Kvalitetsutveckling i fritidshem

Transkript

1 Kvalitetsutveckling i fritidshem Ewy Dahlin Fritidspedagog och rektor Folkparksskolan, Norrköping

2 Schema Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Samling Fri lek Utedag Gympa Vi bakar Mys och fri lek

3 Skola - Fritidshem Svenska Idrott NO Matematik SO Social Identitet Känslomässig Social kompetens Identitetsutveckling Känslomässig utveckling Svenska Idrott NO/SO Matematik

4 Att vara trygg innebär att jag Vågar hävda min åsikt Vågar vara med och bestämma Vågar misslyckas Vågar prova nya saker Vågar vara mig själv Vågar lyckas Vågar vara generös Inte upplever avvikande åsikter som hotfulla

5 Social kompetens innebär att Kunna läsa av Kunna kompromissa Kunna visa hänsyn Vara hjälpsam Vara generös, ge plats åt kompisar Kunna samarbeta, hålla sig till spelreglerna Kunna diskutera och ta andras perspektiv Kunna sätta gruppens bästa före sitt eget Ha solidariskt och demokratiskt förhållningssätt

6 En god identitet innebär att Ha en positiv och realistisk självbild Kunna välja självständighet Upplevelsen av att ha en självklar plats i gruppen Kunna säga nej och inte hänga på Kunna stå för sin åsikt Våga prova nytt och våga göra bort sig Ha utvecklande intressen Ha en optimistisk framtidstro

7 Emotionell kompetens Behärska konflikthantering Hantera egna reaktioner Ha empatisk förmåga Kunna känna av med kroppen Kunna lyssna av Utveckla uthållighet

8 Vem som helst kan bli arg, det är lätt. Men att bli arg på rätt person och lagom mycket, vid rätt tillfälle av rätt anledning och på rätt sätt, det är inte lätt. Aristoteles

9 Barns fria tid Internationalisering Förändringstakten ökar Hårdare värld Media Konsumtionskultur Såpor Barns egna kultur Kroppsfixering Utemiljö

10 Skolan har tillförts Undersökande arbetssätt Temaarbete Socialt samspel har betydelse Andra lärmiljöer Barnkultur/Barnfokus Föräldrainflytande Arbetslagsarbete Framtiden??? Nya arenor för lärande

11 Maud Ihrskog, (2006) Barns och ungas kamratskapande är livsviktigt Barns kamratskapande måste upp på vuxnas agenda. Det är svårt att skapa relationer och det tar tid. Att drabbas av utanförskap eller att bli utesluten ur gruppen kan få förödande konsekvenser: att vara älskad, att få ha roligt, att känna tillit och närhet är LIVSVIKTIGA faktorer för barn.

12 Gunilla Ingelstam, (2006) Dokumenterat utanförskap - om skolbarn som inte når målen Orsaker bakom bristfälliga betyg är komplexa, liksom de processer som bedömning och betygsättning utgör. Tydligare är det samband mellan betygsresultat och elevers socioekonomiska bakgrund som kan utläsas på skolnivå. Trots att skolans stödverksamhet är tänkt att vara kompensatorisk, dvs kompensera för elevers olika villkor och på så sätt garantera social rättvisa, tycks istället en förstärkning av bakgrundsfaktorernas effekterna ske. Resultaten av intervjuerna talar för att faktorer som tillhörighet och omgivningens förväntningar har en stark inverkan på motivation och studieresultat.

13 Arbetslag Uppdraget gemensamt Bred och djup kompetens Gemensam förståelse för uppdraget Gemensam syn på vuxenrollen Gemensam syn på vad barn ska förstå och lära sig Ett kraftfullt arbetslag Grupputveckling och ledarskap Konflikter Syndabockar, Martyrer och Hjältar har vi ingen nytta av

14 Arbetsgång Lagar och förordningar Läroplan Kursplaner Allmänna råd Program för livslångt lärande Uppdragsplanen Skolans elevgrupp Avdelningens elevgrupp Kvalitetsredovisning Pedagogisk analys Utvecklingsplan Skola + arbetslag (syfte och mål) Guldpärmen Arbetsplan Genomförande Arbetsformer Metoder Innehåll Utvärdering Resultat Resultatanalys Planering Syfte Mål Dokumentation Någon form av mätning Insatser Vad behöver vi göra? Fortbildning Diskussioner Beslut Vad ska vi prova? Skola + arbetslag (syfte och mål)

15 Underlag IUP-social utveckling Mål Normer och värden Läroplanen säger att skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna, etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter Respekterar andra människors egenvärde. Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt med verkar till at bistå andra människor Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen Visar respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Kännetecken- Folkparksskolan Har förmåga Deltar i samtal. Vågar i sociala sammanhang ta ställning och stå för sin åsikt, t.ex. kunna förklara sitt val, kunna förklara hur man tänkt. Står medvetet emot grupptryck Visar intresse för andra. Lyssnar på andra. Uttrycker inte medvetet nedsättande omdömen om andra. Accepterar olikheter. Samarbetar i olika situationer, t.ex. Förstår vad som kan upplevas som kränkande t.ex. Uppmärksammar om någon annan far illa. Tar hjälp av vuxna vid behov. Ingriper själv för att förhindra kränkande behandling på ett socialt accepterat sätt. Har förmågan att ta med andra i lek och andra sociala sammanhang. Visar empati i handling t.ex. Kan visa uppskattning gentemot andra, i ord/handling. Kan hantera en konflikt med tillfredställande lösning, med vuxenstöd eller på egen hand. Är rädd om egna och andras saker. Visar omsorg /tar ansvar gentemot djup och natur. Tar ansvar för gruppens egendom. Funderar kring/tar ansvar för att miljön på eget initiativ t.ex. tar ansvar från nedskräpning och klotter.

16 Individuell utvecklingsplan (IUP) Social Utveckling - Victoriaspåret Lpo 94 säger att skolan skall sträva efter att varje elev: ELEVENS STARKA SIDOR Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter. Respekterar andra människors egenvärde. Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor. Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen Visar respekt för omsorg såväl närmiljö son miljön i ett vidare perspektiv. BEHÖVER UTVECKLAS

17 Fritidspedagogskompetenser Social kompetens Gruppens betydelse Identitet Känslomässig utveckling God handlingsberedskap i vardagen God fysik Utveckla ett fritidsintresse Ett gott språk

18 Fritidshemspedagogik Demokratisk kultur Balans mellan Fri och Styrd verksamhet Mångsidigt innehåll Egna val Viktiga ideal Fokus på process Ämnen som medel/metod Leken fri/organiserad Salutogent perspektiv Inte klockbunden

19 Bygga koja Veta mål Dialog Problemlösning Reflektion Behov av olika förmågor Övar simuleringsförmågan Samarbete Social kompetens Identitet - en plats i gruppen Förhandling Konflikthantering Jämkning