon återinvigt Stockholms rådhus. Text Annette Wallqvist foto Carl Johan Eriksson Lättsam Invigning Att det skulle bli en lättsam invigning bestämdes på ett tidigt stadium. Vi ville att det skulle bli kul och att det skulle kännas att invigningen var till för alla, säger Louise Hallquisth. Lagmannen Lena Berke hälsade välkommen till ett förändrat och moderniserat rådhus med djupa historiska rötter i nationalromantiken. Förebilden för huset, berättade hon, var Vadstena slott med vallgrav, innergårdar, torn och allt. 6 DOMKRETSEN nr 4/2009

7 Streetdancegruppen Bounce uppträdde på invigningen. Rådhuset skapades för domstolsverksamhet och har hängt med i många förändringar under årens lopp. Efter ombyggnaden har vi fått en häftig sammansmältning mellan gammalt och nytt som vi är mer än nöjda med, sa Lena Berke.»Efter ombyggnaden har vi fått en häftig sammansmältning mellan gammalt och nytt som vi är mer än nöjda med.«lena Berke, lagman, Stockholms tingrätt Talade på invigningen gjorde också Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad som konstaterade att Stockholms tingsrätt var i den lyckliga situationen att de både lyckats behålla en del av historien, samtidigt som de fått nya och funktionella lokaler. Kronprinsessan var imponerad När det blev Kronprinsessans tur att äntra talarstolen tog hon sig en ordentlig titt på glastaket som lagts över innergårdarna, spängerna som förbinder huskropparna och de ellipsformade byggnader som rymmer nya förhandlingssalar. Denna byggnad, som betecknas som ett av den svenska nationalromantikens mästerverk, har i dag tillförts moderna och ändamålsenliga lokaler samtidigt som dess speciella karaktär har bevarats, sa Kronprinsessan innan hon förklarade Rådhuset återinvigt och önskade tingsrättens anställda Tingsrättens lokaler ska motsvara dagens krav på arbetsmiljö, säkerhet och tillgänglighet. Creo Arkitektkontor har specialritat inredning med integrerade tekniska lösningar. Det har funnits höga ljudkrav där utformning av akustikmöbler bidragit till att förbättra ljudmiljön. Bland annat har man återanvänt och renoverat äldre inredning, möbler och armaturer och ställt samman dessa med ny inredning till en helhet. DOMKRETSEN nr 4/2009 7

8 Louise Hallquisth, administrativ assessor, Stockholms tingrätt och Kronprinsessan Victoria lyssnar till arkitekten Per Ahrbom. Kronprinsessan Victoria hade med sig en present till Lena Berke, lagman på Stockholms tingsrätt. lycka till i sitt viktiga arbete. Plötsligt avbröts så den högtidliga stämningen som skapats av blåsmusik och prominenta talare. Ur högtalarna strömmade pumpande hiphop och upp på scenen klev streetdancegruppen Bounce som rev av ett fartfyllt dansnummer. Applåderna lät inte vänta på sig. Vi vill lyfta fram att det gamla och det nya existerar sida vid sida i Rådhuset, därför passade det bra att avsluta med något energifyllt och modernt, berättar Louise Hallquisth. Efter invigningen blev det rundvandring i grupper. Lagmannen tog personligen hand om Kronprinsessan, som tillsammans med andra gäster fick se ett nyinrett rådhustorn, nya förhandlingssalar, gamla renoverade förhandlingssalar och stora vackra rum som Magistratsalen. På kvällen blev det stor fest på innergården för alla tingsrättens anställda. På köpet har vi fått en fantastisk festlokal, säger en nöjd Louise Hallquisth. u Bättre säkerhet och genomtänkt logistik All personal i samma hus. Bättre säkerhet med avskilda och låsbara utrymmen för personalen och förbättrad logistik. Det är några av fördelarna som följer efter ombyggnaden av Stockholms rådhus. Text Annette Wallqvist Turerna har varit många och det var länge osäkert om Stockholms tingsrätt skulle vara kvar i Rådhuset. Domstolen var trångbodd, men bakbunden av strikta byggnadsminnesregler som gjorde det närmast omöjligt att anpassa huset efter domstolens behov. I samband med att domstolen gjorde om sin organisation och övergav rotelsystemet 1 april 2007, uppstod behovet av att samla all personal i ett och samma hus. Tidigare avgjordes brottmålen i Rådhuset och tvistemålen i den modernare byggnaden Klamparen, ett par kvarter längre bort. I samband med omorganisationen krympte tingsrätten från dryga 400 medarbetare till 270 och avdelningarna blev mer specialiserade. Den nya organisationen blev mer effektiv och vi lyckades kraftigt sänka våra balanser. Med specialiseringen på olika typer av juridik har vi alla förutsättningar att bli en modern och attraktiv domstol, säger Lena Berke, lagman vid Stocholms tingsrätt. När den nyorganiserade domstolen skulle samlas inom samma fyra väggar stod valet mellan Klamparen och Rådhuset. Opinionen för Rådhuset var stark. Ytterligare en fördel för huset är Suckarnas gång som är en underjordisk förbindelse med Kronobergshäktet. Vi har alltså inga transportproblem, berättar Lena Berke. Valet föll först på Klamparen Men eftersom det inte gick att göra ingrepp i Rådhuset föll valet ändå på Klamparen, som inte bara kunde hysa all verksamhet utan också anpassas med tillgänglighet för alla och en bra arbetsmiljö. När beslutet var fattat dröjde det bara några veckor innan länsstyrelsen hörde av sig och frågade vad vi behövde för att vara kvar. De menade att det var viktigt att Rådhuset används till den verksamhet som det skapades för. Möte mellan historia och samtid Kompromissen blev att inget skulle synas utåt, medan det gick att bygga om på insidan. Resultaten har blivit ett lyckat möte mellan historia och modern samtid. Stort fokus har legat på logistiken. Det är ett stort hus med långa avstånd och därför var det viktigt att samla personalen så mycket som möjligt. Det har också varit viktigt ur säkerhetssynpunkt. Nu är personalen samlad i ena delen av huset bakom låsbara dörrar, medan den allmänna delen med alla förhandlingssalar ligger i den andra. Vi har också sett till att inga frihetsberövade ska behöva stöta ihop med allmänheten. Sedan i början av september sitter hela domstolen samlad och kan få ny arbetsro. Allt har inte gått att göra, men huset har blivit bättre anpassat till verksamheten. Nu ska vi diskutera hur vi kan bli effektivare på tvistemålen där vi har en stor andel av balanserna, säger Lena Berke. u 8 DOMKRETSEN nr 4/2009

9 Många bidrag till det lyckade resultatet Öppnade upp huset inifrån Per Ahrbom, arkitekt, Ahrbom & Partner arkitektkontor När vi lyckades hitta en lösning med tillbyggda kvadratmetrar utan att det syns utifrån, fick vi ombyggnaden godkänd. För att kunna bygga till på insidan revs de stora tegeltaken in mot gårdarna och vi byggde på de gamla vindarna med kontorsytor. Vi har gjort ett stort inomhusrum med glastak av de gamla innergårdarna. Där står nu två ellipsformade byggnader som rymmer sju förhandlingssalar. Ellipsformerna är jag särskilt nöjd med, de skapar ett spännande rum. Utåt sett är allt som förut, det enda som är nytt är några takkupor som byggts till efter originalritningar av Carl Westman. Inuti är det ljust och modernt och som besökare får man en bra överblick över vart man ska ta vägen. Det är viktigt tänker vi, när man kommer som besökare och kanske är lite skärrad. Ute på gårdarna finns ett kafé där man kan sitta och ta det lugnt en stund innan förhandlingen börjar. Huset ska underlätta arbetet Ingrid Hallenstål, servicechef Stockholms tingsrätt En viktig del vid ombyggnaden har varit tillgängligheten och arbetsmiljön. Huset är otroligt stort och väldigt speciellt med många trappor, skrymslen och vrår. Därför har vi arbetat mycket med att det ska vara lätt för alla att hitta och att arbeta i lokalerna. Vi har fått cirka 150 nya arbetsplatser och många av oss sitter i gamla förhandlingssalar som blivit kontorslandskap. På ett sätt är det ett helt annat hus nu. Allt är genomtänkt, både när det gäller arbetsmiljö och hur vi tar emot allmänheten. Skyltsystemet har förbättrats radikalt och alla förhandlingar anslås elektroniskt, istället för som tidigare på papper. Det är en helt annan atmosfär, fräscht och modernt. Arbetet har blivit mer rationellt för arbetsgrupperna domstolsservice och lokalvård, främst genom att vi har fått betydligt fler hissar, ny teknik och ny inredning. Vid själva flytten hade vi bara stängt några timmar en fredagseftermiddag. Sedan arbetade vi hela helgen. Det var sanslöst intensivt med mängder av folk. Men på måndagen öppnade vi igen, om än med bara ett fåtal förhandlingar den första dagen. Osynlig teknik i gammal miljö Johan Allthin, projektledare, Domstolsverket Det är en mängd olika tekniska system som ska in när man bygger om en domstol. Det handlar bland annat om belysning, säkerhetssystem, kommunikationssystem, telefoni och teleteknik i förhandlingssalarna. Därtill har ombyggnaden varit ett gigantiskt projekt med många inblandade. Det är det mest komplicerade projekt jag har arbetat med. Huset är byggnadsminne och vi har inte fått ändra så mycket. Det har till exempel varit svårt att lösa hur vi skulle få in alla kablar som måste fram för att den nya tekniken ska fungera, utan att det syns. I de gamla förhandlingssalarna fick vi plocka ner de gamla panelerna ner till minsta spik för att lägga kablarna bakom, innan vi satte upp panelen igen. På så sätt gick det att behålla den gamla känslan. Kompromisser ledde rätt Thomas Andersson, lokalplanerare, Domstolsverket Eftersom vi har varit tvungna att ta stor hänsyn vid ombyggnaden, har det var ett ständigt kompromissande för att få till en funktionell miljö samtidigt som vi får in det antal personer som ska vistas och jobba i huset. Därtill ska de anställda ha en god säkerhet, utan att man tappar transparensen gentemot allmänheten. Vi har också gjort vårt yttersta för att uppnå en god tillgänglighet för personer med någon form av funktionshinder. Eftersom det är många hänsyn som skulle tas i huset har det ibland varit svårt för oss som kravställare att få en del funktioner som vi önskat. Vi har exempelvis fått kompromissa när det gäller logistiken. Eftersom huset är så stort blir det många och långa sträckor att gå. Det har vi tyvärr inte kunnat göra så mycket åt. Men samtidigt har vi lyckats behålla karaktären av en gammal domstolsbyggnad på ett lyckat sätt. Det är förstås av stort symbolvärde. Möbler dämpar dålig akustik Roland Alfredsson, lokalpanerare, Domstolsverket Eftersom Rådhuset är byggnadsminne har vi ställts inför flera utmaningar, bland annat hur vi skulle lösa akustikproblemen. I och med vi inte fick röra varken väggar eller tak har vi arbetat med möblerna. I kafeterian har bord och stolar fått ljuddämpande material undertill, i de gamla salarna finns det ljuddämpande material i förhandlingsborden och gardinerna är tillverkade av särskilda ljudabsorberande textilier. Vi har också jobbat mycket med specialtillverkade mattor. Det fanns många originalmöbler som Carl Westman ritat speciellt för huset, vilket varit en tillgång för att förstärka byggnadens ursprungliga uttryck. Möblerna har vi tagit tillvara och renoverat varsamt. De har kompletterats med moderna och funktionella möbler som står i fin samklang till det antika. Vi har anlitat Creo Arkitektkontor som vår inredningsarkitekt där Stefan Sjölander har lett arbetet. u DOMKRETSEN nr 4/2009 9

10 Nöjda medarbetare ger högre effektivitet Många domstolar har gått över från rotlar till större enheter. Ändå finns inget direkt samband mellan effektivitet och organisationsform. Nöjda medarbetare är däremot positivt för domstolens effektivitet. Den slutsatsen drar Statskontoret i en nyligen genomförd utvärdering av domstolarnas inre organisation. Arbetssätt och rutiner måste utvecklas parallellt med organisationsförändringar. Ett sådant arbete startar en diskussion på domstolen och ger medarbetarna möjlighet att påverka och vara delaktiga, säger Gunnar Gustafsson, projektledare för Statskontorets utvärdering. text Helena Lindh foto carl johan erikson, lars lydig Det är viktigt att ta tillvara den potential en organisationsförändring medför, menar Gunnar Gustafsson, projektledare för Statskontorets utvärdering, Domstolarnas inre arbete. Landets domstolar har under 2000-talet haft en hög förändringstakt när det gäller den inre organisationen. Förändringarna har ofta syftat till ökad effektivitet, minskad sårbarhet och bättre resursutnyttjande. Många tingsrätter har förändrat organisationen i samband med sammanläggningar. Statskontorets utvärdering, Domstolarnas inre arbete, visar att det inte finns något samband mellan organisationsform och effektivitet i form av omloppstider och styckkostnader.»det sämsta man kan göra är att lyfta in gamla arbetsformer i den nya organisationen.«gunnar Gustafsson, projektledare, Statskontoret Merparten av våra intervjupersoner upplever ändå att verksamheten bedrivs mer effektivt efter förändringen. Många organisationsförändringar har skett nyligen och det kan ta tid innan de får genomslag, säger Gunnar Gustafsson. Enligt utvärderingen finns det ingen bästa organisationslösning. Både domare och domstolssekreterare kan uppleva att rotelorganisationen medför bättre kontroll över rotelns mål och ett tydligare personligt ansvar. Till fördelarna med större enheter hör istället minskad sårbarhet, jämnare arbetsbelastning och ökade möjligheter till intressanta arbetsuppgifter för vissa personalkategorier. Många domstolssekreterare upplever att de har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter när de jobbar i större enheter, säger Gunnar Gustafsson. arbetsformerna måste utvecklas Statskontorets bedömning är att domstolarnas organisationsförändringar har varit värdefulla eftersom de har lett till diskussioner om rutiner, arbetssätt och organisationsform. Arbetssätt och rutiner måste utvecklas parallellt med organisationsformen. Det sämsta man kan göra är att lyfta in gamla arbetsformer i den nya organisationen, säger Gunnar Gustafsson. De senaste årens utvecklingsarbete av just domstolarnas arbetsformer har utvärderats i en annan utredning, Tingsrätternas arbetsformer. Lennart Johansson, rådman vid Malmö tingsrätt, har lett arbetet, på uppdrag av Domstolsverket. Utvecklingen av arbetsformer har inte riktigt följt med organisationsförändringarna. Inte sällan har man fortsatt jobba på samma sätt som tidigare, men i en ny organisationsform, säger han. Nöjda medarbetare ger effektivitet Enligt Statskontoret finns det ett samband mellan effektivitet och Nöjd Medarbetar Index, NMI. Även Domstolsverkets utvärdering visar att nöjda medarbetare leder till en mer effektiv verksamhet. Genom att arbeta med arbetsformer blir personalen mer engagerad och positiv. Som medarbetare blir man mer nöjd när man kan diskutera och påverka det dagliga 10 DOMKRETSEN nr 4/2009

11 arbetet samt bidra till att förbättra för både sig själv och andra, säger Lennart Johansson. Han har under arbetets gång sett exempel på att även små förändringar av arbetsformer medför stora vinster, bland annat när det gäller effektivare mål- och ärendehantering och mer tid för den dömande verksamheten. Det i sin tur ökar i slutänden också rättssäkerheten. Många tingsrätter skulle ha nytta av att kartlägga processer och arbetsflöden i ett flödesschema. Då kan man hitta de moment man själv kan påverka. Delegering viktigt Andra faktorer som bidrar till nöjda medarbetare är, enligt de två utvärderingarna, hög grad av delegering och ett gott ledarskap. En bra ledare måste ha förmågan att engagera sina medarbetare. Det gör man genom att avsätta tid för diskussioner och genom att vara lyhörd och lyssna på alla personalkategorier, säger Lennart Johansson. Han påpekar också, i likhet med Statskontoret, att chefer måste ha legitimitet i organisationen. Inom Sveriges Domstolar betyder det ofta att han eller hon är en skicklig jurist. Statskontorets utvärdering visar att tingsrätter med hög grad av delegering har kortare genomsnittliga omloppstider än tingsrätter med lägre grad av delegering. Det är viktigt att domstolarna tar tillvara på den potential en organisationsförändring ger. Det gäller att förändra rutiner, delegera mera och ha ett fokuserat ledarskap i domstolarna, säger Gunnar Gustafsson. Fortsatt utveckling behövs Lennart Johansson konstaterar att domstolar som arbetat med att utveckla arbetsformer står bättre rustade inför en generationsväxling. Det är enklare för nya medarbetare att snabbt komma in i arbetet när det finns handläggningsrutiner som alla följer. Verksamhetsstödet Vera ska stödja utformningen av bra arbetsformer. Här har domstolarna ett ansvar att fortsätta rapportera in brister och önskemål för att Domstolsverket ska kunna utveckla Vera. Lennart Johansson menar också att Domstolsverket fyller en viktig roll för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.»som medarbetare blir man mer nöjd när man kan diskutera och påverka det dagliga arbetet och bidra till att förbättra för både sig själv och andra.«lennart Johansson, rådman, Malmö tingsrätt Vi har sett att utbytestjänstgöring mellan domstolar varit värdefullt för både domstolssekreterare och domare. Eftersom ledarskapet är så viktigt bör Domstolsverket även fortsättningsvis stödja chefer och chefsrådmän i deras nya roll och erbjuda tid för reflektion. u FAKTA Organisationsform Organisationsform beskriver på vilket sätt domstolen är organiserad, till exempel i rotlar, större målenheter eller en blandning mellan de två; hybridorganisation. Organisationsform är mer statiskt än arbetsform och förändras sällan. Arbetsform Arbetsform handlar om hur det dagliga arbetet bedrivs, när och av vem det utförs, det vill säga handläggningsrutiner. Arbetsformer utvecklas och förändras kontinuerligt. Det kan handla om detaljerade arbetsmoment såväl som större processer. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete innebär att systematiskt förbättra en verksamhet. Kvalitetsarbete syftar både till utveckling och kontroll. Utveckling av arbetsformer är en del av detta. Genom gemensamma handläggningsrutiner får omgivningen samma svar oavsett vem på domstolen de pratar med. Användning av till exempel åtgärdslistor för olika ärenden ökar den interna kontrollen samtidigt som det minskar risken för att någon del i handläggningen förbigås. Genom att förändra arbetsrutiner kan en domstol få en effektivare mål- och ärendehantering, något som ger mer tid åt den dömande verksamheten, säger Lennart Johansson, rådman vid Malmö tingsrätt, som på uppdrag av Domstolsverket har utvärderat tingsrätternas arbetsformer. DOMKRETSEN nr 4/

12 Kalmar tingsrätt, med lagman Conny Jörneklint i spetsen, avsätter tid i vardagen för att jobba med värderingar och grupputveckling. Här är han tillsammans med några av sina medarbetare som alla har bidragit till kortare handläggningstider och en mer effektiv verksamhet vid domstolen. Samarbete och tillit ger goda resultat i Kalmar Conny Jörneklint, lagman vid Kalmar tingsrätt, ser arbetet med värderingar, attityder och tillit som mer betydelsefullt för arbetsresultatet än organisations- och planeringsfrågor. Medarbetare som trivs och har förtroende för varandra gör ett bättre jobb, som i sin tur leder till goda resultat. Det är min övertygelse, säger han. Text Helena Lindh FOTO ola lejonborn Kalmar tingsrätt har en så kallad hybridorganisation. En enhet består av rotlar och två enheter arbetar teambaserat med brottmålen lottade på enheten och inte på enskilda domare. Några äldre domare ville ha kvar rotelsystemet. För mig som chef är det viktigt att se till att alla mår så bra som möjligt på arbetsplatsen. Att jobba i team förutsätter att alla vill jobba så. Därför har vi valt den här hybridlösningen så länge, säger Conny Jörneklint. På sikt ser han att rotlarna kommer att avvecklas och att domstolen enbart kommer att jobba i teamorganisation, en organisationsform som han från sitt tidigare arbete på Kronofogdemyndigheten vet är effektiv. Samarbete är a och o i ett teambaserat arbete. Därför är det nödvändigt att börja ett utvecklingsarbete med värderingar, attityder och känslor, säger han. Arbetar med de mjuka frågorna Conny Jörneklint kom till Kalmar tingsrätt år 2006 och påbörjade direkt ett värdegrundsarbete, som senare följdes av en organisationsförändring. Tillsammans med sina medarbetare har han jobbat med allt från medborgarperspektiv och domstolens funktion i samhället till omtanke om varandra och hur man som medarbetare bidrar till sin egen och andras utveckling inom arbetslaget. Inom Sveriges Domstolar är vi bra på att utbilda oss kring lagar och paragrafer, men tror inte lika mycket på mjuka frågor. Vi behöver lära oss att coacha varandra och chefer behöver mer utbildning kring de mjuka frågorna. Medarbetare och chefer vid Kalmar tingsrätt arbetar kontinuerligt med att bekräfta varandra, låta alla komma till tals och se alla på domstolen som lika viktiga för verksamheten. Några dagar varje år åker man iväg på teamutveckling för att mer ostört kunna ägna sig åt gruppdynamik och medarbetarskap. Det kräver tid och vilja att jobba med värderingar och attityder. Som chef är det viktigt att avsätta tid i vardagen för att gå vidare med arbetet, säger Conny Jörneklint. prata om viktiga saker I takt med att arbetet fortgått har också domstolens Nöjd Medarbetar Index, NMI, ökat kraftigt. Vid den senaste mätningen hade Kalmar tingsrätt ett NMI som ungefär motsvarade medelvärdet för Sveriges Domstolar. Det är jag inte nöjd med. Vi måste gå vidare. Man ska aldrig vara nöjd. Jag strävar efter att ständigt höja NMI. Det gör man genom att prata om viktiga saker, inte genom att bjuda på tårta. Domstolen har också redan sett resultat i verksamheten av att NMI har stigit. Nöjda medarbetare har bidragit till kortare handläggningstider och en mer effektiv verksamhet. Resultaten har förbättrats för varje år. Det här är första året vi uppnår alla regeringens mål. Conny Jörneklint ser ledarskapet som en viktig del i att utveckla såväl förhållningssätt och värderingar som rutiner och arbetsformer i en organisation.»jag strävar efter att ständigt höja NMI. Det gör man genom att prata om viktiga saker, inte genom att bjuda på tårta.«conny Jörneklint, lagman, Kalmar tingsrätt Min roll som ledare är att se till att varje medarbetare får möjlighet att utveckla sig till sin optimala förmåga. Medarbetare måste våga och vilja ge sitt bästa. Människor växer med nya spännande uppgifter. I Conny Jörneklints ledarskap finns ledord som delegering, coachning och ständig utveckling. Till sin hjälp har han haft medarbetare som varit drivande och velat förändra. Han är övertygad om att medarbetare som trivs samt som har förtroende för varandra och för sin chef gör ett bättre jobb. Det i sin tur leder till goda resultat. Det är viktigt som ledare att inte jaga resultat. Jobbar man med de mjuka frågorna så kommer resultaten av sig själv. u 12 DOMKRETSEN nr 4/2009

13 Domstolens handlingar ger eko långt in i framtiden Viktigt med enhetlig arkivredovisning Domstolshandlingar är några av de mest eftersökta handlingarna som finns. Den information som landar i arkiven används i forskning, utredningar, artiklar med mera. Det är ett skäl till varför det är så viktigt att alla inom Sveriges Domstolar hanterar handlingarna på ett likartat sätt. Med verksamhetsbaserad arkivredovisning får man som medarbetare en informationsmodell som är likadan på alla domstolar, säger Niklas Gustafsson, arkivarie på Domstolsverket. Text Lars Collin Marianne Elvhamre foto carl johan erikson När verksamhetsbaserad arkivredovisning nu införs är det ett 100-årigt arkivsystem som byts ut. På 1800-talet ordnades många arkiv efter ämnen. Handlade det om apor så arkiverades handlingarna efter ämnesordet apor. Under 1900-talet redovisades och arkiverades handlingar efter funktion, det vill säga i Niklas Gustafsson, arkivarie, Domstolsverket domstolarnas fall efter om handlingen var en dom, ett protokoll eller en akt talets arkivredovisning följer en process. Oavsett om det handlar om brottmål, tvistemål eller övriga mål så redovisas och arkiveras handlingarna utifrån de processer som de har skapats i.»domstolarnas handlingar tillhör det nationella kulturarvet och är en viktig del i förståelsen av samhället och tidsandan.«niklas Gustafsson, arkivarie, Domstolsverket. Söklistorna är kopplingen till målen Den verksamhetsbaserade arkivredovisningen började införas för några år sedan och om tre år ska samtliga domstolar ha gått över till detta sätt att redovisa sina arkiv. Näst i tur är Högsta Domstolen och de nya förvaltningsrätterna. För att börja med verksamhetsbaserad arkivredovisning anpassar varje domstol sin mall efter hur handlingarna rent fysiskt arkiveras på domstolen. Resultatet blir en enhetlig beskrivning för hur handlingarna har skapats och hur de kan återsökas, som är oberoende av lokala variationer gällande handlingarnas förvaring. När till exempel ett tvistemål kommer in till domstolen registreras det i verksamhetsstödet Vera och får ett målnummer. Under handläggningen registreras ytterligare uppgifter och när målet avgjorts sammanställs alla uppgifter på ett dagboksblad som, tillsammans med olika andra söklistor, skrivs ut på papper. Anledningen till att dagboksblad och söklistor måste skrivas ut är att den digitala informationen gallras efter ett antal år och då är dessa pappersdokument de enda sökvägarna till målen, säger Niklas Gustafsson. Enklare att få enhetlighet Med den nya arkivredovisningen blir det enklare att få en enhetlig bild av vilka handlingar som finns på en domstol och hur handlingarna kan återsökas. De nya mallarna gör det lättare för alla att beskriva handlingarna på ett likartat sätt och därmed underlättas återsökningen. I samband med att den nya arkivredovisningen införs hoppas Niklas Gustafsson och hans kollegor kunna öka medvetenheten om vikten av en genomtänkt hantering av arkiv och den information som rör arkiv. Niklas Gustafsson konstaterar att för att kunna lita på att den information som hamnar i arkiven är korrekt och relevant, så måste man dokumentera vilken koppling handlingarna har till verksamheten och enligt vilka kriterier de har bevarats respektive gallrats. Domstolarnas handlingar är inte bara viktiga för rättssäkerheten, utan tillhör också det nationella kulturarvet och är en viktig del i förståelsen av samhället och tidsandan. De kommer alltid att vara intressanta och just därför är det extra viktigt att vi inom Sveriges Domstolar har en tydlig hantering av våra arkiv. u DOMKRETSEN nr 4/

14 Frilans i statens tjänst text Ulrika Hotopp foto Lars Lydig Förstärkningsdomare Sofia Tauson trivs med flexibiliteten i sin tjänst. Men det krävs att hon kan hålla många bollar i luften samtidigt. Det är en fördel att vara trygg i sin domarroll, säger hon. Det är onsdag morgon och förstärkningsdomare Sofia Tauson har en bokning på tingsrätten i Malmö. Senare under dagen rusar hon till hovrätten för att färdigställa en dom. Och om inget oväntat händer kommer hon att vara på sitt hemmakontor under torsdagen för att förbereda en förhandling. Ingen dag är den andra lik. Det passar mig, men säkert inte alla, säger Sofia Tauson. Hon beskriver själv sin yrkesroll som frilans i statens tjänst. Förstärkningsdomarnas uppgift är att stödja kollegor vid arbetstoppar, vid större mål, då ordinarie domare till exempel är på kurs eller borta av annan anledning och när ordinarie domare har hamnat i en jävsituation. Sofia Tauson står till tjänst för alla allmänna domstolar i Skåne och Blekinge, men hör rent administrativt till Hovrätten över Skåne och Blekinge. Samtidigt finns hennes ursprungliga tjänst fortsatt kvar hos Värmlands tingsrätt där hennes utnämning ligger. Och lönen betalas ut via Domstolsverket. Så det är ett fyrpartsavtal som har slutits. Flexibelt arbete Att Sofia Tauson blev förstärkningsdomare var egentligen en tillfällighet. För två år sedan fick hennes man nytt jobb i Skåne och i den egna jakten efter en ny tjänst dök möjligheten upp. Jag hade hört talas om förstärkningsdomare, men visste egentligen inte så mycket om det innan. Det finns nog många olika Sofia Tauson är numera ett känt ansikte bland domstolskollegor i Skåne. Förstärkningsdomarna är uppskattade och eftertraktade. Sofia Tausons kalender är redan fullbokad flera månader framöver. 14 DOMKRETSEN nr 4/2009

15 bevekelsegrunder för att bli förstärkningsdomare. Men det är inget man gör istället för en annan domartjänst, utan för att det passar med personlighet och livssituation. Till exempel är en av hennes förstärkningsdomarkollegor även författare och behöver kunna ta tjänstledigt under en längre sammanhängande tid och en annan önskade att enbart arbeta med en typ av mål. Det krävs också att man har jobbat några år och känner sig bekväm i sin yrkesroll. Det är inte heller en tjänst man bör ha för alltid.»ingen dag är den andra lik. Det passar mig, men säkert inte alla.«sofia Tauson, rådman, Sveriges Domstolars förstärkningsstyrka. Som småbarnsförälder ser Sofia Tauson många fördelar med en flexibel arbetssituation, även om det innebär mycket arbete på kvällstid och helger. Som förstärkningsdomare är det lättare att bestämma över sin egen tid. Det är mycket frihet under ansvar. Du behöver vara intresserad av planering och struktur, säger Sofia Tauson som själv har två kalendrar och en lista på sina aktuella domar ständigt med sig. Jag kan ha tio domar från tre domstolar på mitt bord samtidigt och det är en del att hålla reda på. Dessutom har olika domstolar olika rutiner. Mitt USB-minne är ett viktigt arbetsredskap. Det är mitt bibliotek eftersom jag inte kan släpa runt på rättsutredningar, mallar och så vidare. Stärkande för domarrollen Sofia Tauson upplever att hennes personlighet passar bra för att arbeta som förstärkningsdomare. Det krävs bra samarbetsförmåga, att man har lätt för att sätta sig in i nya saker och det gäller att inte vara rädd för att fråga. Dessutom var hon med i ett stort förändringsarbete vid Värmlands tingsrätt och den erfarenheten har hon idag stor nytta av. Jag har utvecklats mycket de senaste ett och halvt åren, både yrkesmässigt och privat. Självständigheten har ökat och domarrollen har stärkts. Eftersom jag handlägger mål i mindre omfattning dömer jag större delen av min arbetstid. Det är mycket positivt. Från början fick Sofia Tauson alla bokningar via hovrätten, men numera hör lagmännen, chefsrådmännen eller andra domare av sig direkt till henne. Fram till årsskiftet och en bit in i 2010 är Sofia Tauson redan helt fullbokad. Det tycker hon egentligen är synd eftersom hon därmed tvingas tacka nej när plötsliga behov uppstår. Kan känna sig lite chefslös Med detta uppdrag har Sofia Tauson lärt sig att planera in ställtid och inte minst administration, som utgör en större del av arbetet än förväntat. Och är det till exempel strul med datorn har jag ingen självklar person att vända mig till. Man arbetar åt många chefer, men känner sig ändå lite chefslös. Organisationen kring oss förstärkningsdomare ligger fortfarande i sin linda, förklarar hon och skulle också gärna se mer kontakt med de andra förstärkningsdomarna för att utbyta erfarenheter. Samtidigt har Sofia Tauson bra samhörighet med andra kollegor, känner sig välkommen och upplever att det är enkelt att slå sig ner vid vilket fikabord som helst. Fast det går inte att komma ifrån att jag inte har någon riktig tillhörighet. En svårighet i början var att hon för många andra aktörer i rättssalen, såsom advokater och åklagare, var ett okänt ansikte och att de var obekanta för henne. Men numera vet de flesta vem jag är och jag känner allt fler, säger hon och hälsar glatt på en kollega i korridorerna på Malmö tingsrätt. täcker upp Förstärkningsdomarnas insatser gör att tingsrätter och länsrätter inte behöver få avbrott i verksamheten när de ordinarie domarna inte räcker till på grund av utbildningar, sjukdom eller stora mål. Förstärkningsdomaren kan även arbeta med att få ner överbalanserna och därmed förbättras hela domstolens arbetssituation. De första förstärkningsdomarna anställdes 2007 och idag finns nio stycken över hela landet. Förstärkningsdomarna finansieras av Domstolsverket som sedan interndebiterar domstolarna. Arbetssättet med förstärkningsdomare ska utvärderas för att se om det behöver förändras på något sätt samt om antalet tjänster behöver utökas. u Förstärkningsdomare Sofia Tausons arbetsveckor är mycket omväxlande. Hemmakontoret i skånska Höllviken är hennes bas, men hon är för det mesta ute på olika domstolar. Flera ärenden från olika domstolar ska ofta hanteras samtidigt. Organisationsförmåga och flexibilitet är bra egenskaper för en förstärkningsdomare. DOMKRETSEN nr 4/

16 E-utbildning skapar nya möjligheter Nu satsar Sveriges Domstolar på elektroniska utbildningar som komplement till traditionella lärarledda utbildningar. Genom att skapa en bra mix kan vi bättre möta medarbetarnas individuella behov och få en mer effektiv kompetensutveckling i och med att våra lärare kan lägga mer tid på de utbildningar där det verkligen behövs, säger Arnold Wittman, kompetensutvecklare på enheten för kompetensutveckling på Domstolsverket. Text Qithara Inal Foto Patrik Svedberg illustration per carlsson I våras fick Arnold Wittman uppdraget att kartlägga om några av de utbildningar som Sveriges Domstolar erbjuder kan fungera lika bra eller bättre som elektronisk utbildning. Syftet med kartläggningen var att hitta sätt att underlätta för medarbetarna att vidareutbilda sig genom att integrera tekniken i utbildningssammanhang. Förstudien visade att det finns utbildningar som kan fungera bra som e-utbildningar, det vill säga som går lika bra att genomföra via datorn på den egna arbetsplatsen. Med e-utbildningar får vi större flexibilitet i vårt arbete med kompetensutveckling och vi kan möta det faktum att Arnold Wittman, vi i dag inte har tillräckligt med lärare kompetensutvecklare, Domstolsverket och därför inte alltid kan leverera utbildningar i den omfattning som verksamheterna har behov av, säger Arnold Wittman. så många som möjligt En annan fördel med att vissa utbildningar genomförs elektroniskt är att man genom att minska på den lärarledda tiden där det går, kan öka den lärarledda tiden där det behövs. En del av våra utbildningar skulle vinna på att kunna ge ännu mer tid till seminarier och diskussioner mellan läraren och deltagarna. På det här sättet kan vi lösa det och kan på så sätt skapa ännu bättre kompetensutveckling, säger Arnold Wittman. Målsättningen är att omvandla så många möjlighet att diskutera samt få träffa kollegor från andra delar av landet och utbyta grundutbildningar som möjligt till e-utbildningar, även delar av chefutbildningarna. erfaren heter på djupare sätt. Självklart tittar vi på alla förutsättningar Finns det några nackdelar med såsom domstolsdemografiska, pedagogiska, e-utbildning? tekniska och ekonomiska innan vi omvandlar Visst tappar man viss social kontakt, kurser till e-utbildning. men i och med att vi ska kombinera traditionella utbildningsformer med e-utbildning Bättre individuell anpassning så kommer man fortfarande att få de sociala E-utbildning ger också möjlighet till bättre individuell anpassning och tillgänglighet för den ordna grupper som går e-utbildning och på kontakterna. Vi funderar också över att sam- som ska utbilda sig. Som person kanske man så sätt skapa möjligheter till diskussioner. har lättare för att ta sig till information genom Dessutom tror jag att man kommer att att till exempel läsa, medan någon annan upptäcka att det är riktigt rolig med e-utbildning, det tillför nya dimensioner. u föredrar att lyssna eller att ta till sig information genom dramatiseringar. En elektronisk utbildning kan också delas upp i mindre pass så att det fungerar med arbetsbelastning och annat. Den som utbildar sig har möjlighet att avbryta och fortsätta vid annat tillfälle om det behövs eller gå tillbaka och repetera avsnitt som är extra FAKTA intressanta. I dag genomförs e-utbildning inom: Dessutom ger det möjligheter för medarbetaren att Informationssäkerhet Palasso utbilda sig direkt när behovet Medicinsk bevisning i rätten uppstår. I dagsläget är det inte Salsteknik alltid vi har möjlighet att planera in insatserna precis när det finns ett behov. Hitta en bra mix Samtidigt ska naturligtvis inte alla utbildningar genomföras elektroniskt. Målet är att hitta en bra mix. Delar av de traditionella utbildningarna är inte lämpade för e-utbildning. Där måste man ha 16 DOMKRETSEN nr 4/2009

17 Konstverket Vågen av Kåre Henriksson pryder ingången till Göteborgs tingsrätts nya lokaler som invigs den 15 februari Vi ska bli bäst i Sverige Bestämd målsättning på Göteborgs tingsrätt Om två månader flyttar Göteborgs tingsrätt in i ett nybyggt hus vid Ullevi och kommer därmed att finnas i samma kvarter som polis, åklagare och kriminalvård. Domstolens mål är klart: att bli Sveriges bästa tingsrätt För att nå dit är utmaningarna många. Det gäller att sätta målet högt och jobba hårt. Vi kan ju inte gärna bara satsa på att bli Sveriges tredje bästa domstol, säger lagman Stefan Strömberg. TEXT HELENA BÄCKHED FOTO JOHAN WINGBORG DOMKRETSEN nr 4/

18 För att få fram gemensamma arbetsformer och rutiner har grupperna genomfört en processkartläggning med den så kallade brunpappersmetoden. Rebecka Palmquist, beredningsjurist, och Torild Sköld, domstolssekreterare, presenterar sina goda idéer och frågeställningar på de rosa, självhäftande lapparna. Stefan Strömberg, Christina Helldén och Kajsa Rapp tror att omorganisationen vid Göteborgs tingsrätt ska leda till en arbetsplats där medarbetarna är engagerade och sammanhållningen är stark. När det 2004 stod klart att Mölndals och Göteborgs tingsrätter skulle slås samman, hade behovet av förändring redan funnits under en tid. Brukarundersökningar hade visat på förbättringsområden och det faktum att verksamheten vid Göteborgs tingsrätt var uppdelad i två byggnader gjorde att arbetsrutinerna spretade åt olika håll. I och med att det beslutades att den nya tingsrätten skulle flytta till helt nya lokaler, blev det också naturligt att göra om organisationsstrukturen från grunden. Vi hade klart för oss vad vi ville göra och fick en del gratis när beslutet om nybyggnation togs, säger Stefan Strömberg. I dag är Göteborgs tingsrätt uppdelad i två avdelningar för tvistemål och två för brottmål, där man arbetar i princip uteslutande med det ena eller det andra. Mölndals tingsrätt har arbetat utifrån ett traditionellt rotelsystem. I de nya lokalerna ska all personal blandas i fyra avdelningar och varje avdelning ska ledas av en chefsrådman, som till sin hjälp har en samordnande domare och en kanslisamordnare, som är chef för kansliet. Det blir en omfattande förändring utifrån en kompetensinventering som vi gjorde i våras. Inställningen har i stort sett varit genom gående positiv, säger Christina Helldén, t.f. administrativ direktör, som arbetat med att skapa de nya arbetsgrupperna. Åtta målområden I mitten av mars 2009 inleddes resan mot Sveriges bästa tingsrätt 2012 med ett visionsseminarium för alla medarbetare. Där fastslogs grunderna för det omfattande förändringsarbetet och åtta målområden ringades in: medborgare, brukare, medarbetare, snabbhet, kvalitet, begriplighet, effektivitet samt lärande och utveckling. I första skedet är det viktigast att effektivisera verksamheten med de åtta målområdena i bakhuvudet. Får vi en smartare verksamhet kommer många av bitarna att utvecklas automatiskt, säger Stefan Strömberg. I september tillsattes sedan en referensgrupp under ledning av rådman Kajsa Rapp, som började arbeta med verksamhetsutveckling och organisationsförändring. Målet på kort tid är att hitta gemensamma arbetsformer och rutiner. I dag spretar våra arbetssätt åt olika håll, säger hon. Processkartläggning gjordes I den 14 man starka referensgruppen finns alla yrkeskategorier representerade. Den har sedan i sin tur utformat åtta grupper, också bestående av personal från olika yrkeskategorier, sammanlagt cirka 65 personer. För att få fram gemensamma arbetsformer och rutiner har grupperna genomfört en processkartläggning med den så kallade brunpappersmetoden. Den innebär att tio löstagbara väggar kläs in med brunt papper, för att sedan fyllas med självhäftande lappar i olika färger. Grupperna har kartlagt de olika arbetsmoment som utförs från det att ett mål kommer in till dess att det avgörs. Exempelvis kan en lila lapp symbolisera en huvudprocess som registrering, en rosa lapp goda idéer och en blå lapp teknikknutna frågor som rör Vera. Processkartläggning genom brunpappersmetoden är en bra arbetsform som varit både givande och rolig. Resultaten blir väldigt tydliga och det är lätt att se Vad säger de andra myndigheterna i kvarteret? Hur kan er samlokalisering bidra till ett ökat förtroende för rättsväsendet? Jag tror inte att en samlokalisering i sig ökar förtroendet för rättsväsendet. Däremot kan det innebära att vi kan bedriva en mer kostnadseffektiv verksamhet, bland annat genom färre transporter och mindre polisiär bevakning av vissa lokaler, vilket indirekt kan ge ett ökat förtroende för rättsväsendet. Hur kan de nya lokalerna bidra till effektiva arbetsprocesser? Främst genom att vi slipper persontransporter och att vi därigenom kan arbeta effektivare, men också genom att vi kommer att ha många gemensamma ytor som öppnar för bättre samverkansformer. Man ska självklart vara noga med att de olika myndigheterna är separerade och att vi aldrig ska vara inne i varandras sakområden, men det finns ett värde i att vi träffas mer och får fler tillfällen till spontana möten. Ingemar Johansson, länspolismästare, Polismyndigheten i Västra Götaland 18 DOMKRETSEN nr 4/2009

19 vilka olika rutiner vi har i dagsläget, vem som gör vad och var det finns risk för dubbelarbete, säger Kajsa Rapp. Kunnande och engagemang Ett stort arbete har lagts på att hitta bra sammansättningar till de nya, blandade avdelningarna. Man har tagit hänsyn till bland annat yrkeskategori, erfarenhet och sociala styrkor samt i största möjliga mån till medarbetarnas egna önskemål. Omställningen är stor för många. Det finns de som har arbetat på samma ställe i 30 år, men ofta innebär förändringar att medarbetare lever upp och gamla invanda mönster ifrågasätts, säger Christina Helldén. Engagemanget hos medarbetarna har varit stort från start. Med nya arbetskamrater ges chansen att skapa något nytt tillsammans och på så sätt sker en naturlig kunskapsöverföring. Det är oerhört viktigt att ta tillvara på alla medarbetares kunskaper och kompetenser. Alla har visat en stor vilja att bidra med sitt kunnande, säger Kajsa Rapp. Tydligare och säkrare för medborgarna kvadratmeter i nio våningar tas nu i bruk av Göteborgs tingsrätt. Nybyggda säkerhetssalar, genomtänkta informationslösningar och en cirka 90 meter lång underjordisk gång till häktet är några av nyheterna. Nu har vi chansen att få en riktig nystart, både för brukarna och för medarbetarna, säger chefsrådman Mats Sjösten. TEXT HELENA BÄCKHED FOTO JOHAN WINGBORG Marken mellan de två Ulleviarenorna kommer att bli hemvist för Polisen, Åklagarmyndigheten, Göteborgs tingsrätt och Kriminalvården. Området kallas för rättscentrum. Många i personalen på tingsrätten poängterar dock vikten av att hålla isär de olika myndigheterna. Jag är inte förtjust i begreppet rättscentrum. Det är viktigt att betona att tingsrätten är en solitär enhet, säger Mats Sjösten. Mats Sjösten ansvarar för husgruppen, som har haft som fokus att hitta praktiska och effektiva lokallösningar med hänsyn till både brukare och medarbetare. Och han är En effektivare organisation Startskottet gick i mars och grunderna ska vara klara till inflyttningen i de nya lokalerna den 15 februari Den största utmaningen är tiden. Eller bristen på den. Utifrån mina erfarenheter kan jag säga att den här förändringen av en domstol är den största och mest genomgripande i landet, säger Stefan Strömberg. Även om mycket ännu väntar, är arbetet i full gång. Genom omorganisationen tror jag att vi kommer att få en effektivare organisation och bättre resultat. Och inte minst mer nöjda brukare och medarbetare. u Nu har vi möjlighet att bli bättre på det mesta, allt från säkerhet och tillgänglighet till service och arbetsmiljö, säger chefsrådman Mats Sjösten. Han ansvarar för husgruppen som har haft som fokus att hitta praktiska och effektiva lokallösningar vid bygget av nya lokaler för Göteborgs tingsrätt. Hur kan er samlokalisering bidra till ett ökat förtroende för rättsväsendet? Ökat förtroende har egentligen mer med andra saker att göra, som till exempel bemötande och kort handläggningstid. Men det är en klar fördel att ligga nära varandra det kan i viss mån underlätta vissa processer och vårt samarbete. Det är dock viktigt att understryka att vi är separata enheter utan direktaccess till varandra. Hur kan de nya lokalerna bidra till effektiva arbetsprocesser? Vi har ett bra samarbete med tingsrätten i dag, men jag tror att det kommer att bli ännu bättre när vi sitter så nära. Annars är den stora vinsten för vår del att vi får närmare till polisen, eftersom vi har sittningar med dem varje dag. Dessutom kommer arbetet att bli mer effektivt och modernt med nya lokaler och ny teknik. Mats Eriksson, vice chefsåklagare, Åklagarkammaren i Göteborg DOMKRETSEN nr 4/

20 FAKTA Göteborgs nya tingsrätt Nio våningar, från plan 0 med fyra säkerhetssalar (varav två med förhöjd säkerhet) till plan 8 med bibliotek, terrass och matsal. Cirka 200 anställda. Personalingång. Särskilda pressrum. Helt rökfritt. Hyres- och arrendenämnden, Regeringsrättens föredragande och Domstolsverkets personal kommer att husera på ett plan. För att ta med känslan från den gamla Asplundska trappan i Rådhuset i Göteborg, så byggdes trappan från entréplanet i den nya byggnaden med samma låga steghöjd. Säkerhet är en ledstjärna i tingsrättens nya lokaler. Transporter av frihetsberövade sker under jord, bevakningen blir lättare eftersom det är ljust och öppet och skalskyddet är genomtänkt. nöjd med den färdiga utformningen av den nya domstolen. Ett flertal brukare har till exempel haft önskemål om tydligare information. Skyltningen i det nya huset är närmast övertydlig nu. En samlad servicenhet Ett beslut om att införa en serviceenhet har tagits, men utformningen är ännu inte klar. Serviceenheten innebär att växeln, aktuariekontoret, arkivet, kassan och nämndsamordnaren ska finnas på samma ställe. Enligt förslaget ska enheten ingå i den administrativa enheten. En separat enhet för service tydliggör för allmänheten vart man ska vända sig för upplysningar, samtidigt som den visar att tingsrätten lägger stor vikt vid att öka servicen till medborgarna. Säkerheten en viktig aspekt Att samla all service till ett ställe ska även effektivisera arbetet på avdelningarna. I dag ligger vissa uppgifter på de dömande avdelningarna, som till exempel beställning av domar i avslutade mål. Det är en viktig uppgift, men den typen av frågor skulle kunna flyttas till serviceenheten så att avbrotten i arbetet på målenheterna blir färre, säger Mats Sjösten. En annan stor fördel med de nya lokalerna är säkerheten. Transporter av frihetsberövade sker under jord, bevakningen blir lättare eftersom det är ljust och öppet och skalskyddet är genomtänkt. Säkerheten i de nya lokalerna är betydligt bättre än tidigare, både för dem som besöker domstolen och för våra medarbetare. Fördelarna med att börja om i en helt ny byggnad är alltså många. Och förväntningarna på nya tingsrätten är onekligen höga. Det här kommer att bli riktigt bra för både brukare och medarbetare, säger Mats Sjösten. u Vad säger de andra myndigheterna i kvarteret? Hur kan er samlokalisering bidra till ett ökat förtroende för rättsväsendet? Vi kan tydliggöra våra funktioner på ett annat sätt genom att samlas blir våra olika roller klarare för allmänheten. En av grundtankarna till att Kriminalvården ska finnas i kvarteret är att minska riskerna vid högrisktransporter. Färre risker för incidenter ger ett högre förtroende för rättsväsendet. 20 DOMKRETSEN nr 4/2009 Hur kan de nya lokalerna bidra till effektiva arbetsprocesser? Samlokaliseringen i sig effektiviserar processerna. Vi får mycket kortare transportavstånd och bättre kommunikationsmöjligheter mellan de olika myndigheterna. Vi kan bara se början på den interaktion som kommer att komma mellan myndigheterna längre fram; vi kommer att få möten, arenor och forum för diskussioner mellan de rättsvårdande myndigheterna som vi inte tidigare haft. Med rättscentrum kommer vi på sikt att få en effektivare rättsprocess. Tommy Nilsson, projektledare, Kriminalvården Region Väst

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Enkät för Stockholms tingsrätt våren 2015

Enkät för Stockholms tingsrätt våren 2015 Är du A Man 38 28,8% B Kvinna 94 71,2% Hur gammal är du? A 18-34 56 42,4% B 35-49 28 21,2% C 50-48 36,4% Vilken personalkategori tillhör du? A Beredningsjurist 2 1,5% B Notarie 25 18,9% C Rådman 16 12,1%

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Projektering av nytt kommunhus - kontorslösning

Projektering av nytt kommunhus - kontorslösning 2014-03-26 KS-2013/1358.251 1 (6) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Planerings- och personalutskottet Projektering av nytt kommunhus - kontorslösning Förslag till beslut Planerings- och

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:2 Mängdbrott Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott Diarienummer 736-2011 Omslagsbild Carl Johan Erikson Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, november

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Jobbet på det perfekta läget

Jobbet på det perfekta läget Jobba hos oss! Jobbet på det perfekta läget Att bo eller arbeta i Svedala kommun är att ha nära till städer som Malmö, Lund, Trelleborg och Köpenhamn. I kommunen finns allt du behöver natur, kultur, näringsliv,

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011 Domstolsverket Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation Slutrapport 9 november 2011 Sammanfattning Ernst & Young har fått i uppdrag av Domstolsverket att genomföra en översyn av ordinarie

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER Logistik Lean production Ekonomi Produktionsteknik Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE Våra ämnesområden Våra kurser täcker följande ämnesområden. För att se hela vårt

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig!

Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig! Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig! 1VI VÅGAR TÄNKA NYTT JSB vågar tänka nytt. På så sätt kan vi leverera vad samhället behöver både idag och imorgon. Det är ett nytänkande

Läs mer

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Malmö 2014-12-12 Bibliotek och IT AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Om Bibliotek och IT Biblioteks- och IT-verksamheterna vid Malmö högskola är samorganiserade i ett

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm

Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm Domarnämnden PROTOKOLL 1 (3) NR 10 Tid: kl. 10.00 16.45 Plats: Närvarande ledamöter Anmärkningar Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm Thomas Rolén, ordförande Anna Skarhed,

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV. Uppdrag. Mål

UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV. Uppdrag. Mål HÖGSKOLAN I BORÅS Gemensamma förvaltningen Högskolekansliet Åsa Dryselius, avdelningschef 2012-09-20 UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV HÖGSKOLEKANSLIETS MÅL ENLIGT VERKSAMHETSPLAN 2012 Uppföljningen

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Reflektion över koncept på arbetsplatslösningar - de tre föreslagna koncepten sedda ur ett arbetsmiljöperspektiv som gäller hela Lnu

Reflektion över koncept på arbetsplatslösningar - de tre föreslagna koncepten sedda ur ett arbetsmiljöperspektiv som gäller hela Lnu 150331 Reflektion arbetsmiljö bilaga till beslut Reflektion över koncept på arbetsplatslösningar - de tre föreslagna koncepten sedda ur ett arbetsmiljöperspektiv som gäller hela Lnu Uppdrag för reflektionsgruppen

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det.

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Av: Stina Kallin Räcket till verandan i okantad panel. Diskuterat frma hur

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

domkretsen Framtidens ledare Videolänk underlättar rekordstort dopningsmål

domkretsen Framtidens ledare Videolänk underlättar rekordstort dopningsmål nr 3 2010 NMI visar vägen Verksamheten vässas Annorlunda bakgrund Friskvård i Östersund domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Videolänk underlättar rekordstort dopningsmål Framtidens ledare 24

Läs mer

Chefer till gemensam HR

Chefer till gemensam HR Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till gemensam HR Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer