Verksamhetsberättelse för Stockholmsregionens Europaförening

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Stockholmsregionens Europaförening 2011

2 Innehåll 1. Inledning Bevakning Förslag till EU:s långtidsbudget Kommande ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP) Smart Cities EU:s energipolitik Utvärdering av EU:s sjätte miljöhandlingsprogram Påverkan EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation ( ) Modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling EU:s direktivförslag om energieffektivitet EU:s översyn av Östersjöstrategin Sammanhållningspolitiken Transport Övrigt Avslutning Balansräkning Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

3 1. Inledning Stockholmsregionens Europaförening (SEF) har till uppgift att främja medlemmarnas gemensamma politiska intressen och därmed Stockholm-Mälarregionens intressen genom att samverka i frågor som rör regionens förhållande till Europeiska Unionen. Prioriteringar och strategisk inriktning togs fram i verksamhetsplanen för Där gav föreningen sitt bolag, Stockholmsregionens Europakontor AB (SEK) i uppdrag att bevaka och påverka ett antal för Stockholm-Mälarregionen strategiska politiska områden inom EU. 2. Bevakning För 2011 pekades följande strategiska områden ut: Ekonomisk tillväxt Forskning och innovation Folkhälsa Miljö och energi Sociala frågor Transport och infrastruktur Utbildning Bevakningen utfördes av Europakontoret och rapporterades till föreningens medlemmar på olika sätt under året. Rapporteringen skedde främst via nyhetsbrevet EU-länken som utkom med 19 nummer under 2011 samt genom riktade policyutskick till medlemmarna via e-post. Dessutom rapporterade SEK kontinuerligt om olika EU-initiativ inom politikområdena ovan via dagliga nyhetsuppdateringar på hemsidan. SEK anordnade även ett par seminariedagar i Bryssel i november kring aktuella och relevanta EU-initiativ som en uppföljning till ett regionalt seminarium i Järfälla i maj med fokus på arbetsmarknad och utbildning. Dessutom pekades några specifika EU-initiativ ut i verksamhetsplanen som särskilt intressanta att bevaka och eventuellt påverka: Förslag till EU:s långtidsbudget Kommande ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP) Energiinitiativet Smart Cities Initiativ inom EU:s energipolitik Utvärdering av EU:s sjätte miljöhandlingsprogram, inklusive den tematiska strategin för stadsmiljö och den tematiska strategin för förebyggande och återvinning av avfall, samt synpunkter inför EU:s framtida miljöpolitik 2.1 Förslag till EU:s långtidsbudget Europakontoret har följt debatten under 2011 och påverkat utformningen av specifika budgetposter, t.ex. sammanhållningspolitiken och Horisont 2020 (EU:s framtida forskningsprogram). 3

4 2.2 Kommande ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP) Det blev under 2011 klart att CIP kommer ersättas av programmet COSME (Programme for the Competitiveness of enterprises and SMEs) när den nya programperioden startar COSME kommer att komplettera det nya ramprogrammet för forskning och innovation (Horisont 2020). I det förslag som kommissionen presenterade flyttas delar av CIP som behandlat innovationsfrågor till Horisont COSME kommer i huvudsak att stödja finansiering av små och medelstora företag, entreprenörskap, stärkt konkurrenskraft och internationalisering av små och medelstora företag. Den föreslagna budgeten är 2,5 miljarder euro. När det tidigare samverkansorganet Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i handlingsplanen för 2011 bedömde att CIP-programmet skulle vara ett prioriterat initiativ att bevaka var det ännu inte klart hur initiativet skulle utveckla sig. Under 2011 bedömde dock Europakontoret att det var mer prioriterat att aktivt påverka Horisont 2020 med en föreslagen budget på 80 miljarder euro. Föreningen tog därför under 2011 fram ett yttrande angående Horisont Smart Cities Europakontoret bevakade under 2011 utvecklingen av energiinitiativet Smart Cities and Communities initiative och information gick ut till medlemmarna. Initiativet handlar om teknisk utveckling och innovation för ökad energieffektivitet inom alla samhällssektorer i städer och samhällen. Under 2011 var en ansökningsomgång öppen 1 juli - 1 december där tio pilotprojekt skulle väljas ut. Europakontoret rapporterade också separat till miljöförvaltningen i Stockholms stad som var intresserad av utvecklingen av initiativet. 2.4 EU:s energipolitik Det hände mycket år 2011 inom EU:s energipolitik och Europakontoret har bevakat området brett för att följa utvecklingen. Flera av årets initiativ byggde på den strategi för EU:s energipolitik som kommissionen lade fram i november 2010 samt initiativet om ett resurseffektivt Europa med tidsperspektivet 2050, ett s.k. flaggskeppsinitiativ inom EU:s tillväxtstrategi Europa Kommissionen har velat prioritera energisatsningar då man menar att det finns allvarliga brister i hur EU hittills lyckats genomföra sin energipolitik. I juni 2011 publicerades därför förslaget till ett direktiv om energieffektivitet med ett antal bindande åtgärder, bl. a. bindande mål för offentlig sektor att öka renoveringstakten av offentliga byggnader. Europakontoret har prioriterat påverkansarbete av just detta direktiv då bedömningen gjordes att det skulle få konsekvenser för SEF:s medlemmar. 2.5 Utvärdering av EU:s sjätte miljöhandlingsprogram Det sjätte miljöhandlingsprogrammet ( ) började närma sig sitt slutdatum och under 2011 var det dags att utvärdera de senaste tio årens arbete med dess mål och prioriteringar. Utvärderingen baserades dels på en extern utvärdering "The European Environment state and outlook 2010" från Europeiska miljöbyrån (EEA) och dels på ett samråd med berörda intressenter. Samrådet syftade till att samla in synpunkter från alla berörda parter om genomförandet av det sjätte miljöhandlingsprogrammet, i fråga om leverans av politiska åtaganden (antingen genom lagstiftning eller genom andra instrument), och uppfyllandet av miljöhandlingsprogrammets åtaganden och prioriteringar. 4

5 SEF deltog inte i samrådet angående utvärderingen av sjätte miljöhandlingsprogrammet. Dock har frågan bevakats och rapporterats till medlemmarna. SLL har deltagit i samrådet på egen hand och Europakontoret har bistått med information. 3. Påverkan Via föreningens arbete 2011 fick Stockholmsregionen möjlighet att föra fram synpunkter direkt till EU-institutionerna kring frågor som bedömts särskilt viktiga för regionens utveckling. Under 2011 tog föreningen därför fram yttranden kring: EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation ( ) Modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling EU:s direktivförslag om energieffektivitet EU:s översyn av Östersjöstrategin Dessutom följdes tidigare yttranden upp om: Framtida sammanhållningspolitiken inom EU Transportpolitiken inom EU Stockholmsregionens åsikter i dessa yttranden fördes fram av Europakontoret på olika sätt till strategiska aktörer i Bryssel för att säkerställa att regionens synpunkter tas tillvara i beslutsprocessen. Det skedde exempelvis genom seminarier, möten och direktkontakt med berörda tjänstemän och politiker vid EU:s institutioner. Yttrandena skickades även in i sin helhet via officiella kanaler till ansvariga på EU-kommissionen. Under 2011 kan noteras att flera av föreningens synpunkter har fått gehör i de olika bearbetningar som skett av beslutsförslagen under processens gång. 3.1 EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation ( ) Ramprogrammen för forskning och innovation är EU:s viktigaste instrument för att styra och finansiera utvecklingen inom forskning och teknik i Europa. Genom dessa finansieras internationellt FoU-samarbete och nätverkande mellan företag, universitet och forskningsinstitut samt forskarutbildning och rörlighet med flera miljarder euro årligen. Ramprogrammens tematik stämmer väl in i Stockholmsregionens positionering som ledande kunskaps- och tillväxtregion. I regionen använder både universitet och högskolor, näringsliv och offentlig sektor medel från EU:s sjunde ramprogram. Det kommande programmet har fått namnet Horizon 2020, på svenska Horisont 2020, och kommer att föra samman EU:s forsknings- och innovationsstöd under samma tak för budgetperioden Under 2011 fortsatte Europakontorets bevakning och påverkan av Horisont Bl. a. tog föreningen fram ett yttrande som svar på det samråd som kommissionen publicerade i början av året för att få hjälp i utformandet av det kommande Horisont 2020-programmet. Yttrandet skickades in till kommissionen och har publicerats på generaldirektoratet för forskning och innovations hemsida. Dessutom deltog Europakontoret i den konferens som kommissionen anordnade den 10 juni i Bryssel där resultaten av samrådet publicerades. 5

6 I SEF:s yttrande välkomnade föreningen kommissionens förslag om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation. Föreningen betonade framförallt vikten av förenklingar i projektdeltagande och administration, mer synergi mellan forskning och innovation och fokus på hela värdekedjan. SEF efterfrågade också mer fokus från EU:s sida på att stödja stora strategiska projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. I debatten som följde efter samrådet blev det tydligt att synpunkterna från SEF och andra aktörer tagits i beaktande. Kommissionen visade sig införstådd med behovet av ytterligare förenklingar av regler för projektdeltagande och behovet av större tillgång till stöd för marknadsorienterade aktiviteter och stöd för innovationsdrivna små och medelstora företag. I förslaget anslogs också 80 miljarder euro till programmet som är en ökning jämfört med tidigare ramprogram. Då förhandlingarna kring programmet fortsätter under 2012 fortsätter Europakontoret att bevaka programmets utveckling. 3.2 Modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling Offentlig upphandling står för cirka 17 % av EU:s BNP och är en viktig del i det pågående arbetet mot en gemensam inre marknad. EU-kommissionen har sett ett behov av att modernisera och effektivisera reglerna och inbjöd därför intressenter att inkomma med synpunkter på den grönbok med tillhörande samråd som publicerades i januari Då SEF:s medlemmar upphandlar för stora belopp årligen har reformen en direkt inverkan på verksamheterna varför föreningen tog fram ett yttrande i april till kommissionen och gav i uppdrag till Europakontoret att bevaka och påverka i frågan. I SEF:s antagna yttrande välkomnades en översyn av regelverket för upphandling som medför förtydliganden, förenklingar och större flexibilitet för upphandlande myndigheter. SEF påpekade även att: Utgångspunkten vid översynen måste vara att upphandlande myndigheter har ett eget intresse av att ta tillvara den konkurrens som finns, för att på det sättet försäkra sig om att de offentliga medlen används på effektivast möjliga sätt; Nuvarande regelverk, med bland annat alltför litet utrymme för kompletteringar, förtydliganden samt förhandlingar, dessvärre inte alltid leder till att det eftersträvade syftet med konkurrensutsättningarna uppnås; De nuvarande ramavtalsreglerna bidrar till att försvåra för mindre företag att bli leverantörer till offentlig sektor; Det finns en risk med alltför mycket politiska målsättningar inom offentlig upphandling, då det kan ta bort fokus från ursprungssyftet, det vill säga att öppna offentlig sektor för konkurrens och därigenom nå en ökad effektivitet för skattebetalarna samt att; Utgångspunkten vid översynen måste vara att syftet med EU:s regelverk ska vara att underlätta handel över gränserna. Upphandlingar av kontrakt av mindre värden och av tjänster av inhemsk karaktär bör därför inte omfattas av regelverket. SEF:s yttrande skickades in till kommissionens generaldirektoratet för inre marknad i april I juni 2011 höll kommissionen en sammanfattande konferens som Europakontoret deltog i. Därefter publicerades en sammanfattande rapport på synpunkterna från samrådet. I den var det tydligt att en majoritet av respondenterna efterfrågade förenklingar och förtydliganden precis som SEF. Däremot publicerade kommissionen inte det efterföljande lagstiftningsförslaget förrän i 6

7 slutet av året, så det var under 2011 ännu inte tydligt om påverkansarbetet inneburit resultat i linje med SEF:s synpunkter. Då kommissionens grönbok om offentlig upphandling följdes av ett lagstiftningsförslag i slutet av året har Europakontoret bedömt det viktigt att fortsätta bevakning och påverkansarbete i frågan även under EU:s direktivförslag om energieffektivitet EU har satt upp mål om att år 2020 ha uppnått primärenergibesparingar på 20 procent jämfört med år EU-kommissionens uppskattningar har dock visat att EU bara kommer ha uppnått hälften av målet år 2020 om inte ytterligare ansträngningar görs. För att påskynda processen har kommissionen därför ansett att ytterligare lagstiftande åtgärder är nödvändiga och lade i juni 2011 fram ett lagstiftningsförslag om energieffektivitet där ett flertal bindande åtgärder presenterades. Dessa lagstiftande förslag inkräktar på det kommunala självstyret och då SEF:s medlemmar äger många fastigheter bedömde Europakontoret tillsammans med medlemmarna att det kunde få betydelse för Stockholmsregionen. I september 2011 togs därför beslutet i SEF:s styrelse att ta fram ett yttrande och starta påverkansarbete. Två av lagstiftningsförslagets punkter ifrågasattes speciellt: 1. Att den offentliga sektorn successivt ska minska energiförbrukningen i sina egna lokaler genom att varje år, från och med 1 januari 2014, göra de renoveringsarbeten som krävs på minst 3 % av sin totala golvyta. 2. Att upphandlande myndigheter, som kommuner och landsting, ska tvingas att köpa och hyra produkter och fastigheter med hög energiprestanda. I yttrandet lyfte föreningen bl. a. att: Utgångspunkten för alla EU-regleringar ska vara att de respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen och värnar det kommunala självstyret. Kommissionens förslag till energieffektiviseringsdirektiv uppfyller inte dessa krav. Kommissionen förespråkar för hög grad av detaljreglering. SEF reserverar sig starkt mot direktivförslagets artikel 4 om en årlig energieffektiviserande renovering av 3 procent golvyta av offentligt ägda byggnader. SEF reserverar sig också mot förslaget att upphandlande myndigheter, som kommuner och landsting, ska tvingas att köpa och hyra produkter och fastigheter med hög energiprestanda. SEF:s yttrande blev klart i slutet av året och därför var det under 2011 för tidigt att se om Europakontorets påverkansarbete gett resultat. Arbetet planeras fortsätta under EU:s översyn av Östersjöstrategin Stockholmregionen har genom sin lokalisering en central ställning i Östersjöområdet och alla förutsättningar att stärka sin roll ytterligare som kunskapscentrum för telekom, hälso- och sjukvård, miljö och energi, samt finansiell verksamhet och vetenskapligt utbyte, till fördel för utvecklingen i hela Östersjöregionen och EU. Därför bör regionen fortsätta att vara en aktiv aktör i EU:s strategi för Östersjöregionen. 7

8 Under hösten 2011 pågick en utvärdering av Östersjöstrategin. SEF deltog i utvärderingen med ett yttrande som fokuserade på vilka resultat som uppnåtts, vilka svårighet som funnits, samt hur strategin bör förändras för att bli ett användbart verktyg för Östersjöregionen. Huvudpunkterna i yttrandet kan sammanfattas på följande sätt: Östersjöstrategin har bidragit till att identifiera och uppmärksamma Östersjöregionens gemensamma tillgångar och utmaningar och medverkat till konkret handling mot gemensamma mål. För att säkerställa ett effektivt genomförande av strategin och behålla engagemanget måste städers, kommuners och regioners deltagande i både utformning och verkställande utökas betydligt. Utvärderingen av strategin försvåras idag då det inte finns tillräckliga kvalitativa och kvantitativa mål utarbetade. SEF vill därför att kommissionen tar fram förslag till mätbara mål och indikatorer för att utvärdera och övervaka strategin. SEF stödjer strategins grundpremiss att den inte ska följas av nya finansiella resurser, nya organisationer eller ny lagstiftning. Däremot bör strukturfonderna, i synnerhet ERUF, endast stödja projekt som ligger i linje med övergripande prioriteringar så som de fastslagits i Europa 2020-strategin och makroregionala strategier så som Östersjöregionen. För att främja ett utökat samarbete runt Östersjön föreslås ett samlat gränsregionalt samarbetsprogram för hela Östersjön, istället för som i dag två separata program. SEF:s yttrande skickades till EU-kommissionen inför det årliga forumet för Östersjöstrategin, EUSBSR (EU Strategy for Baltic Sea Region) Annual Forum som arrangerades i Gdansk den oktober. SEF:s yttrande skickades även till statsrådsberedningen samt till Tillväxtverket, som har utsetts till ansvarig myndighet, inför Rådet för allmänna frågors sammanträde den 15 november. Under detta möte antogs allmänna slutsatser kring strategin och här fattades beslut om att en översyn av strategin skulle göras under det kommande danska EU-ordförandeskapet våren Rådet lyssnade till SEF:s och andra aktörers åsikter om behovet av kvalitativa och kvantitativa mål och gav EU-kommissionen i uppdrag att presentera förslag på sådana i slutet av mars Även Sveriges regeringen ansåg, i linje med SEF:s synpunkter, att strategin har haft en för bred utformning utan specifika mål. Därför föreslog man tre huvudmål för strategin: miljö, integration och välstånd. Till dessa övergripande mål ska regeringen också ta fram förslag på en rad mätbara resultatmål. Regeringen gav även under året 35 myndigheter och samtliga länsstyrelser ett formellt uppdrag att aktivt bidra till genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Dessa ska ingå i det nystartade nationella myndighetsnätverket under Tillväxtverkets ledning och hade sitt första möte den 30 november. Europakontoret fortsätter att bevaka östersjöfrågor och anordnar i slutet av maj 2012 ett seminarium i Bryssel i samarbete med övriga regionkontor från Östersjöregionen genom det informella nätverket ibsg (Informal Baltic Sea Group). Seminariet fokuserar på hållbara transporter i Östersjöregionen. 3.5 Sammanhållningspolitiken I regionens tidigare samarbetsform, Stockholmsregionens Europakommitté (SEU), enades man under hösten 2010 om ett yttrande angående dem framtida sammanhållningspolitiken. Med detta yttrande deltog regionen i det öppna samrådet som ägde rum vintern

9 När yttrandet antogs i december 2010 fanns ännu inget förslag från kommissionen om hur den framtida sammanhållningspolitiken skulle struktureras. Diskussioner pågick om huruvida alla regioner skulle innefattas samt om den europeiska socialfonden (ESF) skulle särskiljas från sammanhållningspolitiken. Dessa två frågor bidrog till vikten av att delta i påverkansarbetet. Huvudpunkterna i yttrandet kan sammanfattas på följande sätt: Regionen stödjer regeringen i yrkandet på budgetrestriktivitet och önskar se en mer effektiv och koncentrerad sammanhållningspolitik, med färre, större och mer integrerade projekt Dock anser regionen att alla medlemsstater och alla europeiska regioner bör omfattas av sammanhållningspolitiken Lokala och regionala nivåns möjligheter att påverka både utformningen och implementeringen av programmen bör stärkas ESF fonden bör inte separeras från sammanhållningspolitiken och det ska finnas möjlighet att kombinera ERUF och ESF i större integrerade projekt Sammanhållningspolitiken ska även fokusera på stadsutvecklande åtgärder EU-kommissionen antog den 6 oktober 2011 ett meddelande med förslag till lagstiftning för sammanhållningspolitiken under perioden Förslagen diskuteras för närvarande (april 2012) av Rådet och Europaparlamentet. Kommissionen har i sitt meddelande tagit med i princip alla de synpunkter som Stockholmsregionen lyfte fram i det yttrande som gjordes Bl.a. vill man ha en mer resultatinriktad sammanhållningspolitik och därför föreslås en större tematisk koncentrering. För rikare regioner, där Stockholmsregionen innefattas, föreslås 80 procent av regionalfondsmedlen gå till klimatåtgärder, innovation och småföretag. Minst fem procent av regionalfondens medel föreslås gå till stadsutveckling, en fokusering som regionen också förde fram i sitt yttrande. Dessutom föreslår kommissionen att ESF inte ska särskiljs från strukturfonderna, vilket föreningen tyckte. Man menar också i linje med yttrandet att alla medlemsstater och regioner bör sammanfattas av sammanhållningspolitiken. För att åstadkomma en ännu tydligare koppling mellan sammanhållningspolitiken och Europa 2020-strategin, och för att bidra till ökad inriktning på resultat inom sammanhållningspolitiken, föreslår kommissionen även ett gemensamt strategiskt ramverk på EU-nivå och ett partnerskapskontrakt på medlemsstatsnivå för medel från samtliga strukturfonder. Det gemensamma strategiska ramverket innebär ett förslag till ledningssystem mellan EU, nationella, regionala och lokala myndigheter för samordning av de olika medel som avsatts för samma typer av projekt och ska underlätta kombinerandet av olika fonder i samma projekt. Partnerskapskontrakten ska redogöra för de åtaganden som görs på nationell och regional nivå för fördelning av resurser i linje med Europa 2020-strategin. Även om detaljerna kring dessa två initiativ i skrivande stund (april 2012) ej är klara så borde initiativen ses som välkomna då regionen yrkat just på ökat fokus på resultat. Det bedömdes i december 2011 att inget ytterligare påverkansarbete var nödvändigt då kommissionens förslag stämde väl överens med regionens synpunkter, dock fortsätter Europakontoret att bevaka frågan. 9

10 3.6 Transport Stockholmsregionen yttrade sig redan september 2009 i sin tidigare samverkansform, Stockholmsregionens Europakommitté (SEU), angående EU-kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem. Detta skedde mot bakgrund av den redan då aviserade grönboken om transport och den debatt om EU:s framtida transportpolitik som då fördes. Regionen önskade även betona för kommissionen hur viktigt infrastrukturen är för Stockholmsregionen samt berätta om det informella samarbete mellan Stockholm-Mälarregionens fem län, fyra trafikverk och kollektivtrafikhuvudmännen som pågår. SEU yttrade sig även under våren 2008 angående EU-kommissionens grönbok Mot en ny kultur för rörlighet i städer. SEU förklarade här att infrastrukturen i Stockholmsregionen är ett prioriterat område och redogjorde kort för det informella samarbete kring dessa frågor som pågått sedan SEU menade att det är positivt att EU tar ett övergripande och samlat grepp kring EU:s transportpolitiska utmaningar, men ansåg även att EU, med hänsyn till subsidiaritetsprincipen, inte ska ha något konkret inflytande på utformningen av medlemsstaternas transportsystem. SEU förde också fram att utgångspunkten för EU:s roll på det transportpolitiska området är att fokusera på det som behöver göras för att den inre marknaden ska fungera än bättre. EU bör t.ex. satsa på att underlätta övergångar mellan olika transportslag, integrera flyg och höghastighetståg samt utveckla hamnar och intermodala terminaler. SEU lovordade även TEN-T-systemet samt påpekade att EU-kommissionen behöver agera för att minska luftföroreningar och utsläpp relaterade till transport. Även vikten av målinriktade satsningar på forskning och utveckling nämndes. Under 2011 publicerade kommissionen två strategiskt viktiga dokument; Vitboken om transport ( Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde - ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem ) samt nya, reviderade riktlinjer för TEN-T. Vitboken styrs av devisen Minskad rörlighet är inte ett alternativ, d.v.s. tanken är att EU:s medborgare ska kunna röra sig i minst samma utsträckning som tidigare, men det måste göras mer miljövänligt och effektivt. Vitboken ligger i linje med Stockholmsregionens åsikter på flera plan. Det mest uppenbara är kanske EU-kommissionens betonande av multimodala hubbar som ska överlätta övergången mellan olika transportslag, något som SEU tryckte på i sitt yttrande. Även miljörelaterade aspekter samt vikten av innovationer och utvecklandet av nya, modernare transporter får mycket utrymme i vitboken. De nya, uppdaterade riktlinjerna för TEN-T offentliggjordes i oktober En s.k. allmän inriktning togs i Rådet i mars 2012 och den svenska regeringen har deklarerat att man är nöjd med förslaget. För Stockholmsregionens räkning har EU-kommissionen bekräftat Arlandas status som internationellt nav. Regionens övriga tre flygplatser med persontrafik (Bromma, Skavsta och Västerås) har fått status som regionala flygplatser. Stockholmsregionen har även sex hamnar med i de nya TEN-T-riktlinjerna. Stockholms hamnar (Stockholm, Kapellskär och Nynäshamn) återfinns i det s.k. stomnätet ( core network ) och hamnarna i Oxelösund, Grisslehamn samt Västerås ingår i det övergripande nätet ( comprehensive network ). Med i TEN-T-förslaget finns även bitvis upprustning på stambanan Malmö-Stockholm och viss uppgradering av kapacitet. Kommissionen har också efterlyst en bättre samordning med 10

11 sammanhållnings- och strukturfonderna för transportpolitiska mål, även om det inte är troligt att Stockholmsregionen kommer kunna ta del av dessa medel. Europakontoret har bevakat transportområdet under 2011 och haft kontinuerliga möten med transportsektionen vid den svenska EU-representationen för uppdatering kring aktuella frågor och information om kommande initiativ på transportområdet. Dessutom har kontoret även följt TRAN-utskottets (utskottet för transport och turism) möten i Europaparlamentet och träffat tjänstemän från EU-kommissionens transportgeneraldirektorat, DG Move. 4. Övrigt Förutom grunduppdraget att bevaka och påverka för Stockholmsregionen viktiga frågor, innebar regionens samverkan kring ett gemensamt Brysselkontor, via föreningens helägda bolag SEK, att medlemmarna under 2011 fick möjlighet att få särskilda tjänster med EU-koppling utförda i linje med medlemmarnas olika behov. Dessa tjänster beskrevs i särskilda uppdragsbeskrivningar eller handlingsplaner mellan medlemmarna och bolaget och särfinansierades utanför föreningens årliga bidrag till bolaget. De särskilda medlemsuppdragen finns beskrivna i Stockholmsregionens Europakontor AB:s årsredovisning för Avslutning Utan föreningens samverkan kring dessa EU-frågor under 2011 skulle inte Stockholmsregionens intressen ha tagits tillvara på samma sätt i utformningen av EU-politiken med dess lagar, program, gränsdragningar, regleringar etc. Dessutom har samverkansarbetet i föreningen under 2011 inneburit att medlemmarna fått bättre möjlighet att känna till, dra nytta av, påverka, förbereda och anpassa sina verksamheter till en rad strategiska EU-initiativ som föreningens Brysselkontor löpande rapporterat om under året. 11

12 Resultaträkning Not Intäkter Nettoomsättning Summa intäkter Rörelsens kostnader Rörelsekostnader Summa kostnader Rörelseresultat 88 Resultat från finansiella poster Räntekostnader 0 Resultat efter finansiella poster 88 Bokslutsdispositioner Avsättning periodiseringsfond -22 Resultat före skatt 66 Skatt på årets resultat 4-17 Årets resultat 49 12

13 Balansräkning Not Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktiekapital i Stockholmsregionens Europakontor AB Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 98 Summa omsättningstillgångar 98 Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Huvudmannainsats Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat 49 Summa fritt kapital 49 Obeskattade reserver Periodiseringsfonder 22 Summa obeskattade reserver 22 Kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder 17 Upplupna kostnader och förutbetalade intäkter 6 10 Summa kortfristiga skulder 27 Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga 13

14 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tusental kronor om inget annat anges. Not 1. Redovisnings och värderingsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisning av intäkter Som intäkt redovisar föreningen det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Föreningen redovisar därför inkomst till nominellt värde ( fakturabelopp) om föreningen för ersättning i likvida medel direkt vid leverans. Likvida medel Likvida medel omfattar omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Leverantörsskulder Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Skatt Föreningen tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av inkomstskatterm BFNAR 2001:1. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Not 2. Föreningens intäkter Serviceavgift faktureras i enlighet med konsortialavtalet till de tre huvudmännen och de övrigt associerade medlemmarna med totalt Not 3. Föreningens kostnader Föreningens kostnader består huvudsakligen av servicekostnad till det av föreningen helägda bolaget Stockholmsregionens Europakontor AB med Not 4. Inkomstskatt Av eventuellt överskott avsätts 25 % till en periodiseringsfond. Stockholmsregionens Europaförening betalar inkomstskatt med 26,3 % av skattemässig vinst. Årets skatt uppgår till 17. Not 5. Finansiella anläggningstillgångar Föreningen äger samtliga aktier ( st ) i bolaget Stockholmsregionens Europakontor AB. Bolaget förvärvades av föreningen Stockholmsregionens Europaförening 14

15 Not 6. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Posten består av upplupen revisionskostnad om