Miljö- och socioekonomiska fördelar under de första tio åren med MSC-certifierade hållbara fisken

Transkript

1 Miljö- och socioekonomiska fördelar under de första tio åren med MSC-certifierade hållbara fisken

2 Innehåll En hälsning från verkställande direktören En hälsning från verkställande direktören 03 Ett hav i förändring - tio år med Marine Stewardship Council 04 Världskarta med MSC fisken 06 Languster, Västra Australien 08 Sill, Thames Blackwater Drivgarnsfiske 10 Lax, Alaska 12 Hoki, Nya Zeeland 14 Hjärtmusslor, Burryviken 16 Makrill, Sydvästra Storbritannien, Dörjfiske 18 Havskräftor, Loch Torridon, Tinfiske 20 Patagonisk Tandfisk, Sydgeorgien, Långrevsfiske 22 Kummeltrålning, Sydafrika 24 Languster, Nedre Kalifornien 26 Alaska Pollock, Berings Hav/Aleuterna, Alaskagolfen 28 Sjötunga, Sill och Makrill, Hastings 30 Stillahavstorsk, Berings hav och Aleuterna, 32 Alaska, Fryslångrev Gunnars Isfisk, Australien 34 Hälleflundra, Norra Stilla Havet, USA 36 Sill, Nordsjön, Pelagic Freezer-Trawler Association (PFA) 38 Sobelfisk, Norra Stilla Havet, USA 40 Gösfiske Hjälmaren, Ryssja och Bottengarn 42 Pilgrimsmusslor, Argentina 44 Långfenad Tonfisk, Stilla Havet, 46 American Albacore Fishing Association Havsaborre, North Eastern Sea Fisheries Committee 48 Oregonräkor 50 Sill, Nordsjön, Astrid Fiske 52 Sjöar och Coorong, Södra Australien 54 Sej, Nordsjön och Nordöstra Arktis, Norge 56 Sill, Nordsjön, Scottish Pelagic Sustainability Group 58 Nordhavsräkor, Norra Kanada / Nordhavsräkor, 60 St Lawrenceviken och Esquimankanalen Snökrabba och Lerskädda, 62 Kyoto Danish Seine Fishery Federation Nordhavsräkor, St Lawrenceviken och Esquimankanalen 64 Sej, Nordsjön, Tyskland, Trålning 66 Makrill, Västra Komponenten, Scottish Pelagic Sustainability Group 68 Torsk och Kolja, Nordöstra Arktis, 70 Domstein Longliner Partners I år har det gått tio år sedan de första fiskena anslöt sig till MSC:s certifieringsprogram. Det har varit tio år av samarbete och utveckling och för att fira vårt 10-årsjubileum har vi tagit fram det här häftet och bett fiskena med sina egna ord berätta om sina erfarenheter och framgångar. När man ser tillbaka på de senaste tio åren har det varit en spännande resa som började när Världsnaturfonden och Unilever tog de första stegen mot ett samarbete efter kollapsen av torskfisket i Grand Banks. Man ville skapa ett marknadsbaserat program som skulle främja och stödja ett hållbart fiske. Båda organisationerna var djupt engagerade i havens och fiskeresursernas oroväckande tillstånd och ville arbeta för uthålliga hav och fiskeresurser för framtida generationer. Tillsammans skapade de MSC, ett branschlett miljöcertifieringsprogram som främjar och stödjer ansvarsfulla och hållbara fiskemetoder samt, framför allt, arbetar för att konsumenterna själva, med hjälp av ekomärket, ska kunna välja det bästa miljöalternativet. MSC etablerades 1999 som en helt oberoende, icke-vinstdrivande organisation. Som berättelserna i detta häfte vittnar om är det tydligt att konsumenterna nu, när tio år har gått, alltmer efterfrågar miljömärkta och hållbara fisk- och skaldjursprodukter, något som driver den mycket positiva förändringen av fisket och fiskemetoderna. Idag är över 150 fisken runt om i världen på något sätt involverade i vår oberoende granskningsprocess. Tillsammans fångar dessa fisken mer än 6 miljoner ton fisk och skaldjur nästan 7 procent av den globala årsproduktionen av vildfångad fisk och skaldjur. Det är fiskena i detta häfte som ska firas de första 42 fiskena som blev certifierade enligt MSC:s standard. De hade mod, engagemang och framtidstro nog att investera i vårt nystartade hållbarhetsprogram och nu står de bakom den allt växande grupp medvetna konsumenter som vill kunna välja ett hållbart alternativ när de köper fisk och skaldjur. Vi är också skyldiga ett stort tack till de många fisk- och skaldjursföretag runt om i världen som har gjort hållbarhet till en hjärtesak och ett avgörande kriterium för sina inköpsstrategier. Idag beräknas marknaden för MSC-märkta produkter till över 1,5 miljarder dollar, d.v.s. mer än 10 miljarder kronor. Det finns över olika MSC-märkta produkter i 52 länder runt om i världen. Jag vill tacka alla de personer och organisationer som har haft så stor betydelse för MSC:s utveckling och framgång. Dessutom vill jag tacka alla de som så generöst har stöttat oss och bidragit finansiellt till vår verksamhet under dessa tio år och som gjort att vi har kunnat utveckla de samarbeten och arbetsrelationer som utgör grunden för programmets framgång och trovärdighet. Många av dem har stått bakom oss sedan vi började. Vi hade heller aldrig kunnat komma så här långt om det inte hade varit för de icke-statliga organisationer och forskare som arbetar för att bevara våra marina miljöer och som har gjort så mycket för att göra MSC:s standard till en trovärdig standard för ansvarsfullt och hållbart fiske. Berättelserna i detta häfte visar att det finns mycket att fira, men det står också klart att det finns mycket kvar att göra och att det måste göras snabbt om våra hav ska vara sunda och produktiva i framtiden. Vi ser fram emot att bygga vidare på de framgångar vi haft under dessa tio år och tillsammans med våra klientorganisationer arbeta för att uppnå vår vision om ett hav som sjuder av liv, och garanterade fiskeresurser för denna och framtida generationer. Rupert Howes Verkställande direktör september 2009 Cover photo: South-west handline mackerel fishery, UK John Spaul; South Africa hake fishery, South Africa John White / MSC; American Albacore Fishing Association Pacific albacore tuna, US Fishes Holding BV; US North Pacific sablefish, US Peter Thompson; Domstein Longliner Partners North East Arctic cod and haddock, Norway Alice Blålid; Alaska salmon, US Chris Arend Photography; Mexico Baja California red rock lobster, Mexico. 3

3 Ett hav i förändring tio år med Marine Stewardship Council by Andrew Purvis SEDAN 1999 NÄR de första fiskena gick med i Marine Stewardship Council (MSC) har MSC spelat en avgörande roll för att öka medvetenheten om denna fantastiska och hållbara resurs. Inför MSC:s 10-årsjubileum fanns det produkter och över 5 miljoner ton hållbara fisk- och skaldjursprodukter som bar MSC:s miljömärke. Men bakom denna blå symbol på produkterna döljer sig de män och kvinnor från 42 certifierade fisken runt om i världen, som har gjort detta möjligt genom att varje dag arbeta enligt bästa praxis. Tillsammans vet de praktiskt taget allt som finns att veta om hållbar fiskeriförvaltning. I detta jubileumshäfte är det havets resurser vi firar. För att ta reda på hur MSCprogrammet hjälper fiskeriverksamheter idag 10 år efter starten har jag bett fiskare och klientorganisationer med egna ord berätta om sina erfarenheter. Håller certifieringen vad den lovar? Har den inneburit några ekonomiska fördelar? Gör den välkända blå miljösymbolen att man får ett bättre pris för sina produkter? Har den hjälpt fiskeriverksamheterna att slå sig in på nya marknader eller bibehålla befintliga marknader? Jag ville också ta reda på om MSC-programmet har lett till några mätbara miljöfördelar, som till exempel återhämtning av bestånd, reducerad bifångst eller fler observatörer på fartygen. Och hur är det med samhällsfördelar? Har MSC-programmet bidragit till att trygga arbeten och samhällen, att öka intresset för fiske som livsstil eller att ge bättre tillgång till sociala förnyelseprogram eller statliga bidrag? För att tala med alla de organisationer som vi certifierat fram till april 2009 (det datum då vårt tionde räkenskapsår, och därmed den tid som vi vill berätta om i det här häftet, upphörde) och ställa dessa viktiga frågor, har jag trotsat många tidszoner, klimatsystem och språkbarriärer. Vartenda fiske har en fascinerande historia att berätta och de svar jag fick är beviset för att MSC:s certifieringsprogram och organisationerna som medverkar i det på många sätt hjälper till att ändra marknaden till en hållbar marknad och att göra våra hav sundare. Miljöfördelar Gör certifieringen ett fiske mer hållbart, eller är det bara ett erkännande av att fisket redan bedriver bästa praxis? Det finns många fisken som använde hållbara fiskemetoder långt innan MSC kom in i bilden. Men som det här häftet visar har MSC:s program lett till mätbara förbättringar. Ett exempel är hokifisket på Nya Zeeland (sidan 14), där de katastrofalt låga bestånden nu börjar återhämta sig tack vare en mängd olika åtgärder, bland annat den åtgärdsplan som certifieringsorganets expertteam föreslog som en del av certifieringsprocessen. Även i Sydafrika har MSC-programmet bidragit till en sundare marin miljö. När den för Sydafrikas ekonomi så viktiga kummeltrålningen skulle certifieras (sidan 24), ställde man som villkor att fisket skulle genomföra en studie kring dödligheten av sjöfåglar som fastnade i trålredskapen och, om studien visade att det var nödvändigt, vidta åtgärder för att reducera den. Det har nu lett till att dödligheten bland sjöfåglar har sjunkit drastiskt från till bara 200 per år. Ett av certifieringsvillkoren för det norska sejfisket i Nordsjön och nordöstra Arktis (sidan 56) var att det skulle föras mer systematiska register över bifångst enligt befintliga regler, och detta tror man även kommer förändra det sätt som andra norska fisken förvaltas på. De norska sejfiskarna samarbetade också med statliga forskare för att kartlägga djupa korallområden som var stängda för trålning, för att se om de hade skadats eller förstörts av fixerade fiskeredskap. I ett fall var miljöfördelarna ett direkt resultat av certifiering enligt standarden Chain of Custudy, som innebär att fisk och skaldjur ska kunnas spåras tillbaka till det certifierade fisket. För att kvalificera sig enligt denna standard måste de sydgeorgiska tandfiskfiskarna på Falklandsöarna (sidan 22) väga hela sin fångst, låda för låda, under statlig tillsyn. På detta sätt bidrar man till att skydda beståndet eftersom man så när som på några kilo vet hur många exemplar som fångas varje år och kan vara säker på att man inte överskrider sin kvot. Jiri Rezac/WWF-UK Ekonomiska incitament Majoriteten av alla fisken säger att MSC-märkningen har hjälpt dem att bibehålla befintliga marknader eller komma in på nya marknader. Stillahavstorskfisket i Berings Hav/Aleuterna (sidan 32) har lyckats med båda. Före certifieringen sålde fisket mest torkad torsk och saltade filéer, men numera har man även kommit in på mervärdesmarknaden för fryst och panerad fisk. Man har också breddat sitt marknadsterritorium och säljer nu även till kunder i Europa. Det tyska sejfisket i Nordsjön (sidan 66) sålde tidigare uteslutande färsk fisk. Nu säljer man i ökande utsträckning frysta filéer en helt ny marknad för dem eftersom tyska livsmedelsföretag (särskilt de stora lågpriskedjorna Aldi och Lidl) efterfrågar MSC-certifierade frysta produkter. I Bristol Bay, Alaska, har efterfrågan från stora livsmedelsföretag gjort att laxproducenterna (sidan 12), som tidigare sålde burkprodukter, har kunnat etablera sig på marknaden för mervärdesprodukter som filéer, kylning och frysning. Några fiskare rapporterade att man numera kan ta ut högre priser för sina produkter. Det gäller framför allt de mindre, traditionsenliga fiskena. Många av dessa har överlevt och till och med blomstrat tack vare mer gynnsamma priser. I Australien säger Sjöar och Coorong-fisket (sidan 54) att de, när de säljer sina produkter till restauranger i Sydney och Melbourne, kan begära procent mer för MSC-märkta produkter. Det har stor betydelse i ett samhälle där fisket och anknutna tjänster svarar för 60 procent av hushållens inkomst. I Storbritannien meddelar NESFC, som fiskar havsabborre (sidan 48), att de nu får 25 procent mer för sina produkter (jämfört med lokala värden före certifieringen) när de säljer till topprestauranger i London. Sjötungs-, sill- och makrillfisket i Hastings (sidan 30) får normalt sett tio procent mer för produkter som säljs till Nederländerna och de har erbjudits upp till 15 procent högre priser av den franska livsmedelskedjan Casino. I USA, såg AAFA (American Albacore Fishing Association, sidan 46) sina priser öka från till dollar per ton, så fort man blev certifierad i augusti 2007 och tack vare en garanterad marknad i Europa, kunde AAFA för första gången någonsin sätta ett stabilt pris för framtiden och inte bara förlita sig på de fluktuerande priserna vid kajen. Langustfisket i västra Australien (sidan 8) är ett bra exempel på hur MSC-programmet kan bidra till andra ekonomiska fördelar än bättre priser. När regeringen i landet införde lagstiftning om granskning och certifiering som krav för export, accepterades MSC-certifieringen, vilket gjorde att fisket sparade på kostnaderna för exportcertifieringen. Dessutom bidrog MSC-certifieringen till att langustfisket kunde etablera sig på mindre nischmarknader där priserna är betydligt högre. Carey Schumacher Sociala förmåner Tack vare miljöfördelarna och de ekonomiska fördelarna har ett antal fisken kunnat säkra framtiden genom att skapa en hållbar livsstil och säkra jobb. Det gäller framför allt traditionella fisken, som till exempel havskräftfisket i Loch Torridon i Skottland, AAFA:s tonfiskverksamhet i USA och Lakes och Coorong-fisket i Australien. Langustfisket i Mexiko (sidan 26) är ett exempel på ett fiske där samhället har fått mer inflytande. Tack vare MSCcertifieringen har regeringen lagt märke till de tio byar som lever av fisket och gett dem bättre tillgång till viktiga samhällstjänster och har bland annat bidragit med 20 miljoner dollar för eltillförsel samt investerat ytterligare belopp i infrastrukturen för fisket, tillfartsvägar och dricksvatten. Inflytande i policyfrågor Kummelfisket i Sydafrika utgör även i detta fall ett bra exempel. Som svar på ett av de certifieringsvillkor som certifieringsorganets expertteam hade stipulerat, införde man frivilligt torilinor (remsor på en lina bakom långrevsfartyg för att skrämma bort fåglar från bete och fiskeredskap). Nu är torilinor obligatoriska på samtliga trålare i Sydafrika. Det utgör ett bra exempel på hur MSC-programmet kan ha inflytande på regeringspolicy. I Europa är majoriteten av alla sillfisken (sidan 38) antingen MSCcertifierade eller genomgår granskning för att bli certifierade. Deras kritiska massa har påverkat inställningen till EU:s fiskeriförhandlingar. Kvoter och annan verksamhet hanteras nu mer förebyggande, med MSC-certifierarens åsikter i minnet. För langustfisket i västra Australien (sidan 8) var MSC-certifieringen ett kraftfullt förhandlingsargument för att reducera tullarna på fisk och skaldjur som importerades till EU till hälften en besparing som uppvägde en stor del av kostnaderna för certifieringen. Allt detta visar att MSC-programmet under de gångna tio åren inte bara har medfört högre priser utan även har bidragit med andra fördelar. Här berättar de fisken som certifierades under MSC:s första tio år MSC-programmets själ och hjärta sina fängslande historier och delar med sig av sina erfarenheter av ett certifieringsprogram som är så viktigt för att sammanföra likasinnade personer som vill se hav som sjuder av liv och havets resurser skyddade för denna och framtida generationer. 4 5

4 Världskarta med MSC-fisken Fiske 1 Lax, Alaska 2 Långfenad Tonfisk, Stilla Havet, American Albacore Fishing Association 3 Gunnars Isfisk, Australien 4 Stillahavstorsk, Berings Hav och Aleuterna, Alaska, Fryslångrev 5 Alaska Pollock, Berings Hav/Aleuterna 6 Hjärtmusslor, Burryviken 7 Pollock, Alaskagolfen 8 Sjötunga, Sill och Makrill, Hastings 9 Gösfiske, Hjälmaren, Ryssja och Bottengarn 10 Languster, Nedre Kalifornien 11 Hoki, Nya Zeeland 12 Havsaborre, North Eastern Sea Fisheries Committee 13 Oregonräkor 14 Pilgrimsmusslor, Argentina 15 Sill, Nordsjön, Pelagic Freezer-Trawler Association (PFA) 16 Kummeltrålning, Sydafrika 17 Patagonisk Tandfisk, Sydgeorgien, Långrevsfiske 18 Makrill, Sydvästra Storbritannien, Dörjfiske 19 Sill, Thames Blackwater, Drivgarnsfiske 20 Hälleflundra, Norra Stilla Havet, USA 21 Sobelfisk, Norra Stilla Havet, USA 22 Languster, Västra Australien 23 Sill, Nordsjön, Astrid Fiske 24 Nordhavsräkor, Norra Kanada 25 Torsk och Kolja, Nordöstra Arktis, Domstein Longliner Partners 26 Sej, Nordsjön, Tyskland, Trålning 27 Nordhavsräkor, St Lawrenceviken och Esquimankanalen 28 Nordhavsräkor, St Lawrenceviken och Esquimankanalen, trålfiske 29 Snökrabba och Lerskädda, Kyoto Danish Seine Fishery Federation 30 Sjöar och Coorong, Södra Australien 31 Sej, Nordsjön och Nordöstra Arktis, Norge 32 Sill, Nordsjön, Scottish Pelagic Sustainability Group (SPSG) 33 Makrill, Västra Komponenten, Scottish Pelagic Sustainability Group (SPSG) 34 Havskräftor, Loch Torridon, Tinfiske

5 Languster, Västra Australien CERTIFIERADES 3 mars 2000 omcertifierades december 2006 Langust (Panulirus cygnus) Agnade tinor Australien Australiens västkust, från Cape Leeuwin (i området kring Margaretfloden söder om Perth) till Shark Bay km mot norr ton Innan vi blev certifierade fick man lita på att vår fiske var hållbart bara för att vi sade det, men nu finns så mycket bra vetenskaplig information som analyseras av experter i hela världen. Vi får automatiskt en branschkontroll på hur vi sköter vårt fiske Dexter Davies, styrelseordförande för Western Rock Lobster Council SOM FÖRSTA FISKE i världen att bli MSC-certifierat har dessa fiskare haft gott om tid på sig att fundera över fördelarna. Den största fördelen är marknadstillgång, säger Dexter Davies, styrelseordförande för Western Rock Lobster Council. Stora livsmedelskedjor i Australien kräver nu MSC-märkta produkter och det stärker vår ställning. I mars offentliggjorde Aldi, den tyskaägda lågpriskedjan som har fler än 200 butiker i New South Wales, Queensland och Victoria i Australien, att man skulle börja sälja elva olika MSC-märkta produkter i sina butiker från juli Tillgång till nya marknader, lägre tull och politiskt inflytande Det här plötsliga intresset för MSC-märkt fisk i Australien är något nytt, men i Europa gav MSC-märkningen tillgång till marknaderna redan från början. EU tar ut tullavgifter på fisk- och skaldjur som importeras från Australien till Europa", förklarar Dexter Davies, och MSC-märkningen var ett kraftfullt sätt att få ner avgifterna till hälften från 12 till sex procent. De säljer ton frysta languster till Europa under tre år och den besparing som görs täcker en del av kostnaderna för certifieringen. Representanter för langustbranschen lobbade mot EU för att få bättre tillgång till marknaden säger Davies. och MSC-märkningen var ett viktigt förhandlingsobjekt. Tack vare MSCcertifieringen kunde förhandlarna säga våra produkter kommer från ett hållbart fiske som har certifierats av en oberoende organisation. Det betydde mycket. Dessa röd-lila skaldjur, med sina långa spröt, exporteras dock mest till Kina, Taiwan, USA och Japan, vilket genererar 400 miljoner australiska dollar (2,3 miljarder kronor) per år, vilket motsvarar 20 procent av Australiens sammanlagda fiske. På dessa marknader innebar MSC-märkningen besparingar både i tid och ansträngning. Detta medförde i sin tur kostnadsbesparingar, vilket visar att det inte bara är högre priser som ger utdelning. Fyra månader efter att langustfisket certifierades, infördes en lag i Australien om skydd för miljö och biologisk mångfald (EPBC Act 1999), som krävde att exportföretagen skulle granskas och EPBC-certifieras. Lagen byggde i stor utsträckning på MSC:s standard säger Davies och eftersom vi redan var MSC-certifierade hade vi redan gjort allt det arbete som krävdes. Vi skulle ha ådragit oss en enorm del av kostnaderna för MSC-certifieringen bara för att skaffa exportlicens. Reducerar effekterna av den globala recessionen I år minskar langustexporten generellt sett. I en global recession klarar man sig utan languster, säger Davies men även i detta fall kan MSC-certifieringen vara till hjälp. Nu har vi en reell nödvändighet att expandera till många olika marknader i Europa, Mellanöstern och inom en del amerikanska produktsegment. När man börjar konkurrera på dessa mycket nischade marknader vill folk ha något som särskiljer produkter med höga priser. MSC-märkningen har spelat stor roll för den ökade möjligheten att komma in på dessa marknader. Långsiktig förvaltning Ekologiskt sett har langustfisket alltid förlitat sig på den otroligt bra och förutsägande forskning som funnits under de senaste 40 åren säger Davies och menar den teknik som biologen Bruce Phillips utvecklade på 60-talet för att förutsäga fångsten mycket precist fyra år i förväg. Genom att lägga ut så kallade insamlare (d.v.s. konstgjorda livsmiljöer) på kustrev kunde Phillips räkna langustlarver som strömmarna förde med sig från Indiska oceanen där langusterna lägger sina ägg. Tack vare denna teknik kunde man fatta förvaltningsbeslut fyra år i förväg och det var ett värdefullt verktyg, säger Davies. Fiskeriförvaltarna har därför kunnat konstatera att antalet langustlarver är otroligt lågt Orsaken är miljöfaktorer och man har skurit ner fiskeansträngningen med hälften för att låta beståndet återhämta sig. Det är en försiktighetsåtgärd och samtidigt god fiskeriförvaltning, menar Davies. Vi tar helt enkelt itu med problemet på ett tidigt stadium 8

6 Sill, Thames Blackwater Drivgarnsfiske John Spaul CERTIFIERADES 3 mars 2000 omcertifierades december 2005 Sill (Clupea harengus) Drivgarn Storbritannien Greater Thames Estuary ut till 6-milsgränsen 2 ton (2006/07) Fördelen med en MSC-certifiering är att man får fiskare att engagera sig i miljön och helhjärtat ställa upp på de åtgärder vi tar för att försöka förvalta beståndet mer hållbart särskilt om de kan se att det ger fisken ett högre värde. Joss Wiggins, fiskeansvarig på Kent & Essex Sea Fisheries Committee INGENSTANS PASSAR UTTRYCKET liten men naggande god bättre än i detta lilla fiskeområde som sträcker sig från Themsens mynning till Blackwater- och Colneflodernas mynningar utanför Colchester, en stad ca 90 km utanför London i grevskapet Essex i östra England. I detta begränsade område (som är en del av det större sillfisket i Themsen) tillåts endast drivgarn och dessa läggs ut av färre än sex båtar som var och en är kortare än 10 meter och bara fiskar en eller två timmar per dag. Helt i linje med detta ligger också att de fiskar de fångar också är ovanligt små. Här finns ett litet bestånd av en särskild sill (Blackwater- eller Thames Estuary-sill) som har en ryggkota mindre än Nordsjösillen. Det gör dem mindre, säger Joss Wiggins, fiskeansvarig på Kent & Essex Sea Fisheries Committee som förvaltar, utvecklar och utövar tillsyn över fisket i området, så vi behövde något som marknadsförde vår produkt och fick folk att köpa den. Stöd från fiskare I slutet på 90-talet, innan var och varannan person talade om hållbarhet, såg fiskeflottan i området en MSCcertifiering som lösningen. Att sälja fisk som fångats lokalt med hållbara metoder kändes helt rätt säger Wiggins, men det hade också fördelar för honom som fiskeansvarig. Det var bra att någon utomstående kom in och granskade vad vi gjorde. Om du är ett tillsynsorgan är det bra om andra stöttar det du försöker göra för att förvalta beståndet på ett hållbart sätt. Det får fisket att stödja dina åtgärder. Ändrade regler En sådan åtgärd var att stänga yngelområden en månad varje år (februari för drivgarnsområdet och mars för hela sillfisket i Themsen) enligt lokala regler. Det var datum som styrde, förklarar Wiggins, men det fanns inget sätt att stänga hela området om kvoten uttömdes för tidigt, vilket innebar att trålare utanför området kunde fortsätta att fiska under en hel månad och eventuellt överskrida fångstkvoten. En av förutsättningarna för att få full MSC-certifiering var att man löste detta problem. Vi ändrade våra lokala föreskrifter, förklarar Wiggins, och nu kan vi stänga hela området när Defra (det brittiska miljö-, livsmedels- och glesbygdsdepartementet) meddelar att kvoten har uttömts. Hela fisket stängs och det hjälper till att bevara det framtida beståndet. Ekonomiska fördelar De ekonomiska fördelarna var dock omedelbara och spektakulära. Redan innan vi fick vår certifiering, som fiskaren Andrew French sade vid tillfället, var det en köpare från Grimsby som ville köpa rubbet och priset gick upp rejält med en gång. År 2000, det år fisket certifierades, nådde priset enligt Defra 388 pund per ton som högst. Themsensillen provsåldes i brittiska livsmedelsbutiker. Till och med Prince Charles var intresserad och sålde under en tid MSC-märkt sillpaté från Themsen under sitt varumärke Duchy Originals. De huvudsakliga försäljningskanalerna var dock lokala marknader och affärer, precis som idag. Ironiskt nog bestämde sig Blackwatersillen för att lägga sina ägg på en annan plats i Themsen.Det verkar som om de samlas lite längre upp nu, säger Wiggins, vilket innebär att trålare utanför MSC-området har förbättrat sina årliga fångster med 80 eller 90 ton, medan vi knappast får något alls. Det är verkligen förargligt, men inget ont som inte för något gott med sig. Tack vare den marknadsföring som certifiering gav, funderar nu lokala fiskare nu på att ansöka om certifiering för några av de större arter som fiskas här. Bland annat sjötunga, havsabborre och knaggrocka. Sillen var en katalysator, säger Wiggins, och de flesta av fiskarna tror att det skulle vara bra att göra likadant med några av dessa andra fiskarter. Sillen från Themsen (eller silver darling som vi kallar den) är en historisk fisk som säljer bra på lokala marknader. Eftersom den är MSC-märkt vet kunderna att när fiskare lägger ut sina garn om 20 år, kommer de fortfarande att fånga den sill de vill ha Tony Talbot, vd för Aquanet Ltd 10 John Spaul

7 Lax, Alaska väl fungerande arbetsmodell som visar hur bra resultatet blir om man sköter förvaltningen rätt, säger Gibbons. CERTIFIERADES 3 september 2000 omcertifierades november 2007 Lax indianlax (Oncorhynchus nerka), hundlax (Oncorhynchus keta), kungslax (Oncorhynchus tshawytscha), silverlax (Oncorhynchus kisutch) och puckellax (Oncorhynchus gorbuscha) Nät (drivgarn, fasta bottengarn, snörpvadar) dörjning (agnade linor eller krokar dras efter en båt) och fiskehjul (liknar ett vattendrivet kvarnhjul med korgar där fiskar fångas för att sedan överföras till tankar) USA USA:s territorialvatten nära Alaska ton Den här informationen om affärsjätten Walmart och kopplingen till MSC förs vidare hela vägen tillbaka båten i Bristol Bay. Det skapar uppskattning och miljömedvetenhet i hela leverantörskedjan ända från den ursprungliga producenten Buck Gibbons, Bristol Bay Regional Seafood Development Association Rupert Howes / MSC DET ÄR EN modern guldrush, säger Warren Buck Gibbons, när han beskriver laxfisket i västra Alaska där han både bedriver fiske och ingår i styrelsen för Bristol Bay Regional Seafood Development Association. Om man lägger ut nät den 1 juni är det mycket troligt att de kommer upp tomma. Runt den 20 juni däremot kommer ca 40 miljoner laxar hit! Den 20 juli är alla borta igen. Det är en otrolig uppvisning som naturen bjuder på. Det största indianlaxfisket i världen Längs 400 km av Bristol Bays kustlinje, i kroken av Alaskahalvön, vandrar laxarna uppströms i floder med namn som Cinder, Kvichak, Nushagak, Togiak och Ugashik. Vid flodmynningarna väntar småfartyg från Bristol Bays garnfiskeflotta på att laxarna ska komma tillbaka. Varje fartyg är inte längre än 10 meter, men tillsammans står de för det största indianlaxfisket i världen, med ett fångstvärde som i 2008 uppgick till 190 miljoner dollar. Och Bristol Bay är bara en del av laxfisket i Alaska som inkluderar fem olika laxarter och flera hundra miljoner fiskar som deltar i den årliga vandringen när fisken återvänder från en plats tusentals mil bort i norra Stilla havet för att leka i de floder och sjöar de föddes i. Fångst och miljö Genom hela Alaskas stora och vackra landskap förvaltas fisket noga av Alaskas fisk- och viltvårdsmyndighet ADF&G (Alaska Department of Fish and Game) för att se till att det bedrivs hållbart. ADF&G börjar med att bestämma de övergripande miljömålen och övervakar sedan fångsterna för att se till att målen uppfylls. Enligt David Bedford, vice generaldirektör på AFD&G, bestäms fångstvolymerna efter hur stort överskott som finns i beståndet jämfört med vad som krävs för att upprätthålla miljömålen. Förvaltarna i Alaska övervakar fångsterna och för noggrann statistik över de olika laxarterna för att säkerställa att tillräckliga mängder fisk har undkommit fiskeflottan och lyckats simma uppströms för att leka. Längs de grundare och klarare floderna använder sig ADF&G av flygplan så att de kan se fisken från luften, säger Jon Sarrheim som driver fiskeföretaget Wildcatch med Gibbons. Man kan också se hoppande fiskar och aktiviteten övervakas från observationstorn. I kombination med strikta regler, tillsyn och kontinuerlig forskning har detta gjort Alaska till en global ledare på fiskeriförvaltning och en Inte bara burklax Det var den enorma tillgången på fisk som gav upphov till Bristol Bays rykte som producent av burklax. Det var så mycket fisk att man var tvungen att konservera den, eftersom det nästa dag skulle komma en ny våg med fisk, säger Gibbons. Nu när fisken har blivit dyrare runt om i världen, görs enorma investeringar i Bristol Bay för att filea och portionsförpacka fisken och därigenom öka värdet ytterligare, fortsätter Gibbons. Något som har bidragit till denna nya inställning är det stora intresse livsmedelskedjorna i USA och Europa har visat för MSC-märkningen. I september 2008 lanserade Findus Frankrike en ny specialprodukt fiskpinnar från Alaska och tack vare MSC-märkningen tog alla större franska livsmedelsbutiker direkt in den. Som resultat ökades Findus marknadsandel från 38 till 45 procent. Hjälper våra samhällen Tack vare att man nu har börjat filea och kyla ner fisken kan alla personer i leverantörskedjan få ut lite mer värde, förklarar Gibbons. I våra samhällen finns det få jobb och inte mycket möjligheter. Laxen är ofta det som genererar de pengar som behövs för att klara sig under resten av året. Ju mer värdefull fisken blir, desto mer av värdet kommer samhällena i Alaska till godo. Långt samarbete med MSC Laxfisket i Alaska, som varit en föregångare för hållbar fiskeriförvaltning allt sedan Alaska blev erkänt som stat i 1959, var ett av de första fiskena som medverkade i MSC-programmet. Syftet var att genom oberoende certifiering bevisa för de globala marknaderna att fisket i Alaska var hållbart omcertifierades Alaskafisket under ADF&G:s ledning och hårda arbete för en andra femårsperiod. ADF&G var ett av de första fiskena som certifierades av MSC och har spelat en viktig roll i MSC-programmets utveckling och de förbättrade och mer konsekventa krav och riktlinjer som utgör MSC:s standard. Enligt Bedford har MSC:s rekommendationer om ökad forskning kring sambandet mellan odlad och vild lax i Prins Williamsundet och sydöstra Alaska varit bra för myndigheten, eftersom det gjort frågan mycket viktigare. Men det har inte alltid varit lätt. Bedford påpekar att ADF&G har fått dela en del av den växtvärk som MSC-programmet haft. Bedford menar att det antagligen har varit en unik erfarenhet bland MSC:s kunder som berodde på det långa samarbete man haft med programmet samt Alaskafiskets storlek och komplexitet. ADF&G:s arbete med MSC har varit mycket positivt för Alaskas fiskerinäring. Den vilda laxen från Alaska är eftersökt i hela världen och för närvarande finns nästan 900 MSC-märkta produkter i över 30 länder. MSC-märkningen spelade en stor roll när de nya fiskpinnarna lanserades. Denna nya produkt togs direkt in av alla större franska livsmedelskedjor. Att erbjuda mer och mer MSC-märkta produkter är ett mycket bra sätt för butiker att visa sitt stöd för en hållbar fiskerinäring Sophie Allemand, varumärkeschef för Findus Frankrikes fiskgrupp 12 Rupert Howes / MSC

8 Hoki, Nya Zeeland CERTIFIERADES mars 2001 omcertifierades oktober 2007 Hoki (Macruronus novaezelandiae) Flyttrål, bottentrål Nya Zeeland Terry Hann Förvaltas som två separata bestånd väster och söder om South Island (västra beståndet) och Cooksundet och Chatham Rise, öster om South Island (östra beståndet) ton (TAC 2008/09) På Nya Zeeland är vi stolta över vår hållbara fiskeriförvaltning och välkomnar omcertifieringen av Hokifisket. Det är en oberoende granskning av våra fiskemetoder. Det är bara positivt George Clement, vd för DeepWater Group Ltd, Nya Zeeland Sealord Group Ltd DETTA ÄR VERKLIGEN en framgångshistoria, säger George Clement, vd för DeepWater Group Ltd på Nya Zeeland, och ger mig generöst en rubrik. Vad sägs om: Fiske återuppbyggt i MSC:s regi beståndet ligger nu väl över MSY (maximalt hållbart uttag)? Medan vårt telefonsamtal pågår avslutar MFish (Nya Zeelands fiskerimyndighet) just sin årliga analys av det östra och västra hokibeståndet. Under senare år har det västra beståndet legat under förvaltningsmålen på grund av minskade rekryteringsnivåer (d.v.s. det antal unga individer som träder in i fiskpopulationen ett visst år). Ingen vet varför detta har drabbat just hokibeståndet (hokin, som är en kraftig vit fisk, är en av landets viktigaste fiskarter). Vissa år överlever helt enkelt färre hokilarver och unga exemplar än andra år och det har inget att göra med överfiske. Det är en berg- och dalbana, säger Clement. Rekryteringsnivåerna för hokin kan fluktuera 50-faldigt från år till år var rekryteringen till västra beståndet högre än genomsnittet, vilket resulterade i fångster på ton per år Låga rekryteringsnivåer mellan 1995 och 2000 har dock reducerat beståndet. Som kompensation har vi begränsat fångsten till ton. Tack vare denna fångstbegränsning samt ökade rekryteringsnivåer har beståndet ökat igen. Uppbyggnad av beståndet Det verkar som om den här strategin har varit framgångsrik. Tack vare ökade rekryteringsnivåer och låga fångster har beståndet indianlaxfisket till sig igen och ligger högre än vad som krävs för att generera MSY, d.v.s. den största fångsten man kan ta ut utan att påverka beståndets mängd och reproduktionsförmåga. Man har varit särskilt orolig över västra beståndet, som 2007 var klart lägre än vad som behövdes för att generera MSY, men enligt en analys över fiskebestånden 2009, beräknas båda bestånden nu ligga över den storlek som krävs för att producera MSY. MSC har spelat en nyckelroll i denna utveckling. Ett av villkoren för omcertifieringen 2007 var att branschen genomförde ett program för att bygga upp beståndet igen. Programmet skulle behöva uppdateras årligen om återhämtningen inte nådde målet. Man krävde också att de förvaltningsmål som beskrivs översiktligt i Nya Zeelands statliga program för återhämtning skulle beskrivas utförligare. Det sägs att MSC-certifieringen har lett till att man dokumenterar processer bättre. Clement håller med om att detta är den huvudsakliga vinsten med MSC-certifieringen, men det finns andra: För att bli MSC-certifierade var vi tvungna att göra en miljöriskbedömning av fisket som alla de olika intressenterna skulle medverka i. Vi ser det som ett positivt steg. Minskad dödlighet bland sjöfåglar Ett annat villkor för omcertifiering var att fisket skulle vidta åtgärder för att minska skador och dödsfall bland sjöfåglar genom bättre hantering av utkast av fiskrester från fartygen. Alla hokitrålare har nu individuella förvaltningsplaner, säger Clement, som innehåller regler för hur fiskrester ska tas om hand. Den enda målsättningen är att färre sjöfåglar ska skadas eller dödas när de söker efter föda. Sedan 2001 har antalet skadade eller dödade fåglar minskat från 8,73 sjöfåglar per 100 bogseringar till 1,32 per 100 bogseringar. Denna minskning har uppkommit till följd av olika regleringsåtgärder och frivilliga åtgärder. Minskad bottenpåverkan Enligt Clements, stärker och systematiserar MSC de goda avsikter som redan finns. De bentiska skyddsområdena är ett annat lysande exempel. MSC:s certifierings- och övervakningsprogram bedömde att sambandet mellan trålning och livsmiljöerna på havsbottnen måste beaktas mer vid förvaltningen. År 2007 införde den Nya Zeeländska staten stängda BPA-zoner, vilket innebär att trålning och muddring har förbjudits på mer än 30 procent av Nya Zeelands ekonomiska zon. På fiskerinäringens initiativ införde man också lagskydd för en mängd representativa och ofördärvade bentiska livsmiljöer. Detta är den största förekomsten av skyddade marina områden i världen och den är inriktad på att bibehålla den ofördärvade marinbiologiska bentiska mångfalden på djupt vatten. Det var inte uteslutande MSC-certifieringen av hokin som ledde till allt detta, säger Clement, men det visar att det finns flera som har liknande tankegångar. Vi och MSC gör samma sak och strävar båda efter långsiktiga, hållbara lösningar. Vi producerar mat, men skyddar samtidigt våra fiskeresurser och havsmiljöer. Hokifisket är Nya Zeelands största fiske. Vi säljer MSC-certifierad hållbar hoki till kunder i Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien. MSC-certifieringen av fisket var ett bevis på att vi både behöver och tjänar på vårt långsiktiga åtagande att producera hållbar fisk Eric Barratt, vd för Sanford Ltd Sustainable Seafood 14 Sealord Group Ltd

9 Hjärtmusslor, Burryviken Photo provided courtesy of South Wales Sea Fisheries Committee CERTIFIERADES 20 april 2001 omcertifierades februari 2007 Hjärtmussla Skrapning och silning Storbritannien Burryvikens sund nära Llanelli och Swansea i södra Wales i Storbritanniens västra delar ton De (parlamentet i Wales) säger att vi behöver fler MSC-certifierade fisken för att visa att vi sköter vårt jobb bra. Det är ett oberoende bevis på framgång, ett referenstal. MSC tittar på hela bilden REDAN INNAN DE blev certifierade hade hjärtmusslorna från Burryviken traditionen på sin sida. Genom hela fiskets historia (som sträcker sig tillbaka till romartiden) var den enda tillåtna fångsmetoden skrapning och silning (man gräver upp musslorna från leran vid lågvatten och silar dem sedan genom ett nät så att små, unga individer går fria och kan gräva ner sig igen och fortplanta sig). Musselplockare, som oftast var kvinnor, tog upp kg per dag, så mycket de kunde bära fram till man började använda häst och vagn på 20-talet, vilket ökade lasterna och, för första gången, satte press på hjärtmusselbeståndet. Kontrollåtgärder som var före sin tid 1965 infördes särskilda regler för att kontrollera mängden på hjärtmusslor som togs upp från Burryviken. Antalet licenser begränsades till ca 50 musselplockare (samma antal gäller än idag). Målet var att ta en bestämd del av biomassan varje år, mot bakgrund av utredningar som fiskeripersonal och CEFAS (Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science) gjorde i maj och november varje år. CEFAS har tre laboratorier i Storbritannien. I utredningarna ingår bland annat slumpvis räkning och storleksklassificering av hjärtmusslor längs en linje på båda sidor om Loughorflodens mynning. Resten är kvar som yngelbestånd och för att utgöra mat för strandskator och andra fåglar som kommer till området. Området har utsetts till ett område av särskilt vetenskapligt intresse (SSSI) och ett särskilt skyddsområde enligt EU:s regler. Reglerna visade sig vara en lagstiftning som låg före sin tid. EU:s gemensamma fiskeripolitik bygger på kontroll av indata flottans storlek, fiskeansträngningen och kontroll av utdata, d.v.s. hur mycket fisk som tas enligt kvotering, förklarar Phil Coates, chef för South Wales Sea Fisheries Committee, en av de tolv uppmuntra dem att ta upp stora hjärtmusslor eller små hjärtmusslor. Vi har också ett straffsystem. Om du bryter mot reglerna har du tre chanser, sedan är det kört. Ligga kvar i täten med MSC Trots alla dessa åtgärder ville Coates bestämt skaffa MSC-certifiering. Vi hade ett välskött fiske, säger han, och varför inte visa upp det? Vi tyckte att andra fisken skulle kunna förvaltas med motsvarande kontrollnivåer och samarbete mellan lagstiftare och bransch. Vi ville ligga i täten. Det låter idealistiskt, men det är vårt jobb d.v.s. att förvalta skaldjur, inte bara till förmån för konsumenterna, utan också för de fiskare som fångar dem och fåglar som lever av dem. Regeringsstöd Åtta år senare har 39 fisken runt om i världen certifierats av MSC och Burryviken (som var det femte fisket som blev certifierat och det första för denna sorts molluskdjur) låg mycket riktigt i täten. Wales parlament har erkänt framgången och berömmer fisket både i sin miljöstrategi för Wales och i utvecklingen av en fiskestrategi för Wales. Parlamentet vill att det ska finnas fler MSC-certifierade fisken som ett tecken på hållbar fiskeriförvaltning, säger Coates. MSC-certifieringen är ett oberoende mått på framgång, ett jämförelsetal. Stödet för MSC-certifieringen är så starkt att Wales lokala styre och Världsnaturfonden två gånger har betalat Burryvikens certifieringskostnader. Lokala handlare är också medvetna om fördelarna. Alla använder det som modell för att gå framåt med lokala föreskrifter, säger Colin MacDonald, vd för Leslie A Parsons & Sons och ordförande i Penclawdd Shellfish Processing Ltd. Jag skulle vilja att Deefloden ansöker om MSC- certifiering., säger han. Han vill att Phil Coates, chef på South Wales Sea brittiska nämnder som reglerar och Burryviken ska upprätthålla sin certifiering, En MSC-certifiering är ett erkännande av att ett fiske Fisheries Committee förvaltar fisket i området. Vi har precis trots att området just nu är stängt på grund är välskött. Jag har sett så många investeringar gå samma kontroller vid Burryviken och en ökning av dödligheten bland om intet för att det inte fanns vettiga kontroller och alla möjliga olika ytterligare kontroller. hjärtmusslorna, som inte har något Men det är mycket lättare att reglera vad att göra med hur fisket förvaltas. förvaltning. Vi behöver kontinuerlig tillgång på fisk och som händer med sand än att reglera Livsmedelsbutiker vill ha fler och fler vi behöver hållbarhet fiskefartyg till sjöss! Vi kan säga åt folk att MSC-produkter, säger han och vi vill inte de inte får fiska på söndagar, vilka förlora vår länk med leverantörskedjan. När Colin MacDonald, styrelseordförande för Penclawdd Shellfish Processing Ltd områden de får och inte får fiska i, hjärtmusslorna kommer tillbaka, är vi redo. 16 Photo provided courtesy of South Wales Sea Fisheries Committee

10 Makrill, Sydvästra Storbritannien, Dörjfiske John Spaul CERTIFIERADES 29 augusti 2001 omcertifierades februari 2007 Makrill (Scomber scombrus) Dörj Storbritannien Kustvattnen kring Cornwall och Devon mellan Start Point och Hartland Point i sydvästra England ton MSC anses vara guldstandarden. Budskapet är: Om du vill sälja till de stora livsmedelskedjorna i framtiden måste du vara MSC-certifierad Nathan de Rozarieux, fiskare och projektledare, Seafood Cornwall MAN BEHÖVER INGET bete, förklarar Nathan de Rozarieux när han rullar ut linan från en palettliknande träbräda som han håller i handen och sänker ner den i vattnet. På linan sitter en blyvikt och 35 krokar som var och en är 5 cm långa och smyckade med plast och röda fjädrar. Så här känns det när makrillen hugger till, säger han och räcker mig linan samtidigt som han långsamt flyttar båten framåt en aning. Jag känner inte mer än en svag dallring från det mörka vattnet under oss. De lever på plankton och tobis, säger Nathan de Rozarieux. När han rullar up linan ser vi inte bara en, utan åtta fiskar som dansar i solskenet. Traditionsenligt fiske med låg miljöpåverkan Denna fångstmetod med låg miljöpåverkan är ett exakt och klinisk sätt att bara fånga en art (andra fiskar kastas tillbaka levande i vattnet) och gör att unga fiskar kan slängas tillbaka till vattnet. När man fiskar på det här sättet är det omöjligt att överfiska eller skada beståndet, säger David Muirhead, styrelseledamot för South West Handline Fishermen s Association. Förutom det, gäller en kvot för den 150 fartyg stora flottan på bara ton om året, mindre än en procent av Storbritanniens sammanlagda kvot. Trålfisket på de stora skotska fartygen fångar mer än hälften av det på bara en natt, säger Muirhead. Bra marknadsföring Den här typen av fiske som är skonsamt för miljön, är otroligt bra marknadsföring. Någon gång varje år säljer alla stora brittiska livsmedelskedjor makrill från Cornwall som har fångats på det här sättet, säger Rozarieux, och sedan vi certifiererades 2001, omnämns vi i pressen i stort sett en gång i månaden. Vår MSC-certifiering är verkligen bra marknadsföring, säger han. Många journalister är intresserade och varje gång man nämner MSC i tidningen, tas handfångad makrill upp som något brittiskt. I tidningarnas matrecept ingår ofta olika rätter med vår handfångade makrill. För dem är det vår MSC-certifiering som ja...fångar dem! Högre priser Allteftersom kundernas miljömedvetenhet har ökat har också priserna ökat. Man betalar bra mycket mer för stora makrillar än någon annan grad, säger Muirhead. Vi har fått priser på upp till 4 pund per kilo, och det är helt otroligt. Det är samma som 28 pund per stone (6,36 kilo). På 70-talet tjänade vi bara 80 pence per stone och tills för ganska nyligen ansågs det otroligt att någon fick 7 pund per stone för stora makrillar. En av orsakerna till prisökningen måste vara MSC-märkningen, även om det är svårt att sätta fingret på det. De Rozarieux tror också att trenden att äta hälsosammare mat och de numera välkända fördelarna med omega-3-fetter som finns i fet fisk kan ha bidragit men för honom rör det sig dock inte om priset på fisk. Skydda befintliga marknader För oss handlar MSC om att skydda vår marknad, säger han. Nästan alla livsmedelskedjor använder nu MSCmärkningen som ett kriterium för att köpa in fisk och MSC-certifiering är nödvändigt om man vill se sina produkter på livsmedelsbutikernas hyllor. MSC är guldstandarden i ekomärkning. Budskapet är: Om du vill sälja till de stora livsmedelskedjorna i framtiden, måste du vara MSC-certifierad. Alla de stora brittiska livsmedelskedjorna har MSC-certifiering som ett avgörande kriterium i sina inköpsstrategier för hållbara fisk- och skaldjursprodukter. I Cornwall finns många handlare som har antagit MSC:s spårbarhetsstandard Chain of Custody, vilket innebär att all makrill i livsmedelsbutikerna har det blå MSC-märket. Det finns en handfull sådana handlare här nere, säger de Rozarieux, som köper för de stora kedjorna Tesco, Marks & Spencer, Sainsbury s och Morrisons. Vid fiskauktionen i Newlyn brukar man också stöta på en köpare för Migros, den schweiziska butikskedjan. De betalar bra för hög kvalitet, säger de Rozarieux, och nu vill de också ha MSC-märkt. En ensam fiskare i en liten öppen båt som använder en enkel lina med krokar det är fiske i dess renaste form. MSC-märket visar att fisken är miljövänligt fångad och även om det finns makrill på många platser är den handfiskade makrillen från Cornwall något alldeles speciellt Andrew Mallison, marinteknolog, Marks & Spencer 18 John Spaul

11 Havskräftor, Loch Torridon, Tinfiske Caroline Woffenden Torridons havskräftfiske är ett av de mest ansvarsfulla och framåttänkande fisken vi mött och det är en glädje att arbeta med deras fiskare. Det är mycket lovvärt att de var de första som ansökte om, och fick, MSC-ackreditering i Skottland. Det ger dem en solid och oberoende bekräftelse av att de har rätt inställning fiskeriförvaltning Dr David Donnan, ansvarig för policyfrågor och rådgivning, Scottish Natural Heritage CERTIFIERADES 16 januari 2003 omcertifierades juli 2008 Havskräfta (Nephrops norvegicus) Agnade tinor och tinor på lina Storbritannien Loch Torridon och inre Raasaysundet, nordvästra Skottland 120 ton Vi kan bevisa för det skotska parlamentet och andra intressenter att vi bedriver ett hållbart fiske. Det är det som är fördelen med att vara MSC-certifierad Karen Starr, styrelsedeamot för Torridon Nephrops förvaltningsgrupp NEJ, DET ÄR inte riktigt så idylliskt som att ro ut och hala upp tinor, skrattar Karen Starr på Torridon Nephrophs förvaltningsgrupp när jag berättar hur jag föreställer mig havskräftfisket. Vi har 10 fartyg. Fyra av dem är moderna katamaraner och två har enkelt skrov. Inte ett enda är över 10 meter. 115 tinor (eller agnade burar som liknar hummertinor, som skaldjur lätt kan krypa in, men inte lika lätt ta sig ut ur) läggs ut i en rad med en boj som markerar ena änden. Fram till 1983 hade man en 3-milsgräns som begränsade användningen av rörliga fiskeredskap, d.v.s. trålare, i dessa kustvatten där sjöpennor och andra koralldjur frodas. Begränsningen släpptes 1984 och de fiskare som använde tinor upptäckte att deras redskap fastnade och drogs med av trålarna, vilket innebar en betydande ekonomisk förlust. Man ansåg att deras miljövänliga fångstmetoder underminerades av andra, mer industriella fångstmetoder skapade skotska regeringen ett stängt område, d.v.s. ett fredat området där man endast fick använda fasta redskap som bland annat tinor. Fiskenäringen såg det som en chans att bevisa att de kunde förvalta fisket på ett hållbart sätt och valde MSC-certifiering som ett oberoende, vetenskapligt sätt att visa det. Frivilliga fiskerestriktioner Ett certifieringsvillkor var att man skapade en förvaltningsgrupp som skulle övervaka frivilliga fiskerestriktioner och man tillät bara fiske under ett fast antal dagar per år med användning av ett begränsat antal burar och krävde att honor med rom släpptes tillbaka i vattnet. Man krävde också att man infogade selektionspaneler så att små individer inte blev fångade. Vetenskapligt intresse och bekräftelse Efter certifieringen blev fiskeriområdet ett slags levande laboratorium med forskning ledd av Scottish Natural Heritage, Glasgow universitet och Fisheries & Research Services i Aberdeen, med flera.forskningen visade att vårt fiske hade begränsade miljöeffekter, med extremt låg bifångst och endast negligerbart spökfiske (när redskap som tappats till havs fortsätter att fånga fisk på havsbottnen). Politiskt inflytande Det enda orosmolnet var att fiskefartyg som använde tinor, men som inte tillhörde gruppen eller följde deras regler började dyka upp i området. De hade ironiskt nog kommit till följd av publiciteten kring stängningen, vilket gjorde området till en attraktiv plats för fiske. I 2008, när området skulle omcertifieras, gav Moody Marine, certifieringsföretaget, uttryck för liknande tankegångar och ställde som villkor att man kunde garantera att de begränsningar som fanns uppfylldes. Som svar tog man kontakt med den skotska regeringen för att hitta ett sätt att lösa problemet. Det är där vi är nu, förklarar Star och bekräftar att regeringens åtgärder kommer vara en direkt följd av arbetet med MSC. Inledningsvis var det dock ett sätt att upprätthålla status quo, säger hon. Syftet med certifieringen var att behålla det fredade området. Det är bättre för oss om inget förändras. Vi gick med i MSC-programmet för att bevisa att vårt fiske var hållbart och kunna fortsätta på samma sätt, både för att det skulle ge ekonomiska fördelar och för att skydda vårt samhälle. Socioekonomiska fördelar Levande havskräftor från Loch Torridon säljs för ett pris som är tre till fyra gånger högre än priset på trålade havskräftor, förklarar Starr. Eftersom 95 procent av fångsten går till Spanien, där man inte tidigare var intresserad av MSCmärkningen, är fångsten inte MSC-märkt. Fördelarna för våra samhällen har varit ovärderliga. Sedan certifieringen har antalet fiskare i gruppen varit oförändrat, eller aningen högre, vilket är mycket bra för det lokala samhället, eftersom denna typ av fiske ses som en attraktiv livsstil.det är precis vad vi ville, säger Starr, se till att fisket går i arv till nästa generation. Vi tänker långsiktigt. 20 Caroline Woffenden

12 Patagonisk Tandfisk, Sydgeorgien, Långrevsfiske David Agnew, MRAG Ltd CERTIFIERADES 23 mars 2004 omcertifierades 11 september 2009 Patagonisk tandfisk (Dissostichus eleginoides) Bottensatta långrev Sydgeorgien och Sandwichöarna Utanför Sydgeorgiens kust i södra Atlanten ca km sydost om Falklandsöarna och västerut mot Shag Rocks ton En av fördelarna med MSCcertifieringen är att den har höjt Sydgeorgiens anseende. Det certifierade fisket genererar procent av statens intäkter och större delen av dem investeras i forskning och fiskeskydd. Vem vet var vi skulle ha varit utan certifiering? Harriet Hall, fiskeriansvarig, Sydgeorgiska staten VI HAR INGEN befolkning på Sydgeorgien, bara en liten grupp forskare som bor på ön, säger Harriet Hall, fiskeriansvarig i Sydgeorgiens och södra Sandwichöarnas regering. Därför har detta avlägsna brittiska territorium varken någon industri eller inkomstskatt som kan generera pengar till statliga projekt, till exempel för att skydda havsmiljön. Fisket av tandfisk är vår främsta inkomstkälla, säger Hall, och det är framför allt pengarna från fisket som hjälper oss att skydda vår miljö. De licensavgifter som tas ut av de tio långrevsfartyg som fiskar tandfisk på djupt vatten återinvesteras i marin forskning och fiskeskydd. På så sätt hjälper vi till att bevara en av våra viktigaste resurser. Förra året uppgick områdets totala intäkter till 4,9 miljoner pund (en ökning från pund 1994) och procent av detta belopp kom från fiske. Hall säger att ungefär det beloppet investeras i forskning och kontroll. Huvudbudskapet är att utan detta MSC certifierade fiske, skulle vi inte kunna betala för forskning, övervakning och kontroll, säger Hall, och utan det skulle det sluta med en miljökatastrof. Det hon tänker på är det välkända och relativt omfattande problemet med oreglerat och illigalt fiske av tandfisk i vissa delar av Södra ishavet. Sådan verksamhet har inte bara minskat beståndet, utan också medfört en hög bifångst av sjöfåglar. Varför är det enda MSC certifierade fisket av tandfisk annorlunda? Kvoterna sätts av CCAMLR (Convention on the Conservation of Antarctic Marine Living Resources) och det ligger mycket forskning bakom, säger Hall. Vi har ett patrullskepp som är ute på heltid, välutbildad fiskeripersonal och en mycket effektiv lagstiftning så om någon fiskar när de inte borde, kan vi vidta åtgärder. För att minska bifångsten av sjöfåglar fiskar man endast på vintern (när fåglarna inte häckar och därför inte har lika stor press på sig att hitta mat) och bara på natten när färre fåglar är ute och flyger. Bete måste vara tinat så det sjunker snabbt, säger Hall, och det finns system med vikter på linorna för att uppnå samma effekt. Det har, enligt MSC:s utvärderingsrapport, lett till att bifångsten av sjöfåglar i det certifierade området har minskat till negligerbara nivåer. Under fiskesäsongen dödades endast sex fåglar. Stängda områden Allt detta inträffade före certifieringen men har certifiering i sig lett till några förbättringar? Hall hänvisar till villkor nr 10 i MSC:s certifieringsrapport. Den kräver att fisket skulle investera i forskning kring lokalisering av platser med sammansatta bentiska livsmiljöer, som djupa korallområden. Fiske med långrev anses visserligen ha begränsad bottenpåverkan, men det skulle ändå kunna skada djupa korallrev. Om man hittar några sådana platser måste man överväga skyddsåtgärder och därefter dokumentera alla resultat, anger MSC-rapporten. Vi gick längre än att bara överväga och dokumentera, påpekar Hall. Det var framför allt tre djupa korallområden som behövde skyddas och de stängdes helt för fiskefartyg. Vi överträffade kraven. Spårbarhetskravet ger de största miljöfördelarna Den verkliga miljövinsten kommer dock från den granskning som krävs för att certifieras enligt standarden Chain of Custody, en garanti för att varje MSC-märkt produkt kan spåras tillbaka till sitt ursprung. Vi kräver nu att all fångst på Falklandsöarna vägs boxvis under vår insyn, säger Hall. De fartyg som medverkar i MSC-programmet sätter en streckkod på varje låda som produceras ombord och vi granskar och kontrollerar varje sådan låda. Vi vet så när som på några få kilo precis vad som har fångats under ett år och det har hjälp oss att mäta beståndet bättre. Vi vet att fartygen fiskar enligt sina kvoter. Ökade intäkter för miljöskydd MSC-certifieringen har inte bara lett till nya kunder (som Whole Foods i USA), utan betydande belopp har också genererats för att bevara fisket. Enligt vår uppfattning, säger Hall, får staten licensavgiften och vi har kunnat upprätthålla värdet på licenserna. Enligt min uppfattning har MSC-certifieringen hjälpt oss att göra det. Detta fiske bedrivs mellan enorma kolonier av häckande albatrosser och stormfåglar som löper stor risk att skadas eller dödas, så den reducerade dödligheten bland sjöfåglarna är en verklig framgång. Det är fiskeoperatörernas och förvaltarnas förtjänst och det incitament som MSC-certifieringen innebär är avgörande för att uppnå ytterligare framgångar av detta slag Dr Ben Sullivan, samordnare, BirdLife Global Seabird Programme 22 Guillermo Moreno, MRAG Ltd

13 Kummeltrålning, Sydafrika John White / MSC MSC-certifiering skapade en plattform och ett incitament för vårt samarbete. Tidigare var branschen mycket mer misstänksam mot oss. När vi hade börjat med MSC-certifieringen fick vi ett gemensamt mål och det startade en dialog som vi inte hade tidigare Dr Samantha Petersen, ansvarig för hållbara fiskeriprogram, Världsnaturfonden CERTIFIERADES 16 april 2004 Kapkummel (Merluccius capensis) och Djupvattenskummel (Merluccius paradoxus) Bottentrålning Sydafrika Sydostatlantens kontinentalsockel mellan 200 m och m från namibiska gräsen mot söder (djuphavsfiske); Sydafrikas sydkust, på grundare vatten framför allt på Agulhasbanken (kustnära fiske) ton Som ett företag inom den privata sektorn kommer vi på grund av MSC att ta åtgärder för att begränsa dödlighet och bifångst av sjöfåglar. Staten kommer inte tveka när det gäller att befästa detta i lag. Sedan kommer folk säga det är lag på det, man måste lyda, men alla som vet något kommer inse att det började med MSC Roy Bross, sekreterare, South Africa Deepsea Trawling Industry Association EN FÖRDEL MED MSC-märkningen är att det är samvetsgörande, säger Roy Bross, sekreterare på South Africa Deepsea Trawling Industry Association. Först får jag för mig att han har hittat på uttrycket själv, men det myntades av den brasilianska specialisten på utbildning, Paulo Feire, som menade att samvetsgörande innebär att väcka någons samvete genom en serie avgränsade stadier. Det får folk att tänka på sådana saker som en miljövänlig inställning till fiske och sätta ord i handling, förklarar Bross. Vi har gjort några saker i den andan. Marina skyddsområden Som svar på MSC-villkoret om att identifiera områden som kan vara känsliga för bottentrålning, inledde fisket en oberoende analys av möjligheten att skapa skyddade marina områden (MPA:er). Fyra projekt pågår redan i syfte att avgöra var dessa MPA:er ska finnas. Tills dess tillåts trålning endast i etablerade fiskeområden med slät och lerig botten, utom då ett nytt område har undersökts grundligt i samband med en miljökonsekvensbedömning. Det har varit en av de uttalade fördelarna med certifieringen, instämmer Bross. MSC fick oss att fokusera på hur viktigt det var med skyddade marina områden och gjorde att vi lade ner mycket mer pengar på forskning. Drastiskt reducerad bifångst av sjöfåglar På liknande sätt beställde fiskeriverksamheten en utredning i oktober 2004, som skulle analysera hur många sjöfåglar som fastnade i trålarkablar, ett problem som först upptäcktes på Falklandsöarna. Ett certifieringsvillkor var att fisket utredde dödligheten bland sjöfåglar inom ett år, säger Dr Samantha Petersen vid Världsnaturfonden, en av de tre organisationer som medverkade i studien. Om dödligheten var betydande, skulle fiskeriverksamheten behöva vidta åtgärder för att minska dödligheten under påföljande år. I genomsnitt dödades fåglar varje år. Dr Peterson tyckte att branschen agerade mycket snabbt för att införa åtgärder som torilinor (remsor på en lina bakom långrevsfartyg för att skrämma bort fåglarna från betet) och begränsningar på att arbeta med fisken när nät läggs ut, eftersom fiskavfall som slängs överbord är en gratis måltid som lockar dit fåglar, säger Dr Peterson. Tack vare dessa åtgärder har dödligheten bland sjöfåglar reducerats till ca 200 fåglar per år. Till att börja med var det frivilligt att använda torilinor, men det blev snabbt lag. Det är så det går till, säger Bross. Vi inför något nytt tack vare MSC och sedan stiftar man en lag om det för att se till att alla andra inför samma åtgärd. Det har att göra med samvetsgörande som vi pratade om tidigare. Program för att öka beståndet av kingklip 2004 var kingklipbeståndet också oroväckande lågt. Kingklipfisken är attraktiv för långrevsfiskare, men fastnar då och då i trålar. Det behövdes tydligare regler. Som ett certifieringskrav var man tvungen att införa regler om bifångster och ett program för att bygga upp beståndet. Tack vare dessa krav har man nu som försiktighetsåtgärd infört fångstbegränsningar för, stängt yngelområden vid relevanta tidpunkter och infört begränsningar på andra arter, säger Bross. Förut hade vi inte några regler om bifångst. Nu har vi mycket klara regler och de revideras varje år. Det är en försiktighetsåtgärd, inte någon fullständig lösning påpekar han eftersom praktiskt taget ingen ikonisk bifångst eller oönskad fisk fångades. Ändrad inställning Den fråga som bör ställas enligt Bross, är inte hur MSC-certifieringen ändrar olika detaljer i förvaltningen av ett fiske, utan hur den ändrar människors inställning. En sådan förändring ger upphov till en mängd fortsatta fördelar, säger han vidare. Det kanske inte låter som en direkt fördel men jag anser att det är en av MSC-certifieringens viktigaste. Den ändrar tankegångarna hos alla typer av människor som är inblandade i fiskeverksamheten. Det ska inte underskattas. 24 WWF

14 Languster, Nedre Kalifornien CERTIFIERADES 27 april 2004; påbörjade sin omcertifiering i oktober 2008 Langust (Panulirus interruptus) Agnade tinor Mexiko Stillahavskusten utanför Baja California Sur, mellan Cedros Island och Punta Abrejos ton Vårt ursprungliga mål var att MSC-certifieringen skulle ge oss marknadsfördelar, men den verkliga vinsten är inte lika påtaglig. Vi har nu den styrka som behövs för att påverka myndigheterna att organisera vårt samhälle på ett bättre och mer rättvist sätt Mario Ramade, Senior Biologist with FEDECOOP FÖR DE TIO byar som livnär sig på fisket har MSC-certifieringen betalat sig flera gånger om. Innan vi blev certifierade fick samhällena inte statlig el, säger Mario Ramade, överordnad biolog vid FEDECOOP (den regionala sammanslutningen av fiskekooperativ). Varje samhälle var tvunget att tillhandahålla sin egen el. Efter certifieringen har vi dock fått mer uppmärksamhet från de statliga myndigheterna och de har satt upp ett program för elförsörjning. Jag hyser ingen som helst tvekan om att detta berodde på MSC-certifieringen. Samhällsstyrka Förutom ett bidrag på 20 miljoner dollar avseende el, har staten investerat i fiskenäringens infrastruktur, tillfartsvägar och dricksvatten. Ramade tror att regeringen har inspirerats av de internationella framgångarna och den styrka man fått från att vara ett MSC-certifierat fiske. Enligt Ramade, uppväger de sociala och politiska fördelarna vida alla eventuella affärsmässiga fördelar.tack vare vår MSC-certifiering, investerar nu Mexikos fiskeridepartement i sociala program och ger oss en plats i den nationella fiskerinämnden, säger Ramade. Det är inte ett resultat man kan mäta i siffror. Fiske med låg miljöpåverkan Certifieringen uppnåddes med stöd från Världsnaturfonden, USA:s regering och Comunidad Y Biodiversidad (COBI), en icke-statlig organisation i Mexiko, och är därför ett bra exempel på samarbete mellan regering, fiskare och miljöorganisationer. Var och en av FEDECOOPS nio kooperativ har ett exklusivt fiskeområde enligt en lång statlig fiskerilicens. Kooperativen har normalt en egen biolog eller tekniker som hjälper till med datainsamling och vetenskaplig rådgivning. Fiskeområden kan stängas om beståndet är oroväckande lågt och enligt lag måste languster uppnå en viss storlek. Honor med rom får inte landas och man tillåter bara vissa typer av fångstredskap. Alla fällor måste ha flyktöppningar för att små individer ska kunna gå fria. Tack vare dessa åtgärder, de båtar man använder (8 meter långa ekor med utombordsmotorer) och fiskeflottans storlek (ca 20 fartyg per kooperativ) hade fisket mindre miljöpåverkan men det hade inte gjorts många studier som bevisade detta. Ett certifieringskrav var att fisket inom två år skulle påbörja åtminstone ett forskningsprogram kring effekterna på ekosystemet. Redan innan ett år hade gått hade man startat CIBNOR-projektet tillsammans med Stanford universitet, en del av det pågående projektet om biokomplexitet i nedre Kalifornien som leds av Dr Fiorenza Micheli från Stanford universitet i Kalifornien. En aspekt var Geoff Shesters doktorsavhandling. Shester, som då var doktorand vid Stanford universitet, analyserade tillsammans med andra personer bifångst genom att lämna fällor i vattnet i tio dagar för att simulera redskapsförlust till sjöss. De undersökte om languster som fångades hölls kvar permanent (spökfiske) och testade biologiskt nedbrytbara utlösningsmekanismer på fällor (ett lagkrav sedan 2007) som, på grund av att de ruttnar på halva tiden, minimerar den period som spökfiske kan pågå. De dök också ner till fällor som låg direkt på svampar och koraller och filmade alla eventuella skador på livsmiljön. Utredningen bekräftade det som fiskarna misstänkte. Fällor påverkade ekosystemet minimalt och spökfisket uppnådde inte nivåer som skulle påverka antalet dödade languster nämnvärt. Vår forskning bekräftar i stort sett att langustfisket i nedre Kalifornien har begränsade effekter på ekosystemet, skrev Shester 2008 i sin doktorsavhandling, och är ett lysande exempel på ett hållbart fiske som förtjänar att behålla sin MSC-certifiering. Bibehållna marknader I år ska fisket genomgå sin första omcertifiering (måste göras vart femte år för att upprätthålla certifieringen) och det påståendet kommer då att testas. Men varför valde man att gå vidare med omcertifiering? Just nu säljer vi 95 procent av våra languster till Asien utan MSC-märkning, förklarar Ramade, men vi tror att marknaden kommer att vilja ha fler och fler MSC-märkta produkter. En dag kommer det blå ekomärket att vara obligatoriskt, precis som HACCP har blivit det för matsäkerhet, och om vi inte är MSC-certifierade då kommer vi att förlora marknadsandelar. Det här samhället har inga alternativa resurser som kan utvecklas. Fisket, framför allt langustfisket, betyder allt för oss. Vi måste fortsätta med MSC-programmet. Langustfisket i nedre Kalifornien har visat att en MSC certifiering inte bara stärker välskötta samhällsbaserade fiskerinäringar, utan också ger mer makt åt befolkningen som behöver fisket som levebröd Meredith Lopuch, vice-chef på WWF-US-initiativet för hållbara fisk- och skaldjur (Världsnaturfonden, WWF, är en av de två icke-statliga organisationer som stöttade fisket under certifieringsprocessen) 26

15 Alaska Pollock, Berings Hav/Aleuterna, Alaskagolfen CERTIFIERADES 14 february 2005; Omcertifierades 29 januari 2009 Alaska pollock (Theragra chalcogramma) Huvudsakligen pelagisk trålning USA Stilla havet, i östra delen av Berings hav, norr om Aleuterna; Alaskagolfen, till söder och öster om Aleuterna ton; ton och ton (2009) Jag vet att våra medlemmar har lyckats behålla många kunder tack vare MSC-certifieringen och att den gjort att de har kunnat bredda sina kundbaser i Europa och Storbritannien. Det är helt solklart det finns många fördelar med en certifiering Jim Gilmore, ansvarig för offentliga angelägenheter, At-Sea Processors Association At-sea Processors Association UNDER LÅNG TID misslyckades försöken att introducera pollock på den brittiska marknaden, eftersom det inte var torsk, säger Jim Gilmore, ansvarig för offentliga angelägenheter vid At-Sea Processors Association, vars medlemmar trålar de kalla vattnen i dessa stora, ikoniska och kommersiellt värdefulla fiskeområden. Sen helt plötsligt tar Youngs MSC-märkta pollockprodukter slut de säljer! Nya marknader för en ny fisk Nu tar de brittiska kunderna för givet att de ska finnas fiskbullar av pollock och att de kan köpa Youngs särskilda jumbospecial (två extra stora filéer vild Alaska pollock i krispig panering), vilket gör dem mer samstämmiga med de amerikanska konsumenterna. I USA har det stått pollock i innehållsdeklarationen på allt från Bake R Broil fiskfiléer och Batter N Brew fiskportioner till Healthybake Bites och Trident s The-Ultimate Fish Stock som säljs i livsmedelsaffärer i hela USA. I Storbritannien stod det däremot före 2005 ingenting om pollock i innehållsförteckningen, utan pollock kallades bara vit fisk. Orsaken var att man inte ville skrämma bort konsumenter som bara köpte torsk och kolja. Hållbar fiskeriförvaltning Alaska pollock har faktiskt fiskats på ett hållbart sätt under årtionden. Fiskeriförvaltare intar en försiktig hållning och sätter fångstkvoten under de acceptabla biologiska nivåerna som rekommenderas av en panel med statliga, lokala och akademiska forskare. Om det råder osäkerhet, väljer man de striktare begränsningarna. På alla fartyg finns minst en observatör som ska övervaka och registrera fångsterna samt bedriva forskning. Det finns också observatörer vid alla behandlingsanläggningar på land för Alaska pollock. Nivåerna på bifångst och svinn är låga. Alaska pollock står för 99 procent av allt som fångas i näten och alla delar av fisken används. För att skydda platser där unga exemplar av Stellers sjölejon håller till och deras födoområden har man infört stängda områden på fler platser i fiskeområdet. Man har också infört ett system för att fördela delar av pollockkvoten till avlägsna samhällen i Alaska. Precis som i andra fall var MSC-certifieringen av Alaska pollocken förknippad med vissa villkor för att se till att fisket, såsom hittills alltid skett, även i framtiden fortsätter att utöka forskning och åtgärder för att skydda beståndet och miljön i detta viktiga marina ekosystem. Marknadstillgång och bibehållna marknadsandelar Vi valde att gå med i programmet eftersom vi ansåg att vi uppfyllde MSC:s standard, menar Gilmore, men MSC:s oberoende, tredje partsvalidering ger en extra försäkring samt fiskebranschens erkännande om att det är en välskött fiskerinäring. Det gör oss mycket synligare. Men det som verkligen har blivit synligare är fisken själv. Japan har alltid varit en stor köpare av Alaska pollock (malen, som surimi, och för rommen) men Europa och USA är våra tillväxtmarknader. I USA, till exempel, använder McDonalds nästan bara Alaska pollock i sina fiskburgare. McDonald s uppskattar det faktum att Alaska pollocken har en MSC-certifiering, även om man inte basunerar ut det, säger Gilmore. Att medverka i MSC-programmet är definitivt en fördel i USA och Europa i fråga om marknadstillgång och bibehållna marknadsandelar. Det är inte så lätt att ge några tydliga siffror och fakta, men i Storbritannien har försäljningen av olika pollockarter (inklusive Alaska pollock) fördubblats under de senaste två åren, från 11 till 23 procent enligt de marknadsundersökningar som TNS har gjort. Det är en trend som bara kan vara bra för de som fiskar MSC-certifierad pollock. Jag tror inte att det bara är tack vare MSC som pollock har blivit så populärt, säger Pat Shanahan, programansvarig för Genuine Alaska Pollock Producers, men det har definitivt hjälpt till. Vi hade redan gjort en medveten satsning för att ändra begreppet vit fisk till pollock. Det var mer sannolikt att företag som Young s, som sedan länge har lagt stor vikt på MSC-märkningen skulle kunna lockas att ta det steget om fisket var MSC-certifierat. Så MSC spelade en roll. I januari 2009 meddelade pollockfiskerierna i Berings hav, Aleuterna och Alaskagolfen att de skulle gå igenom omcertifieringsprocessen, som de måste gå igenom vart femte år om de ska behålla sin certifiering. Våra medlemmar ville bli omcertifierade, eftersom det är bra för oss särskilt i Europa, säger Gilmore. Det var medlemmarnas eget val. Jag är säker på att vi har skapat marknader, bibehållit marknader och gett säkerhet på grund av certifieringen. MSC-märkningen gav oss det självförtroende vi behövde för att berätta för kunderna om Alaska pollock. Vi kunde säga mer till konsumenterna än bara namnet på fisken vi kunde också säga att orsaken till att det betyder något för er som konsumenter är att produkten kommer från ett hållbart fiske Mark Ventress, kategorichef på Young s Seafood 28 At-sea Processors Association

16 Sjötunga, Sill och Makrill, Hastings Bart van Olphen, vd för Fishes Wholesale BV MSC Mitt arbete med sjötungsfisket i Hastings har gjort mig ännu mer säker på att detta är enda vägen framåt. Det är därför Fishes bara arbetar med MSC-certifierade, hållbara fisken. Genom att agera på detta sätt och sprida budskapet till konsumenter, tar vi vårt ansvar för att bevara våra hav CERTIFIERADES 16 september 2005 Sjötunga (Sole solea), sill (Clupea harengus) och makrill (Scomber scombrus) Bottengarn och grimgarn Storbritannien Östra delen av Engelska kanalen, mellan Beachy Head och Dungeness, och i kustvattnet till 6-milsgränsen 72 ton sjötunga; 10 ton sill och makrill Jag har ingen lust att bli rik på att tömma havet på all fisk, så att min son inte får någonting alls när han är ute och fiskar. Fiskbestånd, skada på sjöbädden, bifångst MSC granskar hela bilden Paul Joy, ordförande på HFPS NÄR VINDEN BLÅSER från sydväst skjuter vi lös båtarna från stenarna med en bulldozer, säger Paul Joy från Hastings Fishermen s Protection Society och förklarar hur Storbritanniens enda strandliggande fiskeflotta arbetar. Det är som Bondi Beach i dåligt väder, fast mycket kallare. Båtarna surfar verkligen på vågorna. När de kommer in igen hakar vi fast dem i en vinsch och drar snabbt upp dem på land innan nästa våg hinner slå sönder dem. Bästa miljöpraxis De 24 fartygen, som alla är kortare än 10 meter, använder olika fångstmetoder beroende på vilken typ av fisk de vill fånga. För sjötunga används grimgarn som förankras i båda ändarna och lämnas ute under natten (eftersom sjötungan simmar i mörkret, säger Joy). Grimgarnen vittjas nästa dag. Tack vare att maskstorleken är 100 mm (10 mm större än lagkravet) fångar man färre unga individer. Det är bara ett exempel på frivillig bästa praxis. Längst ner på nätet sitter en mycket lätt blylina, förklarar Joy, som gör minimal eller ingen skada alls på havsbottnens flora och fauna. Utanför Hastings finns mjuka koraller, sjöanemoner, sjöborrar, krabbor och småfisk som sjökock och sandskädda som annars skulle påverkas. De drivgarn som används för makrill och sill har också en underteln med vikter som endast sällan kommer i kontakt med havsbottnen och därför orsakar mycket liten skada. Våra familjer har fiskat på det här sättet i generationer, säger Joy, som kan spåra sin släkt längre tillbaka än 1000-talet. Vi har alltid fiskat på ett hållbart sätt, men vi ville visa för andra att vi bedriver miljövänligt fiske. MSC-certifieringen var det bästa sättet att göra det. Som väntat krävdes inte många förändringar för certifieringen och det är därför svårt att mäta de ekologiska vinsterna. I början förde certifieringen inte heller med sig några ekonomiska vinster. Under de första två åren tjänade vi inte ett öre på MSC, sade Joy. Vi fick exakt samma pris som alla andra. Men sedan, i 2007, startade fiskarna ett icke-vinstrivande bolag, eller CIC (Community Interest Company), som skulle marknadsföra att fångsten var MSC-certifierad och betinga ett högre pris på marknaden. Hela prispålägget skulle sedan oavkortat gå till fiskarna själva och inte absorberas av förädlare och handlare. Marknadsfördelar Den strategin bar frukt, säger Joy, och nu får vi bättre priser. Vår sjötunga säljs till Holland och de pushar mycket hårt för MSC-märkningen. Priserna där ligger 10 procent högre, så det är vad vi vill ha. I Frankrike har livsmedelsjätten Casino erbjudit honom mer än 15 procent mer för MSC-fisk som säljs i vissa av butikerna. MSC har gjort oss synliga som exportörer, säger Joy. Utan MSC hade det aldrig varit möjligt. Politisk styrka Det har också funnits andra, mindre påtagliga, fördelar. MSC-certifieringen gör oss starkare politiskt, vidhåller Joy. Vi använder MSC som ett plakat vi kan hålla upp ett påtryckningsmedel kanske man kunde säga. Om vi kan bevisa att vi är ett hållbart fiske så blir det till exempel lättare att argumentera för en rättvis del av fiskekvoten. Men, mer än något annat är Hastingsfisket stolt över att vara MSC-certifierat". Det är viktigt för att bevara fisket för framtiden. Våra bestånd är mycket bra nu, säger Joy, och så vill vi att det ska fortsätta. Jag vill vara säker på att vi fortfarande har en fiskeflotta här om 100 år. Varje båt måste försörja sin besättning och den försörjer i sin tur fiskmarknaden, som ger jobb. En hel infrastruktur har byggts upp kring oss. 30 MSC

17 Stillahavstorsk, Berings hav och Aleuterna, Alaska, Fryslångrev Photo provided courtesy of Bering Select Seafoods Company Ally Dingwall, chef för vattenkultur och fiskeri på Sainsbury s PLC Vi föredrar långrev, som är en fångstmetod med begränsad påverkan på miljön och är mycket stolta över vår linfångade Stillahavstorsk som fått MSC-märkningen för sitt hållbara fiske. MSC är världsledande i fiskeribranschen för vildfångad fisk och en viktig komponent när vi fattar våra inköpsbeslut CERTIFIERADES 10 februari 2006 Stillahavstorsk (Gadus macrocephalus) Bottenstående långrevar USA Stilla havet, i Berings hav och Aleuterna ton (2009) När det gäller torsk finns det många olika åsikter om hållbarhet. Men vad är det som verkligen gäller? För kunderna är det viktigt att inte behöva oroa sig över det och de kan köpa vår MSC-märkta torsk med gott samvete Paul Gilliland, vd för Bering Select Seafoods Company 2005 VAR DET mycket diskussioner om torsken i Nordsjön, Östersjön och till och med Berings hav, säger Paul Gilliland, vid för Bering Select Seafoods. Man sade, fortsätter Gilliland: Jag vet inte om jag kan göra ansvarsfulla inköp av torsk längre. Jag struntar helt och hållet i att köpa torsk. På den tiden kände kunderna oftast inte till att Stillahavstorsken fiskades på ett hållbart sätt. Vi tog fisket genom MSC-programmet för att visa kunderna att de fortfarande kunde köpa torsk med gott samvete om de valde torsk som gått igenom MSC:s vetenskapliga program. Den produkt det handlade om var MSC-märkt Stillahavstorsk från Alaska som fångas med långrev och fryses in till havs på fartyg som är mellan 35 och 60 m långa. Torsken har sedan historiska tider varit en viktig näringskälla och saltas eller görs till panerade fiskfiléer, fiskbullar eller fiskpinnar. Liksom andra Alaskafisken, har torskfisket förvaltats mycket väl av de ansvariga myndigheterna (North Pacific Fisheries Management Council och National Marine Fisheries Service) som upprätthåller ett program för övervakning och kontroll. Stilhavstorskfisket uppnådde utmärkta resultat sade certifieringsorganets expertteam i 2006 och beståndet bibehålls på en nivå som garanterar att det alltid finns gott om Stillahavstorsk och skyddar ekosystemet. Begränsad miljöpåverkan När man fiskar med långrev sätter man ut en automatiskt agnad underteln längs havsbotten. En trumma spänner linan så att den förankras. Eftersom linan är spänd minimeras rörligheten och därmed skadorna på havsbotten. Några timmar senare lyfter fartygen upp långrevarna utan att röra dem sidledes. Du kan prata med vem som helst i fiskebranschen, alla säger att långrevar inte skadar havsbottnen, säger Gilliland. I själva verket ställde certifieringsorganets expertteam bara tre certifieringsvillkor. Två var miljöfrågor och en rörde förvaltningsåtgärderna. För att upprätthålla MSC-certifieringen var det nödvändigt att uppfylla villkoren. Det första villkoret gällde bifångsten av stormfågel. Stormfåglarna dyker liksom andra fåglar efter agnade krokar och kan då fastna. Det andra villkoret gällde bottenskador som orsakades av långrevarna vid fisket eller som hade tappats till havs. I båda fallen hade förekomsten av sådana effekter inte utretts tillräckligt. Man åtog sig att identifiera och övervaka sådan forskning i framtiden och Bering Select Seafoods har tillsammans med andra långrevsfisken lobbat för ett statligt forskningsbidrag på en halv miljon dollar för att undersöka bottenpåverkan av tappade långrevar. Tillträde till nya marknader Före certifieringen specialiserade sig Bering Select Seafoods huvudsakligen på saltad Stillhavstorsk, våt eller torkad, som är populär i Italien, Frankrike, Portugal, Spanien och Brasilien. Mycket lite av vår Stillahavstorsk användes i dyrare produkter som panerade torskfiléer och fish&chips, säger Gilliland. Det är en mycket stor tillväxtmarknad för oss, och den har kommit till tack vare MSC-certifieringen. Vi har nu fått nya kunder, framför allt för produkter till Storbritannien, men exporterna till övriga Europa ökar också. De stora brittiska livsmedelskedjorna Asda, Sainsbury s och Young s Seafood är några av de största företagen som säljer MSC-märkt Stillahavstorsk från Alaska. Gilliland uppskattar pristillägget för MSC-märkt torsk till så mycket som två eller tre procent när det är stor efterfrågan. Det viktigaste resultatet har ändå varit tillgången till nya marknader, menar Gilliland, och dessa blir bara fler och fler, säger han. Japan kommer att bli en tillväxtmarknad, trots att man i Japan pratar mer om spårbarhet än hållbarhet. Som tur är utgör spårbarheten också en viktig del av MSC-programmet. 32 Photo provided courtesy of Bering Select Seafoods Company

18 Gunnars Isfisk, Australien Dylan Skinns CERTIFIERADES 31 mars 2006 Gunnars isfisk (Champsocephalus gunnari) Bottentrål, flyttrål Australien Utanför Heard- och McDonaldöarna (HIMI), en vulkanisk ögrupp i södra ishavet, km sydväster om Perth, nära Sydpolen ton Innan vi certifierades gjorde vi vissa antaganden för uppskattning av isfiskbeståndet och de beräkningsmodeller vi använde. Tack vare MSC kunde vi diskutera dessa antaganden och siffror med personer som har lång och gedigen erfarenhet av fiskeriförvaltning. Våra antaganden testades, vilket har resulterat i ett bättre fiske David Carter, vd för Austral Fisheries i Perth i västra Australien TACK VARE MSC vet folk vad Gunnars isfisk är, säger David Carter, vd vid Austral Fisheries, det australiska företag som huvudsakligen fiskar tandfisk, men som ser även denna bleka och sköra fisk från Sydpolen, med en egen fryshämmande mekanism, som en fisk av betydelse för vår verksamhet. Vi talar om kartor och jag tar själv fram en för att kontrollera var detta avlägsna australiska territorium ligger, där Austral Fisheries enda fartyg finns som fiskar Gunnars isfisk. HIMI (som öarna förkortas) ligger nära den föränderliga antarktiska kusten, mitt i södra ishavet. Det är ett slutet ekosystem som ligger innanför en biologisk gräns som skapas av att vattnet från Sydpolen möter de varmare vatteströmmarna från norr. HIMI är den enda platsen i världen med ett orört sub-antarktiskt ö-ekosystem som ger många marina däggdjur och fåglar en häcknings- och födoplats. Extremt hög nivå på övervakning och regelefterlevnad Öarna och havet runt om dem gjordes 1992 till ett naturreservat och finns nu på listan över världsarv. Det är därför föga förvånande att fisket av Gunnars isfisk alldeles i närheten har fått utstå mycket strikt övervakning och förvaltning från både den australiska myndigheten AFMA (Australian Fisheries Management Authority) och CCAMLR (Commission for the Conservation of Antarctic Marine Living Resources), som är en internationell organisation bestående av 25 nationer som arbetar för att förvalta sydpolsfisket med beaktande av biologisk mångfald och stabila ekosystem. För att bekämpa illegalt fiske efter tandfisken, har den australiska regeringen investerat flera hundra miljoner dollar för övervakning med ett permanent bevakningsfartyg. Övervakningen uppfyller en extremt hög standard skrev MSC-certifierarna 2006 och tillsynsåtgärderna är utmärkta. Fångsten, både av målarten och av andra arter, registreras noggrant fångstvis. Den kvantitativa uppskattningen av beståndet håller världsklass, lade de till. Ökad vetenskaplig reglering Trots det, fanns det osäkerhet kring beräkningsmetoderna och certifierarna begärde att fisket skulle bevisa att de aktuella beräkningarna av beståndet utgör det bästa alternativet ur en hållbarhetssynpunkt och är mer försiktigt än andra metoder. För oss, säger Carter, är det verkliga resultatet med MSC-certifieringen att det ställs större vetenskapliga krav, branschövervakning och oberoende idéer om hur man ska beräkna beståndet. Några alternativa åsikter lades fram andra hypoteser för att pröva hur väl beståndet förvaltades och det har varit en värdefull process. Det har gjort våra beräkningar av isfiskbeståndet bättre. På motsvarande sätt har villkoret att man skulle utvärdera de ekologiska riskerna med bottentrålning, bland annat de bentiska effekterna givit upphov till ganska mycket annan forskning, säger Carter. Vi har varit nere med kameror fastsatta på trålar för att se hur näten påverkar botten. Hela frågeställningen, som kom till stånd på grund av ett MSC-villkor, satte igång ett projekt som till del finansieras av Australian Fisheries Research and Development Corporation. Det här fisket har ingående kunskap om de redskap som används (både bottentrålar och flyttrålar), anmärkte certifierarna och man väljer var och när vart och ett av dessa redskap ska användas för att i största möjliga utsträckning minska påverkan på hotade, skyddade eller ikoniska arter.vi uppfyllde alla MSC:s krav, säger Carter, vilket verkligen är en framgång i ett sådant känsligt ekologiskt område. Att uppfylla guldstandarden är ett sätt att visa för omvärlden att vi är mycket duktiga, att fisket är i goda händer och att mycket bra forskning pågår samt att det är genomsyn i vår dagliga drift. Vi var tvungna att göra det. Isfiskbeståndet förvaltas enligt CCAMLR:s standard eller ännu strängare krav som redan innehåller försiktighetsmål och begräsningar samt en grundlig granskning som äger rum vid CCAMLR:s årsmöten. Trots detta innebär MSC-certifiering ett offentligt erkännande av den höga standarden på vår förvaltning och är något som konsumenterna känner igen Dr Malcolm Haddon, ordförande för Commonwealth Sub-Antarctic Resource Assessment Group 34 Dylan Skinns

19 Peter Thompson Hälleflundra, Norra Stilla Havet, USA Peter Thompson CERTIFIERADES april 2006 Hälleflundra (Hippoglosus stenlolepsis) Bottenstående långrevar USA Berings hav, Alaska, Washington ton DEN BÄSTA STORLEKEN är 15-kilos fisken, säger Bob Alverson, vd för Fishing Vessel Owners Association i Seattle, USA och visar mig några fotografier på en enorm hälleflundra som baxas upp ur havet av två vuxna män. De står som om de höll på med dragkamp. Fisken måste vara lika tung som båda männen och dessa gigantiska plattfiskar kan väga så mycket som 225 kg, d.v.s. lika mycket som tre vuxna män. Den här fisken var lika lång som en av de kvinnliga besättningsmedlemmarna. Miljöpåverkan Faktum är att det är hälleflundras enorma storlek som gör den relativt lätt att fånga utan att fånga ungfiskar eller andra arter. Genom att man använder krokar av lämplig storlek som sitter med 5,5 meters mellanrum på en 550 meter lång underteln som läggs i en rak linje längs havsbotten men inte gör mycket skada, undviker man bifångst och utkast. De fångar en del kungsfiskar, men de kan säljas, säger Alverson och en del grönfisk, som de har rätt att landa. Torsk kan också enligt lag uppgå till 20 procent av fångsten, men det mesta av den används som bete för att spara pengar. De måste naturligtvis anteckna det i journalerna, säger Alverson. Både dessa och andra regler genomförs strikt i hälleflundrafisket som gemensamt förvaltas av National Marine Fisheries Service och International Pacific Halibut Commission. Du kan inte behålla en hälleflundra som är kortare än 0,8 meter, säger Alverson. Det är så stor fisken är när den blir könsmogen. Vi kallar dem 10/20, eftersom de väger mellan 10 och 20 pund. De [marinbiologerna] vill att fisken ska ha uppnått den storleken innan vi börjar fånga dem. Det är bra för oss eftersom vi får bättre betalt för större fisk. Även på andra områden verkar fiskare och miljövetare ha samma inställning. För många år sedan hade vi problem med bifångst av fåglar, säger Alverson, så vi startade ett projekt med Washington universitet, fick forskningsbidrag och använde sex av våra fartyg som forskningsfartyg under två år. De gjorde försök med torilinor, en lina med remsor som fladdrar bakom båten. De upptäckte att om man hängde remsorna på rätt sätt, minskade antalet fåglar som dök efter betet. Sedan tre år tillbaka har det funnits tvingande regler om torilinor på alla fartyg som fiskar med långrevar i norra Stilla havet och fågelbifångsten har minskat med ca 80 procent. Politiskt inflytande Det var bara ett område där betydande förbättringar behövde göras. Vi har inget observationsprogram för bifångst inom hälleflundrafisket, men vi har extremt noggrann förvaltning på land och ett bra system med loggböcker, säger Alverson. Med andra ord vägs kommersiellt värdefull bifångst och antecknas i hamnen och i de register som fiskarna själva för. Däremot finns inga oberoende vetenskapsmän som övervakar bifångst ombord fartygen. Ett certifieringsvillkor var att fisket skulle kontakta myndigheterna för att införa ett sådant program. Under de kommande tre åren, tror Alverson, kommer mycket att förändras i North Pacific Councils observationsprogram, och det kommer att uppfylla MSC:s villkor. Det kanske skulle ha hänt ändå, men den extra påverkan som MSC innebar har definitivt hjälpt. Marknadsföring och nya marknader En mycket påtagligare effekt som certifieringen har haft är det intresse vi har fått från miljömedvetna kockar som har nämnt det på sina tv-program. De säger att det här är en utsökt MSC-märkt produkt och rekommenderar den till tittarna,säger Alverson. På västkusten serverar varenda restaurang värd namnet hälleflundra, annars anses det inte vara en riktig fiskrestaurang. Enligt min uppfattning har de etiska tv-kockarna indirekt förbättrat våra resultat. Sedan lång tid tillbaka har fiskets produkter till 80 procent sålts till Nordamerika, med hälften vardera i Kanada och USA. Men det börjar så småningom förändras. MSC-märket har haft betydese för hur mycket vi nu säljer i Europa, säger Alverson. Det börjar bli trendigt där. Det har ökat efterfrågan, något som jag tycker har hjälpt oss enormt. Vi anser att vårt hälleflundrafiske i norra Stilla havet, som förvaltas av en amerikanskkanadensisk kommission (International Halibut Commission) är en förebild för framtida generationer. MSC-märket ger ytterligare bekräftelse på att alla intressenter är och bör vara djupt engagerade i hållbarhetsfrågorna. Våra barns barn kan förvänta sig att fiska, förädla, sälja och konsumera den här underbara resursen Dana Besecker, vd för Dana F Besecker Co, Inc Certifieringen har haft en mycket positiv effekt på våra priser. Jag kan inte exakt säga att vi tjänar 15 cent mer eller så, men vi har fått otroligt mycket gratis marknadsföring. Akvariet i Monterey Bay stödjer MSC och kockar talar om det på tv. Det har ökat efterfrågan på MSC-märkt fisk Bob Alverson, vd för Fishing Vesel Owners Association 36 Photo provided courtesy of Bering Select Seafoods Company

20 Sill, Nordsjön, Pelagic Freezer-Trawler Association (PFA) PFA CERTIFIERADES 9 maj 2006 Sill (Clupea harengus) Pelagisk trålning PFA:s fartyg är baserade i Nederländerna, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Litauen Nordsjön och Engelska kanalen ton (full TAC) för 2009, av denna siffra fångades ca ton av PFA När man försöker påverka fiskeriförvaltningsbesluten i Bryssel vilket vi alla gör har MSC-certifieringen stor betydelse. Vi kan bara ge välbalanserade åsikter eftersom vi alla har, eller håller på att skaffa, en certifiering Gerard van Balsfoort, vd, Pelagic Freezer-Trawler Association VI VAR NÅGOT av en pionjär, säger Gerard van Balsfoort, vd för PFA, vars 26 fartyg, vardera upp till 140 meter långa, inte bara fiskar sill, utan också graderar, fryser in packar den ombord. Det fanns några mindre fisken som var certifierade redan innan vi blev det, men vi var det första stora europeiska fisket som fick en certifiering. Det var ett genombrott för MSC. Ändrar tillvägagångssättet för EU:s fiskeriförhandlingar Tre år senare verkar MSC-certifiering ha blivit normen. Den svenska, danska och skotska pelagiska fiskeflottan har hängt på och detta år, säger van Balsfoort, väntar vi oss att majoriteten av alla sillfisken i Nordsjön kommer att vara MSC-certifierade. Denna kritiska massa, påstår van Balsfoort, har ändrat tillvägagångssättet för EU:s fiskeriförhandlingar för detta bestånd. En av hörnstenarna i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken 2002 var de regionala rådgivande nämnderna som man då skapade och som upprättar rekommendationer för fiskeriförvaltning och skickar dem till EU-kommissionen eller aktuella nationella myndigheter. Forskare deltar i möten som experter och representanter för medlemsländerna kan närvara som observatörer. Det är dock de berörda parterna (både från branschen och från icke-statliga organisationer) som bidrar mest vid mötena. Vår regionala rådgivande nämnd arbetar med pelagiska bestånd, säger van Balsfoort, och menar de fiskstim som simmar i det fria vattnet och är oberoende av bottnen. Alla de större aktörerna på sillmarknaden i Europa är numera MSC-certifierade, eller är på väg att bli det, och det har lett till ett visst sätt att uppträda i rådgivningsprocessen. När det gäller bestånd, kan man inte bara be om en högre kvot utan att ha en vetenskaplig grund för det. Certifieringsorganisationerna övervakar alla våra aktiviteter, både till havs och i arbetet med att rekommendera kvoter. När man är certifierad är det därför viktigt att agera förebyggande och föreslå försiktiga kvoter. Det är en indirekt effekt av en MSC-certifiering. Återuppbyggnadsprogram Det är särskilt viktigt när det gäller sill. Vi certifierades 2006, när bestånden var som högst, säger van Balsfoort. Sedan dess har mängden sill minskat. Det har dock inget att göra med fisket, utan har komplicerade biologiska orsaker. Det har varit dålig rekrytering och det finns relativt få unga fiskar så beståndet har gått ner sedan dess tog MSC-certifieraren med en sådan möjlighet i beaktande. För att få certifiering, var vi tvungna att slå våra huvuden ihop med forskarna och upprätta ett återuppbyggnadsprogram för beståndet, och det är det vi har gjort nu. Utan certifieringen skulle vi bara ha gjort det i samband med den pelagiska regionala rådgivande kommittén. Även om ett bestånd exploateras på ett hållbart sätt, förklarar han, fluktuerar det upp och ner, går framåt och stannar av. Om man kan klara av nergångarna, kan man ändå bli certifierad. Man måste anpassa sig och en sak vi fick göra var att upprätta det här återuppbyggnadsprogrammet och gå med på betydande minskningar av fångstkvoten. Visa hållbarhet Det var också en fördel att sillfisket är selektivt och endast går in för en art med knappast någon bifångst. Det beror först och främst på artens egenskaper, säger van Balsfoort, eftersom sill brukar simma i särskilda stim fångas sällan några andra arter. Det görs relativt få utkast (mellan 2 och 5 procent), lägger han till och eftersom trålen placeras i fritt vatten är det inga problem med skador på havsbottnen. Det var därför vi ville ha en MSC-certifiering, säger van Balsfoort. Vi visste att vårt fiske var ansvarsfullt och hållbart, men vi ville visa det för andra. Framför allt för sillkonsumenterna. Sillen är en välkänd art som betyder mycket för alla som lever runt Nordsjön. MSC är den enda välkända oberoende märkningen och det gör det enkelt för kunderna att välja hållbart fångad fisk. Mot bakgrund av vår egen höga standard på förvaltning av beståndet, miljöpåverkan, bifångst och förstörelse av livsmiljöer, ger vi den MSC-certifierade sillen grönt ljus Christian Absil, fiskeansvarig, North Sea Foundation 38 PFA